”Försöka hålla sig frisk så länge

som möjligt och vara i rörelse”

En intervjustudie om hälsa och fysisk aktivitet hos äldre

”Trying to stay healthy as long as possible and being in motion”

A study about health and physical activity in elderly

Martina Skoglund

Faktulteten för Hälsa, Natur- och Teknikvetenskaper

Idrottsvetenskapligt program med inriktning idrottscoaching

Examensarbete: 15 hp

Handledare: Konstantin Kougiomtzis

Examinator: Owe Stråhlman

Datum: 2014-06-23

ABSTRACT

Title ”Trying to stay healthy as long as possible and being in motion”

Titel ”Försöka hålla sig frisk så länge som möjligt och vara i rörelse”

Author Martina Skoglund

Institute Institution For Health Science

Tutor Konstantin Kougiomtzis

Date 2014-06-05

No. of pages 39

Keywords Elder, Health, Healthy aging, Physical activity, SOC

Summary Background: Thanks to advances in healthcare recent decades life

expectancy have increased steadily. In order not to put pressure on the

healthcare service we as a society need to think in terms of

salutogenetic and health promotion. Research has shown that physical

activity has great effects to healthy aging. Objectives: The purpose of

this study was to see what older individuals believe health and

physical activity to be, and with the help of questions about SOC

interconnect these with healthy aging. Method: To gain knowledge in

this area the qualitative method was selected, it provides a deeper

understanding. A hand-picked selection was applied and eight

individuals were selected for interviews. Result: They define health

with good food, exercise, to feel good and having no diseases.

Physical activity is moving your body in different ways. They believe

circuit training to be a great way to be physically active, with

exercises that target the entire body, and your part of a group who can

draw strength from each other. Respondents generally have relatively

high SOC, high on manageability and meaningfulness and lower

comprehensibility. Conclusion: Based on the results and studying of

literature the conclusion can be drawn that in order to grow old in a

strong and healthy way, physical activity in group are recommended.

Förord

Jag ser det som viktigt att alla människor lever ett aktivt, friskt och långt liv. Området

äldre och fysisk aktivitet kombinerat med teorin KASAM är extra intressant då det inte

finns mycket forskning inom det området och hur det kan verka positivt på många olika

sätt.

Ett stort tack går ut till min handledare Konstantin Kougiomtzis som har stöttat och trott

på mig genom hela processen.

Jag vill även tacka Seniorernas hus i Karlstad för att jag fick ha cirkelträning där och

samtliga deltagare. Ni som valdes ut för intervjuer, tack för att ni ställde upp!

Sedan måste även min mor få ett stort tack för att hon har hjälpt mig att sortera mina

tankar och min sambo som stått ut med mig under den här tiden.

Innehållsförteckning

Introduktion 5

Syfte 6

Litteraturgenomgång 7

Teoretisk bakgrund 7 Hälsa och Fysisk aktivitet. 7 Känsla av sammanhang. 8

Tidigare forskning 9 Hälsa och fysisk aktivitet hos äldre. 9 Motivation till fysisk aktivitet. 12 Cirkelträning. 12 KASAM hos äldre. 13

Metod 14

Metodval 14

Urval 14

Instrument 15

Datainsamling 15

Dataanalys 15

Tillförlitlighet 16

Etiskt övervägande 16

Resultat 18

Beskrivning 18 Svea. 18 Märta. 19 Kerstin. 19 Jörgen. 20 Ida. 22 Margareta. 23 Stella. 23

Analys 25 Uppfattningar om hälsa. 25 Förhållning till fysisk aktivitet. 26 Känsla av sammanhang. 27

Diskussion 29

Metoddiskussion 29

Resultatdiskussion 30 Hälsa. 30 Fysisk aktivitet. 31 KASAM. 32

Fortsatt forskning 34

5

Introduktion

Tack vare positiva utvecklingar inom hälso- och sjukvården och även kunskaper om

kost och motion lever vi i Sverige allt längre. Sedan mitten på 1800-talet har

medellivslängden i Sverige ökat relativ stabilt från strax under 50 år till runt 80 år idag

och den fortsätter att öka sakta men säkert (SCB, 2012). Lökk (2008) menar att tack

vare de medicinska framsteg som gjorts har den svenska medellivslängden ökat hos

kvinnor från 72 år till 83 år och hos män från 69 år till 78 år de senaste 60 åren, och

ökningen kommer fortsätta stiga. Han påpekar att baksidan med detta är att den ökade

medelåldern ger en ökad press på hälso- och sjukvården.

Den svenska folkhälsopolitiken har som mål att skapa bra förutsättningar för god hälsa

på lika villkor för alla människor i hela Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2014). En

enormt viktig och betydelsefull förutsättning för att nå det målet är en sjukvård som

tänker hälsofrämjande. Att åldras är helt naturligt och går inte att förhindra, däremot kan

man jobba för att åldrandet ska ske på starkt och friskt sätt och därmed bidra till

minskade kostnader för samhället. Att jobba hälsofrämjande ger en högre livskvalité

och bättre hälsa hos alla människor, även äldre.

När man blir äldre ökar riskerna för att drabbas av olika sjukdomar eller

funktionsnedsättningar på grund av ändrade strukturer och funktioner i kroppen, det är

oundvikligt och en del av livet. Enligt FYSS (2008) kan regelbunden fysiskt aktivitet

kunna förebygga och reducera fysiska och psykiska åldersrelaterade förändringar. De

säger även att fysisk aktivitet troligen är den enklaste ändringen man kan göra i sitt liv

för att nå stora fysiska förändringar i kroppen. Att vara fysiskt aktiv kan inte bara

förbättra hälsan avsevärt, det är även en bra medicin mot en mängd sjukdomar som till

exempel hjärt-kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseorganen och

psykisk ohälsa (FYSS, 2008).

Gällande hälsa kan man tänka på två sätt, nämligen salutogent eller patogent. Aaron

Antonovsky (2005) menar att det salutogena synsättet fokuserar på hälsans ursprung

och vad som får människor att röra sig mot hälsa, medan det patogena synsättet försöker

förklara varför människor blir sjuka och varför de hamnar i en viss sjukdomskategori.

Lökk (2008) påstår att en stigande medellivslängd ger en ökad press på sjukvården, om

man tänker patogent. Om man istället skulle tänka salutogent och jobba hälsofrämjande

6

skulle de få ett hälsosamt åldrande fysiskt, mentalt och funktionellt samt leva ett

oberoende liv så länge som möjligt.

Intresset för hälsorelaterad forskning har ökat de senaste åren. Dock glöms ofta de äldre

människorna i samhället bort inom forskningen, det vill säga hur man kan jobba för att

de ska leva ett så starkt liv så länge som möjligt. Det inte finns mycket forskning

genomfört på fysisk aktivitet och hur det kan fungera hälsofrämjande på olika sätt för de

äldre (FYSS, 2008). Genom att undersöka hur de äldre svarar på frågor gällande hälsa,

fysisk aktivitet och teorin känsla av sammanhang (KASAM) kan ny kunskap

införskaffas som skulle kunna användas för en positiv samhällsutveckling där fysisk

aktivitet är en grundläggande del i ett hälsosamt åldrande.

Syfte

Undersökningen syftar till att studera äldre individers uppfattningar om och upplevelser

av hälsa och fysisk aktivitet.

Mer specifikt lyder frågeställningarna enligt det som följer:

– Hur uttalar sig de äldre om hälsa?

– Hur förhåller sig de äldre till fysisk aktivitet?

– Hur upplever de äldre distinkta aspekter av den egna hälsan?

För att besvara de ovanstående frågeställningarna har jag utgått från Antonovsky

teoretiska ramverk som beskriver hälsa i termer av känsla av sammanhang (KASAM)

som mer specifikt kopplas begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

7

Litteraturgenomgång

Teoretisk bakgrund

I detta avsnitt presenteras de teorier, modeller och nyckelbegrepp som ligger till grund

för undersökningen. Mer specifikt innehåller det två avsnitt, i avsnitt ett presenteras

hälsa och fysisk aktivitet medan KASAM presenteras i det andra avsnittet.

Hälsa och Fysisk aktivitet.

Ordet hälsa har olika innebörd för oss människor och det finns enligt litteraturen många

sätt att se på hälsa. Den i litteraturen mest kända och mest kritiserade definitionen av

hälsa står Världshälsoorganisationen (WHO) för år 1948: ”Ett tillstånd av fullkomligt

fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte enbart frånvaro av sjukdom och

svaghet” (utan sidhänvisning). Vilket resulterar i en subjektiv, oklar bedömning av hälsa

då man inte kan ha hälsa om man inte har ett fullkomligt socialt välbefinnande.

Nationalencyklopedin (2014) försöker även de förklara hälsa: ”svårdefinierbart begrepp

vars betydelse är vidare än frihet från sjukdom. En allmänt omfattad definition saknas

alltså” (utan sidhänvisning). I denna uppsats kommer fokus ligga vid det salutogena

perspektivet som Antonovsky (2005) presenterar som att fokusera på hälsans ursprung,

arbeta hälsofrämjande samt se till individuella skillnader.

FYSS (2008) som är en handbok i fysisk aktivitet för sjukdomsprevention och

sjukdomsbehandling menar att fysisk aktivitet är alla typer av rörelser där kroppens

muskler får arbeta som resulterar i en ökad energiförbrukning, exempelvis

vardagsaktiviteter såsom promenader, trädgårdsarbete och friluftsliv. Även

Folkhälsomyndigheten (2013) förklarar fysisk aktivitet som ett överordnat begrepp där

rörelser med kroppen utförs från exempelvis arbete och fritid. De säger att effekten av

den fysiska aktiviteten bestäms av hur intensiv den är, hur länge man håller på, hur ofta

man gör den, vilket kön man har och hur gammal man är. Rekommendationerna

gällande fysisk aktivitet enligt FYSS (2008) för vuxna är minst 30 minuter i måttligt

tempo dagligen, för ytterligare hälsoeffekterna ökas mängden, samma sak gäller för

äldre. Folkhälsomyndigheten (2013) menar att fysisk aktivitet är ett bra sätt att arbeta

hälsofrämjande i alla grupper av människor. De säger också att det förbättrar den

fysiska hälsan hos människor utan att medföra några speciella risker.

8

Att vara fysiskt inaktiv, alltså att man inte rör på kroppen tillräckligt mycket är enligt

Folkhälsomyndigheten (2013) en stor riskfaktor för en mängd olika sjukdomar. Vilket

innebär att genom att hålla sig fysiskt aktiv långt upp i åren kan man leva ett längre och

oberoende liv.

Cirkelträning är en träningsmodell där 10-15 övningar ställs upp. Övningarna ska

innehålla delar som stimulerar olika fysiologiska funktioner som bland annat kondition,

styrka och balans. Övningen utförs i 12-15 repetitioner för att sedan vila 15-30 sekunder

och efter det byta övning, beroende på den fysiska nivån hos de som utför

cirkelträningen gör man 1-3 varv (Romero-Arenas, Martines-Pascual och Alcaraz.,

2013).

Känsla av sammanhang.

En teori som tillhör det salutogena perspektivet är känsla av sammanhang (KASAM)

som introducerades av Aaron Antonovsky på 1970-talet. Den kan användas som en

förklaringsmodell till varför vissa människor klarar av svåra situationer samt

upprätthåller en hälsosam livsstil medan andra inte gör det (Pellmer & Wramner, 2010).

Varför vissa människor har svårare att klara av olika situationer är att man som individ

innehar generella motståndsresurser (GMR). Dessa GMR behandlar olika stressorer och

spänningstillstånd. GMR kan bland annat vara en stark självbild, pengar och socialt

stöd. Dessa motståndsresurser hjälper oss att göra stressorer begripliga samt hanterbara.

För att förklara detta på ett bra sätt bildade Antonovsky KASAM, där de centrala orden

är Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet. Hälsa ses som på ett kontinuum där

hälsa och ohälsa är motpoler till varandra och människan pendlar mellan dessa poler

genom hela livet. Genom att utsättas för stressorer genom livet lär man sig som individ

att använda sina generella motståndsresurser och utvecklar erfarenheter som i sin tur

höjer KASAM som stabiliserar sig ungefär vid 30-års ålder (Antonovsky, 2005).

9

Figur 1. En översikt av KASAM och dess komponenter.

Enligt Antonovsky (2005) är ordet begriplighet kärnan i KASAM, människor med hög

begriplighet som blir överraskade eller möts av oförutsedda händelser försöker förklara

dessa för sig själv, trots att det kan vara död eller krig. Den andra komponenten i

KASAM är hanterbarhet som enligt Antonovsky (2005) handlar om hur personliga

resurser kan möta olika stimuli såsom till exempel krav eller olyckor. Han säger att om

man har en hög känsla av hanterbarhet så kommer man inte att tycka att livet behandlar

en orättvist. Den sista delen är meningsfullhet som Antonovsky (2005) betraktar som

KASAMs motivationskomponent och i vilken utsträckning individen känner att livet

har känslomässig mening och att vi bryr oss om andra.

Tidigare forskning

Här presenteras den forskning som är relevant för undersökningen, nämligen hälsa,

fysisk aktivitet och KASAM kopplat till äldre.

Hälsa och fysisk aktivitet hos äldre.

Att försöka definiera hälsa är som synes i begreppsdefinitioner svårt. Idag brukar man i

forskningen se två olika perspektiv för att definiera hälsa. Först ett mer objektivt

perspektiv, nämligen det medicinska som under större delen av 1900-talet var

dominerande, där man i stort sett betraktar människan som en maskin som lagas när den

KASAM

Begriplighet Hanterbahet Meningsfullhet

10

är trasig (Ewles & Simnet, 2013). Pellmer och Wramner (2010) hävdar att risken med

det medicinska synsättet är att man glömmer bort människan som en social varelse med

egna åsikter och erfarenheter. De gör också gällande att i det medicinska perspektivet

tänker man patogent, det vill säga att fokus ligger på faktorer som gör människor sjuka.

Det andra perspektivet är enligt Pellmer och Wramner (2010) är det humanistiska, där

utgångspunkten är hälsa och inte sjukdom och känslan hos individen är det som är

viktigt. De framhåller den humanistiska utgångspunkten som ett salutogent perspektiv

där fokus ligger på faktorer som gör att människor håller sig friska.

I en undersökning gällande hälsan hos 55-84 åringar av Statens Folkhälsoinstitut (2012)

syns i frågan om ” Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?” att desto äldre man

blir desto sämre upplevd hälsa har man. I gruppen 65-74 åringar anger 61 % att de har

bra eller mycket bra hälsa, i gruppen 75-84 åringar är det stor skillnad där endast 46 %

anger att de har bra eller mycket bra hälsa. I undersökningen syns också att män i

samtliga åldergrupper har en större upplevd hälsa än kvinnorna.

Vad gäller undersökningar om fysisk aktivitet hos äldre så har Folkhälsomyndigheten

(2012) sett att gruppen äldre blir mindre fysiskt aktiva ju äldre de blir. I gruppen 65-84

åringar uppger i snitt 58,5 % att de är fysiskt aktiva minst 30 minuter varje dag, det

framgår även att kvinnorna i lägre grad anser sig uppnå 30 minuter fysisk aktivitet varje

dag. Det vill säga att kvinnor i åldersgruppen äldre har en större stillasittande fritid än

män.

FYSS (2008) redogör att regelbunden fysisk aktivitet är positivt för ett hälsosamt

åldrande, där fysisk aktivitet inte bara påverkar styrka, kondition och balans utan även

de psykologiska funktionerna som minne och kognition, de säger att:

… fysisk aktivitet och träning en viktig del i att förebygga ohälsa, förbättra

fysiskt och psykisk kapacitet och därmed bibehålla en hög grad av personlig

självständighet och livskvalitet. Hälsovinsterna av fysisk aktivitet är i stort

sett lika för äldre personer som för övriga åldersgrupper. (s.195)

Promenader är enligt Faskunger (2001) den mest realistiska träningsformen för större

delen av befolkningen i Sverige, då den bidrar till starkare hjärta och lungor vilket

hjälper oss klara vardagen på ett effektivt sätt. En lätt till måttlig träning av konditionen

2-3 gånger i veckan á 20 min för äldre har enligt FYSS (2008) visat på en minskning av

blodtryck samt förbättrade blodfetter, det har gett en bättre glukosomsättning samt en

11

ökad glukostolerans och insulinkänslighet. Konditionsträning kan alltså ha lika bra

effekter på kroppen som vissa mediciner.

Vid 80 års ålder kan man ha förlorat hälften av sin muskelstyrka som en följd av

minskade antal muskelfibrer (FYSS, 2008). En minskning i muskelstyrkan

påverkar kroppen på olika sätt, bland annat försämras gångförmågan. Svantesson

(2007) rekommenderar att styrketräning för äldre bör genomföras 2 gånger i

veckan med 8-12 repetitioner per övning med stora muskelgrupper och med 48 h

vila mellan träningspassen. De menar att ökad muskelsyrka minskar risken att

drabbas av sjukdomar som det metabola syndromet, benskörhet och även cancer.

Balans och rörlighet är två kroppsfunktioner som blir sämre med åldern men som

enligt FYSS (2008) kan förbättras med hjälp av anpassad allsidig fysisk aktivitet,

antingen ensamt eller i grupp. Rekommendationen vad gäller träningsform från

FYSS (2008) är skogspromenader som utmanar balansen samt förbättrar

rörligheten. I en forskningsstudie gjord av Tien och Lin (2008) ser man att det

finns ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet och god balans hos äldre, man såg

en signifikant skillnad i att förbättra eller behålla balansförmågan hos de som

utförde fysisk aktivitet jämfört med de som inte gjorde det.

Enligt Lindwall (2010) har en måttlig intensitetnivå i fysisk aktivitet hos äldre visat på

positiva effekter bland annat i kognitiva funktioner, depressioner och tron på sin egen

förmåga att klara saker. Han säger även att regelbunden träning först visar sig genom en

förhöjning av självuppfattningen för att sedan sprida sig till en mer positiv självkänsla.

”Fysisk träning verkar alltså kunna vara ett fullgott altenativ, eller rättare sagt ett

komplement, till redan etablerade metoder” (Lindwall, 2010, sid. 237). FYSS (2008) är

inne på samma linje och menar att psykologisk funktion förbättras av konditions-och

styrketräning. Även Menec och Chipperfield (1997) hävdar att fysisk aktivitet hos äldre

kan ge en förbättrad upplevd hälsa samt en högre livstillfredsställelse. Viktigt att

tillägga är att Faskunger och Hemmingsson (2005) betonar att det aldrig är för sent att

börja vara fysiskt aktiv och att hälsovinster har setts i alla åldrar, de påpekar dock vikten

av att börja försiktigt för att sedan gradvis öka stegringen individanpassat. De nämner

även att äldre som regelbundet är fysiskt aktiva har en bättre funktionell hälsa samt

allmänt högre livskvalitet. Som synes i forskningen har fysiskt aktivitet mycket god

påverkan på kroppens system vilket resulterar i en ökad livstillfredsställelse.

12

Motivation till fysisk aktivitet.

Enligt Josefsson och Lindwall (2010) kan man säga att motivationen styr vad vi vill

göra, hur ofta samt hur länge vi väljer att göra det.

Motivation till fysisk aktivitet och motion inbegriper de skäl man har för att

inleda och upprätthålla ett motionsbeteende och en vanlig definition av

motivation är att det handlar om ansträngningens riktning, intensitet och

duration (sid. 207).

Det finns tre olika sorters motivation nämligen inre-, yttre- och amotivation. Den inre

motivationen består av tre typer, nämligen för att veta, för att uppnå något och för att

uppleva stimulans. Den person som är motiverad av yttre faktorer tränar och lockas av

belöningar av olika slag. Man kan även vara amotiverad, då saknas motivationen helt

och kan ibland bero på en upplevd känsla av bristande kapacitet eller hjälplöshet. Det är

den inre motivationen man ska sträva efter då den ökar både trivsel och motivation över

tid och detta kan göras bland annat genom att stärka individens autonomi, kompetens

och samhörighet med andra (Hassmén & Hassmén, 2010).

Cirkelträning.

McPherson (1994) fann i sin undersökning att deltagande i främst gruppbaserad

fysisk aktivitet ger äldre stora möjligheter i att dels minska känslan av ensamhet

samt att skaffa nya sociala kontakter. Det finns idag många olika typer av

gruppbaserad fysisk aktivitet, till exempel gympapass, cirkelträning, spinning och

yoga. Cirkelträning är en träningsform som går att individanpassa för alla

människor där fokus kan ligga på egenskaper som individen behöver träna på,

positivt är också att träningen sker i grupp. Vilket gör att den träningsformen är att

rekommendera. Romero-Arenas, et al., (2013) genomförde en undersökning för

att se vilken kunskap som finns kring cirkelträning för äldre för att i framtiden

jobba för att de äldre ska kunna behålla en hög livskvalité. Man såg bland annat

positiva resultat för en ökad syrekonsumtion, lungventilation, styrka och

kroppssammansättning. De framhåller att det är ett mycket tidseffektivt sätt att

träna hela kroppen på och eftersom övningarna går att variera mycket kan man få

med kondition, styrka, balans och koordination i samma träningspass.

13

KASAM hos äldre.

Wiesmann, Rölker, Ilg, Hirtz och Hannich (2006) genomförde en undersökning i

fysisk aktivitet och KASAM hos friska äldre med en medelålder på 66,3 år. De

funderade på om KASAM verkligen slutar att förändras vid 30 års ålder som

Antonovsky påstår. Under ett 14-veckors program fick de utöva fysisk aktivitet i

grupp i form av uthållighetsträning, styrketräning samt yoga, man kunde då se att

välbefinnande, subjektiv hälsa och psykosociala resurser förbättrades, från

tillfredsställande till mycket bra. De rekommenderar framförallt att äldre deltar i

grupporienterad träning som ger positiva förbättringar allmänt inom hälsa men

som även uppmuntrar till aktivitet och produktivitet i vardagen vilket medför

hälsofrämjande livserfarenheter.

Dock visar en liknande undersökning av Pakkla, Read, Sipilä, Portegijs, Kallinen,

Heinonen, Alen, Kiviranta, et al., (2011) där man undersökte om individuellt anpassad

styrketräning utförd på gym 2 ggr/v under 12 veckor hos 60-85 åringar som gått igenom

en höftoperation kunde höja KASAM. Man fann dock inga sådana resultat och pekade

på vikten av att fortsätta undersöka hur äldre människor kan höja sin KASAM.

Togas, Gouva, Lachana, och Kotrotsiou (2011) såg i en undersökning av 100 stycken

äldre med en medelålder på 71,68 år att det finns ett starkt samband mellan mindre

depressioner och högre KASAM, samt tvärtom. De menar att hög KASAM stärker

motståndskraften i människan vilket betyder att denne har större krafter att förebygga

psykiska problem.

Wiesmann och Hannich (2010) genomförde en undersökning i hälsosamt åldrande med

en salutogen analys som visade att människor med hög KASAM i större grad har god

hälsa och främjar hälsa hos sig själva genom att de har större motståndskällor till ohälsa.

De deltar även i fler aktiviter, är mer självskapande och har en låg systemstörning.

Studien visar också att hög KASAM är en fullständig förmedlare av självständighet,

självkänsla, socialt liv och socialt stöd.

14

Metod

Här presenteras val av metod, urval, instrument, datainsamling, dataanalys,

tillförlitlighet samt etiskt övervägande.

Metodval

För datainsamling kan man använda sig utav kvantitativ och/eller kvalitativ metod

(Trost, 2007). Enligt Patel och Davidsson (2001) är kvantitativ metod tolkning av siffror

och i kvalitativ metod försöker man förstå hur människor tänker kring ett visst fenomen.

Jag har använt mig av kvalitativ metod för att försöka förstå individernas tolkningar och

upplevelser kring orden Hälsa, Fysisk aktivitet samt KASAM.

Det finns olika typer av forskningsintervjuer att välja mellan då en intervju skall

genomföras. Denscombe (2010) presenterar tre olika typer i relation till graden av

kontroll från forskaren, nämligen strukturerade intervjuer, semistrukturerade intervjuer

och ostrukturerade intervjuer. I föreliggande uppsats används typen semistrukturerad

intervju. Denscombe (2010) förklarar en semistrukturerad intervju som då forskaren har

en färdig lista med ämnen som skall bearbetas, möjligheter till följdfrågor finns för

ytterligare förståelse samt fördjupning i ämnet.

Urval

Vid en kvalitativ undersökning finns det flera olika sätt att välja deltagare för intervjuer.

Enligt Hassmén och Hassmén (2008) ligger intresset i att finna individer som kan ge så

informationsrik och djup data som möjligt. Ett av tillvägagångssätten rubriceras

bekvämlighets- eller tillgänglighetsurval där forskaren letar i sin omgivning efter

deltagare. Ett annat snöbollsurval, forskaren väljer en person att intervjua, denna person

rekommenderar nästa och så vidare. Ett annat är handplockat urval då forskaren väljer

deltagare själv, positivt då forskaren väljer deltagare som han/hon anser kunna ge bästa

informationen. I den här undersökningen valdes handplockat urval, detta för att hitta

deltagare som har något speciellt att bidra med samt har en unik inblick i ämnet. Kraven

för deltagande i undersökingen var två till antalet. 1. Att de skulle vara äldre (+65 år). 2.

Att de utövade någon slags fysisk aktivitet. Dessa krav uppfylldes i en grupp äldre som

utövade aktiviteten cirkelträning två gånger i veckan tillsammans på Seniorernas hus i

15

Karlstad. I gruppen om tolv kunde alla tänka sig vara med på intervjuer därför valdes

åtta stycken äldre slumpmässigt ut för deltagande i intervjuer.

Instrument

Utifrån de frågeställningar som utformats skapades en intervjuguide där frågor kring

hälsa, fysisk aktivitet samt KASAM skulle ingå. Frågorna utformades under tiden som

genomläsning av litteratur skedde. Vad gäller frågor kring begreppet hälsa så är det

svårdefinierat därför valdes att ställa en fråga kring vad hälsa är, därefter kom frågan

hur de upplever sin egen hälsa med sin egen definition, denna fråga är även en

KASAM-fråga. Gällande fysisk aktivitet fick de även där definiera vad fysisk aktivitet

är samt förklara hur ofta de är fysiskt aktiva. Sedan kom en fråga kring motivation och

hinder gällande att vara fysiskt aktiv. Eftersom respondenterna genomförde

cirkelträning två gånger i veckan fick de svara på vad de tycker om den, samt lite

spontana följdfrågor kring denna på grund av nyfikenhet. Frågorna som handlar om

KASAM plockades från boken Hälsans mysterium som är utformade av Antonovsky.

En fråga för varje begrepp, det vill säga begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet.

Tre frågor av de som var märkta med en stjärna, (med störst relevans), valdes ut och

formulerades om till muntliga frågor istället för skalfrågor.

Datainsamling

För att samla in data genomfördes intervjuer ansikte mot ansikte. Två pilotintervjuer

genomfördes för att undersöka intervjuguidens tillförlitlighet samt för att se hur de

reagerade på, samt uppfattade frågorna som utformats. Efter pilotintervjuerna gjordes

enstaka småändringar i utformningen av frågorna. Pilotintervjuerna används inte

resultatet. Intervjuerna ägde rum under april månad 2014, de genomfördes i enskilda

rum på Seniorernas hus i Karlstad och tog cirka 20 minuter, de spelades in med hjälp av

en mobiltelefon med röstupptagning.

Dataanalys

De inspelade intervjuerna transkriberades vilket resulterade i cirka 30 A4 sidor text.

Påpekas bör att irrelevanta diskussionsdelar inte inkluderades (t.ex. prat om sonen i

16

Stockholm). Efter det att intervjuerna var genomförda utfördes en ordagrann

transkribering. För att få en överblick av materialet ögnades allt igenom till att börja

med, sedan lästes samtliga åtta intervjuer noga där viktiga ord eller citat markerades för

senare användning. När det var gjort delades resultatet in i två delar, beskrivning och

analys. I beskrivningsdelen tas det viktiga upp från respektive tema som respondenterna

sagt för att få en tydlig bild av personen. I analysdelen utformades tre tabeller: 1. Hälsa.

2. Fysisk aktivitet. 3. KASAM. Detta för att på ett överskådligt sätt se vilka resultat som

framkommit samt vem som sagt vad.

Tillförlitlighet

I en kvantitativ undersökning används orden validitet och reliabilitet för att få en bild av

kvaliteten i undersökningen. Bryman (2002) menar att det är svårt att använda de orden

i en kvalitativ undersökning. Han föreslår att ordet tillförlitlighet bör användas istället

och att den ska säkerställas genom att trovärdighet, pålitlighet samt överförbarhet kan

garanteras i undersökningen.

Trovärdigheten i undersökningen kan garanteras då den genomförts enligt de regler som

fåtts i och med föreläsningar i kvalitativ metod samt i böcker. De fynd som gjorts

grundar sig i empiriska data samt genom fältarbete. För att få en så hög trovärdighet

som möjligt i svaren valdes åtta personer ut som alla fick svara på samma frågor.

Pålitligheten i undersökningen kan garanteras när valet att spela in intervjuerna med en

mobiltelefon gjordes för att i efterhand kunna lyssna till vad som sades för att sedan

skrivas ned. Att pilotintervjuer genomfördes innan de riktiga intervjuerna var ett sätt att

testa att frågorna var lämpliga samt för att testa att intervjua en annan människa.

Pålitligheten togs också hänsyn till då en grundlig beskrivning av genomförandet av

undersökningen har förklarats i metoddelen. I analysprocessen ”sattes andra glasögon

på” för att vara så neutral som möjligt. Möjligheten till överföring av de funna

resultaten i undersökningen till andra grupper av människor är möjlig då det tydligt är

beskrivet i metoddelen hur processen har gått till.

Etiskt övervägande

Enligt Vetenskapsrådet (2002) bör humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning

uppfylla fyra etiska krav. År 1990 bildades forskningskravet av Humanistisk-

17

samhällsvetenskapliga forskningsrådet som består av fyra krav som måste tillämpas vid

forskning. Dessa är informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet.

Informationskravet - respondenten informeras om undersökningen. För att tillmötesgå

detta krav träffade jag respondenterna innan själva genomförandet av intervjun och

presenterade då undersökningens fokus och syfte. Samtyckeskravet - deltagarna själva

har rätt att bestämma över sin medverkan. För att tillmötesgå detta krav inhämtades

samtycke från samtliga deltagare. Konfidentialitetkravet - obehöriga inte kan ta del av

personuppgifter. Detta krav tillmötesgick då påhittade namn användes samt att all data

förvarades på ett säkert ställe. Nyttjandekravet - den insamlade datan får endast

användas till forskningsändamål. Detta krav tillmötesgick då respondenterna fick veta

att den information som samlas in endast ska användas i denna uppsats.

18

Resultat

I detta kapitel presenteras resultatet uppdelat i två avsnitt, nämligen beskrivning och

analys. Mer specifikt fokuserar det första stycket mot hälsa medan det andra mot fysisk

aktivitet och det sista mot KASAM.

Beskrivning

Respondenterna är mellan 69 och 85 år gamla, deras fiktiva namn är Svea, Märta,

Kerstin, Jörgen, Marie, Ida, Margareta och Stella.

Svea.

Hävdar att hälsa kan vara både mentalt då man känner sig vaken, öppen och intresserad

av saker men även kroppsligt, då tänker hon på hygglig kondition och rörelseförmåga

men också att inte har några sjukdomar.

Att inte ha några egentliga sjukdomar förstås.

Hon berättar att hennes hälsa har varit perfekt, idag anser hon den vara hygglig med

tanke på omständigheterna.

Fysisk aktivitet är att röra sig, hon sitter aldrig ner mer än en halvtimme i sträck.

Ja, det är att röra sig överhuvudtaget, jag rör mig oerhört mycket. Jag är

väldigt mycket för att motionera. Min mamma sa att jag har motion på

hjärnan.

Hon betonar att man får uppleva mycket när man rör på sig och att motivationen beror

på ett behov. Cirkelträningen framhåller hon som givande, men också som omväxlande

för att hela kroppen tränas och att det är en stegring i det.

På grund av åldern (85 år) säger hon sig ha ett visst perspektiv. Världen är både

begriplig och strukturerad men även oväntad och oförklarlig. I yngre dar var det mer

struktur och inte så mycket som störde. Hon funderar på hur länge vi ska orka utvecklas

gällande tekniken, men poängterar samtidigt hon inte ska oroa sig för allt. Vad gäller

olycksfågel så har hon känt så ibland beroende på vad hon har hittat på antingen i

umgänget eller på jobbet men hon tycker inte att man ska tänka på sådant så mycket.

Svea funderar väldigt mycket på vad meningen med allt är, hon säger att det gör man

om man är människa.

19

Jag kan inte riktigt säga att jag har funnit min riktiga mening, jag tror bara vet

du att vi trots allt bara är en del i den ekologiska cirkeln liksom, vi föds och vi

lever och vi dör och vi försvinner alltså.

Sedan några år tillbaka är hon ensam men tycker inte synd om sig själv, ett stort nätverk

av vänner gör att hon hittar på mycket ändå.

Märta.

Hävdar att hälsa är både själsligt och medicinskt där kroppen mår bra inifrån och ut. På

grund av en oväntad hemsk omständighet är hennes egen hälsa skräp idag, hon mår

absolut inte bra varken i själen eller i kroppen.

Fysisk aktivitet är cirkelträning, men även dans som hon utför flera gånger i veckan.

Motivationen till fysisk aktivitet hittar hon i glädjen i att få röra på kroppen. Att se folk

har och att vara fysiskt aktiv har hjälpt henne mycket i sorgearbetet.

Du vet att jag känner ju, jag känner en glädje i att få röra mig, det gör jag, när

jag är här så koncentrerar jag mig helt på det som händer här, ingenting

hemma.

Cirkelträningen de utför två gånger i veckan tycker hon är bra för att hon gillar

övningarna som man kan bli bättre på för hon anser att träning ger färdighet och de är

ett bra sätt att träna uthållighet på.

När vi kommer in på KASAM och om världen är begriplig eller oförklarlig förklarar

hon att hon inte kan svara på det idag för att precis allt gick fel den kvällen, och om

världen är strukturerad så var det strukturerat att det skulle hända.

Jag kan inte säga det idag, för det som jag har råkat ut för är obegripligt.

Allting blev fel den kvällen.

En olycksfågel säger hon sig ha känt sig som många gånger. Mening med livet säger

hon sig ha haft innan denna händelse, idag har hon dock svårt att se meningen och att

orka fram varje dag och hon har gått ut tiden lite grann.

Kerstin.

Kerstin tycker att hälsa är att försöka hålla sig frisk och att mat och motion är väldigt

viktigt.

Försöka hålla sig frisk så länge som möjligt och vara i rörelse.

20

På grund av cancer har hälsan varit dålig men hon är glad att hon har jobbat sig tillbaka.

Bortsett från trötthet skattar sin egen hälsa som 8 av 10.

Kerstin anser att fysisk aktivitet är att hålla sig i rörelse med gymnastik, qigong och

promenader. Tre gånger i veckan är hon fysiskt aktiv, motivationen till att röra på sig är

att hon vill hålla sig frisk så länge som möjligt, och vill hon inte så gör hon det ändå.

Jag är motiverad för att jag ska försöka hålla mig frisk så frisk som möjligt och

så länge som möjligt och inte bli sittande som en soffpotatis.

Cirkelträningen anser hon vara positiv för att man får jobba igenom kroppen med olika

moment och rörelser. Hon tycker också att det är kul att de är några stycken som tränar

tillsammans för att man ser vad de andra gör och att man kommer med i ett gäng.

När vi pratar om begriplighet så har hon lite svårt att greppa den snabba utvecklingen av

tekniken och ser det främst som mindre bra för att man måste vara nåbar hela tiden och

hon tror att det måste vara jobbigt för den som är ung.

Världen är inte som en annan var van, jag tycker det var bättre när jag var ung

och allting blev bättre, som 50- och 60-talet. Nu tycker jag det har blivit för

mycket teknik för en annan som är äldre, det har gått för fort.

När hon blev sjuk ansåg hon sig vara en olycksfågel, då var hon i en riktig svacka och

trodde inte att hon skulle klara det men är idag glad att hon har hängt i så länge och

säger att man måste tycka att det är mening med livet.

Ja det måste man ju liksom tycka att det är. Det är någon dag sådär som man

kanske inte, alla dagar kanske inte är lika bra, men man måste ju ändå tycka

att meningen är ju att man ska försöka och göra det bästa av det.

Jörgen.

Jörgen förklarar hälsa som att må bra överhuvudtaget och att vara utan sjukdomar. Han

uppfattar sin egen hälsa som relativ.

Det skulle väl kunna vara lite bättre. Det skulle kunna ha varit lite mindre vikt

och så. Annars mår jag väl rätt bra.

Fysisk aktivitet är cirkel-och gympaträning och cykling, som han utför ett par gånger i

veckan. Cirkelträningen anser han vara positivt för att det är många olika övningar sp,

man gör så gott man kan på och det är ett bra sätt att träffa folk och se vad de kan göra.

21

Jag tycker den är bra. Många olika moment, man gör det man orkar.

Varierande.

Han ser världen som både begriplig och oförklarligt därför att världen är orättvis.

Ja både och. Det finns så många orättvisor i olika länder.

Han försöker göra sin egen vardag begriplig genom att skapa rutiner och hänga med i

utvecklingen av teknologin, han känner oftast mening med sakerna han gör i sitt dagliga

liv. Vad gäller att känna sig som en olycksfågel så säger han att det har väl dykt upp

någon gång.

Det har väl hänt någon gång men inte mer än att varje människa har

någonting någon gång.

Marie.

Hälsa är att känna sig pigg, i form och röra sig såväl inåt som utåt, men också att hälsa

förebygger sjukdom samt att man kan ha hälsa även om man har en sjukdom.

Mår man inte bra inåt så mår man inte bra utåt.

Fysisk aktivitet är allmänt att röra på sig, antingen att vara ute och gå eller hålla igång

här och det gör hon för att kroppen mår bra av det och att man inte drar på sig så många

kilon. Oftast är hon fysiskt aktiv flera dagar i veckan men att det är tiden och slöhet som

är avgörande. Cirkelträningen anser hon vara jättebra och övningarna är sådana att man

kan utföra dem hemma sen. Gruppträning tycker hon bara är positivt.

Det är trevligt med en grupp. Man sporrar varandra lite grann.

När vi pratar om begriplighet så tycker hon att världen är helt oväntad och oförklarlig,

detta för att det är en sådan skillnad från när hon var liten när hon inte ens behövde låsa

dörren. Hon säger också att barnen har blivit grymmare och att det kommer från

föräldrarna.

Vi lever ju i en grym värld. Det är ju nästan varje dag som någon skjuts, det är

ju inte mänskligt.

Vad gäller att känna sig som en olycksfågel så tycker hon inte att hon är det, hon säger

att hon har det bra så länge som alla är friska. Att känna meningsfullhet med sakerna

hon gör i sitt dagliga liv är ibland sådär.

Ibland känner man väl att det är blaha, men att det går ju över.

22

Ida.

Ida berättar att hälsa är att förebygga sjukdom genom att leva sunt, äta bra och röra sig

men även socialt, att man har mycket kontakter utåt och att man kan skratta.

Hälsa är också att förebygga så att man inte får sjukdom.

Den egna hälsan uppfattar hon idag som bra men den har varit sämre på grund av

cancer. Efter cancern har hon börjat tänka om vad gäller kost och motion.

Fysisk aktivitet är att röra på sig och det kan man bland annat göra genom cirkelträning

och zumba. Ida tycker inte om att sitta stilla längre stunder.

Jag tycker inte om att vara still. Alltid varit rörlig så. Så hellre går jag ut och

rör mig än och sätter mig och läser. Det där spring i benen har jag alltid haft.

Hon har en positiv inställning till cirkelträningen och gillar variationen med de olika

momenten som går igenom hela kroppen. Att det är en och samma grupp som träffas

tycker hon är bra.

Det är betydelsefullt för att vi är ju ett samhälle med människor och då

kommer den där närheten. För många betyder det ju att man blir lite starkare

av det, för att de är ensamma, det ger styrka. Alltså att man får styrka av

varandra, att man är här och finns till och gör saker ihop.

Hon förstår inte riktigt den värld vi lever i med tanke på tekniken och maskinerna och

att det blir ganska ensamt för att det avskärmar människor.

Neej jag förstår inte den värld vi lever i riktigt, det gör jag inte. Det är så

tekniskt har blivit, mycket maskinellt. Telefoner och datorer, det förstår jag inte

riktigt.

Som en olycksfågel har hon känt sig ibland men tycker att det handlar mer om hur man

känner inåt men att hon är ganska positiv ändå. När vi pratar om meningsfullhet så

tycker hon att allt hon gör är meningsfullt egentligen men speciellt att:

Jag får röra mig och att jag kan gå och uträtta saker och ting. Klarar av allt

själv! Jag är en sån där människa som gör allt själv och kan allt själv!

Hon är mycket väl medveten om att saker händer i livet och berättar att när man blir

gråhårig så har man levt livet på rätt sätt. Allt hänger ihop i en röd tråd, om inte hälsan

är bra så blir inte det andra bra och om det blir det fel någon gång säger hon att då får

23

man göra det bästa av det, man ska inte ge upp. Hon tror att det här med viljan är det

viktiga, att man vill saker och vågar prova lite nytt.

Margareta.

Hälsa för Margareta är att man kan röra sig och vara med på olika aktiviteter. Hon är

mycket nöjd med hälsan trots sin ålder, det enda är ett högt blodtryck.

Jaa, det är som det är nu att jag kan gå ut och röra mig ordentligt och vara

med på såna här grejer. Det tycker jag är väldigt viktigt.

Hon förklarar fysisk aktivitet som att gå ut och gå eller vara med på olika gympapass

och något av dem gör hon varje dag.

Jag gör alltid något varje dag. Endera promenader eller något sånt här.

Hon tycker att hon mår bra av att röra sig, känner sig starkare och orkar mer. Hon

känner sig även nöjd när hon rört sig så att hon kan ta det lugnt senare. Cirkelträningen

anser hon vara mycket bra, det enda dåliga är salen som är lite sådär.

Jag tycker det är jättetrevligt och bra faktiskt. Jag gillar cirkelträning för det,

ja den där timmen går så fort!

När vi kommer in på begriplighet berättar hon om våldet i världen och hur fruktansvärt

hon tycker att det är men att vi är förskonade här i Sverige.

Jag tycker det är en knepig värld vi lever i.

Hennes vardag är uppbyggd på struktur och hon gör inte så mycket stora grejer. Hon

anser sig inte vara en olycksfågel och vad gäller meningsfullhet så är livet oftast

meningsfullt förutom städningen för det varar inte så länge.

Stella.

Hälsa enligt Stella är man klarar vardagen på ett bra sätt och att inte ha några speciella

krämpor, hon ser sig själv ha ganska bra hälsa. Tycker dock det är lite orättvist att vissa

klarar sig längre än andra utan sjukdom.

Jag kan göra det som jag behöver göra och jag kan göra lite mer.

Fysisk aktivitet är framförallt promenader som har blivit en vana som hon inte kan vara

utan, men det är även gymnastik, bollsporter och nätsporter. Hon berättar att det lätt blir

lite ensamt när det alltid har varit maken och hon men att cirkelträningen är ett bra sätt

24

att träffa folk, variationen av övningar och att få röra sig till musik. Att de är samma

tolv personer som träffas gillar Stella för att det blir lite mer dynamik och gruppkänsla

då.

Det är lite drive i det. Vi är ju svettiga och så här var. Så det tycker jag är bra.

Livet är oförklarligt och oväntat nu för tiden, det var skillnad när hon var ung på 30-

talet, då var det någonting helt annat. Det är en annan mentalitet idag med girighet och

grävande journalister.

Jag är så glad att jag är gammal eller att jag har upplevt den tiden, för den

kommer aldrig tillbaka, det gör den inte nej.

När hon berättar om att känna sig som en olycksfågel säger hon att hon känt så hela sitt

liv. Men sen kommer det fram att det handlar mer om en dålig självkänsla som har gjort

att hon varit blyg. Gällande meningsfullhet så berättar Stella att hon har sin make på

äldreboende sedan två år och hon tycker att det är som dödens väntrum.

Jag tycker inte att ett liv till varje pris, det är viktigt att det är ett visst värde i

det.

25

Analys

I detta avsnitt presenteras analysen av intervjuerna uppdelat i tre teman, nämligen Hälsa,

Fysisk aktivitet och KASAM.

Uppfattningar om hälsa.

I tabell 1 presenteras intervjupersonernas uttalanden om hälsa.

Tabell 1. Allmän uppfattning om hälsa

Salutogen Patogen

Svea Mentalt och kroppsligt. Ser sin hälsa positivt

trots sjukdom.

Märta Själsligt och medicinskt, att kroppen mår bra

inifrån och ut.

Skräp och hon mår inte

bra själsligt eller

medicinskt.

Kerstin Hålla sig frisk, mat och motion. Hälsa 8/10.

Jörgen Må bra överhuvudtaget, utan sjukdomar. Egna

hälsan relativ pga. vikt och så.

Har ett slutet system och

är mycket fåordig.

Marie Känna sig pigg, i form och röra sig. Hälsa trots

sjukdom. Egna hälsan är ganska bra.

Ida Leva sunt, äta bra, röra sig, kontakter och

skratt. Bra hälsa - övervunnen cancer.

Margareta Gå ut och röra sig mycket. Viktigt hur man

känner sig. Nöjd med hälsan.

Stella Klara vardagen på ett bra sätt utan speciella

krämpor. Ganska bra hälsa. Kan göra det hon

behöver och mer.

Orättvisan med

sjukdomar.

Enligt tabell 1 tycks de flesta intervjupersonerna uttala sig om hälsa utifrån ett

salutogent perspektiv, med uttalanden som Inga sjukdomar, Att må bra, Röra sig

mycket, Äta bra, då tankarna är hälsofrämjande. Emellertid kan man se patogena

dimensioner i några personers uttalanden där det fanns ett sjukdomsalstrande fokus.

26

Förhållning till fysisk aktivitet.

I tabell 2 presenteras intervjupersonernas förhållningssätt till fysisk aktivitet.

Tabell 2. Fysisk aktivitet

Vad är fysiskt aktivitet,

hur ofta?

Motiverar Cirkelträning

Svea Röra sig överhuvudtaget.

Sitter aldrig mer än 30

min.

Behovet och

upplevelser.

Givande, trevlig, stegring,

omväxling och

ansträngande.

Märta Cirkelträning, olika

former av dans. Cirka 4

ggr/v.

Känner en glädje

i att få röra sig.

Bra för uthålligheten. Bli

bättre på övningarna.

Kerstin Hålla igång kroppen.

Cirka 3 ggr/v.

Frisk så länge

som möjligt.

Hela kroppen tränas. Bra

med grupp – gäng.

Jörgen Cirkelträning, gympa och

cykla. Ett par gånger i

veckan.

Må så bra som

möjligt.

Övningarna, gör så gott

man kan. Bra med grupp

– jämförelser.

Marie Allmänt att röra på sig,

promenader eller annat.

Cirka 5 ggr/v.

Kroppen mår bra

allmänt, hålla

vikten.

Övningarna kan göras

hemma utan redskap.

Sporrande med grupp.

Ida Röra på sig och inte sitta

stilla. Cirkelträning,

zumba och promenader.

3-5 ggr/v.

Gillar inte att

sitta still.

Variationen, hela

kroppen. Socialt,

sammanhållning, får

styrka av varandra.

Margareta Promenader eller olika

gympapass. Varje dag.

Mår bra av

rörelse. Starkare

och orkar mer.

Jättetrevligt, bra, går fort,

omväxlande. Bryr sig inte

om de andra.

Stella Promenader,

lättgymnastiken och

andra sporter. 3 ggr/v.

Beroende av

promenader.

Röra sig till

musik.

Olika övningar, blir svett,

dynamik och gruppkänsla

om det är samma grupp.

Enligt tabell 2 anser intervjupersonerna att fysisk aktivitet är att röra på kroppen med

allt från gruppträningspass till promenader. De är fysiskt aktiva minst tre gånger i

27

veckan och hittar motivationen till det genom behov, rörelseglädje och även vetskapen

om att kroppen mår bra av det. Cirkelträningen anser de är positiv på flera plan, de gillar

övningarna med de olika momenten för att de går igenom kroppen och att man kan bli

bättre på dem. Alla utom en anser att träning med samma grupp är positivt. De åsikter

som kom fram var: Kommer med i ett gäng, sporrande med grupp, sammanhållning,

närhet, styrka av varandra, mer dynamik och gruppkänsla om det är samma CT-grupp.

Känsla av sammanhang.

I tabell 3 presenteras intervjupersonernas uttalanden om den egna hälsan utifrån

KASAM-komponenterna.

Tabell 3. Känsla av sammanhang.

Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet

Svea Både och. Oroar för

tekniken. Man kan

inte koncentrera sig

på allt.

Anser inte att man

ska hänga upp sig på

saker.

Vi är en del i den

ekologiska cirkeln.

Har mycket vänner.

Märta Kan inte säga det

idag. I så fall

strukturerat att det

skulle hända.

Känt sig som en

olycksfågel många

gånger.

Har känt meningsfullhet

innan. Har gått ur tiden

och har svårt att se

mening.

Kerstin Svårt med tekniken,

jobbigt att vara nåbar

hela tiden. Tyckte det

var bättre förr.

Olycksfågel när hon

blev sjuk. Idag mer

en turfågel.

Känner i hög grad

meningsfullhet och

menar att det måste man

ju göra.

Jörgen Både och. Orättvisor i

världen och

teknologin. Har

rutiner som gör

vardagen begriplig.

Inte speciellt och inte

mer än någon annan

människa.

Känner ofta

meningsfullhet.

Marie Oförklarlig. Skillnad

från när hon var liten.

En grym värld idag.

Ingen olycksfågel. Har det bra så länge alla

är friska. Meningsfullhet

varierar.

28

Ida Förstår inte världen

med tanke på

maskiner och teknik,

blir ensamt och

avskärmande.

Ibland men arbetar

bort det.

Det mesta är

meningsfullt. Gillar att

göra saker själv och man

inte ska ge upp.

Margareta Knepig värld med

tanke på våldet.

Struktur i vardagen

gör den begriplig och

ordnad.

Ingen olycksfågel. Livet är oftast

meningsfull, dock inte

städning, för det vara

inte så länge.

Stella Oförklarlig. Jämför

med 30-talet och är

glad att hon sett den,

annan mentalitet nu.

Blandar ihop

olycksfågel med

dålig självkänsla och

säger sig ha det

senare.

Pratar om sin man på

äldreboende och säger att

det är viktigt att det finns

ett visst värde i livet.

Enligt tabell 3 och begriplighet så ses likheter hos de flesta av respondenterna där de

anser att den nya tekniken och maskiner är svåra att förstå och att det leder till en

ensamhet där man ständigt måste vara nåbar. Idag mer våld, orättvisor och grym värld

vi lever i som var bättre förr hörs hos många av dem. Att använda rutiner i vardagen gör

den begriplig. Gällande hanterbarhet och frågan om att ibland känna sig som en

olycksfågel så är det bara Märta som känner så ofta, de andra anser att de inte är det. De

arbetar bort den känslan och tycker att man inte ska hänga upp sig på sådana saker. Den

sista delen är meningsfullhet och de flesta av respondenterna svarar att de känner

meningsfullhet. Svea anser att vi är en del i den ekologiska cirkeln att det är meningen

med livet. De flesta är överens om att ofta känna meningsfullhet och för att det måste

man ju göra. En påpekar också vikten av att ha mycket vänner och en annan att klara

saker själv som meningsfullt. Mindre meningsfullt är städning, när alla inte är friska och

när det inte finns något värde i livet.

29

Diskussion

Här presenteras diskussioner om metodologiska problem, de framkomna resultaten med

slutsatser samt framtida forskning inom området.

Metoddiskussion

Syftet med denna uppsats var att undersöka äldre individers uppfattningar om och

upplevelser av hälsa och fysisk aktivitet. För att på bästa sätt få djup och

informationsrik data valdes den kvalitativa metoden och semistrukturerad intervjuguide

som Patel och Davidsson (2001) menar handlar om att försöka förstå individer genom

att kunna vara flexibel med frågorna. Vilket var mycket bra att jag valde då jag i vissa

fall fick ändra på utformningen av frågan eller ta den från en annan vinkel för att

respondenterna skulle förstå den. En svaghet med semistrukturerade frågor är dock att

det inte ger standardiserade svar. Vilket innebär att informanten svarar på det sätt

han/hon anser vara rätt. En svaghet med urvalet är att det endast är en man vilket kan ha

påverkat resultatet.

Vad gäller intervjuguiden så ser jag i efterhand en del tveksamheter med den. Frågorna

gällande hälsa och fysisk aktivitet är helt okej. En svaghet är frågan om cirkelträning

som inte är speciellt djupgående. Fler frågor hade resulterat i ett större fokus på

cirkelträning och dess positiva effekter på äldre. KASAM-frågorna är utplockade från

boken Hälsans mysterium och livsfrågeformuläret som är skrivna av Antonovsky. De

frågor med störst relevans har märkts ut i boken och en fråga för varje begrepp valdes.

Jag ser en del tveksamheter med detta idag. Framförallt för att de från början är

utformade som skalfrågor och kan bli svåra att svara på, det märktes hos en del av

respondenterna som hajade till när jag ställde frågan. Hade jag gjort intervjuerna igen

hade jag valt att antingen formulera om frågorna eller att de fick kryssa i på en skala

från ett till sju för att därefter dra slutsatser om KASAM, problemet då är att inga

diskussioner hade dykt upp.

I en kvalitativ undersökning skall tillförlitligheten kunna garanteras enligt Bryman

(2002) och det genom att trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet kan tillgodoses. En

kvalitativ undersökning är svår att hålla objektiv och troligen har min egen identitet

påverkat både intervjusituationen samt tolkningen av datan med värderingar och beslut.

De fynd som gjorts grundar sig i fältarbete och svaren hos åtta individer, där problem

30

kan finnas med ärligheten i svaren. Genom att spela in intervjuerna för att i efterhand

kunna lyssna till vad som sagts kan till viss del garantera tillförlitligheten, men att spela

in kan hämma respondenten samt att det ibland kan vara skillnad i det som sägs och det

som görs. Positivt är att det är möjligt överföra de fynd som gjorts i undersökningen på

andra grupper av människor.

Syfte samt frågeställningar har uppfyllts. Dock insåg jag att ju längre in i processen jag

kom desto mer kom den att handla om cirkelträning och hur den träningsformen kan

verka för ett hälsosamt och starkt åldrande.

Resultatdiskussion

Hälsa.

Enligt mina data dominerar det salutogena perspektivet hos respondenterna, där

uttalanden om hälsa är att äta och motionera men även att inte ha några sjukdomar och

må bra. Som Kerstin säger: Försöka hålla sig frisk så länge som möjligt och vara i

rörelse. Det uttalandet är i enlighet med Pellmer och Wramner (2007) som förklarar att

det salutogena synsättet har fokus på hälsans ursprung. Genom att tänka

hälsofrämjande, se individuella skillnader hos människor och möjligheter istället för

svårigheter kan man ha fokus på hälsans ursprung och därmed hålla sig frisk så länge

som möjligt. Nästan samtliga respondenter har ett salutogent synsätt vad gäller frågorna

kring hälsa. Endast Märta har som synes ett patogent synsätt där sjukdom är fokus med

en hälsa som är skräp, dock är det på grund av en svår olycka som påverkat henne rejält.

Däremot anser jag att WHO:s välkända definition om hälsa från 1948 till viss del strider

emot dessa uttalanden: ”Ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt

välbefinnande, inte enbart frånvaro av sjukdom och svaghet” (utan sidhänvisning).

Detta uttalande är inte fullständigt medicinskt objektivt men det lutar åt det hållet.

Frågan som automatiskt ställs när jag hör detta citat är: Vilken människa i världen har

ett fullkomligt fysiskt, psykiskt och social välbefinnande? Och vem är det som

bestämmer om jag eller du i så fall har det? Nej, det är väldigt svårt att avgöra om en

individ har hälsa eller ej utifrån WHO:s definition från 1948. Då är det bättre att vara

subjektiv gällande bedömning av hälsa (om man nu ska bedöma hälsa), anser individen

att denne har hälsa, då har han/hon det.

31

Sveriges folkhälsomyndighet har som mål att skapa bra förutsättningar för god hälsa på

lika villkor för alla människor och för att nå det behövs en sjukvård som tänker

hälsofrämjande. Vilket även Ida håller med om: Hälsa är också att förebygga så att

man inte får sjukdom. Både Folkhälsomyndigheten och Ida tänker här på ett salutogent

sätt, vilket är mycket bra och ett steg i rätt riktning.

Tack vare en de medicinska framsteg som gjorts ökar medelåldern stabilt i Sverige

vilket Lökk (2008) ser en baksida med, nämligen en ökad press på hälso- och

sjukvården. Men, behöver det verkligen bli det? Min åsikt är att han tänker tvärtemot

salutogent, nämligen patogent där fokus ligger på varför människor blir sjuka och varför

de hamnar i en viss sjukdomskategori. Hur kan vi arbeta för att leva ett långt och

hälsosamt liv utan att sätta press på sjukvården?

Fysisk aktivitet.

Svaret på frågan i stycket ovan är självklart: Genom fysisk aktivet, världens bästa

medicin. Men vad är fysisk aktivitet? Enligt mina data är fysisk aktivitet att röra på

kroppen med allt från träningspass till promenader. Som Svea säger: Ja, det är att röra

sig överhuvudtaget, jag rör mig oerhört mycket. Jag är väldigt mycket för att

motionera. Min mamma sa att jag har motion på hjärnan. Detta i enlighet med FYSS

(2008) och Folkhälsomyndigheten (2013) som förklarar att fysisk aktivitet är ett

överordnat begrepp där rörelser med kroppens muskler får arbeta vilket resulterar i en

ökad energiförbrukning. FYSS (2008) menar att fysisk aktivitet inte medför några

speciella risker men för med sig mängder med positiva saker som bland annat ett

hälsosamt åldrande, styrka, kondition, balans, minne och kognition men även personlig

självständighet och livskvalitet. Ingen medicin i världen är så bra att den kan konkurrera

med detta. Respondenterna är överlag mycket fysiskt aktiva, men av lite olika

anledningar. Ida säger: Jag tycker inte om att vara still. Alltid varit rörlig så. Så hellre

går jag ut och rör mig än och sätter mig och läser. Det där spring i benen har jag alltid

haft. För Ida är det inte några problem med fysisk aktivitet, hon gör det för att hon inte

gillar att sitta stilla. Eftersom respondenterna är del i grupp av äldre som utövar

cirkelträning två gånger i veckan, räknade jag nästan med att svaren skulle bli på det här

sättet. De har motivationen att träna för att de tycker att det är roligt att röra på kroppen,

vissa i högre grad än andra. Den här gruppen har helt enkelt förstått det här med fysisk

32

aktivitet och ett hälsosamt åldrande. Det är de andra där ute som inte dyker upp på

liknande aktiviteter som behöver hjälp med att komma igång med fysisk aktivitet, som

Faskunger och Hemmingsson (2005) säger: Det är aldrig för sent att börja vara fysiskt

aktiv, viktigt är att börja försiktigt och individanpassa.

Svantesson et al., (2007) rekommenderar träning 2 ggr veckan, 8-12 repetitioner per

övning på stora muskelgrupper och 48 h vila mellan passen. Följer man inte dessa

rekommendationer och är inaktiv så ökar riskerna för att drabbas av sjukdom enligt

Folkhälsomyndigheten (2013). De nämner också att ungefär hälften av den äldre

befolkningen är fysiskt aktiva minst 30 minuter varje dag. Och frågan jag ställer mig då

är: Är den fysiska aktiviteten att gå till Konsum och tillbaka? Jag skulle tro att i många

av fallen så är promenader den enda fysiska aktiviteten de gör och det är ju i och för sig

fysisk aktivitet, men som FYSS (2008) nämner så kan hälften av muskelstyrkan har

förlorats vid 80 års ålder på grund av ett minskat antal muskelfibrer, detta påverkar

självklart kroppen på olika sätt. Vilket leder mig fram till cirkelträning som Romero-

Arenas, et al., (2013) har mycket positiv forskning kring där de bland annat sett stora

resultat i styrka och kroppssammansättning hos äldre individer.

Respondenterna gillar cirkelträning framförallt på två sätt. 1. Övningarna - olika

moment/går igenom hela kroppen/man kan bli bättre på dem. 2. Gruppträning - ett

gäng/sporrande/sammanhållning/närhet/styrka av varandra/mer dynamik/gruppkänsla,

detta är om det är samma grupp som ses och tränar två gånger i veckan tillsammans. En

gammal men bra källa är McPherson (1994) som funnit att äldre som deltar i

gruppbaserad träning har större chanser att minska känslan av ensamhet och att skaffa

nya sociala kontakter. Hassmén och Hassmén (2010) talar om inre motivation och att

det är den man ska sträva efter för en hållbar motivation, de föreslår att man kan nå den

genom samhörighet med andra. Slutsatsen av detta blir att vi som samhälle och jag som

idrottsvetare bör jobba för cirkelträning hos äldre då det verkar fungera positivt mot ett

hälsosamt åldrande på många olika sätt.

KASAM.

Enligt min undersökning gällande KASAM så kan man se att respondenterna totalt sett

har en relativt hög känsla av sammanhang. Vad gäller begriplighet så är den överlag

ganska låg, det var många som påpekade tekniken och maskiner som svår att greppa och

förstå, och att det leder till ett samhälle som är ensamt, fast att man alltid måste vara

33

nåbar. Några påpekar också att det var bättre förr, när de var unga. Nja, ett samhälle i

deras ögon kanske inte fungerar optimalt med all den nya tekniken, men att anpassa sig

eller att göra som Svea säger: Man kan inte koncentrera sig på allt och man kan inte

oroa sig för allt, löser många bekymmer. Att känna sig som en olycksfågel handlar om

hur man hanterar saker och hur ens generella motståndsresurser kan möta olika stimuli

enligt Antonovsky (2005). Respondenterna hade överlag hög hanterbarhet, vilket

betyder att olika saker kan ske men de sörjer inte för alltid för det. Märta sa att hon ofta

kände sig som en olycksfågel, med tanke på vad som hade hänt henne så förstår jag att

hon sa det, dock fanns uppfattningen av att hon vanligtvis inte känner så.

Meningsfullhet är motivationskomponenten i KASAM och innebär att livet har en

känslomässig innebörd. Som synes känner de flesta meningsfullhet med det dagliga

livet, några menar att det måste man ju göra. Som Svea säger så är vi en del i den

ekologiska cirkeln vilket är helt sant. Ett dolt budskap med det är att vi ska vara nöjda

med det vi har och att hon känner en hög meningsfullhet. Slutsatsen som kan dras av

detta är att respondenterna har relativt högt KASAM överlag och att de kan begripa,

hantera och se mening med livet.

Att de har högt KASAM och ofta är fysiskt aktiva anser jag hänga ihop. De har förstått

vikten av att röra på kroppen för att det blir en vinst hos dem själva. Detta är överens

med tidigare studier av Wiesmann och Hannich (2010) men även Wiesmann, et al.,

(2006) som kommer fram till att individer med högt KASAM har en bättre upplevd

hälsa, de främjar den hos sig själva, deltar i fler aktiviteter, är självskapande och har

större motståndskrafter till ohälsa.

Antonovsky (2005) menar att fram till och med att man är 30 år ungefär så utvecklas

KASAM, jag hade lite svårt att förstå det. Att vi dagligen utsätts för stressorer av olika

slag är självklart, det kan vara allt från att bilen inte startar till att byxorna är trasiga.

När vi då övervinner en stressor så har vi vuxit som människa för att nästa gång det sker

klara av situationen bättre, genom att begripa, hantera eller se meningsfullhet i det. Min

tanke är att fysisk aktivitet i grupp är en KASAM-höjare. Samma fundering hade

Wiesmann, et al., (2006) som lät 58 äldre delta i gruppbaserad träning under 14 veckor

och man kunde då se att KASAM ökade genom att välbefinnande, den subjektiva hälsan

och psykosociala resurser förbättrades, från tillfredsställande till mycket bra. Här kan

man se att träning i grupp fungerar mycket bra. Motsatsen kan ses i studien av Pakkla,

et al., (2011) där en grupp äldre fick utföra individuell styrketräning, på gym 2 ggr/v

34

under 12 veckor och om det kunde höja KASAM. Här synes tydliga skillnader i fysisk

aktivitet utförd i grupp jämfört med individuellt. Rekommendationen med stöd från

respondenterna och forskningen är att gruppbaserad träning, gärna cirkelträning (som i

stor grad går att individanpassa) är att rekommendera för äldre individer.

Frågan som ställs i inledning: Hur ska vi då arbeta för att leva ett långt och hälsosamt

liv utan att sätta press på sjukvården? Genom cirkelträning som ger positiva effekter på

kroppen och kan höja KASAM vilket bland annat ger en känsla av bättre hälsa och

självständighet.

Fortsatt forskning

Detta område är mycket intressant och relativt outforskat. En större undersökning inom

samma område ser jag som mest intressant. Att göra ett helt projekt av det,

”Hälsoprojektet”. Att genomföra intervjuer innan en period av träning där

respondenterna får svara på frågor om hälsa och fysisk aktivitet, därefter svara på hela

KASAM-livsfrågeformuläret och sedan prata om begreppen för att få en större

helhetsbild. Olika fysiologiska tester ska genomföras för att kunna se eventuella

framgångar. Sedan genomförs cirkelträning 2-3 gånger i veckan under 12 veckor (till

exempel) med övningar som stimulerar de fysiologiska funktionerna som är kondition

och uthållighet, muskelstyrka, snabbhet och spänst, koordination och rörlighet. När 12

veckor gått genomförs samma procedur med intervjuer och fysiologiska tester, detta för

att se framgångar både fysiskt och psykiskt.

Eller att göra ungefär samma sak fast kvantitativt, det vill säga att göra en undersökning

med äldre om deras grad av fysisk aktivitet för att sedan koppla samman med KASAM-

livsfrågeformuläret för att dra statistiska slutsatser om frågan. Till exempel äldre med

högt KASAM är mer fysiskt aktiva än de med lågt KASAM.

35

REFERENSER

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (Ny utg.) Stockholm: Natur och Kultur.

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi.

Denscombe, M. (2010). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Johanneshov: TPB.

Faskunger, J., Hemmingsson, E. (2005). Vardagsmotion: vägen till hållbar hälsa: fysisk

aktivitet, viktkontroll och beteendeförändring. Stockholm: Forum.

Faskunger, J. (2001). Motivation för motion: en handbok för hälsovägledning steg för

steg. Farsta: SISU idrottsböcker.

Folkhälsomyndigheten. (2013). Definitioner – fysisk aktivitet och hälsofrämjande fysisk

aktivitet.

Folkhälsomyndigheten. (2013). Hälsosamt åldrande.

Folkhälsomyndigheten. (2014). Hälsofrämjande hälso- och sjukvård.

Hassmén, N., Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. (1.uppl.)

Stockholm: SISU idrottsböcker.

Hassmén, P., Hassmén, N. (2010). Idrottsledarskap. (1. utg.) Stockholm: Natur &

kultur.

Josefsson, K., Lindwall, M., Hallberg, L.R. (red.) (2010). Hälsa och livsstil: forskning

och praktiska tillämpningar. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lindwall, M. (2010). ”Fysisk aktivitet: Ett av de enklaste sätten att skydda hjärna och

hjärta hos äldre?”. Socialmedicinsk tidskrift, 87(3), 232-240.

Lökk, Johan. (2008). Enda sättet att leva länge är att åldras. Läkartidningen, 105(36),

2396-2397.

McPherson, B. D. (1994). I Faskunger, J. (2001). Motivation för motion: en handbok för

hälsovägledning steg för steg. Farsta: SISU idrottsböcker.

Menec och Chipperfield, 1997. I Faskunger, J. (2001). Motivation för motion: en

handbok för hälsovägledning steg för steg. Farsta: SISU idrottsböcker.

Nationalencyklopedin. (2014). Hälsa.

36

Pakkala, I., Read, S., Sipilä, S., Portegijs, E., Kallinen, M., Heinonen, A., Alen, M.,

Kiviranta, I., Rantanen, T. (2011). Effects of intensive strength-power training on

sense of coherence among 60–85-year-old people with hip fracture: a randomized

controlled trial. Aging Clinical and Experimental Research, 24(3), 295-299.

Patel, R., Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Johanneshov: TPB

Pellmer, K., Wramner, B. (2007). Grundläggande folkhälsovetenskap. (2., [utök. och

uppdaterade] uppl.) Stockholm: Liber.

Romero-Arenas, S., Martines-Pascual, M., Alcaraz, P. (2013). Impact of Resistance

Circuit Training on Neuromuscular, Cardiorespiratory and Body Composition

Adaptions in the Elderly. Aging and Disease, 4(5), 256-263.

Scriven, A. (2013). Ewles & Simnett Hälsoarbete. (3., rev. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Statens folkhälsoinstitut Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (2008). FYSS 2008: fysisk

aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. (2. uppl.) Stockholm:

Statens folkhälsoinstitut.

Statens folkhälsoinstitut. (2012). Hälsan bland 55–84-åringar - Enligt den nationella

folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (HLV).

Statistiska centralbyrån. (2012). Allt fler lever uti hundrade år.

Svantesson, U. (2007). Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd.

Stockholm: SISU idrottsböcker.

Tien, Y., Lin, K. (2008). The Relationships Between Physical Activity And Static

Balance In Elderly People. National Hsinchu University of Education, Hsinchu,

TAIWAN. Journal of Exercise Science & Fitness, 6(1), 21-25.

Togas, C., Gouva, M., Lachana, E., Kotrotsiou E. (2011). The impact of sense

of coherence in mental health of elderly. Interscientific Health Care, 3(3), 98-105.

Trost, J., Hultåker, O. (2007). Enkätboken. (3., [rev. och utök.] uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning.

37

WHO (1948). WHO definition of Health.

Wiesmann, U., Hannich, H-J. (2010). A Salutogenic Analysis of Healthy Aging in

Active Elderly Persons. Research on Aging, 10(32), 349-371.

Wiesmann, U., Rölker, S., Ilg, H., Hirtz, P., Hannich, H-J. (2006). On the stability and

modifiability of the sense of coherence in active seniors. Journal of gerontologi

and geriatrik. April 2006, 39(2), 90-99.

38

Länkar

http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och-

levnadsvanor/fysisk-aktivitet/definitioner/

http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och-

levnadsvanor/halsosamt-aldrande/

http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och-

levnadsvanor/halsoframjande-halso-och-sjukvard/

http://www.socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/686/512

http://ww2.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/10168/LKT0836s2396_2397.pdf

http://www.ne.se/lang/h%C3%A4lsa

http://link.springer.com/article/10.1007/BF03325261

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3794722/

http://folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12743/A2012-01-Halsan-bland-55-84-

%C3%A5ringar-Enligt-HLV-rev.pdf

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Allt-fler-lever-uti-hundrade-ar/

http://www.scsepf.org/doc/240608/Paper3.pdf

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

http://www.who.int/about/definition/en/print.html

http://roa.sagepub.com/content/32/3/349

http://europepmc.org/abstract/MED/16622630/reload=0;jsessionid=SsQNpGupXNV1O

sEWSltg.24

39

Bilaga 1: Intervjuguide

I den här intervjun vill jag att du ska lita på mig och kunna berätta det du vill, dina

tankar och känslor är det som är viktigt för mig. Intervjun innehåller tre delar och dessa

är hälsa, fysisk aktivitet och KASAM som står för känsla av sammanhang.

Svaren som jag får på frågorna kommer endast att användas till min C-uppsats och

därefter kommer materialet att raderas. Det är endast jag som kommer att veta vem det

är som har sagt vad i uppsatsen, ditt namn kommer att bytas ut mot ett påhittat namn.

Du kan när som helst under intervjun avbryta ditt deltagande i undersökningen.

Godkänner du att delta?

Bakgrundsfrågor

Vad heter du?

Hur gammal är du?

Del 1. Hälsa

Öppningsfråga: Vad är hälsa för dig?

(Salutogent/Patogent tankesätt).

Öppningsfråga: Hur uppfattar du din hälsa?

Del 2. Fysisk aktivitet

Öppningsfråga: Vad är fysisk aktivitet för dig?

Fråga: Hur ofta är du fysiskt aktiv?

Öppningsfråga: Vill du berätta om vad det är som motiverar dig till fysisk aktivitet,

samt är det någonting som hindrar dig?

(Inre/yttre faktorer)

Nyfikenfråga: Vad tycker du om den cirkelträning som vi kör?

Del 3. KASAM

A. Begriplighet Öppningsfråga: Upplever du den värld vi lever i som begriplig och strukturerad eller

som oförklarlig och oväntad?

Uppföljningsfråga: Kan du ge ett exempel?

B. Hanterbarhet

Öppningsfråga: Även en människa med stark självkänsla kan ibland känna sig som en

”olycksfågel”. Hur ofta har du känt så?

Uppföljningsfråga: Kan du utveckla?

C. Meningsfullhet Öppningsfråga: Hur ofta känner du att det inte är någon mening med de saker du gör

i ditt dagliga liv?

Uppföljningsfråga: Vill du utveckla?

Hur ser din livssituation ut?

(Eventuellt ställa)

Är det någonting mer du vill tillägga?