I ( I ,

) .

, , ~ 1 : I

I I ; ;

. I j

t ! "I .:

I

l' ! j

I

, "

• •

I

The Prison and Probation System 1976

Official Statistics of Sweden National Prison and Probation Administration Norrk6ping 1977

Tidigare pubUccring A.rspubIikationen Kriminalvarden har sedan 1961 utgi,,:~;; under samma namn inom serien Sveriges officiella statistik. F ortsattning pa Fi'mgvarden: 1911-1947.

Previous publication The annual report on the Prison and Probation System has been published since 1911 with the exception of the years 1948-1960. The report is includ-ed in the series of Official Statistics of Sweden.

PuHished by the "Jational Prison and Probation Administration, S-601 80 Norrkoping

LiberForlag/Alimanna Forlaget ISBN 91-38-03593-6

Printed in Sweden AB Faiths Tryckeri, Varnamo 1977

I

Il

l . ~ j

F6rord

F6religgande berattelse innehaller statistiska uppgifter och en sammanfat-tan de beskrivning av verksamheten inom kriminalvilrdsverket under ar 1976.

Norrk6ping i juli 1977.

Bo Martinsson

Gunnar Andersson

3

4

Innehall

Contents

8 The Swedish Prison and Probation System The Swedish Pl'ison and Probation System

12 Kriminalvardsreformen Reform of the Prison and Probation

1 System 14 2 Kriminalvardens organisation Organization of the Prison and

Probation System

14 2.1 Kriminalvardsstyreisen National Prison and Probation Administration

14 2.2 Regionorganisationen Regional organization

18 2.2.1 Skyddskonsulentdistrikten Probation districts

J8 2.2.2 Lokalanstaltema Local institutions

18 2.2.3 Allmanna hakten Remand prisons

19 2.2.4 Transportcentraler Transfer operations

19 2.3 Riksanstaltema National institutions

20 3 Klir.mtelutveckling Correctional population

20 3.1 Ftiviirdsklientelet Non-institutional clientele "

2.1 3.2 AnstaltskUentelet Institutional clientele

24 33 Hiiktade m m Remand prison population

26 4 Frivarden Probation and parole work

26 4.1 Allmant General overview

26 4.2 Personundersokningsverksamheten Social enquiry reports

27 4.3 Social verksamhet Social work

28 4.4 Hiilso- och sjukvard Medical care

28 4.5 Psykologverksamhet Work by psychologists

30 5 Anstaltsvard I nstitutional care

]0 5.1 Arbete och utbildning Work and education programs

34 5,2 Fritids- och kontaktverksamhet Leisure time activities

36 5.3 Hiilso- och sjukvard Medical care

37 5.4 Psykologverksamhet Work by psychologists

38 5.5 Permission Furloughs

38 5.6 Tillsyns- och siikerhetsfragor Surveillance and security

40 6 Utvardering och utvecklingsarbete Research and development work

/) , ~)

5

43 7 Extern infOlmation External infonnation

43 7.1 Internationella besok och kontakter International contacts and visitors

44 8 Administration Administration

44 8.1 Personal Staff

45 8.2 Personalutbildning Staff Training

417 8.3 Ekonomi Financial aspects

48 8.4 Rattsarenden Legal matters

413 8.5 Klienlelrutiner inom kriminalvftrden Population infonnation system

49 8.6 Foreskrifter och anvisningar fdr Regulations and directions for the kriminalvardsverket National Prison and Probation

Administration

51 9 Namndverksamhet Central and Local Boards

51 9.1 Intemeringsnamnden Internment Board

51 9.2 U ngdomsflingelsenamnden Youth Prison Board

52 9.3 Kriminalvi'trdsnamnden Correctional Board

53 9.4 Overvakningsnamndema Local Supervision Boards

Texttabeller Tables in the text

21 3.1 Beslut om villkorlig frigivning 1976 Parolees 1976

23 3.2.1 Kriminalvi'trdsanstaltema: nykomna Internees admitted in 197()""1976 by intemerade 197()....1976. efter i minimum length of sentence domen utsatt minsta tid fOr behalld-ling i anstalt

23 3.2.2 Utlandska medborgare domda till Foreign citizens admitted to fangelse, som intagits 1976, efter Swedish prisons in 1976, by strafftidens Iangd uch natiunalHet nationality and length of sentence

24 3.2.3 Utlandska medborgare intagna i Foreign citizens admitted to kriminalvfu'dsanstalt 1976. efter Swedish prisons 1976, by nationalitet nationality

25 3.3 De allmanna haktena: platsantal, Remand in CllstoOY: capacity. medelbeliiggning. belaggningsprocent average population, population as och tillstromning av intagna 1976 percentage of cap.acity and

admissions in 1976

28 4.4 Frivi'trden: drogmissbrukare Non-institutional clientele: drug addicts

32 5.1.1 Arbetsdriften: genomsnittiig tim- Employment program: hourly fOrtjiinst budget:iren earnings in fiscal years 1965/66-1975/76 1965/66-1975/76

33 5.1.2 Arbetsdriftens intemresultat Emloyment program: income and budgeti'tret 1975/76 expenditure in fiscal year

1975/76

6

34 5.1.3 Arbetsth'iften: arsproduktion budget- Employment program: production ikell 1965/66-1975/76 value in fiscal years

1965/66-1975/76

37 5.3 Kriminalvardsanstalterna: drogmiss- Institutional clientele: drug addicts brukare

3d 5.5 Kri "·inal var

Symboler anvanda i tabelierna Explanation of symbols

M Kv S o

Intet flnns att redovisa Uppgift ej tillganglig ellcr alltfOr osiiker fdr att anges Uppgift kan ej fOrekomma Man .. Kvinnor Slutna anstalter Oppna anstalter

Magnitude nil Data not available

Category not applicable Men Women Closed wings Open wings

8

The Swedish Prison and Probation System

The Swedish Penal Code of 1965 provides for the following main kinds of sanctions: -Fines - Conditional sentence - Probation - Imprisonment, youth imprisonmerlt and intern-

ment - Committal for special forms of treatment

In the choice of sanctions the courts are required to give careful c

A region consists of one 01' more remand prisons plus a number of local institutions and probation districts. The national institutions, which a.re admin-istratively subordinated to the National Prison and Probation Administration, lie outside the regional organization.

Institutional allocation The allocation of prisoners to an appropriate estab-lishment is ordinarily the responsibility of the re-gional director assisted by the members of a treat-ment board. Both prison and probation staff take pm"t. As explained earlier, the new Act requires that prisoners be assigned to institutions near their homes OJ' in the case oflonger telm prisoners, should serve the terminal phase in Il. local institution. Considera-tion is also given to other factors including the need to provide vocational training, education or some special treatment.

Work programs Institutional treatment implies a policy of full em-ployment. Every able-bodied man who can work a nOlmal 40-hour week is required to do so. The sole exceptions are fol' persons awaiting trial and the ill or disabled.

About 2 500 openings are available in industry and 700 in mechanized farmin~ and forestry. There are also simpler tasks in cells (chiefly for persons await-ing trial) and maintenance duties available to some extent.

The workshops at the new institutions are fully comparable in every respect with their counterparts in civilian life. Even the older institutions seek to organize their work prvgmms in accordance with present-day manufacturing principles.

Emphasis in the manufacturing sector is on iron, steel and wood products together with the produc-tion of clothing. Some institutions specialize in plas-tics while others run large scale laundries. Building and construction is another important industry,

All work is renumerated. with piece-rates used wherever possible. The market value of all goods and services produced amounted to about 86 million Swedish crowns in the fiscal year 1975/76.

Besides the activities inside the institutions the new law provides greater opportunities for the grant-ing of permits to inmates for special &ctivities outside the institution. Such permits allow the inmate of an institution to work or participate in schooling, train-ing or other specially arranged activities. e.g. study excursions. outside the institution during working

9

hours. These permit.~ are intended chiefly for in-mates of local institutions, but if there are special reasons for doing so they can also be granted to inmates of national institutions. The use of work and study permits has steadily increased and by 1st De-cember 1976 about 10 % of inmates in local institu-tions were working or studying outside these institu-tions. During October and November 1976 about 11 IJf of the total working hours in local institutions was given over to activities ul'lder work and study pemlits.

Education and vocational training Apart from regular work, the inmates are increasing-ly able to improve general education and to take vocational training. Some institutions offer full·time courses at the secondary level. A few institut~ons co-operate with nearby folk highschools. The teach-ers from these schools hold daily 91asses at the insti-tutions for inmates interested in studying. Other in-stitutions have separate sections for inmates taking correspondence courses in which they receive help from tutors.

For young prisoners, emphasis is put on vocation-al training combined with general education. To keep pace with the ever grO\vl'1g importance that vocatio-nal training has assumed to, adults in the wider so-ciety, the institutions have provided greater oppor-tunities in this field. During 1976 a daily average of about 400 inmates were studying.

Sentences to Imprisonment In 1976, 9901 persons sentenced to impl'isonment were admitted to correctional in~titutions.

About 69 per cent of the newcomers were sen-tenced to less than four months' deprivation of liberty and eleven per cent to one year or more,

The admitted persons are distributed by principal offence as follows.

Driving whilst intoxicated 32 per cent Larceny 17 » Violence 12 " I mmbordination 9 Fraud 6 » Drug Act 3 " Aliens'Act 3 » Other 17 »

q(lI'hic/1 with two or more equal/y sC'riolls oJfem'C's in the judgemelll rendered to "

Registered 100 »

10

Of those sentenced to imprisonment in 1976, 42 per cent had been registered as serving at least one sentence during the period from Jllnuary 1, 1972 to the date of actual admission. 20 per cent had been registered as serving more than one sentence.

A daily average of 2 806 persons sentenced to imprisonment were in ,:orrectional institutions dur-ing the year. The corresponding figure for t975 was 2788.

The provisions of the Act concerning persons sen-tenced to imprisonment apply also to persons com-mitted to prison in conversion of an unpaid fine. During 1976,44 persons were admitted to correctio-nal institutions for non-payment of fines.

Sentences to Youth Imprisonment In 1976. 150 persons were admitted to youth prisons, 90 on sentences to youth imprisonment for the first time and 60 as rec.alls.

A daily average of 210 persons served youth im-prisonment in correctional institutions. The corre-sponding figure for 1975 was 238.

Sentences to Internment Internment is an indeterminate sanction intended for serious recidivists. In 1976,220 persons were taken into internment, 33 on sentenCes to internment for the first time lind 187 on recall mainly because of new offences during the parole period.

A daily average of 269 persons served internment in institutions during the year. The corresponding figure for 1975 was 307.

Furloughs Under the new Act that came into force on the 1st of July 1974 the rules for furlough have been made less restrictive. An inmate may be granted pelmission to leave an institution for a specified brief period in order to facilitate his atljusb','ent in society (short furlough) as long as there is no considerable lisk for misuse. As preparation for release prisoners can also be given the opportunity of living outside the institu-tion even before the date of release (release fi.lriogh). However. ifthere can be no question of conditional release because of the short duration of the term of imprisonment, release furlough may be granted only for very special reasons.

Altogether 42 663 furloughs were approved in 1976. Of these 3 c102 (8 per cent) were abused in the sense that the inmate did not return to the institution within the time allowed and 1 142 (3 per cent) due to other misconduct, e.g. misuse ofaleohol or narcotics 01' climinal activities.

Non-institutional treatment It has long been Swedish policy to avoid the use of imprisonment as much as possible and more and more importance is attached to the use of non-insti-tutional measures. The number of persons sentenced to the sanction of probation was 6696 in 1976. In the same year the total number of persons under proba-tion sUpervision was 13 158. In addition to these probationers, a further 3 163 perso·ns, were under supervision as parolees from youth prisons, ordinary prisons and the special internment prisons.

It is a distinctive feature of probation and parole work that it is undertaken by only a smaU number of professional fulltime probation officers who are sup-ported by about 8 700 auxiliary workers. It is the latter who take much of the personal contact work with clients. Caseloads are therefore small, with most voluntal'y workers having no more than one or two cases. The professional probation officers are mainly organizers and counsellors although of course some of the more difficult cases require their special direct attention. In order to increase the pro-bation service's capacity to handle difficult cases the professional staff will be increased steadily over the years of the implementation ofthe reform.

Under anAct of January 1974 supervision on pro-bation has been reduced from three to two years for all but exceptional cases.

Innovations with institutic:mal treatment In Sweden efforts are being made to reduce the harmful effects usually attendant upon imprison-ment, especially isolation from the world outside the prison, and to try to provide a more meaningful and positive content to prison time.

At Tillberga open prison, inmates are engaged on normal production work for which they are paid at the same rates adjusted for tax, as those agreed with the trade's unions for the open market. They may go home every second weekend on leave. The aim of the eXperiment is to improve the social and financial situation of inmates and those who volunteer to come to Tillberga must agree to work out suitable budget plans.

A research study has been made of recidivism after release from Tillberga. The recidivism rates have also been compared with those of persons re-leased from other prisons and matched with the TiIl-berga group for number of previous· sentences and age. For a period of up to 9 months there was a statistically significant difference in recidivism in fa-vour of the Tillberga group. Thereafter the rates for the Tillberga group and the matched group became nearly similar. The payment of market adjusted rates

"

has now been extended to a closed national prison, Skogome.

At Gavle prison an experiment in shared responsi-bility has been set up. Here the aim has been to give maximum responsibility to the staff and prisoners to work out appropriate programmes and ensure that they function. Group and community meetings have been used on a large scale and communication inside the prison and contact with the outside world have been markedly improved.

A fInal research report on this experiment was ready by the end of 1975. It described in detail the various phases of the project and how these were experienced by sttU'f and inmates. The latter were interviewed both on release and up to 9 months later. Their attitudes were compared with those of a matched sample from other prisons. The Gavle group were positive about the experiment. Most of those interviewed felt that they had improved in selfconfidence, understanding of others and the abili-ty to deal with difficult situations. This wa.

12

1 Kriminalvardsreformen

Arbetet med genomforandet av 1973 ars krimi-nalvardsreform hal' fortsatt under ar 1976. Ut-byggnaden av det regionala systemet medfOrde att Kumla- oeh kvinnoregionerna Mm den 1 januari upplOstes oeh att isHiIlet tre nya geogra-fiska regioner inrattades, Qrebro-, Vastedls-oeh Link6pingsregionen. "idare hal' tillska-pandet per den 1 januari 1977 av en Borasre-gion oeh en Vaxj6region genom utbrytning fran de nuvarande Goteborgs- resp Malm6regio-nerna fOrberetts.

Utbyggnaden av frivrlrdsorganisationen har fortsatt genom alt 42 tjanster som handliiggare oeh elva tjanster som bitrade tiIIforts organisa-donen. Upprustningen av kriminalvardens sjllkvardsorganisation har fortsatt genom att frivarden tillfOrts fyra sjuksk6tersketjanster. Harigenom hal' flera frivardsdistrikt fatt moj-Iighet att pa ett battre satt omhanderta klienter som !ider av fysiska eller psykiska sjukdomar.

Betydelsefullt fOr sava! personal- som klientvard ar inr1ittande av tre tjanster som re-gionpsykolog. Tjansterna har plaeerats pa re-gionkanslierna i Stockholm, G6teborg oeh Malmo. Organisationen skall fran 1977 ytterli-gare byggas ut genom att psykologtjanster in-rattas i U ppsala-, Vasteras- oeh Qrebroregio-nerna. Psykologverksamhet inom kriminalvar-den har oeksa kunnat forbattras genom att fri-vardsdistrikten oeh lokalanstalterna fatt dispo-nera storre ansiag for att engagera psykolog-konsulter.

AnsWingningar fran kriminal vardsstyrelsens sida att skapa tatare kontakter med vardmyn-digheter utanfOr kriminalvarden hal' under aret lett till att samarbetsavtal lItarbetats mellan kriminalvflrden oeh nxbetsmarknadsstyrelsen. A vtalet inneb1ir bl a att arbetsmarknadsstyrel-sen till satter en IUnskontaktman i varje Uin for

att h~U1a den direkta kontakten med kriminal-varden samt att samtliga riksanstalter oeh en del st6n'e lokalanstalter dessutom far sarskilda lokala kontaktman. ForhandIingar har under aret oeksa bedrivits mellan kriminalvardsver-ket oeh andra organ, sasom riksfOrsiikrings-verket och viirnpliktsverket. I samarbete med brottsfdrebyggande radet hal' kriminalvards-styrelsen inlett kontakter med Iandstings- oeh kommunfOrbunden.

Projekteringsarbetet for den nya lokalanstal-ten i Helsingborg har fortsatt. Regeringen har under december godkant planeringen oeh meddelat slutligt tillstand att uppfOra anstalten. Planering har oeksa pab6rjats for en ny lokal-anstalt i Boras oeh fOrslag har avgivits till rege-ringen rBrande tomtfOrvarv oeh !okalprogram. Under hOsten har fragan vaekts om fOrandring av kriminalvardsantalten Haga fran riks- till lokalanstalt inom Stoekholmsregionen. Fa sar-skild arbetsgrupp, bestaende av personal fran anstalten oeh med representanter fran krimi-nalvardsstyrelsen har tillsatts fOr att narmare utleda fragan. Denna arbetsgrupp kommer i bOljan av 1977 att avge ett fOrslag till fOrandra-de arbetsformer fOr anstalten. Regeringen har under aret ocksa godkant ett fOrslag till omfat-tande fOrandtingar av Kumlaanstalten. Forsla-get, som har utarbetats i samrad mellan krimi-nalvardsstyrelsen oeh anstaltens personal, av-ser att samtidigt oka sakerheten oeh att skapa forutsattningar fOr en mer individualiserad be-handling av de intagna.

Med anlitande av sarskilda medel som ansla-gits fOr lIpprustning av aldre lokalanstalter har under aret frigangsavdelningar kunnat tiIlska-pas pa ett antal aldre slutna lokalanstalter.

En samarbetsgrllPP har tiIlsatts mellan kri-minalvardsverket oeh domstolsverket fOr att se

over personundersokningsverksamheten och narmare utreda de problem som sammanhang-er med kriminalvardens 6vertagande av ansva-ret fOr denna verksamhet.

Ett antal kvinnor har beretts mojlighet till lokalanstaltsplacering genom att lokalanstal-

13

tema Ljustadalen och Hildero 6ppnats fOr kvinnliga intagna. Kriminalvardsanstalten Batshagell har fOrandrats fran riksanstalt for kvinnor till lokalanstalt inom Orebroregionen. Pa anstalten tar man nu emot bade man och kvinnor.

14

2 Kriminalvardens organisation

Kriminalvard'istyrelsen iir central tOrvalt-ningsmyndighet tOr 1irenden om kriminalvard. Styrelsen iiI' chefsmyndighet fOr regionkans-lierna. kriminalval'dsanstalterna. de allmiinna hiiktena och skyddskonSlllentorganisationen.

Sedan den 1 juli 1974 iiI' kriminal vardsans taI-tern a uppdeJade i riksanstalter och lokalanstal-tel'. Riksansta[terna iir administrativt direkt undel'stullda kriminalvardsslyrelsen medan [0-kalanstalterna, de allm~i.nna hiiktena och skyddskonsulentdistrikten ingar i den fran samma tidpunkt infOrda regionorganisationen.

Vid sidan om kriminalvardsverket handJaggs vissa iirenden om kriminalvard av de tre cen-tra[H numndema - interneringsnamnden. ung-domsmngelseniimnden och kriminHlvards-namnden - samt de tokala overvakningsnamn-dema. Viktiga beslut i Frag~r om overgang mel-Ian anstaltsvard och frivard fattas av namnder-na. bvervakningsniimnderna kan dessutom genom anvisningar oeh direktiv till skyddskon-sulenter och overvakare fullgora vissa [edande uppgifter inom frivarden.

2.1 KRIIVUNALV A.RDSSTYRELSEN Kriminalvardsstyrelsens av regeringen utsedda ledamoter under ar 1976 var generaldirektOren Bo Martinsson, ordf(kancte, overdirektOren Sven Fischier, avdelningschcfen i socialstyrel-sen Henry Siilde. avuelningschefen i arbets-marknadsstyrelsen Olaf Bergstrom, juristen i Landsorganisationen Birgitta Alexandersson tom den 4 november 1976, fr 0 m den 5 no-vember 1976 ombudsmannen i Landsorganisa-tionen Hflkan Walandel'. FOrste vice verkstal-lande direkti5ren i Granges aktieholag Sven Ersman. f d ledamoten av l'iksdagen Astrid Bergegren och ledamoten av riksdagen Nils-Eric Gustafsson samt som fijretriidare fOr

personalen ombudsmannen Sven Selin och skyddskonsulenten Linnea Nyman.

Kriminalvftrdsstyrelsen iir under generaldi-rektorcn och overdirektoren organiserad pa tva avdelningar. vard- och tillsynsavdelningen samt arbets- och utbildningsavdelningen, samt ett antal enheter utanfOr avdelningsindelning-en, varav tva byraer. persona[byran oeh eko-nomibyrfm. Organisationsenhett~n och system-enheten bildar en central plane1'ingsgrupp. by-riga enheter direkt llndersta[[d~ verksledningen iir informationsenheten. juridislm enheten, lIt-vecklingsenheten. gmppen fOr genomforande av kriminalvardsreformen oeh revisionskonto-ret.

Antalet anstlillda pa kriminalYardsstyrelsen 5r en 350. Kriminalvardsstyrelsen flyttade i februari J 976 fran Stockholm till N orrkOping.

Regeringen hal' genom beslut den 20 m~ 1976 forordnat om en oversyn av kriminal-vardsstyre[sens organisation. bversynen ut-fOrs av krimina[vardsstyreisen oeh statskonto-ret under ledning av en av statsradet oeh che-fen fOr justitiedepartementet ti\lsatt kommitte (Ju 1976:06).

2.2 REGIONORGANISATIONEN Lokalanstalter, allmanna hiikten, skyddskon-sulentdistrikt och transportcentra[el' 5r sedan den I juli 1974 organisatoriskt sammanfOrda i geografiskt avgriinsade regioner under ledning av en kriminalvttrdsdirektOr. Kriminalyardens regionala organisation ar under utbyggnad. Vade region skall ntir organisationen iir helt utbyggd omfatta ett eller tva [~in.

Under 1976 hal' landet varit indelat i fO[jande geografiska regioner.

Umefiregionen: Norrbottens och Vasterbot-tens Hm.

15

Kritninalvardens organisation 1977-01-01 Organization of the Correctional System as of Jan uary i, 19"(7

,...-" I Regerlngen i Justitiedepartementet I

Kriminalvardsverket Centrala och lokala namnder

I I KrimalvArds- !,nterneringsnamnden J styrelsen J I I Ungdomsfangelsenamnden I

J I

Rlksanstalter Regloner I Kriminalvardsnamnden I

Hall Bonis jLokala overvaknlngsnamnder\ Hlnseberg Goteborg

Haga Harnosand Hallby Unkoping Harlanda Malmo Harnosand Stockholm Kalmar Umea Kumla Uppsala Larbro Vasteras Malmo Vaxj6 Mariefred Orebro Norrk6plng Narrtalje Roxtuna Skenas Skogome Skanninge Tidaholm Tillberga I I I Ulrlksfors Viskan II SkYddskonsu,ent-1 Osteraker I Allmanna II Lakal-

hakten anstalter distrikt

Kriminalv(.\rdsstyrelsens organisation 1977-01-01 The National Correctional Administration: organization as of January 1,1977.

I 8tyrelse j

I Verksledning J I I I I I ri VArd- ooh tillsyns- rl Arbets- och utbild- I rl Central planerings- Personalbyra Ekonomibynl eationsenhet avdelning ningsavdelning grupp

Personaladministra- Budgetsektion ~skenhet tiv sektion f.- Vardbyra t-- Produktionsbyra t-- Organisationsenhet

Lonesektion Kameralsektion RiittsvArdssektion Mekansektion L- Systemenhet H Personalutbildnings-. Servi cesektion enhet Sooialvardssektlon Triisektion

Permissionssektion Allman sektion H Utvecklingsenhet Reglstersektlon Rat- och produkt-utvecl

-- ~ --- - -- - - ,- ~ _-_ - _ _ --. T.

';" Kriminaivardens regionorganisation 1977-01-01 Regional organization as of January 1, 1977. r;; §: s' §. ti. a. ~ '0

~

UMEA

Skyddskonsulent-distrikt Gailivare Lulea Umea.

Allmant hiikte Umea

Lokalanstalter Haparanda Lulea Sorbyn Umea

LINKtjPING

Skyddskonsulent-distrikt Kalmar Linkoping Norrkoping (Frivh) Vastervik

Allmiinna hiikten Kalmar Norrkoping

Lokalanstalter Stangebro Vastervik Odevatu

H~RNjjSAND

Skyddskonsulent-clistrikt Harnosand Sundsvall (Frivh) Ostersund

AJlmanna hakten Harnosand Ostersund

Lokalanstalter Bergsaker Harnosand Ljustadalen

BORAs

Skyddskonsulent-distrikt Boras (Frivh) Skovde Vanersborg

Allmanna hiikten Boras Mariestad

Lokalanstalter Mariestad Ollestad Vanersborg

UPPSALA V~STERAs STOCKHOLM "

Skyddskonsulent- Skyddskonsulent- Skyddskonsulent-distrikt distrikt dlstrikt Gavle Falun Eskilstuna Hudiksval\ Koping Nykoping Uppsala (Inackhem) Vasteras (Inackhem) Sthlms internerade

Sthlms norra fororter Allmanna hakten AJlManna hakten Sthlms norra unga Gavle Falun Sthlms norra aldre Uppsala Vasteras Sthlms sodra fOrorter

Sthlms sodra unga Lokalanstalter Lokalanstalter Sthlms sodra aldre Gavle Falun S6dertiilje Hudiksvail Majorshagen Visby Uppsala (m studie- Vasteras

gard) Skyddsvarnet i Sthlm Vangdalen Aby Behandlingscentralen

i Stockholm Kursbyn Gruvberget

GtjTEBORG V~XJtj

Skyddskonsulent. Lokalanstalter Skyddskonsulent· distrikt Halmstad distrlkt Sohus Harlanda Jonkoping Gbgs unga Lindome Vaxjo Gbgs ii. Skyddstillsyn Mashu\t

' Gbgs a villk frig Smalteryd Allmiinna hiikten Halmstad Vastergarden Jonkoping

Ytterby Vaxj6 Allmant hakte Goteborg Lokalanstulter

Singeshult Torhult Vaxja

tjREBRO

Allmanna hiikten Skyddskonsulent-Hall distrikt Stockholm I

18

Hiimosandsregionen: Vasternorrlands och J~imtlands Hin.

Uppsaiaregionen: Giivleborgs oeh Uppsala Jan.

Stockholmsregionen: Stoekhoims, Soder-man lands och Gotlands Hin.

Orebrol'egionen: Varmlands och Ol'ebro liin. Goteborgsregionen: Goteborgs- oeh Bohus,

Hallands, Skaraborgs oeh Alvsborgs liin. Vasterasregionen: Vastmanlands oeh Kop-

paJ'bergs Ian. Unkopingsregionen: Ostergotlands oeh

Kalmar tan. Maimoregionen: Jonkopings, Krollobergs,

Blekinge, Malmohus oeh Kristianstads Ian. Fr 0 m den 1 januari 1977 bildades nya re-

gioner genom delning av Malmo- oeh Gote-borgsregionema. De nya regionerna ar Boras-regionel'l omfattande Alvsborgs och Skara-b~rgs Ian oeh Viixjoregionen omfattande Jon-kopings oeh Kronobergs Ian.

Behandlingsteam for narkomanvtlrd finns inom Stoekholms- oeh Maimorcgionerna. A ven Goteborgsregionen har tjanster inrattade fOr ett narkomanvardsteam men dessa hal' varit obesatta under aret.

2.2.1 Skyddskollsu!entdistrikten Kriminalvarden i frihet iiI' organiserad i skyddskonsulentdistrikt. Skyddskonsuienten som ieder verksamheten i distriktet fir under-stiUld kriminalvardsdirektOren i den region dar distriktet ligger. I fragor om overforande mel-Ian anstaltsvard oeh frivard, overvakningens upphorande fOre provotidens utgang eJler fOr-liingning av provotiden beslutar de lokala overvakningsniimndema oeh de eentrala namnderna.

Vid 1976 aI'S utgflllg omfattade frivardsorga-nisationen 46 skyddskonsulentdistrikt. Dartill kommer fOreningen Skyddsv1i.rnet i Stockholm som med statsbidrag bI a bedriver en verksam-het motsvarande den inom ett skyddskonsu-lentdistrikt. Sedan 1972 finns en behandlings-central i Stockholm. Behandlingseentralen ar avsedd att efter remiss fran skyddskonsulent-distrikten i Stockholm ta emot personer som genom aUvarliga

ar samordnade med dessa. En sueeessiv ut-byggnad av haktesorganisationen pagar.

Under 1976 til1kom htiktet i Kristianstad med 30 platser.

Den I januari 1977 fanns 22 hakten med till-sammans 1 179 platser. Dl.i.rutover fanns ett mindre antal pldtser for haktade vid lokalan-stalterna Lulea, Haparanda, Nykaping oeh Ystad. Vid -Kumlaanstalten 5nns sedan den 1 juli 1976 12 haktesplatser, som organisatoriskt ii.r knutna till hiiktet i Orebro.

1 de allmiinna hiiktena kan fGrutom hiiktade, anhiUlna oeh for brott gl'ipml personer plaeeras utHinningar som tagits i fOfvar, personer som omhfuldertagits med stod av barnavardslagen eHer nykterhetsvardslagen m fl.

En ny lag om be handling av haktade oeh anhallna trader i kraft den 1 januari 1977.

En otTentlig utredrting hal' sedan 1974 haft uppdraget att se over de grunder fdr anhlillande oeh haktning som ar angivna i rattegangsbal-ken. Utredningen skall darutOver undersoka om en andrad utformrting aV rattegangsbalkens regler om anhallan'de oeh hllktning gel' anIed-ning till ytterligare reformer pa behandlings-omradet.

2.2.4 Transportcentralel'na Kriminalvardens transportcentraler har till uPl'gift att genom samordning oeh rationalise-ring minska behovet av transportpersonaJ oeh fardmedel.

Transportcentraier flnns i Harnosand, Stockholm, Goteborg oeh Malmo. En sarskild f1ygtransporteentral for taxiflyg flnns i Stock-holm. Transpol'teentralema ar administrativt understallda regionehefen i respektive region.

Samtliga kriminalvardsanstalter. hakten oeh sedan 1972 poIismyndigheter ar skyldiga att anma.la alia liingre transporter till respektive central.

Transportorganisationen hal' till sitt fOno-gande 272 transportforartja.nster oeh omkring 140 fordon av vilka en tredjede/ utrustats med mobiltelefon. I takt med aft alit fler fordon fatt telefon hal' oeksa mojligheterna okat att ytter-

19

ligare effektivisera samordningen genom omdi-tigering av personal oeh fordon under pagaen-de transport. For transport av intagna med taxiflyg har avtal slutits med Swedair AB. Taxiflyget har anlitats for transport av 1 912 intagna. Den sammanlagda flygtiden hrufar uppgick till 1 180 timmar.

Den totala transporttidcn under \976 upp-giek till 507657 timmar. Av dessa utgjorde 26\ 582 timmar till transporteentralen anmalda transportuppdrag. En beraknad be sparing av 190 729 timmar hal' mojliggjorts genom sam-ordning av anmalda transporter.

For polisens rakning hal' kl'iminalvllrden ut-fOrt transporter uppgaende till 96823 timmar viIket utgor drygt 93 o/c av anml.i.lda polistrans-porter,

2.3 RlKSANSTALTERNA Den 1 januari 1971 fanns 22 riksanstalter. No-minellt fanns sammanlagt 2 340 riksanstalts-platser. Durav var I 632 slutna oeh 718 oppna plntser.

Under 1976 hur antalet pJutser minskats vid flera anstalter.

Riksanstalterna skall fOretradesvis ta emot pcrsoner som domts till fangelse i mer lin ett aI', ungdomsflingclse eller intemering. Aven andra domda kan placeras i riksanstalt, om sa til' mo~ tiverat med hiinsyn till siikerhetskrav eUer sar-skilda. behandlingsbehov.

Om lokalanstalt iute kan anvisas pf\ grund av platsbrist, kan personer som av huvlldsakligen l~!!mtinpr()vcntiva "kiU Jumts till kortare fang-clsestraff placeras i oppen riksanstalt.

Riksunstalterna varierar betrliffande storlek, slutenhet oeh behandlingsresurser. [ regel finns mojlighet till utbildning oeh kvalifieerad arbetstraning liksom tillgang till psykiatrisk oeh annan mcdicinsk expertis. Vid vissa un-stalter iiI' arbetsdriften inriktad pa produktion. Nagra anstaltt'r tillgodoser hogt sHilIda saker-hetskrav.

Vissa riksanstalter iiI' fOretradesvis avsedda for spedcUa kategorier r,asom ungdomar, in-teI1lerade oeh kvinnor.

-~-~ --

20

3 KllENTELUTVECKLING

3.1 FRIV ARDSKLIENTELET Kriminalviirden i frihet amfattar dem sam d5mts till skyddstillsyn. villkorligt frigivits frl'm flingelse eHer efter verkstallighet i anstalt av dom till intemering eller ungdomsflingelse overfOrts till vard utom anstalt.

Under 1976 val' i medeltal 16321 pel'soner underkastade kriminalvard i frihet. Fordel-ningen mellan olika kategorier framgar av ne-danstaende sammanstaIlning, Omkring tio pro-eent av klientema var kvinnor.

Kategori Antal '7c

Domda till skyddstillsyn 13 158 81 VilIkorligt frigivna 2308 14 6verfOrda till vilrd utom anstalt

domda till internering 532 3 domda till ungdomsfangelse 323 2

Summa 16321 100

r sam band med att overvakningstiden i nor-malfaUet avkortades fran tre till tva ar 1974 sjonk antalet klienter i frivard myeket kraftigt. En fortsatt mindre minskning kunde konstatc-ras iiven 1975. Under 1976 har antalet klienter i frivard legat p~ samma niva som under senare delen av 1975. Den 1 januari 1975, 1976 oeh 1977 Val' an talet klienter respektive 17 056, 16 2240eh [6277

Under 1976 paboI;jades ovel'Vakning for 9 646 personer. DUraY var 907 kvinnor. Antalet till skyddstillsyn domda var nagot mindre an uret fOre. Under 1976 paboljades overvakning fOr 6 696 personer domda till skyddstillsyn jamfOrt med 6 938 under 1975. Antalet villkor-tigt frigivna under 1976 Val" 2 564 jii.mfOrt med 2458 under 1975.

Bland skyddstillsynsdomda vat 373 c10mda till skyddstillsyn med behandling i anstalt oeh

274 var d6mda till skyddstillsyn oeh fcingelse i samma dam.

Av de skyddstillsynsdomda val' 48 7c under 25 ar oeh 39 % var i ftldrarna 25-39 ftr. A v de villkorligt frigivna val' 33 % under 25 ar oeh 57 % val' 25-39 ar.

Till skyddstillsyn domda fOrdelade sig med hl'msyn till huvudbrott enligt fOljande sam man-stallning.

Antal Huvudbrott pcrsoner f/c

TiIlgreppsbrott 2956 47 Bedrageribrott 1 361 22 Vll1dsbrott 515 8 RattfyIIeri 562 9 N arkotikabrott 198 3 6vrigt 731 II Diil'll\, t\'a eller j1er/ikl'iirdiga brott i domen 529 8

Summa 6323 100

Personer d6mda till skyddstiJIsyn med be. handling i anstalt redovisas eftel' huvudhrott i tabelll(j.

A v de skyddstillsynsdomda som tilIkom un-der aret val' 14 % eller 902 utlandska medbor· gare.

VilIkorlig frigivning kan komma ifruga fOr clem som c16mts till fangelse nar tva tredjedelar eller, om siirskilda skaI foreligger, halva straff-tiden avtjiinats. VerkstaIligheten maste doek vid frigivningen ha pagatt i minst fyra manader.

Kriminalvardsniimndens oeh overvaknings-namndernas bcslut om villkorlig frigivning un-der 1976 fOrdelade med hansyn till klienternas adomda oeh avtjanade strafftid, framgar av ta· beIl3.!'

1 ~ ,

f [

[

t

Genom be slut av overvakningsnamnd f6r-verkades den villkorJigt medgivna friheten fOr 38 personer.

Tabell3.1 Beslut om villkorlig friglvning, 1976 Parolees 1976

Strafftid

12 manader cUer mindre Mer an 12 manader Summa

Antal beslut

viti viti 1/2-tid 2/3-tid eHef efter eller efter

171 193

364

1783 671

2454

Under 1976 overfOrdes l51 till ungdoms-fUngelse domda personet' till Yard utom anstalt jfunfOrt med· 187 under 1975 oeh 274 under 1974. Antalet till ungdomsfcingelse domda per-soner som overfOrts till Yard utom anstalt oeh darefter aterintagits fOr fortsatt anstaltsvllrd val' 60 under 1976jiimfOrt med 85 under 1975,

Fortsatt minskning kan aven konstateras be-triiffande antalet ioternerade, U oder 1976 over-fOrdes 235 internerade till Yard utom anstalt jiimfOrt med 249 under 1975 oeh 348 under 1974, For fortsatt Yard j anstalt aterintogs 187 internerade 1976. Under 1975 var antalet ater-intagna 199.

3.2. ANSTALTSKLIENTELET Under 1976 var i medeltal 3 415 personer in-skrivna i anstalt. Motsvarande antal fOr 1975 val' 3546.

1 medeltal val' 1 924 personer inskrivna i slutna oeh 1 430 i oppna anstttlter under 1976. I riksanstalter val' i medeltal 1 731 personer in-skrivna under 1976 oeh j lokalanstalter 1 623. Fr 0 m maj manad 1976 redovisar inte anstal-terna pcrsoner som varit fOrrymda mer an sex manader. Avlysning hos polisen oeh preskrip-tionstiden bevakas frtm denna tidpllnkt av kri-minalvardsstyrelsen. Sedan maj 1976 hal' i ge-nomsnitt 91 personer varit registrerade hos kriminalvardsstyrelsen som fdrrymda mer an sex manader.

21

Det genomsnittliga antatet personel' inskriv-na i tlnstalt for verksHillighet av dom till t'ingel-se, intemering, ungdomsfangelse eJler skydds-tillsyn med behandling i anstalt minskade med tva proeent under 1976 jamfort med 1975. Minskningen kan helt tillsktivas kategorierna till internering eller ungdomsfangelse domda.

Liksom tidigare har under 1976 antalet in-skrivna for verkstallighet av ftihetsberovande pafoljd varierat kraftigt vid olika tidpunkter, Differensen mellan hOgsta oeh lligsta antal in-skrivna val' 702. Den 1 mars var antalet in-skrivna 3 753 oeh den 1 augllsti 3 051.

Antalet personer som under 1976 intogs i anstalt fOr stratTverkstilllighet var tva proeent tagre an E"15. Under 1976 intogs 10920 perso-ner jiimfort med 1 t 157 under 1975.

Fangclsc Antalet nyintagna med pafOljden fangelse min-skade med 200jHmf6rt med 1975. Medelantalet inskrivna val' emellertid nagot hogre under 1976. Under 1976 var i medelta12 806 personer inskrivnajamidtt med 2788 under 1975.

De senaste tva aren hal' en viss fOrskjutning skett mot Hingre strafftider. A v dem som togs in under 1976 hade 69 % strafftidel' mindre an fyrtt miinader, 20 % mellan fyra oeh toIv lOa-nader oeh 11 % ett fIr eJJer mer, Motsvarande procentuella nndelar lOr 1975 var t'espektive 73, 18 oeh 9. Antalet personer med mindre lin fyra mannders strafftid var 6866 under 1976,

Av clem som togs in under flret val' 32 %-under 25 fir, 51 C:1: i lildrarna 25-391ir oeh 17 I}( 40 ar cJler met',

For 64 1)( av dem j iUdersklas.sen under 25 ftr var strafftiden mindre an fyra manader jiirnfort med 67 % i flldet'sklassen 25-39 fu' oeh 85

22

Antal Huvudbrott personer r;;

Rattfylleri 3174 32 Tillgreppsbrott 1659 17 Vallhbrott 1202 12 Lydnadsbrott m n1 884 9 Bedrllgcri m m 642 6 Narkotikabrott 336 3 U titinnings\agen 288 3 ()vrigt I 716 17

!>iiral'/l'e(el/£'1' fiet IiAviirdilf(/ limit l dolt/ell 960 10

Summa 9901 100

Under 1976 in togs 44 personer i anstult fOr att umlerg[\ fangc1se sam fOrvandlingsstraff fOr bater.

Ungdomsrangelse Antalet till ungdomsfiingelse domda har min-skat ytterligare under 1976. Antalct som togs in under aret minskade n'ed 7 C;; i fOrhflllande till 1975. Under aret intogs 90 personer domda till ungdomsfUngelse fOr fOrsta gangen och 60 per-soner tlterintogs. Av de nyintagna val' 12 r;; d6mda fOr din eHer grovt ran, 57 Cf for stold eHer ~l'Ov st61d och 6 r;; fijr narkotikabrott.

Antalet intagna i medeltal per dag minskade fran 238 under 1975 till 210 under 1976. Under aret i1verfOrdes 151 ungdomar till vard lltom anstalt.

Interncring Undcr 1976 togs 220 personer domda till inter-nering in i anstalt. Av dessa val' 33 di1mda til! internering fijI' fi)rsta gangen medHn 187 flterin. togs fOr fortsatt v[ml i anstnlt eftcr beslut uv domstol eller intcrneringsnamnden. Under iiret vistadc~ i genomsnitt 269 internerm.le i anstalt per dag vilket val' 38 f:.iITe an i'tret fi1re. 235 interncrnde l)verf6rdes till Yard utom anstalt.

A \. domstolarna utsatt minsta tid i anstult fijI' di1mda till interuering fOrsta gtlngen framgar av tabeIl3.2.1.

FUr 44

, ~ ~

r l ~

23

TabeIl3.2,1 Kriminalvardsanstalterna: nykomna Internerade 1970-1976 efter i domen utsatt minsta tid for behandling i anstalt Internees admitted in 1970-1976, by minimum length of sentence

Till interne ring domda (minsta tid) 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976

lar 43 38 28 18 25 12 11 1-2 ar 22 9 18 21 10 4 14 Over 2 ar 15 5 8 10 2 8 8 Summa 80 52 54 49 37 24 33

TabeIl3.2.2 Utlandska medborgare domda till fangelse som intaglts 1976 efter strafftidens langd och nationalitet Foreign citizens admitted to Swedish prisons in 1976 by nationality and length of sentence

Strafftidens \ll.ngd Finland Norge Danmark Jugoslavien OVriga Summa

I man 492 36 58 54 Il7 737 2 man 257 7 15 9 63 351 3 ml'ln 125 4 6 9 42 186 4 man 76 6 3 5 20 110 5 man 17 1 1 4 5 28 6mfm 17 10 4 7 30 128 7 man 6 1 5 1 3 16 8mlln 36 6 2 5 18 67 9 man 12 3 2 3 21 JOm1ln 24 2 (} 12 45 II man 4 t 2 1 1 9 11'tr 56 6 14 15 63 154 2 ar 12 t 2 2 28 45 Hlt' 3 I 1 9 14 4111' 2 I 5 9 Silr 1 I 4 7 6Ur 1 1 3 5 7ar I I 8ar t 1 9 ar I I 10 ar 2 3 Livstid I

Summa 1202 85 118 hf3 431 1939

24

Tabell 3.2.3 Utlandska medborgare domda tUl fangelse intagna i kriminalvardsanstalt 1976 efter nationalitet Foreign citizens admitted to Swedish prisons 1976 by nationality

Antal Dlirav med Nationalitet intagna fOrvisningsdom

Finland 1202 444 Danmark 118 16 Jugoslavien 103 30 Norge Forbundsrepubliken

85 15

TyskJand 47 18 Polen 28 7 Ungem 28 11 Frankrike 22 16 Grekland 22 6 Spanien 20 !l NederIandema 19 16 USA 17 10 Turkiet 16 8 Marocko 15 11

3.3 HAKTADEMM Det genomsnittliga antalet haktade per dag var nagot Higre under 1976jamfort med 1975. Un-der 1976 var i medeltal 527 personer haktade fOr brott varav 64 var foremiU fOr rattpsykiat-risk unders5kning. Motsvarande antal fOr 1975 var respektive 57! oeh 83.

Antal Darav med NationaJitet intagna fOrvisningsdom

Tjeckoslovakien 15 7 Algeriet 12 3 Italien 12 8 Tunisien 12 7 Osterrike II 5 Storbritannien 11 3 Gambia 7 2 Island 6 Pakistan 5 4 Schweiz 5 3 Statslasa 19 6 Ovriga 82 44

Summa 1939 708

Medeltalet for brott gripna elJer am.allna personer 5kade fran 120 under 1975 till 128 under 1976.

Platsantal j medelbelaggning oeh tillstrom-!ling i de allmanna haktena framgar av tabell 3.3.

J

1 J

~ I ; 1

25

TabellS.3 De allmanna haktena: platsantal, medelbelaggning, belaggningsprocent och tillstromning av intagna 1976 Remand in custody: capacity, average population. population as percentage of capacity and admissions 1976

Region och hakte Nominellt Medel- BeJaggnings- lntagningar platsantai beliiggning procent 1976 1976-12.31 1976 1976

Umeareg Umea 18 8 44 404

HiJrnosandsreg Hamiisand 26 8 31 337 Ostersund 19 6 32 397

Uppsa[areg Giivle 38 16 42 1079 Uppsala 32 23 72 1518

Stockholmsreg Hall 72 36 50 448 Stockholm 336 189 56 11701 Visby 15 2 13 153

ViJsterasreg Falun 27 16 59 480 Vasteras 36 22 61 1239

Linkopingsreg Kalmar 39 16 41 727 Norrkoping 40 21 53 1 122

6rebroreg ~ Karlstad 31 19 61 684

~ Orebro 26 14 54 1 018

r Goteborgsreg I Boras 46 24 52 842 ~ Goteborg 19\ 104 54 6728 I Mariestad 22 7 32 193 ~ Malmoreg

t Helsingborg 34 23 68 1206 Jiinkiiping 30 19 63 645 Malmo 59 51 86 623 Viixjo 12 8 67 580 Kristianstad1 30· 19 63 105

Summa 1 179 636 54 322'2.9

I Hiiktet togs i bruk 1976-08-23

- ---~---~-~

26

4 FRIVARD

4.1 ALLMANT Genomforandet av kriminalvardsreformen har for 1976 resursmassigt inneburit personella fOrstiirkningar med 35 assistenttjanster till fOr-stiirkt overvakningsarbete oeh sju assistent-tjiinster fOr haktes- oeh lokalanstaltsverksam-het. Darutover har tillkommit tva bitrades- oeh fyra overskotersketjanster.

Kriminalvardsreformen innebar bland annat att tjansteman vid frivardsexpeditionerna j stOrre lltstraekning skulle fOrordnas som over-vakare fOr det mer problemfyllda frivards-klientelet. I fOrsta hand avsags de klienter som har avaneerat drogmissbruk. Detta har medfOrt att den procentuella andelen klienter som har (jiinsteman som overvakare hal' okat fran den I januari 1974 till den I januari 1977 fran 10 o/c till drygt 20 9( sa.ledes en fdrdubbling pa tre ar.

Kriminalvardsreformen innebar aven att fri-varden fick artsvaret fOr frigivningsarbetet vid lokalanstalterna oeh den kurativa verksamhe-ten vid haktena. Denna verksamhet har i hog grad kommit aU fOrandra frivardens arbete ge-nom att en betydande del av de personella re-surserna nu utnyttjas vid Iokalanstalter oeh hakten.

Under aret har utredningen om frivardens organisation i storstiiderna Uimnat sitt betan-kande »Frivard i storstad». Forslaget medfOr stom forandringar for frivarden i Stockholm, Goteborg oeh Malmo. Inneborden j fOrslaget ar bland annat att frivardsdistrikten skall vara integrerade, d V s speciella distrikt fOr viss ka-tegori overvakade skall inte tinnas. Distrikten kommer att bli mindre oeh fOrutsattningarna for samarbete med de lokala samhallsorganen kommer att fOrbattras.

4.2 PERSONUNDERSOKNING Genom fOrra arets tiIlskott av tjanster till per-sonundersokningsverksamheten har frivarden

,erhallit de resursfOrstarkningar pa personals i-dan som enligt kriminalvardsreformen berak-nats fOr denna aktivitet.

Under 1976 har frivarden utfort 16 268 per-sonundersokningar. Antalet utfOrda personun-dersokningar aren 1974 oeh 1975 val' 13 700 oeh 15838.

Frivardens personundersokningsverksamhet medfOr bland annat att frivardstjiinstemannen far kontakt med den misstankte redan fore do-men. Diirmed finns mojlighet till soeiala stOd-atgarder pa ett tidigare stadium an annars. Ge-nom lagen am personundersokning kan skydd-skonsulenten fOrordna om fOrtroendeman for att bista klienten fram till domen. En fOrutsiitt-ning fOr fOrordnandet ar att den misstankte sjalv onskar denna hjiilp. Antalet forordnanden som fOrtroendeman har hittills varit fOrhallan-devis litet sannolikt beroende pa att frivarden gar in med hjtilpatgarder utan att fOrordnande sker samt att utredningstiderna pa vissa fri-vardsdistrikt kan ha varit sa korta att det ej varit motiverat att fOrordna fOrtroendeman. Antalet fOrordnanden under 1976 var 323 oeh under 1974 oeh 1975 respektive 230 oeh 362. Den 31 december hade 71 personer fortroen-deman.

Skyddskonsulenten hal' ansvaret fOr utbild-ningen av personundersokare. Ingen far nor-malt utfOra personundersokning utan att ha ge-nomgatt av skyddskonsulent anordnad per-sonundersokarutbildning. Under 1976 genom-giek 838 personer sadan utbildning.

Frivardshotell m m

Ekbackerl, Boras Stromshot., Norrkoping Granlohog, Su])dsvall Rynningehus, Orebro

Behandl.centr .. Sthlm Luthagsgarden. Uppsala Vasterashemmet Luggebo, Helsingborg*

Skyddsvarn. Sthlm, Bjorka Skyddsvam. Sthlm, Dadero Skyddsviirn. Gbg, Haga Kyrkog. Skyddsvam. Gbg, Soc. huset

Totalt

* stangt 6 mi'tnader under 1976.

4.3 SOCIAL VERKSAMHET Bostad

Antal gaster under aret

75 141 152 110

156 42 69 23

4t 31 51 45

936

Den okade tillgt'lllgen pa Jagenheter de senaste aren har f6rbattrat frivardsklienternas bostads-situation. Pi:!. vissa hall i landet har emellertid tillg1'lllgen pa Jagenheter iHer blivit mindre. Eftersom bostadsproblemet ibland ar kombi-nerat med andra sociala problem finns en rela-tivt stor grupp frivardsklienter som hal' akuta bostadsproblem.

Frivardens resurser pa bostadsomradet ut-gors av frivardshotell, inaekorderingshem, s k insprangda tagenheter oeh enskilda familje-vardshem. Dessa bostadsformer avses j fOrsta hand tillgodose akuta beh:lV i avvaktan pa en permanent losning.

Frivardshotell finns i Boras, Norrkoping, Sundsvall oeh Orebro. Inaekorderingshem finns i Stockholm (Frivardens behandlingseen-tral). Uppsaia. Vasteras oeh Heisingborg.

HalUtover driver fOreningen Skyddsvarnet i Stockholm oeh fOreningen SkyddsYlirnet i G6-teborg med statsbidrag olika verksamheter av-sedda fOr frivardens klienter. Skyddsvarnet i Stockholm hal' tva behandlingshem. Bjorka oeh Dadero. Skyddsvarnet i Goteborg hal' tva inaekorderingshem.

Frivardshotellen samt inackorderings- oeh behandlingshemmen hade under aret sam man-lagt ea 175 platser. Boendet pa olika antagg-ningar framgar av nedanstliende sammanstall-ning.

27

Medelbel1igg- Antal.l(oende- Boendedagar ning dagar i genomsnitt

per person

13 4578 61 10 3456 25 11 4046 27 12 4344 39 7 2680 1'1 8 2769 66 8 3087 45 2 518 23 9 3299 80 7 2577 83 6 t 988 38 5 1832 41

98 35174 38

I G6teborg disponerar kriminalvarden dess-utom enligt avtal med Goteborgs kommun ;jo piatser vid hotell Klippan.

Ett stort an tal skyctdskonsulentdistrikt dis-ponerar kontrakterade s k genomgfmgsHigen-heter, fOretradesvis hos de allmannyttiga bo-stadsf6retagen. Erfarenheterna av denna verk-samhet ar overlag goda.

Arbete oeh uthilrlning Frivardsklienternas problem pa arbetsmarkna-den ar fortfru'ande stora. De har jamf6relsevis en myeket hog arbetslOshet oeh de arbets-marknadsmassiga fOrandringarna ger stora ut-slag pa denna grupp. Bristen pa utbildning oeh arbetserfarenhet tillsammans med sociala pro-blem bidrar till att gora situationen svarlost. Trots att samhiillet idag hal' ett stort utbud av utbilclning pa skilda nivaer hal' frivardskliente-let ofta svart att tillgodogora sig detta utbucl. Bidragande orsaker hartill ar bland annat bris-ter i grundutbildningen oeh det tilttagande drogmissbruket. Samarbetet med arbetsmark-nadsstyrelsen regionalt oeh tokalt fyllcr en vik-tig funktion oeh pa vissa orter har man anorcl-nat slirskilda kurser inriktade speciellt fdr fri-varclsklienterna.

Fritidsproblematiken hal' uppmarksammats alltmer. Flera distrikt har organise rat olika slag av kurser oeh gruppverksamhet med mat att aktivera klienterna for olika fritidsintressen oeh medlemskap i skilda fOreningar. I utbild-

28

ningen av overvakare har man alltmer betonat denna del av overvakningsarbetet. De perso-nella fOrsHirkningarna inom frivarden hal' nu giort det mojligt att stimulera den idag laga foreningsaktiviteten hos frivardens klienter oeh att mer aktivt arbeta med Iritidsproblema-tiken.

4.4 HAl-SO- OCH SJUKV ARo Samballets vardresurser skaU vara tillgangliga fOr frivardens klienter. Sa ar som regel fallet betdiffande kroppssjukviirden. Den psykiat-riska varden, savill den oppna som den slutna, har emellertid vis at sig ha svart att tillgodose det vardbehov som fOretigger bland frivardens kIienter. Sliva! bland skyddstillsynsdomda som bland villkorligt frigivna fOrekommer psykiska storningar av varierande art oeh grad. Manga av dessa klienter har av domstol eHer overvak-ningsnamnd erhllllit foreskrifter att MBa kon-takt med psykiater. Antalet klienter som pa grund av psykiska skal erhallit fOrtidspension har okat. Ett stort problem ar aven narkotika-missbruket som visar teeken att oka, framfOr aUt i storstadsregionerna. UtveekJingen avan-talet narkotikamissbrukare bland frivards-klientelet enligt skyddskonsulenternas bedom-ning framgt'u' av tabeIl4.4.

Tabell4.4 Frivarden: drogmissbrukare Non-institutional clientele: drug addicts

Tic.lpunkt Antal Antal miss- Procent klienler brukare missbmkare

1966-08-01 19503 572 3 1968-08-01 22160 1612 7 1969-05-01 22613 2032 9 1970-04-01 23094 2316 10 1971-04-01 22856 2584 11 1972-04-01 23 196 2763 12 1973-04-01 23295 2679 12 1974-04-01 18905 2500 13 1975-04-01 16821 2357 14 1976-04-01 16226 2794 15

Mfmga frivardsdistrikt hal" stora svilrigheter att for sina klienter fa utnyttja samhallets psy-kiatriska vlirdresurser, savaI i akuta situationer som nti!" det galler langsiktig behandling. Dessa

svarigheter har bland annat uppmarksammats i den fOrsoksverksamhet med intensifierat sam-arbete meIlan kliminalvarden oeh andra sam-hallsorgan som brottsforebyggande radet be-driver vid tva skyddskonsulentdistrikt.

For att fOrbattra kontaktema med den psy-kiatriska varden oeh skapa fdrstaelse fdr kri-minalviirdsklientelets problem finns numera mojlighet att anstalla psykiaterkonsulter vid de fiesta frivardsdistrikt. Lakarbristen, framfOr allt bland psykiatriker har dock hittills begran-sat mojligheterna aU bygga ut konsultverk-samheten i onskad omfattning. Endast vid ett tjugotal frivardsdistrikt finns konsulterande psykiater. Trots att den tid vederborande kon-suit kunnat agna at verksamheten varit relativt ringa har denna mojIighet att snabbt kunna fa en psykiaterkontakt varit till stor hjiilp fOr fri-vardens klienter.

Vid 13 friviirdsdi.strikt finns overskoterske-tjanster inrattade. Overskoterskorna tjanstgor fOrutom jnom ftivarden aven vid narbeJagn:1 hakten oeh lokalanstalter. Deras insatser har bidragit till att forbattra kontakterna med den ovriga sjukvarden samt till en Mttre sjukvards-standard pa anstalter oeh hakten.

4.5 PSYKOLOGVERKSAMHET Psykologverksamheten inom frivarden ar un-der utbyggnad. Resurserna skall i huvudsak fOrdelas regionalt. Under aret har regionpsyko-logtjanster inriittats vid sex regionkanslier, varav vid tre kanslier som halvtidstjanster. Yt-terligare en region har fatt en tillfallig arvodes-tjanst som regionpsykolog.

Arbetsuppgiftema ar framst att ansvara fOr handledning oeh utbildning i behandlingsmeto-dik fOr personal vid skyddskonsultdistrikt, 10-kalanstalter oeh hakten. Forutom som handle-dare i olika behandlingsmetoder for skilda ka-tegorier personal verkar regionpsykologen ocksa som terapeut oeh radgivare. Rekrytering av vardpersonal tir en annan huvuduppgift fOr regionpsykologen. Erfarenheterna fran region-psykologernas fOrsta verksamhetsar ar klart positiva. En utbyggnad av verksamheten till samtliga regioner ar onskvard.

Inom frivarden finns vidare tva psykologer vid behandlingscentralen Stockholm.

Skyddsvamen i Stockholm och Goteborg dis-ponerar var sin psykolog. Inom ramen fOr det s k Sundsvallsprojektet flnns en psykologtjanst inrattad med place ring vid skyddskonsulentdi-striktet i Sundsvall. Psykologema vid behand-Iingsteamen for narkotikamissbnlkare i Stock-holm och Malmo har ocksa vissa arbetsuppgif-ter inom frivarden. Beslut har ocksa fattats om irdittande 'av ett sadant team med psykoIog-medverkan i Goteborg.

For direkt klientinriktade insatser har fri-vardsdistrikten kunnat utnyttja psykoIogkon-suIter. Deras verksamhet har i fOrsta hand be-stiltt i att behandla akuta problem. StOdsamtal med klienter savill individuellt som i grupp och tiIlsammans med overvakare eller anh6riga har fOrekommit. FamiIjeterapeutisk verksamhet har bedrivits bland annat vid frivardens be-handlingscentral. Beteendeterapeutiska be-handlingsmetoder sasom avsIappningstraning och sjalvfOrtroendetraning har anvants vid vis-sa distrikt. Social modelIinIliming via rollspel

29

och videoband har utnyttjats tor att trana klienternas sociala handlingsberedskap InfOr kritiska situationer. Psykologema har ocksa anlitats for diagnostiska undersokningar i be-gransad omfattning t. I. i samband med even-tueU fOrtidspensionering och vid kartiaggning av klienlens behov av las- och skrivundervis-ning. Vid bi a skyddskonsulentdistrikten i Vasteras, Eskilstuna och 6tebro hal' klienter-nas His- och skrivsvarigheter varit fOremal for utvardering. Resultatet visar pa behov av ytter-ligare satsning inom detta omracte.

Erfarenhetema av regelbundet konsulteran-de psykologer ar goda. Kontinuiteten i verk-samheten hal' varit mycket tillfredsstaIlande med tanke pa den nagot IOsa anstallningsfor-men. Vid flera distrikt har ett konstruktivt lag-arbete etablerats med assistent, sjukskoterska och konsultpsykiater. Drygt 30 skyddskonsu-lentdistrikt har anvant sig av psykologkonsult. Timantalet har varierat fran 4-16 timmar per vecka.

I

I

30

5 ANSTALTSvARD

5.1 ARBETE OCH UTBILDNING Malet fOr kriminalvardens arbets- oeh utbild-ningsverksamhet ar att under verkstaIligheten i anstalt framja de intagnas utsikter att efter fri-givningen inordna sig i arbetslivet. For att fOr-verkliga malet kravs en differentierad syssel-sattning oeh en kontinuerlig anpassning av verksamheten till de fOrandringar som sker pa arbetsmarknaden. KriminalvardenfOrsoker, sa H't.ngt det ar mojligt, att erbjuda de intagna al-ternativa sysselsattningar for att kUhna tiUgo-dose deras olika an lag oeh intressen. De ges saledt;s tillfaIle till yrkesinriktat arbete, teore-tisk gnmdutbildning. yrkesinriktad utbildning oeh arbetsvard.

Yrkcsinriktat arbctc De olika alternativ som kriminalvarden kan er-bjuda de intagna iir industriellt arbete. jord-bl11ksarbete. tradgards- oeh skogsarbete, byggnac!stekr.:skt arbete samt servieearbete av olika slag. Samtliga verksamheter bedrivs i former som sa nara som mojligt ansluter till de fOrhallallden som rader inom naringsiivet. Vid arbetsplaeeringen soker man i storsta mojliga utstdiekning ta hansyn till den illtagnes tidigare yrkeserfarenhet samt hans mojligheter till ar-bete efter frigivningen.

Det industriella arbetet. som omfattar ea 1,8 miljoner arbetstimmar per ar, fir fOrdelat pa tre verksamhetsomraden:

mekaniskt arbete i form av plato, svets- oeh maskinarbete samt montering,

tratekniskt arbete sasom tillverkning av monteringsflirdiga villor oeh fritidshus, enklare mobler samt emballagemateriel,

ovriga industriella arbeten, omfattande till-verkning av grovre textilier, enklare konfek-tion, skinn- oeh Iiidervaror, kontorsvaror m m.

Dessutom finns tvattinr1ittningar vid tre anstal-ter.

Tyngdpunkten i sysselsattningen har. fram-fOr allt vic! de stOrre anstalterna, sueeessivt fOrskjutits mot mekanisk verkstadsindustri. En okad satsning pa egna prod uk tel' sker.

Ihom jordbruks- oeh skogsniiringen syssel-satts intagna i en omfattning av ea 0,7 miIjoner arbetstimmar per ar. Jordarealerna utnyttjas fOr odling av foder till egna djurbesattningar samt spannmal oeh tradgardsprodukter fOr for-siiljning. Skogsal'betet omfattar avverkning, plantering oeh rojning.

Byggnadsarbetena inneMr sava\ nyproduk-tion som ombyggnads- oeh reparationsarbeten.

Vid vaJje anstalt syssels~tts nagra intagna med lokalvard, koksarbete. reparationsarbete oeh yttre renhalining.

Foresatt utbyggnad av sysselsattningen vid de alimiinna hliktena pagar. Genom att hiiktena nu tillforts arbetsledartjiinster oeh flera hiikten kommer att fOrses med lokaler for al'bete i ge-mensamhet okar mojligheterna aU sysselsatta de hiiktade.

Utbildning Det har under senare ar konstaterats att de intagnas behov av utbildning iir stort. Aven frivardsklientelet har visat sig vara i stort be-hoy av utbildning.

Miilsattningen vid planering av utbildning fOr intagna fir att ge dem ett un",1 av den underV\5-ning som erbjuds Qvriga samhiillsmedborgare. Mojlighet till studier med varienmde utbild-ningsinnehail finns numera vid flertalet anstal-tel'.

Den utbildning som bedrivs kan delas upp i teoretisk oeh praktisk-teoretisk utbildning (yr-kesutbildning). Inom det teoretiska omradet

i

r

~

f ,.

t "

f

sker undervisning fdimst pa grundskoleniva men ocksa pa gymnasieniva. Den ar oftast Ui-rarledd. Pli vissa anstalter finns aven mojlighet till handledning vid studier av specialkllrser och vid hOgskolestudier.

Ifraga om yrkesutbildningen har riksdagen besllltat att det pedagogiska ansvaret fOr lIt-bildningen skall Iigga pa skoloverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen samt att den skall organiseras som arbetsmarknadsutbildning, Under 1976 har omorganisationen planerats och under 1977 beraknas derma verk~amhet starta pa fern anstalter.

Kriminalvatdsstyrelsen samarbetar med skoloverstyrelsen och kommllnala skolmyn-digheter vid planering och genomfOrande av utbildning, Den grundUiggande utbndningen genomfOrs pa de fiesta anstalter i den komm\l-nala vuxenutbildningens regi.

For narvarande flnns femton studieledar-tjanster inrattade (tolv pa riksanstalter, tva pa lokalanstalter och en pa hiikte). Studieledarna ansvarar for den utbildningsverksarnhet som bedrivs vid anstalterna. De skall medverka i behandlingsplaneringen och sarskilt ta sig an intagna med ditlig skolunderbyggnad. En viktig lIppgift fOr studieledama ar att bedriva uppso-kande verksamhet bland de intagna.

For att oka m6jlighetema att kartlagga tas-och skrivsvarigheter hos klientelet och llnder-latta inpiaceringen av intagna med dalig sko-lunderbyggnad i lamplig kurs har kriminal-vardsstyrelsen i samarbete med lararhogskolan i Linkoping utarbetat och utprovat vuxenan-passade fOrkunskapsprov i svenska och mate-matik pa mellanstadieniva. Proven, som ge-nomgas frivilligt. ar avsedda att anvandas sa snart en person intagits i hakte eller anstalt.

Planering av en fOrsoksverksamhet med a1-ternativa undervisningsmetoder samt utarbe-tande av visst studiematerial fOr den grundIag-gande utbildningen har pagatt under hOsten 1976.

Under 1976 har antalet som studerar i anstalt varit ea 400 per dag, och totalt har under aret ea 1 200 intagna deltagit i undervisning.

Arbetsvard Arbetsvarden utgor ett viktigt led i det totala

~--------

31

rehabiliteringsarbetet av de intagna fl'iimst ge-nom att skapa battre fOrutsattningar fOr deras aterintrade i arbetslivet.

Den arbetsvardande verksamhet j form av arbetsprovning oeh arbetstraning som nu suc-eessivt inrors pa kriminalvardens riksanstalter bedrivs sa langt mojligt enligt av arbetsmark-nadsstyrelsen faststallda »Rad och anvisningar fOr arbetsprovning oeh arbetstraning». Ernel-lertid maste en viss anpassning ske med han-syn till de specieUa krav och f6rutsattningru' som fOreligger inom kriminalvardens omrade. For arbetsvardande insatser pa lokalanstalter-na utnyttjas samhallets resurser i storsta mojU-ga utstrackning.

De under aret vunna erfru'enheterna fran den vid riksanstalten Ha1lby inraUade arbetsprov-ningsavdelningen iiI' positiva. Av 101 intagna som under 1976 ptlborjade arbetsprovningen pa Hallby, har 23 avbrutit provningen av skilda orsaker. En utvardering av det fdrsta arets re-sllitat hal' igangsatts av styrelsens \.ltveeklings-enhet och beraknas kUnna presenteras under varen 1977. Betraffande arbetstraningsdelen hal' planeringen slutfOrts under 1976. Efter er-forderliga ombyggnadsarbeten kommer HaUby att bli den forsta riksanstalten med arbetsvar-dande resurser fOr savill arbetsprovning som arbetstranh1g.

En okad andel av de intagna har silval psy-kiska som fysiska skador till foljd av narkotika-och alkoholmissbruk. Det har blivit allt svarare att ra dessa att fungera i arbetsdriften. De ar j hOg grad i behov av speciella insatser innan de kan placera,

32

fortsatt under aret. I oktober genomfOrdes en ny grundkurs om en veeka fOr 25 deltagare. De som genomgiek grundutbildning forra aret hal' deltagit i en uppfOljningskurs oeh beretts tilmU-le att auskultera inom frivarden. Syftet med utbildningen ar att ge de frigangsansvariga, vil-ka fOretradesvis rekryteras fran arbetsledarka-ren, en fOrdjupad kunskap j behandlingsarbete oeh arbetsmarknadsfragor. Sammanlagt ar ea 45 frigangsansvariga utsedda oeh utbildade.

Under varen genomfOrdes en statistisk un-dersokning rorande frigang. Materialet omfat-tade 317 avslutade frigangar. Det visade bland annat att 26 % haft frigang till studier oeh 74 % till arbete. 24 % tick avbryta sin frigl'mg pa grund av misskotsamhet. I 63 % av fallen in· traffade denna misskotsamhet under frigang-ens fOrsta 15 dagar.

Al"bets- och studieel"siittning Enligt lagen om kriminaMml i anstalt skall in-tagen erhiWa ersattning fOr utmrt arbete enligt normer som meddelas av regel'ingen. Ersatt-ning utgar under arbetstid aven till dem som deItar i arbetstraning, arbetspri:ivning, utbiId-ning eUer annan siirskilt anordnad verksamhet eller be handling, vid kontakter infOr frigiv-ningen med myndigheter oeh blivande arbets-givare samt vid arbetsli:ishet, tillfalligt driftav-brott, sjukdom oeh olyeksfall.

For industriellt arbete, jordbruks- oeh skogsarbete utgar arbetsersattning mestadels i

fJrm av aekordslon men liven individuella tid-loner fOrekommer. Forsoksverksamhet med tidlon vid sKogsarbete hal' ugt rum vid ett antal anstalter. De intagnas genomsnittliga timfOrt-janste!" budgetaren 1965/66 - 1975/76 framgar av tabell 5.1.1.

Marknadsanpassad al"betsersiittning Sedan november 1972 pagar fOrsoksverksarn-het med marknadsanpassad arbetsersattning till intagna vid den oppna riksanstalten TiIlber· ga oeh sedan februari 1975 vid den slutna riks-anstalten Skogome. Vid Tillberga sysselsatts flertalet intagna med tilIverkning av monte-ringsfardiga trahus ceh vid Skogome i anstal-tens tvatteriindustri.

Lonema baseras pa gallande kollektivavtal. TimfOrljansten H\.g under 1976 pa omkring 12 kr vid bada anstaltema, vilket i stort sett motsva-rar den oppna marknadens lOner efter avdrag for skatt. Maltider oeh resor i samband med permissioner m m far de intagna sjalva betala.

Den marknadsanpassade lonen skall i forsta hand ge den intagne mojlighet att fOrbattra sin ekonomiska oeh sociala situation infOr frigiv-ningen. DarfGr avsatts 3/4 av lOnen till utgifter for sanering av ekonomin. Med anstaltens as-sistenter som radgivare skall varje intagen gora upp en budget med fOrslag till hur han vill disponera sina inkomster. I bUdgetplanen upp-tas medel fOr den fdrsta tiden efter frigivningen samt fdr resor oeh uppehiille under permissio-

TabeI\5.1.1 Arbetsdriften: genomsnittlig tlmfortjanst for intagna budgetaren 1965/66-1975/76

Budgetar

1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76

Employment program: Hourly earnings in fiscal years 1965/66-1975176

Genomsnittlig timfOrtjanst (ore) GenomsnittIig timfOrtjiinst Index 1965/66 = 100

Verkstadsdriften Jordbruksdriften Verkstadsdriften Jordbruksdriften

84 106 100 100 89 120 106 113 94 123 112 116

108 129 129 122 114 142 136 l34 132 163 157 154 151 177 180 167 182 178 217 168 228 202 271 190 280 233 333 220 348 267 414 252

, 1

1 'i

1

1 ~

33

TabeIlS.1.2 Arbetsdriftens internresultat budgetaret 1915/76 (1 000 kr) Employment program: Income and expenditure in fiscal year 1975176

Bygg- Vcrk-nads- stads-verksam- industri het

Produktionens saluvarde 1084 70582

Ri>rtigCl drijlkostllader Arbetsersattningar 22 6 b41 Underh!'tll av inventarier 1 754 6vriga rorliga driftkostnader 1041 52308

Summa rorliga driftkostnader 1064 59703

Fasta drijlkostnader Personalkostnader 501 26684 Lokalhyror, an-enden 17 7183 Avskrivning av ranter 152 6573 Diverse 20 416

Summa fasta dl'iftkostnader 690 40856

Salllllulluirag Produktionens saluvarde (P) 1084 70583 Rorliga driftkostnader (R) 1064 59703 Resultat (P-R) , .\ 10 879 • Fasia driftkostnader (F) 690 40856 Resultat (P-R-F) -670 -29977

ner, lltgifter for kIader, eventllellt underhall till familj samt avbetalningar pa skulder.

I samband med att fOrsok med marknadslon paboljades vid TiJlberga infOrdes sarskilda permissionsregfer, som innebar att permission beviljas vartannat veekoslut. Aven vid Sko-gome har sl:irskilda permissionsregler infdrts genom att permission beviUas vart tredje vee-koslut.

Samradsorgan Vid utgangen av 1976 fanns namnder for ar-betsmarknads- oeh faekliga fragor (NAFF) in-rattade vid 62 anstalter. I namnderna ingar tio ordinarie ledamoter. A v dessa utser Landsor~ ganisationen. Tjanstemannens eentraiorganisa-tion, Arbetsmarknadsverket oeh Svenska ar-betsgivaretoreningen vardera en. Fdm anstal-ten Ingar uWver styresmannen, som ar namn-dens ordfOrande, en representant fOr arbetsle-dama, en fOr vard- oeh tiHsynspersonalen samt tva fOr de intagna. Fl'ivarden representeras av en tjansteman fran skyddskonsulentorganisa-tionen.

J - KrillliIUl/I'&rJeN 1976

Jord- Ut- Fri OVrigl Totnlt bruk bUd- gangs-

ning arbete

14084 352 86102

1683 906 186 9438 442 24 1221

8892 574 154 62969

11017 1504 154 186 73628

6571 2455 1 117 37328 623 523 8346

2272 311 9308 189 10 635

9655 3299 1 117 55617

14084 352 86102 11017 1504 154 186 73628 3067 -1152 -154 -186 12474 9655 3299 1 117 - 55617

-6588 -4451 -1271 -186 -43143

En viktig uppgift f6r namnderna ar att genom kurser oeh konferenser fortlopande informera om lItvecklingen pa det faekliga omrftdet.

ArbctsmiIjo ArbetsmiU6fdigoma hal' under senare ar till-matts alit storre betydelse. Genom skarpt lag-stiftning oeh en utbyggd tiUsynsorganisation har kraven okat bade pa enskifda fOretag Qeh offentliga myndigheter att tillgodose arbetsta-garnas ratt till sunda oeh sakra arbetsplatser.

Kriminalvardsverket har inom ramen for si-na resurser sokt fOra en aktiv oeh mi'tlmedve-ten arbetsmiljopolitik. Vadeal'betsstalle hal' nagon form av organiserad samverkan i skyddsfragor. Intern kursverksamhet oeh in-formation hal' bidragit till en okad liledvetenhet i arbetarskyddsfragor.

Uppmarksamheten hal' framfor aUt dktats pa ergonomiska insatser. Tekniska fijrbattringar hal' under aret genomfOrts betriiffande beJys-ning, ventilation, buller och arbetsstallningar.

Grundutbildningen i arbetarskyddsfragor hal' fortsatt under aret. Utbildningen skall to-

_ _ ______ ~_---.....iI..... __ _

34

talt omfatta ornkring 2 000 anstiillda. Dessutom har pftbyggnadskurser i el'gonomi genomfOrts Iiksom utbildning ay ledamoter i skyddskom-mitteer.

For intagna hal' utarbetats ett studiematel'ial om arbetsmiljofragor aysett att studeras i dr-kelforrn under ea 10 timmar. Provutbildning har paborjats under hasten.

Driftekollomi

En bedomning av arbetsdriftens ekonomiska resultat skall ske fran den utgangspunkten att malet fOr arbetsdriften inte ar att ge stOrsta mojliga vinst utan att med olika former ay sys-selsattning sft langt som moj!igt friimja de in-tagnas utsikter att efter fligivningen inordna sig i arbetslivet. Stctivan aU fOrverkliga detta mal far dock inte hindra att verksamheten bedrivs pa ett ekonomiskt riktigt satt.

Tabell 5.1.2 visar arbetsdriftens internresul-tat fOr blldgetaret 1975/76.

Rcsultatet visar ett underskott pa 43 miljoner kronor fOr hela arbetsdriften, nar saviil rorliga som fasta kostnader medraknats. Produktio-nens saillvarde uppgick till 86.1 miljoner kro-nor, De totala kostnaderna belopte sig till 129,2 miljoner kronor. A v des sa val' 73,6 miljoner

rorliga kostnader och 55,6 miljoncl' kronor fas-ta kostnader.

Arbetsdriftens arspl'oclllktion budgetal'en 1965/66-1975/76 framgar av tabeIl5.1.3.

5.2 FRITIDS- OCH KONTAKT-VERKSAMHET

De vasentliga malen fOr fntidsverkc;amheten hiinfOr sig till tiden efter frigivningen. Verk-samheten bor mcd andra ord inte Mimst inne-bara ett antal aktiviteter som skall fyUa ut den tid de intagna ar lediga fran arbetet eller ett instrument varmed man ftstadkommer lugn och ordning pa anstalten. I sUiIlet al' det mer ange-niget att fa de intagna intresserade av menings-fulla fritidsaktivitetel' och att skapa fOrmaga has dem att aven efter anstaltstiden soka sig till Iiknande aktiyiteter.

Delm[tlen kan sammanfattas i fOljande punk-tel': att nira de intagna att anvanda sin fritid pa ett

meningsfullt satt aU ge de intagna akat sjiUvfOrtrotnde att ge social traning att paverka allmanhetens attitydel'

TabeIl5.1.3 Arbetsdriften: arsproduktion budgetaren 1965/66-1975/76 Employment program: Production value in fiscal years 1965/66-1975176

Budgetat Arsproduktion 1 000 kronor Index 1965/66 = 100

Enligt bokslut I fhst penningviirde (1965/66 aI's)

Verkstads- lordbruks- Verkstads- lordbruks- Verkstads- lordbruks-driften driften driften driften driften driften

1965/66 49659 12 125 49659 12125 100 100 1966/67 53429 12926 ·52381 12798 105 106 1967/68 61686 12671 60476 1254Q 122 103 1968/69 67554 13288 64 337 12901 130 106 1969/70 64 306 13185 57416 12322 116 102 1970/7J1 5807;; 13589 49637 12133 100 100 1971/72z 55246 10230 45658 8455 92 70 1972/73 58917 10437 44975 7967 91 66 1973/74 70298 13893 44213 10 141 89 84 1974/75 75556 13 962 40841 9764 82 81 1975/76 72 018 14084 36009 8971 73 74

11"1' 0 m budgetaret 1970/71 har nettofdrsaljningen justerats med hiinsyn tilt f6riindringar i behallningen av kUlldfordringar och lager (fOr tidigare ar har en sadalljustering inte skett). 2 Fr 0 m budgcUlret 1971/72 hal' redovisningssystemet gjort det mojligt att utesluta intemtransaktioner inom arbctsdriften.

'-

aU ge de intagna fOrstl'oelse att motverka skadliga mljder av frihetsbel'o-

vande

Studicl·. programverksamhet, idrott III III De intagnas fritidsstudier hal' i stor lltstJ'iiek-ning bedrivits i samarbete med folkbildnings-organisationema. Under aret hal' genomfOl'ts 278 studiedrklar. Av dessa cirklar har 26 varit frigivningskursel'. vilka samlat totalt 262 delta-gare.

Programverksamheten hal' bl a utgjorts av 2 200 filmfOrevisningar. I 100 artistframtra-danden cllcr samkvam oeh 162 teaterfOrestall-ningar. Vid 13 anstalter hal' i\.ven danstillstii\!-ningar anordnats.

Fritidsverksamheten omfattar iiven idrott. Vanliga idrottsaktiviteter hal' varit bordtennis, fotboll, badminton, volleyboll, styrketriining oeh minigolf. Det hal' fOrekommit att lag fran anstalterna deJtagit i idrottsutbyten med idrottsfOreningar pa respektive ort.

Kontaktverksamhet Vid fOretractesvis de silltna anstalterna samt vissa hiikten har fOrekommit en frivillig kon-taktvel'ksamhet dar grupper oeh enskilda be-sokt de intagna. Att personer utifran samhiillet ges tillfalle att umgas med intagna fOl'va.ntas bidra till att attityden till intagna oeh anstalter fOriindras i positiv riktning.

A v de grupper oeh organisationer som varit vel'ksamma som besokare under varen 1976, fanns Roda korset pf120, KRUM pu 10, RFHL pa 14, Verdandi pa 7, QvervakarfOreningar pa 22, religi6sa gt'upper pa 32, skolor pa 19 oeh andra ol'ganisationCl' pa 16 anstalter.

Ekonomiskt bidrag har un,jer at'et utgatt fran kriminalvardsstyrelsen till Roda korset, RFHL samt 6vervakarnas riksfOrbund.

Vanliga inslng i kontaktverksamheten hal' varit enskilda bes6k, sa(l1talsgrllpper. stu-dieeirklar, idrottslltbyten m m.

Kursbyn Gl'llVbcrgct Sedan 1972 hal' vid kursbyn Grllvberget, beUi-gen ea 5 mil fran Bolinas, pUgfltt en omfattande kursverksamhet fOr intagna oeh deras familjer. Det ursprungliga syftet med verksamhcten vid

35

kursbyn hal' i stort varit att ge deltagarna in-formation j studiecirkelform, fylla luekor i del-tagarnas kunskaper, fr~imja en kansla av sam-h6righet inom studiegruppen samt aka fOl'ma-gan till ~am[;\I·bete. Verksamheten skull vidure stimulera deltagarna till fysisk trlining oeh ge vissa besokare ett tillfdlJigt milj6ombyte. Kursbyn star aven oppen fOr veekoslutskul'ser fOr t ex anstaltsbes6kare, oveI'vakare oeh per- , sonundersokare.

Aven under 1976 hal' verksamheten i stort bedrivits utifrfm ovansHlende riktlinjer. Dock hal' verksamheten mer och mer inriktats pa 14-dagarskurser med avbrott for »Oppet Hw,-perioder» innehallande varierande verk-sar(lheter. Under 1976 hal' anordnats kurser j fritidsverksamhet, friluftsteknik, idl'ott oeh motion, livsaskiidningsfn'\gor, frigivningsfra-gOI', fackliga fragor, samlevnadsfrligor samt hobbyverksamhet. Under sommaren har uess-utOI11 fOrekommit semestel'vistelser, uppdelade pi! tl'e periouer.

Antalet sokande till kUl'serna har varit stort. Beliiggningen av kursbyns drygt 30 platsel' hal' genomgliende varit hog oeh Gruvberget kan knappast ta emot fler gaster an vad somvarit fallet under 1976. Totalt hal' 990 intngna, Famn-jemedlemmal' oeh 6vriga gaster deltagit i kurs-byns verk~amhet under aret.

Sammanfattningsvis kan sagas att verksam-heten vid Gruvberget bemotts myeket positivt Mm clem sam kommit i kontakt med den. nagot som inte minst dokumenteras i de intagnas kursvarderingar.

Biblioteksverksamhet Det iiI' viktigt att de intagna har tillgang till b6eker oeh tidskrifter under sin friUd. Vid alia anstaltel' oeh hiikten forekommer biblioteks-verksamhet. Den skots av de kornmunala bib-lioteken. Stirskilt betydelscfullt iiI' det att upp-muntra den som HI' ovan aU JUsa eUer h~w /as-svarighctcr.

Behovet av biblioteksscl'viee varierar efter anstalternas slutcnhetsgrad. Vid htiktena til' liisbehovet s1irskilt stort. Uthiningen under 1976 hal' vid samtliga stOne hUkten overstigit 100 ttln pel' plats. Vid nagra hiikten var utt~ningen till oeh med over 200 Ian per plats. Tolv

36

hlikten besoktes av bibliotekarie varje vecka och livriga hakten varannan vecka. Nya biblio-tekslokaler hal' under aret iordningstaUts vic! det nybyggda haktet i Kristianstad.

Aven vic! de slutna kriminalviirdsanstaItema hal' biblioteksservice efterfragats i hog grad. Huvuddelen av de slutna anstalterna hade ocksa antingen dif'ekt utlaning eHef' bokbussut-laning minst en gang varannan vecka. Bland de 6ppna anstalterna ar det mem vanIigt med bib-lioteksservice i form av ett vandtingsbibliotek som byts minst fym ganger om aret. Bocket', som inte ingal' i vandringsbiblioteken, kan be~ stilllas som enstaka Ian. Dessutom hal' 40 an-stalter ratt tidskrifter genom det statliga tid-skriftsstOdet. Totalt val' det bara 19 anstalter som inte hade regelbunden biblioteksservice vUlje mfmad fran det kommunala biblioteket. I vurierande omfattning hjaJper anstaltspersonaJ oeh intagna till med biblioteksverksamheten. P1\ en del anstalter hal' det kommunala biblio-teket svarat fOr program- och utstallningsverk-samhet.

Dc kommunala biblioteken rar ersiHtning av statsmcdcl for sin vcrksamhet. Ersattningen hal' fran oeh med I jllli 1976 hojts till 90 kr per plats vid hiikten, 60 kronor vid slulna riksan-stili tel' oeh 30 kronor vid oppna riksanstalter och lokalanstalter.

Slirskilda satsningar hal' liksom tidigare gjofts vid anstalterna Hall. Haga. Kumla. Os-terflkcl' oeh NOI'rkoping samt vid haktet i Stockholm.

De generella crsattningarna tacker i stort sett bam kostnaderna fOr bokslitage. De kommuna-Itt bibliotekens verkliga kostnader fOr verk-samhetcn inom kriminalvftrdcn ar betydJigt hogre tin ersattningen. Det finns exempel pit bibliotek sam redovisar mfmgdubblu kostnader jlimfOrt med ersiittningen.

En viktig llppgift fOr biblioteksverksamheten ar att skaffa Jitteratur till uWindska intagna. Litteratur p,l mem ovanligu sprak finns inte alltid tillgUnglig pa de kommunala biblioteken. Eftel'som det visat sig svfut att ra tag i bocker pfl vissa sprllk hal' isU.U!et tidskrifter inkopts, Det tidigal'e inledda samarbetet med Stock-holms stadsbibliotek om prenumeration av ut-liindska tidskrifter' fOr krirninalvardens rHkning

har fortsatt. Stadsbiblioteket har fOr andamalet prenllmererat pa 76 utlfindska tidskdfter.

Rcligios vcrksamhct Den andliga varden beddvs vid landets samtli· ga kriminalvardsanstalter oeh hiikten genomen siirskild namnd. niimnden fOr andlig Yard (NAY), Denna bestal' av en prlist fran svenska kyrkan samt en pastor frEm nagot av de pi\.

. orten vel'ksamma frikyrkliga samfunden. I sitt arbete kan NAY oeksa engagel'a representan-ter fOr andra samfund samt intresserade oeh liimpliga lekman.

Forutom det reguljara arbetet vid anstalter oeh hiikten har styrelsens resesekreterare un-der uret lett tre Iivsasklldningskllrser vid kllfS-byn Gruvberget. Under samma tid hal' ocksa hMlits tre konferenser fOr NA V -Iedamoter och styresman. Till des sa konferenser inbjods fOr-troendevalda i fOrsamlingarna, diakoniarbetare ceh intresserade lekm~n.

Kriminalvardsstyrelsen har anordnat en konferens med olika hjalporganisationer i hu-vUdsak med religios inriktning som bedriver bidrags~ oeh hjalpverksamhet vid kriminal-vardsanstalterna. Konferensen beslOt tillsatta samradsgrupper fOr att samordna verksamhe-ten.

5.3 HALSO- OCR SJUKVARD Under 1976 redovisas for intagna i anstalt 6781 vt\rddagar pa allmant sjukhus. Under aret in-traffade elva dodsfall, varav sex genom sjiilv-mord.

Bristen pa Jakare hal' som tidigare begransat de sjukvardande insatsema vid anstalterna. Krcppssjukvarden skots huvudsakligen av ar-vodesanstiillda liikare oeh vid ett f1ertal anstal-tel' saknas anstaltsHikare. Den obligato risk a lii-karundersokningen vid intagning i anstalt kan dill' ej utfOms och vid sjllkdomsfall far anstal-ten soka hjHlp vid narbeliigen distriktslakar-mottagning eHer sjllkhlls, dar vantetiderna ofta iiI' mycket langa. Aven pa anstalter med an-staltsliikal'e Hr den tid vederborande hinner ag-na de intagna ofta alltfOr ringa. En stor del av de sjukvardande uppgifterna kommer darfor att vila pa ovrig sjukvardspersonal. De over-skotersketjanster som pa senare ar tiIlfOrts

1

J

narmare 30-talet anstaltel' hal' inneburit eli vii-sentlig standardokning flV sjukvilrden, Over-skotersketjansterna ar Mrt belastade oeh ut-okning av dylika tjanster ar angelaget.

Under 1976 har en kraftig okning av fall med inokulationshepatit fOrekommit bland de in-tagna, Dessa har vardats saviU pa infcktions-kliniker som ~~\ kriminalvardens fataliga sjuk-;(vdelningar. Enstaka fall av tbe har fOrekom-mit under aret. Pa sjukavdelningarna hal' iiven periodv~s vardats intagna 50m mat· oeh i en-staka fall viitskevagrat. For behandling av dessa har fOrutom anstaltens Hikare i\ven en utomstaende llikare konsulterats i enlighet med Tokyodeklarationens rekommendationer.

A v 16 hel tidstjiinster fOr psykiater hal' endast sex vurit be satta hela aret. En av de psykiatris-ka avdelningarna hal' pa grund av reparations-arbete varit stiingd stOrre delen av aret. Ovriga psykiatriska avdelningar hal' sa goU som sHin-digt varit fulJbelagda. Det ar alltjlimt myeket svart att fa psykiskt sjuka overforda till psyki-atI'iska kliniker eller mentalsjukhus. Detta medfOr att psykotiska intagna tid vis maste vardas pa kriminalvardens psykiatriska avdel-ningar. Vanligast fdrekommande anledning till intagning pa dylik avdelning ar abstinenstill-stand oeh/eUer psykiska insufficienstillstand orsakade av narkotikamissbluk.

Ett betydande htilso- oeh miljoproblem utgor de hygieniska fOrhflllandenn pa anstalterna. M~lI1ga anstaltsbyggnader iiI' gamla oeh hflrt fOrslitna. Stadning och renhallning skots av in-tagna under overinseende av vardpersonalen. Trots aU moderna stUdutrustningar anskaffats har det vid manga l\l1staher visat sig svurt att erhfllla aeceptabla hygieniska fQrhullllnden. vilket uppmlirksammats i samband med liinslli-karnas inspektion av anstalterna.

Narkotikasituationcn Som tidigare ar hal' enkatunderS5kning betriif-fande antalet nal'kotikamissbrukare utforts. Denna vism' nagot okllt antal missbrukm·c. Dessa siffror iiI' dock myeket osiikra och utgor endnst en gray uppskattning. En pilotstudie. utfOrd pa ett antal intagna vid allmlinna hiiktet i Stockholm'under maj 1976, visar betyclligt hOg-re ant'll missbrukare. Fortsatta intervjlluncter-

37

s5kningar med hiiktade under h5sten t 976 talar iiven fOr att missbrllket ar mera lItbrett un som fI'amgar av den flrliga enkiitunders5ktJingen.

Tabell5.3 Kriminalvflrdsanstalterna: drogmissbru-kare Institutional (;Iientele: drug addicts

Tklpunkt Antal Antal miss- Procent intagna brukare missbrukare

1966-08-01 4863 450 -9 l'J58-0~-0 1 4969 995 2{; 1969-05-01 5 177 1226 24 1970-04-01 4994 1090 22 1971-04-01 4695 1084 23 1972-04-01 4742 I 219 26 1973-04-01 4963 1393 28 1974-04~01 4162 10.55 25 [975-04-01 3333 M9 25 1976-04-01 3625 1018 28

SA PSYKOLOGVERKSAMHET Psykologtjiinst finns inriittad vid riksanstalter-na Hall. Hiillby. KlImla, Roxtuna och Oster-rlker. P[\. den avdelning pa Osteraker dar man bedriver intensifierad narkomanvard verkar desstItom en psykolog pa heltid. Riksanstalten Hinseberg hal' en psykolog anstalld pa arvo-desbasis oeh 'lid lokalanstalten Gavle iiI' en psykolog anstiilld pa halvtid. Ett tiotal an5tal-ter hal' utnyttjat psykologkonsulter. vilkas verksumhet har vade\'l\t fran 4-10 timmar per vceka.

Kriminalvfwdsstyrelscns arbetspsyko\og har varit engagerad i forsOksverksnmheten med marknadsanpassad arbetsersiittning vid riks-anstalten Tillberga.

De i frivurdcn placcrade psykologerna hal' i st6rsta m5jliga utstrUekning unsvarat flk lokal-anstalternas psykologverksamhet. Psykolo-gcrmt vid de sa kallade behandlingstemnen fOr narkomaner i Stockholm oeh Malmo hal' viss tjlinstg6ringstid fOrlagd till loknJanslaltel' och hiikteI1.

Anstaltspsykologernas arbctsuppgifter hal' bland annat bestatt av psykologiska liimplig-hetsbed5mningar vid rekryterillg av vtlrdper-sonal, individlla\tc~api och st6djande sam tal med klienter. grupptcrapi, grllppsamtal oeh

38

vissa diagnosti»ka uppgifter. Betepndeterapeu-tiska metoder som till cxcmpel avslappning, sjaIvfOrtroendetriining, systematisk desensibi-lisering oeh social modellinlarning har anv~tnts vjd riksanstalterna Hallby, Tillberga oeh 6s-teraker. Utvlirdering oeh uppf61jning av be-handlingseffekterna har skett oeh redovisats i rapporter. Vid nagra anstalter har psykologer-na i okad omfattning borjat arbeta med perso-nalfl'agor. Ledning av personalgrupper och del-tagande vid lltbildning och handleching av per-sonal hal' fOrekommit.

5.5 PERMISSION Permission ingar 80m ett mycket viktigt led i kriminalvardens atgarder f6r att under/atta de intagnas anpassning i samhiiUet. Forutsiitt-ningarna for intagna att fa permission hal' ocksa i flera avseenden 6kat efter den 1 juli 1974.

Under 1976 bcviljades 42663 permissioner jiimfOrt med 36864 under 1975. Antalet per-missioner frfmappna anstalter akade med 3 222 och fran ~lutna anstalter med 2 577 i fOr-hallande till 1975. Atta proeent av de beviljade permi!>sionerna misskattes genom uteblivande vid permissionstidcns lltgang oeh nagot mindre lin tre procent misskattes pa annat satt.

5.6 TILLSYNS· OCHSAKERHETSFRAGOR Kriminal v~lrdsreformens fortsatta genomfo-rancle hal' medfart att tilIsynspersonaJen i alIt storre utstrackning blivit engagerad i olika a-k-tiviteter sliva! inom som utom anstalterna. Det-ta galler inte bara oppna anstalter utan aven s;utna. De intagnas rarelsefrihet oeh mer vid-straekta kontaktyta samt de lltvjdgacle aktivite-tern a pa anstalterna staller akade krav pa per-sonalresllrserna bade kvaIitativt oeh kvantita-tivt.

Inslaget av narkotika hal' bJivit elt allt storre problem i behandlingsarbetet oeh det kan kon-stateras att bruke! av narkotika oeh andra be-rllsningsmedeJ hal' ratt spridning inte bara till slutna anstalter utan iiven till oppna. Det har ocksa blivit mer oeh mer svarbemastrat. SmuggeMigarna hal' forfinats oeh ar ibland yt-terst raffinerade, Dessa fOrballanclen fOljs med stor uppmarksamhet oeh olikaatgarder vidtas fOr att mecl tillgangliga reSUrser begrilnsa oeh fOrsvara infarseln oeh missbrukct av narkotika pa kriminalvurdsanstalterna.

Rymningar Under 1976 fOrekom I 980 rymningar vijket val' 633 fier Un under 1975. Omkring tva tredje-delar av rymningarna begieks fdm appna an-stalter, Uncler 1976 var i genomsnitt 327 perso-

Tabell5.5 Kriminalvardsalutalterna: permissioner 1976 Prisons: furlonghs 1976

Anstllltstyp

Riksanst(i1ter silitna oppna

Lokalanstaltcr slutna {ippna

Totall

p1'tborjadc pelmissioner

korttid5- frigivnings-permissioner pcrmissioner

8486 825 4614 112

10 J23 690 17534 279

40757 1906

darav misskotta

genom -P!l annat lItcb[ivande satt

1207 228 250 88

999 257 946 569

3402 I [42

I

1

1

1

,

~ l I • ~

39

TabellS.6 Kriminalvardsanstalterna: rymningar 1976 Prisons: escapes 1976

Anstalts- Summa Darav typ rymningar

direkt fran anstalt

Riksanstalt sluten 208 85 oppen 216 178

Lokalanstalt sluten 502 105 oppen 1 054 842

Totalt 1980 1210

ner franvarande per dag p g a rymning eHer uteblivande i samband med permission. Under 1975 val' det genomsnittliga antalet Mtnvaran-de 273.

Disciplinara atgarder Disciplintir bestraffning kan enligt Iagen om kriminalvard i anstalt aHiggas intagen som bry-ter mot anbefalld ordning eHer meddelade an-visningar. Som bestraffning kan de intagna till-delas yarni