Hur mflnga arter av myggor och flugor har vi

LARS HEDSTROM

InledningArtantalssiffror verkar torftigt statistiska. Menegentligen handlar de om evolution, faunahistoria,synekologi, det biologiska livets komplexitet, dess

obiindiga kraft eller skcirhet. Biologisk mlngfaldhar raskt blivit ett begrepp i allmiint medvetande.

Att ocksA djupare kunna fcirstA biodiversitetensvillkor kriiver en preciserad kunskap om de fak-tiska arternas ftirdelning inom det taxonomiskasystemet, mellan regioner, miljcier och levnadssdtt.

Arter fascinerar. Miingden av arter lockar oss som

samlare samtidigt som vi kan k2inna individualite-ten hos var och en i massan av snarlika arter. Manser hur en familj eller tom sliikte exploderat i en

diversitet av hundratals arter medan en jdmstlilldniirbesliiktad grupp fortlever som en ensam siirlings-art. Man frAgar sig hur miljoner av insektarter kunnat

finna var och en sitt eget separata livsrum att vdxa

in i.Om antalet insektarter i Sverige har det varit svArt

att fA precisa och <ivertygande besked. Gisl6n ( I 940)

uppger 17 290, Lindroth (1967) "mer iin 18 000".Inom Coleoptera, Lepidoptera, Hemiptera och fler-talet smdrre insektordningar iir de allra flesta ar-

I Sverige?

Hedstrtjm, L.: Hur mAnga arter av myggor och flugor har vi i Sverige? [How many species ofmidges and flies are there in Sweden?l - Ent. Tidskr. I I 5 ( I -2): I I -22. Uppsala, Sweden I 994.ISSN 0013-886x.

An attempt is made to estimate, down to the family level, the actual number of Diptera speciesin Sweden. The number of known species, including a few unpublished species known to the

author,arecountedgivingatotalof5929 species.Thenumberofspeciesinthebestknownfamilies are compared to the numbers known from the Nordic countries as a whole, fromFinland and from Great Britain. The first comparison is found to be the most generally usefulone, revealing a 9070 proportion of species as "normal" for Sweden. Partly on that ground, for10 (out of I I l) families, the species number is estimated, raising the total to 6 935 species. Itis considered likely that the actual number ofexisting Diptera species in Sweden may be stillsomewhat higher.

L. Hedstrdm, Uppsala universitet, Entomologiska avdelningen,Villavtigen 9, 5-752 36 Upp-sala, Sweden.

tema viil k?inda och fcirtecknade. Men Hymenopteraoch Diptera rymmer stora mcirke(al. Lindroth ut-gick ifrAn liigstasiffroma 5 000 resp. 4 200 fcir dessa

ordningar. Sedan det stod klart att stekelsiffran le-gat minst tvl tusen arter fcir 15gt, har man oftasttalat om 20 OOO-22 000 arter. Som dipterolog sattejag lAnge sjiilv viss tilltro till uppskattningen 4 000-5 000 arter Diptera.

Sedan flera Ar har jag arbetat med att rdkna <iver

och diir sA kriivs realistiskt skatta de reella art-miingdema pt familjenivA av svenska insekter ge-nom hela systemet. Hdr presenteras ett delresultat.Avsikten begriinsas allBe inte till att riikna de i landetkonstaterade namngivna arterna. Betydligt intres-santare iir att fA fram en bedtimning av hur mAngaverkliga biologiska arter som lever och rtir sig iver natur. Bland de arter som verkar i ekosystemeniir det ingen som frigar nAgon, vem som mcijligeniir kristnad i den taxonomiska kyrkan.

Metoder och informationsmaterialRedan att rdkna namngivna rapporterade arter drinte liitt. Miingder av figurerande namn iir synony-

1l

Lars Hedstrom

mer, samtidigt som ett och samma namn mAngagAnger knutits till tve eller flera arter. Stundom blirocksA arter oriktigt rapporterade pga felbe-stamningar, uppgifter som ftirhoppningsvis i sinomtid korrigeras. Ett riiknande av namngivna arterfcirutsitter i princip att man i litteraturen fciljer hurartuppfattningar och namnbruk skiftat tiderna ige-nom, art frir art.

Jag har dragit nytta av ett eget genom mer iintrettio Ar uppbyggt register civer nordiska flugor (plsenare tid kompletterat iiven fiir Nematocera), vil-ket i princip med sidhiinvisningar noterar allaomndmnanden av arter i det mesta av den litteratursom har siirskild relevans fcir nordisk faunistik ochsystematik.

Utgivningen av Catalogue of Palaearctic Diptera(Soos & Papp, ed., 1984-1992), fortsiittningsvisrefererad till som C.P.D., har miijliggjort en vesent-ligt jdmnare kvalitet pA grunddata. DA nu volymema1-13 fcireligger, iterstAr diir bara behandlingen avAnthomyiidae, Rhinophoridae och Tachinidae.Verket har fcir mig klarlagt rader av namnproblemoch givit atskilliga nationella data av betydelse fcirdenna sammanstiillning.

I uppfattningen om vad som hiir skall riiknas somreella biologiska arter avgcir frir det mesta dentaxonomiska expertis, som behandlat de olika fa-miljerna i C.P.D. I marginell grad biir dock minasiffror spAr av korrigeringar p g a senare publiceradinformation och egen erlarenhet. Dl avsikten i prin-cip iir att riikna verkliga arter, ingAr givetvis i desvenska siffrorna iiven opublicerade namngivnaarter, provisoriskt identifierade arter sAviil som ur-skilda sannolikt obeskrivna arter. Dessa inslag iirsjiilvklart inriiknade ocksA i siffrorna fcir Norden.

I antalen fcir Sverige, Finland och Norden l5m-nas i mAnga fall tve siffror, dels ett liigre antal odis-kutabla arter, dels inom parentes ett hcigre antal medtilliigg fcir pi skilda sdtt mer tveksamma arter. Idetta underlag har ingAtt arter rapporterade mednAgon reservation, uppgifter som det i efterhandblivit anledning ifrigasiitta och dven fynd publice-rade under namn som i C.P.D. fcirtecknats som no-mina dubia. Denna marginal av mer tveksammaarter rymmer shkert en andel verkliga arter somborde hcira hemma i de scikta summorna, dock ovissthur stor.

Fami ljesystematiken fritjer i huv udsak Andersson(r991).

Att presentera artantal som medger en jlimfcir-barhet tvdrs civer systemet, vare sig det giiller Insecta

t2

Ent. Tidskr. ll5 (1994)

Fig. l. Familjen rouflugor (Asilidae) rymmer 4l kdndaarter i Sverige. Flera iir storvuxno och starkt hdriga sd-som den i t)ppen hedtallskog vanliga Laphriatlava. Pdbilden en hane och hona under parning. Brattforsheden,Vtirmland, juli 1990. Foto S.A. Berglind.

The family Asilidoe contains 4l known species inSweden. Laphriaflava is common at open sites in pine

forests on sandy ground.

totalt eller som her Diptera, mriter princip-svArigheten att vAr kunskapsnivA skiljer starkt mel-lan systematiska grupper. En mcijlighet att kom-pensera fcir detta bjuds i att kunskapsnivAn livenskiljer liinder emellan. En myggfamilj, som i Sverigeiir uselt kiind, kan ha studerats effektivt i Finland.Vi kan alltst genom jiimfrirelser med fcirhAllandeni vlr omviirld gcira bedcimningar och gissningar tillutfyllnad i vAra svenska kunskapsluckor. Familjer,diir vi i Sverige har likviirdig kunskap med den ivir omgivning, kan visa eventuellt existerande ka-rakteristiska proportioner mellan svensk fauna A enasidan och lAt siiga nordisk, finsk etler brittisk A denandra.

Ent. Tidskr. ll5 (1994)

Det dr en utomordentlig tillgAng att vert dstragrannland har en lAng och stark tradition av brettinsektfaunisti skt arbete, bed rivet med avseviirt stcirre

konsekvens iin i Sverige. Viktig har hiir varit denserie sammanrdkningar av den finska insektfaunan,som startades av Wolter Hell6n i Notulae Ento-mologicae redan under tidskriftens ftirsta Ar 192 I .

I denna form kom Hell6n att vart femte Ar lindafram titl 1976 presentera en precis bokfiiring av

vilka arter river hela insektsystemet som undermellanperioden tillkommit i resp. strukits frAn dennationella listan. Dessa sammanstiillningar har ef-ter Hell6ns bortgAng fortsatts av Hans Silfverberg,numera i Entomologica Fennica. Dessutom fcire-

kommer frAn Finland samlade artlistor civer insek-ter i lingt komplettare grad iin vad fallet iir fcir oss.

Fcir ftireliggande arbete har Walter HackmansDiptera-fcirteckning (Hackman 1980 a, b) varit ut-omordentligt underliittande.

Ett annat land i vir relativa ndrhet som erbjuderen likartad jiimn hcig kvalitet i kiinnedomen om sina

insekter iir Storbritannien. Hiirifrln finns ocksA en

komplett Diptera-fdrtckning (Kloet & Hincks 1976).

De hiir liimnade brittiska artantalen iir i regel riik-nade d[rifrAn och alltsA inte helt fiirska. I begriin-sad utstriickning har de korrigerats till enlighet med

senare publicerad information.Fcir att finna biista jiimftirelsepunkter har, innan

sifferjiimfcirelser vidtagits, familjema bedtimts med

avseende pl den faunistiska kunskapsnivin iSverige. I tabell I redovisas denna bedtimning iskalan I-VIIL Kategorierna i denna skala 6r sorte-

rade i en fallande serie vad giiller precisionen i vAr

kunskap eller omvdnt uttryckt i en stigande serie ifrAga om sannolikheten frir tillkommande art-miingder. KunskapsnivAema beror i mycket pA

miinskliga tillfiilligheter vad giiller samlarintresse,tillglngen pA specialister och faunalitteraturenskvalitet. Men det handlar ocksA i mycket om insekt-gruppemas egenart med avseende pA artmiingder,morfologi och levnadssiitt. De etta kategorierna de-

finieras som fciljer.

I. Mycket artfattiga familjer (under 10 arter inordvdstra Europa), diir sannolikheten fcir fcirbiseddaarter 6r ringa. Vissa familjer er totalt sett ytterstartfattiga, kanske reliktartade. Andra familjer kan

ha en stcirre diversitet pA sydligare breddgrader och

nir bara marginellt och med enstaka arter Skandi-naviens sydligaste delar. I de senare fallen ger dockinte djurens biologi anledning tro att ytterllgare arter

skulle vara fcirbisedda.

Artantalet myqqor ochflugor i Sverige

II. Familjer som iir lika artfattiga i nordv6straEuropa som kategori I men diir det finns skiil antaatt kunskapen om gruppen iir ofullstiindig och attfrirekomst av ftjrbisedda arter Ar mycket tiinkbar.Det rrir sig ofta om arter som lir sparsamt fciretraddai samlingama, kanske kiinda som fcirdolt levande,kanske med utpriiglat sniiva ekologiska anpass-ningar.

III. Artrikare famitjer som iir vrilstuderade. De6r oftast presenterade i goda faunor, det nordiskaoch kanske hela europeiska artbest[ndet kan antasvara tamligen fullst[ndigt kiint. Aven den svenskafaunan 5r viil underscikt, ofta genom flera specia-lister.

IV. Som kategori III men den svenska faunan drmer bristf?illigt kiind, etminstone vad giiller denpublicerade kunskapen. Hcigst nlgon specialist hari Sverige iignat sig At gruppen, kanske mest i n6-gon begriinsad del av landet. Gruppema 6r oftastsvArbestdmda, av samlare kan de kanske iblanduppfattas som "oattraktiva".

V. Artrikare familjer som i stort iir lika viil-studerade som kategori III, med det europeiska art-bestAndet till stcirsta delen viil kiint. Men kunska-pen iir ojiimn, det iir uppenbart att vissa sliikten el-ler artgrupper fortfarande [r otillriickligt utredda.Kunskapen om den svenska faunan ligger i civrigtvf,l framme (motsvarande vad som menas fcir ka-tegori III).

VI. Som kategori V men den svenska faunan drsom helhet bristfiilligt kiind.

VII. Artrikare famitjer som alltigenom iir otill-riickligt kiinda, diir stcirre artmiingder kan antas varaoupptickta och/eller obeskrivna. Den svenska fau-nan har dock i internationell jiimfdrelse studerats ihygglig grad.

VIII. Som kategori VII men dven den svenskafaunan dr mycket lite studerad.

Resultat och diskussion

Resultaten presenteras i tabellema 1-2. Familje-kategoriema I och III iir definierade som mer full-stiindigt kinda. Eftersom sdkerheten i jimfcirelsermAste cika med familjernas artantal, ?ir kategori IIIintressantast som jiimfrirelseobjekt. Till denna ka-tegori har fcirts 29 familjer (tabell 2). Det iir direkttydligt att jiimftirelsen med den nordiska faunanger de entydigaste resultaten. De fyra stcirsta fa-miljerna med vardera civer 100 arter (Tipulidae,Limoniidae, Hybotidae och Muscidae) placerar sig

l3

Lars Hedstrtim Ent. Tidskr. l15 (1994)

Tab l. Svenska Diptera-familjers ortantal i jdmfdrelse med Finland, Norden totalt, Storbritannien och palearktiskaregionen totalt. Denfaunistiska kunskapsnivdn i Sverige klassificeras i enfallande skala (l-VIll), se texten. Asterisk(*) markerarfamilj som diskuteras ndrmare i texten. Referens uppger svenskfaunalista, om sddanfinns med relativtaktuell systematik och nomenklotur. Sffior inom parentes inkluderar mer ostikra arter. Tjocka siffrorfdr Sverigeupp ge r skattdd art mdngd.

Species number of Swedish Dipterafamilies in comparison with Finland, the Nordic countries, Great Britain and thepalearctic region.The level offaunistic knowledge in Sweden is classified in a decreasing scale (l-VIII) as defined inthe text. Asteriscs mark families which are briefly discussed in the text. References indicate Swedish check-lists, ifsuch are available with reasonahly up to date taxonomy and nomenclature. Numbers within parentheses includedoubtful species. Bold figures for Sweden give estimated species numbers.

Familje r Kunskaps-

ligeSverige Finland Norden Stor- Palearkriska

britannien regionen

NEMATOCERATipulidae, storharkranktrCylindrotomidae, mellanharkankar

Limoniidae, sm[harkrankar

Pachyneuridae, tjockribbsmyggorMycetophilidae, svampmyggor*Bolitophil idre, smalbensmyggor

Ditomyi idae, hlrvingsmyggor

Keroplatidae, platthomsmyggor

Macroceridae, lAnghomsmyggor

Diadocidiidae, slemrdrsmyggor

Mycetobiidae, savmyggor

Sciaridae, sorgmyggor*

Cecidomyiidae, gallmyggor*

Psychodidae, fjiirilmyggor+

l 15(l l7) 139(143)

66r70 241(250)

ll425(434) 508(520)t7 2tt2

20 2s(27)t7 18

33IJ

22t(223) 253(2ss)145(t47) 38r (39 r)

15( l 8) 65(66)

68t4 20

5513 22

-l26 39140)

ll

22

9 16

8830(40) 49

-4

46(48) 74(78)

84(89) 129( r 33)

498(s32) 684(7s6)r 899 2134(r 968) (2849)

IIII

IIII

VIIIIVIIIVIVI

IIVIIIVIIIVIII

IVI

IIII

VII

I

I

IVIVIII

II

IVVIIIVII

rtl

I

123(t2s)5

218(220)

I273(279)1460

20

2

r 8(20)

t22

2

so(s7)1230

309(332)/s304't(48y60

8

l85

l8I

37(38)

I

I

t2(t3)5

4't

2

s7 (64)

53(57yr30s l r(573y650

l 858(l 975)

2 674

46

2

85

4

227

32't

t42

48

23

3

I

t0r622

78

1

9

4

20

37

l56

5Z

3

35

158

451

2 312

29

2

I 125

2lt 475

2

| 012

35

t453

55

4

7

635

I 930

478

24

39

l085

t5

74

2

3

53

l5200

7't

623

988

I 268

(t0 322)t0 476

536

22

Ptychopteridae, glansmyggor (Tjeder 1968) ITrichoceridae, vintemyggorAnisopodidae, fiinstermyggor

Bibionidae, hAmyggorPleciidae, mrkmyggorScatopsidae, dyngmyggor

(Andersson 1982b)

Synneuridae, samribbsmyggor

(Andersson 1982b)

Canthyloscelidae, rel iktmyggor(Andersson 1982b)

Dixidae, u-myggor

Chaoboridae, tofsmyggor

Culicidae, stickmyggor(Dahl 1977)

Thaumaleidae, metamyggor(Andersson 1977)

Simuliidae, knott

Ceratopogonidae, svidknott+

Chironomidae, fjiidemyggor*Summa Nematocera

BRACHYCERATabanidae, bromsar

(Hedstrdm 1986, l99l)Atlrericidae,biickfl ugor

t4

38 48

Ent. Tidskr. ll5 (1994)

(Hedstriim 1986, l99l)Rhagionidae, sniippfl ugor

(Hedstrom t986, l99l)Xylophagidae, vedfl ugor

(Hedstritm 1986,1991)

Coenomyiidae, stinkfl ugor

(Hedstriim 1986, l99t)Xylomyidae, liivlredsfl ugor

Stratiomyidae, vapenfl ugor

(Rozkonsri 1973)

Therevidae, stilettfl ugor

(Hedsrrdm 1986, 1991)

Scenopinidae, ftinsterfl ugor

(Hedstrom 1986)

Asilidae, rovflugor(Hedstriim 1986, l99l)

Acroceridae, kulflugor(Hedstrom 1986)

Bombyliidae, sviivflugor(Hedsirdm 1986, l99l)

Atelestidae, dvergdansfl ugor

(Chv:ila 1983)

Microphoridae, smAdansfl ugor

(Chv:ila 1983)

Hybotidae, puckeldansfl ugor

(Chvdla 1975, 1983)

Empididae, dansflugor*

Dolichopodidae, styltfl ugor*

Summa Brachycera

CYCLORRHAPHAAschizaLonchopteridae, spjutvingefl ugor

(Andersson 1966)

Platzypezidre,svampfl ugor (Qvick 1986)

Phoridae, puckelfl ugorr

(Andersson l97lb)Syrphidae, blomflugor+

(Hedsrrtim 1990, l99l)Pipunculidae, dgonfl ugor

Opetiidae, svartfl ugor*(Qvick 1986)

Summa Aschiza

SchizophoraConopidae, stekelfl ugor

Pseudopomyzidae, reli ktfl ugor

Micropezidae, skridfl ugor(Andersson 1989)

Megamerinidae, brkfl ugor

Tanypezidae, lAngbensfl ugor

Slrongylophthalymyiidae, bastfl ugor

Psilidae, rotflugor

Lonchaeidae,stjdrtfl ugor

Otitidre, fl6ckflugorPlatystomatidae, bredmunsfl ugor

Artantalet myggor och flugor i Sverige

46

l3

t0

t566III

IIIII

3

50

3

45

2

4t(42)

5

22

I

3

147

t93(197)l2r03 r 6(328)

866(883)/883

8

29(30)

l 85( I 88y290

338(345)

't4(76)

I

63s(Uqn40

29

I

8

l329(30) 4e

t7 23

33

37 48(49)

56

22 29

22

34

r 39(140) 168

161(t72) 237(242)

228(236\ 343(358)

7t3(728) 99r(l 012)

59

2t 32(33)

204(209\ 320(324)

290(294) 373(379)

53(6r) 86(92)

tl

574(591) 82 r(838)

26

347

249t38III

27III

ItIII

68

I 258

84

t 244

3

t7

455

l 034

I r95

(6 707)6 849

l8

70

597

l 585

162

3

2 435

170

2

42

2

I

4

54

102

t78

64

l5

III r57

203

263

787

30

282

I

IIIVIII

VII

240

75

I

IIII

III

24

I

5

I

I

2

25

40

l62

34

I

9

I

I

2

32

49

22

2

635

25

9

IVVIIltI

28

35

l6I

I

I

26

29

2t2

20

Lars Hedstrdm

Tephritidae, borrfl ugor

Pal lopteridae, prickfl ugor

(Andersson t990)Piophilidae, ostllugorNeottiophil idae, draculafl ugor

Chiropteromyzidae, bofl ugor

Clusiidae, trdflugorAcartophthalmidae, ld,vbuskfl ugor

Odiniidae, tickflugorAgromyzidae, minerarfl ugor

(Spencer t976)Opomyzidae, gr:isfl ugor

Anihomyzidae, sumpfl ugor

Aulacigastridae, almsavfl ugorStenomicridae, dviirgfl ugor

Periscelididae, savfl ugor

Asteiidae, smalvingefl ugor

Mi lichiidae, sprickfl ugor

Camidae, kadaverflugorBraulidae, biltissCoelopidae, tengflugorDryomyzidae, buskflugorHelcomyzidae, brunalgfl ugor

Sciomyzidae, kiirrflugor(Rozkosnl 1984)

Sepsidae, sv?ingflugor

Heleomyzidae, myllfl ugor

Trixoscelidae, hedfl ugorCnyromyidae, gutflugor

(Andersson t97la)Sphaeroceridae, hoppfl ugor*

(Flor€n 1989)

Lauxaniidae, l6vflugorChamaemyiidae, markfl ugor

Drosophilidae, daggfl ugor

Diutatidae, sumpskogsfl ugor(Chandler I 987)

Camillidae, gnagarfl ugorEphydridae, vattenfl ugor

Chloropidae, fritfl ugor+

Tethinidae, dynflugor

Canacidae, havsstrandfl ugor

Scathophagidae, kolvfl ugor

(Hedsrrdm l99l)Anthomyi idae, blomsterfl ugor*Muscidae, husflugor

Fanniidae, takdansfl ugorHippoboscidae, lusfl ugor

(Andersson 1985)

Nycteribiidae, fl addemusfl ugor

(Andersson 1982a)

Catliphoridae, spyfl ugor(Rognes t99l)

Oestridae, nasstyng

(Andersson 1988)

Gasterophil idae, heststyng

(Andersson 1988)

l6

Ent. Tidskr. 115 (1994)

IIIIII

IIIIII

IIIIIIVII

IVIIIt

IIIIIVVIIIVIII

74('t',t)l4( r5)

l6

l03

J

296(303)

14

16

I3

2

8

l l(r2)ltI

2

4

3

79

32

s3(55)

4

5

t32lt50

46

2t50(5s)t2

3

l r 9( r25)r 00( l0 r )/r50

3

94

290(294)

357(359)56

1l

3

49

4

4

65 84(86)t2 15

15 19

229t21a55

225(24s) 384(386)

73

lt

lt2

1

t02

1

321

t4l6I2

4

6

l113

I

2

3

3

65

25

54

4

6

ll4

46

25

52

8

5

r30

t4210

2

53

2t9279

59

l3

3

37

4

4

691

2',1

23

2

3

20

3

l5938

28

22

I

5

4

30

45

52

3

4

7

4

166

57

2t734

33

290

186

l19302

l6

9

465

593

3lt6

187

>520

836

r06

54

35

243

l3

7

tII

IIIVII

I

VII

VIVIVIIII

I

III

VIIIIIIIIIII

II

III

I

I

13

8

t

2

5

9

t2

I

t

4

2

7t

t7t6

I

3

3

8

l5r3

I

2

4

3

83

31 33

4t(42) 58(60)4435

94(95) r40

36(38) s4(57)19 29

59 66

9(r0) t2

2396(t02) 141(t47)

l l 3 t4t(142)27-l

8s(87) ee(r04)

210(2t3) 3 r6(3t 9)

280(283) 38s(38?)4s(47) 6sl0 13

2 3(4)

4t(42) sl(52)

Ent. Tidskr. 115 (1994)

Hypodermatidae, hudstyng

(Andersson 1988)

Sarcophagidae, kdttfl ugor(Pape 1987)

Rhinophoridae, grdsuggefl ugor*

Tachinidae, parasitfl ugor

Summa Schizophora

Summa Cyclonhapha

Summa Diptera

3(4)

Artantalet myggor ochflugor i Sverige

3 3(4) 3 3l

s6(62) 87(9 r) s4 776III

IIIVII

16(77)

9

342

2 s7O(2 604)2 638

3 205(3 252\3 378

s 929(6 l r0)

6 93s

39250 385

2 080 2966

2 654 3'187

(21 19) (3 837)

5 266 'l 5r2(s s15) (7 698)

7

235

2286

2 921

48

>l 200

(>9 136)

>9 t9t(>l r 57 r)>lt 626

viil samlade kring den f<ir alla familjer samman-

slagna giitlande andelen, ca90 7o. Ett inriiknandeav de sme artmdngderna i kategori I ger bara en

marginell pAverkan. Denna proportion, 90 % av den

kiinda totala nordiska aftmAngden' kan rimligt an-

tas vara tiimligen attmiingiltigt giillande, fbrutsatt

dels att det kiinda nordiska artantalet ligger niira

det verkliga, dels att det rcir sig om grupPer der

arterna iir i normal grad f<irdelade 6ver hela det

nordiska omredet (varken begriinsat sydliga ellerbegriinsat nordliga i sin svenska fcirekomst). Denna

andel som kommer att anvAndas som tumregel iden fortsatta diskussionen betecknas hiirefter som

NNA (=normalandel av det nordiska artantalet).

Jiimfcirelsema med Finland ensamt visar stora

variationer, de med Storbritannien dnnu stcirre. Avde fyra stcirsta jlimfcirda familjema skiljer det i Fin-land mellan ca 6 Vo fcir Tipulidae och Hybotidae

och ca 27 % ftir Limoniidae och Muscidae. Sam-

manrziknat 6ver alla familjer erhAlls en svensk antal-

scivervikt pL ca 20 Vo i relation till de finska art-

mengdema. Detta kan accepteras som en allm?int

realistisk relation men fir pA intet vis anvdndas me-

kaniskt. En principiell ftirklaring till nAgot av va-

riationerna dr att de ur svensk synvinkel utsorterade

kategori Ill-familjema inte alltid har jiimfcirbar

kunskapsstandard i Finland. Detta lir ha skapat

nAgra orealistiska stora svenska artdvervikter.I allmiinhet biir jiimfdrelsen mellan Sverige och

Finland visa ett h<igre artantal i Sverige i viss pro-

portion till den areella skillnaden men ocksA be-

tingad av kvalitativa skillnader mellan svenska och

finska naturmiljcier. Man kan tiinka pA sydsvenska

miljcier utan finska motsvarigheter, SkAne - Hal-

land - Blekinge, den bohusliindska vdstkusten,

Oland och Gotland men ocksA pA vAr mycket mer

utstreckta och varierade fjiillvarld.

6020 (>28 600)

c 29 000

I jiimfcirelse med Storbritannien giiller i allmiin-het en stdrre eller mindre arttivervikt till svensk

frirdel, iiven om det delvis funna motsatta fctrhAl-

landet antagligen dven reellt ibland iir giltigt. Fcir

alla de jiimfcirda familjerna tillsammans har erhAl-

lits ett artdverskott pA ca 15 Vo av den brittiska art-miingden. Men det iir naturligt att variationen hdrdr stor och knappast fciljer nAgra liittftirstteliga enkla

linjer. De brittiska ciamas isolering och annorlunda

faunahistoria dr en uppenbar del av bakgrunden.I summeringen av de palearktiska artantalen skall

observeras att det enligt systematiken i C.P.D. fir-rekommer 25 palearktiska i Norden orepresenterade

familjer- dlirfcir inte uppriiknade i tabellen - med

tillsammans 35 I arter. Dessa ger skillnaden mel-lan de parentetiska liigre tabellsummoma och slut-summorna.

Nedan fciljer en diskussion av vissa familjer (iTab. I markerade med *).

Mycetophilidae. Svampmyggorna har pA senare

Ar studerats intensivt i Finland. Den svenska fau-nan dr ddremot mycket fragmentariskt klind. Dockhar mellaneuropeiska specialister bearbetat mate-

rial frAn Messaure, Lule lappmark. Att detta resul-terat i sA mycket som 15 fcir vetenskapen nya -

iFinland okiinda! -

arter indikerar att den svenska

faunan bcir vara fcirhAllandevis v?il sA rik som den

finska. NNA motsvarar 457 arter.Sciaridae. Sorgmyggorna iir i Sverige hittills

sorgligt fcirsummade och i hela Norden kiinda niis-

tan enbart genom den finska faunan. NNA (= 223

arter) ger diirmed troligen en snarast fcir lAg skatt-

nlng.Cecidomyiidae. Relativt biist kiinda iir de civer-

vdgande fytofaga egentliga gallmyggoma Cecido-myiinae. En mcijlighet att skatta den verkliga sven-ska artmiingden av denna underfamilj erbjuds i jiim-

11

Lars Hedstrrim Ent. Tidskr. ll5 (1994)

Tab. 2. Procentuella jiimfdrelser mellan kategori III-familjernas svensko founa d den ena sidan, den totala nordiska,finska och brittiska d den andra.

Percentage comparisons between the fauna of the category lll families (families where proctically all species in thecompared countries are expected to be already known in Sweden on the one hand, in the Nordic countries as a whole,Finland and Great Britain on the other.

Familjer Sveriges procentuella del av

det nordiska artantalet (detta

inom parentes)

Swedish percentage of the to-lal Nordic species number (the

latter within puentheses)

Procentuell del av det finskaantalet som behiiver tillftirasft r att ge svensk nive

Percentage of the Finnish

number needed in order to

raise it to the Swedish level

Procentuell del av det brittiskaantalet som behiiver tilldggas ellerdras ifrAn fdr att ge svensk nive

Percentage of the British number

needed in order to raise or reduce

it ro the Swedish level

TipulidaeLimoniidaeBibionidaeCulicidaeTabanidaeRhagionidaeStratiomyiidaeTherevidaeAsilidaeBombyliidaeHybotidaePlatypezidaeConopidaeMicropezidaeOtitidaeTephritidaePallopteridaePiophilidaeClusiidaeAnhomyzidaeSciomyzidaeSepsidae

DiastatidaeMuscidaeFann i idaeHippoboscidaeCalliphoridaeSarcophagidaeRhinophoridae

Totalt kat. IIIKategori I+III

88.s (139)

88.3 (247)8 r.8 (22)95.9 (4e)9s.8 (48)80.0 (2o)el.8 (49)78.3 (21)85.4 (48)7s.8 (29)93.6 (168)90.6 (32)85.3 (34)88.e (e)72.7 (22)88.1 (84)93.3 (ls)84.2 (19)83.3 (12)

100 (16)9s.2 (83)

97.0 (33)100 (t2)92.7 (38s)86.2 (6s)84.6 (13)e6.l (51)8'7.4 (87)100 (9)

89.689.s

fcirelsen med minerarfl ugoma Agromyzidae. Btdagruppema har htig diversitet, de iir <iverv[gandeoligofaga i sitt vairdval och de utnyttjar ett brett spek-trum av kiirlviixter (Cecidomyiinae i Sverige 57 fa-miljer, Agromyzidae 61, av vilka 41 2ir gemen-samma). A$omyzidae iir nAgot mer likviirdigt kiindai Sverige och Storbritannien. Deras svenska artantal

18

44.74.0

-10.046.858.6

6.7

-10.046.25 1.9

100.04.4_J.J

16.0

-11.123.8

1.4

27.345.500

21.528.050.028.0

5.1

15.4

32.440.7

28.6

15. lt4.7

utgcir 89 Eo ay det brittiska. En likartad proportionfcir Cecidomyiinae ger ca 480 arter. De mestadelssaprofaga Lestremiinae och Porricondylinae er nestintill okiinda hos oss (i Finland 36 uppgivna arter)men kan rimligen antas ha en avsevard diversitet.En sammanlagd skattning pa 530 arter fdr hela fa-miljen kan mcijligen vara rimlig.

6.926.538.556.7

2t.t0

55.25.9

10.8

05.8

38. I

20.860.00

13.8

16.7

6.7u.l

100.0

I 1.3

3.233.327.524.410.0

19.5

35.7200.0

21.220.7

Ent. Tidskr. ll5 (1994)

Psychodidae. En skattad uppjustering av detsvenska artantalet till NNA vill jag uppfatta somfcirsiktig. Det kiinda nordiska antalet ligger klartunder det brittiska. Det iir mcijligt att den nordiskaartmiingden iiven reellt Ar mindre, dA familjensdiversitet inom Europa iir lAngt sttirre pi sydligarebreddgrader och fA arters kiinda utbredningar nAr

vidare lAngt mot norr. Men det ?ir tiinkbart att dettai viss grad ir en skeneffekt av att de fA taxonomersom arbetat med familjen genomgAende haft syd-ligare anknytningar. Det er ocksl en grupp diirkunskapssituationen starkt priiglas av att art-identifiering iir en ren specialistangel2igenhet.

Ceratopogonidae. En sAviil i Norden som fcir

rivrigt mycket diligt kiind familj fcir den

som vAgar ge sig i kast med dessa smAttingar kanutlovas ytterst spannande och varierade biologiskaerfarenheter! NNA (= 116) mer iin fcirdubblar det

kiinda svenska artantalet men stannar fortfarandelAngt under det brittiska. 130 arter iir kanske iindA

bara en fcirsiktig gissning.Chironomidae. Fjiidermyggoma iir antagligen

med god marginal den allra artrikaste dipterfamiljen.Gruppen iir livligt studerad frAn sflviil striktentomologiska som limnologiska utgAngspunkter.Kunskapsstandarden iir bitvis mycket htig men

ojlimn. Om man fiirsiktigt antar att den verkliganordiska artsiffran ligger mitt i intervallet mellantabellviirdena och sciker det svenska artantalet som

NNA ger detta ca 650 arter. FrAn auktoritativt hAll

har jag hdrt siffran 700 som en runt uttryckt f<ir-

modan.Empididae. De egentliga dansflugoma do-

mineras av tre artrika sliikten, av vilka ett, Hilara,alltjiimt Ar klart otillriickligt utrett. Sedan Ringdahlstid har det varit ytterst sParsamt med uppgifter om

svenska empidider. En uppriikning till NNA (= 213)

ter sig rimlig.Dolichopodidae. Jag har sjlilv intensivt arbetat

med styltflugoma 1951-1976 och har en stor men

lAngt ifrAn stutlig kunskap om det verkliga art-bestlndet i Sverige, tyvdrr iinnu i alltfcir stora de-

lar opublicerad. Hiir givna siffror inkluderar fleraobeskrivna arter men bortrdknar ocksA namn, siir-

skilt inom Dolichopus, vilka (fortfarande accepte-

rade i C.P.D.) bara grundas pA monstriisa han-

exemplar av vdlbekanta arter. Det mA iiven pApe-

kas att man i C.P.D. tappat bort ett litet antal vdst-europeiska arter.

Phoridae. Artbestiimning av puckelfl ugor utfcirs

i regel bara av ett fetal triinade specialister' Kun-

Artantalet myq9or ochflugor i Sverige

skapen om den verkligt existerande faunan kandiirfcir bedcimas som mycket ofullstiindig. En upp-riikning till NNA (= 288) ger ett verde i nivi meddet brittiska. Det iir inte omrijligt att man diirmedfortfarande ligger avsevArt under vArt verkliga art-antal.

Syrphidae. Trots att blomflugoma antagligen 2ir

ordningens mest populiira familj och tillgAngen tillkvalificerade taxonomer siirskilt under de senasteArtlondena varit frirhAllandevis god, rymmer famil-jen flera sliikten diir artuppfattningen dnnu f,r mycketprovisorisk. De verkliga artantalen birr ligga tyd-ligt civer dagens siffror.

Opetiidae. Ny familj utbruten ur Platypezidae,eftersom de (ett enda sliikte kiint) numer inte antashcira hemma ens inom Cyclorrhapha (Chandler1 99 1 ). Jag ftireslAr "svartflugor" som svenskt namn.

Sphaeroceridae. Flor6n (1989) konstaterar i sinbearbetning av ett rikt svenskt material 133 arterplus ett tiotal obeskrivna. Som miijlig svensk total-siffra anger Flor6n 150 arter.

Chloropidae. Fritflugorna iir i Sverige viil stu-derade av Hugo Andersson. Han uppger just river140 arter som konstaterade och ser 150 som enmcijlig siffra (personlig information).

Anthomyiidae. Blomsterflugoma iir under be-arbetning av Verner Michelsen i Kiipenhamn. Entydlig ytterligare cikning av det svenska artantaletkan fcirvdntas.

Tachinidae. De svenska och nordiska artsiffrornafcir parasitflugor :ir i internationell jiimfcirelse ttim-ligen hciga men nya arter pAtriiffas och urskiljs allrjemt ganska ofta.

SlutordMina siffror innebiir ftir Diptera totalt att antaletkonstaterade svenska arter iir 5 929.For l0 av I I Ifamiljer har skattade antal tillagts, hcijande total-antalet titt 6 935. Dessa skattningar kan kanske upp-fattas som lcisligt fantasifulla, iiven omjag i varjeenskilt fall fcirscikt ftirklara och motivera dem. Fciren eller annan familj kan de kanske visa sig ligga iriverkant, fcir andra er de antagligen alldeles fcirfrirsiktiga. Att mina skattningar b<ir vara ganska rim-liga, stcids av att NNA riiknat pA den siikra liigsta-siffran ger 6761 arter, riiknat pA parentesantalet6 928 arter.

Bet[nk sedan att det tillkommer 26 familjer av

kategoriema IV-VIII, diir definitionsmf,ssigt arterantas kunna tillkomma. Inga sAdana tillskott har

l9

Lars Hedstrom Ent. Tidskr. I l5 (1994)

20

Ent. Tidskr. I l5 (1994)

fciregripits i summeringen. SmAfamiljerna av kate-gori II, l3 stycken, iir ocksA utpekade som sldanadiir enstaka ytterligare after er tiinkbara och i vissafall mycket sannolika. Inte heller 6r dessa tillskottinriiknade. Liigg hiirtill att helt ofcirmodade art-miingder kan pltitsligt och tiverraskande uppenba-ras var som helst i systemet. En utveckling sominom P o I I e n i a (Calliphoridae) och S p ha e ro p ho r ia(Syrphidae), diir antalen pA kort tid mer hn fcirdubb-lats, kan ndr som helst utspelas inom nu oanadesliikten. Foga till detta vad som bcir kunna pAtriif-fas genom utvidgat samlande. Siirskilt fcir sAdanasiimre k6nda insektgrupper som Diptera iir skriim-mande stora partier av den svenska kartan insektgeo-grafiskt sett hela vita fleckar. Samlande med nyametoder, nya slag av fiillor, samlande under mind-re ofta prcivade lrstider och tider pi dygnet, sam-lande i ftirut siillan bescikta miljcier - allt sAdant

brukar inbringa riverraskningar. De allt frekvent-are insektinventeringama gcir det bevisligen. Vadsom hittas nytt hos oss inskriinker sig ju inte hellertill arter som ster pe trdskeln genom att vara kiindafrin vAra grannliinder. DA och dA rdr det sig omarter med narmsta fynd hundratals mil bort pl kan-ske ryskt omrflde. Att den svenska faunan reelltrymmer i runt tal 7 000 arter av myggor och flugorvill jag hiirmed betrakta som vdl siikerstiillt.

Jag hoppas med tiden kunna liigga fram en lik-nande civerrdkning av Hymenoptera. Det blir dockett iinnu vanskligare ftiretag. Men jag vill hiir passa

pA att svepande fciregripa den studien med pAstA-

endet att vi numera borde vlga nlimna siffran 25 000som en realistisk skattning av det verkliga artantaletinsekter i Sverige.

Fig.2. Av familjen blomflugor (Syrphidae) tir 338 arterktinda frdn Sverige. Arten pd bilden rir Episyrphusballeatus, en hane i en blomma av kkitt (Agrostemmagithago). Det tir en av 59 nu erkrinda arter frdn detgamlo kollektivsltiktet Syrphus men den tjr omedelbartigenkrinnlig p,i sin bakkroppsteckning. Den dr samtidigten av de allmtinnoste och upptrtider i helo landet nedom

fjtillen. Foto Rune Atelsson.

The family Syrphidae contains 338 species known fromSweden. The picture shows a male of Episyrphusbaltealus in aflower of Agrostemma. This is one out of59 now recognized species from the old collective genus

Syrphus but is immediately recognizable by its abdomi-nal colour pattern. It is also one of the mosl common

species, appearing everywhere in the country below the

mountain range.

Artantalet myggor ochflugor i Sverige

TackEtt uppskattande tack till Hugo Andersson, fdr att hanftirsett mig med mer verklighetsniira siffror ftjr Chloro-pidae, liksom fdr alla hans insatser fijr svenska diptererssystematik och faunistik, vilka min referenslista massivtvrttnar om.

LitteraturAndersson, H. 1966. The Swedish species of Lonchop-

tera Meig. (Dipt. Lonchopteridae), with lectotype de-signations.

- Opusc. ent. 3l: 77-80.

- l97la. The Swedish species of Chyromyidae (Dip-tera), with Iectotype designations.

- Ent. Tidskr. 92:

95-99.- I 97 I b. A list of Phoridae recorded from Norway and

Sweden (Diptera). - Ent. Tidskr. 92: 129-141.

- 1977. Fynd av metarmyggor i Sverige (Dipt., Thau-maleidae). - Ent. Tidskr. 98:77-78.

- I 982a. Fladdermusparasiter och svenska fynd av flad-dermusflugor. - Ent. Tidskr. 103: l-3.

- 1982b. De svenska artema av myggfamiljerna Syn-neuridae, Canthyloscelidae och Scatopsidae. - Ent.Tidskr. 103:5-ll.

- 1985. De svenska lusflugorna. -Ent.

Tidskr. 106: l5-25.

- 1988. De svenska styngen. Ent. Tidskr. 109: 3l-41.- 1989. Taxonomic notes on Fennoscandian Micropezi-

dae (Diptera). - Notul. ent. 69: 153-162.

- 1990. De svenska prickflugorna (Diptera, Pallopteri-dae), med typdesigneringar och nya synonymer. -Ent. Tidskr. lll: 123-131.

- 1991. Aktuell klassificering av inhemska tvAvingar(Diptera), med svenska namn pfl familjerna. Ent.Tidskr. ll2:49-52.

Chandler, P.J. 1987. The families Diastatidae and Cam-pichoetidae (Diptera, Drosophiloidea) with a revisionof palearctic and Nepalese species of Diastata Mei-gen.

-Ent. scand. 18: 1-50.

- 1991. Family Opetiidae. /n: So<is, A. & Papp, L. (ed.),Catalogue of Palearctic Diptera 7: 204-205.

Chvrila, M. 1975. The Tachydromiinae (Dipt. Empi-didae) of Fennoscandia and Denmark. - Fauna ent.Scand.3: l-336.

- 1983. The Empidoidea (Diptera) of Fennoscandia andDenmark. II. General Part. The families Hybotidae,Atelestidae and Microphoridae. - Fauna ent. Scand.12: l-279.

Dahl, C. I 977. Taxonomy and geographic distribution ofSwedish Culicidae (Diptera, Nematocera). - Ent.scand. 8: 59-69.

Flordn, F. 1989. Distribution, phenology and habitats ofthe lesser dung fly species (Diptera, Sphaeroceridae)of Sweden and Norway, with notes from adjacentcountries. - Ent. Tidskr. I 10: 1-29.

Gisl6n, T. 1940. The number of animal species in Swe-

2t

Lars Hedstrr)m

den with remarks on some rules of distributionespecially of the microfauna. Acta Univ. Lund. Avd.2,36(2): l-23.

Hackman, W. 1980a. A check list of the Finnish DipteraI. Nematocera and Brachycera (s.str.). - Notul. ent.60: l7-48.

- 1980b. A check list of the Finnish Diptera II. Cyc-lorrhapha. Notul. ent. 60:. ll7-162.

Hedstrdm, L. 1986. Svenska insektfynd - rapport 2. -Ent. Tidskr. lO7: 139-147.

- 1990. Svenska insektfynd - rapport 6. Ent. Tidskr.lll:133-147.

- 1991. Svenska insektfynd - rapport 7. Ent. Tidskr.ll2: 133-146.

Kloet, G.S. & Hincks, W.D. l976.Acheck list of Britishinsects. Second edition (completely revised). Part 5:Diptera and Siphonaptera. - Handb. Ident. Br.Insects ll (5): l-139.

Lindroth, C.H. 1967. Entomologi. Biologi 7. Stockholm.Pape, T. 1987. The Sarcophagidae (Diptera) of Fenno-

Ent. Tidskr. I l5 ( 1994)

scandia and Denmark. - Fauna ent. Scand. 19: l-203.

Qvick, U. 1986. Utbredning, flygtid och upptriidandehos svenska svampflugor. -Ent.

Tidskr. 107: I 1-16.Rognes, K. 1991. Blowflies (Diptera, Calliphoridae) of

Fennoscandia and Denmark. - Fauna ent. Scand. 24:r-272.

Rozkosny', R. 1973. The Stratiomyioidea (Diptera) ofFennoscandia and Denmark. - Fauna ent. Scand. l:l- l5 l.

- 1984. The Sciomyzidae (Diptera) of Fennoscandiaand Denmark.

- Fauna ent. Scand. 14: l-224.

Sods. A. & Papp, L. (ed.) 1984-1992. Catalogue ofPa-laearctic Diptera, volumes 1-13. Budapest.

Spencer, K.A. 1976. The Agromyzidae (Diptera) ofFennoscandia and Denmark. -

Fauna ent. Scand. 5,parts l-2: l-606.

Tjeder, B. 1968. Notes on the Scandinavian Ptychopte-ridae, with description of a new species (Diptera).

-Opusc. ent. 33:73-79.

Spindlar siikes!Vi startar f.n. ett projekt angaende pamingsbiologihos spindlar och frir detta iindamAl sriker vi efterolika omrAden i Sverige med hciga populationstlit-heter av spindeln Pisaura mirabilis. Vi tar giirnaemot uppgifter om sedana lokaler, inkl. alla even-tuella observationer av parningar i naturen, t.ex.

honans och hanens beteenden, parningstidens liingd,etc.

P ia Stdlhandske & Bengt Gunnarsson, Zoologiskains t i t ut io ne n, G 6 te borgs unive r s it e t,Medicinaregatan I 8, 4 I 3 90 Gt)teborg

Rapp orte ra ny a lands kap sly ndav skalbaggar!DA ny upplaga av Catalogus Coleopterorum Sueciaeplaneras utkomma 1994-95 ar det angeldget atteventuellt nya landskapsfynd av skalbaggar, som

22

dnnu inte rapporterats, snarast insdndes till under-tecknad.Stig Lundberg, Skeppsbrogatan9,9T2 38 Luled.