Amerikas eget Gulag?

GUANTÁNAMO

Alicia Grethes Samhällskunskap 2b

Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013

1

Innehåll Inledning .............................................................................................................................................. 2

Metod .................................................................................................................................................. 3

Bakgrund ............................................................................................................................................. 4

Historia ............................................................................................................................................ 4

Kriget mot terrorismen .................................................................................................................... 5

Republikaner vs. Demokrater .......................................................................................................... 5

Ideologi ............................................................................................................................................ 7

Världens dyraste fängelse ............................................................................................................... 7

Livet på Guantánamo ...................................................................................................................... 8

Analys ................................................................................................................................................ 10

Individ ............................................................................................................................................ 10

Grupp ............................................................................................................................................. 11

Samhälle ........................................................................................................................................ 11

Slutsats .............................................................................................................................................. 13

Källförteckning ................................................................................................................................... 14

Bildförteckning .................................................................................................................................. 17

Alicia Grethes Samhällskunskap 2b

Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013

2

Inledning 1903 upprättades Guantánamobasen av USA på kubansk mark för att användas som marinbas och

fångläger. Guantánamo döptes efter en närliggande stad med samma namn. Ett sekel senare fördes

de första misstänkta terroristfångarna till

fängelset belägrat på Guantánamobasen – en

del i det nystartade ”kriget mot terrorismen”

som var en reaktion på terrordåden den 11

september 2001 ledd av president George W

Bush. När president Barack Obama sju år

senare tillträdde som president i USA var ett av

hans första löften att stänga ner

Guantánamobasen inom ett år – ett löfte som

han än idag, fyra år senare, ännu inte lyckats

infria. Fångarna på Guantánamo har

fortfarande svagt rättsligt skydd; endast en

handfull har blivit åtalade och tillgången till

advokater har länge varit ifrågasättbar.

Tidingen Independent publicerade den 14 april 2013 på deras hemsida en artikel med namnet

”Guantánamo Bay – President Obama’s shame: The forgotten prisoners of America’s own Gulag”. I

artikeln liknar skribenten Katie Grant fängelset på Guantánamo vid de sovjetska

koncentrationslägrena gulag.1 "But no Soviet gulag ever had 52 per cent of its prisoners cleared for

release" sa Clive Stafford Smith, chef för Reprieve, en juridisk volontärorgansiation.2

Kritiken mot Guantánamo har – under det decennium som fängelset har varit öppet – sannerligen

varit svidande. Amnesty rapporter från 2006 och 2009 har åskådliggjort tortyrlikande förhörsmetoder

och inhumana sociala förhållanden; fängelset är ständigt upplyst och ljud förekommer dygnet runt

vilket gör det svårt eller omöjligt för fångarna att sova vilket har lett till en utbredd sömnbrist på

fängelset. USA:s regering har beskyllts för att inskränka på den amerikanska rättsäkerheten samt har

anklagats för att ha brutit mot Genèvekonventionen såväl som Förenta Nationernas Deklaration om

de Mänskliga Rättigheterna.

I denna uppsats ska, med hjälp av den kausala analysmodellen, den sociala utmaningen fängelset på

Guantánamo utredas och utvärderas. Syftet med detta är att länka samman samhällskunskapens

grundstenar politik, demokrati, ekonomi och sociologi. Syftet är även att förstå vilka konsekvenser

Guantánamobasen har gett upphov till baserat på historiska, politiska, ekonomiska och ideologiska

faktorer. Detta ska göras med utgångspunkt i följande frågeställning: Vad har Guantánamobasens

existens fått för konsekvenser på individ-, grupp- och samhällsnivå i USA?

1 Grant. 2013-04-14 2 Ibid

Ämne: Samhällskunskap 2b Handledare: Annette Ferronato Skola: Viktor Rydbergs Gymnasium Odenplan Figur 1

Alicia Grethes Samhällskunskap 2b

Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013

3

Metod Metoden för att besvara frågeställningen grundar sig i den samhällsvetenskapliga analysmodellen

orsak – situation – konsekvens. Emellertid gör frågeställningen att orsak och situation presenteras i

bakgrunden då det är faktabaserade orsaker som har skapat den situation som idag är på

Guantánamobasen. Konsekvenser presenteras däremot i analysdelen då det krävs att man drar

slutsatser för att komma fram till vilka konsekvenser Guantánamobasen har fått på individ-, grupp-

och samhällsnivå. Genom denna metod presenteras först renodlad fakta följt av en analytisk del med

slutsatser; detta för att skilja på fakta och åsikt för att läsaren på ett korrekt sätt ska kunna avgöra

om de konsekvenser som presenteras verkar rimliga i förhållande till de fakta som presenteras. Detta

också för att ge läsaren en stor förståelse och en stadig faktagrund att stå på innan den analytiska

delen påbörjas. Fokus är på USA men då Guantánamobasen inte ligger i USA samt påverkar globalt,

har även internationella konsekvenser tagit med.

Det material som har används för att besvara frågeställningen kommer från diverse nyhetstidningar

som BBC, Sveriges Television och Washington Post för att få tillgång till aktuella händelser kring

ämnet men också se vad som har rapporterats under den tid som Guantánamo har existerat. Även

relevanta organisationer som Amnesty, American Civil Liberties Union (ACLU) samt Council of Foreign

Relations (CFR) då de ger en nyanserad och kritisk bild av den sociala situationen. Slutligen har också

uppslagsverk som Nationalencyklopedin använts för att täcka grundläggande fakta som exempelvis

den historiska bakgrunden.

De problem som har uppstått under arbetets gång har varit att hitta informationen rörande de

ideologiska och delvis ekonomiska faktorerna rörande Guantánamo som slutsatserna ska baseras på.

Främst har det varit svårt att hitta undersökningar och information om hur de olika ideologierna

förhåller sig till Guantánamobasens existens. Dock löstes detta problem med hjälp av en

undersökning i Washington Post som visade på hur väljare – grupperade utifrån vilken ideologi de

ansåg sig själva tillhöra – tyckte om beslutet att tillsvidare hålla fängelset på Guantánamo öppet.

Detta är också faktorer som har lagts mindre tyngd vid i den analytiska delen då dessa ansågs mindre

relevanta än historiska och politiska.

Alicia Grethes Samhällskunskap 2b

Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013

4

Bakgrund

Historia

Guantánamobasen upprättades 1903 efter det

spansk-amerikanska kriget där USA frigjorde Kuba

från Spanien. Basen upprättades i Kuba som en

amerikans marinbas och fångläger och fick namnet

efter den närliggande staden Guantánamo. Efterhand

ökade den strategiska betydelsen av

Guantánamobasen och man förlängde det avtal

mellan Kuba och USA som endast kan sägas upp om

båda parter är överrens. Även efter den kubanska

revolutionen 1959 har USA kvar militärbasen genom

en symbolisk hyra till de kubanska myndigheterna; en

hyra de endast har löst in en gång – av misstag.3

I slutet av 1900-talet användes Guantánamobasen delvis som ett läger för haitiska flyktingar som

blivit avvisade från USA, men det var först efter terrorattackerna mot USA 11 september 2001 samt

kriget i Afghanistan som militärbasen började användas som fångläger för fiendens kombattanter4 –

något USA använde för att kunna gripa människor som var kopplade till organisationer som al-Qaida

och talibanrörelsen5. Enligt UD:s rapport om mänskliga rättigheter hade, och har fångarna

fortfarande, svagt rättsligt skydd.6 Detta menar USA beror på att Guantánamobasen inte ligger

innanför domstolarnas geografiska täckningsområde vilket ger fångarna dåligt rättsskydd.7 Dessutom

beslutade USA:s förre president George Bush under sin

regeringstid att talibanfångarna omfattas av

Genèvekonventionen, något som al-Qaidafångarna inte

gör då de är en terrorgrupp och därmed inte strider för

en nation. Dock menade Bush att då USA aldrig erkände

Afghanistans talibanregim kan talibanfångarna inte anses

som regelrätta krigsfångar.8 Därmed behöver man inte

följa Genèvekonventionerna som deklarerar att

krigsfångar bland annat inte får torteras eller förnedras

och måste vara i säkerhet.9

USA har fått mycket kritik från bland andra FN:s

människorättskommission för Guantánamobasen. 2006

var kritiken var tydlig: endast en mindre andel av

fångarna visade sig ha en faktisk koppling till antingen al-

3 Kumm. 2013-04-12. 4 Ibid 5 Värk. 2011-02-01. 6 Utrikesdepartementet. 2010 7 Kumm. 2013-04-12 8 Eriksson; Sommarström. 2007-04-26 9 Ingelgren. 2013-01-21.

Figur 2

Figur 3

Alicia Grethes Samhällskunskap 2b

Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013

5

Qaida eller talibanrörelsen men trots detta blev många sittande kvar på basen i flera år. Dessutom

hade åtal endast väckts mot 10 personer av de knappt 800 fångarna. Metoderna som användes på

lägret likställdes med tortyr då och FN krävde att man skulle stänga fångbasen.10 Man rapporterade

bland annat om skendränkningar och förfångenskap i hemliga CIA-fängelser.11 Men trots all kritik la

George Bush våren 2008 in sitt veto för att förhindra kongressens förslag om ett förbud mot de

tortyrklassade förhörsmetoderna – ett förslag som efterträdaren Barack Obama sedan

undertecknade.12

Kriget mot terrorismen

Efter terrorattacken den 11 september 2001 omprövade president

George Bush med administration den amerikanska

säkerhetspolisen. Man samlade världens stater för att föra krig

mot den internationella terrorismen – en handling FN:s

säkerhetsråd erkände som ”USA:s rätt till självförsvar”. Då Usama

bin Ladin sas befinna sig i Afghanistan började man med att

attackera talibanregimen i landet.13

På kort tid ökade USA sina resurser för militär och civil

terrorismbekämpning. Man påbörjade ett intensivt arbete för att

lossa på det regelverket som folkrätten satt upp för hur misstänkta

terrorister ska behandlas i fångenskap. Genom detta töjde man på

ramarna för hur amerikansk polis och militär underrättelsetjänst

skulle bete sig i jakten på terrorister. Allting för att förhindra att

det som hände den 11 september skulle återupprepas.14

Republikaner vs. Demokrater

Enda sedan uppförandet av Guantánamobasen har fängelset varit ett föremål för politisk debatt.

Målet att stänga Guantánamobasen presenterades redan av president Bush kort tid innan han avgick

och har enda sedan fängelset upprättades varit en viktig politisk fråga. Emellertid tycks det ju längre

tiden går bli allt mer komplicerat att stänga Guantánamo, enligt Magnus Norell, säkerhetspolitisk

expert och forskare på Utrikespolitiska Institutet. Han menar att en stor del av problematiken

grundas i att fängelset var ett enkelt sätt att lösa problemet med var man skulle placera de fångar

man ansåg hade koppling till al-Qaida eller talibanrörelsen. President George Bush (republikan) hade

tänkt ställa de s.k. ”enemy combatants” inför militärdomstol – en plan som stoppades av Högsta

Domstolen då det visade sig att fångarna varken var terrorister enligt lagen eller soldater tillhörande

en armé. Samtidigt fick termen ”enemy combatants” (fiendens soldater) kritik då den ansågs felaktig,

trots att det – efter ett visst nystande – visade sig att de inte var mer än civila som förde krig.15

10 Kumm. 2013-04-12 11 BBC. 9/11 Guantanamo hearings resume after five months. 2012-10-16. 12 Eriksson; Sommarström. 2013-01-21 13 Redaktionen. 2009-05-14. 14 Ibid. 15 Norell. 2012-01-22

Figur 4

Alicia Grethes Samhällskunskap 2b

Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013

6

Inför valet 2012 var Guantánamo en viktig fråga. Medan president Obama återigen gav löften om att

Guantánamobasen skulle stängas inom en snar framtid16 uttalade sig

republikanernas presidentkandidat Mitt Romney positivt om att behålla

Guantánamobasen öppen. I ett uttalande under ett kampanjstopp i Helena,

Montana, 22 juni 2007 sa Mitt Romney till en reporter:17

“…You said they’re gonna be at Guantanamo? I’m glad they’re at

Guantanamo. I don’t want them on our soil. I want them at Guantanamo where

they don’t get the access to lawyers that they’d get when they’re on our soil. I don’t

want them in our prisons, I want them there. Some people say that we should close

Guantanamo, my view is we outta double Guantanamo.”18

I och med detta uttalande visade Mitt Romney hans – och det republikanska

partiets – ståndpunkter i Guantánamofrågan. Uttalandet visar att han är

emot en stängning då han menar att fångarna skulle få tillgång till advokater de inte har nu – något

han flertalet gånger har understrykt: att dessa så kallade ”fiendens soldater” inte borde ha rätt till

juridisk representation. Istället för att stänga basen tycker han snarare att den ska dubblas i storlek.

Vidare har han uttalat sig om att Guantánamobasen är en viktig del i USA:s skydd gentemot

”våldsamma, avskyvärda terrorister”.19

I och med att Obama – som nytillträdd president år 2009 – bestämde

att fängelset skulle stängas, infördes också en exekutiv order som

förbjöd CIA:s hemliga förhörsprogram med bl.a. skendränkningar och

andra metoder som klassas som tortyr samt ett program för hur man

ska se över hur fångarna skulle förhöras och hållas i framtiden.20 . I

kongressen möttes dock Obama-administrationen av problem: att

sätta fångar i en offentlig rättegång riskerar att läcka information som

anses hemlig eller känslig vilket i sin tur kan leda till att amerikanska

agenter eller annan personal dödas. Dessutom drog delstater och

städer tillbaka sina löften om att ställa misstänkta terrorister inför civil

domstol. Man menade på att de risker och kostnader i form av t ex

säkerhetsåtgärder var anledning att dra sig ur. Dessutom har det visat

sig att utredningar som skulle användas som bevismaterial i

rättegångarna innehåller stora brister; exempelvis lögner och

motstridiga uppgifter som har möjliggjort kvarhållanden av fångar.21

Något annat som har förhindrat Obama från att stänga Guantánamobasen är det republikanska

motståndet i kongressen. Även om det numera är möjligt att ställa fångar inför federal domstol har

kongressen stoppat alla försök att föra fångar från Kuba till USA för åtal. Orsaken sägs vara att

16 Greenwald. 2008-11-26 17 2012 Republican Candidates. 2012. 18 Ibid 19 Ibid 20 Ibid 21 Norell. 2012-01-22

Figur 5

Figur 6

Alicia Grethes Samhällskunskap 2b

Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013

7

fångarna utgör en fara för landet – utmaningar som, enligt Magnus Norell, inte skulle vara ett

problem för det amerikanska rättsväsendet, varken juridiskt eller säkerhetsmässigt.22 2011 införde

Obama en exekutiv order som skulle tillåta rättegångar i militärdomstolar samt upprättandet av

formella procedurer som årligen ser över fall där fångar hålls fängslade på obestämd tid utan varken

åtal eller rättegång.23 I och med detta kan advokater få tillgång till hemligstämplat material och

framförallt kan man avgöra huruvida fångarna fortfarande utgör ett hot, om man kan ställa dem inför

militär domstol eller om det inte längre finns grund för att hålla dem fängslade.24

Ideologi

Enligt en undersökning gjord av Washington Post 2012 visade att 70 % stödjer Obamas beslut att

fortsätta hålla fängelset på Guantánamo öppet. Undersökningen visade att 53 % av de

självidentifierade liberala och 67 % av måttliga eller konservativa väljarna stödjer beslutet att hålla

Guantánamo Bay öppet – detta trots att Guantánamobasen har blivit en symbol för de nationella

säkerhetsregler som George Bush införde efter terroristattackerna den 11 september 2001 vilket

många liberaler tog stort avstånd ifrån.25 Idag finns inte samma folkopinion mot Guantánamo som

det fanns under Bush styre.26

Världens dyraste fängelse

Varje år kostar fånglägret på Guantánamo det

amerikanska försvarsdepartementet ungefär $150

miljoner – en summa av $800 000 per intern. Det är en

kostnad att jämföra med den på USA:s federala fängelsen

där man spenderar cirka $25 000 per intern. Bland annat

är maten som serveras värd $38.45 per intern – sjutton

gånger mer än på federala fängelsen och fem gånger mer

än den genomsnittliga amerikanen spenderar på mat per

dag – summor som upprör. Fånglägret på Guantánamo

har förklarats som det dyraste fängelset i världen.27 Bara

att hålla de 86 män som blivit klara för frigivning

fängslade kostar varje år $69 miljoner – en summa som i

federala fängelsen på amerikansk mark hade varit $3

miljoner28 – alltså 30 gånger mindre29.

22 Ibid 23 Waxman; Masters. 24 Ibid. 25 Wilson; Cohen. 2012-02-08 26 Bring. 2011-04-26 27 Daily Mail Reporter. 2011-11-14 28 ACLU. 2012-12-27 29 Daily Mail Reporter. 2011-11-14

Figur 7

Alicia Grethes Samhällskunskap 2b

Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013

8

Livet på Guantánamo

2002 – året då de första fångarna transporterades till Guantánamo Bay – kom alarmerande rapporter

om förhållandena i fängelset. BBC rapporterade att varje fånge

hade fått en cell som var 2,4 * 1,8 meter stor, utrustade med en

2 cm tjock madrass att sova på, en filt samt två hinkar. Human

Rights Watch (HRW) beskrev cellerna – med gallerväggar – som

”en skandal”. Rapporter vittnade även om att internerna hade

setts med handfängslen, maskerade och med ögonbindel.

Senare kom också bilder på fångar fastsatta på vagnar med

hand- och fotbojor som rullades till förhörsrum – bilder som

USA förklarade bilderna med att metoden endast användes för

transport. Istället menade USA att fångarna hade det bättre på

Guantánamo än vad de hade innan de tillfångatogs – de har

tillgång till tre mål om dagen, sjukvård och material till att skriva

brev hem.30

Amnestys rapport från 2009 riktade skarp kritik mot fängelset.

Där rapporterades det om att fångar inte kunde få se solljus på

flera veckor, att vardagen bestod av manipulering, sömnbrist

samt psykiska såväl som fysiska smärtor. Amnesty menade också på att föremål som tandborste, tvål,

deodorant samt filtar anses vara privilegier och därför kan tas bort som en form av bestraffning.

”Fritid” för de samarbetsvilliga fångarna – rapporterade Amnesty – var två till fyra timmar utanför

cellen, ibland nattetid, så att internerna inte ser solljus eller märker av någon form av utomstående

liv. De redogjorde också för att ljuset var tänt dygnet runt och att det ständigt förs oljud vilket gör det

svårt eller omöjligt för fångarna att sova. Som bestraffning används ofta fysiskt våld – något som

uppges ha lett till en rädsla för att lämna sin cell.

Utöver detta rapporterade Amnesty om religiösa

och psykiska övergrepp.31

I april 2011 släppte Wikileaks dokument om

USA:s hantering av Guantánamo. Dokumenten

visar bland annat hur det gick till när militären

avgjorde vilka som kunde tänkas vara terrorister

– en process som gjorde att nästan var femte

fånge var oskyldig. Försvarshögskolans

terrorexpert Magnus Ranstorp menade på att

detta berodde på dåligt utbildad personal, dåliga

förhörsmetoder och att folk tjänade pengar på

att ange misstänkta terrorister.32 Faktum är att

95 % av fångarna greps – inte på grund av den

30 BBC. Life in a Guantánamo cell. 2002-02-07 31 Amnesty. 2009-03-21. 32 Ranstorp. 2011-04-26

Figur 8

Figur 10

Alicia Grethes Samhällskunskap 2b

Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013

9

amerikanska upprättelsetjänsten – utan för att de såldes av pakistansk polis eller prisjägare som

påstod att personerna i fråga var terrorister. Priset på detta kunde vara upp till $25 000.33

Två år senare – i februari 2013 – utbröt en av de längsta och mest utbredda hungerstrejken någonsin

på Guantánamolägret. Av de 166 fångar som sitter i fängelset uppges i april 2013 mer än hälften av

fångarna ha anslutit till hungerstrejken – 16 av dem tvångsmatas.34 Hungerstrejken – som

dementerades bero på felbehandling av koranen under en genomsökning av fångceller – beskrivs av

människorättsorganisationer och flertalet advokater som en reaktion på den amerikanska militärens

oförmåga att avgöra fångarnas framtid35 samt som ett sätt att få världens ögon att återigen se mot

Guantánamo36.

33 Lenas. 2009-02-18 34 TT-AFP. 2013-04-21 35 BBC. More prisoners join Guantánamo Bay hunger strike. 2012-04-17 36 al Hasan Moqbel. 2013-04-14

Alicia Grethes Samhällskunskap 2b

Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013

10

Analys Vad har Guantánamobasens existens fått för konsekvenser på individ-, grupp- och samhällsnivå?

Individ

På individnivå har Guantánamobasen fått stora konsekvenser – främst för de drabbade. Fångarna

som sitter i fängelset har fått hela sina liv uppryckta i och med att de har tvångsflyttas från sina

hemländer och tvingats lämna familjer och vänner. Detta påverkar självklart också internens

närmaste familj och vänner vars liv förändras drastiskt och en far försvinner ur familjen eller en nära

vän tas ifrån en.

Internerna har även drabbats av psykisk ohälsa. De lever i trånga celler där ljuset aldrig släcks vilket

har lett till en utbredd sömnbrist på fängelset och får sällan se solljus då deras enda ”fritid” ibland

sker nattetid. Enligt Amnestys rapport från 2009 kan man också tydligt se att fångarna mår mycket

psykiskt dåligt då det är tydliga roller mellan vakter och interner. Bestraffning av olika former är

vanligt – till exempel i form av fysiskt våld eller fråntagning av tillhörigheter; exempelvis

hygienartiklar. Detta har skapat en rädsla bland internerna som tar sig uttryck i form av en fruktan för

att lämna sin cell – en konsekvens som troligtvis kommer att påverka internerna även efter sin

fängelsetid.

Fängelsetiden på Guantánamo har också skapat klyftor mellan USA och fångarna. Efter rön som visar

på att 95 % av fångarna sålts till den amerikanska underrättelsetjänsten som terrorister för $25 000

uppstår en stor misstro gentemot hur ”kriget mot terrorismen” och underrättelsetjänsten har verkat.

USA har inskränkt på individers frihet och rättigheter – utan att omvärlden har reagerat märkvärt. Att

världens mest demokratiska land får godkännande och av FN och omvärlden för att föra ”krig mot

terrorismen” och därmed bryter mot Genèvekonventionen och USA:s folkrätt skapar en bredare

klyfta mellan väst och omvärlden.

De fängslade på Guantánamobasen har även utvecklat en sorts desperation som bland annat har

tagit sig uttryck nu senast i en hungerstrejk. Då människorättsorganisationer och fångars advokater

menar på att detta är ett uttryck för den ilska som råder över att deras framtid aldrig klargörs – men

Figur 11

Alicia Grethes Samhällskunskap 2b

Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013

11

också som ett sätt att få omvärldens ögon riktade mot fängelset – visar denna handling på att

individerna i fängelset är så desperata över att skapa en förändring att de tar till en så pass destruktiv

metod som hungerstrejk.

Grupp

Hungerstrejken är inte bara en konsekvens på

individnivå, utan ger även konsekvenser på

gruppnivå. Genom en hungerstrejk har internerna på

Guantánamobasen skapat ett ”vi-mot-dom” och i och

med detta växer enigheten bland dem som står på

internernas sida, samtidigt som hungerstrejken också

enar de som står på USA:s sida. ”Kriget mot

terrorismen” har gjort att människor börjar

ifrågasätta USA.

Upprättandet och utformandet av Guantánamo har

också påverkat åsikterna berörande ämnet både hos

befolkningen i stort men också människor med olika ideologier. Som tidigare nämnt visade en

undersökning i Washington Post att 70 % av befolkningen vill fortsätta hålla Guantánamobasen

öppen. Vidare i undersökningen ser man att stödet är störst hos de konservativa väljarna, även om

också majoriteten av liberalerna stödjer beslutet att ha kvar Guantánamo. Denna undersökning tyder

på att bilden av Guantánamo har förändrats sedan uppförandet och att stödet är större bland

befolkningen i stort idag än vad det var för tio år sedan.

En ytterligare grupp som kan tvingas ta konsekvenserna av fängelset på Guantánamo är amerikanska

soldater. Då USA behandlar sina krigsfångar på ett visst sätt – där de bland annat bryter mot

Genèvekonventionen och de mänskliga rättigheterna – riskerar amerikanska soldater att bli

behandlade på ett liknande sätt i händelse av att de skulle gripas som krigsfångar. Eftersom USA

tydligt har visat att de inte respekterar fiendens soldaters mänskliga rättigheter finns det risk för att

konsekvensen blir att andra länder som Afghanistan och Irak svarar med samma mynt mot soldater

representerande USA.

Samhälle

På en samhällsnivå har Guantánamobasen gett

stora konsekvenser. Först och främst har

Guantánamobasen kostat otroliga summor

pengar för skattebetalarna – pengar som istället

hade kunnat finansiera ett förbättrat

sjukvårdssystem eller utbildning i USA. Som

tidigare nämnt kostar fängelset cirka

$150 miljoner varje år – en totalsumma på $16,5

miljarder. Viktigt att komma ihåg är att detta

endast täcker kostnaderna för Guantánamo –

men andra kostnader som de för transport,

Figur 12

Figur 13

Alicia Grethes Samhällskunskap 2b

Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013

12

förhör är inte inräknade. Alltså har Guantánamo kostat USA enorma summor pengar och till följd av

fängelset har USA dragit på sig svidande kritik

och en ny uppfattning av omvärlden.

Undersökningen i Washington Post visar också på en splittring i USA bland väljarna och även de

politiska representanterna. Denna typ av splittring; främst mellan Obama med administration och

representanterna i kongressen skapar ett politiskt dilemma då den splittrade åsikten hämmar arbetet

för ett rättssäkert samhälle som följer de mänskliga rättigheterna. Å andra sidan motsvarar

representanterna i kongressen folkets åsikter, vilka i ett demokratiskt samhälle ska vara det yttersta

beslutande organet. Det gör att man hamnar i en moralisk fråga om huruvida man ska prioritera

demokratins verkan i landet eller fångarnas mänskliga rättigheter och rättigheter till rättssäkerhet.

En annan konsekvens som uppförandet av Guantánamobasen som fängelse kan få för USA är att de

riskerar åtal för brott mot folkrätten. Då de bland annat har brutit mot Genèvekonventionen rörande

hur man ska behandla krigsfångar riskerar USA att åtalas i internationella domstolen i Haag till

exempel. Detta skulle vara ett stort nederlag för USA om de skulle bli fällda då detta skulle påverka

landet och dess folkrättsliga och demokratiska rykte. Dessvärre är det inte särskilt troligt att något

land skulle sätta sig upp mot jätten USA och ta brotten till en internationell domstol då man riskerar

att få USA med allierade emot sig – något som i dagens världssituation förmodligen inte skulle vara

diplomatiskt strategiskt.

Förhoppningsvis har emellertid upprättandet av

Guantánamobasen delvis förebyggt terrorism i USA

och i övriga världen. Trots det faktum att var femte

fånge i fängelset visade sig vara oskyldig, har också

misstänkta terrorister som har planerat eller utfört

terrorhandlingar gripits och fängslat. Även om detta

många gånger har brutit mot rättssäkerheten i USA –

vilket på alla sätt är oacceptabelt – så har

Guantánamo delvis tjänat sitt syfte i att förebygga och

förhindra terrorism. Å andra sidan växer hatet mot

USA när de behandlar internationella fångar på ett

mycket politiskt inkorrekt sätt – en konsekvens som i

sin tur höjer hotbilden mot USA.

Dessutom kan behandlingen av fångarna på Guantánamo påverka omvärlden i deras beslut av hur de

ska behandla fångar. Då ingen har reagerat på USA:s brott mot Genévekonventionen – trots att den

har brutits i mer än ett decennium – kan det uppmuntra andra länder till att följa i USA:s fotspår. Det

faktum att USA har brutit mot artiklar i de mänskliga rättigheterna (se berörda artiklar i bilaga 1) då

de inte har respekterat fångars rätt till samma rättigheter och personlig säkerhet som alla andra, har

brukat tortyr, att de inte är lika inför lagen som amerikanska medborgare, att de godtyckligt har

anhållits och hålls fängslade, att de inte har fått rätt till en offentlig och rättvis rättegång. De har inte

heller betraktats som oskyldiga till dess att motsatsen är bevisats utan har istället antagits skyldiga

utan vare sig bevis eller rättegång. Till sist har de mänskliga rättigheterna inte fungerat i vare sig det

nationella eller internationella system som har upprättats. Denna uppenbara nonchalans av USA mot

Figur 14

Alicia Grethes Samhällskunskap 2b

Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013

13

de mänskliga rättigheterna gällande fångarna på Guantánamo är en fara för omvärlden då detta

beslut kan influera andra länder till att välja att inte följa de mänskliga rättigheterna – en influens

som kan få förödande konsekvenser internationellt. ”Storebrorslandet” USA kan på grund av denna

nonchalans påverka och förändra omvärldens bild av individers rättigheter.

Slutsats Att USA har skapat ett fängelse för ”enemy combatants” – alltså fiendens soldater – har fått och

kommer att få många konsekvenser för USA och resten av världen; både på individ-, grupp- och

samhällsnivå. Huvudproblemet är sättet som fångarna behandlas på; de ges inte rätt till rättsligt

skydd i form av advokater, åtal eller rättegång och har i många fall både placerats men också släppts

utan vidare förklaring eller ursäkt. Konsekvenserna drabbar emellertid fler än bara fångarna på

Guantánamo – faktum är att fängelset riskerar att påverka bilden av ”det demokratiska landet USA”

samt influera andra länder till att behandla krigsfångar liknande. Därmed äventyrar

Guantánamobasens existens inte bara rättsäkerheten i USA utan också globalt.

Figur 15

Alicia Grethes Samhällskunskap 2b

Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013

14

Bilaga

Bilaga 1

Källa:

Generalförsamlingen. The Universal Declaration of Human Rights. 1948

Alicia Grethes Samhällskunskap 2b

Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013

15

Källförteckning 2012 Republican candidates 2012 Republican Candidates. 2012. Romney position on Guantánamo. Hämtdatum: 2013-04-21 http://2012.republican-candidates.org/Romney/Guantanamo.php

ACLU

ACLU. 2012-12-27. Guantánamo by the numbers [Infographic]. Hämtdatum: 2013-04-19

http://www.aclu.org/national-security/guantanamo-numbers

al Hasan Moqbel, Samir Naji al Hasan Moqbel, Samir Naji. New York Times. 2013-04-14. Gitmo is Killing Me. Hämtdatum: 2013-03-21 http://www.nytimes.com/2013/04/15/opinion/hunger-striking-at-guantanamo-bay.html Amnesty Amnesty. 2009-03-21. Current Conditions at Guantánamo Bay. Hämtdatum: 2013-04-21 http://www.amnesty.org.au/hrs/comments/20595 BBC Guantanamo hearings resume after five month BBC. 2012-10-16. 9/11 Guantanamo hearings resume after five months. Hämtdatum: 2013-04-14 http://www.bbc.co.uk/news/world-us-canada-19956639

BBC Life in a Guantanamo cell BBC. 2002-02-07. Life in a Guantánamo cell. Hämtdatum: 2013-04-14 http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/1766037.stm BBC More prisoners join Guantanamo Bay hunger strike BBC. 2013-04-17. More prisoners join Guantánamo Bay hunger strike. Hämtdatum: 2013-04-19 http://www.bbc.co.uk/news/world-us-canada-22189489 Bring, Ove Bring, Ove. Svenska Dagbladet. 2011-04-26. Folkrättsexpert: ”Dokument förändrar inte Guantánamo”. Hämtdatum: 2013-04-20 http://www.svd.se/nyheter/utrikes/folkrattsexpert-dokument-forandrar-inte-guantanamo_6117349.svd Daily Mail Reporter Daily Mail Reporter. Daily Mail. 2011-11-14. Guantanamo Bay: The most expensive prison on earth – cost $800,000 per prisoner PER YEAR. Hämtdatum: 2013-04-21 http://www.dailymail.co.uk/news/article-2059686/Guant-namo-expensive-prison-earth--800-000-prisoner-year.html Eriksson, Sofia och Sommarström, Johan-Mathias Eriksson, Sofia och Sommarström, Johan-Mathias. Sveriges Radio. 2007-04-26. Bakgrund Kuba/USA: Guantánamo – omstritt läger med lång historia. Hämtdatum: 2013-04-12 http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3304&grupp=6638&artikel=1334337&sida=2

Generalförsamlingen. Generalförsamlingen. Förenta Nationerna. 1948. The Universal Declaration of Human Rights. Hämtdatum: 2012-04-24 http://www.un.org/en/documents/udhr/index.shtml#atop Grant, Katie

Alicia Grethes Samhällskunskap 2b

Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013

16

Grant, Katie. Independent. 2013-04-14. Guantánamo Bay – President Obama’s shame: The forgotten prisoners of America’s own Gulag. Hämtdatum: 2013-04-25 http://www.independent.co.uk/news/world/americas/guantanamo-bay--president-obamas-shame-the-forgotten-prisoners-of-americas-own-gulag-8572215.html

Greenwald, Glenn Greenwald, Glenn. ACLU. 2008-11-26. The Obama administration, Guantánamo, and Restoring America’s Standing. Hämtdatum: 2013-04-19 http://www.aclu.org/blog/national-security/obama-administration-guantanamo-and-restoring-americas-standing

Ingelgren, Jacob Ingelgren, Jacob. Röda Korset. 2013-01-21. Krigsfångar. Hämtdatum: 2013-04-12 http://www.redcross.se/skolsajt/manniskors-rattigheter-i-krig/krigsfangar/ Kumm, Björn Kumm, Björn. Nationalencyklopedin. 2013-04-12. Guantánamobasen. Hämtdatum: 2013-04-12 http://www.ne.se/guantanamobasen

Lenas, Sverker Lenas, Sverker. Dagens Nyheter. 2009-02-18. Mahvish Rukhsana Khan: ”Min dagbok från ”Guantánamo”. Hämtdatum: 2013-04-21 http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/mahvish-rukhsana-khan-min-dagbok-fran-guantanamo

Norell, Magnus Norell, Magnus. Sveriges Television. 2012-01-22. Stängningen av Guantánamo bekymmer för Obama – och framtida presidenter. Hämtdatum: 2013-04-19 http://debatt.svt.se/2012/01/22/stangningen-av-guantanamo-bekymmer-for-obama-och-framtida-presidenter/ Ranstorp, Magnus Ranstorp, Magnus. Svenska Dagbladet. 2011-04-26. ”Folk tjänade pengar på att ange”. Hämtdatum: 2013-04-21 http://www.svd.se/nyheter/utrikes/folk-tjanade-pengar-pa-att-ange_6116189.svd Redaktionen Redaktionen. Säkerhetspolitik. 2009-05-14. Kriget mot terrorismen. Hämtdatum: 2013-04-19 http://www.sakerhetspolitik.se/Hot-och-risker/Terrorism/Kriget-mot-terrorism/ TT-AFP TT-AFP. Dagens Nyheter. 2013-04-21. Hungerstrejk på Guantánamo växer. Hämtdatum: 2013-04-21 http://www.dn.se/nyheter/varlden/hungerstrejk-pa-guantanamo-vaxer Utrikesdepartementet Utrikesdepartementet. Regeringskansliet. 2010. UD:s rapporter om mänskliga rättigheter – USA. Hämtdatum: 2013-04-12 http://www.manskligarattigheter.se/sv/manskliga-rattigheter-i-varlden/ud-s-rapporter-om-manskliga-rattigheter/nordamerika-latinamerika-och-karibien?c=USA Värk, René Värk, René. Juridica International. 2011-02-01. The Status and Protection of Unlawful Combatants. Hämtdatum: 2013-04-12 http://www.juridicainternational.eu/?id=12632 Waxman, Matthew C. och Masters, Jonathan

Alicia Grethes Samhällskunskap 2b

Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013

17

Waxman, Matthew C. och Masters, Jonathan. CFR. Obama’s Guantánamo Shift. Hämtdatum: 2013-04-20 http://www.cfr.org/cuba/obamas-guantanamo-shift/p24341 Wilson, Scott och Cohen, Jon Wilson, Scott och Cohen, Jon. Washington Post. 2012-02-08. Poll finds broad support for Obama’s counterterrorism policies. Hämtdatum: 2013-04-20 http://www.washingtonpost.com/politics/poll-finds-broad-support-for-obamas-counterterrorism-policies/2012/02/07/gIQAFrSEyQ_story.html?hpid=z3

Bildförteckning

Figur 1

http://warnewsupdates.blogspot.se/2013/03/mass-hunger-strike-at-guantanamo-prison.html

Figur 2

http://unbiasedwriter.com/everything-else/politics/president-obama-guantanamo-bay-military-

trials/

Figur 3

https://sv.wikipedia.org/wiki/Guant%C3%A1namobasen

Figur 4

http://www.history.navy.mil/photos/sh-usn/usnsh-a/aw4-k.htm

Figur 5

http://thejohnfox.com/2012/09/the-space-of-911/

Figur 6

http://www.biography.com/people/mitt-romney-241055

Figur 7

http://dhacdocusub.com/barack-obama-oo-ka-digay-in-la-carqaladeeyo-dowladda-uhuru-kenyatta/

Figur 8

http://palestinechronicle.com/hungering-for-freedom-at-guantanamo-obamas-legacy-of-broken-

promises/#.UXpzCbVA3X8

Figur 9

http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/1766037.stm

Figur 10

http://ceasefiremagazine.co.uk/hunger-strike-guantanamo-enters-critical-stage/

Figur 11

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Guantanamo_detention_camp_Guard_Tower_Septembe_1

2_2007.jpg

Figur 12

http://www.foreignprisoners.com/news-cuba/news-cuba-guantanamo07.html

Alicia Grethes Samhällskunskap 2b

Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013

18

Figur 13

http://www.foxnews.com/world/2013/04/23/us-military-says-84-prisoners-on-hunger-strike-at-

guantanamo-bay/

Figur 14

http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/al-qaeda/9507804/Guantanamo-Bay-terror-suspect-

charged-with-plotting-to-attack-oil-tankers-in-Strait-of-Hormuz.html

Figur 15

http://dxing.at-communication.com/en/kg4em_guantanamo-bay/