Föräldrars upplevelser av att ha barn med övervikt och deras...

Föräldrars upplevelser av att ha barn med övervikt och deras behov av support.

En litteraturstudie

Parents’ experiences of having a child with obesity and their need for support. A literature review

Malin Baumgartner-Kullander Kristin Berglund

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap

Distriktssköterskeprogrammet

Examensarbete med inriktning mot distriktssköterskans verksamhetsområde 15 hp

Handledare: Ingrid From

Examinator: Bodil Wilde-Larsson

januari 2014

SAMMANFATTNING

Titel: Föräldrars upplevelser av att ha barn med övervikt och deras behov av support.

Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap, Karlstads Universitet.

Kurs: Examensarbetet i omvårdnad, 15 hp.

Författare: Malin Baumgartner-Kullander och Kristin Berglund

Handledare: Ingrid From


Sidor: 38

Månad och år för examination: januari 2014

Svenska nyckelord: barn, övervikt, föräldrar, upplevelse, support

Övervikt och fetma är ett stort problem både globalt och nationellt och drabbar både vuxna och barn. Överviktiga barn löper risk för medicinska, psykiska och sociala problem. Föräldrar spelar en nyckelroll i barnets liv och utveckling men även i behandlingen av barn med övervikt. Syftet var att undersöka föräldrars upplevelser av att ha ett barn med övervikt. Ett annat syfte var att undersöka deras behov av support. Metoden som användes var en metasyntes. De sexton inkluderade artiklarna granskades och teman och kategorier extraherades. Av dem skapades centrala teman som sedan bildade sju nyckelteman. En syntetisering av resultatet presenterades: Föräldrar till överviktiga barn upplever osäkerhet i sitt handlande, skuld och skam, ensamhet samt rädsla och oro för barnets sociala utanförskap och ohälsa. Föräldrar önskar kunskap och stöd som stärker deras handlingskompetens och hjälper dem överkomma hinder och barriärer. Uppsatsen belyste komplexiteten det innebär att vara förälder åt ett barn med övervikt och kan ha klinisk betydelse för yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården i mötet med familjer med överviktsproblematik.

ABSTRACT

Title: Parents´ experience of having a child with overweight and their need for support.

Faculty: Faculty of Health, Science and Technology, Karlstad University

Course: Degree project - nursing, 15 ECTS

Authors: Malin Baumgartner-Kullander and Kristin Berglund

Supervisor: Ingrid From


Pages: 38

Month and year for the examination: january 2014

Keywords: child, overweight, parents, experience, support

Obesity is as a major problem both globally and nationally and concerns both adults and children. Overweight children is at risk for medical, psychological and social problems. Parents play a key role in the child's life and development but also in the treatment of children with overweight. The aim was to examine parents' experiences of having a child with overweight. Another aim was to examine their need for support. The method used was a metasynthesis. The sixteen included articles were reviewed and themes and categories was extracted. Central themes was created which then formed the seven key themes. A synthesis of the results was presented: Parents of overweight children experience uncertainty in their actions, guilt and shame, loneliness and fear and anxiety for the child's social exclusion and ill health. Parents wished for knowledge and support to strengthen their action competence and help them overcome obstacles and barriers. The degree project highlighted the complexity it means to be a parent to a child with obesity and may be of clinical importance for professionals in the health care system when meeting families with overweight problems.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INTRODUKTION 6

Övervikt och fetma globalt och nationellt 6

Risker och riskfaktorer 6

Barnet och familjen 7

Support till föräldrar 7

Vårdrelation 8

Problemformulering 9

- Syfte 9

METOD 10

Design 10

Litteratursökning 10

Tabell 1.1. Primär sökstrategi 11

Tabell 1.2. Sekundär sökstrategi 13

Urval 13

Dataanalys 14

Forskningsetiska överväganden 14

RESULTAT 15

Syntetisering av studiernas resultat 15

Nyckelteman 15

Tabell 2. Översikt över respektive nyckeltemas förankring i inkluderade studier 16

Föräldrars upplevelser 17

Osäkerhet i sitt handlande 17

Skuld och skam 18

Ensamhet i sin kamp för barnet 19

Rädsla och oro för barnets sociala utanförskap och ohälsa 20

Föräldrars behov av support 21

Önskan om kunskap och stöd 21

Föräldrars handlingskompetens 22

Hinder och barriärer för att kunna bistå sitt barn 23

DISKUSSION 24

Resultatdiskussion 24

Metoddiskussion 26

Fortsatt forskning 29

Relevans för klinisk verksamhet 29

REFERENSER 30

BILAGA 1. Matris över artiklar inkluderade i resultatet

6

INTRODUKTION

Övervikt och fetma globalt och nationellt

Övervikt och fetma är ett av våra allvarligaste hälsoproblem. Enligt World Health Organization (WHO) (2013b) är övervikt och fetma den femte största dödsorsaken i världen och orsak till ett flertal följdsjukdomar (ibid.). Idag lever 65 procent av världens befolkning i länder där övervikt och fetma leder till fler dödsfall än undervikt gör. Förekomsten av övervikt och fetma ökar inte bara bland vuxna utan även hos barn. Utvecklingen sker i alla världsdelar och år 2010 fanns över 43 miljoner barn under fem år som var överviktiga (de Onis et al. 2010). Även Sverige har problem med övervikt hos barn. I Barnobesitasregistret i Sverige (BORIS), har överviktiga barn registrerats sedan 2005. Ungefär 20–25 procent av svenska barn i 10-årsåldern är överviktiga och drygt tre procent lider av sjukdomen fetma (BORIS 2012). De senaste decennierna har antalet överviktiga barn fördubblats och andelen feta barn blivit mer än fyra gånger så stor (Socialstyrelsen 2009). Nyare studier visade dock att ökningen av övervikt hos barn möjligen stannat av något både globalt (Olds et al. 2011) och i Sverige (Neovius et al. 2006; Lissner et al. 2010; Bergström et al. 2009).

Enligt Gunnarsson Mériaux et al. (2008) har identifiering av barn med övervikt och fetma föreslagits som en effektiv förebyggande åtgärd men även som en förutsättning för behandling. För bedömning och diagnostisering används Body Mass Index (BMI), vilket innebär att en persons vikt i kilogram divideras med personens längd i meter i kvadrat (kg/m2). För vuxna är gränsvärdet ≥25 för övervikt respektive ≥30 för fetma (WHO 2013b). För bedömning av övervikt och fetma hos barn används ISO-BMI vilket är en kurva som tar hänsyn till barnets kön och ålder. Cole et al. (2000) utvecklade metoden för att definiera övervikt och fetma hos barn mellan 2 och 18 år med syfte att den skulle vara tillförlitlig och jämförbar internationellt. I kurvan är föreslagna gränser för övervikt respektive olika grad av fetma inlagda. Gränserna är tänkta att motsvara BMI-värdena 25, 30, 35 och 40 för unga vuxna, det vill säga vid 18 års ålder (Hagenäs 2012). I uppsatsen används begreppet övervikt som samlingsbegrepp och innefattar både övervikt och fetma. Detta då de flesta artiklar som granskats inte gör någon skillnad på diagnoserna då studierna inte fokuserat på barnet utan på föräldrarnas upplevelser, erfarenheter och berättelser. Begreppet upplevelse definieras som att vara med om något som direkt berörd part samt att uppfatta och värdera något på ett känslomässigt plan (Nationalencyklopedin 2013).

Risker och riskfaktorer

Övervikt och fetma påverkar hälsa och livskvalitet negativt (Socialstyrelsen 2009). Barn med övervikt har ökad risk att utveckla både medicinska, psykiska och sociala problem. Vanliga medicinska besvär bland barn med övervikt är andningsbesvär, ökad risk för frakturer, hypertension, tidiga tecken på hjärt- och kärlsjukdom, insulinresistens och psykologiska besvär. Framtida risker är funktionshinder i vuxenlivet och för tidig död (Freedman et al. 2005; WHO 2013a). Barn med övervikt riskerar även att utsättas för social- och psykisk ohälsa relaterat till mobbning och utanförskap (Puhl et al. 2013). Om barn med övervikt inte får hjälp blir de senaste generationerna de första med kortare livslängd än sina föräldrar (Olshansky et al. 2005; Wien 2010).

7

Barnet och familjen

I FN:s konvention om barns rättigheter (SÖ 1990:20) definieras ett barn som varje människa under 18 år. Där fastslås att varje barn har rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa, har rätt till sjukvård och att det är barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare som har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling och att de ska vägleda barnet. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barnet. Även föräldraskapet är till viss del lagstadgat och definierat genom Föräldrabalken (SFS 1949:381). Idag kan föräldraskapet och familjestrukturen se ut på många sätt och familjen behöver inte bestå av släktskap utan kan bestå av personer som endast är juridiskt bundna till varandra (ibid.). Rothausen (1999) beskrev hur familjebilden ändrats under förra seklet. Strukturen har skiftat från att vara en traditionell, patriarkalt styrd kärnfamilj till ett vidare begrepp där familjen består av individer med intresse för varandra skapat av till exempel beroende, skyldighet, kärlek eller omsorg. Det nyare begreppet tillät individen att själv definiera sin familj (ibid.). I den här uppsatsen används begreppet föräldrar utifrån de definitioner som angetts i respektive artikel som studerats. Det kan sammanfattas med att begreppet förälder innefattar biologiska föräldrar, adoptivföräldrar, styvföräldrar eller annan vårdnadshavare som till exempel mor- eller farförälder.

Support till föräldrar

Support kan grovt definieras som tillhandahållande av stöd för att hindra en annan människa från att ge efter för stress. Professionell support kan beskrivas som underlättande av acceptans, utöver tillhandahållandet av uppmuntran och rekommendationer till patienten eller anhöriga (Byrne & Sebastian 1994). Begreppet support har studerats av Finfgeld-Connett (2005) som menar att support kan delas upp i två olika typer, emotionell- och bidragande support. Emotionell support kan ske bland annat genom att delge information, vara någon som finns till hands för att lyssna eller för att normalisera en situation. Bidragande support är att bistå med stöd i form av till exempel ekonomiskt stöd, boende eller mat. Support är vidare beskrivet som ett interpersonellt skeende som alltid är bundet till en kontext (ibid.).

Enligt Statens folkhälsoinstitut (FHI) (2013) är det familjen och föräldrarna som har störst betydelse för att ge barnet ett gott liv. Föräldrarna har stor inverkan på barnets fysiska och psykiska hälsa, sociala kompetens, hur de klarar sin skolgång samt vilka levnadsvanor de får som vuxna. FHI (2013) beskrev föräldrastöd som ett brett begrepp som innebar olika typer av stöd där den viktigaste formen var det informella stödet som gavs och togs emot i de egna sociala nätverken. Målet med föräldrastöd var att via föräldrarna främja barns hälsa och positiva utveckling samt maximera barnets skydd mot ohälsa och sociala problem. Enligt Patterson et al. (2005) gav föräldrastödjande interventioner som riktades till föräldrar i grupp positiva resultat på barnets och förälderns förhållande. Föräldrarnas kompetens stärktes genom att de fick en struktur att förhålla sig till, praktiska kunskaper och ett bättre självförtroende. Det stöd föräldrarna fick av varandra var en tredje aspekt som upplevdes positivt. Svenska föräldrar erbjuds ett grundläggande stöd och skydd i form av barnbidrag, föräldrapenning, sjukvård och förskola/skola. Även ett strukturerat utbud såsom föräldragrupper inom mödra- och barnhälsovården, föräldrastödsprogram samt föräldrarådgivning finns tillgängligt för att

8

möta det växlande behov av stöd som föräldrar kan uppleva under barnets uppväxt (FHI 2013).

Anknytningen mellan barn och föräldrar är avgörande för barnets utveckling och definieras som ett långvarigt, känslomässigt band mellan barnet och anknytningspersonen. Barn känner sig trygga i relationen så länge anknytningspersonen upplevs ständigt tillgänglig, uppmärksam och lyhörd för deras behov (Brumariu & Kerns 2010). Enligt Hart (2009) var det, ur anknytningsteoretiskt perspektiv, viktigt att stötta föräldrarna i deras ansvar i alla former av behandlingssammanhang som rörde familjer. Föräldrarna behövde ges utrymme att vara aktiva och ansvarstagande deltagare i det som måste göras för att deras barn skulle få hjälp med sina svårigheter (ibid.). I hemmiljön fanns den största potentialen att påverka barnets kost och aktivitetsnivå och det var där föräldrarna hade möjlighet att vara en god förebild för sina barn (Golan & Crow 2004; Golan et al. 2006). Young et al. (2007) visade att behandlingsalternativ som riktade sig till familjen och inte enbart det överviktiga barnet var effektivare än alternativ som enbart fokuserade på barnet. Enligt Golan och Crow (2004) gav interventioner som helt riktade sig till föräldrar bättre resultat (större viktnedgång) än interventioner som riktade sig till föräldrar och barn, eller enbart barn med överviktproblematik. Vid uppföljning sju år senare var viktnedgången fortsatt större i den grupp där föräldrarna varit i fokus. Studien visade på ett komplext samspel mellan flera faktorer som påverkade resultatet och det var viktigt att de som i sin profession mötte familjer med överviktsproblematik hade både den kunskap och förståelse som krävdes för att bemöta det. En förutsättning för behandling av barn med övervikt är att föräldrarna var medvetna om barnets vikt. Enligt He och Evans (2007), Hudson et al. (2011) och Regber et al. (2013) hade föräldrar svårt att uppskatta sitt barns storlek och de bedömde ofta att barnet var mindre än det enligt mätningar var. Det innebar att de inte betraktade sitt barn som överviktigt och inte heller sökte professionell hjälp.

I distriktssköterskans kompetensbeskrivning (Socialstyrelsen 2007) framgår att distriktssköterskan ska kunna identifiera fysiska, psykiska och sociala hälsorisker hos befolkningen, bedöma vilka förebyggande insatser som behöver göras, informera och ge råd samt stimulera till olika åtgärder. Som distriktssköterska på barnavårdscentral (BVC) ingår det i uppdraget att förebygga ohälsa och ge råd och stöd till föräldrar angående kost och fysisk aktivitet (Backlund 2012). På BVC följs barn från att de föds tills de börjar skolan. I skollagen (2010:800) beskrivs hur elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa och att eleven har rätt till stöd från skolsköterska, läkare, specialpedagog, kurator och skolpsykolog. Skolsköterskan har uppdraget att efterfölja BVC med råd, stöd och kunskap för att förebygga ohälsa, exempelvis övervikt och fetma (Socialstyrelsen 2004). Magnusson et al. (2012) menade att skolsköterskan behövde medicinsk kunskap om övervikt men även kunskaper i personcentrerad rådgivning. Då övervikt hos barn betraktades som ett komplext problem framhölls att skolsköterskor skulle ha möjlighet att samarbeta med andra professioner (ibid.).

Vårdrelation

Eriksson (2000) beskrev relationen mellan patient och vårdare som grunden i vårdandet och vårdprocessen. Det var i relationen som patienten kunde få utrymme att växa och

9

möjlighet att uttrycka sina aktuella begär, behov och problem. Det var i vårdrelationen som patienten fick kraft att vara delaktig. En förutsättning enligt Halldorsdottir (2008) för att en vårdrelation skulle etableras var att sjuksköterskan uppfattades av patienten som:

- Genuint vårdande för patienten, både som person och patient.

- Kompetent – att ha de nödvändiga färdigheter som krävs inom det relevanta området av omvårdnad och att vara kompetent i mötet med patienten.

- Att ha professionell visdom, vilket är en kombination av kunskap och erfarenhet.

De här tre komponenterna gav patienten en känsla av förtroende vilket var essentiellt i skapandet av en vårdrelation ur patientens synpunkt (ibid.). Attree (2001) visade i sin forskning vad som var avgörande för att patienter och anhöriga skulle uppleva att omvårdnaden var av god kvalitet. Den skulle bland annat vara tillgänglig, sällskaplig och patientfokuserad. Det skulle vidare finnas en öppen kommunikation där information kunde passera och den skulle påvisa godhet, känslighet, delaktighet och medkänsla. Isma et al. (2012) menade att sjuksköterskor inom barnhälsovården ofta upplevde det svårt att kommunicera med föräldrar till överviktiga barn. Om föräldern upplevdes vara defensiv eller motvillig avstod många från att diskutera ämnet. I de här fallen uppstod aldrig någon öppen kommunikation och en god vårdrelation kunde heller inte bildas.

Problemformulering

Idag lever ett stort antal barn, i Sverige och resten av världen, med övervikt eller fetma. Det är ett problem som inte bara påverkar det drabbade barnet utan även familjen. För att interventioner ska lyckas för barn med övervikt och fetma behövs kunskap inom olika områden som till exempel riskfaktorer, kost och fysisk aktivitet, men det behövs också kunskap om hur föräldrar upplever att ha barn med överviktsproblematik då föräldrarna (familjen närmast barnet) har en nyckelroll i om åtgärder ska lyckas. Distriktssköterskan möter familjer med överviktiga barn på BVC, vårdcentral och inom skolhälsovården. Det är distriktssköterskans uppgift att skapa en vårdrelation med både barnet och föräldrarna. En vårdrelation bygger på en kommunikation som baseras på bland annat öppenhet, god kvalitet och medkänsla. För att uppnå det krävs förståelse och kunskap om hur föräldrar till barn med övervikt upplever sin situation och vilket behov av support de har.

Syfte

Syftet med uppsatsen var att undersöka föräldrars upplevelser av att ha barn med övervikt. Ett annat syfte var att undersöka deras behov av support.

10

METOD

Design

Den valda metoden för uppsatsen är en metasyntes. Metasynteser är ett område under utveckling och det finns ingen standardiserad metod som anses vara den bästa för genomförandet. Det råder delade meningar om lämpligheten av att sammanställa resultat från kvalitativ forskning med olika ontologisk utgångspunkt. Dock finns det stöd för att se det som en process som ska anpassas till frågeställningen med syfte att utveckla ny förståelse eller teori (Willman & Stoltz 2012; Polit & Beck 2012). Metasyntes är inget enhetligt begrepp enligt Friberg (2006a) och tillvägagångssätten visades på olika sätt. Motiven till att göra en metasyntes beskrevs som att skapa en sammanfattande bild av ett specifikt fenomen av redan publicerade forskningsresultat där det inte handlar om att aggregera, det vill säga lägga det ena resultatet till det andra, utan om att syntetisera, vilket innebar att skapa någonting nytt. Noblit och Hares (1988) tidiga beskrivning av syntetisering av kvalitativa studier framhålls ofta enligt Friberg (2006a) som en metodologisk grundbok. Enligt Bondas och Hall (2007) var syftet för metasyntesen att erbjuda en ny, integrerad och mer komplett tolkning av resultat, som skulle ge en större förståelse både på djupet och bredden än resultaten från de enskilda inkluderade studierna. Även de beskrev Noblit och Hares (1988) metod. Enligt dem var det ett klassiskt tillvägagångssätt som även var det mest citerade tillvägagångssättet i publikationer om metasynteser. Denna uppsats genomfördes därför enligt Noblit och Hares (1988) beskrivning av processen, vilken de kallar för metaetnografi. Enligt dem består en metaetnografi av sju faser som överlappar varandra och repeteras under arbetets gång. Faserna är: 1, komma igång. 2, bestämma vad som är relevant för det initiala intresset. 3, läsa studierna. 4, bestämma hur studierna är relaterade. 5, sammanställa studierna. 6, syntetisera sammanställningen. 7, uttrycka syntesen.

I den första fasen genomförs förberedelser såsom identifiering av ett intressant ämne. De menar att det inte finns något värde i en syntes som författarna inte finner intressant.

Litteratursökning

Den andra fasen i genomförandet av en metaetnografi enligt Noblit och Hare (1988) bestod av att bestämma vilka studier som var av betydelse för syntesen och vilka studier som kunde vara trovärdiga och av intresse för den som skulle läsa uppsatsen. Litteratursökningen var en del i projektprocessen. Enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) (2011) kan framträdande drag i en sådan process urskiljas: förberedande sökningar, testsökning, huvudsökning och till sist en uppdaterande sökning för att se att det inte tillkommit nytt material. Litteratursökningen genomfördes i fyra olika databaser. De databaser som använts är Cinahl (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Litterature), MEDLINE (Medical Literature On-Line), PsycINFO (Psychological Abstracts) och Scopus vilka samtliga fanns tillgängliga via Karlstads universitetsbiblioteks hemsida (www.kau.se/bibliotek/sok/databaser). Databasen Cinahl innehöll material inom omvårdnad, sjukgymnastik och arbetsterapi. MEDLINE innehöll litteratur inom biomedicinska områden såsom medicin, omvårdnad och tandvård. PsycINFO innehöll referenser till material inom beteendevetenskap och psykologi (Karlsson 2012). Scopus är en referens- och citeringsdatabas som täcker in

11

många ämnen och användes som komplement till de tidigare nämnda databaserna. Databaserna Cinahl och MEDLINE beskrevs av Polit och Beck (2012) som särskilt användbara för sökningar inom ämnet omvårdnad men även de övriga två databaserna rekommenderas. Sökorden parent, nurse, overweight, obesity, experience, support och child valdes utifrån syftet och samma sökord användes i samtliga databaser. Sökorden kombinerades med den booleska operatorn OR i alla sökningar förutom i MEDLINE. Där användes operatorn AND för att endast innefatta artiklar som innehöll sökordet ”nurs*”. Trunkering användes på de sökord där ordet kunde ha flera ändelser som bedömdes kunna ha relevans. Trunkering innebär att en, för databasen angiven, symbol placeras efter ordets rot för att få med alla möjliga ändelser (Karlsson 2012). Sökorden var i den utsträckning det varit möjligt även tesaurustermer. För att säkerställa att sökordens relevans i de använda databaserna konsulterades bibliotekarie på Karlstads universitets bibliotek. Databassökningen genomfördes av båda författarna, se tabell 1.1.

Tabell 1:1. Primär sökstrategi

Databas Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3

Cinahl #1 parent* OR nurs* 340192

#2 overweight OR obesity

40473

#3 experience* OR support

283408

#4 child* 321145

#1 AND #2 AND #3 AND #4

310

2005-2013, peer-reviewed

289 41 14 7

MEDLINE #1 parent* AND nurs* 21924


196896


750596

#4 child* 1913056

#1 AND #2 AND #3 AND #4

196

2005-2013 159 28 8 2*

PsycINFO #1 parent* OR nurs* 305679


25420

12


715126

#4 child* 709160

#1 AND #2 AND #3 AND #4

559

2005-2013, peer-reviewed

360 33 13 3**

Scopus #1 parent* OR nurs* 404838


161190


1476537

#4 child* 750720

#1 AND #2 AND #3 AND #4

897

2005-2013, endast artiklar

729 43 21 3***

Totalt 15 artiklar

* Fem artiklar varav tre dubbletter

** Åtta artiklar varav fem dubbletter

*** Tretton artiklar varav tio dubbletter

Vid den sekundära sökningen som genomfördes manuellt fanns ytterligare en artikel vilket gör att det totala antalet artiklar blir 16 stycken. Artikeln söktes fram i databasen Scopus, se tabell 1.2. En artikel skriven av samma författare framkom i sökningen i Cinahl men exkluderades på grund av bristande metod och att den var skriven på danska. Då syftet och resultatet var intressant söktes fler artiklar skrivna av författaren fram och en artikel som motsvarade uppsatsens syfte och inklusionskriterier framkom och inkluderades i uppsatsen.

13

Tabell 1.2 Sekundär sökstrategi

Exkluderad artikel författare, årtal, land

Exkluderad artikel titel

Framsökt i databas

Inkluderad artikel författare, årtal, land

Inkluderad artikel titel

Framsökt i databas

Lindelof, A. 2005, Danmark

Overvægtige børn og deres forældres oplevelse og forståelse af barnets overvægt

Cinahl Lindelof, A., Vinther Nielsen, C. & Pedersen, D. P. 2010, Danmark

Obesity treatment – more than food and exercise: a qualitative study exploring obese adolescents´ and their parents´ views on the former´s obesity

Scopus

Urval

Inklusionskriterier var kvalitativa artiklar publicerade de senaste åtta åren, det vill säga 2005-2013 som motsvarade uppsatsens syfte. Årtalen valdes för att bara inkludera aktuell kunskap. Artiklar som inte var primärkällor och artiklar där det saknades forskningsetiskt resonemang exkluderades. Även artiklar skrivna på andra språk än engelska exkluderades. Bondas och Hall (2007) menade att områden som språk och kultur inte diskuterats inom metasynteser än och att det därför kunde vara bra att enbart inkludera artiklar skrivna på engelska. Ett antal artiklar exkluderas då de handlade om föräldrar som inte själva hade barn med övervikt eller fetma men som ändå tillfrågades om sina upplevelser. Urvalet genomfördes i tre steg. I urval 1 lästes titlarna på artiklarna i sökresultatet och de artiklar vars titel kunde anses relevant utifrån uppsatsens syfte valdes ut. Urval 1 genomfördes separat i enlighet med rekommendationer från litteraturen. I de fall det rådde oenighet beslutades att det räckte med att den ena författaren ansåg att artikeln var, eller kunde vara, relevant för att den skulle gå vidare för fortsatt granskning och bedömning (cf. Rosén 2012; SBU 2012). I urval 2 lästes abstract på valda artiklar och de som då bedömdes kunna motsvara uppsatsens syfte och som uppfyllde inklusions- och exklusionskriterier togs fram i fulltext. I urval 3 lästes artiklarna i sin helhet vilket beskrivs som den tredje fasen i genomförandet av en metaetnografi enligt Noblit och Hare (1988). De beskrev vikten av att läsa artiklarna flera gånger för att finna och notera teman och kategorier utifrån syftet. I enlighet med uppsatsen syfte var det beskrivningar av föräldrarnas upplevelser och begrepp som gav uttryck för deras behov av stöd. I det här stadiet genomfördes även granskning och bedömning av artiklarnas kvalitet med hjälp av mallar från SBU (SBU 2012). För att artikelns kvalitet skulle bedömas som godtagbar krävdes medelhög eller hög kvalitet. Gränsvärde för medelhög kvalitet sattes till 70-79 % och artiklar med 80 % eller mer bedömdes ha hög kvalitet (se bilaga 1). Urvalsprocessen har varit den samma för alla artiklar, oavsett om de funnits i primär eller sekundär sökning.

14

Dataanalys

Enligt Wallengren och Henricsson (2012) var det viktigt att säkerställa att vald analysmetod kunde besvara forskningsfrågan då det är en viktig del i innehållsvaliditeten, trovärdigheten och pålitligheten. Utifrån arbetets syfte, som var att undersöka upplevelser och behov av stöd, baseras uppsatsen enbart på forskning med kvalitativ analys av data. Litteratursökningen resulterade i 16 artiklar där olika kvalitativa metoder använts. De metoder som användes i studierna var grundad teori (grounded theory), fenomenologi, kvalitativ innehållsanalys, narrativ metod och fenomenologisk hermeneutik. För att kunna sammanställa kunskapen som framkommit genomfördes en metasyntes. En metasyntes ska enligt Noblit och Hare (1988) fokusera på att bilda tolkningar snarare än analyser. Det är i utformandet av en metasyntes inte tvunget att använda studier med samma perspektiv eller med samma syfte, metod eller resultat utan val av studier baseras på vilka resultat som kan ge mest betydande data utifrån uppsatsens syfte. Polit och Beck (2012) menar att det är en fördel att vara minst två personer som genomför en metasyntes då det minskar risken för bias och möjliggör triangulering.

I den fjärde fasen av genomförandet av en metaetnografi enligt Noblit och Hare (1988) listades systematiskt de teman och kategorier som framkommit i tidigare stadie då artiklarna genomlästes flera gånger. I den femte fasen jämfördes artiklarnas olika teman och kategorier med varandra och sammanställdes i centrala teman. I fas sex utformades en helhet av varje enskild sammanställning, så kallade nyckelteman. I den sjunde och sista fasen presenteras syntesen, vilken kan ses på sidan 16. I den här uppsatsen presenterades den i skriven form men enligt upphovsmännen Noblit och Hare (1988) kan presentationen utformas så att den på bästa sätt passar den som ska vara mottagare av syntesen, vilket kan innebära presentationer som till exempel en videoinspelning, konst eller musik. Författarna följde de anvisningar som gavs i litteraturen (Henriksson (red.) 2012, Friberg (red.) 2006b, Noblit & Hare 1988; Polit & Beck 2012) i genomförandet för att på så sätt säkerställa ett så korrekt vetenskapligt förfarande som möjligt.

Forskningsetiska överväganden

Det material som inhämtats har genomarbetats noggrant. Vid översättning av artiklar från engelska till svenska förelåg annars risk för feltolkningar och att grupper beskrevs på ett nedlåtande sätt (Kjellström 2012). Då en metasyntes innebär att tidigare genomförd forskning sammanförs behövdes inget tillstånd inhämtas och uppsatsen inte heller prövas av etisk kommitté. Kategorierna i resultatet skapades utifrån de begrepp som användes i respektive studie och översättning till svenska genomfördes först när de var klara för att undvika feltolkningar och förvrängning av materialet. Uppsatsen innehåller endast primärkällor där de etiska övervägandena kan följas. I de fall där deltagare namngivits har det skett med kodning för att skydda deltagarnas identitet. Om tillräcklig etisk hänsyn inte visats eller tillstånd av etiska kommittéer inte sökts eller avslagits så har artiklarna exkluderats. Polit och Beck (2012) beskriver exempel på forskning kring föräldrars upplevelser om barn som ett etiskt dilemma. Det kan å ena sidan vara smärtsamt och traumatiskt för föräldrarna att få frågor om ämnet men å andra sidan kan kunskapen som forskningen genererar utforma interventioner för att hjälpa

15

föräldrar i liknande situationer. Bondas och Hall (2007) menade att det, ur etiskt perspektiv, kan vara bra att välja metasyntes som metod för genomförandet när det gäller känsliga ämnen inom omvårdnad. Framförallt de som är aktuella för pågående forskning och där slutsatserna står i konflikt med varandra.

RESULTAT

Uppsatsens resultat presenteras som en metasyntes och bygger på 16 kvalitativa artiklar där fem olika metoder använts; i sex artiklar användes innehållsanalys, i fem artiklar grundad teori (grounded theory), i tre artiklar fenomenologi, i två artiklar narrativ metod och i en artikel fenomenologisk hermeneutik. Artiklarna redovisar vetenskapliga studier genomförda i sex olika länder. Fyra stycken genomfördes i Storbritannien, tre i Danmark, tre i USA, tre i Australien, en i Skottland, en i Kanada och en i Norge. Av de 16 artiklarna bedömdes åtta stycken vara av medelhög kvalitet och åtta stycken vara av hög kvalitet, se bilaga 1. Resultatet bygger på 481 intervjuer, 214 själviakttagelser samt fokusgrupper och en observation. Deltagarna var föräldrar, 328 mödrar, 54 fäder samt 21 övriga familjemedlemmar, till exempel mor- och farföräldrar och styvföräldrar. Föräldrarna hade olika kön, ålder, etnicitet, socio-ekonomisk ställning, utbildning och kulturell bakgrund.

Syntetisering av studiernas resultat

Föräldrar till överviktiga barn upplever osäkerhet i sitt handlande, skam och skuld, ensamhet samt rädsla och oro för barnets sociala utanförskap och ohälsa. Föräldrarna önskar kunskap och stöd som stärker deras handlingskompetens och hjälper dem överkomma hinder och barriärer.

Nyckelteman:

1. Osäkerhet i sitt handlande, 2. Skuld och skam, 3. Ensamhet i sin kamp för barnet, 4. Rädsla och oro för barnets sociala utanförskap och ohälsa, 5. Önskan om kunskap och stöd, 6. Föräldrars handlingskompetens och 7. Hinder och barriärer för att kunna bistå sitt barn.

Nyckeltema 1-4 beskriver föräldrars upplevelser och nyckeltema 5-7 beskriver deras behov av support.

16

Tabell 2. Översikt över respektive nyckeltemas förankring i inkluderade studier.

Referens 1 2 3 4 5 6 7 Boutelle et al. 2012, USA

X X X X

Brødsgaard et al. 2013, Danmark

X X X X

Curtis et al. 2011, Storbritannien

X X X

Edmunds 2005, Storbritannien

X X X X

Edmunds 2008, Storbritannien

X X X

Haugstvedt et al. 2011, Norge

X X X

Holt et al. 2008, Kanada

X X

Hughes et al. 2010, USA

X X X

Jackson et al. 2005, Australien

X X X X

Jacksson et al. 2007, Australien

X X X X

Lindelof et al. 2010, Danmark

X X

Lorentzen et al. 2012, Danmark

X X X X

Pescud et al. 2012, Australien

X X X

Stewart et al. 2008, Skottland

X X X X

Styles et al. 2007, USA

X X X X X

Turner et al. 2012, UK

X X X

Föräldrars upplevelser:

Osäkerhet i sitt handlande

Nyckeltemat osäkerhet i sitt handlande återfanns i tio av de inkluderade artiklarna (Haugstvedt et al. 2011; Styles et al. 2007; Brødsgaard et al. 2013; Hughes et al. 2010; Boutelle et al. 2012; Curtis et al. 2011; Pescud & Pettigrew 2012; Stewart et al. 2008; Jackson et al. 2005 & 2007) (se tabell 2) och framkom genom syntetisering och tolkning av följande centrala teman: osäkerhet i kommunikationen med barnet, osäkerhet i gränssättning, osäkerhet skapad av utomstående, osäkerhet om försök till förändring leder till negativa konsekvenser för barnet.

17

Föräldrarna var överens om att en övervikt inte definierar vem du är som person och upplevde det därför svårt att motivera tonåringen till viktnedgång. Många föräldrar menade att minsta kommentar om tonåringens vikt resulterade i konflikt vilket gjorde dem osäkra i valet att ta upp problemet eller låta bli (Boutelle et al. 2012). Föräldrar som själva var överviktiga upplevde osäkerhet av vetskapen om att de borde göra något åt sitt barns övervikt men hade en önskan om att låta barnet slippa de känslor det innebär att bli konfronterad med problemet (Curtis et al. 2011).

Föräldrarna beskrev en önskan att barnen skulle känna sig älskade och använde ofta godsaker för att visa det trots att de egentligen visste att de inte borde (Pescud & Pettigrew 2012). Maten var ofta sammankopplad med ett flertal olika känslor och samma typ av mat kunde vara ett sätt att visa kärlek och uppskattning men också associeras med negativa känslor (Curtis et al. 2011). Mer än hälften av föräldrarna, i en studie, upplevde osäkerhet i frågan om vems (i familjens) behov som skulle prioriteras. De förstod att de borde förse det överviktiga barnet med nyttig mat men kände samtidigt att de inte ville beröva sig själva eller eventuella syskon möjligheten att äta sådant de tyckte om (Styles et al. 2007). I Brødsgaard et al. (2013) hade mödrarna i studien målsättningen att kunna sätta gränser för sitt barn och ta kontrollen över deras ätande. Att sätta gränser kunde upplevas som en stress i föräldraskapet och föräldrar orkade inte alltid med konflikterna som uppstod av att ”säga nej” till sitt barn (Hughes et al. 2010).

Osäkerheten i handlandet baserades inte bara på föräldrarnas inre upplevelser utan även på att de fick sitt föräldraskap ifrågasatt av utomstående (Haugstvedt et al. 2011). Det framkom att, specifikt mödrar, upplevde osäkerhet i sitt handlande i valet mellan att framstå som en ”elak mamma” nu och bli betraktad som en ”bra mamma” senare eller tvärtom (Brødsgaard et al. 2013).

Föräldrarna beskrev hur de såg att barnet blev stigmatiserat på grund av sin övervikt men kände sig osäkra på hur de skulle kunna stå upp för sitt barn och beskydda det från omvärlden. Vidare beskrev föräldrarna svårigheter med att sätta gränser då kände sig osäkra på om konsekvenserna av gränssättning skulle bli positiva eller negativa. Föräldrarna ville visa barnet att de accepterade dem som de var men att de fortfarande önskade en förändring (Haugstvedt et al. 2011). De upplevde osäkerhet i valet att diskutera viktproblem med sitt barn då de var rädda att barnet skulle tappa kontrollen åt andra hållet. De oroade sig för att deras fokus på barnets vikt och ätande skulle ge konsekvenser som ätstörningar eller förstöra barnets självkänsla (Stewart et al. 2008; Brødsgaard et al. 2013; Boutelle et al. 2012; Haugstvedt et al. 2011). Det förekom beskrivningar av osäkerhet i handlandet där mödrar slets mellan att försöka vara positiva och arbeta för en långsiktig förändring och en känsla av att försöken bara orsakade stress i förhållandet till barnet (Jackson et al. 2005). Det framkom även att de slets mellan att försöka främja en hälsosam livsstil och att vara överdrivet restriktiva. De bekymrade sig för att om de var för strikta så skulle det få barnen att rebellera och bli mer ovilliga att göra hälsosamma val (Brødsgaard et al. 2013; Stewart et al. 2008; Jackson et al. 2007). Hos föräldrar till tonåringar var upplevelsen av osäkerhet uttryckt som en önskan att tonåringen skulle gå ner i vikt. Dock fanns en oro att dennes självkänsla skulle påverkas negativt (Boutelle et al. 2012). De föräldrar vars barn genomgått behandling för sin övervikt beskrev ytterligare en aspekt av osäkerhet. Oavsett om barnet gått ner i vikt eller inte så kände sig vissa föräldrar osäkra i frågan om det hade varit värt det. Majoriteten av föräldrarna uppgav att de trots allt var

18

positiva till behandlingen, även de vars barn ökat i vikt. De resonerade som så att barnet troligtvis hade ökat ytterligare om de inte fått hjälp (Stewart et al. 2008).

Skuld och skam

Nyckeltemat skuld och skam återfanns i tolv av de inkluderade artiklarna (Pescud & Pettigrew 2012; Jackson et al. 2007; Haugstvedt et al. 2011; Brødsgaard et al. 2013; Lorentzen et al. 2011; Curtis et al. 2011; Edmunds 2005 & 2008; Stewart et al. 2008; Hughes et al. 2010; Boutelle et al. 2012; Turner et al. 2011) (se tabell 2) och framkom genom syntetisering och tolkning av följande centrala teman: Skuldkänslor rörande kosten, bristande föräldraansvar, skuldkänslor på grund av egna erfarenheter, upplevelser av skuld och skam i kontakt med utomstående samt upplevelser av att bli stigmatiserad.

Föräldrarna beskrev att de upplevde skuld regelbundet. Uttryck som ”Jag vet att det är fel, men…”, ”Jag vet att det inte är rätt, men…” och ”Jag vet vad jag borde göra, men…” indikerade att skulden fanns närvarande i föräldrarnas berättelser. Den vanligaste orsaken till skuldkänslor var barnets dåliga matvanor. Det kunde innebära att tillåta barnet att äta för stora mängder eller mat som var onyttig (Pescud & Pettigrew 2012). I synnerhet mödrarna beskrev sig själva som misslyckade och kände skuld och skam gentemot barnet för att de inte lyckats hjälpa dem bättre. Några tog på sig hela skulden för deras tonåriga döttrars övervikt. De förklarade det med att det var de som ansvarade för matinköp och matlagning i hemmet. De menade att det var de som mödrar som hade det övergripande ansvaret för att familjen hade en hälsosam livsstil (Boutelle et al. 2012). Andra upplevde att det var föräldrarnas gemensamma ansvar att skapa en hälsosam miljö för sina barn. De här mödrarna hade två förklaringar till sitt barns övervikt. Det ena var en genetisk förklaring (”nature”), att barnet var överviktigt på grund av ärftliga faktorer. Den andra förklaringen var miljön de växte upp i (”nurture”), vilket innefattade bland annat kost- och motionsvanor. Oavsett vilken förklaring de hade framhöll de att ansvaret och skulden föll på dem som föräldrar (Hughes et al. 2010).

Flera studier identifierar skuld och skam relaterat till bristande föräldraansvar. Här menade föräldrar att de var medvetna om att de ansvarade för sitt barn och att det därför var de som bar skulden till övervikten (Brødsgaard et al. 2013; Lorentzen et al. 2011; Curtis et al. 2011).

Föräldrar som själva var överviktiga upplevde skuldkänslor av att ställa krav på sina barn som de själva inte klarade att leva efter (Haugstvedt et al. 2011). De beskrev att de upplevde skuld över att ha fört viktproblemet vidare till sitt barn (Turner et al. 2011; Hughes et al. 2010; Haugstvedt et al. 2011; Stewart et al. 2008). Mödrar som själva var överviktiga upplevde att det var de som bar ansvaret för att barnet blivit överviktigt och skuldbelagde sig själva för det. Många av dem beskrev plågsamma minnen av mobbing och utanförskap under sin egen uppväxt. Att se sitt eget barn genomlida samma sak var något som utlöste skuldkänslor (Hughes et al. 2010).

Föräldrarna upplevde att de blev dömda och skuldbelagda av utomstående (Jackson et al. 2007; Haugstvedt et al. 2011). De beskrev hur de kände sig uttittade när de åt på

19

restaurang eller på bjudningar (Haugstvedt et al. 2011). Det framkom flera berättelser om hur utomståendes påståenden och frågor om barnets vikt fick föräldrar att känna skam och skuld (Edmunds 2008; Jackson et al. 2007; Haugstvedt et al. 2011). Flertalet mödrar uttryckte en stark uppfattning att barnets övervikt återspeglades negativt på dem som mödrar även om det inte alltid var något som sades direkt till dem. Det framkom beskrivningar av hur de kände sig skuldbelagda från flera håll, såsom av makar och föräldrar, lärare på barnets skola samt yrkesutövare inom hälso- och sjukvården. Skulden upplevdes som mycket stressande och ledde till att de kände ett ständigt behov av att förklara sig och sitt handlande (Jackson et al. 2007). Barnets övervikt fick föräldrar att minnas negativa saker från sin egen barndom som överviktig. De ansåg att det var grymt att låta sitt barn bli överviktigt men att de, på grund av att de älskade sitt barn, hade svårt att neka det något. Skuldkänslorna framkallade ett behov av att behöva förklara att de inte var ointelligenta utan såg sig själva som intelligenta varelser men att det här handlandet inte hade något med sunt förnuft att göra (Stewart et al. 2008).

Flera föräldrar upplevde att de skuldbelagdes i sin kontakt med hälso- och sjukvården (Edmunds 2005; Turner et al. 2011; Stewart et al. 2008). Några föräldrar beskrev situationer där deras läkare sagt åt dem att barnets övervikt berodde på att de inte försökte tillräckligt mycket. Det framkom berättelser om läkare som lagt skulden för sonens övervikt på föräldrarna för att det var de som köpte hem maten. Vidare beskrev föräldrar skamkänslor i sin kontakt med vården. De upplevde ofta att deras oro över barnets vikt nonchalerades (Edmunds 2005). Upplevelser av skuld och skam gjorde vissa föräldrar motvilliga till att söka hjälp för sitt barn. Föräldrar som själva var eller hade varit överviktiga menade att de inte ville utsätta sitt barn för skammen som de visste att det kunde innebära att träffa hälso- och sjukvårdspersonal på grund av övervikt (Turner et al. 2011).

Föräldrarna upplevde att hela familjen stigmatiserades på grund av barnets övervikt (Jackson et al. 2007; Haugstvedt et al. 2011). I en studie framkom att omgivningens behandling fick familjen att känna sig som spetälska (Edmunds 2008).

Ensamhet i sin kamp för barnet

Nyckeltemat ensamhet i sin kamp för barnet återfanns i sju av de inkluderade artiklarna (Edmunds 2005 & 2008; Hughes et al. 2010; Jackson et al. 2005; Stewart et al. 2008; Styles et al. 2007; Turner 2011) (se tabell 2) och framkom genom syntetisering och tolkning av följande centrala teman: upplevelser av bristande stöd, upplevelser av bristande förståelse samt upplevelser av övergivenhet.

Ensamhet beskrevs i föräldrarnas försök att hjälpa sitt barn (Styles et al. 2007). Ofta saknade de stöd hos både primärvård och skolsköterska (Styles et al. 2007; Edmunds 2008; Jackson et al. 2005; Stewart et al. 2008). Några mödrar upplevde att de samarbetade bra med barnets far i frågor som rörde barnets övervikt medan andra beskrev att de saknade stöd av barnets far när det gällde att försöka införa hälsosammare vanor för barnet. Enligt dem berodde det på att fäderna förnekade att barnet hade viktproblem (Jackson et al. 2005).

20

Mödrar beskrev att makarna bråkade om hur mycket mat de skulle låta sitt barn äta. Osämja kunde också uppkomma på grund av att maken inte insåg problemet och därför inte samarbetade på ett önskvärt sätt. Några mödrar beskrev hur de fick skydda barnet från deras fäder då de sa nedvärderande saker om barnet (Edmunds 2008). Även morföräldrar kunde komma med nedvärderande kommentarer till barnet och modern. Morföräldrarna insåg inte alltid överviktsproblematiken och gav barnbarnen sötsaker trots föräldrarnas uppmaningar att låta bli. Mödrarna upplevde att de stod i en beroendeställning till föräldrarna vilket ytterligare komplicerade förhållandet (Edmunds 2008; Hughes et al. 2010).

Föräldrarna menade att de sökt men inte fått den hjälp de varit i behov av, vilket gav en känsla av övergivenhet (Edmunds 2005; Turner 2011). Framförallt mödrar kunde även känna sig övergivna av sina partners och övrig familj (Styles et al. 2007; Edmunds 2008; Jackson et al. 2005; Stewart et al. 2008). De beskrev en känsla av övergivenhet när fäderna inte i samma utsträckning som dem försökte vara goda förebilder (Jackson et al. 2005).

Rädsla och oro för barnets sociala utanförskap och ohälsa

Nyckeltemat rädsla och oro för barnets sociala utanförskap och ohälsa återfanns i fem av de inkluderade artiklarna (Lorentzen et al. 2011; Holt et al. 2008; Boutelle et al. 2012; Haugstvedt et al. 2011; Jackson et al. 2007) (se tabell 2) och framkom genom syntetisering och tolkning av följande centrala teman: Rädsla för socialt utanförskap, oro för fysiska konsekvenser och oro för psykiska och sociala konsekvenser.

Alla föräldrar, i en studie, beskrev att den största oro de hade angående barnets övervikt var att deras barn skulle stigmatiseras av den. De uttryckte särskilt oro för socialt utanförskap, att barnen skulle bli retade eller få svårt att få vänner. De menade att vänner var det viktigaste för barnets utveckling av självkänsla (Haugstvedt et al. 2011). Föräldrar berättade att deras barn inte blev bjudna på kalas eller lekte med andra på lekplatsen. Ämnet rörde upp de starkaste känslorna hos föräldrarna och det noterades att flera föll i gråt (Haugstvedt et al. 2011; Holt et al. 2008). Två mödrar beskrev hur deras döttrar skapat sig en roll i klassen som hjälpare till barn som var mindre duktiga i skolan, för att på så sätt bli en del av gemenskapen. Detta skyddade dem inte från att bli retade av andra och när hjälpen upphörde slutade ofta även gemenskapen (Lorentzen et al. 2011).

Föräldrarna oroade sig för både fysiska, psykiska och sociala konsekvenser av barnets övervikt, där oron för psykiska och sociala konsekvenser var betydligt större än för de fysiska (Boutelle et al. 2012; Jackson et al. 2007). Berättelser om både fysiska övergrepp och socialt utanförskap framkom. En mor beskrev hur dottern blivit utsatt för våld av en pojke på innergården där barnen lekte. Efter den incidensen gick dottern inte ut. Modern var mycket bekymrad över den onda cirkeln dottern var fast i, stillasittande framför skärmar inomhus (Lorentzen et al. 2011).

De uttryckte oro för nästa steg i barnets liv. Om det var yngre barn uttrycktes oro för tonårslivet, om barnet var tonåring uttrycktes oro för den unge vuxna. Mödrar till döttrar oroade sig även för om barnen skulle kunna få uppleva hälsosamma kärleksrelationer.

21

De uttryckte oro för att döttrarna skulle råka ut för män som utnyttjade döttrarnas extra känslighet relaterat till övervikten (Jackson et al. 2007). Många av föräldrarna hade varit eller var överviktiga och ville inte att deras barn skulle drabbas av de konsekvenser av övervikten som de själva drabbats av (Boutelle et al. 2012).

Föräldrars behov av support:

Önskan om kunskap och stöd

Nyckeltemat önskan om kunskap och stöd återfanns i åtta av de inkluderade artiklarna (Styles et al. 2007; Brødsgaard et al. 2013; Lorentzen et al. 2011; Holt et al. 2011; Turner et al. 2011; Jackson et al. 2005; Edmunds 2005 & 2008) (se tabell 2) och framkom genom syntetisering och tolkning av följande centrala teman: kunskap och stöd från samhället samt kunskap och stöd från hälso- och sjukvården.

Föräldrarna beskrev barnets viktnedgång som ett långsiktigt projekt. För att orka motivera barnet upplevde de ett behov av stöd (Jackson et al. 2005). De önskade bland annat stöd på politisk eller samhällelig nivå. Ett exempel var bättre märkning av livsmedel för att underlätta att hitta bra mat i affärerna. Ett annat exempel var säker miljö för fysisk aktivitet såsom lekparker och motionsanläggningar (Holt et al. 2011). Föräldrar efterfrågade även stödgrupper anpassade efter deras nivå. Det var önskvärt att grupperna skulle hållas kvällstid och i närheten av hemmet för att det skulle vara lätt att delta. De önskade att grupperna skulle vara både för vuxna och barn. De ville få ett program som var på barnets nivå och som innehöll information om kost, matlagning och fysiska aktiviteter. Om barn såg andra barn delta skulle det underlätta för dem själva enligt föräldrarna. En viktig aspekt var att programmet inte skulle kosta för mycket (Styles et al. 2007).

Föräldrar önskade att skolan skulle vara mer aktiv för att vara en hälsosam plats och att skolans kafeteria skulle erbjuda hälsosam mat (Styles et al. 2007; Holt et al. 2011). De efterfrågade även skydd och stöd för de barn som utsattes för olika sorters kränkningar på grund av sin övervikt samt daglig fysisk aktivitet på schemat (Holt et al. 2011; Lorentzen et al. 2011).

Föräldrar upplevde det stöd de fått från yrkesutövare inom hälso- och sjukvården som positivt. De uttryckte hur viktigt det var att bli tagna på allvar och få råd och stöd i en respektfull miljö. Många hade försökt ett flertal åtgärder på egen hand för att få deras barn att gå ner i vikt innan de sökte hjälp och de önskade att stödet skulle utökas, men baseras på de egna initiativen (Brødsgaard et al. 2013). I en av studierna framkom missnöje mot familjeläkaren men stödet från skolsköterskan upplevdes däremot som positivt. Skolsköterskan gav råd om kost och motion och hennes stöd upplevdes mer inriktat på barnets välmående och att försöka stärka självkänslan, vilket föräldrarna menade hade positiv påverkan på barnet (Lorentzen et al. 2011). Ett flertal studier visade på att föräldrarna aktivt sökt stöd och hjälp hos professionella inom hälso- och sjukvården, exempelvis familjeläkare, dietist och skolsköterska men att det inte hjälpt. Många av dem beskrev att familjeläkaren endast upprepat det de redan visste och inte visat intresse för att fortsätta kontakten genom att till exempel boka uppföljning. De upplevde även att läkaren varit oförskämd mot dem som föräldrar eller direkt mot deras

22

barn. På samma sätt beskrevs vissa möten med dietister och skolsköterskor (Holt et al. 2011; Edmunds 2005; Turner et al. 2011; Lorentzen et al. 2011).

Ett sammanfattade uttryck för behov av stöd framkom som en önskan om att yrkesutövare inom hälso- och sjukvården skulle förstå komplexiteten det innebar att vara förälder åt ett överviktigt barn (Edmunds 2008).

Föräldrars handlingskompetens

Nyckeltemat föräldrars handlingskompetens återfanns i sex av de inkluderade artiklarna (Jackson et al. 2005; Brødsgaard et al. 2013; Edmunds 2005; Styles et al. 2007; Lindelof et al. 2010; Curtis et al. 2011) (se tabell 2) och framkom genom syntetisering och tolkning av följande centrala teman: Rollen som förebild, strategier för kostförändringar och ökad fysisk aktivitet.

Föräldrarna hade oftast vidtagit ett flertal åtgärder innan de sökte hjälp (Jackson et al. 2005; Brødsgaard et al. 2013; Edmunds 2005). Deras handlingskompetens beskrevs i deras försök att vara bra förebilder, att handla hem hälsosam mat och att, i viss mån, utöva fysisk aktivitet tillsammans med sitt barn (Jackson et al. 2005; Brødsgaard et al. 2013; Styles et al. 2007; Lindelof et al. 2010; Edmunds 2005). När det gällde fysisk aktivitet nämndes fäder som positiva förebilder vid flera tillfällen. Vissa föräldrar hade också försökt med hjälp utifrån i form av självhjälpsgrupper (Jackson et al. 2005).

Föräldrarna menade att de reflekterat över familjens matvanor och begränsat intaget av ohälsosam kost och dryck och försökte balansera kost och aktivitet (Jackson et al. 2005; Brødsgaard et al. 2013; Styles et al. 2007; Lindelof et al. 2010; Edmunds 2005). Framförallt mödrar visade på ett flertal strategier de handlade efter i sina försök att hjälpa barnet. De menade att de förstod överviktsproblematiken och relationen mellan kost och rörelse. Några av mödrarna hade börjat reflektera över hur de använde godsaker som belöning. Föräldrarna hade börjat planera middagarna bättre och beskrev hur de försökte äta tillsammans utan annan aktivitet som tv-tittande samtidigt. De försökte även få barnen att äta långsammare och känna igen tecken på mättnad. När barnet åt för mycket, eller åt skräpmat försökte de distrahera med kommentarer (Jackson et al. 2005).

Det framkom också beskrivningar av bristande handlingskompetens genom upplevelser av hjälplöshet och oförmåga att få sitt barn att ändra matvanor. Den beskrivningen var en i ett led att uttryck för upplevelser av maktlöshet och bristande auktoritet som förklarades med att den traditionella hierarkin i familjen var utjämnad (Curtis et al. 2011).

Hinder och barriärer för att kunna bistå sitt barn

Nyckeltemat hinder och barriärer för att kunna bistå sitt barn återfanns i nio av de inkluderade artiklarna (Lorentzen et al. 2011; Brødsgaard et al. 2013; Pescud & Pettigrew 2012; Styles et al. 2007; Hughes et al. 2010; Curtis et al. 2011; Boutelle et al. 2012; Jackson et al. 2007; Lindelof et al. 2010) (se tabell 2) och framkom genom

23

syntetisering och tolkning av följande centrala teman: Ekonomiska hinder och tidsbrist, brist på kontroll och personliga barriärer.

Föräldrarna beskrev hur de mötte olika barriärer i sina försök att hjälpa sitt barn. Hälsosam mat och träning var kostsamt för många (Jackson et al. 2007; Lorentzen et al. 2011; Brødsgaard et al. 2013; Pescud & Pettigrew 2012; Styles et al. 2007). Framförallt arbetande föräldrar beskrev att det var svårt att hinna med att tillaga en hälsosam måltid till sina barn när de kom hem sent från jobbet. Vid sådana tillfällen var det lättare att ta till genvägar och sämre alternativ (Jackson et al. 2007; Lorentzen et al. 2011; Brødsgaard et al. 2013; Pescud & Pettigrew 2012; Styles et al. 2007).

En annan faktor som framkom var bristen av kontroll över barnens matintag. Föräldrarna beskrev hur de hade svårigheter med att vara disciplinerade och principfasta. Flertalet beskrev hur de gav efter ifråga om mat när barnen tjatade tillräckligt (Jackson et al. 2007; Lorentzen et al. 2011; Brødsgaard et al. 2013; Pescud & Pettigrew 2012; Styles et al. 2007). Föräldrarna upplevde frustration över att inte ha kontroll över ungdomarnas val av kost eller deltagande i fysisk aktivitet (Hughes et al. 2010; Curtis 2011; Boutelle et al. 2012). Ett flertal av mödrarna beskrev att de endast kunde uppmuntra sitt barn att göra bra livsval då deras barn var ungdomar med större krav på autonominitet (Boutelle et al. 2012).

Förutom att ekonomin sågs som ett hinder upplevde föräldrarna det svårt att avgöra om maten var bra eller inte utifrån innehållsdeklarationen på varorna i butiken (Jackson et al. 2007; Lorentzen et al. 2011; Brødsgaard et al. 2013; Pescud & Pettigrew 2012; Styles et al. 2007). Det framkom att det kunde upplevdes som svårt att finna motivation till att vara en bra förebild. Det beskrevs hur hushållssysslor som skulle utföras efter arbetet begränsade utrymmet för lek och föräldrarna berättade även att de upplevde brist på energi och ofta var för trötta för fysisk aktivitet. För vissa var bristande kunskap angående nutrition och träning ett hinder (Jackson et al. 2007; Lorentzen et al. 2011; Brødsgaard et al. 2013; Pescud & Pettigrew 2012; Styles et al. 2007). Några föräldrar beskrev en annorlunda bild jämfört med majoriteten. De menade att det var själva barnet som var barriären. De upplevde att barnen var lata och svåra att motivera. De beskrev även att barnen inte följde de råd de fick av föräldrarna angående kost vilket gjorde att de inte lyckades gå ner i vikt (Lindelof et al. 2010).

DISKUSSION

Resultatdiskussion

Uppsatsens syfte var att undersöka föräldrars upplevelser av att ha barn med övervikt. Ett annat syfte var att undersöka deras behov av support. Metasyntesen bestod av ett omfattande material som resulterade i syntesen:

Föräldrar till överviktiga barn upplever osäkerhet i sitt handlande, skuld och skam, ensamhet samt rädsla och oro för barnets sociala utanförskap och ohälsa. Föräldrarna önskar kunskap och stöd som stärker deras handlingskompetens och hjälper dem överkomma hinder och barriärer.

24

Deltagarna hade gemensamt att de var föräldrar till ett eller flera överviktiga barn. Utöver den gemensamma nämnaren var mycket som skiljde dem åt bland annat etnicitet, utbildning och socio-ekonomisk ställning. Gemensamt för deras berättelser var att föräldrarna beskrev starka känslor kopplat till sina upplevelser och en slutsats var att livet var starkt påverkat av dem.

Föräldrar till överviktiga barn upplever osäkerhet i sitt handlande. De önskade att barnet skulle gå ner i vikt samtidigt som de ville förmedla till sina barn att de dög som de var. De var osäkra på om deras försök till livsstilsförändringar skulle ge påverkan på barnets självkänsla. Davison och Birch (2001) styrkte att den oron var befogad i sina undersökningar av självförtroendet hos överviktiga femåriga flickor. Där framkom att när modern var märkbart orolig för barnets vikt och restriktiv med mat kunde en lägre självkänsla ses hos barnet. Detta var av stor betydelse att när yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården gjorde föräldrar uppmärksamma på ett barns övervikt. De måste kunna förmedla kunskap om hur föräldrarna ska hjälpa barnet med sin övervikt och samtidigt upprätthålla barnets självförtroende (ibid.).

En förtroendefull relation med föräldern möjliggjorde för distriktssköterskor att kunna ta upp barnets övervikt enligt Edvardson et al. (2009). Distriktssköterskor upplevde det ändå mycket svårt att öppna upp till dialog, särskilt om föräldern själv var överviktig. Föräldrarna förnekade ofta problemet eller skyllde övervikten på olika saker, till exempel att genetiska orsaker (ibid.). Resultatet visade att föräldrarna var medvetna om barnets övervikt och upplevde av den anledningen skuld- och skamkänslor. Barnets övervikt förklarades ofta med ett bristande föräldraansvar. Flera upplevde även skam relaterat till kränkande behandling från bland andra yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård och skola men även från familj och bekanta. Edvardson et al. (2009) menade att det var väsentligt med mer kunskap om kommunikation och bemötande kopplat till ämnet övervikt för att ett vårdande möte skulle etableras mellan föräldrar och distriktssköterskor.

Föräldrarna i de inkluderade studierna utgjordes till mycket stor del av mödrar. Av 382 deltagare var 328 mödrar och 54 fäder. I fyra av de inkluderade studierna undersöktes mödrar specifikt men även i de andra studierna var majoriteten mödrar. Två av artiklarna var även gjorda ur feministiskt perspektiv. Ingen studie som undersökte enbart fäder fanns, som motsvarade uppsatsens syfte. Då de flesta av studierna använt sig av ett bekvämlighetsurval där forskarna annonserat efter föräldrar fanns samma möjlighet för både mödrar och fäder att anmäla sitt intresse. Resultatet bygger till stor del på mödrars upplevelser och behov av stöd, vilket är något att ta i beaktande när det gäller överförbarhet, men det väcker även frågor gällande genus i föräldraskapet. Flera undersökningar har visat att BVC:s föräldrastöd i grupp främst vänder sig till och engagerar kvinnor, samtidigt finns en tydlig politisk ambition att hälso- och sjukvården ska vara jämställd. Föräldrar av båda könen ska få det stöd i föräldrastödet som de efterfrågar och har behov av (Elfström et al. 2012). Enligt Phares et al. (2009) hade mödrar en större medverkan i tonåringars liv än fäder. Medverkan definierades på tre sätt: att vara i direkt kontakt med barnet, att finnas tillgänglig för barnet men utan direkt kontakt samt att ansvara för barnet. I resultat framkom att mödrar upplevde att ansvaret för barnets övervikt låg mest på dem då det var de som skötte inhandling och tillagning av mat. Enligt Phares (2009) var föräldrar till tonåringar överens om att det största ansvaret för uppfostran, daglig omsorg och fritidsaktiviteter låg hos modern.

25

Föräldrarna i resultatet i allmänhet och mödrarna i synnerhet upplevde ensamhet. En orsak var partnerns bristande förståelse och stöd, som även framkom som en källa till konflikt mellan föräldrarna i uppsatsens resultat. Phares (2009) menar även att barn och unga som utsätts för konflikter mellan föräldrarna i större utsträckning har känslomässiga och beteendemässiga problem. För att förebygga konflikter mellan föräldrar relaterat till bristande förståelse kan det därför vara bra att träffa båda föräldrarna vid information och rådgivning. I Golan (2006) framkom hur viktigt det var att få med sig hela familjen när livsstilsförändringar skulle genomföras då det var i hemmet förändringarna skulle implementeras.

I Puhl et al. (2013) beskrevs att barn och ungdomar med övervikt löpte större risk än normalviktiga att utsättas för mobbning. I resultatet framkom berättelser om mobbning och kränkningar som de överviktiga barnen utsattes för och som låg till grund för föräldrarnas rädsla och oro. Barnen riskerade att hamna i eller redan befann sig i socialt utanförskap vilket rörde upp de starkaste känslorna hos föräldrarna. Oro för medicinska konsekvenser orsakade av barnets övervikt nämndes endast vid ett fåtal tillfällen. I regeringens proposition för folkhälsa (2007/08:110) beskrevs utanförskapet som ett hot mot folkhälsan. Enligt den var sociala nätverk en skyddsfaktor av psykosocial natur som förstärkte identitets- och självkänslan och därmed även den psykiska och fysiska hälsan. Särskilt betydelsefullt var det nätverk som familj, vänner och släkt utgjorde. Föräldrarnas berättelser skapar en kontrast till den information som riktar sig till yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården (WHO 2013; Socialstyrelsen 2009). Här beskrevs mycket om de medicinska konsekvenserna men inte så mycket om de psykiska och sociala konsekvenserna, med hänvisning till att forskningen på ämnet inte var entydig. Om yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården främst är pålästa om de medicinska konsekvenserna av övervikt och föräldrarna främst oroliga för de psykosociala konsekvenserna kan det skapa svårigheter i relationen mellan dem, vilket också ses i uppsatsens resultat. Vårdrelationen mellan sköterska och patient ska bygga på en känsla av förtroende enligt Halldorsdottir (2008). I resultatet framkom att föräldrar upplevde att deras oro inte tog på allvar vilket försvårade för ett förtroende att upprättas och en vårdrelation att etableras.

Resultatet visar på en önskan om kunskap och stöd, och då främst från skola och hälso- och sjukvården. Skolan har enligt skollagen (2010:800) ett ansvar att erbjuda skolsköterska med uppdrag att ge stöd, råd och kunskap för att förebygga ohälsa (Socialstyrelsen 2004). Hälso- och sjukvården kan erbjuda ett flertal professioner med kunskap om övervikt hos barn bland annat distriktssköterskor, läkare och dietister. I distriktssköterskans kompetensbeskrivning (Socialstyrelsen 2007) framgick att distriktssköterskan skulle kunna identifiera fysiska, psykiska och sociala hälsorisker hos befolkningen, bedöma vilka förebyggande insatser som behöver göras, informera och ge råd samt stimulera till olika åtgärder. Enligt FHI (2013) skiljde det på det stöd föräldrar önskade och det de faktiskt deltog i, vilket förklarades med att föräldrarna inte kände till vilket utbud av stöd som fanns. En kartläggning av föräldrastödet i Sverige år 2012 visade att 87 % av alla kommuner och 41 % av landstingen erbjöd ett eller flera föräldrastödsprogram. Intervjuer med föräldrar, gjorda av FHI, visade att begreppet föräldrastöd förknippades med problem och svårigheter. En rekommendation var att istället ersätta begreppet föräldrastöd med positivt laddade uttryck, såsom inspiration, peppning och förstärkning av barnets självkänsla (ibid.).

26

Föräldrarnas handlingskompetens visade sig i de förändringar de själva initierat för att hjälpa sitt barn. Det framkom att de hade önskemål om att detta skulle tas i beaktande när de sökte hjälp. Enligt FHI (2013) är det föräldrarna som är experter på sina barn och att det är deras behov som ska styra innehållet i det stöd som erbjuds. Vissa föräldrar upplevde att de inte togs på allvar när deras handlingskompetens inte bekräftades. Golan et al. (2004) beskrev föräldrar som nyckelpersoner för att både förebygga och behandla övervikt hos barn. Det visar på betydelsen av att undersöka förälderns handlingskompetens när stöd för denne ska utformas. Det framkom att föräldrarna, redan innan de sökt hjälp, gjort relevanta livsstilsförändringar men behövde stöd för att orka hålla fast vid dem. Det var särskilt tydligt hos föräldrar till äldre barn där förändringarna ofta orsakade konflikter. Golan et al. (2004) menade att samspelet mellan förälder och barn var komplicerat vilket belyste vikten av att föräldrarna fick rätt stöd för att hjälpa sitt barn. Enligt Taveras et al. (2009) hade föräldrar, som i sitt möte med yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården, fått sitt förtroende för sig själv som förälder samt sin förmåga till förändring bedömd och bekräftad bättre möjligheter att genomföra livsstilsförändringar i sin familj. Den slutsats som drogs var att kognitiva och beteendefokuserade tekniker rekommenderades för att stärka familjer och underlätta livsstilsförändringar.

I resultatet framkom beskrivningar av hinder och barriärer som hindrade föräldrarna från att bistå sitt barn på det sätt de önskade. Främst framkom ekonomi och tidsbrist som hinder men även kommunikationen med barnet och kontroll över barnets matintag sågs som barriärer. Isma et al. (2013) har undersökt vad sjuksköterskor inom barnhälsovården anser vara hinder för att motverka övervikt. Där framkom föräldrarnas samarbete som en kategori. Sjuksköterskorna ansåg det avgörande att etablera ett bra samarbete med föräldrarna. Som största bekymmer framkom de föräldrar som inte följde de råd de fått av sjuksköterskan. Det framgår dock inte om hänsyn till föräldrarnas upplevda hinder för att göra det tagits i beaktande.

Metoddiskussion

Uppsatsens syfte, som var att undersöka föräldrars upplevelser av att ha barn med övervikt och deras behov av stöd, låg till grund för beslutet att genomföra en metasyntes. En metasyntes syftar till att erbjuda en ny, integrerad och mer komplett tolkning av resultat för att ge en större förståelse både på djupet och bredden än resultaten från de enskilda inkluderade studierna (Bondas & Hall 2007). Friberg (2006a) beskrev motiven till att göra en metasyntes som att skapa en sammanfattande bild av ett specifikt fenomen av redan publicerade forskningsresultat. Polit och Beck (2012) belyser kritik som riktats mot metoden. Motståndarna till den menar att metoden inte bidrar till ny kunskap utan bara använder nya ord för att beskriva tidigare forskningsresultat. Willman och Stoltz (2012) och Polit och Beck (2012) menar att metasynteser är ett område under utveckling och att ingen standardiserad metod som kan anses vara det bästa för genomförandet finns. Den här uppsatsen var inspirerad av Noblit och Hares (1988) beskrivning av genomförandet av en metasyntes. Varken författarna eller handledaren hade kommit i nära kontakt med metoden innan arbetet med uppsatsen inleddes och mycket tid fick läggas på att, med hjälp av litteraturen (Bondas & Hall 2007; Friberg 2006a; Noblit & Hare 1988; Polit & Beck 2012; Willman

27

& Stoltz 2012) inhämta kunskap och förståelse för vad en metasyntes innebar och hur genomförandet skulle ske.

Ett inklusionskriterium var att studierna skulle vara etiskt godkända samt ha ett godtagbart etiskt resonemang. Översättningar av teman och kategorier från engelska till svenska genomfördes först efter att nyckelteman funnits för att inte feltolkning på grund av översättningen skulle ske. Ambitionen var att behandla det inhämtade materialet i enlighet med god forskningsetik. När oklarheter uppstod söktes lösningar i relevant litteratur samt hos handledare och bibliotekarie.

Den primära litteratursökningen resulterade i 15 kvalitativa artiklar. Ytterligare en artikel tillkom genom manuell sökning vilket gav det totala antalet av 16 artiklar som inkluderas. Enligt Bondas och Hall (2007) bör en metasyntes bestå av 10-12 artiklar men att det valda ämnet styr antalet artiklar som inkluderas. Fördelen med ett större antal studier menade de var möjligheten till högre mättnad och överförbarhet. Vidare beskrev de att ett för stort antal kunde hindra djupare analys när nya teman skulle bildas. Inga avgränsningar gjordes i samband med litteratursökningen vilket gav ett material som var mycket brett. Avgränsningar gällande barnets ålder alternativt en geografisk avgränsning kunde eventuellt erbjudit ett resultat med större överförbarhet men kunde inte göras på grund av att utbudet av artiklar som motsvarade syftet var för litet. Avgränsningar utöver inklusions- och exklusionskriterierna därför inte möjlig. De studerade föräldrarna hade barn i mycket varierande ålder från 14 månader till 17 år. Då föräldrarna uttryckt upplevelser eller behov av stöd som varit specifika till barnets ålder har detta angivits i resultatet. Föräldrarna i de inkluderade studierna skiljde sig åt på flera sätt. De hade bland annat olika kön, ålder, utbildning och socio-ekonomisk status. Att majoriteten av studierna var utförda i Europa och att Asien och Sydamerika inte alls fanns representerade bör tas i beaktande vid generalisering av resultatet. Willman och Stoltz (2012) beskrev att kvalitativ forskning var beroende av sammanhanget och att det av den anledningen var viktigt att fundera över syntesens överförbarhet till andra sociokulturella sammanhang.

De inkluderade studierna var genomförda med fem olika metoder, vilka var grundad teori (grounded theory), innehållsanalys, fenomenologi, narrativ metod och fenomenologisk hermeneutik. Bondas och Hall (2007) beskriver oenighet bland forskare i frågan om möjligheten att syntetisera studier gjorda med olika metod. Vissa rekommenderade att inte göra det och andra menade att det var möjligt då syntesen av studiens resultat var huvudfrågan. Enligt Noblit och Hare (1988) var det möjligt att syntetisera studier gjorda med olika metod då det, enligt dem, var hur den studerade företeelsen framkom i resultatet som var det viktiga. Utifrån det beslutades att de inkluderade studiernas olika metoder inte kunde påverka uppsatsens trovärdighet negativt.

Noblit och Hare (1988) menade att deras metod är en process där de olika faserna går i varandra och repeteras under arbetets gång. Svårigheter i dataanalysen uppstod när centrala teman skulle skapas utifrån studiernas teman och kategorier. Många olika sätt att kombinera teman och kategorier prövades och förkastades av författarna innan de sju nyckelteman och syntesen hade bildats. Noblit och Hare (1988) förklarar det här problemet med en liknelse med att lägga ett pussel där bitarna måste testas i olika kombinationer innan pusslet är komplett. Det inkluderades två artiklar författade av

28

Edmunds (Edmunds 2005; Edmunds 2008) och två artiklar där Jackson var huvudförfattare (Jackson et al. 2005; Jackson et al. 2007). Studierna författade av samma personer bedömdes ha skilda syften och resultat och de bedömdes alla motsvara uppsatsen syfte. De bidrog även med värdefull data vilket gjorde att de inkluderades. Urvalet i de båda studierna av Jackson et al. (2005 & 2007) har antagits vara detsamma, det framgick dock inte tydligt att så var fallet. I båda studierna var deltagarna elva mödrar till barn mellan 14 månader och 15 år. Urvalet väckte även frågan om det kunde anses relevant att inkludera en moder till ett barn på 14 månader. Svenska riktlinjer gjorde gällande att det var ett observandum med övervikt efter tre års ålder eller snabb viktökning från fyra-fem års ålder (Delvert & Jonsell 2012). Då det inte fanns någon utvecklad specifik metod för att bedöma kulturella skillnader beskrivna för metasynteser (Bondas & Hall 2007) och studierna var genomförda i Australien beslutades att inkludera artiklarna. Samtliga artiklar kvalitetsbedömdes med hjälp av mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik - patientupplevelser, utformad av SBU (2011). I mallen ingick bedömning av studiens syfte, urval, datainsamling, analys och resultat. Alla artiklar som inkluderats i uppsatsen bedömdes ha medelhög eller hög kvalitet. Enligt Bondes och Hall (2007) föreligger få skäl för att exkludera artiklar till en metasyntes på grund av bristande metodologisk kvalitet. Av den anledningen beslutades att inkludera studien gjord av Pescud och Pettigrew (2012) trots att metoden inte tydligt framgick. Studiens resultat bedömdes vara relevant för uppsatsen, vilket gjorde att den trots sina brister inkluderas.

Uppsatsens tillförlitlighet och trovärdighet styrktes av ambitionen att följa Noblit och Hare (1988). Genom att stegen följdes och genom att varje tema beskrevs, förklarades och förankrades i data kan en granskare följa analysprocessen vilket även det stärker tillförlitlighet och trovärdighet (Willman & Stoltz 2012). Intresset för att studera föräldrar till överviktiga barns upplevelser och behov av stöd medförde enligt Priebe och Landström (2012) en medvetenhet och en förförståelse hos författarna. Detta har tagits i beaktande under hela processen. Urvalet i de inkluderade studierna var antingen ett bekvämlighetsurval genom annonser eller att barnen eller föräldrarna sedan tidigare deltog i en annan studie. I några fall räckte det med att föräldrarna upplevde att barnet var överviktigt (Edmunds 2005 & 2008; Jackson et al. 2005 & 2007; Turner et al. 2012) och i andra fall hade barnet bedömts som överviktig av någon utomstående som till exempel yrkesutövare inom hälso- och sjukvården (Boutelle et al. 2012; Brødsgaard et al. 2013; Curtis et al. 2011; Haugstvedt et al. 2011; Holt et al. 2008; Hughes et al. 2010; Lindelof et al. 2010; Lorentzen et al. 2012; Pescud & Pettigrew 2012; Stewart et al. 2008; Turner et al. 2012). Oavsett så innebar det att de inkluderade föräldrarna hade insikt och kännedom om att barnet var överviktigt. Det kan ha påverkat resultatet då barnets övervikt enligt många studier var något som föräldrar i allmänhet har svårt att bedöma (He & Evans 2007; Hudson et al. 2011; Regber et al. 2012). Polit och Beck (2012) menade slutligen att det var upp till läsaren att bedöma om materialet som lett fram till slutsatsen var välbeskrivet och om slutsatsen kunde anses vara rimlig.

Fortsatt forskning

Litteratursökningen visade att endast begränsad forskning är gjord på ämnet vilket påvisar ett behov av fler studier som fokuserar på föräldrar. För att som

29

distriktssköterska kunna arbeta evidensbaserat krävs studier om barn i olika åldersgrupper för att få kännedom om föräldrars upplevelser av barnets övervikt i samband med specifika utvecklingsfaser, till exempel tonårstiden. Även forskning som syftar till att belysa de upplevda hinder och barriärer som kan finnas hos barn och föräldrar med olika etniskt ursprung är av stort värde. Det krävs ett mångfaldsperspektiv för att distriktssköterskan ska kunna hjälpa barn och föräldrar i dagens samhälle. Det har framgått att forskning på överviktens psykosociala konsekvenser hos barn är bristfällig vilket gör att den aspekten inte framgår tydligt i behandlingsriktlinjer. Då det var orsak till föräldrarnas största oro och rädsla finns ett stort behov av fortsatt forskning inom det området.

Relevans för klinisk verksamhet

Föräldrar spelar en stor roll i behandlingen av överviktiga barn. För att distriktssköterskan ska kunna etablera en vårdrelation med föräldern och kunna ge stöd krävs insikt i dennes upplevelser. Föräldrar till överviktiga barn upplever osäkerhet i sitt handlande vilket visar vikten av evidensbaserade metoder för behandling av barn med övervikt som föräldern kan känna sig trygg i att implementera. De upplever även skuld och skam. Känslorna var ofta kopplade till kontakten med yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården vilket föranleder att fokusera på ett respektfullt och förtroendeingivande bemötande. Framförallt mödrar till överviktiga barn upplever ensamhet relaterat till bristande stöd och förståelse från sin partner. För att minska risken för konflikter mellan föräldrarna, som visat vara skadliga även för barnet, bör det eftersträvas att engagera båda föräldrarna i förändringsarbetet. Uppsatsen visar på vikten av att de psykiska och sociala konsekvenser som kan drabba barn med övervikt blir vetenskapligt dokumenterade. Då kan distriktssköterskan på ett evidensbaserat sätt möta föräldrars oro och rädsla för barnets sociala utanförskap. Det stöd som ges till föräldrar med överviktiga barn bör vara utformat utifrån en bedömning av förälderns handlingskompetens, deras önskemål och uttryckta behov och med hänsyn till de hinder eller barriärer de upplever.

Förhoppningen är att denna uppsats ska belysa komplexiteten det innebär att vara förälder till ett överviktigt barn. En implementering av uppsatsen i kliniskt arbete kan förväntas ge positiva effekter hos såväl föräldrar som barn. Uppsatsen kan i klinisk praxis vara till hjälp för såväl BVC-sköterskor som skolsköterskor men även andra yrkesverksamma som möter familjer med de här problemen.

30

REFERENSER

Attree, M. (2001). Patients´ and relatives´ experiences and perspectives of ”Good” and ”Not so good” quality care. Journal of Advanced Nursing, 33 (4), 456-466.

Backlund, J. (2012). Främja goda matvanor inom barnhälsovården. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Mat-och-dryck-i-aldern-1-5-ar/Framja-goda-matvanor-inom-barnhalsovarden/ [2013-11-08].

Barnobesitasregister i Sverige (BORIS). (2012). [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.e-boris.se/barnfetma.html [2013-03-05].

Bergström, E. & Blomquist, H. K. (2009). Is the prevalence of overweight and obesity declining among 4-year-old Swedish children? Acta Paediatrica, International Journal of Paediatrics, 98 (12), 1956-1958.

Bondas, T. & Hall, E. O. C. (2007). Challenges in approaching metasynthesis research. Qualitative Health Research, 17 (1), 113-121.

Brumariu, L.E. & Kerns, K.A. (2010). Parent-child attachement and internalizing symptoms in childhood and adolescence: A review of empirical findings and future directions. Development and Psychopathology, 22 (1), 177-203.

Byrne, C. & Sebastian, L. (1994). The defining characteristics of support. Results of a research project. Journal of Psychosocial Nursing and mental health services, 32 (6), 33–38.

Cole, T.J., Bellizzi, M.C., Flegal, K.M. & Dietz, W.H. (2000). Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: International survey. British Medical Journal, 320 (7244), 1240-1243.

Davison, K. K. & Birch, L. L. (2001). Weight status, parent reaction, and self-concept in five-year-old girls. Pediatrics, 107 (1), 46-53.

31

Delvert, J. & Jonsell, R. (2012). Övervikt. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Allmant/Overvikt/ [2013-11-12].

De Onis, M., Blössner, M. & Borghi, E. (2010). Global prevalence and trends of overweight and obesity among preschool children. American Journal of Clinical Nutrition, 92 (5), 1257-1264.

Edvardson K., Edvardson, D. & Hörnsten A. (2009). Raising issues about children’s overweight – maternal and child health nurses’ experiences. Journal of Advanced Nursing, 65 (12), 2542–2551. Elfström, A., Skarped, G., Almqvist, K. & Johannesson, K. (2012). Styrdokument och nationella strategier. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Foraldrastod-i-grupp/Styrdokument-och-nationella-strategier/ [2013-11-08].

Eriksson, K. (2000). Vårdprocessen. Stockholm: Liber AB.

Finfgeld-Connett, D. (2005). Clarification of social support. Journal of Nursing Scholarship, 37 (1), 4-9.

Freedman, D.S., Kettel Kahn, L., Serdula, M.K., Dietz, W.H., Srinivasan, S.R. & Berenson, G.S. (2005). The relation of childhood BMI to adult adiposity: the Bogalusa heart study. Pediatrics, 115 (1), 22-27.

Friberg, F. (2006a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur AB. s. 105-114.

Friberg, F. (red.) (2006b). Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur AB.

Golan, M. & Crow, S. (2004). Parents are key players in the prevention and treatment of weight-related problems. Nutrition Reviews, 62 (1), 39–50.

32

Golan, M. & Crow, S. (2004). Targeting parents exclusively in the treatment of childhood obesity: Long-term results. Obesity Research, 12 (2), 357-361.

Golan, M., Kaufman, V. & Shahar, D.R. (2006). Childhood obesity treatment: Targeting parents exclusively v. parents and children. British Journal of Nutrition, 95 (5), 1008–1015.

Gunnarsson Mériaux, B., Hellström, A-L. & Mårild, S. (2008). Identification and follow-up of obesity in ten-year-old school children. International Journal of Pediatric Obesity, 3 (2), 102-108.

Hagenäs, L. (2012). BMI-kurvan. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Hur-ar-tillvaxtkurvorna-gjorda/BMI-kurvan/ [2013-09-30].

Halldorsdottir, S. (2008). The dynamics of the nurse-patient relationship: introduction of a synthesized theory from the patient´s perspective. Scandinavian Journal of Caring Science, 22 (4), 643-652.

Hart, S. (2009). Anknytning och samhörighet. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

He, M. & Evans, A. (2007). Are parents aware that their children are overweight or obese? Do they care? Canadian Family Physician, 53 (9), 1493-1499.

Henricsson, M. (red.) (2012). Vetenskaplig teori och metod. Lund: Studentlitteratur AB.

Hudson, E., McGloin, A. & McConnon, A. (2011). Parental weight misperceptions: factors influencing parents´ ability to correctly categorise their child´s weightstatus. Maternal & Child Health Journal, 16 (9), 1801-1089.

Isma, G.E., Bramhagen, A-C., Ahlstrom, G., Östman, M. & Dykes, A-K. (2012). Swedish child health care nurses conceptions of overweight in children: a qualitative study. BMC Family Practice, 13 (57), 1-11.

33

Isma, G.E., Bramhagen, A-C., Ahlström, G., Östman, M. & Dykes, A-K. (2013). Obstacles to the prevention of overweight and obesity in the context of child health care in Sweden. BMC Family Practice, 14, 1-10.

Karlsson, E K. (2012). Informationssökning. I Henriksson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod. Lund: Studentlitteratur AB. s. 95-113.

Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I Henriksson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod. Lund: Studentlitteratur AB. s. 69-92.

Lissner, L., Sohlström, A., Sundblom, E. & Sjöberg A. (2010). Trends in overweight and obesity in Swedish schoolchildren 1999–2005: Has the epidemic reached a plateau? Obesity Reviews, 11 (8), 553-559. Magnusson, M.B., Kjellgren, K.I. & Winkvist, A. (2012). Enabling overweight children to improve their food and exercise habits – school nurses´ counselling in multilingual settings. Journal of Clinical Nursing, 21 (17-18), 2452-2460. Nationalencyklopedin (2013). Uppleva. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.ne.se/sve/uppleva?i_h_word=upplevelse [2013-11-08]. Neovius, M., Janson, A. & Rössner, S. (2006). Prevalence of obesity in Sweden. Obesity Reviews, 7 (1), 1-3. Noblit, G.W. & Hare, R.D. (1988). Meta-ethnography: Synthesizing qualitative studies. Beverly Hills: Sage Publications.

Olds, T., Maher, C., Zumin, S., Peneau, S., Lioret, S., Castetbon, K. et al. (2011). Evidence that the prevalence of childhood overweight is plateauing: data from nine countries. International Journal of Pediatric Obesity, 6 (5-6), 342-60.

Olshansky, S.J., Passaro, D.J., Hershow, R.C., Layden, J., Carnes, B.A., Brody, J., Hayflick, L., Butler, R.N., Allison, D.B. & Ludwig, D.S. (2005). A potential decline in life expectancy in the United States in the 21st century. The New England Journal of Medicine, 352 (11), 1138-1145.

34

Patterson, J., Mockford, C. & Stewart-Brown, S. (2005). Parents´ perceptions of the value of the Webster-Stratton parenting programme: a qualitative study of a general practice based initiative. Child: Care, Health and Development, 31 (1), 53-64.

Phares, V., Fields, S. & Kamboukos, D. (2009). Fathers´ and mothers´ involvement with their adolescents. Journal of Child and Family Studies, 18 (1), 1-9.

Polit, D.F. & Beck, C.H. (2012). Nursing Research: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Priebe, G. & Landström C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. I Henriksson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod. Lund: Studentlitteratur AB. s. 31-50.

Puhl, R.M., Peterson J.L. & Luedicke, J. (2013) Weight-based victimization: Bullying experiences of weight loss treatment- seeking youth. Pediatrics, 131 (1), 1-9.

Regber, S., Novak, M., Eiben, G., Bammann, K., De Henauw, S., Fernandez-Alvira, J. et al. (2013). Parental perceptions of and concerns about child´s body weight in eight European countries – the IDEFICS study. Pediatric Obesity, 8 (2), 118-129.

Regeringens proposition 2007/08:110 (2008). En förnyad folkhälsopolitik. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/09/78/2ee01484.pdf [2013-11-08].

Rosén, M. (2012). Systematisk litteraturöversikt. I Henriksson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod. Lund: Studentlitteratur AB. s. 429-444.

Rothausen, T.J. (1999). `Family` in organizational research: a review and comparison of definitions and measures. Journal of Organizational Behavior, 20 (6), 817-836.

SFS 1949:381. Föräldrabalk. Stockholm: Justitiedepartementet.

35

SFS 2010:800 Svenska skollagen. Stockholm: Justitiedepartementet.

Socialstyrelsen (2004). Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10467/2004-130-2_20041302x.pdf [2013-11-08].

Socialstyrelsen (2007). Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor och barnmorskor – allmänna råd från Socialstyrelsen 1995:5. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/13702/1995-70-5_1995706.pdf [2013-11-08].

Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport 2009. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126-71_200912671.pdf [2013-11-08].

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). (2011). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: En handbok. Version 2013-02-22. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/SBUsHandbok.pdf [2013-03-04].

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). (2012). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/Mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf [2013-06-02].

Statens folkhälsoinstitut (2013). Föräldrar spelar roll – Handbok i lokalt och regionalt föräldrastödsarbete. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.fhi.se/PageFiles/17896/Foraldrar-spelar-roll-handbok.pdf [2013-11-13].

SÖ 1990:20. FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: Utrikesdepartementet.

Taveras, E.M., Mitchell, K. & Gortmaker, S.L. (2009). Parental confidence in making overweight – related behavior changes. Pediatrics, 124 (1), 151-158.

36

Wallengren, C. & Henricsson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I Henriksson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod. Lund: Studentlitteratur AB. s. 481-496.

Wein, M. (2010). Preface. American Journal of Clinical Nutrition, 91 (5), 1497-1498.

Willman, A. & Stoltz P. (2012). Metasyntes. I Henriksson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod. Lund: Studentlitteratur AB. s. 457-468.

World Health Organization (WHO). (2013a). Childhood overweight and obesity. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.who.int/dietphysicalactivity/childhood/en/ [2013-02-19].

World Health Organization (WHO). (2013b). Obesity and overweight. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs311/en/ [2013-03-27].

Young, K.M., Northern, J.J., Lister, K.M., Drummond, J.A. & O´Brien, W.H. (2007). A meta-analysis of family-behavioral weight-loss treatments for children. Clinical Psychology Review, 27 (2), 240-249.

ARTIKLAR I RESULTATET

Boutelle, K.N., Feldman, S. & Neumark-Sztainer, D. (2012). Parenting an overweight or obese teen: Issues and advice from parents. Journal of Nutrition Education and Behavior, 44 (6), 500-506.

Brødsgaard, A., Wagner, L., Peitersen, B. & Poulsen, I. (2013). Action competence obstacles to managing childhood overweight: In-depth interviews with mothers of 7- to 9-year-old children. Journal of Pediatric Nursing, 28 (5), 453-463.

Curtis, P., Stapleton, H. & James, A. (2011). Intergenerational relations and the family food environment in families with a child with obesity. Annals of Human Biology, 38 (4), 429-437.

37

Edmunds, L.D. (2005). Parents´ perception of health professionals responses when seeking help for their overweight children. Family Practice, 22 (3), 287-292.

Edmunds, L.D. (2008). Social implications of overweight and obesity in children. Journal for Specialists in Pediatric Nursing, 13 (3), 191-200.

Haugstvedt, K.T., Graff-Iversen, S., Bechensteen, B. & Hallberg, U. (2011). Parenting an overweight or obese child: A process of ambivalence. Child Health Care, 15 (1), 71-80.

Holt, N.L., Moylan, B.A., Spence, J.C., Lenk, J.M., Sehn, Z.L. & Ball, G.D.C. (2008). Treatment preferences of overweight youth and their parents in western Canada. Qualitative Health Research, 18 (9), 1206-1219.

Hughes, C.C., Sherman, S.N. & Whitaker R.C. (2010). How low-income mothers with overweight preschool children make sense of obesity. Qualitative Health Research, 20 (4), 465-478.

Jackson, D., Mannix, J., Faga, P. & McDonald, G. (2005). Overweight and obese children: mothers´ strategies. Journal of Advanced Nursing, 52 (1), 6-13.

Jackson, D., Wilkes, L. & McDonald, G. (2007). ”If I was in my daughter´s body I´d be feeling devastated”: women´s experiences of mothering an overweight or obese child. Journal of Child Health care, 11 (1), 29-39.

Lindelof, A., Nielsen, C.V. & Pedersen, B.D. (2010). Obesity treatment – more than food and exercise: A qualitative study exploring obese adolescents´ and their parents´ views on the former´s obesity. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 5 (2), 1-11.

Lorentzen, V., Dyeremose, V. & Hedegaard Larsen, B. (2012). Severly overweight children and dietary changes – a family perspective. Journal of Advanced Nursing, 68 (4), 878-887.

38

Pescud, M & Pettigrew, S. (2012). ”I know it´s wrong, but…”: a qualitative investigation of low-income parents´ feelings of guilt about their child-feeding practices. Maternal & Child Nutrition.

Stewart, L., Chapple, J., Hughes, A.R., Poustie, V. & Reilly, J.J. (2008). Parents´ journey through treatment for their child´s obesity: a qualitative study. Archives of Disease in Childhood, 93 (1), 35-39.

Styles, J.L., Meier, A., Sutherland, L.A. & Campbell, M.K. (2007). Parents´ and caregivers´ concerns about obesity in young children: a qualitative study. Family and Community Health, 30 (4), 279-295.

Turner, K.M., Salisbury, C. & Shield, J.P.H. (2012). Parents´ views and experiences of childhood obesity management in primary care: a qualitative study. Family Practice, 29 (4), 476-481.

Bilaga 1. Matris över artiklar inkluderade i resultatet.

Referens Syfte Urval och metod för datainsamling

Analysmetod och teoretiskt perspektiv

Resultat Vetenskaplig kvalitet

Boutelle, Feldman & Neumark-Sztainer 2012, USA

Att undersöka de frågor som föräldrar till överviktiga tonåringar ställs inför och vilka råd dessa föräldrar skulle ge andra.

27 föräldrar (26 mödrar och en far) till barn som var eller hade varit överviktiga intervjuades med halv-strukturerade frågor.

Deltagarna rekryterades från en större studie.

Innehålls-analys. Texterna tran-skriberades ordagrant. Induktiv metod i analysen.

Två teman: (1) problem som föräldrar till överviktiga tonåringar möter och (2) råd till andra föräldrar med överviktiga tonåringar.

76 %

Brøds-gaard, Wagner, Peitersen & Poulsen 2013, Danmark

Att undersöka mödrars syn på och upplevelser av att förebygga och handskas med övervikt hos sina 7-9-åriga barn.

Bekvämlighetsurval. 7 mödrar till överviktiga barn och 6 mödrar till barn utan övervikt djupintervjuades med öppna frågor samt observerades under intervju-sessionen. Deltagarna hittades i födelseregister och valdes sedan ut utifrån barnets BMI.

Fenomeno-logisk studie. Texterna tran-skriberades ordagrant. Trianguler-ing genom-fördes. Analys utifrån tidigare framtagen teori om handlings-kompetens.

Sju teman: (1) Barnet och hans/hennes vardag, (2) nuvarande sociala relationer, (3) det goda livet, (4) faderns attityd till fysisk aktivitet, (5) moderns ansvar, (6) strukturer och samhälle och (7) professionella och service.

Kommentar: Delar av resultatet användes eftersom allt inte svarar mot metasyntesens syfte.

86 %

Curtis, Stapleton & James 2011, UK

Att genom föräldrars berättelser ge en nyanserad inblick i hur familjer med

24 föräldrar (18 mödrar, fem fäder och en styvfar) intervjuades med semi-

Innehålls analys. Socialvetenskaplig teori. Texterna transkriberad

Tre teman: (1) beroende, oberoende och ömsesidigt beroende och barns matvanor,

81 %

ett överviktigt barn utformar sin relation och konstruerar miljö och praxis kring familjens födointag.

strukturerade intervjuer. Bekvämlighets-urval genom deltagande i ett kommunalt interventions-program för överviktiga barn.

es ordagrant och analyserades tematiskt. Kodning genomfördes med NVivo2, mjukvara.

(2) föräldrarnas matrelaterade berättelser och relationer mellan generationer samt (3) barn, unga och relationer mellan generationer.

Edmunds 2005, UK

Att undersöka föräldrar till överviktiga barns upplevelse av att söka hjälp i sjukvården för barnens övervikt.

50 föräldrar (40 mödrar och 10 fäder) intervjuades med semi-strukturerade djupintervjuer. Deltagarna rekryterades via annonsering, dietist, viktminsknings-grupp och posters uppsatta på vårdcentralen.

Grounded theory. Texterna tran-skriberades ordagrant och genomlästes av ytterligare forskare. Två fokusgrupper upprättades för att testa resultatet

Tre teman: (1) föräldrarnas upplevelser av att yrkesutövare inom hälso- och sjukvården inte visste hur de skulle bemöta övervikt hos barn, (2) föräldrars upplevelser av att bli avvisade när de sökt hjälp och (3) föräldrar upplevelser av negativa attityder.

Kommentar: Teman var otydligt presenterade.

71 %

Edmunds 2008, UK

Att belysa de sociala konsekvens-erna för familjen av att ha ett överviktigt barn.

58 föräldrar deltog (48 mödrar och 10 fäder). Halv-strukturerade intervjuer. Rekryteringen skedde via vårdcentraler, annonser i lokala tidningar, viktreducerings-grupper.

Grounded theory. Texterna tran-skriberades ordagrant och genomlästes av ytterligare forskare. Två fokusgrupper upprättades för att testa resultatet

Fyra teman: (1) utomståendes reaktioner, (2) att lära sig att leva med sin storlek, (3) kläder och (4) påverkan av mobbning

71%

Haugs- Att fördjupa kunskapen om

Studien del i ett större projekt. 17

Grounded theory.

Huvudtema: Ambivalens

86 %

tvedt, Graff-Iversen, Bechen-steen & Hallberg 2011, Norge

hur föräldrar till överviktiga och feta barn upplever sitt föräldraskap.

föräldrar (10 mödrar, 6 fäder och 1 mormor/farmor) intervjuades i fokusgrupper utifrån fyra förutbestämda teman.

Texterna tran-skriberades ordagrant och analyserades med öppen och selektiv kodning.

med underkategorier: (1) oro för stigmatisering av barnet, (2) viljan att beskydda barnet, (3) osäkerhet i gränssättning, (4) bli ifrågasatt i sitt föräldraskap och (5) att visa acceptans för sitt barn och samtidigt önska en förändring.

Holt, Moylan, Spence, Lenk, Sehn & Ball 2008, Kanada

Syfte var att undersöka familjens sociala miljö och erfarenhet av behandling av överviktiga ungdomar och dess föräldrar

20 familjer (17 mödrar och 4 fäder) deltog, vilka blivit remitterade till behandling för barnets övervikt. Data samlades in när familjerna stod på väntelistan. Individuella intervjuer med både föräldrar och barn.

Grounded theory, ekologisk referensram. Analysen gjordes med olika tekniker av kodning. Öppen kodning, axialkodning och selektiv kodning.

Fyra teman: (1) frågor som rörde familjen, (2) frågor som rörde jämnåriga, (3) frågor som rörde vården och (4) frågor som rörde myndigheter och beslutsfattare.


86 %

Hughes, Sherman & Whitaker 2010, USA

Att bättre förstå mödrar med låg inkomst uppfattning av deras barns övervikt.

Slumpmässigt urval bland mödrar som deltog i stödprogram för låginkomsttagare med överviktiga barn. 21 mödrar intervjuades med öppna frågor.

Innehålls-analys. Texterna tran-skriberades ordagrant. Ej namngiven mjukvara användes för kodning

Tre teman: (1) genetik vs. miljö, (2) medicinsk auktoritet vs. livserfarenhet och (3) att minska omedelbar stress vs. att motverka konsekvenser.

81 %

Jackson, Mannix,

Att få insikt i hur mödrar till

Inbjudan till Narrativ studie med

Två teman: (1) mödrarnas

76 %

Faga & Mc-Donald 2005, Austra-lien

överviktiga och feta barn hanterar sina barns viktproblem och att undersöka de strategier de använt och planerade att använda i framtiden för att hjälpa sina barn att uppnå en hälsosam vikt.

studien fanns i den lokala. pressen. Djupintervjuer innehållande triggerfrågor genomfördes med 11 mödrar.

feministiskt perspektiv. Texterna tran-skriberades ordagrant.

nuvarande strategier och (2) mödrarnas planerade framtida strategier.

Jacksson, Wilkes & McDonald 2007, Australien

Att få bättre kunskap om mödrars erfarenhet av att vara förälder till ett överviktigt barn

11 mödrar djupintervjuades med triggerfrågor efter att ha svarat på annons om studien i lokalpressen.

Narrativ studie med feministiskt perspektiv. Texterna tran-skriberades och författarna träffades för att diskutera kring idéer som uppstått ur data. Tematisk analys.

Fyra teman: (1) känna sig skuldbelagd och dömd, (2) uppleva frustration och osäkerhet, (3) vara en motvillig förebild och (4) känna förtvivlan för framtiden.

71 %

Lindelof, Vinther Nielsen, Pedersen 2010, Danmark

Att kvalitativt undersöka överviktiga tonåringar och deras föräldrars syn på tonåringens övervikt.

15 ungdomar som deltog i ett treveckors-program för överviktiga barn samt deras vårdnadshavare (12 mödrar, 6 fäder och 2 mor/farföräldrar) observeras och intervjuades semistrukturerat. Ungdomarna intervjuades i egenvalda grupper och föräldrarna

Fenomenologisk hermeneutik. Teoretiskt ramverk enligt Bourdieu´s definition av ”habitus”. Analys i tre steg enligt Ricoeur. Texterna transkriberades ordagrant.

Resultatet är uppdelat i barnens och föräldrarnas berättelser. Tre teman i föräldrarnas berättelser: (1) attityder till kost, (2) attityder till motion och (3) ansvar och övervikt.

Kommentar: Delar av resultatet användes

81 %

enskilt. eftersom allt inte svarar mot metasyntesens syfte.

Lorent-zen, Dyere-mose & Hede-gaard Larsen 2012, Danmark

Att beskriva upplevelser av kost-omläggning hos överviktiga barn och deras familje-medlemmar.

6 föräldrar (fyra mödrar och två fäder) till 4 barn som sedan tidigare var med i ett större forsknings-projekt intervjuades med semi-strukturerade djupintervjuer.

Fenomenologisk studie. Tematisk analys. Texterna transkriberades ordagrant.

Resultatet är uppdelat i barnens och föräldrarnas berättelser. Fyra teman i föräldrarnas berättelser: (1) personligt stöd och acceptans (2) överseende och beskydd, (3) gränssättning och (4) barriärer till lyckad kostförändring.


90 %

Pescud & Pettigrew 2012, Australien

Att kvalitativt undersöka vilka faktorer som påverkar föräldrar till överviktiga barn, och som har låg socio-ekonomisk ställning, sätt att hantera familjens matsituation.

Deltagarna, 37 föräldrar (35 mödrar och två fäder), var slumpmässigt utvalda. Semi-strukturerade intervjuer samt fokusgrupper.

Grounded theory. Kodning och analys genomfördes med mjukvara NVivo9.

Kommentar: Metoden otydligt beskriven.

Två teman: (1) externa upplevelser av kontroll och (2) interna upplevelser av kontroll.

76 %

Stewart, Chapple, Hughes, Poustie & Reilly 2008, Skottland

Att belysa föräldrar till överviktiga barns uppfattningar av deras ”resa” under behandlingen

Bekvämlighets-urval. Djupintervjuer med öppna frågor genomfördes med 17 föräldrar (14 mödrar, två

Innehållsanalys. Texterna transkriberades ordagrant. Analys genomfördes enligt ”Framework

Tre teman: (1) Resans början: varför starta behandling?, (2) under behandling: behovet av stöd och (3) efter

76 %

av deras barns övervikt.

fäder och en mormor/farmor).

method of content matrix”. Teman kodades med mjukvaran Nvivo.

behandling: var det värt det?

Styles, Meier, Sutherland & Campbell 2007, USA

Att identifiera specifika kulturella svårigheter och interventions behov hos föräldrar eller annan vårdnadshavare till överviktiga barn.

Rekrytering via ett flertal kommunala platser exempelvis vårdcentraler och kommunalt hälsocenter. Semi-strukturerade intervjuguider. Åtta fokusgrupper sammanlagt 54 deltagare (34 mödrar, fem fäder, övriga var andra vårdnadshavare).

Innehålls-analys. Tematisk analys. Teman kodades med mjukvaran ATLAS.

Två teman: (1) intrapersonell och (2) interpersonell.

81 %

Turner, Salisury & Shield 2012, UK

Att undersöka föräldrar till överviktiga och feta barns synpunkter och erfarenheter av primärvården som behandlingsplats för barnfetma.

Deltagarna var sedan tidigare med i projekt riktat till överviktiga barn. 15 föräldrar (14 mödrar och en far) deltog och djup-intervjuades. Intervjuerna byggde på en guide med fem ämnen.

Innehålls-analys. Texterna transkriberades ordagrant. Tematisk analys enligt ” The Framework Approach”. Teman kodades elektroniskt med mjukvaran Nvivo.

Fyra teman: (1) primärvården som plats för behandling, (2) föräldrars motvilja att söka hjälp, (3) yrkesutövarens möjlighet att hjälpa och (4) föräldrars upplevelse av att söka hjälp.

71 %

Föräldrars upplevelser av att ha barn med övervikt och deras...

Documents

Transcript of Föräldrars upplevelser av att ha barn med övervikt och deras...