Catarina Berglund Jessica Nordlund

Hur går det att använda fenomenet

crowdfunding?

En kvalitativ undersökning av den svenska versionen crowdculture

How to use the crowdfunding phenomen?

A qualitative case study of the swedish version crowdculture

Turismvetenskap C-uppsats

Termin: VT-15

Handledare: Lotta Braunerhielm

Förord

Äntligen! Blod, svett och tårar har skapat denna uppsats!

Denna kandidatuppsats är författad av Catarina Berglund och Jessica Nordlund under

vårterminen 2015, turismstudenter vid Karlstads universitet. Vi tycker det har varit en spännande

och lärorikprocess trots allt slit. Intresset för crowdfunding kom från den ena parten men

mynnade ut i intresse även för den andra och det har varit spännande om än svårt att lära sig om

detta nya fenomen.

Uppsatsen har arbetats fram med lika stora delar från varandra. Vi har försökt samarbeta och

gemensamt komma fram till hur vi vill disponera uppsatsen och detta har fungerat bra. Genom

diskussion och hjälp av varandra har vi fått ut det vi vill av uppsatsen. Dock är vi två olika

studenter som behärskar saker olika bra, men detta har gett oss ett komplement snarare än att ha

skadat vårt arbete.

Vi vill även passa på att tacka vår handledare Lotta Braunerhielm som har stöttat oss och även

ifrågasatt oss för att vi ska komma på rätt väg.

Ett tack riktas även till våra respondenter som har vart vänliga att ställa upp på intervjuer.

Sammanfattning

Tack vare globaliseringen och teknisk utveckling har turism blivit en världsomspännande industri.

Turismen växer och i samma takt följer således även kultur och kulturturism. Globaliseringen

medför en förändring i samhället och ny teknologi och ny media gör att konkurrensen hårdnar

inom alla områden. För kulturturismen är det viktigt att bygga upp ett samarbete mellan turism-

och kultursektorn. Genom att skapa samarbeten mellan den offentliga sektorn och den privata

sektorn kan kvalitén när det handlar om turist- och kulturutbud öka på en destination. Kulturen

har blivit kommersialiserad och en ekonomisering av kulturen har skett. Kulturen behöver

bredda sin finansiering för att fortsätta utvecklas. Ny media och ny teknologi kan hjälpa till att

skapa samarbeten och bredda finansieringen mellan den offentliga- och privata sidan och

crowdfunding/crowdculture är en väg att gå för att detta ska ske. Vi turister vill även lära oss

saker när vi reser och vill gärna blanda upp kultur och turism, därav blir det kulturturism.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur crowdculture skulle kunna bidra till att stärka

besöksnäringen samt hur den offentliga sektorn och den privata ser på denna nya

finansieringsform, detta genom kvalitativa intervjuer och en innehållsanalys av crowdculture.se.

De frågeställningar som ska hjälpa oss att konkretisera syftet är: Hur kan crowdculture hjälpa till att ge

en ökad kulturmängd och på det sättet även öka turismen och besöksnäringen? och Vilka likheter och

skillnaderna för hur finansiering fungerar är utmärkande för offentlig sektor respektive crowdculture?

Uppsatsens teoretiska utgångspunkter handlar om turism och kulturturism, breddad finansiering

samt en förklaring av fenomenet crowdsourcing som mynnar ut i crowdfunding/crowdculture.

I studien har vi kommit fram till att crowdculture är ett relativt nytt fenomen som det finns en

tillväxtpotential i med tanke på teknologin som finns och internets kommunikationsmöjligheter.

Det finns skillnader i hur den offentliga sidan och hur den privata sektorn finansierar men de är

öppna för samarbete vilket är positivt för en breddning av finansiering och för en fortsatt

breddning av kulturutbudet i Sverige.

Nyckelord: Crowdfunding, crowdculture, kultur, finansiering

Abstract

Tourism has become a worldwide industry thanks to globalisation and technological

development. Tourism is growing and culture and cultural tourism are following in the same rate.

Globalization brings a change in society and new technology and new media makes the

competition intensify in all areas. It is important for cultural tourism to develop cooperation

between the tourism and cultural sector. By creating partnership between the public sector and

the private sector the quality in tourism and culture increases at a destination. Culture has

become commercialized and an economization of culture has occurred. The culture needs to

broaden its funding to continue to develop. New media and new technology can help create

partnerships and broaden the financing between public and private sector.

Crowdfunding/crowdculture can be a way to make this happen. Tourists want to learn things

when they travel and a mix between culture and tourism will be cultural tourism.

The purpose of this thesis is to study how crowdculture could contribute to strengthening the

tourism industry and how the public and the private sector look at this new way of funding

culture. This is examined through qualitative interviews and a content analysis of crowdculture.se.

The research questions that will help us with the study is: How can crowdculture help to provide an

increased cultural variety and also increase tourism and hospitality industry? And Which are the similarities and

differences between how financing works in public sector and crowdculture? The thesis theoretical

assumptions will concern tourism and cultural tourism, broadening financing and the

phenomenon crowdsourcing running into crowdfunding/crowdculture.

In conclusion, crowdculture is a relatively new phenomenon, which has a growing potential

considering the technology development and Internet’s communications capabilities. There are

differences in how the public and private sector finance culture, but through an open mind and

cooperation broadening of the financing of culture is possible. This will also bring a broadening

of cultural offerings in Sweden.

Keywords: Crowdfunding, crowdculture, culture, finance

1. INLEDNING 1

1.1 Bakgrund 1

1.2 Problemformulering 2

1.3 Syfte och frågeställningar 3

1.4 Avgränsningar 4

1.5 Begreppsförklaring 4

2. METOD 5

2.1 Ansats och angreppssätt 5

2.2 Val av metod 6

2.3 Urval 7

2.4 Genomförande av metod 8

2.5 Bearbetning av data 9 2.5.1 Kvalitativa intervjuer 9 2.5.2 Innehållsanalys 10 2.5.3 SWOT-analys 10

2.6 Validitet, reliabilitet och objektivitet 11

2.7 Källkritik 12

2.8 Etisk reflektion 12

3. TEORI 14

3.1 Kultur & Kulturturism 14

3.2 Kultur 3.0 15

3.3 Ekonomisering av kultur 17

3.4 Breddad finansiering för kultur- kulturturismprojekt 18

3.5 Crowdsourcing mynnar ut i crowdfunding & crowdculture 19 3.5.1 Crowdsourcing 20 3.5.2 Crowdfunding/crowdculture 21

4. EMPIRI 23

4.1 Insamlad data 23

4.2 Crowdfunding/crowdculture 24

4.3 Breddad finansiering 25

4.4 Projekt på crowdculture.se, en innehållsanalys 28

4.5 Styrkor och Svagheter 30 4.5.1 Styrkor 30 4.5.2 Svagheter 30

4.6 Möjligheter och Hot 31 4.6.1 Möjligheter 31 4.6.2 Hot 31

5. ANALYS 33

5.1 Crowdfunding/crowdculture 33

5.2 Breddad finansiering 35

5.3 SWOT-analys 36

SLUTSATS 39

6.1 Diskussion och förslag på vidare forskning 41

KÄLLFÖRTECKNING 42

Figurförteckning

Figur 1 – Crowdfunding mall 22

1

1. Inledning

I detta inledande kapitel kommer vi ge en bakgrund och begreppsförklaring till det problem vi avser att studera.

Vi kommer även att identifiera syfte och frågeställningar som ligger till grund för uppsatsen.

1.1 Bakgrund

Turism har genom utveckling och globalisering blivit en världsomspännande industri. Teknisk

utveckling och utveckling av levnadsstandarden hos människor har gjort att fler människor vill,

kan och behöver resa både på fritiden och i tjänsten. Enligt World Tourism Organization

betraktas turism som en av världens största näringar med en fortsatt stark tillväxt i framtiden

(Bohlin & Elbe 2011). Turismen består av Åka, Bo och Göra, går det att åka till en destination

och går det att bo på en destination så finns det även något att göra på destinationen. En

destination innefattar bland annat olika sorters kultur och turismindustrin i sin tur ser en

möjlighet i att kommersialisera kulturen där både festivaler och statyer med mera ingår (Hanefors

& Mossberg 2007). En destination i sin tur är en plats som har utvecklats till ett resmål för

turister (Bohlin & Elbe 2011).

Då turismsektorn växer i en ökad takt följer i och med att detta även en ökning av kulturturism

och kultur med i den globala processen som sker då de är en del av turismen (Smith 2009). En av

de viktigaste aspekterna för utvecklingen av kulturturism är att bygga upp ett effektivt samarbete

mellan turism- och kultursektor. Förutom ett samarbete mellan dessa två sektorer är det även

viktigt att bygga andra former av partnerskap, bland annat den mellan offentliga och privata

sektorn till exempel mellan en region och dess medborgare. Att arbeta med den privata sektorn är

avgörande för att kunna locka investeringar och fortsätta förbättra kvalitén när det gäller turist-

och kulturutbudet på destinationer (Liu 2012).

Även kultur och ekonomi är begrepp där gränserna mellan dessa två håller på att lösas upp, två

parallella trender har uppkommit i det senmoderna samhället till följd av globaliseringen,

ekonomisering av kulturen är den ena och kulturalisering av ekonomin är den andra.

Ekonomisering av kultur är motsättningsfullt. Det kan uppfattas som att kapitalet tränger längre

in i kulturen i form av till exempel sponsring av kultur för marknadsföring bland annat. I de flesta

fall av kritik som uppstår i ekonomisering av kultur handlar det om att kulturen blir

kommersialiserad, vilket i sig är en del av en större process, en global process där

ekonomiseringen tar över alla samhällets delar (Aronsson 2007). Som Braunerhielm (2006)

2

skriver så blir människor en del av globala processer och globala elektroniska nätverk i och med

ett globalt perspektiv och deras användande av elektroniska kommunikationssystem. Det är en

del i utveckling från industrisamhälle till ett informations- och kommunikationssamhälle.

Genom globala processer och utvecklingen av elektroniska kommunikationssystem såsom sociala

medier har crowdfunding, att samla in kapital/finansiering genom internet från potentiella

investerare vilket kan liknas vid sponsring, fått ett stort genombrott runt om i världen och även i

Sverige. Det finns ett intresse att genom crowdfunding-plattformar förnya och demokratisera

kulturen. Det har skett en expansion av crowdfunding-plattformar i hela världen, i april 2012

fanns det 450 plattformar vilket i sig är en ökning på 60 procent jämfört med 2007. Det har gjorts

en omvärldsanalys av kulturanalys.se där fyra samhällstrender pekas ut som utgör det

sammanhang som crowdfunding har växt fram ur. Trenderna visar på hur de har bidragit till

etablering av nya vägar för att finansiera kulturlivet. I omvärldsanalysen står crowdfunding av

kulturella projekt och verksamheter i fokus. Dessa trender är:

Ekonomisering av kultur.

En framväxt av givarmentalitet.

Politiska vindar för en breddad finansiering.

En digitalisering av diverse sociala nätverk (Kulturanalys 2013).

1.2 Problemformulering

Intresset och engagemanget för kultur är betydande i Sverige. Genom att dela det ekonomiska

ansvaret för kultur mellan privata, offentliga och ideella finansiärer stärks möjligheterna att

utveckla kulturen. Privata och ideella ansatser spelar en viktig roll för spridning och framväxt av

kultur. Enligt rapporten Tid för kultur, framtagen av regeringen 2009, är andelen sponsring och

ideell finansiering betydligt högre i andra länder än i Sverige. Det vore positivt om den icke

offentliga finansieringen ökade även i Sverige. Det skulle göra att fler kulturprojekt skulle

uttryckas och de politiska beslut som kultursektorn är beroende av skulle minska. Hur

finansiering av kulturverksamhet ska och kan öka behöver få ytterligare uppmärksamhet då det

finns mycket att vinna på att samverka kring finansiering för det privata, ideella och offentliga

(regeringen 2009).

Enligt Kulturrådet har Sverige på många områden en tätposition när det kommer till kultur i

Europa. Det vill säga att Sverige ligger i topp både när det handlar om utövande och konsumtion

3

av kultur. För att kulturen och det svenska kulturlivet ska kunna fortsätta att utvecklas behöver

det finnas en stark offentlig finansiering, men även den icke offentliga finansiering är viktigt då

den utgör huvuddelen av finansiering för många verksamheter. Kulturrådet fick av regeringen i

uppdrag 2010 att ta fram en strategi för hur myndighetens arbete för extern finansiering ska

bedrivas i framtiden. Strategin ska inte användas för att dra ner den offentliga finansieringen av

kultur utan öka finansiering från icke offentliga finansiärer så att den samlade finansieringen för

kulturen ökar. Det är Kulturrådet som ansvarar för hanteringen av statliga bidrag till

kulturområdet, där offentliga stöd kommer från kommuner, landsting, EU och fonder och icke

offentlig finansiering kommer från sponsring, sidouppdrag och donationer med mera

(Kulturrådet 2010).

Då de som arbetar med kultur och kulturarv ofta stöter på svårigheter att få sina projekt

finansierade genom offentliga medel och ett av de kriterier som krävs är att det ska finnas en

medfinansiär (Sundgren-Brorsson & Sjöstrand 2011), kan det underlätta att söka bidrag från

crowdculture. Detta är en svensk crowdfunding-plattform, där det går att söka finansiering till

olika kulturella projekt med hjälp av allmänheten. Crowdculture ser sin hemsida som en metod

för att demokratisera fördelningen av offentliga kulturpengar och som ett komplement till de

ansökningsmodeller för finansiering som finns idag (crowdculture.se 2015-03-11).

1.3 Syfte och frågeställningar

Med bakgrund och problemformulering i tankarna har vi mynnat ut i syfte och frågeställningar till denna uppsats.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur crowdculture kan vara ett sätt att stärka

besöksnäringen och hur olika aktörer, offentliga och privata samt projekt, ser på denna nya

finansieringsform.

För att nå vårt syfte väljer vi att utgå från dessa två frågeställningar:

Hur kan crowdculture hjälpa till att ge en ökad kulturmängd och på det sättet även öka

turismen och besöksnäringen?

Vilka likheter och skillnaderna för hur finansiering fungerar är utmärkande för offentlig

sektor respektive crowdculture?

4

1.4 Avgränsningar

Vi har valt att titta på varför kulturen i Sverige kan behöva en breddad finansiering. Detta genom

crowdfunding fenomenet och en svensk variant av detta som är crowdculture. Vi ville se om och

hur det går att skapa ett större kulturutbud genom att använda sig av crowdculture. Genom att

göra intervjuer för att få fram olika vinklar av fenomenet har vi kommit det närmre och fått

djupare förståelse för fenomenet i sig. Även en vinkel om vad turism, kultur och kulturturism är

kommer att belysas för att läsaren ska få en bättre förståelse för hur allt hänger ihop.

1.5 Begreppsförklaring

Begreppsförklaringen nedan är gjord efter hur vi har tolkat de olika orden i denna uppsats, inte

hur de har definierats av tidigare forskning.

Crowdsourcing: Är ett sätt att be om hjälp av allmänheten genom internet som plattform för att

göra om eller göra nytt inom olika delar i ett företag eller kulturella projekt.

Crowdfunding: Är ett tillvägagångssätt för att hitta finansiering för både etablerade företag och

nystartade företag för deras affärsidéer. Crowdfunding förekommer oftast via internetbaserade

plattformar där det går att få kontakter med potentiella investerare bland annat allmänheten.

Ibland kommer vi att använda ordet crowdfunding men mena crowdculture då vi menar på att

det är samma fenomen i enklare ord.

Crowdculture: Är ett tillvägagångssätt för att hitta finansiering för kulturprojekt genom en

samverkan mellan offentliga sektorn, privatpersoner och näringslivet för att finansiera ett rikare

kulturliv.

Kultur: I denna uppsats när vi skriver kultur menar vi den konstnärliga kulturen som skapande

av olika sorters kultur till exempel film, musikfestivaler, skapande av statyer, kulturarv med mera.

Vi räknar även in detta i turism- och besöksnäringen.

Kulturturism: Med kulturturism menar vi att besökarna vill blanda nytta med nöje till exempel

både få se kultur med samtidigt lära sig något av det. Vilket även detta går att koppla till turism.

5

2. Metod

I metodkapitlet kommer vi att förklara vilka tillvägagångssätt vi har använt oss av. Vi kommer väga fördelar

mot nackdelar för vilket val av metod som använts och hur vi har utfört dem. Detta för att tydliggöra för läsaren

hur vi har gått tillväga i uppsatsen.

2.1 Ansats och angreppssätt

Vi har i vår uppsats valt att inte enbart utgå från teorin utan även forma vår teori utifrån

verkligheten med följden att vår ansats har utfallit att bli induktiv. Induktiv ansats innebär att

arbetet startar i verkligheten och försöker upptäcka mönster som går att sammanfatta i teorier,

det behöver inte ha gjorts en tidigare inläsning på teori utan teori formas utifrån den empiri som

samlas in (Björklund & Paulsson 2010). Den induktiva processen skulle kunna börja med en fråga

eller en observation. Därefter röra sig från analys till att svara eller inte svara på frågan som

ställts. Datan kommer först och förklaringarna följer därefter (Veal 2011). Andra ansatser som

finns är deduktiv ansats som börjar vid teorier och utifrån detta formar empirin samt abduktiv

ansats som menas att det istället sker en nivåvandring mellan de två tidigare ansatserna

(Björklund & Paulsson 2010). Genom att använda en induktiv ansats har vi inte behövt läsa in

oss på teori utan den teori vi har valt att använda oss av har formats från den empiri som har

samlats in. Eftersom crowdfunding och crowdculture är så pass nya fenomen har den induktiva

processen fungerat väl då vi utifrån vår empiri även till viss del har kunnat forma vår teori som vi

har velat använda och tolka den. De intervjusvar vi har samlat in har gjort det möjligt att bredda

vår teori med tidigare forskning och relevanta synpunkter. Vi har ställt oss frågor och observerat

ämnet vi har undersökt och utefter det försökt besvara vårt syfte och våra frågeställningar med

hjälp av både empiri och teori.

Då vi har använt oss av den kvalitativa intervjumetoden har vi kommit in från ett hermeneutiskt

angreppssätt som hjälper oss att tolka vår insamlade data. Hermeneutiken är en tolkningslära som

är av humanistisk inriktning, till skillnad från positivismen som är en naturvetenskaplig inriktning

som tror på absolut kunskap. Positivismen bygger på säker kunskap medan hermeneutiken ger

plats åt mer relativistiska tankar (Thurén 2007). I hermeneutiken studeras tolkningen av texter.

Tolkningen av meningen är det centrala temat med fokus på det slags meningar som eftersöks

och de frågor som ställs till texten. Samtal och text är centrala när det handlar om den

hermeneutiska traditionen. Syftet med en hermeneutisk tolkning är att få ut en giltig och en

gemensam förståelse av textens mening (Kvale & Brinkmann 2013). Genom att tillämpa ett

hermeneutiskt angreppssätt har vi fått förståelse för de texter vi har transkriberat och analyserat.

6

Vi har därmed kunnat tolka och upptäckt centrala teman i texten som vi sedan har kunnat

tillämpa i empiridelen.

2.2 Val av metod

Processen att väja metod som är lämplig för det ämne som ska undersökas är inte helt lätt. Något

som kan påverka valet av metod är syfte och frågeställningar (Veal 2011). En kvalitativ intervju

innebär ett längre samtal eller intervju mellan den som intervjuar och informanten som besvarar

frågorna som ställs. Avsikten med kvalitativa intervjuer är att få fram detaljrika beskrivningar och

är bra när man vill undersöka något som vi kanske inte känner till särskilt väl eller saker som det

har forskats lite på (Johannessen & Tufte 2013). I allmänhet bidrar den kvalitativa metoden oftast

med en större möjlighet att samla in en relativt stor mängd data och information om

respondenterna. Tillvägagångssättet för den kvalitativa metoden innebär att forskaren använder

ord som kan samlas in bland annat genom intervjuer. Den kvantitativa metoden i motsats till

kvalitativ metod involverar numerisk data och kan samlas in genom dataundersökningar så

kallade enkäter. För att få in en stor mängd data krävs det stora undersökningar för att forskaren

ska ha möjlighet att se mönster i den insamlade datan. Turismforskningen har till stor del grundat

sig i den kvantitativa metoden då det är effektivt sätt att till exempel mäta antalet personer som

besöker en anläggning (Veal 2011). I vårt fall blir det tydligare att använda en kvalitativ metod då

crowdculture och de andra koncepten är relativt nya fenomen och mycket data behöver samlas in

för att få en tydlig bakgrund och en djupare bild av fenomenet.

En annan skillnad mellan kvantitativ metod och kvalitativ metod är att den kvantitativa metoden

har liten flexibilitet där frågorna till undersökningen inte kan ändras efter att enkäten har lämnats

ut. I den kvalitativa metoden är därför flexibiliteten större och den som intervjuar kan styra

informationen som framkommer och ha följdfrågor till det som kommer upp. Kvalitativa

intervjuer bygger på en intervjuguide som dock inte behöver följas utan kan ändras under

intervjuns gång i och med att följdfrågor och även fördjupningsfrågor kan framkomma under

intervjun. Även den som blir intervjuad, respondenten, har ett större inflytande om vilken

information den vill förmedla (Johannessen & Tufte 2013). Vi har valt att utforma en

intervjuguide att ha som stöd under intervjuerna. Dock har vissa frågor inte ställts och vissa

frågor har tillkommit under intervjuernas gång. Eftersom kvalitativa intervjuer ger en större

förståelse för ämnet än vad kvantitativa metoder gör har vi valt detta som metod för att öka vår

insikt och kunna få en djupare förståelse för hur breddad finansiering inom kultur och

kulturturism kan tillämpas.

7

För att utöka vår undersökning och bredda vår empiri har vi förutom kvalitativa intervjuer valt

att göra en kvalitativ innehållsanalys av hemsidan crowdculture.se den nionde juni. Där vi vill

undersöka vad det är för projekt som är aktuella på hemsidan och om det går att avgöra om det

finns en turismkoppling och inte enbart en kulturell koppling. Veal (2011) förklarar att

innehållsanalys traditionellt sett inte använts i särskilt stor utsträckning inom turismstudier.

Emellertid i och med utvecklingen av postmodernism har en breddning för innehållsanalysens

tillämpningsområde skett vilket inkluderar bland annat hemsidor och tidskrifter om turism.

Innehållsanalys är en teknik som används kvantitativt för att räkna innehållet i en kommunikation

(Kvale & Brinkmann 2013). Vi har dock valt att se den som ett kvalitativt arbetssätt då vi snarare

vill undersöka vilka projekt som är vanligast på hemsidan crowdculture.se samt jämföra med vad

Valentin säger är de mest populära projekten till att få finansiering, inte hur många som finns i

varje kategori, turism, kultur, blandad. Vi förstår att det kan tolkas som att det blir kvantitativt

men vi är ute efter en djupare förståelse och därför passar en kvalitativ metod bättre här.

Även en SWOT-analys kommer att användas men då detta inte är en metod för insamling av data

utan ett analysverktyg av datan som samlats in med hjälp av de kvalitativa intervjuerna kommer

en presentation av detta senare i metodkapitlet.

2.3 Urval

Då vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer har det förekommit en urvalsprocess för att

välja ut vilka vi skulle intervjua. Ganska tidigt i processen hade vi tänkt att vi ville intervjua Max

Valentin som är grundare av crowdculture.se, detta för att vi ville veta varför fenomenet

crowdculture finns och hur det kan användas i det fria kulturlivet i Sverige. Vi kontaktade även

Gustav Edman som är projektledare på crowdculture.se för att få tips på projekt med turism- och

kulturkoppling som vi kunde vända oss till. Han upplyste om ett antal projekt och skickade med

länkar till dessa och uppgifter om kontaktpersoner. Genom att Edman till viss del fick möjlighet

att styra urvalet av de projekt vi sedan vände oss till skulle trovärdigheten kunna minskas, detta

eftersom han kan ha en egen agenda till varför vi ska välja just dessa projekt. Vi tror dock inte

detta var fallet då vi även själva besökte crowdculture.se för att se ut valbara projekt och de han

tipsade om även då hamnade högst upp på prioriteringslistan. Tillsammans med de projekt

Edman tipsade om och de vi själva valt ut från hemsidan gick vi vidare till att maila ut

intervjuförfrågningar till sex projekt med turism- och kulturkoppling. Två av projekten var

snabba med att både svara och meddela att de gärna ställde upp på en intervju. Av de fyra andra

projekten fick vi endast svar av en som tyvärr på grund av tidsbrist inte kunde ställa upp. Vi

8

försökte få ytterligare kontakt med de tre projekt som inte svarat men utan framgång. Bortfallen

av dessa projekt kan ha påverkat insamlingen av data då vi kunde ha fått fler perspektiv, men

risken är även att svaren ändå hade liknat varandra såpass mycket att det inte hade breddat

empirin. De två projekten som ställde upp med sina respektive projektledare var ”Katten

Knäcken” i Visby, Linus Olander, och ”Noisenäs kulturfestival”, Karin Rämgård Östlund. Vi

ville även undersöka skillnader mellan offentlig finansiering och privat finansiering, i detta fall

crowdculture. För att få den offentliga sidans perspektiv gällande breddad finansiering valde vi

därför att intervjua Marie Persson som arbetar med kulturutveckling på Region Värmland.

De vi har intervjuat anser vi vara relevanta för uppsatsen. Valentin ger en bakgrund till

crowdculture och bidrar med förståelse för hur den privata sidan kan arbeta med finansiering.

Persson ger i sin tur en bild av hur den offentliga sidan arbetar och vad skillnaderna dem i mellan

blir. Projekten har inte lika stor tyngd i uppsatsen men de bidrar ändå med sin syn. Att det blev

just dessa två projekt var för att de svarade men vi anser även att de är passande då de båda är

inriktade mot turism- och kulturbesökare. Det är främst genom intervjuerna med Valentin och

Persson vi kommer att kunna se skillnaderna i finansieringen av kultur men berika med

förståelser från projektintervjuerna och deras syn på finansiering samt kulturutveckling och

besöksnäring.

2.4 Genomförande av metod

När vi hade fått svar från de vi skulle intervjua var nästa steg att bestämma en tid och hur

intervjuerna skulle utföras. Då vi hade mailkontakt med alla la vi fram olika förslag till intervju

som personligt möte, Face Time, Skype eller telefon. Valentin, Olander och Rämgård Östlund

valde alla telefonintervju. Persson valde dock ett personligt möte på Region Värmlands kontor.

Att göra intervjuer över telefon inte är optimalt då vi inte ser respondentens kroppsspråk och

ansiktsuttryck men vi anser ändå att det material som samlades in har varit relevant då

respondenten har svarat öppet och ingående och vi har kunnat ställa följdfrågor. Som Veal (2011)

skriver kan det argumenteras för fördelar och nackdelar både genom telefonintervjuer samt

ansikte-mot-ansikte intervjuer, då respondenten genom en telefonintervju kan vara mer öppen

med sina svar då den känner sig mer anonym, medan en ansikte-mot-ansikte intervju gör det

enklare att tolka ögonkontakt och kroppsspråk.

Innan intervjuerna mailade vi även ut en intervjuguide, som var tematiserad och uppdelad (se

bilagor), genom detta fick respondenterna en möjlighet att förbereda sig inför intervjun.

9

Intervjuerna skedde mellan 27 april och 5 maj och varade cirka 30 minuter. Alla intervjuerna

skedde med hjälp av ljudupptagning och innan intervjun startade frågade vi respondenten om det

gick bra att spela in dem, vilket det gjorde i dessa fall. Vi har även kompletterat med att en av oss

har tagit anteckningar under intervjuerna. Ljudinspelningar vid intervjuer är vanligt, men kan i

vissa fall hämma respondenten. I de fall där ljudupptagningen inte är möjligt måste anteckningar

tas under intervjun (Veal 2011).

Vi är väl medvetna om att fyra intervjuer är på gränsen till för lite, särskilt med tanke på

rekommendationerna i uppsatsanvisningarna. Det har varit ett problem att hitta och få kontakt

med människor som vill ställa upp och som har varit relevanta till uppsatsen. På grund av detta

och andra orsaker valde vi att utöka vår undersökning till att kolla vilka projekt och av vilken typ

som ligger uppe på crowdculture.se den nionde juni. Vi ville veta om det gick att avgöra om det

fanns rena turismprojekt eller om de var av blandad karaktär, samt undersöka vilka projekt som

verkar vara populärast att finansiera vilket vi kopplade till en fråga för Valentin (se bilaga 1).

2.5 Bearbetning av data

Det finns enligt Kvale (2002) två huvudsakliga syften med dataanalys, det ena är systematisera

och komprimera samt se till att datamaterialet blir möjligt att analysera. Det andra handlar om att

klargöra tolkningar och perspektiv av den information som materialet har. Det finns olika

analysmetoder att använda, vi har förlitat oss på något som enligt Kvale & Brinkmann (2013)

kallas bricolage, vilket innebär att vi har plockat ihop de verktyg som finns till hands och anpassat

analysen så den ska passa oss. Detta innebär att forskaren kan läsa igenom intervjuerna och på

det sättet skaffa sig ett allmänt intryck av dem därefter kan forskaren går tillbaka och titta på

specifika avsnitt och bland annat omvandla en del av intervjun till berättelser. Genom detta kan

vi hitta förhållanden och strukturer som är av betydelse för forskningsprojektet. Även när vi har

analyserat innehållet på crowdculture.se har vi använt oss av bricolage, då vi ansåg att ett

kodschema inte var nödvändigt.

2.5.1 Kvalitativa intervjuer

När all insamling av data är avslutad transkriberades intervjuerna och texterna analyserades och

de teman som fanns i intervjuguiden underlättade analysen då det gav en tydlig uppdelning. De

teman som passade Valentins intervju var bakgrund, när sidan var gjord, marknadsföring, urval

och finansiering. För projekten ”Katten Knäcken” och ”Noisenäs kulturfestival” använde vi

10

teman som bakgrund, riktlinjer/krav, under genomförande och finansiering. För Region

Värmland användes två teman som var finansiering och crowdculture. När varje intervju var

transkriberad och uppdelad i sina respektive teman började analysprocessen med att välja ut

gemensamma teman för alla så vi kunde sammanställa dem gemensamt och utefter det undersöka

vilka skillnader det finns mellan offentlig finansiering och crowdculture samt hur crowdculture

kan stärka och utveckla besöksnäringen och kulturutbudet. De teman vi har valt för detta är

crowdfunding/crowdculture, breddad finansiering, styrkor och svagheter, möjligheter och hot.

Tolkning av text och dess innehåll blir en del av vår analysmodell när intervjuerna sammanställs

under dessa två teman. Det är även här vår hermeneutiska ansats kommer till användning i

tolkandet av texterna och dess innehåll.

2.5.2 Innehållsanalys

Innehållsanalysen har vi gjort för att bredda och utöka vår undersökning. Den nionde juni

besökte vi därför hemsidan crowdculture.se för att få en djupare förståelse för vilka projekt som

läggs upp på plattformen. Vi ville se om det gick att urskilja vilka projekt som har lättast för att få

finansiering och vilka kategorier projekten tillhör, alltså om de är turismkopplade, kulturellt-

kopplade eller blandade. Den nionde juni låg det tio olika projekt uppe på plattformen. Dessa

undersökte vi var och en för sig. Vi kunde se vart i sin finansiering de befann sig, hur lång tid det

skulle ta innan de blev fullfinansierade, vad projektet innehöll och till vilken kategori de var

kopplade. Efter det analyserade vi det vi fick ut och kunde utläsa vilka projekt som var populärast

att finansiera i samt om de hade turism-, kultur- eller blandad koppling. Detta kopplades även

samman till Valentin då han hade besvarat hur många projekt totalt som blivit finansierade och

vilka projekt han personligen trodde var mest populära att finansiera i.

2.5.3 SWOT-analys

Vi har använt oss av en SWOT-analys för att kunna bearbeta en del av den insamlade datan.

Detta kommer att presenteras i flytande text i empiridelen samt som en gemensam modell i

analysdelen med kopplingar från teorin. En SWOT-analys hjälper till att klarlägga vilka styrkor,

svagheter, hot och möjligheter som finns med crowdculture och breddad finansiering. En

SWOT-analys är ett bra redskap för att få en bild av ett företag och vad det finns för styrkor,

svagheter, möjligheter och hot. Genom att se dessa element i en SWOT-analys får vi en lättare

överblick av vad det finns för hot och svagheter men även se dess styrkor och möjligheter. De

hot och svagheter som kommer fram genom en genomförd SWOT-analys behöver inte alltid

11

vara negativa utan kan vändas och användas på ett positivt sätt beroende på vad man vill ha ut av

den (Ross et.al 2004). SWOT-analyser förekommer inom turismforskningen för att kunna

upptäcka styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Zhang (2012) använder det i en artikel om

landsbygdsturism i Suzhou, Kina, för att hitta interna och externa styrkor, svagheter, möjligheter

och för utveckling. Hamid et. al (2015) menar också på att det går att använda SWOT-analys för

stadsutveckling och på samma sätt där upptäcka interna och externa styrkor, svagheter,

möjligheter och hot.

För att kunna analysera vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot det finns hade vi frågor om

detta till våra respondenter som de fick besvara. Detta var även ett av de teman som fanns redan i

intervjuguiden. Vi har valt att använda en SWOT-analys för att lätt kunna presentera ett resultat

och överskådligt kunna se den röda tråden. Genom denna användning av analysmodell ville vi ha

möjligheten att undersöka vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot som kan uppkomma med

fenomenet crowdfunding/crowdculture. Vi är dock medvetna om att en SWOT-analys inte är en

avancerad analysmodell men den passar oss väl och tydliggör vilka styrkor, svagheter, möjligheter

och hot respondenterna anser finns med crowdculture som finansieringsmöjlighet. Vi tycker

också att SWOT-analysen har gett oss en bild av hur en möjlig framtid med breddad finansiering

skulle kunna se ut se ut genom att tydligt kunna se styrkor, möjligheter, svagheter och hot.

2.6 Validitet, reliabilitet och objektivitet

Validitet, reliabilitet och objektivitet är tre sätt att få en studie tillförlitlig och dessa tre perspektiv

på en studie skall alltid uppmärksammas i vetenskapliga kontexter. Validiteten handlar om att få

fram och mäta det som ska studeras. Reliabiliteten är hur trovärdiga de svar som har kommit

fram är. Får man samma svar om studien skulle använda sig av ett annat sätt för att få fram

svaren är reliabiliteten hög, får studien helt andra svar sjunker reliabiliteten. Objektiviteten är i

vilken utsträckning värderingar kan påverka studien. Det bör vara en strävan efter så hög

validitet, reliabilitet och objektivitet i studien för att få en så trovärdig studie som möjligt

(Björklund & Paulsson 2010).

Vi anser att vi har fått in såpass bra och tillräcklig information med dessa fyra intervjuer för att

kunna skriva en uppsats med en hög validitet och reliabilitet. Däremot kunde validiteten ha varit

högre om vi hade haft flera intervjuer med till exempel några fler som är mitt uppe i sin

ansökningsprocess och några fler som var klara. Men då det var få som svarade eller avböjde på

förfrågan om intervju har det varit svårt att kunna utöka studien med intervjuer trots vilja från

12

vår sida. Vi har dock valt att utöka vår undersökning till att även göra en innehållsanalys av

crowdculture.se den nionde juni. Detta för att bredda det empiriska materialet och hitta

kopplingar till både turism- och kulturområdet och även kunna stärka validiteten av

undersökningen. Vi är som sagt medvetna om att både fler intervjuer och intervjuer med andra

som arbetar med fenomenet crowdfunding kunde ha gett ett mer djup till vår uppsats, men i och

med att vi la till en innehållsanalys är undersökningen breddad och fördjupad.

2.7 Källkritik

I vår uppsats har vi använt oss av böcker, tidskrifter, internethemsidor och rapporter som

källmaterial. Vi har sökt efter dessa på litteraturlistor från tidigare kurser, google scholar och

universitetets bibliotek. Vi är väl medvetna om att internet kan bestå av källor som inte är

relevanta men i detta fall har det varit en nödvändig källa då fenomenet vi undersöker är såpass

nytt att det inte enbart går att förlita sig på böcker och tidskrifter. De rapporter vi har använt oss

av anser vi vara tillförlitliga då de bland annat är skrivna av Sveriges regering. Vi har även varit

noggranna med att försäkra oss om att den information vi har tillgripit oss är aktuell och relevant.

2.8 Etisk reflektion

När humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning genomförs finns det vissa forskningsetiska

överväganden att reflektera kring. De forskningsetiska riktlinjer som finns har tagits fram av det

svenska Vetenskapsrådet och innehåller vetenskapsetiska regler och principer. Principerna som

tagits fram innebär att samhällets medlemmar har ett skydd mot olämplig insyn i till exempel

deras livsförhållanden, individerna får heller inte bli utsatta för fysisk eller psykisk skada,

kränkningar eller förödmjukelser (Johannessen & Tufte 2013). Innan varje vetenskaplig forskning

ska den ansvariga forskaren se över påföljderna för de berörda respondenterna men även för

tredje person. Man ska då se till både de kort och långsiktiga konsekvenserna för dessa

(Vetenskapsrådet 2015). Detta krav är utgångspunkten för forskningsetiska reflektioner och kan

delas upp i fyra allmänna huvudkrav för forskningen (Johannessen & Tufte 2013).

Informationskravet innebär att forskaren ska informera de som är berörda av forskningen

om forskningsuppgiftens syfte. Det i sin tur innebär att forskaren ska upplysa

respondenterna och andra som är berörda om vad deras uppgift till forskningen innebär

och vilka villkor som avser deras deltagande. Forskaren ska upplysa om att deltagandet i

studien är frivilligt och att de har all rätt att avbryta sitt deltagande (Johannessen & Tufte

2013). Detta har vi gjort i och med att vi redan från början mailade ut förfrågningar om

13

deltagande där både frivillighet och vad deras deltagande skulle betyda för vår

undersökning.

Samtyckeskravet menar att de som deltar i en undersökning har rätt att själva avgöra hur,

om och i vilka omständigheter de vi vill och kan medverka i en undersökning. De skall

även kunna avbryta sin medverkan när de vill (Johannessen & Tufte 2013). Vi har genom

att berätta vad studien har för syfte och att medverkan i denna uppsats är på

respondenternas villkor fått ett godkännande av de medverkande. Respondenterna själva

har sagt att de vill vara med i denna undersökning och är medvetna om hur vi skall gå till

väga när vi har genomfört intervjuerna och har godkänt att vi har upptagit ljudinspelning.

Konfidentialitetskravet är att alla personuppgifter om de medverkande i undersökningen

skall bevaras på ett sådant ställe där inte obehöriga kan komma över informationen. Om

sådana uppgifter hade varit aktuella skall ett avtal undertecknas om tystnadsplikt med

mera (Johannessen & Tufte 2013). Då vi inte har några känsliga personuppgifter om de

medverkande i undersökningen då vi bara har namnen på de medverkande och vilket

projekt eller företag de arbetar för har vi inte använt oss av några avtal för till exempel

tystnadsplikt.

Nyttjandekravet är att de uppgifter som samlats in om individuella personer skall enbart

användas i forskningsändamål. Med detta menas de uppgifter som lämnats inte får utlånas

eller användas till kommersiellt eller andra icke vetenskapliga ändamål (Johannessen &

Tufte 2013). Det insamlade materialet och vår undersökning har endast som ändamål att

ge oss information för att skriva ett examensarbete.

14

3. Teori

I denna del kommer de teoretiska utgångspunkterna som valts ut för uppsatsen att presenteras. Det kommer även

att förekomma en diskussion kring vissa centrala begrepp som är återkommande i uppsatsen. Teorin ligger till

grund för analysen gällande kultur, kulturturism och crowdfunding/crowdculture.

3.1 Kultur & Kulturturism

För att kunna definiera kulturturism måste först turism definieras och därefter kulturbegreppet.

Det finns många olika definitioner av turism, en av dem utgår från att allt resande är turism,

oavsett om resandet sker på fritiden eller i arbetet. Det är så Bohlin & Elbe (2011) definierar

turism i sin bok ”Utveckla Turistdestinationer”. De fortsätter med att förklara att turism kan ses som

en förflyttad konsumtion och där de som besöker en destination spenderar sina pengar och

genom detta bidrar de till en ekonomisk tillväxt. Turister kan även påverka en destinations miljö

och även det sociala och kulturella livet (Bohlin & Elbe 2011).

Att definiera kultur har tidigare forskning visat är en problematisk uppgift då kultur har både

global och lokal betydelse. Kultur kan vara djupt historisk eller starkt knutet till vår samtid. Det

kan även vara representerat av fysiska och materiella ting, immateriella ting, politiska eller

symboliska ting samt något som sker i vårt dagliga liv. Kultur handlar om både konst och det

artistiska likaväl som samtida kulturer och livsstilar, vilket innefattar människors sätt att leva och

deras traditioner. Numera vill turister inte enbart se historiska monument och museum, de vill

även se människors olika kulturer och livsstilar. Trots att det finns viss samstämmighet kring vad

som menas med kultur i de flesta turismcirklar så är graden om hur mycket termen ska bli

breddad för att inkludera alla aspekter av livet en debatt. Konflikt mellan kultursektorn och

turismsektorn existerar fortfarande men många av dem har löst sig genom samarbete av politiska-

och finansieringsbeslut. Gemensamma mål och gemensamt samarbete mellan kultur- och

turismsektorn har varit och är nödvändig (Smith 2009). Turism kan vara en utmärkt process där

kultur flödar då det innebär en stor rörlighet för personer mellan platser och över nationella

gränser, det handlar om att människor konsumerar berättelser om platser som innehåller

kulturella värden. Turism innebär någon form av kulturell kontakt även vid en ytlig nivå.

Kulturturister har en allvarligare sinnesstämning kring sin turism. En kulturturist går, bortom

resandet, in för att lära sig något och komma tillbaka berikad med kunskap (Meethan 2001). Liu

(2012) menar att Helsingfors är ett exempel på samarbete, då de skulle vara kulturhuvudstad

styrdes besluten av en stiftelse som bestod av representanter från nationella och regionala

myndigheter samt representanter från den privata sektorn och universitet. En stor fördel med

15

detta samarbete var skapandet av nya partnerskap och nya aktörer uppkom vilket skapade nya

arbetssätt och nya nätverk.

Genom utvecklingen av kulturturism, kan städer och regioner öka sin attraktivitet som resmål

och något som människor vill besöka, leva och investera i för att förbättra sin konkurrenskraft.

Kulturturism kan ge alternativa inkomstkällor för städer där traditionella industrier har minskat

och som i sin tur gjort att ekonomi, samhällen och miljö har tagit skada (Liu 2012). Kulturturism

har blivit mer undersökande och besökarna vill ha både nöje och kunskap när de besöker

kulturen. Det är mycket konkurrens från ny media och teknologi för att kulturella sevärdheter ska

vara nöjda med sina erbjudanden, därför krävs det mer kreativa och upplevelseorienterade

produkter. Detta kan i sin tur strida med den upplevda kärnverksamheten i de traditionella

kultursektorerna, men är en naturlig del av kulturturismens utveckling. Kulturturism är ett globalt

fenomen som visar sig vara varierande i de olika delarna av världen. Då global turism växer blir

även följden att kulturturism växer likvärdigt. Globalisering är inte ett nytt fenomen men genom

nya media, teknologi, kommunikationer och transportutveckling, minskar världen då alla

transaktioner och all kommunikation kan ske på en gång (Smith 2009). Kulturturismen betraktas

som ett sätt att stödja kultur och ekonomisk utveckling samt att öka förståelsen mellan olika

kulturer. I Europa utvecklar många städer strategier för att ta fram fördelar i en alltmer

konkurrensutsatt turismmarknad och genom detta skapa lokala särskiljningar i samband med

globalisering (Liu 2012). I slutet av Kultur 3.0 kan vi läsa om staden Valencia och hur de har

arbetat och tagit fram strategier för utvecklandet av staden, då detta händer i Kultur 3.0 fasen

(Sacco 2013).

3.2 Kultur 3.0

De missförstånd som finns runt kulturens roll i dagens ekonomi går att spåra bakåt i tiden till

passerade föreställningar om relationen mellan ekonomiskt värdeskapande och kulturella

aktiviteter. Kultur 3.0 är det vi har idag och för att komma dit har samhället genomgått kultur 1.0

och 2.0. Kultur 1.0 handlade om att de rikaste i samhället skapade och lade pengar på den kultur

de själva ville ha och den var inte heller tillgänglig för den eventuella besökaren. Kultur 1.0 var

innan industrialisering av ekonomin kom. Kultur 2.0 var mer massproduktion av kultur och var

inte så välkommet i det moderna samhället till att börja med. Men allt eftersom övergången till

den så kallade postindustriella växlingen skedde och folkets fritid blev större sågs

kulturnäringarna mer åtråvärda och man såg ett socialt och ekonomisk värde i kulturen (Sacco

2013).

16

Under utvecklingen av Kultur 2.0 så kom de politiska inriktningarna för att underlätta för

besökarna att ta del av kulturen. Detta gjorde att kapitalet riktades till de mest succéartade

områdena inom kulturen. Kultur 2.0 varade inte särskilt länge utan har övergått till Kultur 3.0 i

och med den digitala nyskapelsen. Kultur 3.0 är fortfarande i sin utvecklingsfas men växer då det

idag är enkelt att skaffa sig yrkesmässig produktionsteknik för att lätt kunna göra film, musik med

mera. Om Kultur 2.0 hade en lavinartad ökning på kulturmarknaden och dess storlek så

karakteriseras Kultur 3.0 av en lavinartad ökning av kulturproducenter som kan göra det svårt att

se skillnaden på producenter och konsumenter. Denna skillnad innebär att producenterna och

konsumenterna förvandlas till olika roller och att den enskilde individen sedan växlar mellan

dessa roller (Sacco 2013).

Det som är utmärkande för Kultur 3.0 är publiken och deras delaktighet i kulturen, då de

övergår till utövare, och det har blivit oklart hur man ska hantera upphovsrätten och rättigheterna

till det som produceras då det kan vara många som är involverade på ett eller annat sätt i

produktionen av kulturen. Kulturellt deltagande kan dock fungera som en drivkraft till

ekonomisk tillväxt och en kulturellt levande miljö kan även attrahera kulturturism. Turismen kan

dock inte betraktas som den främsta drivkraften inom kulturell utveckling (Sacco 2013).

En utveckling och ett exempel som har kommit i och med Kultur 3.0 och som även går att

koppla till de strategier Liu (2012) diskuterar är Saccos (2013) beskrivning om staden Valencia i

Spanien och hur de har använt sig av lokalbefolkningen och privatfinansiering för att genomgå en

större förändring då de har på ett framåtsträvande och radikalt sätt genomfört upprustningarna i

staden. Detta har medfört att staden står i full utveckling och har kommit att bli en av de främsta

städerna, på det europiska eller rent av på den globala nivån, som ett kulturnav, på detta sätt har

man även ökat antalet invånare samt turistflödet i staden. Staden har använt sig av två olika

planer för att rusta upp Valencia som heter Plan ”RIVA” och ”Konst-och vetenskapsstaden” i

den nya stadsparken. För att få Valencia att blomstra ytterligare så lanserade ”Generalitat” och

Valencia kommun en radikal metodisk plan vid namn ”General Urban Organization Plan”

(GUOP) och med denna plan skulle det skapas ett nytt utseende av staden (Sacco 2013).

”Visionen bakom GUOP är att göra Valencia till en grön och europeisk stad, som växer i

riktning mot havet och upprätthåller en hög grad av social integration och kulturell vitalitet, och

har en viktig roll i det västra Medelhavsområdet” (Sacco 2013 s.93)

17

Det är tydligt och påtagligt att det är en plan som fungerar på så sätt att den involverar både

ovanifrån och underifrån genom att de kan förlita sig på den privata finansieringen och på det

sättet även få ett mer deltagande från lokalsamhället. På den lokala nivån av befolkningen så har

sätten att reagera på varit väldigt positiva och Valencia som stad har en väldigt stark livskvalitet.

Valencia håller på att mogna till en stad, med inriktning mot en huvudstad, mot vetenskap och

kultur parallellt som staden håller på att kvalificera sig som ett första turistmål mot stora

tillställningar (Sacco 2013).

3.3 Ekonomisering av kultur

Ekonomisering av kultur och kulturarv har gjort att dessa har blivit kommersiella, det har skett

ett varugörande av dem. Detta kan leda både till konflikter samt möjligheter då fler besökare

upptäcker denna utveckling. Historien har blivit en produkt och handelsvara (Braunerhielm

2006). För att kunna skapa fördelaktiga relationer mellan de offentliga och de lokala aktörerna i

ett mindre samhälle är det viktigt att det finns vetskap mellan dessa för att få ett så bra samspel

och utveckling av platsen som möjligt. Den tillit som byggs upp mellan dessa olika aktörer är

betydelsefull för både marknaden och demokratin. För att få ett givande samarbete och öka det

ekonomiska i en destination är det viktigt att de offentliga och privata aktörerna på en plats ser

varandras skillnader och då se dessa olikheter som en möjlighet att utveckla platsen (Rönning

2011).

Arvidsson (2007) skriver i Kulturell ekonomi om hur ekonomisk ökning och marknadsekonomi kan

ge en ökad tillväxt och främja kreativiteten och skapandet i det kulturella på en plats. Meethan

(2001) skriver om att kulturella turister i Europa har en hög socioekonomisk status, höga

utbildningsnivåer och har tillräckligt mycket fritid för att besöka olika destinationer. Dessa

turister har även oftast anknytning i sina yrken till det kulturella. Dessa turister konsumerar inte

enbart kultur utan även andra former av konsumtion finns (Meethan 2001). Ser man då vad som

skrivs i Turisten i upplevelseindustrin (2007) om KK-stiftelsens (Stiftelsen för kunskaps- och

kompetensutveckling) olika 12 delar som innefattar film/foto, musik samt scenkonst med mera

och även blandar in turismens olika delar som är bo, äta och göra, så finns alla dessa olika delar

med för att kunna konsumera alla delar i en turistupplevelse och få en helhetsupplevelse

(Hanefors & Mossberg 2007).

18

3.4 Breddad finansiering för kultur- kulturturismprojekt

Söker man efter information angående hur finansiering av kultur fungerar i andra länder har den

finansiella krisen påverkat negativt och stödet till kultur har minskat kraftigt. Detta har även

påverkat sponsringen. I ett land som Storbritannien är sponsring en betydande del av kulturens

finansiering och de har blivit särskilt påverkade av neddragningarna. Kulturrådet (2010) ser i sin

rapport ”Kulturens icke offentliga finansiering” att Sverige i perspektiv till andra länder är

återhållsamma när det gäller att inspirera till icke offentliga investeringar inom kulturområdet.

Om det i grunden finns en stabil offentlig finansiering av kultur skulle det öka bidrag från

organisationer, företag och välgörare vilket i sin tur skulle vara viktiga komplement till offentliga

utgifter för kultur och det skulle även stärka Sveriges position när det kommer till

kulturkonsumtion och deltagande i kultur. I juni 2008 antog Kulturrådets styrelse ett manifest där

behovet av att hitta strategier för att kunna öka kulturens resurser genom att finna nya

finansieringskällor bland annat genom att underlätta för icke offentliga aktörer att kunna stödja

kulturlivet på olika sätt. I Kulturrådets rapport nämns olika hinder och möjligheter för en

breddad finansiering (Kulturrådet 2010).

Hinder som rapporten ”Kulturens icke offentliga finansiering” presenterar kring breddad finansiering

är:

Okunskap och osäkerhet hos kulturorganisationer. Det finns en utbredd skepsis hos många

kulturorganisationer till sponsring som finansiering, detta för att det är resurskrävande

och att tron att det bara är stora organisationer som kan knyta till sig sponsorer. Det

finns även en uppfattning om att näringslivets intresse för sponsring är svag och att det

blir liten utdelning. Dessutom tror en del att sponsring inkräktar på den konstnärliga

friheten.

Okunskap och osäkerhet hos tänkbara finansiärer/sponsorer. Det privata näringslivet har i

allmänhet en positiv inställning till sponsring av kultur, dock kan tröskeln att få till det

vara hög. Det är svårt att hitta ingångar till kulturlivet och att veta om sponsringen är

avdragsgill för företaget är viktigt.

Skattelagstiftningen. Momsreglerna som finns i skattelagstiftningen uppfattas inom

kultursektorn som svåra att förstå och tillämpa. Denna fråga tas återkommande upp men

är fortfarande svår.

19

Möjligheter som ”Kulturens icke offentliga finansiering” presenterar kring breddad finansiering är:

Synliggörande av goda exempel. Den okunskap och osäkerhet som finns kring sponsring och

andra finansieringsmöjligheter skulle kunna försvinna genom att lyfta fram goda exempel

i ljuset. Det är inte bara det positiva som bör lyftas utan också visa på hur projekt har

reflekterat kring möjligheter och risker. Ett sätt att göra detta på är att Kultur och

Näringsliv delar ut ett pris varje år som heter ’Swedish Arts and Business Awards’.

Utökad information och rådgivning. Då det har funnits problem med att veta om den

sponsring ett företag lämnar till ett projekt är avdragsgill har Skatteverket och

organisationen Kultur och Näringsliv tagit fram ett formulär där det lättare ska kunna

lämnas förhandsbesked kring avdragsmöjligheterna för sponsring. Utökad information

och rådgivning ska också ske genom utbildningar för att höja kunskaper om sponsring

och donationer. Att stärka samverkan och nätverken mellan kultur och företag är viktigt.

Start av nya kulturfonder. Det finns många olika privata stiftelser och fonder som förvaltas

av kommuner. Dessa finns som stöd för lokala verksamheter. Den allmänna arvsfonden

fördelar ut stora summor till bland annat kulturområdet och särskilt till projekt som rör

ungdomar, personer med funktionshinder eller barn. Många nya initiativ till finansiering

har startats upp på senare tid.

Ändring av skatteregler för sponsring, gåvor, donationer, moms, m.m. Det finns ett behov att ändra

vissa skatteregler för att kunna underlätta förutsättningarna för att kunna finansiera kultur

på olika sätt. Sveriges lagstiftning kring detta är relativt restriktiv när det handlar om att

stimulera privat stöd till kulturella verksamheter (Kulturrådet 2010).

3.5 Crowdsourcing mynnar ut i crowdfunding & crowdculture

I denna uppsats diskuterar vi begreppen crowdsourcing, crowdfunding och crowdculture och hur

dessa kan användas. Dessa tre begrepp är relativt nya i olika sammanhang och det finns inte

särskilt mycket tidigare forskning att tillgå. Ordet crowdsourcing användes första gången av

journalisten Jeff Howe 2006 i tidningen Wired (Bannerman 2013). Vi har valt att definiera

crowdsourcing genom Griers (2013) förklaring att det handlar om att organisera och koordinera

kraften hos individuella människor. Genom att använda internet och sociala medier för att

komma i kontakt med dessa individer och genom ersättning be dem bidra till ett projekt.

Definitionen av crowdfunding, innebär enligt Dresner (2014) att crowdfunding kan stödja vad vi

än kan vilja ha hjälp med. Kortfattat är det en sammanslagning av finansiella resurser från många

olika individer för att förvandla en idé till ett projekt eller ett företag. Sist men inte minst är

20

definitionen av crowdculture där vi använder crowdculture.se och Max Valentins definition, att

crowdculture är ett tillvägagångssätt för att kunna finansiera kulturprojekt, genom finansiering av

individer, näringslivet och offentliga bidrag.

3.5.1 Crowdsourcing

För att förstå crowdfunding/crowdculture startar denna del med crowdsourcing för att sedan

mynna ut i de två andra begreppen som uppsatsen främst riktar sig mot. Crowdsourcing tillhör

den senaste revolutionen formad av datateknologi och kommunikation (Grier 2013). Tidigare

forskning har visat på att crowdsourcing är något som sker över internet, alltså online, och att det

är en problemlösande modell. Crowdsourcing fungerar på antagandet att online samhällen har en

kollektiv intelligens. Detta fungerar på så sätt att ett problem framförs till ett online samhälle,

som in sin tur utnyttjar sina olika perspektiv och tillsammans som en grupp kan använda sin

intelligens för att lösa ett problem (Brabham 2012). Grier (2013) kallar även detta en revolution,

det för människor samman och bygger på deras gemensamma intellekt. Crowdsourcing tillåter

oss att jobba med människor som har speciella kunskaper, att engagera stora grupper av

människor och att samla in data vi annars inte skulle kunnat få tag på. För att kunna utföra

crowdsourcing krävs det fyra olika delar, dessa är:

En person, oftast kallad ”crowdsourcer”, som har hand om processen.

En grupp av människor, oftast kallad ”crowd”, som gör arbetet.

En marknad, oftast kallad ”crowdmarket”, som används för att hjälpa till att hantera

bidragen från gruppen.

Ett sätt att kommunicera med gruppen på, Internet (Grier 2013).

Genom internet kan vi dra till oss en större andel människor, internet gör även att det går att

bortse från geografiska platser och det går att få en större räckvidd av kunskaper. Ett av de mest

kända exemplen av hur crowdsourcing fungerar är Wikipedia plattformen, nästan alla som bidrar

till informationen på sidan är frivilliga och bidrar med sin kunskap för att kunna utveckla sidan,

detta gör de utan någon betalning (Grier 2013). Det går att framställa termen crowdsourcing som

ett sätt att utnyttja kreativiteten av människor gratis eller för en liten avgift (Bannerman 2013). De

flesta människor som använder crowdsourcing gör det tack vare de fördelar de får ut av det, så

som att det tillför nya talanger till organisationer, det får individer att göra saker som annars inte

skulle vara möjliga och det tillåter grupper att träffas och samarbeta för en gemensam sak. Ett

problem med crowdsourcing kan vara reliabiliteten. Det kan finnas grupper som inte gör det de

blivit ålagda att göra eller inte gör arbetet tillräckligt noggrant. När en ”crowd” ska användas vill

21

den som håller i projektet vara säker på att gruppen är pålitlig. Därför är det viktigt att tänka på

att detta kan ske när crowdsourcing används (Grier 2013). Det är ur crowdsourcing fenomenet

crowdfunding har uppstått. Dessa är relaterade till varandra på så sätt att båda drar sina krafter

från massorna och nätverk (Bannerman 2013). Crowdsourcing är sammanfattningsvis att man

använder sig av publiken (allmänheten) för att få idéer, feedback och lösningar för att utveckla

företagens aktiviteter, detta är som en röd tråd i all den tidigare forskning som skett (Belleflamme

et al. 2014).

3.5.2 Crowdfunding/crowdculture

Begreppet crowdfunding kommer från det bredare begreppet crowdsourcing. Crowdfunding

handlar om att samla in finansiella medel genom olika individers mindre bidrag till en verksamhet

eller till ett projekt via diverse sociala nätverk på internet. Detta sätt att finansiera har vuxit fram

som ett alternativ då enskilda större finansiärer saknas. Människor får möjlighet att bidra som

medfinansiärer till något de har intresse av. Crowdfunding kan användas i många olika typer av

projekt (Kulturanalys 2013). Medlen är beställda online oftast i små summor från individuella

donationer eller investerare och går till specifika projekt. Crowdfunding är förenat med en rad

förhoppningar och ideal men även med ett antal problem. Några av de viktigaste

förhoppningarna i samband med crowdfunding är att det skulle kunna mobilisera småskaliga men

nödvändiga medel för att ge fler möjligheter till fler människor. Att det skulle kunna främja

produktion för de som annars inte skulle ha tillgång att starta sina projekt, genom att de får hjälp

att finansiera dem, vilket i sin tur skulle kunna främja ett större engagemang för olika projekt.

Problem som skulle kunna uppstå är desamma som för crowdsourcing att det inte blir pålitligt

och att det endast skapar lösa kontakter mellan finansiärer och projektledarna. Det skulle även

kunna bli så att crowdfunding i slutändan gör att finansieringen blir mer rörlig och att arbetet och

finansieringen tappar både stabilitet och stöd. Bannerman (2013) menar att crowdfunding, mer än

crowdsourcing, kan presentera ett alternativt sätt att finansiera kulturella projekt. Hon menar på

att det finns fyra modeller för crowdfunding: donationsbaserade, belöningsbaserade, lånebaserade

och rimlighetsbaserade. Den donationsbaserade modellen är de plattformar där de som donerar

pengar inte förväntar sig att få något tillbaka. Belöningsbaserade modeller innebär att istället för

att få tillbaka i pengar kan man till exempel få en t-shirt eller kanske möjligheten att se ett band

back-stage. Lånebaserade modeller innebär att det man har finansierat in i ett projekt kommer

tillbaka i pengar. Den rimlighetsbaserade modellen innebär att finansiärer får ett eget kapital,

intäkter eller en andel av vinsten i ett projekt (Bannerman 2013). Tidigare forskning visar att

crowdfunding engagerar upphovsmännen till att få kontakt med andra skapare och på så vis öka

22

medvetenheten hos varandra. Genom att hjälpa varandra ger det en stark känsla av gemenskap

och det samma gäller för de människor som väljer att stödja något projekt där de då känner en

gemenskap med projektet (Gerber & Hui 2013).

Crowdculture är en svensk version av crowdfunding och fungerar följaktligen på samma sätt

således att all kommunikation och finansiering sker över internet. Då crowdculture är inriktad

mot kulturella projekt så är crowdfunding en plattform där alla olika typer av projekt kan söka

finansiering. Crowdcultures strävan är att få fler att vara med och bestämma vart och hur

kulturstödet ska fördelas (Sundgren-Brorsson & Sjöstrand 2011). Crowdculture vill demokratisera

spridningen av kulturpengarna genom att blanda in medborgare i dessa beslut. Crowdculture tar

inte ut några avgifter för de som lägger upp sina projekt på plattformen (crowdculture 2015).

Bannerman (2013) menar på att crowdfunding är en alternativ väg att gå för att kunna finansiera

kulturella projekt. Detta kan kopplas ihop med crowdcultures strävan att låta fler vara med att

styra vart kulturstödet ska fördelas och genom detta ge en ökad kulturmängd samt en ökad

besöksnäring (Sundgren-Brorsson & Sjöstrand 2011).

Modellen nedan visar hur crowdfunding går till på ett enkelt sätt:

FIGUR 1 – CROWDFUNDING MALL

(crowdcube.se 2015-03-18)

23

4. Empiri

Detta kapitel kommer vårt insamlade material för uppsatsen att presenteras. Empirin kommer att kunna

kopplas till de teman som finns i teoridelen vilket gör det enklare att överskåda.

4.1 Insamlad data

Vi har intervjuat fyra olika personer som har olika syn på finansiering av kultur, både offentlig

och privat finansiering, då vi vill undersöka skillnaderna mellan dessa och hur de kan samarbeta

för att utveckla kulturen och stärka besöksnäringen. De personer vi har intervjuat är Max

Valentin som är grundare av crowdculture.se, som är en plattform där bland annat privatpersoner

kan lägga upp projekt för att söka finansiering. Även två projekt från crowdculture.se har valts ut

för intervjuer och där har intervjuerna genomförts med projektledare från dem. Det ena projektet

är ”Katten Knäcken” i Visby, där har intervjun genomförts med Linus Olander, projektledare,

detta projekt har blivit fullfinansierat genom crowdculture. Det andra projektet är ”Noisenäs

kulturfestival” i Dalarna, där vi har intervjuat Karin Rämgård Östlund, projektledare, detta

projekt är inte fullfinansierat än utan deras kampanj är fortfarande aktiv på crowdculture. Dessa

två projekt passade väl in i denna uppsats då de handlar om kultur, kulturturism och att locka

besökare även om det primära målet inte är att öka besöksnäringen utan snarare kunna glädja

många olika människor.

Olander berättar att ”Katten Knäcken” var en levande katt i Visby på Gotland och att

projektgruppen skapade en Facebook-sida som handlade om katten. När Knäcken sen gick bort

började diskussionerna ta form huruvida de skulle hylla denna katt, då kom de fram till att en

staty vore det bästa då både turister och lokalbefolkning skulle uppskatta detta. Uppförandet av

statyn fick mycket medial uppmärksamhet och projektgruppen blev bland annat intervjuade i

radio P3. Även Facebook-sidan växte och informationen spreds genom dessa sociala medier.

Olander berättar också att projektet med statyn inte har genererat några pengar men att det har

uppskattats av de besökare som har sett statyn och till viss del ökat besöksmängden även om

”Katten Knäcken” inte är det primära målet när turister besöker Visby. Det som gör detta

projekt intressant är det faktum att katten har funnits på riktigt och att människor känner att en

staty av ett djur är något nytt och spännande. Olander berättar att utomlands är det vanligt med

statyer av djur och det är väldigt populärt både hos lokalbefolkningen samt turister därför var det

kul att testa om det konceptet även fungerade i Sverige, vilket det har gjort och ”Katten

Knäcken” har fått mycket positiv respons.

24

Rämgård Östlund hoppas på att ”Noisenäs kulturfestival” ska locka många besökare men då

projektet inte ännu är genomfört och det är svårt att veta hur många biljetter som kommer att

säljas vet de ännu inte hur det påverkar besöksnäringen eller lokalbefolkningen. Eftersom

festivalen kommer att innehålla både musik och kultur samt att den är på sommaren finns alla

möjligheter för att både turister och lokalbefolkning ska kunna besöka arrangemanget. Den sista

intervjun vi genomförde var med Marie Persson som arbetar som kulturutvecklare på Region

Värmland, de har det regionala ansvaret på kulturområdet och delar ut offentlig finansiering till

kultur- och evenemangsprojekt som ansöker om detta i Värmland och har även undersökt om

crowdfunding är något för dem men har inte utvecklat detta fenomen ännu.

4.2 Crowdfunding/crowdculture

Alla de vi har intervjuat har kommit i kontakt med crowdfunding och crowdculture på olika sätt

men det finns även en gemensam knutpunkt och det är Internet. Det går att tolka det som att

Valentin, grundare av crowdculture.se, var den som förstod och fick insikt i begreppet först,

redan 2002 genom ett projekt som hette ”Underfund” som var en sida som ville finansiera

deltagarkulturella projekt. På den tiden hette det gräsrotsfinansiering, mikrofinansiering eller

hybridfinansiering och var oftast inte bundet till Internet vilket crowdfunding är. Ordet

crowdfunding stötte Valentin på år 2006 när han läste en artikel i tidningen Wired från USA och

samma år var han även på en konferens i Finland som hette ”Pixel Age”, där fokus handlade om

alternativa finansieringsmöjligheter. År 2008 bestämde sig Valentin för att bygga ett eget

crowdfunding system vilket mynnade ut i plattformen crowdculture år 2010. Olander och

Rämgård Östlund har i sin tur kommit i kontakt med crowdculture på liknande väg och det är

genom att googla efter en plattform som passade deras projekt inom kultursektorn och som var

kostnadsfri. De anser även att det positiva med plattformen är att den är svensk vilket underlättar

när de ska nå ut till potentiella finansiärer då det är enklare att kommunicera med dem.

”Fenomenet crowdfunding blir allt vanligare och crowdculture är en svensk version av detta vilket

är positivt.” (Rämgård Östlund 2015)

Persson på Region Värmland kom först i kontakt med crowdfunding genom att hennes sambo

privat har finansierat lite olika projekt. I yrket som kulturutvecklare kom hon dock i kontakt med

det genom föreläsningar och information från Max Valentin. Då hon arbetar som

kulturutvecklare på Region Värmland innebär det att hon arbetar övergripande med kultur

genom att bevaka olika områden, genom att läsa rapporter och undersöka om det finns ärenden

25

som kan vara intressant att ta upp med politikerna, såsom tillgänglighetsfrågor,

jämställdhetsfrågor, miljö och mångfald samt crowdfunding och crowdculture. Persson tycker

personligen att fenomenet crowdfunding är spännande och tror att mer och mer människor

kommer vilja använda sig av det som ett komplement i sin finansiering av kulturprojekt.

Anledning till detta tror alla fyra, Valentin, Olander, Rämgård Östlund och Persson, är att

människor i slutändan vill kunna bestämma själva vad för projekt de är ute efter och även kunna

vara med och styra vilka projekt som sker i deras hemkommuner.

”Jag tror folk vill bestämma lite själva om vad det är jag vill se och vad jag är ute efter, det här

låter som en rolig idé, det här tänker jag att jag vill stötta, istället för att det är någon annan som

bestämmer att nu gör vi det här. Jag tror folk uppskattar det. Man får vara med själv och

påverka och det blir ett väldigt bra marknadsföringssätt.” (Persson 2015)

Som sagt använder sig inte Region Värmland av crowdfunding eller crowdculture i dagsläget men

skulle det vara projekt som söker bidrag från dem och även använder detta som en

finansieringsmetod skulle de definitivt uppmuntra det.

Valentin vill att crowdculture ska vända sig till de människor som vill förverkliga idéer inom

kultursektorn, oavsett om det handlar om bred eller smal kultur, och som är intresserade av att

föra en dialog med publiken, vilket var en av anledningarna till varför Olander och Rämgård

Östlund valde att använda plattformen för sina projekt, de ville ha hjälp av publiken att

genomföra projekten både finansiellt och för att glädja människor. Förhoppningarna Valentin

hade var att de som ville framföra sina idéer på plattformen ska ha en stark konstnärlig idé som

de vill berätta om, de ska inte bara vilja förverkliga sina idéer för sakens skull utan det ska handla

om att vilja att kultur ska spela roll i samhället och inte bara vara deras eget. Crowdculture

plattformen ska passa de människor som är i gränslandet mellan teknik och kultur och även att

människor med lokala projekt, men som har långt till maktens korridorer, skulle få möjlighet att

finansiera sina projekt.

4.3 Breddad finansiering

Finansiering av kultur både kan och ser annorlunda ut om den är offentlig eller privat. Valentin

förklarar att det finns olika sätt att få in pengar till projekt genom crowdculture plattformen,

antingen genom att enbart privatpersoner lämnar bidrag till kampanjen eller att både

privatpersoner och fonder lämnar bidrag. Dessa fonder kommer från den offentliga sidan och

26

består bland annat av landsting till exempel Dalarnas och Sörmlands landsting. Ska ett projekt få

finansiering genom både privatpersoner och offentliga fonder krävs det att pengarna hanteras

enligt kommunallagen. Detta innebär att även om crowdculture plattformen främst riktar sig mot

den privata sidan finns det även möjligheter att söka bidrag från den offentliga sektorn i och med

fonderna. Region Värmland i sin tur är en politiskt styrd organisation vilket innebär att om

projekt söker bidrag genom dem blir det genom den offentliga sektorn. Projekten ”Katten

Knäcken” och ”Noisenäs kulturfestival” har dock inte använt sig av fonderna på crowdculture

plattformen i sin finansierings kampanj utan förlitat sig på allmänheten, alltså den privata sektorn.

Valentin menar att det är även viktigt att de projekt som genomförs kommer till nytta för

medborgarna och besöksnäringen, vilket även är något Persson på Region Värmland trycker extra

på. Alla projekt som genomförs ska vara till nytta för alla medborgare i regionen och inte bara för

de boende i enskilda kommuner.

”Vi vill ju gärna att det ska hända så mycket kultur som möjligt i Värmland och finns det

andra aktörer som också kan hjälpa till eller arbeta tillsammans med för att hitta mer pengar,

eller om det är arbetskraft som behöver, så är det intressant också.” (Persson 2015)

Valentin och Persson uttrycker även att det inte går att finansiera projekt som kan konkurrera

med varandra utan det måste vara till nyskapande projekt och att det i sin tur endast finns

positiva vinklar med en breddad finansiering enligt dem. Eftersom projekten som genomförs i

Värmland ska gynna alla medborgarna vill gärna Region Värmland att det ska finnas kommunal

medfinansiering, detta är inte ett krav när det gäller mindre projekt men något som ses positivt

på. För större projekt är detta däremot ett krav, åtminstone att 50 procent av finansiering som

sker ska komma från annan källa än från Region Värmland.

Både Olander, projektledare för ”Katten Knäcken”, och Rämgård Östlund, projektledare för

”Noisenäs kulturfestival”, berättar att de har funderat på att söka offentlig finansiering men tror

storleken på deras projekt hade försvårat de finansieringsmöjligheterna. Däremot berättar

Rämgård Östlund att de har ett samarbete med studiefrämjandet angående andra uppgifter till

”Noisenäs kulturfestival” förutom finansiering, detta är dock inte helt klarlagt ännu. Eftersom

”Noisenäs kulturfestival” inte är fullfinansierat ännu är det svårt att se vad som kommer hända,

men Rämgård Östlund är hoppfull till att de kommer uppnå målet att finansiera

grundkostnaderna. Insamlingen har startat lite trögt men fått mer uppmärksamhet på slutet då

27

människor som planerna att besöka festivalen är positiva och planerar att besöka evenemanget.

”Katten Knäcken” är som sagt ett projekt som har blivit fullfinansierat, detta var dock inte helt

självklart för trots att projektet fick stor medial uppmärksamhet gick kampanjen ganska trögt och

det såg ett tag ut som de inte skulle nå upp till målet på 80 000 kronor. I detta skede gick

konstnären som skulle bygga statyn ut och sa att han avstod från sin del av pengarna i projektet

vilket återigen uppmärksammades medialt och gav projektet de möjligheter som behövde för att

komma i mål.

Valentin trycker på att det sker en stor förändring i samhället, med tanke på ny teknologi så som

sociala medier bland annat, och där ser han crowdculture som ett kompletterande system till de

finansieringsmöjligheter som finns idag, just för att de använder sig av digitalisering och internet.

Valentin tänker att olika finansierings möjligheter täcker olika behov som då kompletterar

varandra och att kommunikation och dialog mellan projekten och de som finansierar dem är

viktigt.

”Just det här att ligga i dialog med publiken tror jag är avgörande både finansiellt och på andra

sätt.” (Valentin 2015)

Då det finns ganska stora skillnader mellan hur Region Värmland finansierar kultur och hur

crowdculture gör kan de ses som komplement till varandra snarare än konkurrenter. Den största

likheten mellan Region Värmland och crowdculture är att de vill främja och berika det svenska

kulturlivet och turismutbudet. Region Värmland har som krav att endast företag, föreningar och

stiftelser kan söka finansiering till projekt, medan crowdculture inte har några krav på det utan

vem som helst som har ett projekt med kulturell prägel kan använda plattformen för att söka

finansiering.

Region Värmland har olika bidrag att söka beroende på vad de är för projekt som ska finansieras.

Detta kan liknas vid de fonder som crowdculture har men skillnaderna är det faktum att inte

privatpersoner kan söka. De bidrag som finns från Region Värmland är kulturbidraget som är till

mindre kultur- och evenemangsprojekt, de som söker detta kan få max 100 000 kronor i bidrag.

Dessa projekt kan handla om allt från festivaler, konstrundor, musik och scenproduktioner.

Sedan finns det även ungdomsprojekt där ungdomarna själva söker bidrag men med en förening

eller stiftelse bakom sig. Här delar Region Värmland ut 200 000 kronor per år och varje projekt

som söker bidrag kan ansöka om 10 000-50 000 kronor. Det har även tagits ett politiskt initiativ

28

med två speciella potter som heter 2015-2018 där 500 000 kronor per år ska delas ut till projekt

som främjar kultur, hälsa och rehabilitering. Som sagt är det viktigt att alla de projekt som söker

bidrag både genom Region Värmland och crowdculture ska ha en kulturell prägel och vara till

nytta för alla boende i regionen och även för besökare.

Finansieringsmöjlighet från crowdculture är relativt nytt då plattformen startade 2010 och

utvecklas i takt med besökare och spridning. Marknadsföring sker inte direkt utan snarare genom

att de som använder sidan sprider detta. Den marknadsföring som sker är snarare till regionala

aktörer som till exempel Region Värmland för att upplysa dem om att plattformen finns som ett

komplement till den traditionella finansieringen. De upplyser regionerna om varför de bör vara

med och bidra med fonder och även hur de digitalt kan marknadsföra sig och genom detta berika

kulturlivet och kulturprojekten på en regional nivå.

Region Värmland har haft genomgångar med Valentin om att använda sig av crowdculture men

har ännu inte tagit några beslut angående detta. Finansiering av projekt från Region Värmlands

sida har i stort sett vart likadan de senaste åren vilket har gjort att de har arbetat fram en rapport

som heter ”Bidragsgivning till mindre projekt och evenemang inom kulturområdet 2010-2013”,

för att kunna se över och förbättra sin bidragsgivning och i slutändan även kunna utveckla den.

4.4 Projekt på crowdculture.se, en innehållsanalys

Crowdculture.se är en enkel plattform, där de informerar om vad crowdculture är redan på

startsidan. De har en länk för de som vill lägga upp projekt, det går enkelt att söka projekt och

det är lätt att se vilka nyheter som finns på sidan. Till höger finns det informationsrutor om bland

annat sponsring, för stödjare, för kulturskapare, kontakt, användarvillkor, hjälp och bidrag att

söka. Den nionde juni 2015 kan vi se att det ligger tio aktuella projekt som söker finansiering

direkt på start sidan av crowdculture.se. Dessa olika projekt tillhör fem varierande kategorier som

är film, festival, musik, teater samt litteratur. Väljer vi däremot länken sök projekt kan vi välja

mellan de projekt som fortfarande är möjliga att finansiera i men även välja att titta på de projekt

som har blivit fullfinansierade. Söker vi på de som är möjliga att finansiera i finner vi ytterligare

tio projekt förutom de tio som ligger på start sidan, dessa tillhör kategorierna film, festival, teater,

litteratur samt konst. Väljer vi däremot att söka på de projekt som har blivit fullfinansierade är

det ett hundratal projekt av olika karaktär. Valentin säger att det är cirka 200 projekt som har

blivit fullfinansierade och cirka 500 projekt som tyvärr har fått avbryta sin finansieringskampanj

då de inte har nått upp till målet de satt upp. Av de projekten kan vi dock se ett som har en tydlig

29

koppling till turism och det är projektet Enjoy Sweden, som har skapat en fotobok med bilder av

Sverige med hjälp av crowdculture och finansieringskampanjen. Av de projekt som fortfarande

söker finansiering finns det däremot ingen tydlig koppling till turism. Vilket även Valentin

påpekade är svårt att urskilja. Alla projekt som läggs upp på sidan har en tydlig kulturellprägel

vilket, som vi har tagit upp tidigare, är ett krav från crowdculture när projekt ska söka bidrag.

Det som går att utläsa av crowdcultures hemsida den nionde juni och de tio projekten på

startsidan är det är lite mer filmprojekt än andra projekt just nu, detta är även fallet när vi kollar

på alla de 20 projekt som söker finansiering för tillfället. Det finns just nu totalt fem projekt som

är inriktade mot film. Valentin säger att de har tittat på vad som går bäst eller vad det är för

projekt som oftast söker finansiering på crowdculture och de har sett att det finns en liten

överrepresentation av kortfilmsprojekt vilket även syns med tanke på representationen på

plattformen för tillfället. Valentin har en gissning på varför det är så, det finns inga belägg för

denna gissning, men Valentin har varit och undervisat på bland annat Stockholms dramatiska

högskola. Där har han märkt att de som går producent-programmet blir väldiga pragmatiker, men

också väldigt professionella typer av producenter, då film är väldigt dyrt att göra och det krävs

mycket ekonomiska resurser vilket ställer andra typer av krav på dem som är producenter och

detta kan göra att de är duktiga på att ta tills sig de här verktygen som att söka finansiering på

annat håll.

Här följer en närmre beskrivning av de 20 projekt som det är möjligt att finansiera i för tillfället:

I kategorin film finns det fem olika projekt för tillfället: Speldjävlarna-en svartfilms-komedi, Den

Herrelösa kulturarbetaren-dokumentärfilm om frilansande kulturarbetare i Sverige, Andy Warhol

is back-komedi med politiskt allvar, Izabelas hemresa-en dokumentärfilm och Brudpenning och

demokrati-en dramafilm. De olika projekten har kommit varierande långt i sina

finansieringskampanjer. Till exempel har Speldjävlarna bara fyra dagar kvar till full finansiering

och Den Herrelösa kulturarbetaren har endast en dag kvar till full finansiering. Medan Andy

Warhol is back, Izabelas hemresa och Brudpenning och demokrati har alla över tre månader till

full finansiering.

I kategorin litteratur finns det fyra projekt som alla har över tre månader till full finansiering.

Läsning för alla, Modern förälder-en handbok för föräldraskap, Tove och Oliver lär i naturen-en

barnbok samt Livet-en självhjälps-bok.

30

I kategorin musik finns det fyra olika projekt varav Agnii from India to Sweden endast har tre

dagar till full finansiering. Punkmusikalen, Forsa Blandband och Podcasten Humorsverige har

alla över tre månader till full finansiering.

I kategorin teater är det tre olika projekt där alla projekten har över tre månader kvar till full

finansiering. Dessa projekt är: Jag vill leva nu-en musikteater, Dead Ends Södermalm-en

promenad föreställning och Sommarteatern Kurt kokar skallen.

I kategorin konst finns det i nuläget tre projekt som har över tre månader till full finansiering.

Dessa är: Åkonst Lagan-Skulpturer, Måleri- och skrivarkurs samt Old FlipFlops for art.

I kategorin festival finns det två projekt just nu och det ena är Noisenäs Kulturfestival, som vi

har skrivit om tidigare. Det andra är Kulturvecka på landsbygden-folkfest. Båda dessa projekt har

över tre månader till full finansiering, vilket kan göra det svårt att genomföra då sommaren är här

och även hinner passera innan projekten blir full finansierade.

4.5 Styrkor och Svagheter

4.5.1 Styrkor

Enligt Valentin är styrkorna med crowdculture att projekten i ett tidigt stadium måste formulera

sig på ett sådant sätt att de kan få en relation med publiken. Men även att projekten inte behöver

vara i ett ”fack” i vad som ligger i tiden för den offentliga sektorn utan de kan gå rakt mot

publiken för att se vad som är av intresse från deras sida. Detta innebär att det blir ett brett utbud

av kultur. Även Persson ser styrkan i att ”vanliga” medborgare får ett inflytande till vilka projekt

som ska finansieras. Crowdcultures enkelhet i att på ett lätt sätt redovisa det insamlade kapitalet i

det offentliga rummet ser projekten, särskilt Olander, som en styrka och att det i sig blir en

trygghet för besökaren. Rämgård Östlund från ”Noisenäs kulturfestival” ser även styrkan i att

crowdcultures hemsida blir som en marknadsföringskanal men även att projektet kan komma

upp i en grundsumma som blir som ett startbidrag för att kunna genomföra projekten, i deras fall

”Noisenäs kulturfestival”.

4.5.2 Svagheter

En av svagheterna som finns är definitivt att crowdfunding och crowdculture är relativt nya

fenomen och att besökare är obekanta med att köpa sina biljetter till en festival på ett sådant sätt

31

som till exempel ”Noisenäs kulturfestival” säger Rämgård Östlund. Rämgård Östlund nämner

även att det kan vara en svaghet att projektet är platsbundet så som ”Noisenäs kulturfestival” är.

Enligt Valentin så är svenska kulturproducenter ovana att jobba med en dialog mot publiken och

det är en svaghet i att det inte finns någon kompentens att hantera ett sådant system som behövs

för att kunna handskas med crowdculture. Persson i sin tur säger att en svaghet kan vara att olika

projekt kan tappa i sin kvalitetssäkring beroende på vem som sponsrar vad eller vad som lyfts

fram. Bredden av kulturutveckling skulle även kunna vara en svaghet då det blir ”för mycket”

kultur att potentiella finansiärer inte vet vilka de ska välja att finansiera säger Persson på Region

Värmland. Det finns även svagheter som inte är en svaghet i sig själv men blir en då det kommer

in en tredje part som till exempel en bank som tar ut en summa för en förmedlings tjänst som det

blir till exempel vid SMS betalning uppger Olander.

4.6 Möjligheter och Hot

4.6.1 Möjligheter

Valentin förklarar att då samhället kommer bli ännu mer digitaliserat i framtiden kommer även

transaktionerna över internet att öka och på det sättet bli ännu mer globala. Det kommer gå att

nå människor på ett annat plan mot var man är själv med sitt projekt och helt enkelt hitta

investerare i en annan del av världen. En annan möjlighet som Valentin nämner är att höja

kompentensen på de som verkar i den offentliga och regionala kulturen. Persson på Region

Värmland ser möjligheter genom crowdculture till att få projekt genomförda även om det är en

genre som är smal i det offentliga rummet och på så sätt bredda kulturutbudet. Även att det går

att nå ut till besökare till specifika projekt, som annars inte hade vetat om att just detta projekt

fanns att besöka, anser Olander från ”Katten Knäcken” är en stor möjlighet. Rämgård Östlund

anser även att crowdculture är ett smidigt sätt för tänkbara besökare att köpa sina biljetter, detta

skapar en tilltro till projekten. Rämgård Östlund anser också att ser proffsigt ut i det som erbjuds

till potentiella finansiärer.

4.6.2 Hot

Ett hot som Rämgård Östlund nämner, är att om det projektet som man arbetar med inte får in

det kapital som de har ansökt om för att genomföra inom en rimlig tid, vilket kan göra det svårt

att gå vidare eller börja om. Det kan även innebära att projekt, som inte fått in det kapital som de

har ansökt om, måste det betala tillbaka pengarna till investerarna. Enligt Olander skulle det

kunna hända att det finns människor som har uttryckt att de ska genomföra ett projekt, och det

32

projektet sedan inte blir av, utan de använder pengarna till något annat. I detta fall skulle det

behöva finnas en kvalitetskontroll för att se till att det som har utlovats blir genomfört.

”Ett hot som kan komma i framtiden är om politiker börjar uppmärksamma fenomenet

crowdculture och ser det som ett sätt att slippa lägga offentliga medel på kulturen då den kan få

sina bidrag på detta sätt. Men det kommer dröja många år.” (Persson 2015)

Ett hot enligt Valentin är att skaparna av de olika projekten är så förankrade i den egna

upphovsrätten och i ett nyhetsvärde vilket gör att de blir rädda att någon annan ska se deras

projekt på internet och ”kapa” det och gör det till sitt eget. Detta i sin tur gör att de inte vågar

presentera sina projekt på internet. Vänder man däremot på hotet och ser styrkan i att vara en

producent som är mer postdigital som aktör, kan det utmynna i att man hamnar i en dialog med

andra aktörer som vill hjälpa till att förbättra projektet och då kan istället möjligheter öppna sig.

33

5. Analys

I kapitlet som följer kommer nu de teoretiska utgångspunkterna och det empiriska materialet som samlats in

kopplas samman i en analys.

5.1 Crowdfunding/crowdculture

Crowdfunding kommer från början från det bredare begreppet crowdsourcing. Det handlar om

att samla in finansiella medel genom bidrag från finansiärer, både offentliga och privata genom

Internet. Människor får bidra som finansiärer till något som intresserar dem (Kulturanalys 2013).

Det vi tydligt kan se i de genomförda intervjuerna med våra respondenter är den gemensamma

knutpunkten för hur de har kommit i kontakt med fenomenet och begreppet crowdfunding,

vilket då blir genom Internet, bland annat genom att söka på google. Utveckling av kultur och

turism hänger ihop med globalisering vilket för med sig utveckling på alla plan i samhället, bland

annat ny teknologi, ny media, transportutveckling och kommunikationer. Världen minskar då

kommunikation och transaktioner kan ske på en gång (Smith 2009). Även Valentin tar upp detta,

vilket kan kopplas ihop med föregående teori, att i och med globalisering sker en stor förändring i

samhället, där tänker Valentin främst på ny teknologi och kommunikation med hjälp av sociala

medier. Han anser att tack vare den nya teknologin kan de som vill ha finansieringshjälp av sina

projekt föra en dialog med potentiella finansierare och publiken vilket är nyttigt då finansiärer

och publik får en relation till varandra. Denna finansiering ska, som vi tolkar det, ske med hjälp

av crowdfunding.

Vi kan se att fenomenet crowdfunding blir allt vanligare och en svensk version av detta är

crowdculture.se som är en plattform som är inriktad mot kulturella projekt och där all

kommunikation och finansiering sker genom Internet. Crowdcultures strävan är att fler

människor ska få vara med och bestämma hur kulturstödet ska fördelas i Sverige (Sundgren-

Brorsson & Sjöstrand 2011). Valentin bekräftar detta i intervjun och säger även att crowdculture

vill vända sig till människor som vill förverkliga sina idéer inom kultursektorn. Plattformen ska

även passa de människor som befinner sig i gränslandet mellan teknik och kultur. Crowdculture

och Valentin trycker på att kulturen ska spela en roll i samhället och inte enbart vara deras eget.

Vi kopplar detta samman med Smith (2009) och Meethans (2001) teorier som beskriver att

kulturturism har blivit undersökande. Kulturturisterna vill ha både nytta och nöje när de besöker

kulturen, de går in i resan för att lära sig något, vilket i sin tur innebär att de kommer hem från

resan berikade med ny kunskap. Valentins förhoppningar är att de som vill framföra sina idéer på

crowdculture äger en stark konstnärlig idé där de vill att kulturen ska spela roll i samhället. På

34

grund av detta håller vi med i Meethans (2001) påstående om att turism kan vara en utmärkt

process där kultur flödar och att det även handlar om människor som konsumerar berättelser om

platser som består av kulturella värden. Däremot bör vi tänka på att detta kan bidra till

ekonomiseringen av kultur samt varugörandet av kultur. Precis som Braunerhielm (2006) skriver

kan detta varugörande och kommersialiserande av kulturen kan leda till konflikter då kulturen blir

en handelsvara.

Ny konkurrens och ny teknologi kräver dock kreativa och upplevelseorienterade produkter. På

grund av detta tror vi att kulturlivet både främjas och kan berikas vilket även är det främsta målet

för Region Värmland. Vi tolkar det även som att crowdculture och crowdfunding fenomenet

underlättar för en bredare kultur och i slutändan kommer människor att kunna bestämma själva

vad för projekt de är ute efter och även kunna vara med och styra vilka projekt och vilket

kulturutbud som sker. Med verktyget crowdculture går det på ett tämligen enkelt sätt att nå ut till

potentiella finansiärer och publiken inom vilka kategorier kultur, oavsett om kulturen är bred eller

smal, som helst. Crowdculture kan även på detta sätt fungera som en marknadsföringskanal och

genom det se möjligheterna för alla kategorier av kultur. Gerber & Hui (2013) menar att genom

att hjälpa varandra skapas en känsla av gemenskap och detta gäller även för människor som väljer

att stödja projekt genom finansiering då de känner en gemenskap med projektet. Även detta

handlar om relationen som skapats mellan kulturproducenten och publiken/potentiella

finansiärer.

När innehållsanalysen av crowdculture.se var gjord kunde vi tydligt se sex kategorier av kultur

som för tillfället är möjliga att investera i. Dessa är film, litteratur, musik, teater, konst, och

festival. Valentin säger också att det finns en överrepresentation av filmprojekt som har lyckats

med sin finansiering genom crowdculture. Han tror detta beror på att filmproducenter är duktiga

på att ta till sig de verktyg som erbjuds för att lyckas med denna form av finansiering. Vi kopplar

detta samman med teorin från Sacco (2013) där han diskuterar att Kultur 3.0 har gjort det enkelt

att skaffa sig en yrkesmässig produktionsteknik som gör det lätt att skapa bland annat film. Vi

tänker även att detta hänger ihop med globaliseringen och utvecklingen av ny teknologi och ny

kommunikation. Vi tolkar det som att det helt enkelt är lättare att finna information i hur

skapandet och finansieringen av kultur kan gå till, genom att använda sig av Internet samt att det

har lättare att skapa de relationer som krävs för att genomföra sina projekt.

35

5.2 Breddad finansiering

I takt med att turism ökar globalt är följden även att kulturturism ökar i likvärdig takt. För att

kultur och kulturturism ska kunna fortsätta utvecklas i denna takt behövs en breddad

finansiering. Kulturrådet menar att om det finns en stabil offentlig finansiering av kultur skulle

det i sin tur öka bidragsgivandet från den privata sektorn och på det sättet stärka

kulturkonsumtionen och människors deltagande i kultur. En koppling finns här mellan

crowdculture och offentlig finansiering i den meningen att det förutom privata finansiärer även

finns fonder att söka bidrag från på plattformen. Dessa fonder tillhör bland annat landsting och

blir på det sättet offentlig finansiering och ett samarbete mellan den privata- och offentliga

sektorn sker.

För att få en destination att växa inom kultur och kulturturism behövs det att destinationen får

mer deltagande från lokalsamhället och då även en breddad finansiering genom att till exempel

privatpersoner kan finansiera projekt. Både Valentin och Persson i sin tur vill se både ett ökat

kulturutbud och även en ökning i besöksnäringen. De menar även att det viktigaste för

destinationer är att projekten som genomförs kommer till nytta för alla i regionen inte enbart

lokalbefolkningen. En koppling vi gör till detta är Rönnings (2011) teori som beskriver att en tillit

mellan lokala och offentliga aktörer är betydelsefull för både demokratin och marknaden. Genom

att samarbeta kan en ökning av ekonomin ske på en destination och det är viktigt att offentliga

och privata aktörer ger plats åt varandras olikheter och skillnader för att kunna utveckla

destinationen.

En breddad finansiering kan göra att olika finansieringsmöjligheter uppstår som täcker olika

behov och som kompletterar varandra menar Valentin. Persson säger även att skulle det komma

ett projekt som både vill använda sig av den offentliga finansiering som Region Värmland

erbjuder och ta in bidrag från crowdculture skulle de uppmuntra detta. Smith (2009) menar dock

på att det fortfarande finns en konflikt mellan kultur- och turismsektorn och gemensamma mål

och ett gemensamt samarbete mellan dessa två sektorer är nödvändig och att det kan lösa sig

genom samarbete av politiska- och finansiella beslut. Även om det kanske inte är en konflikt

mellan offentlig finansiering i Värmland och privat, såsom crowdculture, finns det ännu inga

beslut kring att använda även denna finansieringsmöjlighet för projekt i Värmland. Vilket vi

tänker stödjer det Smith talar om. Ett utmärkt exempel där samarbete mellan offentlig sektor och

privatsektor har skett är i Helsingfors som Liu (2012) skriver om. När Helsingfors skulle bli

kulturhuvudstad styrdes besluten kring detta av en stiftelse med representanter från regionala och

36

nationella myndigheter och även representanter från den privata sektorn och universitetet. En

fördel de kunde se med detta samarbete var att det skapades nya arbetssätt kring kultur och även

nya nätverk.

Det är enkelt att se det positiva med en breddad finansiering och vilka möjligheter det skulle ge,

men desto svårare att se det negativa. Våra respondenter är enbart positiva till en breddad

finansiering av kultur. Persson och Valentin uttrycker endast att projekt inte får konkurrera med

varandra utan trycker på att de måste vara nyskapande. Vid intervjuerna av Olander och Rämgård

Östlund har vi tolkat det som att de är mest positiva till att detta är ett relativt nytt sätt att

finansiera kultur och att det kan hjälpa projekt som deras som är relativt små. De gillar även att

crowdculture är en svensk sida som inte tar ut några avgifter när man lägger upp projekt på sidan.

Det finns däremot vissa hinder för en breddad finansiering, vilket framkommer i Kulturrådets

rapport ”Kulturens icke offentliga finansiering”. Det handlar bland annat om en okunskap och

osäkerhet i tron om att intresset för sponsring, eller som vi har kallat det crowdfunding, är svag

och en del tror även att detta kan inkräkta på den konstnärliga friheten. Vilket kan kopplas ihop

med att de som vill finansiera projekt har mer att säga till om och de kan påverka vilka projekt

som blir genomförda i och med att de kan välja vilka projekt de vill finansiera. Ett annat hinder är

skattelagstiftningen som kan vara svåra att förstå och tillämpa. Detta kan vi härleda till

crowdculture och om projekt söker finansiering genom fonderna, då måste nämligen finansiering

hanteras enligt kommunallagen. Det finns alltid både positiva och negativa aspekter att ta hänsyn

till i arbetet med en breddad finansiering och även i arbetet med en breddad kultur i Swot-

analysen som följer nedan har vi försökt att tydliggöra dessa delar.

5.3 SWOT-analys

Vi kommer här att punkta upp nyckelord som berör styrkor, svagheter, möjligheter och hot för

att på ett tydligt sätt kunna redovisa det vi har kommit fram till genom att analysera empirin och

avsluta med en koppling till teori.

Styrkor:

Enkelhet

Trygghet

Självbestämmande

Inflytande

37

Publikrelation

Marknadsföringskanal

Bredden av kultur

Sacco (2013) beskriver genom att involvera både ovanifrån och underifrån kan de förlita sig på

den privata finansieringen och på det sättet få till mer deltagande från lokalsamhället.

Svagheter:

Nytt fenomen

Kompetens

Kvalitetssäkring

Förmedlingstjänst betalning

Bredden av kultur

Kulturrådet (2010) beskriver ett av de hinder som finns kring breddad finansiering som okunskap

och osäkerhet hos tänkbara finansiärer/sponsorer. Detta kan kopplas samman med kompetens

på det sättet att fenomenet crowdfunding är såpass nytt att kompetensen att hantera systemet inte

finns ännu.

Möjligheter:

Digitalisering

Bredden av kultur

Genomförande

Globalisering

Omvärlden

Investerare

Kompetenshöjning

Enkelhet

Tilltro

Kulturturism kan vara ett sätt som stödjer ekonomisk utveckling och på många ställen i Europa

har det utvecklats strategier för att ta fram fördelar och särskiljningar i en konkurrerande

turismmarknad i samband med globalisering. (Liu 2012).

38

Hot:

Upphovsrätt

Ej genomförda projekt

Återbetalning

Ogenomförda projekt – börja om

Kvalitetskontroll

Politiken

I och med att publiken har blivit delaktig i kulturen har det till följd att det är svårt att veta hur

upphovsrätten ska hanteras och även rättigheterna till den kultur som produceras, detta på grund

av att det är många som är delaktiga och involverade i produktionen av kultur på ett eller annat

sätt (Sacco 2013).

39

Slutsats

I detta kapitel kommer en redogörelse för uppsatsens slutsatser att presenteras. Kapitlet börjar med en presentation

av syftet och därefter besvaras uppsatsens frågeställningar.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur crowdculture kan vara ett sätt att stärka

besöksnäringen och hur olika aktörer, offentliga och privata samt projekt, ser på denna nya

finansieringsform.

Hur kan crowdculture hjälpa till att ge en ökad kulturmängd och på det sättet även

öka turismen och besöksnäringen?

Som vi har sett tidigare i uppsatsen ökar turism, kultur och kulturturism tack vare globaliseringen

som för med sig ny teknologi och nya vägar att kommunicera på. Att använda sig av fenomenet

crowdfunding och då främst crowdculture inom den svenska kulturen skulle innebära en

breddning av hur kultur finansieras. Detta i sin tur skulle innebära en breddning av kulturen och

kulturutbudet som erbjuds skulle bli ännu mer varierat. Ett varierat kulturutbud där människor

får vara med och kontrollera vilken kultur de vill se i samhället kan öka både turismen och

besöksnäringen. Crowdculture underlättar även för den smala kulturen, som inte ligger i tiden för

vad som är inne just nu i den offentliga sektorn, kan komma fram. Att använda sig av

crowdculture kan göra att en plats som kanske inte hade varit en destination att besöka kan få

besökare som inte skulle ha besökt platsen men, då fenomenet är globalt, internetbaserat och

kommunikationen sker över internet går att nå människor i andra delar av världen. Då fenomenet

crowdculture är relativt nytt finns det fortfarande möjligheter för fenomenet att växa. På så sätt

kan det synas för fler människor och ju fler som lär sig om hur det fungerar och vad det kan

bidra med desto fler möjligheter finns det att berika kulturutbudet och då även öka

turismutbudet.

Det finns även vissa risker med att crowdculture växer och blir mer lättåtkomligt då fler

människor hittar detta sätt att finanserna sina kulturprojekt på. Till exempel så skulle det kunna

bli så att även politiker ser vilka möjligheter som finns för kulturprojekt att få sin finansiering via

crowdculture finansierad och tyvärr se ett tillfälle att komma undan med hur den offentliga

sektorn hanterar finansieringen av kulturprojekt. Det kan även bli så att kulturprojekten tappar

sin trovärdighet då det inte finns samma kvalitetssäkring av hur projekten genomförs på

crowdculture som det gör om ett projekt söker finansiering via offentliga medel. Tydliga riktlinjer

för hur en gemensam finansiering av kultur ska ske är även det viktigt för att komma över de

40

konflikter som annars kan uppstå mellan den offentliga- och privata sektorn när det gäller

finansiering av kulturen i Sverige. Vilket är något Kulturrådet till viss del har börjat med. Det

verkar även som att det finns en öppning för att bredda kulturen om alla skulle vara lika positiva

till samarbete som Persson på Region Värmland. Politiken kanske tyvärr sätter stopp för vissa av

de projekt som söker finansiering men det är då crowdculture kan komma in och som sagt

sponsra även den smala kulturen och på så sätt ge en ökad kulturmängd som i sin tur leder till en

ökning av turismen och besöksnäringen. Vi ser crowdculture fenomenet som en positiv sak då

många olika kulturella projekt kan komma fram och visas upp eftersom framförallt

privatpersoner kan använda sig av det. Vi tror även crowdculture är framtiden för att berika

kulturen och med det även stärka besöksnäringen och öka turismflödet i små som stora

destinationer.

Vilka likheter och skillnaderna för hur finansiering fungerar är utmärkande för

offentlig sektor respektive crowdculture?

Det vi kan se tidigare i uppsatsen är att en av skillnaderna som är utmärkande mellan den

offentliga sektorns finansiering och hur crowdculture fungerar, är att den offentliga sektorn som

till exempel Region Värmland bara finansierar stiftelser, företag och föreningar. Crowdculture har

inga sådana krav utan alla som har ett projekt med kulturell prägel om det är så privatpersoner,

företag eller föreningar har rätten att söka finansiering genom crowdculture. Likheten som finns

mellan Region Värmland, offentlig finansiering, och crowdculture.se är att båda vill berika och

främja kulturlivet och turismutbudet. Båda vill även se att de olika kulturprojekten kommer till

nytta för både de som bor i regionen men även för besökarna. En annan likhet är att de ser

varandra som ett komplement istället för konkurrenter till varandra.

När vi går genom vår SWOT-analys ser vi att alla styrkor, svagheter, möjligheter och hot är

relativa och beror på vilken nivå projekten ligger i. Alla de olika styrkorna, svagheterna,

möjligheterna och hoten kan vändas på olika sätt beroende på vart de olika projekten befinner sig

i sin utveckling eller om det är offentliga organisationer eller crowdculture själva. Bland annat

ordet bredden av kultur kan tolkas inom styrkor, svagheter och möjligheter beroende på hur man

vill titta på det. Likheterna och skillnaderna blir inte lika framträdande i SWOT-analysen däremot

går det att använda analysen oavsett om det handlar om offentlig- eller privat sektor då den ändå

tydliggöra vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot som finns med en breddad finansiering.

41

Att söka finansiering till olika kulturprojekt genom både crowdculture och offentliga medel borde

vara det bästa alternativet. Då kan projekten först checka av vad publiken vill ha genom

crowdculture därefter söka bidrag via dem och sedan gå vidare till den offentliga sektorn och visa

att det här är vad publiken vill ha. Har projekten både crowdculture och den offentliga sektorn i

ryggen så säkrar de upp projektens kvalitet med vad den offentliga sektorn har för krav men kan

även visa upp på crowdculture hur finansiering går för de som är finansiärer och alla som vill kan

följa projektet från start till mål. Likheterna och skillnaderna mellan offentlig och privat

finansiering skulle kunna suddas ut.

6.1 Diskussion och förslag på vidare forskning

Det vi tydligt kan se i denna uppsats och som vi även hade föreställningar om innan arbetet

startade är det faktum att kulturutbudet i Sverige skulle gynnas av en bredare finansiering.

Däremot om just crowdculture är den enda vägen att gå kanske inte riktigt är fallet, utan det är

snarare så att kulturen och även politiken skulle kunna öppna sig mer för all breddning av

finansiering som kan vara av positiv natur för kulturutbudet.

Därför skulle det för kommande studier kunna vara bra att få in mer material med synvinklar från

politiker som är inriktade på kultur och kulturturism. Det skulle även vara bra för framtida

studier som behandlar crowdculture om det gick att få med flera projekt som är mitt i sin

ansökan men även sådana som är klara och fullfinansierade samt även projekt som har använt sig

av crowdculture flera gånger. Även en studie om projekt som tidigare har använt sig av

crowdculture för att då kunna se om det har gått att mäta hur mycket fler besökare det har

kommit till en destination och om det är besökare utifrån eller om det bara var lokalborna som

besökte. Som till exempel att titta på ”Noisenäs kulturfestival” hur det gick för dem, blev

kulturfestivalen genomförd och hur många besökare hade de samt om dessa besökare var turister

eller lokalbefolkning till exempel.

En annan vinkel på undersökning som gäller turism och crowdfunding skulle vara att göra en

fallstudie och testa att genomföra ett projekt genom att använda sig av fenomenet för att själv

upptäcka hur väl det kan fungera.

42

Källförteckning

Tryckta källor:

Aronsson, L. (2007) Kartor över kulturella ekonomier. Aronsson, L, Bjälesjö, J & Johansson, S.

(red) Kulturell ekonomi. Skapandet av värden, platser och identiteter i upplevelsesamhället. Studentlitteratur.

Pozkal. s.15-39

Arvidsson, K. ”Cred” och ”Sellout”- Musikindustrins paradoxala drivkrafter. Aronsson, L,

Bjälesjö, J & Johansson, S. (red) Kulturell ekonomi. Skapandet av värden, platser och identiteter i

upplevelsesamhället. Studentlitteratur. Pozkal s.69-106

Bannerman, S. (2013) Crowdfunding Culture. Journal of Mobile Media, 7 (1). Tillgänglig:

wi.mobilities.ca/crowdfunding-culture/ [2015-04-16]

Belleflamme, P. Lambert, T. Schwienbache, A. (2014) Crowdfunding: Tapping the right crowd.

Journal of Business Venturing. 29 (5), 585-609

Bohlin, M & Elbe, J. (2011) Utveckla turistdestinationer. Ett svenskt perspektiv. Liber AB. Malmö.

Björklund, M & Paulsson, U. (2010) Seminarieboken – att skriva, presentera och opponera.

Studentlitteratur AB. Lund.

Brabham, D.C. (2012) Motivations for Participation in a Crowdsourcing Application to Improve

Public Engagement in Transit Planning. Journal of Applied Communication Research 40 (3), 307-328

Braunerhielm, L. (2006) Plats för kulturarv och turism. Grythyttan – en fallstudie av upplevelser och

intressen. Universitetstryckeriet. Karlstad.

Dresner, S. (2014) Crowdfunding: A Guide To Raising Capital on the Internet. John Wiley & Sons. New

Jersey.

Gerber, E.M. & Hui, J. (2013) Crowdfunding: Motivations and Deterrents for Participation.

ACM Transactions on Computer-Human Interaction Journal. 20 (6), 34

Grier, D, A. (2013) Crowdsourcing For Dummies. John Wiley & Sons. West Sussex.

43

Hamid, A. Mohammad, M, N, K. Mohsen, E. Ali, M (2015) Strategic planning for tourism

industry using SWOT and QSPM. Management Science Letters 5, 295-300

Hanefors, M & Mossberg, L (2007) Turisten i upplevelseindustrin. Studentlitteratur. Lund

Johannessen, A & Tufte, P,A (2013) Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Liber AB. Malmö.

Kvale, S & Brinkmann, S (2013) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB. Lund.

Liu, Y-D. (2012) Cultural Events and Cultural Tourism Development: Lessons from the

European Capitals of Culture. European Planning Studies. 22 (3), 498-514

Meethan, K (2001) Tourism in global society. Place, culture, consumption. Palgrave. New York.

Ross, G & Krogh von, G & Ross, J. (2004) Strategi en introduktion. Studentlitteratur. Lund.

Rönning, R (2011) Kreativitet och innovation- och platsens betydelse. Aronsson, L,

Braunerhielm, L. (red) Kreativitet på plats. Universitettryckeriet. Karlstad. s.53-72.

Sundgren-Brorsson, L & Sjöstrand, C. (2011) Deltagarkultur och folkfinansiering – vem

bestämmer egentligen?. Dahlbeck, P & Persson, M. (red) Deltagarkultur – i teori och praktik.

Malmö: Malmö Högskola. s.62-74.

Sacco, P.L. (2013) Kultur 3.0 Konst, delaktighet, utveckling. Nätverkstan. Göteborg.

Smith, K, M. (2009) Issues in Cultural Tourism Studies. 2nd edition. Routledge. New York.

STF 2018 Framtidens koncept (2010) Tillgänglig: files.itslearning.com [2015-05-06]

Thurén, T. (2007) Vetenskapsteori för nybörjare. Liber AB. Malmö.

Tid för kultur (Prop. 2009/10:3), Stockholm: Regeringen.

(www.regeringen.se/content/1/c6/13/21/04/a7e858d4.pdf ) [2015-04-29]

44

Veal, A.J. (2011) Research Methods For Leisure & Tourism A practical guide. Fourth edition. Pearson

Education Limited. Essex.

Zhang, X,M (2012) Research on the Development Strategies of Rural Tourism in Suzhou Based

on SWOT Analysis. Enegry Procedia. 16, 1295-1299

Elektroniska källor:

https://www.crowdcube.se/pg/vad-ar-crowdfunding-695 [2015-03-18]

www.crowdculture.se [2015-03-11]

www.kulturanalys.se/wp-content/uploads/2013/02/Omvarldsanalys_-Crowdfunding_2013.pdf

[2015-04-15]

www.kulturradet.se/Documents/publikationer/2010/kulturens_icke_offentlig_finansiering.pdf

[2015-04-27]

www.kulturradet.se/documents/nyheter/strategi_icke_offentlig_finansiering.pdf [2015-04-27]

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2015-05-27]

Intervjuer:

Max Valentin, grundare crowdculture.se över telefon 28/4-2015

”Katten Knäcken” (Linus Olander projektledare) över telefon 27/4-2015

”Noisenäs kulturfestival” (Karin Rämgård Östlund projektledare) över telefon 28/4-2015

Marie Person, kulturutvecklare Region Värmland, personligt möte 5/5-2015

45

Bilaga 1 Intervjuguide till crowdculture Max Valentin 28/4-15

Bakgrund

1. Hur kom ni i kontakt med crowdfunding?

2. Hur kom det sig att ni startade crowdculture och varför?

3. Vilka vill ni vända er till med sidan crowdculture?

4. Vilka hoppades ni skulle vara intresserade av att använda sig av att lägga upp projekt på

sidan?

5. Varför tror du att crowdculture behövs?

När sidan var gjord

6. Har det varit mer eller mindre antal projekt som fått hjälp av finansiering genom er sida

än vad ni trodde?

7. Finns det några kriterier av vad projekten måste innehålla för att få läggas upp på er sida?

8. Hur många projekt har fått full finansiering genom er sida?

9. Hur många projekt som har lagts upp på sida har fått backa på grund av att de inte har

fått tillräckligt med bidrag till det tilltänkta projektet?

Marknadsföring

10. Marknadsför ni sidan crowdculture/om ja hur marknadsför ni sidan?

Urval

11. Väljer ni ut några projekt som ni vill ska ligga på sidan crowdculture.se

12. Får man söka finansiering till fler projekt?

13. Hur många gånger får ett företag/förening söka finansiering till olika projekt?

14. Vilka typer av projekt lyckas bäst med att få finansiering på sidan crowdculture?

15. Har ni sett om det har ökat med projekt som söker finansiering på crowdculture över tid?

16. Ser ni crowdculture som en framtid för kulturprojekt att söka finansiering?

Finansiering

17. Vad anser ni vara styrkan med att använda crowdculture som finansiering?

18. Vilka svagheter har ni upptäckt med att använda crowdculture som finansierings hjälp?

19. Vilka möjligheter anser ni att i har fått genom crowdculture?

20. Vilka hot tror ni kan uppkomma genom att använda crowdculture som finansiering hjälp?

21. Vilket av de projekt som har legat på crowdculture sida har du brunnit för själv?

46

Bilaga 2 Intervjuguide till Region Värmland Marie Persson 5/5-2015

Finansiering

1. Hur fungerar finansieringen av kulturella projekt?

2. Hur finansieras kulturprojekt idag i Värmland?

3. Har det skett någon förändring av finansiering av kulturella projekt de senaste åren?

4. Finns det olika sätt att söka finansiering till kulturella projekt?

5. Finns det någon risk med att projekten söker bidrag av icke offentliga aktörer?

6. Hur mycket får ni själva besluta om vad det gäller att ge bidrag till kulturella projekt?

7. Eller är det så att det måste komma från högre instans?

8. Kan ni ge bidrag till privatpersoner som söker finansiering till kulturella projekt?

9. Måste det finnas med en medfinansiär för att ni ska kunna ge bidrag?

10. Vad förslags medfinansiär måste det i så fall vara?

11. Hur ser ni på breddad finansiering av kulturprojekt?

12. Hur tror ni att framtiden ser ut finansiering av kulturprojekt?

Crowdculture

13. Vad vet ni om crowdfunding?

14. Vad vet ni om crowdculture?

15. Vad anser ni vara styrkan med att använda crowdculture som finansiering?

16. Vilka svagheter tror ni finns med att använda crowdculture som finansierings hjälp?

17. Vilka möjligheter anser ni finns genom crowdculture?

18. Vilka hot tror ni kan uppkomma genom att använda crowdculture som finansiering hjälp?

19. Finns det några kulturella projekt som ni har gett bidrag till som även har sökt

finansiering från någon crowdfunding sida?

20. Vet du i så fall vilken sida som de har sökt finansiering igenom?

21. Tror du att det kan bli svårt att söka offentliga bidrag för kulturella projekt om de även

använder sig av crowdfunding?

22. Varför tror du att crowdfunding har uppstått?

23. Har ni funderat på att använda er av crowdculture till några av era projekt?

47

Bilaga 3

Intervjuguide till projektet ”Katten Knäcken” 27/4-2015

Bakgrund

1. Hur kom ni i kontakt med crowdculture?

2. Hur hittade ni crowdculture?

3. Varför tror ni att crowdculture finns?

4. Vilket projekt ville ni få finansierat av crowdculture?

5. Har ni kunnat finansierat hela ert projekt med crowdculture?

6. Hur lång tid tog det innan projektet var full finansierat?

7. Hur lång tid tog det från ide till att projektet var genomfört?

8. Har ni sökt finansiering till mer än ett projekt?

Riktlinjer/krav

9. Fanns det några riktlinjer från crowdculture sida när ni sökte finansiering genom dem?

10. Hur gick ni tillväga när ni skulle söka finansiering?

11. Hur kom ni på ett projekt som det skulle passa att använda sig av när det kom till

crowdculture?

Under genomförande

12. Har ert projekt genererat några pengar när projektet har varit genomfört?

13. Har det uppkommit några hinder under resan med finansiering av ert projekt?

14. Om ja: Vilka problem stötte ni på?

15. Hur löste ni problemen?

Finansiering

16. Har ni sökt finansiering på något annat sätt än genom crowdculture?

17. Om ja hur och var?

18. Vad anser ni vara styrkan med att använda crowdculture som finansiering?

19. Vilka svagheter har ni upptäckt med att använda crowdculture som finansierings hjälp?

20. Vilka möjligheter anser ni att i har fått genom crowdculture?

21. Vilka hot tror ni kan uppkomma genom att använda crowdculture som finansiering hjälp?

48

Bilaga 4

Intervjuguide till projektet ”Noisenäs kulturfestival” 28/4-2015

Bakgrund

1. Hur kom ni i kontakt med crowdculture?

2. Hur hittade ni crowdculture?

3. Varför tror ni att crowdculture finns?

4. Vilket projekt ville ni få finansierat av crowdculture?

5. Har ni kunnat finansierat hela ert projekt med crowdculture?

6. Hur lång tid tog det innan projektet var full finansierat?

7. Hur lång tid tog det från ide till att projektet var genomfört?

8. Har ni sökt finansiering till mer än ett projekt?

Riktlinjer/krav

9. Fanns det några riktlinjer från crowdculture sida när ni sökte finansiering genom dem?

10. Hur gick ni tillväga när ni skulle söka finansiering?

11. Hur kom ni på ett projekt som det skulle passa att använda sig av när det kom till

crowdculture?

Under genomförande

12. Har ert projekt genererat några pengar när projektet har varit genomfört?

13. Har det uppkommit några hinder under resan med finansiering av ert projekt?

14. Om ja: Vilka problem stötte ni på?

15. Hur löste ni problemen?

Finansiering

16. Har ni sökt finansiering på något annat sätt än genom crowdculture?

17. Om ja hur och var?

18. Vad anser ni vara styrkan med att använda crowdculture som finansiering?

19. Vilka svagheter har ni upptäckt med att använda crowdculture som finansierings hjälp?

20. Vilka möjligheter anser ni att i har fått genom crowdculture?

21. Vilka hot tror ni kan uppkomma genom att använda crowdculture som finansiering hjälp?