Forskningsgruppen SVENSKA SOM MALSPRAK … B, Comrie, B & Dahl, ö (eds.), Explanations of...

SSM Report 8

Forskningsgruppen SVENSKA SOM MALSPRAK ( SSM )

The research group SWEDISH AS A TARGET LANGUAGE

Andra utökade upplagen

Ake Viberg ( red. )

STUDIER I KONTRASTIV LEXIKOLOGI: PERCEPTIONSVERB

l. Ake Viberg: Studier i kontrastiv lexikologi.

2. Ake Viberg: En typologisk undersökning av perceptionsverben som ett semantiskt fält.

3. Katrin Maandi: Perceptionsverbens semantik i estniskan.

4. Iskra Jordanova: Perceptionsverbens semantik i bulgariskan.

Stockholms universitet

Institutionen för lingvistik

Mars 1983

Rapportserien SSM Reports SSM-rapporterna (serien SSM Reports) utgavs vid Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet i anslutning till forskningsprojektet Svenska som målspråk (SSM) som understöddes av Skolöverstyrelsen 1973–1980. Redaktör för serien var Björn Hammarberg. Projektet var inriktat på studium av sådana företeelser i svenskans struktur och användning som utgör problem för vuxna inlärare av svenska som andraspråk med olika modersmål. Upphovsrätten innehas av författarna. Rapporterna får laddas ner för personligt, icke-kommersiellt bruk och får citeras enligt gängse vetenskapliga principer. De får fritt användas i kurser inom högskolan under förutsättning att källan uppges.

Förteckning över SSM-rapporterna 1. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1977), Felanalys och språktypologi. Orientering om två delstudier i SSM-

projektet. 34 s. Även tryckt i Nysvenska studier 57 (1977) i form av två uppsatser, ”Svenskan i ljuset av invandrares

språkfel” av Björn Hammarberg (s. 60–73) och ”Svenskan i typologiskt perspektiv” av Åke Viberg (s. 74–85).

2. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1979), Platshållartvånget, ett syntaktiskt problem i svenskan för

invandrare. Andra, omarbetade upplagan. 67 s. En engelsk version är tryckt i Studia linguistica 31: 106–163 (1977) under titeln ”The place-holder

constraint, language typology and the teaching of Swedish to immigrants”. 3. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1976), Anaforiska processer i svenskan i invandrarperspektiv – några

utgångspunkter. 13 s. Även tryckt i Nysvenska studier 55–56: 213–226 (1976). 4. Åslund, Jan (1976), Araber skriver svenska – arabisk syntax och arabers syntaxfel i svenskan. 47 s. 5. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1976), Reported Speech in Swedish and Ten Immigrant Languages. 21 s. Även tryckt i Papers from the Third Scandinavian Conference of Linguistics, red. Fred Karlsson (1976).

Turku: Academy of Finland, Text Linguistics Research Group. 131–148. 6. Strömqvist, Sven (1980), En orientering om NP, kasus och prepositioner i ryska. 21 s. 7. Viberg, Åke (1980), Tre semantiska fält i svenskan och några andra språk: 1. Kognitiva predikat. 2.

Perceptionsverbens semantik. 3. Emotiva predikat. 103 s. En förkortad version av uppsats 1 är tryckt i Svenskans beskrivning 12, red. S. Fries & C.-C. Elert (1980).

Umeå universitet. Uppsats 2 även i Tvåspråkighet, red. A. Stedje & P. af Trampe (1979). Stockholms universitet. Uppsats 3 även i Kontrastiv lingvistik och sekundärspråksforskning, red. B. Hammarberg (1979). Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik.

8. Viberg, Åke (red.) (1983), Studier i kontrastiv lexikologi: Perceptionsverb. Andra, utökade upplagan. 133 s. 9. Studium av ett invandrarsvenskt språkmaterial (1983). 115 s. 10. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1984), Forskning kring svenska som målspråk. Två forskningsöversikter:

1. Grammatik och ordförråd (Åke Viberg). 2. Fonologi (Björn Hammarberg). 64 s. Även i Nordens språk som målspråk. Forskning och undervisning, red. K. Hyltenstam & K. Maandi (1984).

Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik.

- 1 -

Abs tra ct

The p roject Contra s t i ve L ex i co l ogy ( s u pported by the Ban k of Sweden Tercente

nary Fou ndat i on ) has a Swed i s h and a typo l og i ca l part . T he Swed i s h pa rt a i ms

at a c l a s s i f i cat i on of a representat i ve s amp l e of Swed i s h verbs i nto s ema nt i c

fi e l d s . The centra l parts of the f i e l d s i dent i f i ed i n the genera l c l a s s i f i ca

t i on are ana l yzed mo re c l o se l y w i t h res pect to ba s i c s ema n t i c components , d i f

ferent i a t i on a nd po l ysemy w i t h i n the f i e l d and h i era rc h i ca l s tructu re ( hypero-/

hyponyms ) . Spec i a l a ttent i on i s a l so p a i d to character i s t i c syntact i c frames

i n wh i ch the verbs be l ong i ng to the fi e l d can a p pear . The structure of the

f i e l ds of COGN I T I ON , P ERC E PT I ON & EMOT I ON ( co l l ect i ve l y : the MENTAL f i e l d ) i n

Swed i s h i s presented i n V i berg ( 1 980 ) .

The typol og i ca l part i s be i ng ca rr i ed o ut w i th q u e s t i onna i re s ba s ed on the

ana l ys i s of Swed i s h . T he a i m of th i s part i s to f i nd o u t the ra nge of s truc

tura l pos s i b i l i t i e s i n the core of the mos t centra l s emant i c f i e l d s . O n e s u c h

s tudy h a s a l ready been ca rr i ed out concern i ng the verb s of percept i on , b a sed

on a ques t i onna i re conta i n i ng 20 sentences that s o fa r have been tran s l a ted

i nto a pprox i ma te l y 50 l a nguages ( V i berg 1 982 ) .

The present report conta i n s fou r papers :

l . Ake V i berg : Stud i e s i n Contras t i ve Lex i co l ogy . ( A s ho rt s umma ry of the s t ud i es concern i ng Menta l Verbs . In Swed i s h on l y . )

2 . A ke V i berg : A typo l o g i c a l i n ves t i gat i on of the verbs of percept i on a s a s emant i c f i e l d . ( W i th a s ummary i n E ng l i s h . )

3 . Ka tr i n Maa nd i : The s emant i c s of the verbs of percep t i on i n E s ton i an . ( W i th a s umma ry i n Eng l i s h . )

4 . I s kra Jordanova : The s emant i c s of the verbs of percep t i on i n B u l gar i a n . ( On l y i n Swed i s h . )

P ub l i cat i ons re l ated to the p roj ect Contra s t i ve L ex i co l ogy

V i berg , Ake ( 1 980 ) , Th ree s eman t i c f i e l d s i n Swed i s h and s ome other l anguages . ( l . Cogn i t i ve p red i ca tes 2 . Verbs of percept i on 3 . Emot i ve p red i cates . ) SSM Report 7 . ( I n Swed i s h , w i th a s hort s umma ry i n Eng l i s h . )

V i be rg , Ake ( 1 982 ) , The verbs of percept i on . A typo l og i ca l s tudy . The p roj ect Contra s t i ve L ex;cology , U n i versity of Stockholm . (To be pub l i s hed i n : B u tterwo rth , B , C omr i e , B & Dah l , ö ( eds . ) , Exp l anat i ons of l i ng u i s t i c u n i vers a l s . )

V i berg , Ake ( 1 983 ) , A u n i vers a l l ex i ca l i za t i on h i erarchy fo r the verbs of percept i on . T he proj ect Contras t i ve Lex i co l ogy , U n i vers i ty of Stockho l m . ( To b e p u b l i s hed i n : Kar l s son , F ( ed . ) , Papers from the 7 th Scand i nav i a n

Conference of Linguistiez.) Addres s

Ake V i berg The proj ect Contra s t i ve L ex i co l ogy I n s t i tute of L i ngu i s t i cs U n i vers i ty of Stockho l m S-106 9 1 Sto c kho l m Sweden

- 3 -

FöRORD

Denna ra pport bes tår a v fyra upp satser s om u ta rbeta t s s om förs tu d i er t i l l

proj e ktet KONTRAST I V L EX I KOLOGI v i d S toc kho l ms u n i ver s i tet . Proj e ktet l ed s

a v A k e V i berg o c h f å r e konom i s kt s töd av R i k s b a n kens j u b i l eums fon d .

P roj e ktets syfte är att ge en sys tema t i s k bes kr i v n i ng a v v a l da de l a r a v

sven s ka n s ordförråd sett i e tt u n i verse l l t pers pe kt i v . Fr a s tudera s s ema n

t i s ka o c h syn ta kt i s ka egens kaper ho s verben .

Undersö kn i ngen har en s ven s k och en typo l og i s k de l . Den svens ka de l en består

av en k l a s s i f i kat i on a v s vens kans verb i s emant i s ka fä l t komb i ne rad med en

dj upundersö kn i ng av ett a n ta l sådana fä l t ( percep t i o n s verb , rö re l s everb etc ) .

Fä l tens i nterna s tru ktur bes kr i v s genom komponentana l ys . Som komponenter

u ppträder del s v i s sa s om ä r gemensamma fö r a l l a fä l t ( HANDL I NG , AKT I V I T ET ,

I N KOAT I V , T I LLSTAND m f l ) de l s fä l t s pec i f i ka komponente r .

V i dare s tudera s d e synta kt i s ka rama r i v i l ka e t t fä l ts pred i kat u ppträder

och des s a rama rs i ntera kt i on med pred i katets betyde l s e ( r ) . Den typo l o g i s ka

de l en avser att be l ysa l i kheter och s k i l l nader i begrepps b i l d n i ngen me l l an

o l i ka s pråk . Materi a l et i n s aml a s med e l i c i ter i ng s s ch ema n bestående av s vens ka

sa tser , i v i l ka pred i ka ten i nom ett fä l t u ppträder i kon texter s om i l l u s tre

ra r o l i ka betyde l s e r och kons tru kt i o n s s ätt . E l i c i ter i ng s s chema na översätts

a v tvås prå k i ga i nformante r .

Namnet kon tra s t i v l ex i ko l o g i h a r v a l ts f r a med tan ke på a tt syftet med pro

j e k tet är att å s tad komma en bes kr i v n i ng av sven s kan s ordförråd s om s ka k u n na

fungera s om en grund för s t ud i er a v ord i n l ärn i ngen h o s i nvandra re s om l är s i g

s vens ka och översättn i n g t i l l och från s vens ka .

- 4 -

De fyra uppsats erna utgörs av :

l . Ake V i berg : Stud i er i kontra s t i v l ex i ko l o g i . ( U rs prung l i gen p u b l i cerad s om en s ammanfattn i n g a v en do ktors avhand l i ng med s amma namn . )

2 . Ake V i berg : E n typo l o g i s k unders ö kn i ng a v percept i o n s verben s om e t t s emant i s kt fä l t .

( Ett omtryc k av den u rs prung l i ga SSM Report 8 , s om t i d i gare endas t i n nehöl l denna uppsats . " Summa ry i n E ng l i s h " ha r t i l l komm i t i denna 2 u p p l . )

3 . Katr i n Maand i : Percept i ons verben s s emant i k i e s tn i s kan . ( S umma ry i n E n g l i s h . )

4 . I s kra Jordanova : Percept i ons verbens s eman t i k i b u l g ar i s kan .

( U p p sats e rna 3 & 4 s om här p u b l i ceras för förs ta gången u ta rbetades u rs prungl i gen som P å byggnadsuppsat ser i a l l män s p rå kvetens ka p , Stoc kholms u n i vers i tet . )

Stoc kho l m 1 4 . 3 1 983

Ake V i berg

s i d 5

II 2 1

II 97

II 1 1 9

Uppsats 1

Ake V i berg

STUD I E R I KONT RAST I V L EX I KOLOGI

- 5 -

- 6 -

O. OL IKA ASPEKTER PA L EX I KAL S PRAKJÄMFöRELSE

Språ k kan j änlföras!i många syften . Den kompa rativa metoden inom s p råk

vetens kapen förkn i ppas kanske närmas t med syftet att fas t s tä l l a historisk

s l ä kts kap me l l an s prå ken (genet i s k i nr i k tning ) . Man kan också inrikta sig

på att å s tadkomma ett k l a s s i f i kations sys tem s om u t i från rent s t ruktu re l l a

kriter i er inde l a r språ ken i ett hanter l i gt anta l typer (typol ogisk in�

r i ktn i ng ) e l l e r på att ba kom de många språkspecifika företee l se rna f i nna

uni versel l a pr inc i per, g i l t i ga för a l l a språk (unive rs e l l irtrtktning ) .

I pedago g i s ka sammanhang ha r man i ntres serat sig för att s å tyd l igt s om

möj l i gt påv i s a h u r språks tru kturen s kil j e r s i g me l l an två e l l e r f l era s prå k

(kontra s t i v i nri ktn i ng ) . S l u t l igen kan man också s e h u r o l ika språ kdrag ä r

geog raf i s kt d i s tr i buerade (a rea l i nr i k tning ) .

Syftet med den h är avhandl i ngen ä r att til l ämpa s ådana s pråkj ämförande

metoder på l ex i konet . Ett r i kt i gare namn på avhandl i ngen hade kans ke va r i t

s tud i er i uni versel l , typo l og i s k och kontra s tiv l exiko l o gi . Namnet kontras tiv

l ex i ko l og i har va l ts s om den sm i d i g a ste s aml ande benämn i ngen . Detta

mot i vera s också av a tt ett av h u vudmå l en ha r varit att ringa in de språ k

specifi ka dragen i svens kan (en l ex i ka l typo l og i sk profil för s vens kan ) .

Stora del ar av av hand l ingen u ta rbetades näml i gen inom proj e ktet Svens ka

s om må l språk (SSM ) , v ars huv udsyfte v a r att bes kriva språ k l iga pro b l em för

i nvandrare s om l är s i g svens ka . Ett av h uvudres u l ta ten i SSM-proj ektet , s om

främs t behandl ade synta kt i s ka prob l em, var att inl ä rningen s tyrs a v må l

språ kets s ärprägel ( ' typol o g i s k a profi l ' ) . A l l a i nl ärare tendera r a tt få pro b l em på s ådana punkter där må l språ ket är uni kt e l l er representerar

en ovanl i g struktur j ämfört med andra språ k . (Se Hammarbe rg & V i be rg,

1 97 7 & 1 97 9! ) . Myc ket tyder på att denna p r i nc i p ä r g i l t i g oc k s å för ord

i nl ärni ngen . r·l i na egna pre l i m i nä ra unders ö kn i ngar a v l ex i ka l a fel l i k s om

framföra l l t de l ex i ka l a prob l e� s om ofta nämns av e rfarna i nvandrar l ärare

stöder detta antagande . Jag tyc ker också man kan to l ka Levens ton och

B l ums ( 1 9 7 7 ) emp i r i s ka unders ö kn i ngar av o rdi n l ärn i ngen på det s ättet . T i l l

de l ex i ka l a prob l em som ofta uppmä rks ammats i svens k underv i sni ngen hör

exempel på v i s s a frekventa ord med bes l äktad betyde l s e s om ofta ä r s v åra att hå l l a i s ä r för e l everna : tyc ka/tro� s ätta/ stä l l a / l ägga; g å /re s a / å ka / köra ; spel a / l e ka; k l i ppa/ s kära m fl . Samtl i ga des sa ä r u r kontra s t i v synv i nkel exempe l på en ovanl i g d i ffe ren t i er i n g i s v ens kan . Ett anna t pro b l em är

- 7 -

s ä rpräg l ade po l ysem i mön s ter s å s om förde l n i ngen av o l i ka betydel ser på

verben känna/veta/ kunna i s ven s kan . (Detta kommentera s u tförl i ga re

l ängre fram . )

l . L EX I KONETS S EMANT I SKA STRUKTUR

Den kontra s t i va l ex i ko l og i n må s te basera s på en god a l l mä n teo r i för

h u r l ex i konet är s tru kturera t betyde l semä s s i gt . Bes kri vn i ngen de

unders ö kn i ngar s om presentera s h är g runda r s i g på en komb i na t i on av

semant i s k fä l tana l ys och semant i s k komponen tana l ys .

Semant i s ka fä l t för verben

De ord s om t i l l samman s utgör l ex i konet (det tota l a förrådet av ord )

i ett s prå k kan betydel semä s s i gt g ruppera s i ett a nta l s ema n t i s ka fä l t .

För verbens del hör de föl j ande t i l l de v i k t i g a s te och mes t omfa ttande:

ÄGANDE & BEF I NTL I GH ET M E� TRANSFE- & FORFLYTT- VERBAL -

EMm- I ON RER I NG N I NG PERC E PT ION KOGN I T I ON VÄRDER I NG KOMMUN IKAT I ON

ha vara t i tta tänka tyc ka g l ädj a s ä ga ä ga vara be l ägen se t ro g i 1 1 a s ö rj a ta l a t i 1 1 höra v i s ta s l ys s n a tyc ka og i 1 1 a fru kta pra ta

l i gga h öra veta u pps katta s krämma s nac ka ge s tå känna förs tå v ä rdera förvåna d i s ku tera s kä n ka sma ka m i nna s häpna hävda få g å l u kta g l ömma på s tå erhå 1 1 a komma mä rka rä kna u t

spri nga synas l åna s i mma l å ta hyra resa k öpa å ka s ä l j a köra

s ä tta s tä l l a l ägga

I avhand l i n gen behand l a s t re av de menta l a fä l ten i s ä rs k i l da uppsat ser ,

näml i gen fä l ten percepti on, kogni t i on och emot i on . (Se s tu d i en T re se

mant i s ka fä l t i s ven s kan och n å gra andra språ k . V i berg , 1 980 . ) Des s a upp

s a tser utgår från s vens kan och bes kr i ver sedan h u r a ndra språ k kan s k i l j a s i g från s vens ka n på pun kter a v spec i e l l t i nt res se . I a v hand l i n gen i ngår

oc kså en typo l og i s k u n ders ö kn i n g av percept i ons verben i ca 40 språ k :

- 8 -

En typo l og i s k undersökn i ng av percept i on sverben s om ett s eman t i s kt fä l t

( V i berg , 1 98 1 ) . I ett a nnat s ammanhang ges oc k s å en kort ski s s av fä l te t

Befi n t l i ghet och förfl yttn i ng i s vens kan och n ågra a ndra s pråk ( a v s n 8

i V i berg under u tg . ) . De n ä rma s te pa ra l l e l l e rna t i l l des s a s tud i er f i nner

ma n de l s i e n s p rå k i ga bes kr i v n i nga r av s eman t i s ka fä l t s å s om M i l l er &

John son - L a i rd ( 1 976 , kap 7 ) , Faa r l u nd ( 1 978 ) o c h Ba l l me r & B rennen s t u h l

( 1 978 ) , de 1 2 i språktypo l ogis ka ( un i vers e l l a ) u nders ökn i nga r a v v i s s a

fä l t s å s om fä rgord ( Be r l i n & Kay , 1 96 9 ) , k ropps de l s te rmer ( Andersen , 1 978 ) ,

etnob i o l o g i s ka k l a s s i f i ka t i on s sy s tem ( Ber l i n , 1 97 8 ) s amt ma t l a g n i n g s verb

( Lehrer , 1 974 , kap V I I I ) .

Verb o c h andra typer av ( yt ) pred i kat

V i d s i dan av ve rben f i n n s det v i s s a a ndra typer av ( yt ) p red i ka t , s om från

seman t i s k utgång s pu n kt bör be hand l a s t i l l s amman s med v e rben . T i l l pred i katen

hör kon s t ru k t i oner av föl j ande s l ag s om kan e r s ätta ett tempus b ärande verb i

en s a ts:

Nyheten g l adde Ma r i e

Nyheten gj o rde r�a r i e g l ad

Nyheten s kä n kte Ma r i e g l ädj e

Ma r i e t i ttade l ex i konet

Mar i e ka s tade ett öga i l ex i konet

Ma r i e f i c k s e en get i n g

Verb

göra/ b l i / v ara + Adj e k t i v/Part i c i p

verb + Nomen

Ve rb

verb + N omen

s er i e b i l dande verb

I synnerhet om a l l a typer av pred i kat i n rä kn a s komme r fä l ten att omfa tta

ett s tort anta l pred i kat . Ba l l me r & B rennens t u h l ( 1 98 1 ) har p u b l i cera t en

seman t i s k k l a s s i f i ka t i on av 4 800 enge l s ka pred i kat s om hör t i l l fä l tet

verbal kommu n i ka t i on ("s peec h a ct i v i ty verbs" ) .

Den i n re s trukturen i ett s eman t i s kt fä l t kan se s s om res u l tatet av ett

sams pe l me l l a n ett antal me r e l l e r mi ndre fäl t s pec i f i ka betyde l s e komponente r

oc h v i s s a genere l l a betyde l s e komponen ter . D e s enare s träc ker s i g tvärs i genom

de semant i s ka fä l ten och i nordnar de lexi ka l a e l emen ten i en genere l l l ex i k a l

s truktu r . För verbens oc h de andra pred i katens de l f i n n s det tre sys tem av

s ådana komponen ter : det dynam i s ka sys temet , ba s e r i ngs sys temet s amt l ex i ka l a

pre s u ppos i t i oner oc h i mp l i ka t i oner .

- 9 -

Det dynami s ka sys temet

Det dynami s ka sys temet ä r ett s ammanfa ttande namn på komponenter s om kau s a t i v,

i nkoa t i v och t i l l s tånd . Några exempel på o l i ka s ä t t att u ttryc ka des s a betyde l s e r

f inns saml ade i föl j ande uppstä l l n i ng :

KAUSAT I V X g jorde A förvånad X förv ånade A X v äc k te förvån i ng hos A

I N KOAT I V A b l ev förvånad A häpnade över X --------------- A förv ånade s i g över X-------T I LLSTAND A är förv ånad A kände förvåni ng över X

Det dynami s ka sys temet rea l i seras på o l i ka s ä tt beroende på o rd k l a s s t i l l

höri gheten . V i d adjekt i v använd s göra / b l i / vara . V i d verb används i s vens kan

gans ka ofta hel t s k i l da verb ( ka u s a t i v: !�rk l a ra, i nkoa t i v / t i l l s tånd : förs tå ) .

Framfö ra l l t v i d de emot i va verben används ref l ex i ven och verbets s - fo rm ofta

s om en a n t i ka u s a t i v ( = i nkoat i v / t i l l s tånd ) . En morfo l og i s k i nkoa t i v före l i gger

des s u tom i s vens kan (b l e k-na ) , även om den i nte är prod u kt i v . Den morfo l o-

g i s ka kau s a t i ven i pa r s om fa l l a / fä l l a och b r i nna /b ränna ä r d ä remot nä rma s t

en etymo l o g i s k företeel se . Många and ra språ k ha r en prod u k t i v morfo l o g i s k

ka u sa t i v . Vad detta ha r för konsekvenser för den l ex i ka l a s tru kturen i des sa

soråk jämfört med svens kan bes kr i v s ko rtfa ttat i uppsa tsen om emot i va pred i ka t . I pred i ka t s u ttryc k med ett s ubs tant i v s om kärna används en g rupp verb s om ett sla�s verba l a opera to rer, s om ha r t i l l funkt i on a t t s i gna l era den dynami s ka

betydel sen . Denna s i gna l eras ofta s t tyd l i ga s t i s ådana ana l yt i s ka kons tru kt i oner i s vens kan ( l i k som i den ana l y t i s ka kons tru k t i onen göra/ b l i /va ra + ADJ ) . De vanl i ga s te verba l a o pera torerna i s ådana pred i kats u ttryck med s u bstant i v s om

kärna är seri en ge/få/�:

KAUSAT I V Ovä sendet gav Ka l l e huvudvärk

I N KOAT I V Ka l l e f i c k huvudvärk (av oväsendet )

T I LLSTAND Ka l l e ha r huvudvärk (på g rund av ovä sendet )

Des s u tom f inns ett anta l mer e l l e r m i ndre spec i a l i serade verb, t ex ;

Kau s a t i v: väc ka ( i rri ta t i on), s känka (g l ädje ) , i nj a ga (fru ktan ) ;

T i l l s tånd : hys a (förs tåe l se ) , känna (g l ädje ) .

Den bes kr i vni ng s om ha r g i v i ts hä r ä r enba rt en pri nc i ps k i s s . Sys temet u tvec k l a s

- la -

i uppsatserna om de ens k i l da fä l ten på de pun kter s om a kt ua l i se ra s . E tt s am l at

s tä l l n i ngs tagande t i l l den på s i s tone exp l o s i o n s a rta t v äxande l i tteratu ren

om a s pe k t , a kt i on s a rt , ka u s a t i v etc ryms eme l l e rt i d i nte i nom avhand l i ngens ram ,

även om en fördj u pn i ng vore mot i verad på denna p u n kt .

Ba ser i ngs sys temet

De t f i n n s b l and pred i katen s ådana s om främs t s k i l j e r s i g från v a randra med

avs eende på va l et av s u bj e kt , t ex:

Peter g i l l a r att s pe l a demon i s k

A l l a kan s e s j ön från k u l l en

M i n bror äger den h ä r korv k i o s ken

Att s pe l a d emon i s k t i l l ta l a r Peter

Sj ön är syn l i g ( för a l l a ) från k u l l en

Den h ä r korv k i o s ken t i l l hör m i n bror

För de men ta l a pred i ka ten g ä l l e r , a tt de s om s ubj e kt a n t i ngen kan ta den

s om förn i mmer , känner e l l e r tän ker något ( E rfa ra ren ) e l l er det s om ä r föremå l

för e l l er ors a k t i l l förn i mme l s e n etc ( Fenomenet , i b l a n d föred ras termen Kä l l a ) .

Egens kapen att ta en v i s s ro l l ( i ka s u s g ramma t i kens men i ng ) s om s u bj e kt ka l l a s

ba ser i ng ( ändrat från or i enteri n g i de t i d i ga re u pp sat s erna ) . P red i kat s om ta r

en E rfa ra re s om s ubj e k t ä r s å l edes e rfa ra rba s e rade medan de s om tar ett Fenomen

e l l e r en Kä l l a s om s ubj ekt ä r fenomen- res p k ä l l baserade . Denna s k i l l nad ä r ett

påfa l l ande i n s l a g i det men ta l a fä l tet:

Fä l t

PERC E PT I ON

KOGN I T I ON

EMOT I O N

E rfa ra rba serad

A s e r X

A hör X

A i n s e r X

A g l ömme r X

A ä r g l ad ( åt X )

A fru kta r X

Fenomen- e l l e r k ä l l ba s e rad

X syn s

X är synl i g ( fö r A )

X s e r ADJ u t

X l å te r ADJ

X hörs

X står k l a rt för A

X fa l l e r A u r m i nnet

X ä r g l ädj ande ( för A )

X s krämme r A

I uppsats e rna har ba ser i n gen mes t använts s om ett d rag för att förk l ara s k i l l naden

me l l an pred i kat i nom fä l tet. Även på denna pu�kt kan a n a l ysen n at ur l i g tv i s fördjupas

oc h konfrontera s med de o l i ka a l terna t i va u tformn i ngar s om kasusg rammatiken kommit

- 1 1 -

att få under s en a re år .

Lex i ka l a pre s u ppos i t i oner och i mp l i k at i oner

Stud i et av pres uppos i t i oner och i mp l i ka t i oner h a r oc k s å u tvec k l a t s t i l l ett eget

fors k n i ngsfä l t, s om är re l evant för den l ex i k a l a a n a l ysen . Även i detta fa l l ha r

j a g u tnyttj at v i s s a g rund l äggande beg repp för att d i fferen t i e ra mel l an p red i katen

i nom ett fä l t utan att kunna bea kta a l l a de kompl i ka t i oner, s om uppmä rk s ammats

i l i tteratu ren på området . U tför l i ga s t kommen te ra s detta i u p p s a tsen om de kogn i

t i va p red i k aten . I u pp sat sen om pe rcept i o n s v e rben s typo l o g i u ppmä rks amma s den

i n tres s a n ta kon tra s ten me l l a n fa k t i va p red i k a t a v typen Det syn s /hörs / känn s /märks

att + Sats och i c ke - fa kt i va p red i kat av typen: Det ser u t / l å te r/ kän n s / sma k a r/

l u ktar/verka r som om + Sats . Kon s tru k t i oner a v den förra typen tyc ks v a ra rä tt

s pec i e l l a för sven s kan .

2 . ANALYS AV DEN I N RE ST RUKTU REN I ETT S EMANT I SKT FÄLT

EXEMPL I F I E RAD MED P ERCEPT I ONSV ERBEN

Jag hävdade t i d i g a re att den s eman t i s ka s tr u k tu ren i e tt fä l t kan ses s om re s u l tatet

av ett s ams pel me l l a n de tre sys temen a v gene re l l a betyd e l sekomponenter och o l i ka

gru pper av mer e l l e r m i n d re fä l ts pec i f i ka komponenter . H u r detta g å r t i l l kommer

att i l l u s t re ras med u tgång s pu n k t från fä l te t pe rcept i on . Detta fä l ts u tformn i ng

i s vens kan behand l a s i en av u p p s at serna i V i be rg ( 1980 ) s amt i a v s n l i den

typol og i s ka unders ö kn i ngen av percept i on s ve rben (Vi berg , 1981 ) .

De v i k t i ga s te fä l ts pec i f i ka komponenterna u tgörs av de fem s i nnesmoda l i teterna .

T i l l s amman s med v i s s a katego r i e r hämtade från det dynami s ka sys temet och baseri ng s

sys teme t ger de fö l j ande s t r u k t u r åt fä l tet, om man utgå r från de mes t centra l a

verben . Detta ka l l a s g rundpa rad i gmet för percept i o n s v e rben :

Grundpara d i gmet

S i nnesmoda l i tet

SYN

HöRS EL

KÄNSEL

SMAK

LUKT

-

-

- 1 2 -

E R F A R A R B A S E R A D

AKT I V I TET

J an t i ttade på få g l a rna

Jan l ys snade på få g l a rna

Jan kä nde på däc ket

Jan sma kade på s o ppa n

J an l u ktade på c i ga rren

KÄLL BASERAD

E RFARENHET KOPULAT I V

J an s å g fåg l a rna J an s å g g l ad ut

J an hörde fåg l a rna J an l ät g l ad

J an kände en s ten S tenen kändes va s s under foten

J an kände sma ken av Soppan sma kade v i t l ö k i s oppan v i t l ö k /gott/ i 1 1 a

J a n kände l u k ten av J an l u k tade c i ga r r i rummet c i ga rr/gott/ i l l a

B l and de gene re l l a komponenterna ä r d i s t i n kt i onen me l l an en a k t i v i tet, som i n

går i det dynami s ka sys temet, och en e rfa renhet v i k t i ga s t . D e n i l l u s treras av

ett s a t s pa r s om föl j a nde :

J an t i ttade på fåg l a rna (Ak t i v i tet) J an såg fåg l a rna (E rfa renhet )

En a k t i v i tet ä r a v s i kt l i g och kan kon t ro l l e ra s av s u bj ek tet t i l l v erbet (agent i v ) .

Detta ä r i n te fa l l et för en e rfa renhet, v i l ket framg å r av o l i ka te st för agen t i -

v i tet, t ex föl j ande:

(+ anger att en s a t s ä r og ramma t i s k )

V i överta l ad e Jan a tt t i tta på fåg l a rna +V i överta l ade Jan a tt s e fåg l a rna

E rfa ren het ä r en betec kn i ng s om egentl i gen d ö l j e r en komb i n a t i on av f l e ra me r

genere l l a kategori er . (Nä rma re bes tämt ett e rfa ra rba s e ra t t i l l s tånd e l l er en e rfa rarba s e rad i n koa t i v . ) Men j a g tror, att den ko rta kommen ta ren räc ker för att

- 1 3 -

man s ka förs tå hur a k t i v i teter och erfa renheter hå l l s i s ä r . De kopu l a t i v a

verben s k i l jer s i g från de öv r i ga två g rupperna genom a tt s u bjektet anger k ä l l a n

för förn i mme l sen och i nte den s om förn i mmer , E rfa ra ren . ( N ä rma re bes tämt ä r

de kopu l at i va verben k ä l l ba serade t i l l s tå nd . )

Grundpa rad i gmet kan byggas u t på o l i ka sätt . Verben i detta i ng å r egen t l i gen s om

en bas n i vå i en h iera r k i av över- och undero rdnade beg repp, u n gefä r så hä r :

BASN IVA

undersbka

7 t i t� 910�� på

(verka ; va ra ) � se . . . u t l åta . . .

förn i mma

�h" se ora . . . � s kymta . . .

E n v i k t i g aspe kt av den l ex i ka l a a n a l ysen ä r ock s å att u nders ö ka hur pred i katen

i nom ett fä l t u ppträder i o l i ka synta k t i s ka rama r . För varje fä l t bör de typ i s k a

rama rna bes kr i vas och dera s i n tera k t i on med pred i ka tens betyde l se . Fö r fä l tet

percept i on g ä l l er bl a att verben s ty r v i s sa b i s a ts kon s tru k t i oner på ett ka ra kte

ri s t i s kt s ätt . I fö l j ande rama r kan pred i ka t s om t i l l hör fä l tet uppträda på ett

kara kter i s tis kt s ätt:

D i rekt percept i on J a n s åg s ka to rna ä ta k örs bär

J a n s å g hur s katorna å t körs bär

I nd i re kt percept i on J a n s å g a t t s katorna hade ä t i t från kö rs bärsträdet

Fa kt i v Det syn s a tt J a n ä r hung r i g

I c ke-fa kt i v Det s e r u t s om om J a n ä r (vore ) hung ri g

3 . EN TYPOLOGIS K UNDERSöKN I NG AV P E RC E PT I ONSVERBEN SOM ETT SEMANT I SKT FÄLT

På g ru ndva l av de s vens ka exempel s om å terf i n n s i g ru n dpa ra d i gmet är det mÖj l i gt

att u p p rätta en fråge l i s ta, s om kan övers ä ttas t i l l ett a n t a l a ndra s prå k . För en

undersökn i ng s om bygger på data i n s am l ade på detta s ätt från ca 40 språ k, redo

görs i V i berg (1981). Även om v i s s a gene t i s ka och a rea l a g rupper av språ k ä r u nder

el l er orepresenterade ä r s p r i d n i ngen ändå gans ka god j ämfört med andra l i kna nde

- 14 -

st ud i er (nä rmas t Leh re r , 1974 , kap V I I I ) . 1 3 o l i ka språkfam i l j er f i nns repre

senterade i sampe l n .

Data från språ ken redov i s a s med hj ä l p av f i g u rer s om bygger på grundparad igme t .

I f igu r l åte rges någ ra exempe l på detta .

Språken kan b l a j ämföras med u tgångs punkt från den te knik s om används för

att b i l da predi kat . I s v ens kan f i nns t ex v i d s i dan om enk l a verb s er i e b i l dande

verb (få s e ) och pred i kat som bes tå r av verb + Nomen (kas ta en b l i c k ) . I a l l a språk

f i nns s ä ker l i gen f l e ra o l i ka typer av pred i kat . Men på basni v ån f i nns i svenskan

i nga s er i eb i l dande verb och bara två pred i kat av typen ve rb + Nomen , näml i gen

känna sma ken av och känna l u kten av . V i s s a andra språk favo r i sera r des s a typer

av pred i kat på basni vån . I k i ne s i s kan och v i e tnames i s kan används denna predi kat s

typ genomgående f ö r a t t s i gna l e ra en e rfa renhet . Fö l j ande exempe l ä r hämtat från

k i nes i s kan :

Wang kan - l e- kan .v nl ao Wang t i ttade på fåg l arna t i tta ASP t i tta fågel

Wang kan -j i an - l e .v nl ao Wang såg få g l a rna t i tta förn i mma ASP

Sys temet i v i etnames i s kan framgå r av f i g u r 1 . I de i ndo- i rans ka språken favor i se

ra s typen verb + Nomen . De f l e s ta a kt i v i teterna ä r t ex av denna typ i kurd i s kan

och pers i s kan . Sys temet i det s ena re språ ket kan ock s å s tudera s i f i g u ren . T i l l de

språ k s om uppmä rksammas i detta s ammanhang hör ock s å de po 1 ysynte t i s ka s prå ken ,

i sampe l n represente rade av v ä s tgrön l änd s kan och seneca (ett i ro ke s i s kt språ k ) .

I des sa språ k kan mots var igheten t i l l ett v e rb i svens kan ofta bes tå av en komb i nat i on

av ve rb- och nomenrötter s om ä r förenade t i l l ett verb .

Främs t j ämförs eme l l erti d språ ken med av s eende på den s emant i s ka d i fferent i er ingen och o l i ka po l ys emi möns ter i nom fä l tet . Om v i t ex j ämför enge l s kan och mambwe i f i g uren , s å f i nner v i a tt enge l s kan i nte d i ffe rent i era r l ex i ka l t (genomBtt använda s k i l da verb ) me l l an a kt i v i tet , e rfa renhet och k opu l a t i v , då det gä l l er verben fee l , ta s te och sme l l . Dä remot d i ffe renti erar enge l s kan konse kvent me l l an de o l i ka s i nnesmoda l i teterna . I mambwe ä r d i fferenti er ingen svag me l l an des sa , då det g ä l l er en erfa renhet . Det f i nns ett s ä rs k i l t verb s om s v a ra r mot syn ( ok l a rt om det täcker både ' se ' och ' t i tta ' ) . Sedan f i nns det ett verb - u vwa , s om täcker de övr i ga e rfa renheterna . Des s utom täcker det betyde l s en ' l ys sna på ' . Verbet täcker (å tm i ns tone ti l l v i s s a de l a r ) betyde l ser s om i enge l s kan s i gna l e ra s med fem o l i ka verb: hea r -

Enge

lska

AK

TIVI

TET

SYN

look

at

HöRS

EL

l i st

en t

o

KÄNS

EL

SMAK

LUKT

----

-------

------

------

----

VIET

NAME

SISKA

AK

TIVI

TET

SYN

xem

HöRS

EL

nghe

I KÄ

NSEL

Is

d' I !

SMAK

'" ne

m

LUKT

ng

�i

--------

ERFA

RENH

ET

KOPU

LATI

V

see

hear

feel

tast

e

smel

l --

--------

--

look

soun

d

<go

od/b

ad

of o

nion

s - <g

Ood/

bad

of o

nion

s -

ERFA

RENH

ET

KOPU

LATI

V

1/\

tron

g xe

m th

ay

Itit

ta f

örni

mma

I

nghe

11\

th

ay

leo

giQn

g 'l

yssn

a fö

rnim

ma I

'ha

röst

l

, �

? ca

m th

ay

'kän

na

förn

imma

'

ntrn

'/\

thay

co

vi

' sma

ka=p

å fö

rnim

. I

'ha

sma

k'

ng�i

11'\

th

ay

co m

ui

'luk

ta=p

å fö

rn.

I 'h

a lu

kt'

, I !

Mamb

we (

bant

uspr

åk,

Zamb

ia)

AKTI

VITE

T ER

FARE

NHET

KO

PULA

TIV

SYN

-lol

a -l

olek

a

I ?-

wene

-

1 I Hö

RSEL

-u

vwa

-uvw

a -u

vwi k

a I

KÄNS

EL

. -l

ema

II ?

SMAK

-l

ila

II -u

vwik

a -

LUKT

-n

unsh

ya

II -n

unka

-

------

---

----

---_ .. _

---ST

ATIS

K =

-� (

grun

dfor

m ok

lar)

Pers

iska

SYN

HöRS

EL

KÄNS

EL

SMAK

LUKT

-----

--------

----I I

AKTI

VITE

T

nega

h ka

rdan

't

itt

göra

'

gO$

dada

n ör

a ge

dast

zad

an

'han

d sl

å'

cesi

dan

bu

kard

an

Iluk

tgö

ra'

ERFA

RENH

ET

KOPU

LATI

V

dida

n be

naza

r IT

ll-s

yn

$eni

dan

resi

dan

ung.

= eh

sas

kard

an

'ver

ka'

'kän

sla

göra

'

maze

ta

$xis

da

da n

maze

dad

an

'sma

k mä

rke

ge'

'sma

k ge

l

bu

ta$x

is d

adan

bu

da

dan

'luk

t mä

rke

gel

'luk

t ge

l

I "TJ

�.

,�

c

-s

......

t-'

VI

- 16 -

feel - ta s te - sme l l - li s ten to . Däremot f i n n s s ä rs k i ld a verb s om s v a ra r mot --feel , taste oc h smell , d å des sa h a r en a k t i v i tets betyde l s e .

F i g u rer av detta s l ag ä r e n l i g t m i n men i ng e n u tmärkt u tgångs pu n k t , då man v i l l

j ämföra s prå k kon tra s t i vt med v a randra . V ar och en av d e femton ru torna i figu ren

kan entyd i g t def i n i era s s eman t i s kt s om en komb i n a t i on av en s i n ne smodal i tet och

någon a v k ategor i erna a k t i v i tet , e rfa renhet och kopu l a t i v . Ma n ka n d ä rför på ett

entyd i gt s ätt lä sa a v betydelseomfånget hos o rden ( s å l ån g t s c h emat s t rä c ker s i g .

Men det täcker de mes t centrala betyde l serna i nom fältet . )

Men det går oc k så på grundva l av d ata av detta s l ag att å s ta d komma en typo l og i s k t ( elle r u n i vers el l t) i n r i ktad j ämförelse tvärs över s pråken . F i n n s d e t bes tämda

res tr i kt i oner på v i lka delbetyd e l s e r i nom fältet s om kan täc kas av ett l ex i ka l t

element? V i lka lex i kala elemen t kan uppträda t i l l s amman s i ett s pråk ? ( Vad ä r s å··

l edes ett möjl i g t lex i kalt sys tem? ) Även om s ampeln s a kn a r före trädare för f l e ra

v i k t i ga s prå kgruppe r , s å ä r den t i llräc kl i g t s to r för att �t�röva en metod för h u r

e n s ådan j ämförelse k a n å s tad komma s . Res u l taten mås te d äremot betra kta s s om ten

tat i va , om man v i l l göra föruts ägelse r om s p råk utanfö r s ampeln .

Ett avs n i tt ägnas å t motsvar i gheter t i l l v erbpare n t i tta / s e o c h lys s na / h öra i

svens kan . Det v i s a r s i g att det f i n n s v i s s a s prå k s om enda s t h a r ett verb s om

s vara r mot v art o c h ett av des s a pa r . I des s a s prå k s ke r s ålede s i nte någon

d i fferen t i er i ng me l la n en a k t i v i tet o c h en erfa renhet i detta fa l l . Det f i n n�

oc k s å v i s s a s prå k som h a r s k i lda verb s om s v a ra r mot ' t i tta ' o c h ' s e ' men s om

h ar ett verb s om täc ker både ' lys s na ' oc h ' hö ra ' . Dä remot återfa n n s i nget s prå k s om

hade s k i l da verb för ' l ys s n a ' o c h 'höra' s amt i d i g t s om det s a knade s ä rs k i lda verb

för ' t i tta ' och ' s e ' . P å g rundva l a v denna i a k ttage l s e u pp s tälldes fö l j ande

lex i f i er i n g s h i era r k i :

l .

2 .

3 .

P E RCE PTION

� T I TTA S E I , TITTA S E

L YSSNA = HöRA

I � L YSSNA HöRA

Semant i s k d i s t i n kt i on

Syn/Hörsel

� Akt i v i tet/ E rfa renhet

- 17 -

En annan företee l s e s om ägnas rä tt s tor u p pmärksamhet ä r de po l ysem i möns te r

s om före l i gger för erfa renheternas d e l . I s vens kan används t e x verbe t känna

förutom om kän s e l även om e rfa renheter som ä r k n utna t i l l s i n ne smoda l i teterna

smak oc h l ukt .

J ag kände en f l uga på n ä s t i ppen

Jag kände sma ken av rosma r i n i s a l l aden

Jag kände l u kten av hennes pa rfym

E n l i gt m i n men i ng u ppfa ttas a nvändandet a v ve rbet känna om kän s e l s om en g rund

betyde l se i förhå l l ande t i l l a nvändandet om sma k o c h l u k t s om u ppfa tta s s om s e

kundära betyde l ser . D e t v i s a r s i g a t t maj or i teten a v s pråken i s ampe l n a nvänder

å tm i n s tone något verb s om ä r po l ys emt , d å det g ä l l er att bes kr i va e n erfarenhet .

Van l i gen tyc ks man k unna fa s ts tä l l a e n g rundbe tyde l s e , d å e tt verb betec knar en

erfaren het i mer än en s i nnesmod a l i te t . Hur denna grundbe tyd e l s e e l l er föred ragna

to l kn i n g hos verbet kan s k i fta framgå r a v fö l j ande f i g u r , d ä r n å g ra rep resenta t i va

s prå k f i nn s u pptagna . ( Ytter l i ga re n ågra mön s ter å te rfi n n s i sampe l n ) :

Swa h i l i H a u s a Svens ka Seneca E n ge l s ka

SYN B gan ( i ) se - kE- see

HöRSEL (s i k ii.) (EJ höra -thO : te - hea r

KÄNSEL s i k i a j i (kånM) - ka?EyO - fee l

SMAK ona j i känna -hsO : w i · sme 1 1

LUKT s i k i a j i känna - h s O : w i - tas te

� = föredragen to l kn i ng , g ru n d betyde l s e

Med v i s s a reservati oner k a n en h i era r k i u p p s tä l l a s s om föru tsäger v i l ka a ndra

betyde l s er ett verb med en v i s s g rundbetyde l se kan ta :

SYN > HöRSEL > KÄNS E L > SMAK

L U KT

Det fi nns o c k s å en påta g l i g a rea l förde l n i ng av des s a po l y sem i mön s te r . Samma

- 18 -

mön s ter som svens kan baserad på ' känna ' återf i n n s i f i n s ka , e s tn i s ka , po l s ka ,

serbokroa t i s ka oc h b u l gar i s ka ( m f l ) . Dä remot f i n n s i nte denna po l ysem i

danskan , tys kan och enge l s ka n m f l s p rå k . Polysem i ba s e ra d på ' h öra ' av det s l ag

s om fi n n s i h a u s a , f i n n s i många afri ka n s ka s prå k s öder om S a h a ra .

4 . FÄLTEN KOGN I T I ON OCH EMOT I ON

De två å te rs tående uppsatserna i a v hand l i ngen är ägnade å t fä l ten kogn i t i on

res pekt i ve emot i on i s ven s kan o c h n å gra andra s p rå k . De ä r u p plagda på samma

s ätt s om pe rcept i onsverbss tud i en ( med u ndanta g av a tt j ämföre l sen med a nd ra s prå k

än s vens kan är mer s k i s s a rtad) . J a g nöjer m i g därför med en myc ket kort res ume .

Det kogn i t i va fä l te t dela s tenta t i vt i n i tre delfä l t: m i nne - g l öms ka , tän kande

och k uns kap-tro-å s i kt . B l a undersöks sedan den i n terna d i fferen t i er i ngen mel l a n

pred i ka ten i den senare gruppe n . Det v i s a r s i g a tt ett ga n s ka s tort a n ta l pred i ka t

av denna typ ( i ra pporten behand l a s 34 ) s k i l je r s i g å t fr a genom att de s i gna l era r

o l i ka type r av i nstä l l n i ng som E rfa ra ren ( s u bj ektet t i l l pred i kate t) och Ta l a ren

kan ha t i l l uts aga n i obj e ktsbisatsen som föl jer verb a v denna typ . D i ffe ren

ti er i ngen bes kr i v s ungefär så h ä r:

pred i kat . . . ana

E rfa ra ren s VAG , i n s tä l l n i ng OSÄKE R

Ta l a rens SANN pres uppos i t i on

m i s s tä n ka

OSÄKE R

OND

i n s e i n b i l l a s i g . . .

SANN FALS K

Ett s ä rs k i l t av sn i tt ägnas oc ks å å t ett förs ök a t t förkla ra den s eman t i s ka s k i l l naden me l lan tyc ka och tro , ett fa l l av s prå k s pe c i f i k d i fferen t i e r i n g . Täml i gen s pråks pec i f i k v i s a r s i g oc k s å det po l ys em i möns te r v a ra s om kännetec kna r verben känna -veta - kunna i s vens kan v i d en jämföre l s e med 8 främs t e u rope i s ka s p rå k . Fr a veta har ova n l i g t få s e kundära betyde l s er s amt i d i g t s om känna har ova n l i g t må nga . S k i l l naden me l l a n svens kan och enge l s ka n tyc k s v ara representa t i v i exempe l som Jag känner Pete r/I know Pete r . Atm i n s tone b l and de e u rope i s ka s p råken representerar enge l s kan det van l i g a re möns tret .

I nom det emot i va fä l tet fa vor i seras i s vens kan pred i ka t med ett adjekt i v som kä rna

- 1 9 -

( vara , känna s i g / b l i / göra oroli g) även om p red i kats typerna Verb ( o roa , o roas ,

oroa s i g) oc h verb + N omen o c k s å ä r v a n l i ga ( k änna , v äcka oro) . F r a adj e k t i ven

i nde l as i s ema n t i s ka k l a s s e r . E n g ru n d l äggande d i s t i n kt i o n görs mellan a k u t

( glad) o c h d i s pos i t i o n ( g l a d l ynt ) . Genom att k l a s s i f i cera adj e k t i ven efter

grundemot i oner ( G l ädj e etc) och ba ser i n g ä r det möjl i g t a tt u pprätta ett

seman ti s kt k l a s s i f i ka t i o n s s c hema , s om i pr i n c i p är u tforma t s å h är :

E R F A R A R B A S E R A D FENOME N BASERAD

AKUT D I SPOS I T I ON

GLÄDJ E g l ad g l ad l ynt g l ädj ande munter g l ätt i g ·

·

SORG sorgsen s v å rmod i g sorg l i g l ed sen l ed s am · ·

I LSKA .

N ä s ta s teg i a n a l ysen , s om eme l l e rt i d i nte företa s i denna ra pport , ä r att redo

göra för d i fferent i er i ngen me l l an pred i kat s om t i ll h ö r samma de l fä l t (t e x mel lan

g l ad , munter , g l ätt i g etc) .

I det s pråkj ämfö rande avs n i ttet u ppmärks ammas b l a s pråk , d ä r u ttryc k s om l o kali serar

emot i onen t i l l en v i s s k roppsdel ( typ : hetlev rad) , verka r v a ra grundläggande på ett

hel t annat s ätt än i svens kan . E tt avs n i tt ägnas o c k s å å t a tt j ämföra fr a de

forme l l a u ttryc ksmed l en för det dynami s ka sys temet i s ven s k a n med s p rå k s om har

ett produ kt i vt sys tem av morfolo g i s ka ka u s a t i ver . S i g och verbets s - fo rm i pred i ka t

av typen förvåna s , förvåna s i g k an s ägas fungera som en a n t i kaus a t i v j ämfö rt med

ka u sat i ven i sådana s prå k . Det får kon s e kvens e r för v i lket verb s om normalt ä r

m i n s t komp l ext o c h k a n betra ktas s om en lex i kal g rundform . I s vens kan är e t t i n

herent ka u sa t i vt verb s om förvåna mes t grund l äggande meda n ett verb med gr und

betyde l sen ' b l i förvånad ' / ' va ra förvånad I ofta ä r grundläggande i s prå k med

morfo l og i s ka k au sat i ver . S l u t l i gen ges n ågra exempe l på h u r s k i l lnaden mel l a n a k u ta

oc h d i s pos i t i one l l a adj e k t i v de l v i s kan s i gn a l eras med g ramma t i s ka mede l i v i s s a

s p rå k , t e x ka s u sväx l i ng p å adj e k t i vet i fi n s ka n e l l e r den ofta uppmä rks ammade

väx l i ngen mel l a n spa n s kan s två verb för I va ra l : ser och e s ta r .

- 20 -

L I TTERATUR

Anders en , E S ( 1 978 ) , Lex i cal Un i versals of Body-Part Term i nology . I : Greenberg , J ( ed ) , U n i versals of H uman L a nguage . Vol 3: 335-68. Stanford Un i vers i ty P res s . ---

Ba l l mer , T & B rennen s t u hl , W ( 1 978 ) , Z u r Verbwo rtsc hatz d e r deu tschen Sprache . I : L i ng u i s t i s c h e Ber i c hte 5 5 : 1 8- 3 7 .

Ba l l mer , T & B rennen s t u hl , W ( 1 98 1 ) , S peec h Act Clas s i f i ca t i o n . Spr i nger-Ver l ag , Ber l i n .

Ber l i n , B ( 1 978 ) , E thnob i olog i ca l Cla s s i f i ca t i on . I : Ros c h & Lloyd ( eds . ) , Cogn i t i on and Categori zat i on , L awrence E rlbaum , H i llsdale , New Jersey .

Ber l i n , B & Kay , P ( 1 969 ) , Ba s i c Color Terms . Un i vers i ty of Cal i forn i a P res s , Berke l ey .

Faar l und , J T ( 1 9 78) , Verb og pred i ka t . E i n s tud i e i n ors k ve rbalsemant i k k . Un i vers i tetsforlaget , Oslo .

Hamma rberg , B & V i berg , A ( 1 97 7 ) , Fela n a l ys o c h språ ktypologi . O r i enter i ng om två de l stud i er i SSM-projektet . SSM Report l . In s t f l i ngv i s t i k , S toc kholms u niversitet .

Hamma rbe rg , B & V i berg , A ( 1 979 ) , Plats hålla rtvånget , ett syn ta kt i s kt problem i sven s kan för i nvandra re . SSM Report 2 . Ins t f li ngv i s t i k , Stoc kholmsu n i vers i tet .

L e hrer , A ( 1 974 ) , Semant i c f i e l d s a nd l ex i ca l s t ru c tu re . North -Hol1 and , Ams terdam .

Leven s ton , E A & B l um , S ( 1 97 7 ) , "As pects of lex i cal S i mpli f i ca t i on i n the S peech and Wri t i ng of Adva nced Adu l t Lea rners" . I : Cord er , S P and Roule t , E ( eds ) , Actes d u 5eme C o l l oque de L i n gu i s t i q ue Appli q uee de Neuchatel , Geneve : Oroz , 51- 71 .

Mi l l er , G A & John son -La i rd , P N ( 1 976 ) , L anguage and Percept i o n . Ha rva rd u n i vers i ty P res s , Cambri dge , Ma s s .

V i berg , A ( 1 980 ) . T re s ema n t i s ka fält i s v en s kan och n ågra andra s p rå k . l . Koqn i t i vc. predi ka t . 2 . Pe rceoti on sverben s s emant i k . 3. Er.lOti va pred i kat . SSM Report 7 . I n s t f l i n gv i s t i k , S tockho l ms u n i vers i tet .

V i berg , A ( 1 981 ) , E n typolog i s k u nders ökn i ng av percept i o n sverben s om ett semant i s kt fä l t . SSM Report 8. I n s t f l i ngv i s tik , Stockhol ms u n i vers i tet .

V i berg , A ( under utg ) , Sven s ka för v uxna i nvandra re . Avs n 8 . Begreppsor i ente rad underv i s n i ng , o rdk u n ska p o c h eTevernas mode rsmå l . SSM PM 1 980- 1 0- 1 0 . In st f l i ngv i s t i k , Sto c k ho l ms u n i vers i tet . Komme r i l ätt oma rbetad form att tryc kas i förhand l i n garna från ASLA - sympo s i et : S pråkunderv i s n i n g i Sveri ge . L u nd 29-30 a u g 1 980 . Utg Kenneth Hyltens tam , L i ber . IDen exa kta t i teln på bo ken blev : S p rå kmöte . I

Uppsats 2

Ake V i berg

- 21 -

EN TY POLOG I SK UNDERSöKN I N G AV P ERC E PT I ONSVERBEN SOM ETT S EMANT I SKT FÄLT

I n nehå 11

O . I NTRODUKT I ON

l . P ERC E PT I ONSVERBEN I SVENSKAN

De fem s i nnesmoda l i teterna - Det dynam i s ka sys temet - B a ser i ngs sys temet -

Grundparad i gmet - Hyponymi rel a t i oner - Ba s n i v å n - Kara kter i s t i s ka b i s at s

kon s tru kt i oner

2 . DATA I NSAML I NG

Da ta i n saml i ng - U rva l et av s prå k

3 . FAVOR I SE RING AV B ESTÄMDA PRED I KATSTYPER

S prå k s om favor i serar pred i kats typen : verb + Nomen

Språ k s om favor i serar seri eb i l dande verb

Po l ysyntet i s ka s prå k

4 . SK I L LNADER I S EMANT I SK D I FFERENT I ER I N G MELLAN S P RAKEN

A . Syn och hörs e l

Lex i fi er i n gs h i era r k i - Morfo l og i s kt komp l exa former - Kompensat i on med

g rammat i s ka mede l

B . Sma k och l u kt

Pred i ka t s om främs t h a r en bes kr i vande fun kt i on

Värder i ng . Sma ka gott/ i l l a , l u kta gott/ i l l a

Verbet I l u k ta l i a b s o l u t konstru kt i on

Hypo nymer t i l l I sma ka l och I l u kta l

A kt i v i tet och erfa renhet

5 . POL YSEM I MöNSTER FöR V E RB SOM B ETECKNAR EN ERFARENHET

Po l ysem i baserad på I s e l - Po l ysem i ba serad på verbet I hö ra l - Genet i s k

och areal förde l n i ng - Po l ysem i bas erad på verbet I känna l - Verbrötter

s om komb i nerar moda l i teterna sma k och l u kt

6 . NAGRA TENTAT I VA GEN ERAL ISER I N GAR

L I TTERATUR

S umma ry i n E ng l i s h

- 2 2 -

O . I NTRODU KT I ON

Den här u ppsatsen h a r t i l l syfte att ge en typo l og i s kt i n r i ktad bes kr i vn i ng

av percept i on s verben s om ett s eman t i s kt fä l t . Den bygger på data s om saml a t s

i n från ca 40 s prå k genom översättn i ng av e t t a n ta l s vens ka men i ngar , som

i l l u s trera r o l i ka betyde l s er hos percept i on s verben . ( Mer om detta i ett s ena re

av sn i tt . ) I detta i n l edande a v s n i tt s ka j a g kort ange v i l ka de v i k t i g a s te

fö regå nga rna är t i l l en s ådan s prå ktypo l o g i s k ( e l l er u n i verse l l t i n r i ktad )

j ämföre l s e a v l ex i ka l a s ema n t i s ka fä l t .

Den l ex i ka l a s pråkj ämföre l sen må s te s äga s vara s tyvmoder l i g t behan d l a d j ämfö rt

med syntax , morfo l o g i och fono l o g i . I de fyra vo l ymerna U n i versa l s of Human Language ( ed. Joseph Greenberg 1978 ) , som u tgör det mes t omfa ttande verket

på s i tt område , f i nn s det egent l i gen bara en u pp sats som behand l a r l ex i ka l

s ema n t i k. Det ä r E l a i ne S Andersens s tud i e Lex i ca l Un i versa l s of Body - Part

Term i no l ogy. I ser i en L i n g ua Descr i pt i ve Stud i e s , s om a v s er a tt ge ett tvärs n i tt

av vär l den s s prå k i form av monografi er över ett a n t a l typo l og i s kt s ta r kt

s k i l da s prå k , behan d l a s l ex i konet enda s t i form av en kort , gan s ka o s trukturerad

l is ta l ä n g s t ba k i vo l ymerna ( t ex Derbys h i re 197 9 , Hew i tt 19 79 ) .

Det f i nn s egen t l i gen bara några få l ex i ka l a fä l t s om h a r behand l ats i ett

typo l og i s kt ( e l l er u n i verse l l t ) perspekt i v . Den mest u p pmärk sammade s tu d i en är

med a l l rätt Berl i n & Kays (1969 ) s t u d i e a v fä rgorden . D e hävdar att man ka n

förut s äga v i l ka grund l äggande färgord som ka n fö rekomma i ett s p rå k , t rots

den s tora va r i a t i on som fi nn s me l l an s prå ken . Språ ken kan h a mel l a n 2 oc h 11

grund l äggande fä rgord . Res tr i kt i onerna på vad som ä r ett möj l i gt fä rgo rds sys tem

fo rmu l era s i fö l j ande h i erark i : [bla�k] whIte red [yellOW] green blue __ brown -- [��:] gray

Om ett s prå k h ar ett färgo rd s om s tår

det ock så a l l a fä rgord s om s tå r l äg re

högre i h i era r k i n ( t i l l höger) , s å h a r i h i era r k i n . S prå k med t v å färgo rd har

s å l edes s va rt och v i t medan s prå k med tre fä rgord har svart , v i t oc h röd etc .

Hypotesen h a r få tt s tar kt s töd i en s er i e psykol i ng v i s t i s ka unders ö kn i ngar a v

E l eano r Ros c h ( Se t e x Ro s c h 197 7 ) . Ber l i n o c h Kays u rsprung l i ga undersö kn i ng

( 1969 ) byggde på pr i märdata frå n 2 0 s prå k , där i nfödda i nfo rma nter fi c k pr i c ka

i n fä rgorden på en färga t l a s. Des s u tom i n sam l ades s e k u ndära data från o l i ka

- 23 -

pub l i cerade undersökn i ngar , s å att s amma n l a gt 98 s p rå k i ng i c k i sampe l n . Detta

är såv i tt be ka n t den mes t omfång s r i ka databa sen i någon l ex i ka l s tud i e . ( Även

om många av de s e kundära k ä l l o rna är v ä l d i gt o t i l l fö r l i t l i ga och u rva l et ha r

kr i t i s erats på grund av en o t i l lräc k l i g genet i s k och a rea l s pr i dn i ng . Se

främs t H i c kerson 1971! ) Kroppsde l s termer har fö ru tom a v Andersen ( 1978 ) b l i v i t

fö remå l fö r en s t ud i e a v B rown ( 197 6 ) ba s erad på 41 s prå k . Ett annat område

som s tuderats ä r fo l kb i o l o g i s ka taxonom i er , dv s h u r man k l a s s i fi cera r växter

och dj ur i o l i ka s p rå k. ( Se Ber l i n 1978! )

Det fi nn s oc k så några typo l o g i s kt- u n i verse l l a u ndersökn i ng a r a v verb som t i l l

hör ett bes tämt s eman t i s kt fä l t. Den bredas t u pp l agda av de s sa är fö rmod l i gen

Leh rers unders ö kn i ng a v mat l a gn i ng s verben ( Lehrer 1974 a & b , ka p 8 ) . T i l l

fä l tet hör verb s om l aga mat , ko ka , s te ka etc. Da ta frå n s prå ken redov i sa s

fi gu rer , där verben ä r i no rdnade i fä l t p å fö l j ande s ätt :

E ng l i s h cook I

steam* boilz fry broil (U.S.)

roast bake grill (G.B.) -- --

boih simmer

saute deep- grill barbecue I stew fry (U.S.) (steam)* poach hraise * $orne speakers feel that steam is abasic cooking word; others classify it as included

in boil. Japanese

l"JIo:Pi-euzou t to pre par. f ood', ni taki • cook'

"iru 'boU'

ywderu Mku 'boU ' 'boU' <\liee>

gotawa62 'boil'

dusi6 'stew'

musU 'et ... ' ageru 'd.ep try'

Po l i s h

gota:wa61 'cook'

8.71azya 'fry'

Pers i an

poztam 'to cook, bak.'

yaku 'balte, ro.at broll, try '

itameru iru aburu '.Ur-fry '

piec 'bake, roast'

jUIJCZI'Idt.n dam lcaI!'doen 80n IcaIl'doen lcalbab lcaI!'ooen dal!' t<IInul' poztam 'boll ' '.t ... · 'fry' 'broll' 'bllk.'

- 24 -

På grundva l a v sådana data frå n 15 s p rå k fo rmu l e ra r Leh rer ten ta t i va u n i ver

s a l i er av fö l j a nde s l ag , som anger vad som ä r ett möj l i g t l ex i ka l t sys tem ,

då det g ä l l er ma t l agn i n g sverben ( Leh rer 1974b , 165 ) :

( l ) I n genera l , i f a l anguage h a s a t l ea s t two coo k i ng wo rds t hat con t ra s t ,

o ne wi l l be u sed for bo i l i n g

( 2 ) I f a l a nguage h a s t h ree o r more coo k i n g wo rd s , i n a dd i t i on to a term

fo r bo i l i ng . the nonbo i l i n g doma i n w i l l be s u bd i v i ded

Det f i n n s o c k s å en j ämfö re l se a v rö re l severben och s pec i f i cer i ngen a v befi n t

l i g het och fö rfl yttn i ng i a t s ugew i ( ett h o ka n i nd i a n s prå k i Ka l i fo rn i en ) o c h

enge l s kan komp l ettera d med data frå n n ågra andra e u ro pe i s ka s prå k som rys ka

och tys ka ( Ta l my 19 7 5 ) .

Den n ärmas te fö regångaren t i l l den s t ud i e som kommer att presen tera s h är ä r

Scove l s ( 1971 ) jämfö re l se a v percept i on s verben i enge l s ka n med data från fyra

andra s prå k . Ma teri a l et presen tera s i fo rm av fö l j a nde f i g u r :

TABLE 2 Stative and active verbs of perception in five languages

SE NSE ASPECT ENGLISH SPANISH FRENCH THAI CHINESE

ORGAN

STATE see veo voir hen kanjyan EYE

ACTIVITY look a t miro regarder duu kan

STATE hear oigo entendre dayyin tingjyan EAR

ACTIVITY listen to escucho �couter fal] ting

STATE smell huelo sentir dayklin w�njyan NOSE

ACTIVITY smell huelo sentir dom w�n

STATE taste siento avoir le mii rot changwen TONGUE

gont de

ACTIVITY taste gusto goflter chim chiing

STATE feel siento se sentir rUus4k jywc , TOUCH -

ACTIVITY feel toco toucher tE mo

Da ta frå n de andra s prå ken än enge l s ka n fö rk l a ra s i n te ytterl i ga re , v i l ket

s ku l l e behöva s b l a för k i nes i s ka n s de l ( J fr a v s n i tt 3 , nedan ) . De s l u t sat ser

Scovel drar kan s amma nfattas i fö l j ande två c i ta t :

- 25 -

( l ) " Except fo r the French and Tha i equ i va l ents of ' ta s te ' ( wh i c h can be pa rap hra s ed roug h l y as ' to have the ta ste of ' ) , a l l of the l anguages conta i n verbs fo r the s tates a nd a c t i v i t i es of percept i on . "

Som en a l l män tendens h å l l er Scove l s i a kttage l se , a tt de fl e sta betyde l serna

i nom fä l tet s i g na l era s i form a v verb . Men som v i s ka s e i a v sn i tt 3 fi n n s

det en typ av s p rå k , där s i nnesmoda l i teten van l i gen s i gna l era s i ett nomen

å tfö l j t av ett verb med mer a l l män betyde l se ( s å som i ' ha sma k ' ) .

( 2 ) " Note that every l anguage c i ted i n t he tab l e ha s d i fferent words for the s ta te and a ct i v i ty of s i g h t a n d for hea r i n g , wh i l e mos t of the l a nguages have homo phono u s fo rms for the other th ree senses . One i s tempted to say that s i nce s i g h t a nd hear i ng a re t he on l y sen ses wh i c h have two d i s t i nc t o rga n s of percept i on , they l og i ca l l y demand a s eparate wo rd fo r eac h o rgan! "

Som e n a l l män tendens s tå r s i g även denna i a kttage l s e , o m v a r den r i kas te

d i fferent i er i ngen f i nn s i nom fä l tet . Men i a kttage l sen kommer att prec i seras

väsent l i gt . Som kommer att framgå , f i n n s det des s u tom fl era gru pper a v s prå k

där verbpa ren ' t i tta ' o c h ' s e ' res pekt i ve ' l ys sna ' o c h ' höra ' mots vara s a v

ett verb ( per pa r ) . Med tanke på a tt Scovel ägna r enda s t ca t vå s i dor åt

j ämfö re l sen me l l a n s prå ken må s te framstä l l n i ngen s äga s va ra i n s i kt sfu l l . H an

u ttryc ker s i g oc k så gans ka fö rs i kt i g t .

Som en ba kgrund t i l l den typo l og i s ka undersö kn i ngen fö l j er n u en rel a tivt

u tför l i g a na l ys a v fä l tet percept i on i s v en s kan .

- 26 -

l . P ERCEPT I ONSV ERBEN I SVENSKAN

Percept i on sverben i sven s kan fi nn s bes kr i vna i V i berg ( 1980 , s 40 -60 ) . På

några pun kter h ar a n a l ysen s t i l l a t i gande mod i fi era t s. T i 11 1 i ttera tur l i s tan

i den u ppsatsen kan nu fogas W i erz b i c ka ( 1980 ) .

Stru ktu ren i ett semant i s kt fä l t k a n s e s s o m res u l tatet a v e t t s amspe l mel l a n

ett anta l mer e l l e r m i ndre fä l t s pec i f i ka betyde l se komponenter o c h v i s sa

generel l a betyde l se komponenter , som s träc ker s i g ra kt i genom l ex i konet o c h

i no rdnar verben i en generel l l ex i ka l s tru ktu r .

De fem s i nnesmoda1i teterna

Fö r percept i onsverbens del u tgörs de v i k t i gaste fä l t s pec i fi ka betyde l s e komponen

terna a v de fem s i nnesmoda l i teterna . Det f i nns des s u tom en grupp a v percept i on s

verb som ä r oma rkerade fö r s i nnesrnoda l i tet. Fö l j ande u p p s tä l l n i ng v i s a r h u r

percept i on s verben k a n gru ppera s m e d utgång s pu n k t frå n des sa komponen ter :

OMARKERADE FöR S I NN ESMODA L I TET

S I NN ESMODAL ITET

SYN

HöRS EL

KÄNS EL

SMAK

LU KT

förnimma , märka

t i tta på , s e , betra kta , syna , s t i rra , syna s , s e . . u t , v i s a

l ys sna på , h öra , s p i s a , a v l ys s na , l å ta , h öra s

känna på , känna , känna s , pa l pera , treva

sma ka på , a v sma ka , känna sma ken a v , sma ka , ha sma k

l u kta på , känna l u kten a v , v i ttra , l u kta , s t i n ka , dofta , o sa

Det dynam i s ka sys temet

De generel l a betyde l s e komponenterna som ger ve rbo rdfö rrådet des s grunds truktu r

kan i ndel a s i tre sys tem ( V i berg 1980 , 5 -14 ) : det dynam i s ka systemet , ba ser i n g s

systemet ( där ka l l a t " o r i enter i n g s sys temet " ) s amt l ex i ka l a pre s u ppo s i t i oner

och i mp l i kat i oner. Det dynam i s ka sys temet är en s amma nfa ttande benämn i ng på

semant i s ka komponenter som ka u sa t i v , i n koat i v oc h t i l l s tå n d s amt s k i l l naden

mel l an medvetna , a v s i kt l i ga oc h kont ro l l erbara hand l i ngar e l l er a kt i v i teter

som utfö rs av en män s k l i g agent kontra i c ke - hand l i ng a r a v s k i l da s l ag ( som

i nte är avs i kt l i ga etc ) .

- 27 -

För percept i on s verben s de l ä r det v i kt i gt a tt kunna s k i l j a på verbpa r s om de

fö l j ande :

AKT I V I TET

Pe l l e t i ttade på fa sanerna

Pel l e l ys s nade på fa sanerna

Pe l l e kände på s tenen

ERFARENHET

Pe l l e såg fa sanerna

Pe l l e hö rde fa sanerna

Pel l e k ände en s ten under foten

Akt i v i tete r är medvetna och a v s i k t l i ga. De är något som s u bj ektet gör i ett

v i s s t syfte. Erfa renheter betec knar dä remot sådana u pp l eve l s er s om i nte

behöver va ra medvetet framka l l a de a v s u bj e ktet. Denn a s k i l l na d mel l an a kti v i

teter och erfa ren heter återgår på en egen s ka p som kan k a l l a s agent i v ( ett

annat namn är kon tro l l erba r ) . Det f i n n s ett a nta l tes t rama r för a t t undersö ka

om ett verb är agen t i v t. Några av de v i kt i g a ste är fö l j a nde. ( J ämför V i berg

1980 , s i d 44-45 , tes ten för hand l i ng. Jag h ar mod i f i era t term i no l og i n s å t i l l

v i da , att hand l i ngar ä r en s pec i e l l grupp b l and fl era a n d ra s om är agen t i va ) :

l . Verbet kan komb i nera s med adverbet " a v s i kt l i gt " e l l er "för a tt " + i nf i n i t i v :

Pe l l e kände på s tenen fö r a tt ta reda på om den va r s l ät nog * Pe l l e kände en sten u nderfo ten för att ta reda på om den va r s l ä t nog

2 . Verbet kan ta o l i ka övero rdna de verb s om fö rutsätter av s i kt :

" bes l u ta s i g för" , "ha för av s i kt " ; II förmå II , " överta l a " :

Pe l l e bes l öt s i g för att t i tta på fa s anerna

* Pel l e bes l öt s i g för a tt s e fa sa nerna

L i s a överta l ade Pe l l e a tt l ys s na på fa san erna

* L i sa överta l ade Pe l l e att höra fa sanerna

Observera att s e oc h höra förvand l a s t i l l a kt i v i teter om de komb i neras

med på :

OK Pe l l e bes l öt s i g för att s e på fa sanerna

Termen erfa renhet dö l j er egent l i gen två s k i l da dynam i s ka k l a s ser , som rätt

a l l mänt ka l l a s t i l l s tånd och i n ko a t i v l ) . Verb s om s e , höra och känna är i - --

l ) I Vend l ers i nfl yte l ser i ka art i ke l ( 1967 ) a nvänds termerna " s ta te " res pe k t i ve " ac h i evement " . Termen a kt i v i tet s varar mo t Vend l ers " a c t i v ity II , med det ti l l l ägget att en a kt i v i tet förutsätts va ra agen t i v , v i l ket är en o k l a r punkt hos Vend l er . J ämfö r v i dareutvec k l i ngen av systemet hos Dowty (1979) och för s ven s kan Anders s on (1977 ) o c h P l a tza c k ( 1 979) . Även K i efer ( man u s ) har u t nyttj ats. J a g hoppa s a tt i n ågon form kunna återkomma med e n noggrannare redo göre l se fö r h u r det som här ka l l a s det dynam i s ka sys temet fö rhå l l er s i g t i l l de katego r i er som be hand l a s i denna l i ttera t u r.

- 28 -

sven s kan netutra l a i fö rhå l l ande t i l l denna d i s t i n kt i on . Men det f i n n s oc k så

v i s sa pred i kat som är mar kerade fö r i n ko a t i v , framfö r a l l t få s e , få syn på ,

få höra och l ägga märke t i l l .

P l öts l i gt s åg v i en ä l g P l ö t s l i gt f i c k v i s e en ä l g I n koa t i v

T i 1 1 stånd I en ha l vt i mme s åg v i ä l gen g å l än g s s j ö s tranden

I n koat i ven ma rkera r i nträdandet a v ett v i s s t t i l l s tå n d e l l er v i s sa fa l l

u pphöran det av ett t i l l stånd . ( I b l a nd ka l l a s detta egre s s i v a s pe kt/a kt i o n s art . ) I nom fä l tet perce pt i on f i n n s pred i kat s om ta ppa u r s i kte , s om ä r a v detta s l ag :

V i tappade ä l gen u r s i kte

B l and de i n ko a t i va pred i ka ten kan man o c k s å s k i l j a me l l a n s ådana som betec kna r

en p l öts l i g övergång ( momenta n ) o c h s ådana som betec kna r en g radue l l , d u ra t i v

övergång. In koat i ver ä r norma l t a v det första s l aget. B l and percept i on s-

verben ä r t ex u rski l ja doc k a v det senare s l a get . En k l a r s k i l l nad framkommer ,

då man försö ker att kombi nera momentana i n ko a t i ver s om få syn på och d u ra t i va

i n koat i ver som u rski l ja med t i d sadverb i a l a v fö l j a nde s l a g. ( Det rör s i g

s na ra s t om en s ka l a och i nte om en a b so l u t s k i l l na d fö r verbet u rs k i l j a ) : {. Rätt s om det P l öt s l i gt

+Långsamt r--l ?Rä tt s om det \ ? P l öts l i gt

OK Långsamt L

var' J val

J

f i c k han syn på en l i ten s t uga nere i d a l en

u rs k i l de han en l i ten s tuga nere da l en

D ura t i va i n koat i ver kan o c k s å förena s med u ttryc k som betec knar en g radue l l

övergång ( t ex me r oc h me r ) . Obs ervera att s e ä r neutra l t även med a v seende på

momentana och d u ra t i va i n koat i ver :

Han u rs k i l de mer och mer tyd l i g t en l i ten stuga nere i den d i mhö l j da da l en +Han f i c k mer och mer tyd l i gt syn på en l i ten s tuga nere i den d i mh ö l j da d a l en

Han s å g mer och mer tyd l i gt en l i ten s tuga nere i den d i mhö l j da da l en

- 2 9 -

Det h i tt i l l s presen terade sys temet kan s ammanfa tta s s å h är :

S i nnes- I moda l i tet AKT I V I TET E RFARENHET I

I T I L LSTAND/ I N KOAT I V I MARKERAD I NKOAT I V I

OMARKERAD A undersö kte X A fö rnam X l A l a märke t i l l X -.l

SYN A t i ttade på X A såg X : A f i c k s e X A såg på X I A f i c k syn på X ( momenta n ) : A u r s k i l de X ( d u ra t i v )

I A tappade X u r I s i kte ( egre s s i v )

-.l

HöRS E L A l ys s nade på X A hörde X : A f i c k höra X A hö rde på X I

KÄNS E L A kände på X A kände X I I I

SMAK A sma kade på X A kände sma ken av X I

LUKT A l u ktade på X A kände l u kten av X : A f i c k v i ttri ng av X I ( A h u nd ) , ( X v i l l ebråd )

-.l

Baser i n g s sys temet

Det är oc k så v i kt i g t att kunna s k i l j a mel l an s a tser som de fö l j ande :

ERFARARBAS ERADE

L i s a såg S l u ggo

Mar i e hörde en nä kterg a l

Peter l u ktade på c i garren

Gr i sen sma kade på s i n mat

Jan kände på s i n panna

KÄL LBAS E RADE

L i s a såg trött ut

Ma r i e l ät som en n ä kterga l

Peter l u ktade c i garr

Gr i sen sma kade a l l tfö r s a l t

Jan kändes het om pannan

I sa tserna i den väns tra s pa l ten är s u bj e ktet den s om förn i mmer e l l er erfa r något .

I s atserna i den högra s pa l ten betec knar s u bj e ktet den e l l er det s om ger u pphov

t i l l en förn i mme l se . k ä l l a n fö r förn i mme l sen . I synnerhet b l and de men ta l a

verben f i n n s det många som u ppträder pa rv i s och s eman t i s kt s k i l j e r s i g frå n

varandra främ s t genom den synv i n ke l ( " po i n t of v i ew " ) u r v i l ken man ser det

t i l l s tånd e l l e r s keende som verbet bes k r i ver . I de t i d i g a re u ppsatserna bes krev

j ag detta som en s k i l l n ad i o r i enter i ng hos pred i ka ten . En bättre term är s om

ös ten Da h l på pe kat fö r m i g ba s e r i ng . Den termen för a s soc i a t i onerna t i l l uttryc k

- 30 -

som s at sba s , en term som t i d i gare använts om l i det psyko l o g i s ka s u bj e ktet " ,

tema t . I s vens kan yttra r s i g ba ser i ngen i form av s u bj e ktsva l et v i d verbet .

I v i s s a an dra s prå k som j a pa ns kan tyc ks den påverka va l et av mo rfo l og i s kt

ma rkerat tema . Termerna erfa ra re oc h kä l l a a n knyter natur l i gtv i s t i l l F i l 1 mores

kas u s g ramma t i k . Men t i l l s k i l l nad från denne gör jag i n gen s k i l l nad me l l an en

agent och en erfa ra re . Den s k i l l naden s i g na l eras i s t ä l l et genom det dynam i s ka

sys temet . B l and de kä l l b a serade percept i on s verben f i n n s f l era o l i ka gru pper .

Det f i n n s de l s en grupp s om kan k a l l a s kopu l a t i va , dä rfö r att de fö rb i nder

s u b j e ktet med ett bes k r i vande e l l e r värderande l ed på ett s ä tt s om å tm i n s tone

de l v i s ä r ana l ogt med vara e l l e r verka :

Jan l ä t g l ad

Soppan sma kade gott

Jan verkade g l ad

So ppa n var god ( Obs o rd k l a s sväx l i ngen ! )

Det f i n n s en annan grupp som har grun dbetyde l s en ' ( o ) möj l i g att fö rn i mma ' :

Få g l a rna syn s l å ng väg

Sången hörs ända t i l l byn

Knäppn i ngarna var n ä stan o hö rbara

S l u t l i gen f i n n s det två s tora gru pper av k ä l l o r i enterade pred i ka t a v fö l j a nde

s l ag i nom s i nnesmoda l i teterna syn och hörse l , som van l i gen kan kons truera s

o person l i gt :

An g l i mmade , gn i s tra de , g l ä n s te . . .

S kogen s u sade , v i s kade . . .

Grundpara d i gmet

Det g l i mmade , g l ä n s te . . . i ån

Det s u sade , v i s kade . . . i s kogen

M�d hj ä l p av de h i tt i l l s genomgångna d i s t i n kt i onerna ä r det möj l i gt a tt u pp

s tä l l a ett grundpa rad i gm för percept i on s verben . Från detta h a r j ag u tes l u t i t

de verb som ä r oma rkerade fö r s i nne srnoda l i tet s amt de ve rb s om är markerade

för i n koat i v . B l and de k ä l l o r i enterade pred i ka ten har jag enbart tag i t med de

kopu l a t i va , eftersom de b i l da r ett mer kon s e kvent genomfö rt system än de

öv r i ga . Grundparad i gmet l i gger t i l l grund fö r den typo l og i s ka j ämfö re l s en .

Från samtl i ga de undersö kta s prå ken h a r j a g sökt motsva r i g heten t i l l de s at ser

s om står i de femton " ru to r " s om man få r fram på det h ä r s ä ttet . Observera

att utgång s pu n k ten fö r j ämfö re l sen ä r ett verb i en v i s s betyde l s e , s om det

har då det s tår i en s ats kon s tru k t i o n a v det s l ag s om fö re l i gger i grundpa ra

d i gmet :

- 31 -

Grundparad i gmet

S i nne s -moda l i tet E R F A R A R B A S E R A D KÄL LBAS E RAD

AKT I V I TET E RFARENHET KOP U LAT I V

SYN Jan t i ttade på fåg l a rna Jan s å g fåg l a rn a Jan s å g g l ad ut

HöRS E L Jan l ys s nade på fåg l a rna Jan hörde fåg l arna Jan l ät g l ad

KÄNSEL Jan kände på däc ket Jan kände en s ten Stenen kändes va s s underfoten

SMAK Jan sma kade på s oppan Jan kände sma ken Soppan sma kade a v v i t l ö k i so ppan v i t l ö k/gott/ i l l a

LU KT Jan l u ktade på c i garren Jan kände l u kten Jan l u ktade a v c i garr i rummet c i ga rr/gott/ i l l a

Grundpara d i gmet a n s l u ter gan s ka n ä ra t i l l de bes k r i vn i ngar s om med smärre

var i a t i oner har pub l i cera ts om percept i on s verben i enge l s kan ( Rogers 1 9 7 1 , 1 97 2 ;

Scovel 1 97 1 ; L i p i ns ka - Grzegore k ( 1 9 7 7 ) som j ämfö r enge l s ka och po l s ka ) .

Hyponym i re l a t i oner

V i s s a av verben i grundpara d i gme t h ar ett anta l hyponymer ( s eman t i s kt under

ordnade begre pp ) . F l e s t hyponymer h a r fö rmod l i gen t i tta på . De s s a kan s kr i v a s

om s om t i tta + en betyde l se komponent s om anger s ä ttet man t i ttar på , t ex :

verbform

t i tta

sneg l a

g l u tta

pl i ra

m fl

betyde l se

T I TTA

T I TTA MED öGONE N R I KTADE AT S I DAN

T I TTA EN KORT STUND OCH I SMYG

T I TTA MED HALVS LUTNA öGON

Det f i n n s oc k så verb som är s eman t i s kt överordnade verben i g rundpara d i gmet . Kl a ra s t ser men detta v i d de erfa ren hets betec knande verben som a l l a ä r hyponymer t i l l fö rn i mma . För de a kt i v i tets betec knande percept i on s verben ä r förhå l l andena l i te mer komp l i cerade . Vad som fungera r som ett övero rdnat verb väx l a r de l v i s

- 3 2 -

beroende på o l i ka användn i ngar a v des sa verb ( e l l er kontexter där de u p pträder ) .

Närma s t kommer i de användn i ng a r som i l l u s treras i g run dpa ra d i gmet verbet

unders ö ka . Det h ar därför ten ta t i v t s a tt s u pp s om ett ö verordnat verb i f i g u r l ,

s om i l l u s trera r hyponym i re l a t i onerna i nom fä l tet . Det måste u nderstrykas att

det i n te a l l t i d råder en s tr i kt hypo nym i re l at i on me l l an verben på de o l i ka

n i våerna . T i tta på och l ys sna på ä r i v i s s a användn i ng a r närma s t hyponymer t i l l

r i kta uppmärk samheten mot . I synnerhet sma ka på kan norma l t byta s u t mo t tes ta ,

pröva , som må s te u ppfa tta s som ett överordna t beg repp , eftersom betyde l sen b l i r

mer a l l män . F l era av de a k t i v i tets betec knande verben kan o c k s å u ppträda s om

hyponyme r t i l l s ö ka , l eta efter . De kon s truera s då med prepo s i t i onen efte r :

V i t i ttade efter bär i s kogen

V i l ys snade efter fåg l a r

Jag kände efter m i na s ko r under s ängen

För de kä ll ba serade percept i on s verben s de l ä r förhå 1 1 andena också en smu l a

o k l a ra . De kan norma l t ersätta s av verka e l l er vara . Men föru tom a tt man på

det s ä ttet ofta m å s te v ä l j a me l l an två a l terna t i va överordnade begrepp , ger

f i g u ren en fö ren k l ad b i l d genom a tt verka oc h va ra ä r överordnade ett s to rt

anta l verb som i n te t i l l hö r fä l tet percept i on .

- 3 3 -

F I GU R l

Hyponom i re l at i oner i nom fä l tet BAS N I VA

I I I

/

/ under s ö ka

/ / I

förn i mma

\

LJ / t i tta på

/ i

I I

l ys s na på /

/

-- känna på

" sma ka på

l u kta på

s e / / -// /� hära

.:::::....---------- k ä n n a

/ g l o på

/ s t i rra på

b l änga på

-- k i ka på ----- sneg l a på

ka s ta ett öga på

m fl

....-___ pa l pera � treva

a v sma ka

provsma ka

. _ _ s n i ffa på �-- -

-- nosa på

�=:--s kymta

ur s k i l j a .. _�., fånga en g l i mt av

känna sma ken a v

. känna l u kten a v -- v i ttra

y l åta

/ \( verka ; v ara ) �-- kännas

sma ka

l u kta

s t i n ka � kona pyton �-- dofta "--, o s a

j s l angj

- 34 -

Basn i vån

Med u tgång s pun kt från v i l ka begrepp som ä r övero rdnade och underordnade

varandra få r man tre o l i ka n i våer i nom fä l tet percept i o n . Utan att här närma re

kunna argumen tera fö r m i tt pås tående v i l l j a g hävda att den me l l ersta av des sa

fungerar s om en bas n i vå , j ämför ba r med den ba s n i vå s om h a r d i s k uterats fö r

de kon kreta s u b s tan t i vens de l ( " ba s i c obj ects " , s e Ro s c h et a l 1 9 7 6 ; Ro sc h

1 9 7 7 , 1 9 78 ) . Me l l an orden p å den n i vån v ä l j er en ta l a re i första hand , då ett

medde l ande s ka fo rmu l era s , på den n i vån kan s prå ken fö rvänta s v ara me s t l i ka

va randra (m i n s t o l i ka ) , med ord på den n i vån s ta rta r ett barn som s ka l ära

s i g s prå ket . Des s a pås tåenden är n aturl i g tv i s hypotet i s ka för percept i on s

verbens de l . Men det ä r en l i gt m i n men i ng e n fru ktba r hypotes a tt tes ta . Jag

h ar också fö rsökt a tt u ta rbeta l i knande träd som anger hyponym i re l a t i onerna

i nom v i s sa andra fä l t . Även fö r des s a h ar det verkat v ara ett fru kbart g repp

att urs k i l j a en ba s n i vå .

Ka ra kter i s t i s ka b i s a ts ko n s tru kt i oner

De erfaren hets betec knande verben �, hö ra och känna kan ta tre o l i ka typer av

b i sats kons tru kt i oner :

V i såg att en f l i c ka kom r i dande nere på vägen

V i s åg hur en fl i c ka kom r i dande ne re på vägen

V i såg en f l i c ka komma r i dande ne re på vägen

att- b i s ats

h u r - b i s a ts

obj e kt med i nf i n i t i v

Det f i nns en k l a r s eman t i s k s k i l l nad me l l an des sa kon s tru kt i oner , v i l ket

konc i s t har be s kr i v i ts av Anwa rd ( 1 9 74 ; J ämfö r Ure l a n d 1 9 73 ) :

( i ) Enda s t a tt- b i satsen t i l l å ter att b i satsen h a r s k i l d t i d s referen s

från h uv ud satsen

( i i ) Kon s tru kt i onen o bj ekt med i nf i n i t i v kräver att erfa raren ( s u bj e ktet

t i l l percept i on s verbet ) d i re kt kan fö rn i mma det s om obj e ktet syfta r på

Det fö rs ta på s tåendet i l l u s trera s av s k i l l naden i accepta b i l i tet hos fö l j ande

satser :

V i såg att någon hade r i d i t på vägen

? ?V i såg hur någon hade r i d i t på vägen +V i s åg n ågon ha r i d i t på vägen

( t ex genom avtryc k från h ä s tens hovar )

Det andra pås tåendet i l l u s trera s kans ke tyd l i ga s t av s at ser som de fö l j ande

- 35 -

med ett a b stra kt s u bj e kt i b i s a tsen ( exemp l en frå n Anwa rd 1 9 74 ) :

Jag s åg a tt tan ken p l ågade honom

Jag s åg h u r tan ken p l ågade honom +Jag såg tan ken p l å ga honom

Kon s trukt i onen obj e kt med i nf i n i t i v s a kn a s i många s prå k . Dä remo t ä r det fu l l t

möj l i gt att den s eman t i s ka kontra s ten kan f i nnas me l l an d i re kt percept i on

( som v i d obj ekt med i nf i n i t i v i s ven s kan ) och i nd i re kt percept i on . I j a pan s kan

s i gna l eras t ex s k i l l naden genom va l av o l i ka b i s a t sma r kö rer ( Jo sephs 1 97 6 ) .

I f i g u r 2 ges ytterl i ga re exempel på d i rekt och i nd i re kt percept i on i svens kan . .

I n d i re kt percept i on ä r det omar kerade fa l l et . V i s s a a tt- b i s a ts e r kan tol ka s

som d i re kt percept i on . H u r - b i satsen i ntar på sätt o c h v i s en me l l an s tä l l n i ng

men har tentat i vt rä knats t i l l d i re kt percepti on .

De kä l l bas erade percept i on sverben kan u ppträda i en o person l i g kon s tru kt i on

med det som fo rme l l t s u bj e kt fö l j da a v en att- b i s a t s e l l er en s om om- b i sats .

Det mä rks a tt Ma r i e ä r trött Det verkar som om Ma r i e ä r ( vore ) trött

Att- b i satsen uppträder v i d k ä l l b a serade percept i on s verb med g rundbetyde l sen

' möj l i g att förn i mma ' medan s om om- b i satsen u ppträder efter de kopu l a t i va

percept i on sverben . Den fö rsta typen a v b i s a ts är fa kt i v efter de n ämnda per

cept i on sverben medan som om- b i satsen ä r i c ke - fa kt i v ( Se V i berg 1 980 , s 1 0 ) .

Figu

r 2

PERC

EPT

IONS

VERB

OC

H B

ISAT

SKOM

PLEM

ENT

A.

Erfa

renh

et

Sin

nes

mod

a 1 i

tet

SYN

HÖRS

EL

KÄNS

EL

Dire

kt p

erce

ptio

n

Jan

såg

Pete

r du

scha

Jan

såg

hur

Pete

r du

scha

de

Jan

hörd

e Pe

ter

sjun

ga m

arse

ljäs

en

Jan

hörd

e hu

r Pe

ter

sjön

g ma

rsel

jäse

n

Jan

känd

e en

my

ra

kry

pa u

ppfö

r be

net

Jan

känd

e hu

r en

my

ra

kröp

upp

för

bene

t

Ind

irek

t pe

rcep

tion

Jan

såg

att

Pete

r du

scha

de

(P:s

klä

der

låg

på

en s

tol)

Jan

såg

att

Pete

r ha

de d

usch

at

(Bad

rumm

et

var

alld

eles

blö

tt)

Jan

hörd

e at

t Pe

ter

sjön

g ma

rsel

jäse

n (N

ågon

sa

så p

å te

lefo

n)

Jan

hörd

e at

t Pe

ter

hade

sju

ngit

mar

selj

äsen

(N

ågon

sa

så)

Jan

känd

e at

t en

my

ra

kröp

upp

för

bene

t

Jan

känd

e at

t en

my

ra

hade

kru

pit

uppf

ör b

enet

(H

an k

ände

de

t på

bet

ten

)

B.

Käll

base

rade

per

cept

ions

verb

("

Oper

sonl

iga

")

Sin

nes

mod

alit

et

OMAR

KERA

D

SYN

HöRS

EL

SMA

K

LUKT

KÄNS

EL

F akt

iv

(Gru

ndbe

tyde

lse

: Mö

jlig

att

för

nimm

a)

Icke

-fa

ktiv

(Ko

pula

tiv

)

Det

märk

s at

t St

ure

är

les

sen

Det

verk

ar

som

om d

et s

kull

e b

li

regn

Det

syns

at

t St

ure

är l

esse

n De

t se

r ut

som

om

det

skul

le b

li

regn

Det

hörs

att

Stu

re

är l

esse

n De

t lå

ter

som

om

bra

ndkå

ren

är p

å ut

ryck

ning

Det

känn

s på

sm

aken

att

sop

pan

inne

håll

er

Det

smak

ar s

om o

m ja

g sj

älv

kokt

sop

pan

cit

ron

Det

känn

s på

lu

kten

att

Stu

re r

öker

cig

arr

Det

lukt

ar

som

om d

et b

rinn

er h

är n

ågon

stan

s

Det

känn

s at

t kn

iven

är

osl

ipad

De

t kä

nns

som

om

rum

met

ståt

t oe

ldat

län

ge

w

0\

- 3 7 -

2 . DATA I NSAML I NG

Data från andra s prå k än sven s kan h ar h u v u d s a k l i gen i n s am l at s genom att j ag

använt en l i s ta med exempe l av den typ s om återf i n n s i g rundpa ra d i gmet . De s s a

exempel h ar sedan översatts a v två s prå k i ga i nforman ter , s om norma l t h aft det

s prå k som modersmå l , t i l l v i l ket övers ä ttn i ngen har g j o rts . Fråge l i s tan f i n n s

i en s ven s k och en enge l s k vers i on . D e s k i l j e r s i g n å g o t beroende på a t t den

enge l s ka vers i onen gj orts gan s ka sent , då v i s s a br i s ter u ppen bara t s i g i den

s ven s ka vers i onen . Föru tom av de men i ngar som s k a översätta s bes tå r l i s tan av

kontexter , s om gör v i s s a s eman t i s ka d rag tyd l i ga . För a tt i l l u s trera a kt i v i tet s

betyde l s en h o s d e t enge l s ka verbet sme l l används t e x en kontext ( i nom sned

s trec k ) som s i gna l erar a vs i kt :

Peter sme l t the food / to see i f he cou l d eat i t/

När översä ttarna tve ka t , h a r j ag de s s u tom gett en k l a s i t u at i on sbes k r i vn i ngar

munt l i g t . E n v i s s anpas s n i ng a v exemp l en l i k som kompl ette r i ngar som var i t

mo t i verade a v vad som framkomm i t under u tfrå gn i ngen h a r oc k s å g j orts i många

fa l l . Dä rfö r s k i l j er s i g mater i a l et något från s prå k t i l l s prå k . Men grund

para d i gmet h ar a l l t i d täc kts genom exemp l en . I v i s s a fa l l h ar l i s to rna s k i c kats

t i l l översättarna , i a ndra fa l l h a r jag sj ä l v s u tt i t med och frågat efter över

s ättn i ngar men i ng fö r men i ng . I det sena re fa l l et har jag i rege l gj o rt en

hel de l a vv i ke l ser från fråge l i s torna .

Ofta h ar bara en i nforma nt va r i t t i l l gä n g l i g för va rj e s p rå k . Detta ä r

natur l i g tv i s e n begrä n s n i ng . Men i v i s sa fa l l , s å s om d å det g ä l l er bantus prå ken ,

har ett bes tämt mön s ter å terkomm i t i ett anta l n ä rbes l ä ktade s p rå k . v i l ket

de l v i s kompen sera r för denna br i s t . V i d bearbetn i ngen a v data ha r j a g des s u tom

n ä stan a l l t i d haft t i l l g ång t i l l någon bes kr i vn i ng av det a ktue l l a s prå ket

( g ramma t i k och/e l l er två s p rå k i g t l ex i ko n ) . På så sätt har t i l l för l i t l i g heten i

översä ttn i ngen i s tor u t s träc kn i n g k unnat kon tro l l era s , då det g ä l l er s ådana

pun kter som ä r väsent l i ga för unders ö kn i ngen . Trots detta få r man natur l i g tv i s

räkna med att det i n smyger s i g ett betyd l i g t s tö rre anta l fe l a kt i ga data i en

unders ö kn i ng av det här s l aget , s om bygger på data frå n c a 40 s p rå k , än vad som

ä r norma l t i u nders ö kn i nga r , där unders ökaren bes k r i ver ett e l l e r några s prå k

som han/ hon behärs kar vä l . Man få r h e l t en kel t be om övers eende o c h u ppmana dem

som kan s prå ken v ä l att komma med rä tte l ser . Med ta n ke på den typo l og i s ka

unders ö k n i ngen bör i so l era de fel ta u t varandra , även om de naturl i g tv i s bör

- 38 -

rättas t i l l då de u pptäc ks . Ett a l l va r l i gt prob l em utgör d äremot o l i ka tän k

bara sys tema t i s ka fel . Det v i k t i g a s te a v det ta ä r fö rmod l i gen r i s ken fö r

i nterferen s v i d översättn i ngen . I den h är unders ö k n i ngen h a r j ag i n ågra fa l l

m i s s tä n kt a tt fö l j ande kons tru kt i oner i de s vens ka exempe l men i ngarna kan ha

gett u pphov t i l l i n terferen s :

Sture kände sma ken a v c i tron soppan

Sture kände l u kten av c i garr rummet

Här fö re l i gger natur l i g tv i s en r i s k för a tt översätta ren använder ett verb +

s u b s tant i vet I sma k l , ' l u kt ' , även om det f i n n s ett va n l i gare a l ternat i v med

ett en kel t verb som betyder ' känna sma ken I , ' känna l u kten i . En möj l i g het att

reducera r i s ken fö r sådan i nterferen s ä r a tt l åta o l i ka i nfo rmanter övers ätta

från o l i ka s p rå k . I någon u t s t rä c kn i ng h a r j ag u tnyttj a t den möj l i g heten genom

att få översä ttn i ngar både frå n svens kan oc h från enge l s ka n . Det är en möj l i g het

som ka n s ke borde u tnyttj a s mer sys tema t i s kt i framt i den .

U rva l et av s prå k

De s prå k som l i gger t i l l g rund fö r den typo l o g i s ka unders ö kn i ngen pre s entera s

i f i g ur 3 . förde l ade p å vär l d sde l a r oc h s prå kfam i l j er i e n l i g het med Ru h l en

( 1 9 7 6 ) . I u pp stä l l n i ngen har s amt l i ga s prå kfam i l j er med undantag a v 1 0 nord -

och sydameri kan s ka i nd i a n s prå k rä knats u p p . Detta fö r att ge en u p pfattn i ng

om h u r pa s s omfattande l uc ko rna ä r i det i n s am l ade ma teri a l et . Urva l et h ar

natur l i gt v i s i s to r u ts trä c kn i ng begrän s at s av rent pra kt i s ka s kä l . Främs t

har j a g a n l i tat personer som j ag kunnat komma i konta kt med i Sto c k ho l m . Det

kan va ra i ntres sant att se h u r ett sys temat i s kt s ampel s ku l l e s e u t . Be l l

( 1 9 78 ) föres l å r i en myc ket i nt re s sant art i ke l om s amp l i ng s t e kn i k i u n i vers a l i e

fo rs kn i ngen , att de o l i ka s p rå kfam i l j e rna ( e l l er s tö rre grupper i ngar ' l anguage

s tock s i ) bör re pre s en tera s i fö rhå l l ande t i l l h ur många g ru ppe r av s prå k de

i n nehå l l er s om kan berä knas ha va r i t s k i l da i mer än 3 500 å r . Den u pps kattn i ng

Be l l gör återges i tabe l l en nedan . Jag h a r des s u tom i nfö rt de s i ffror s om

anger h u r ett i dea l i s kt sampe l på 30 s p rå k , en s i ffra som komme r rätt nära

m i n egen s ampel , s ku l l e ha sett u t . ( Be l l utgår från en något annor l u nda

genet i s k k l a s s i f i ka t i on än Ru h l en ) :

- 3 9 -

F i g u r 3 . Area l o c h genet i s k fö rde l n i n g av de undersö kta s prå ken .

NORDAMER I KA

E s k i må- a l eu t

Ma kro- s i oux

SYDAMER I KA

Andi ns ka -ekvator i a l s pr .

AFR I KA

Afroas i at i s ka

s em i t i s ka

k u s h i t i s ka

c hads pr .

N i l o - s a h a ri s ka

N i ger- kordofa n s p rå k

bantu s prå k

andra

Kho i s an s pr å k

OC EAN I EN

Au s t ro - ta i

I I ndo -Pac i fi c I Au s tral i s ka s pr .

AS I EN

Au s tro -a s i at i s ka

S i no -t i beta n s ka

Dravi da s p rå k

A l ta i s ka s prå k

Pa l eos i b i r i s ka

I ndoeu rope i s ka

I ndo i rans ka :

E UROPA

Ura l i s ka

Kau ka s i s ka

Ny i nd i s ka

I ran s ka

Arme ns ka

Al bans ka

Grek i s ka

Ke l t i s ka

Roman s ka

Germans ka

S l a v i s ka

B a l t i s ka

vä s tg rön l ä nds ka

s eneca ( i ro k es i s kt s prå k )

qu ec h u a

arab i s ka , a s syri s ka , am har i s ka , t i g r i nj a

o romo ( =g a l l a ) h a u s a

l uo

swa h i l i , c h i bemba , mambwe , s etswana

b i rom , wo l of

ma l aj i s ka , i nd o n es i s ka , taga l og

v i e tnames i s ka

k i nes i s ka

kannada

j a pa ns ka , koreans k a ; t urk i s ka

beng a l i , p unj a b i

pers i s ka , k u rd i s ka

armens ka

nyg rek i s ka

frans k a , s pan s ka , portug i s i s ka , i ta l i ens ka

svens ka , d an s ka , tys ka po l s ka , s erbokroa t i s ka , b u l gari s ka

f i n s ka , e s tn i s ka ; u nger s k a

- 4 0 -

E s t i ma ted no . of grou ps E s t i ma ted no . separa ted by 3 500 yea rs 30- l anguage

L i ng u i s t i c s toc k o f l anguages o r more s tra t i f i ed sampl e

Drav i d i an 20 O

E ura s i at i c 70 1 3 l

I ndo- Eu ropean 90 1 2 l

N i l o -Saharan 1 00 1 8

N i ger- Ko rdofa n i an 900 44 3

Afroa s i a t i c 200 23 Khoi s an 2 0 5 O

Amer i nd 900 e s t . 1 50 9

Na - Dene 30 4 l

Au s tri c 800 ca . 5 5 4

I nd o - Pac i f i c 700 e s t . 1 00 6

Au stra l i a n 200 ca . 2 7 2

S i no-T i betan 2 5 0 ca . 2 0 l

I bero - Cauca s i an 3 5 4 O

Ket l l O

B uru s ha s k i O

TOTALS ca . 4300 478 30

Som framgå r av den högra s pa l ten bo rde ett sampel på 30 s prå k i n nehå l l a 9

amer i kan s ka i nd i a n s prå k oc h 6 s pråk från Nya Gu i nea ( " I ndo - Pac i f i c " ) . I

synnerhet des s a gru ppe r är underrepre s enterade i sampe l n ( fö r a tt i nte säga

o repres enterade , n ä r det g ä l l er den sena re g ru ppen ) . Eftersom den typo l og i s ka

unders ö k n i ngen i det fö l j ande i nte bygger på s ta t i s t i s ka samband , ä r det i n te

någon d i re kt na c kde l att v i s sa s p rå kfam i l j er s å s om de i ndoe u ro pe i s ka s p rå ken

och v i s s a u ndergrupper i nom andra s p rå kfam i l j e r såsom ban t u s prå ken är över

representerade . Men om s ådana " d u b b l ette r " rä kna s bort b l i r det kvar ca 1 0

s prå k som täcker 1 / 3 a v de 30 s p rå k som i n går i Be l l s s tra t i f i erade s ampe l .

( Man kan oc k s å få en g rov u ppfa ttn i ng om s p r i dn i ngen , om man s äger a tt det

f i nns åtm i n s tone ett s prå k frå n 1 3 a v de 28 fam i l j er som Ru h l en u rs k i l j er . Men

en j ämföre l s e med Be l l s s tra t i f i erade sampel ger förmod l i gen en r i k t i gare

b i l d . ) Den sampe l som används i den h ä r undersö kn i ngen kan s ä ga s vara

- 41 -

mång s i d i g j ämfört med andra undersö kn i ngar a v l i knande s l ag s å som Lehrers

( 1 974 a , b ) unders ö kn i ng av mat l a gn i ng s verben oc h Scove l s ( 1 9 7 1 ) korta

j ämföre l s e av percept i on s verben i enge l s kan med d ata från fyra andra s prå k .

Trots detta må s te a l l a s l u t sat ser om vad som ä r ett möj l i g t e l l er omöj l i gt

l ex i ka l t sys tem , a l l ts å s l u t sat ser med u n i verse l l g i l t i g het , betra ktas som

ytters t tenta t i va med ta n ke på den begränsade s p r i d n i ngen .

- i 2 -

3 . FAVOR I S ER I NG AV B ESTÄMDA PRE D I KATSTY PER

I svens kan används ett anta l s k i l da typer av pred i ka t s om består a v f l e ra ord

men som i pri nc i p fyl l er samma fu n k t i on s om ett en ke l t verb . Des sa pred i ka t

k a n k l a s s i f i cera s p å fö l j ande s ätt :

V ERB

s e

höra

S ER I EB I LDANDE V E RB

få s e

f å höra

( YT ) PRED I KAT

---,--..,-----.�-"'�

V ERB + NOMEN KOP U LA + ADJ E KT I V

kas ta e n b l i c k på vara syn l i g

få syn på

l ägga märke t i l l

Man kan natur l i gtv i s tän ka s i g fl er underavde l n i ngar s å som a v l ett verb ( höra -�) ,

verb + prepo s i t i on ( t i tta på ) och verb + pa rt i ke l ( t i tta efter ) . Ett (yt )

pred i kat må s te a l l t i d i nne hå l l a ett verb fö r att s i g n a l era den dynam i s ka

betyde l s en . Men övr i ga betyde l se komponenter behöver i n te rea l i seras som ett

verb u tan kan u ppträda som en bes tämn i ng t i l l detta . I nom fä l tet percept i on

favor i s era s doc k en k l a verb på ba s n i vån i sven s kan . Om v i u tgår från grund

para d i gmet , s i gna l era s s i nnesmoda l i teten , som kan betra kta s som den centra l a

betyde l s e komponenten i nom fä l tet , som en de l betyde l se i verbet i 1 3 av de 1 5

betyde l s e komb i nat i oner s om representera s a v en s är s k i l d ruta . De två u ndantagen

u tgörs av känna sma ken och känna l u kten . Man kan s å l edes säga att s i n n e s

moda l i teten norma l t s i g na l eras i verbet i s ven s kan . D e f l e s ta s p rå ken i s ampe l n

ä r av detta s l ag på ba s n i vån . Men det f i nn s några v i kt i ga typer av s p rå k , där

en a nnan typ av pred i kat favo r i seras .

- 4 3 -

Språ k som favor i serar pred i ka t s typen : verb + Nomen

I k urd i s kan rea l i sera s 1 0 av de 1 5 pred i ka ten i g ru ndpa ra d i gmet som verb + Nomen .

B l a rea l i sera s s amt l i ga de pred i ka t som uttryc ker a k t i v i tet på detta s ätt :

Lawe k l i 1\ meyz1k i r Poj ken t i ttade på fåg l a rna cug�

poj ke ti 1 1 fåge l - PLUR b l i c k-gjorde

Law@k 1\

guhdarl rad i o k i r Poj ken l ys s nade på rad i on

öra- port-ob l gj orde

Law� k de s t av i t tema ra kec; i kg Poj ken kände på fl i c ka n s p u l s

hand berörde åder-ob l f l i c ka-ob l

Law@ k �orbe tern k i r Poj ken sma kade på soppan

so ppa sma k gj o rde f\ �

b1hn k�r Poj ken l u ktade på c i ga rren Lawe k s l gar

c i garr l u kt gjorde

( Ob l = ob l i k , ett ka s u s om bl a ma rkerar obj e kt och gen i t i v )

Pers i s kan , som j u t i l l hör samma g ren av de i ndoeurope i s ka s pråken s om k urd i s kan ,

har ett myc ket l i ka rtat sys tem . 1 2 av pred i ka ten i grun dpa rad i gmet rea l i seras

som verb + Nomen i den översättn i ng jag erhö l l . He l a grundpara d i gmet på

pers i s ka kan s t uderas i f i g u r 4 . B l a n d de ma t l agn i n g s verb s om i ng å r i f i g u ren

f�ån Leh rers uppsats ( refererad i I n trodu kt i onen t i l l den här u pp s a tsen ) är

4 av de 6 pers i s ka pred i ka ten av typen verb + Nomen ( daen kaerdoen ' ånga göra ' ,

s orx k . ' röd göra ' , kaebab k . ' kött styc ke gö ra ' , daer tae n u r poxtaen ' i u g n

l aga ' ) .

De ny i n d i s ka s prå ken , i s ampe l n repre senterade av benga l i o c h punj a b i , favor i

serar o c k s å pred i kat av den h ä r typen . Fa vor i s er i ngen a v pred i kat s typen verb +

Nomen tyc k s vara ett u tmä rkande dra g fö r de i ndo - i ra n s ka s pråken genere l l t

sett . Den bru ka r ä g na s gans ka s to r u p pmä rksamhet i g ramma t i kor för des s a s p rå k .

Genom att urs k i l j a en s ä rs k i l d ba s n i vå i nom de s ema n t i s ka fä l ten för ve rben

b l i r det möj l i g t att få ett d i re k t mått på hur pa s s dom i nerande denna typ av

pred i kat är i des sa s p rå k j ämfö rt med andra typer a v s prå k ( som s ven s kan , där

pred i kat stypen i o c h för s i g f i n n s men i nte favor i s era s på samma s ä tt - i

synnerhet i n te på ba s n i vån ) .

- 44 -

F i g u r 4 . P E RS I S KA

SYN

AKT I V I TET Parv i n be para n degan negah på- t i l l fåge l - PIUR t i tt

ka rd gjo rde

ERFARENH ET Pa rv i n parandegan ra d i d

KOPU LAT

HöRS EL

HANDL I NG

E RFARENHET

KOPU LAT

sr�AK

HANDL I NG

E RFARE NHET

KOPU LAT

LU KT

HAN D L I NG

B EST ACK s å g

Parv i n §amg i n benazar m i re s i d PaJtv--ln -6 åg led6 en ut

ledsen på =t i l l- syn DURAT-

Parv i n be rad i o go� dad PaJtv--ln lY-6-6 nade på �ad--lo n på =t i 1 1 öra gav

Parv i n sedaye rad i o - e - hams a i e ra m i � en i d PaJtv--ln hö�de ? -ezafe - g ranne B ACK DUART- hörde g�anneVl.-6 �adio

Parv i n narahat benazar m i res i d

Parv i n sop ra ces i d PaJtv--ln -6maQade på -6 oppan B ACK sma kade

Parv i n maze l i mo - to r� ra da r s o p ta � x i s dad PaJtv--ln Qände sma k c i tro n - syra B ACK i märke gav -6maQen av �on

--l -6 oppan

Sop maze l i mo - to r� m i dad Soppan -6maQade �o n sma k c i tro n - syra TIUR-gav

Parv i n � i ga r ra bu ka rd PaJtv--ln lUQtade på cig�ei B ACK l u kt g j orde

ERFARENHET Parv i n b u -ye - c i gar ra dar otag ta � x i s dad PaJtv--ln Qände lUQten av cig� --l �umme.:t

KOPU LAT

KÄNSEL

HAND L I NG

lu kt-ezafe - B AC K i rum märke gav

Parv i n bu -ye -c i gar m i dad DUR-gav

Parv i n n abz -e -Hazan ra gereft p u l s -ezafe-Hasan tog

PaJtv--ln Qände på HM aVl.-6 PU{ / J fr : da s t zadan ' ha nd s l å ' =

tou c h ( l ex ) /

E RFARENHET Parv i n ye k s a n g - e - boz u rg i ra dar z i r -e -pa-ya � e h s a s ka rd

KOPU LAT

en s ten-ezafe - s tor- I NDEF B ACK i l u nder foten I käns l a gjo rdE Pa�vin Qände en -6to� -6ten und� noten

za qo t i z benazar m i res i d vaqt i ke be l a be an da st z adam kn i v va s s ex- syn __ .J � _____ �_!!J på egg hand s l o9="l p s

verkade n ä r Kniv en Qände.-6 VM-6 , då jag tog på, egg en .

- 45 -

Språ k som favo r i serar s e r i e b i l dande verb

I v i etname s i s ka n s i gna l eras a k t i v i teten av ett en ke l t verb , t ex xem ' t i tta '

och n g he ' l ys s n a ' . För a t t u tt ryc ka mot s v a ra n de erfa ren h e t i nom de o l i ka

s i nnesmoda l i teterna komb i nera s a kt i v i tetsverbet med ett s k res u l ta t i vt verb

th�y , vars grundbetyde l s e närma s t kan å terges med ' fö rn i mma ' på s ven s ka . Detta

sys tem är konse kvent genomfört i de fem s i n n e smoda l i teterna :

SYN

AKT I V I TET Nam ( öa) T/AS P

E RFARENHET Nam ( d:a)

HöRSEL

AKT I V I TET Nam ( <Ta) T/ASP

ERFARENH ET Nam ( d a )

K�NSEL

AKT I V I TET N am ( <Ja)

E RFARENH ET N am ( å�)

SMAK

AKT I V I TET N am ( d'ä")

E RFARENH ET Nam ( öa)

L U KT

AKT I V ITET Nam ( öa)

ERFARENHET Nam ( åå)

xem c h i m t i tta

xem t�ay c h i m förn i mma fåg e l

nghe äå i l ys s na rad i o

n g he .... thay aå i l ys s na förn i mma rad i o

sd mach Sa beröra pu l s

, cam k änna

� nem sma ka

lA nem sma ka

� . n g u l l u kta

ng d i l u k ta

'" thay förn i mma

c håo s op p a

,II. . t h ay fö rn i mm a

x i -g å c i g a r r

th'�y

A mot en

v i sma k

mU l förn i mma l u kt

Nam t i ttade på fåg l a rna

Nam såg fåg l a rna

Nam l ys s nade på rad i o n

N am hörd e rad i o n

N am k ä n d e p å Ba s pu l s

I "-cu c öå to dd di c han k i a s s s t e n s t o r u nder fot

Nam k ä nd e en s t o r s ten u nder foten

Nam sma kade på soppan

c hanh trong chåo c i tron i s oppa

Nam kände sma ken av c i tron i s oppan

Nam l u ktade på c i g a rren

x i -g å trong p höng c i garr i rum

Nam kände l u kten av c i g a r r i rummet

- 4 6 -

Av s amma typ som v i etnames i s kan ä r k i nes i s kan . Fö l j an de exempel ä r h ämtade

från s tandard k i ne s i s ka n ( ' mandar i n k i ne s i s kan ' ) :

Wang kan - l e - kan . V Wang t i ttade på fåg l a rna n l ao

s e AS P s e fågel

Wang kan - j i an - l e . � Wang s å g fåg l a rna n l ao s e - u pptäc ka ASP

En egen het för k i nes i s kan ä r att a kt i v i tetsverbet red u p l i cera s . F u l l s tänd i ga

data frå n s tandard k i nes i s kan å terf i n n s i f i g u r 5 .

Användandet a v ser i e b i l dande verb bru kar anges som ett ka ra kteri s t i s kt drag fö r

de sydo s ta s i a t i s ka s prå ken oc h kan närmas t to l ka s som ett a rea l t d ra g , eftersom

s prå ken i området t i l l hö r f l era s k i l da s prå kfami l j er . ( V i etnames i s kan ä r ett

a u s troas i at i s kt s prå k medan k i nes i s ka n är ett s i n ot i betan s kt s prå k . ) Ett annat

geograf i s kt område , s om i b l an d j ämförts med Sydo s ta s i en på g rund a v den s ta rka

favor i ser i ngen av s er i e b i l dande verb , ä r V ä s ta fr i ka . Med res e rva t i o n fö r att

j a g enbart haft t i l l gång t i l l bes kr i vn i ngar av n å g ra få a v de v ä s ta fr i kans ka

s prå k som bru kar nämnas i detta sammanhang , verkar pa ra l l e l l en i n te g ä l l a fö r

percept i on sverben . ( Men det ä r ett på s tående s om kans ke får rev i deras . )

- 47 -

F i g u r 5 . STANDARD K I NES I S KA

SYN

AKT I V I TET Wa ng kan - l e- kan . v

n l ao Wang tittade på 6åglanna se AS P se fåge l

ERFARENHET Wang kan-j i an . '0/ - l e n l a o

s e u pptäc ka AS P fåge l

KOPU LAT I V Wang you nan - guö -de yangz i

Wang l åg 6åglanna

Wang l åg ledl en ut

�vår �� ATTR u t seende

l ed s en ATTR ( I BUTSMARKöR )

HöRS EL

AKT I V I TET Wang t i ng - l e - t i ng s hö uYl nj l Wang lYll nade på nad�on höra AS P hö ra rad i o

ERFARENHET Wang t i ng -dao - l e l l nj Q -de s hö uy;nj i Wang hönde gnannenl na�o höra nå ASP g ra n ne - s rad i o

( ATTR )

KOPU LAT I V Tlng tä hao -x i ang you dYa r nanguo Han låten ledl en

SMAK

l ys s na h an/ � ha l i te l edsen honom verka

AKT I V I TET Wa ng chang - l e- chang tang sma ka AS P sma ka soppa

Wang lmaRade på l oppan

ERFARENH ET Wan g c hang -dao - l e tang - l i -y�u j i äng de we ; dao

KOPU LAT I V

L U KT

AKT I V I TET

ERFARENHET

KOPU LAT I V

KÄNSEL

AKT I V I TET

Täng

sma ka n å ASP soppa i h a i ngefä ra ATTR sma k Wang Rände lmaRen av �ng e6äna � l o ppan

, v you j i äng -de we i dao Soppan lmaRade �ng e6äna so ppa ha i ngefä ra ATTR sma k

Wang wen l u kta

Wang wen l u kta

Wang ( s hen kropp

- l e- wen yän AS P l u kta toba k

-dao wu v 'V --11 you yan -de

n å r um i h a toba k ATT R -s hang ) da i yan -de wer

på bära toba k ATTR l u kt

Wang mo - l e -mo Li -de ma i - bo - s pu l s känna AS P känna

Wang luRtade på to baRen

wer Wang Rände lURten av l u kt tobaR � nummet

Wang luRtade to baR

Wang Rände på L� p�

( ATTR ) ( Mo = känna , s t ryka med handen ) '"

ERFARENHET Wang gan - j O e tyc ka

- dao j i �o -x i a you y i - kua i s h i - tou

KOPU LAT I V

känna/ u p pfa tta

n å fot under h al en k l ump s ten h uv ud f i n n a s en s ten

Wang Rände en lton lten unden 60ten

W� mo - l e dao - rer , gan j ag känna AS P kn i v egg känna/

u p pfa tta

-J ue h�n J 1 a n - rU 1 tyc ka myc ket vas s s ka rp

K�v en Ränd� Vall . då jag tog på egg en

- 4 8 -

Po l ysyntet i s ka s p rå k

De o l i ka typer a v s prå k som bru ka r u r s k i l j a s i nom den morfo l o g i s ka typo l og i n

har natur l i g tv i s en v i s s re l evan s även då man för s ö ker a tt u tforma en typo l o g i

för s prå ken med utgång s pun kt frå n v i l ka pred i ka t s typer s om favor i seras . I

s ampe l n f i n n s exempe l på de typer man trad i t i on e l l t bru ka r räkna med : i so l erande

s prå k (t ex v i etnames i s ka ) , a g g l u t i nerande s prå k ( tu r k i s ka , swa h i l i ) , f l e kterande

s prå k ( a ra b i s ka , nygre k i s ka ) och po l ysyn tet i s ka s prå k ( seneca , v ä s t g rön l änd s ka ) .

S prå kets morfo l og i s ka typ s tyr i s to r u t s träc kn i ng v i l ka typer a v pred i ka t som

före kommer , oavsett om man n u v i l l b i behå l l a den tra d i t i on e l l a typ i nde l n i ngen

e l l er ersätta den med en i nde l n i ng som ta r s tö rre h ä n syn t i l l det s ema n t i s ka

i n nehå l l et i de morfem som kan i ngå i verbet . Mes t s k i l j e r s i g de po l ysyn tet i s ka

s prå ken från svens kan och a ndra mer v ä l kända s prå k . Det som ä r e tt e n ke l t verb

i s vens kan kan i många fa l l mot s v a ra s a v en komb i n a t i on a v f l era verbrötter e l l er

a v en verbro t och en nomen rot , s om t i l l s amma n s b i l da r ett verb i ett po l ysyn tet i s k "

s prå k . Fö l j ande exempe l från s eneca ( ett i ro ke s i s kt s prå k ) ger en v i s s u ppfatt

n i ng om h u r s ådana s prå k kan va ra utformade . Exempl en h ör i nte t i l l de mer

komp l i cerade i s p rå ket :

Ha ksa ?a : h poj ke

Ho -3 pers s i ng ma s k

ho ka ?Os hAktO ? n e ? ne ?ono : h kwa ? PojRe� �maRade på � oppa� I sma ka på l s oppa

ka ?O - s hA -Vrot nom i n a l i s er i ng

sma ka gott

ktO -Vrot känna , u n dersöka

? des k r i pt i v a s pekt

Ha ksa ?a : h wao s En O : s ho poj ke I l u kta på l

?oyE ? kwa ? to ba k PojRe� lURtade på to baRe� ( alt. 1 )

wa - ho -i nd i kat i vt 3 pers s i ng

s Eno -Nrot

a s hw -Vrot

?

modu s ma s k i n ko rpo rerad I l u kt l ka s ta =bo rt pun ktue l l a s pe kt

Ha k sa ?a : h wa : y E ? kwateswat n e ? ?oy E ? kwa ? to ba k poj ke I l u kta=på l

wa -i nd i ka t i vt mod u s

ha -3 pers ma s k

. y E ? kw ( a ) s l ng N rot

i nkorpo rerad

PojRe� lURtade på to baRe� ( alt . 2 )

' toba k i

ateswa h t - � V rot pun ktue l l

l u kta=på

a s pe kt

- 4 9 -

Språ ket h a r ock så myc ket r i ka a v l edn i ng smöj l i g heter . Ett av a l terna t i ven att

uttryc ka motsva r i g heten t i l l s ven s ka n s ' t i tta ' ä r att a nvända en verbro t - ka h t

som ha r grundbetyde l sen ' pe ka i en v i s s r i ktn i ng ' . I komb i na t i o n med mo rfemen

refl ex i v och ka u sat i v svara r denna rot mot t i tta :

Ha ksa ?a : h wa : t katho ? poj ke t i ttade

ne? ne denna

wa h a t

j i ? t E ? O : ? fåge l

i nd i ka t i v t modu s 3 pers s i ng refl ex i v ma s k

kaht V rot peka

Pojken tittade på 6åg efn

hw -ka u sa t i v

? pun ktue l l a s pekt

Genom att foga ytterl i ga re ett a v l edn i ng smo rfem t i l l verbet , n äm l i gen i n ko a t i v ,

få s mo tsvar i g heten t i 1 1 ' få s e ' , ' få syn på ' :

Ha ksa ?a : h wa : t kathwa ?t n e ? ne j i ?t E ?O : ?

wa h a t i nd i kat i vt 3 pers s i ng refl ex i v mod u s ma s k

ka ht Vrot pe ka

- hw -kau sat i v

a ? d i s j u n kt i v i n koat i v vo ka l

t pun ktuel l a s pe kt

- 50 -

4 . S K I L LNADER I S EMANT I S K D I FFERENT I E R I NG MELLAN S P RAKEN

I det fö l j ande kommer jag att utgå från g ru ndpara d i gmet . Detta kan representera s

som ett rutsys�em bes tående av 1 5 rutor . Varj e ruta s vara r mo t en bes tämd

komb i na t i on a v en s i nnesmoda l i tet oc h en dynam i s k betyde l s e . Om de l ex i ka l a

e l ementen på ba s n i vån i o l i ka s prå k p l o c ka s i n i detta s c hema , kan man l ätt

s e v i l ka betyde l ser som täc k s a v varj e e l emen t . Fö l j ande f i g u r v i s a r d i fferen t i er i ngen i svens ka n :

Sven s ka

AKT I V I TET

SYN t i tta på

HöRSEL l ys s na på

KÄNS E L känna på

SMAK sma ka på

L U KT l u kta på ------ -------'--

E RFARENHET

s e

h öra

känna

känna ( sma ken av )

känna ( l u kten av )

KOPU LAT I V

s e . . u t

l åta

känn a s

sma ka <9�tt/ i l l a l o k . . .

l u kta <Jl�tt/ i 1 1 a l o k . . .

Med d i fferen-t:i er i ng mena s att de o l i ka betyde l serna ( " ru to rna " ) h å l l s i s är

genom användandet av s k i l da l ex i ka l a e l ement . Med ett l ex i ka l t e l ement men a s

ett o rd e l l er en fa s t o rdförb i nde l se a v n å g o t s l ag . I det senare fa l l et ä r

gränsen natur l i g tv i s f l ytande . Som en i l l u s tra t i on s ka j a g be s kr i va h u r fä l tet

är d i fferent i era t i sven s ka n med f i g u ren som utgång s pu n kt .

För a kt i v i tetern a s de l s ker d i fferen t i er i ngen enda s t t i l l en de l genom använ

dandet av s ärs k i l da verb . Men det s ker ändå en tyd l i g d i fferent i er i n g genom

att verben genomgående ma rkera s med prepo s i t i onen på . Denna kan betra kta s som

en de l av det l ex i ka l a e l ementet ( ungefä r j ämfö rba r med ett a v l edn i ng s e l ement ) . För erfa renheterna s de l ä r d i fferen t i er i ngen s vaga re . Det s a kn a s s ä rs k i l da

verb för sma k och l u kt . I s tä l l et får man använda verbet känna , van l i gen i

komb i nat i on med ett s u b s ta n t i v som anger s i nnesmoda l i teten . Dä rfö r ha r i nget

s trec k drag i ts i f i g uren me l l an des s a erfarenheter . Då en verbfo rm täc ker

- 5 1 -

fl era rutor u ppfa ttas i v i s s a fa l l en betyde l se ( " ru ta " ) s om grund l äggande och

de andra s om s e k undära . Detta g ä l l e r e n l i gt m i n men i ng fö r verbet känna , vars

grundbetyde l se är förkn i ppad med kän s e l . Då känna a nvänds om sma k och l u kt rör

det s i g om s e k undära betyde l ser . Det ä r framföra l l t i fa l l a v det här s l aget ,

då man kan göra s k i l l nad me l l an en grundbetyde l se och o l i ka s e k u ndära betyde l ser ,

s om det är mot i verat att ta l a om po l ysem i . ( Ett a l terna t i v ä r att ta l a om

po l ysem i s å fo rt ett verb täc ker me r ä n en ruta , oavsett om man kan u r s k i l j a

någon grundbetyde l se . ) Po l ysem i mön s ter ägnas ett s ärs k i l t ka p i te l l än g re fram .

I enge l s kan f i n n s en k l a r d i fferent i eri n g me l l an a l l a de o l i ka s i n ne smoda l i teterna .

De s s a s i g n a l era s genomgående i verbro ten på ett entyd i g t sätt . Me l l an de o l i ka

dynami s ka betyde l serna d i fferen t i era s i nte l ex i ka l t , då det g ä l l er kän s e l ,

sma k och l u kt .

Enge l s ka

AKT I V I TET E RFARENHET KOPULAT I V

SYN l oo k at see l oo k

HöRS E L l i s ten to hea r sound

KÄNSE L fee l

SMAK ta s te <good/bad

of o n i on s -

L U KT sme l l < good/ bad I of on i on s -

Det verka r vara s v årt att u rs k i l j a någon s ärs k i l d dyn am i s k betyde l se som grund

betyde l s e för verben fee l , ta s te oc h sme l l . Det en k l a s te är kans ke att säga

att de är oma rkerade för dynam i s k betyde l se . S k i l l naden mel l an i n koat i v och

t i l l s tånd verka r i varj e fa l l va ra oma rkera d i verb som s e och höra i s vens kan . - --En hypotes s om vo re i ntre s sant att testa ä r a tt man no rma l t i n te u ppfatta r neutra l i s a t i oner a v den dynam i s ka betyde l sen som po l ysem i ( u tan s n a ra re j u s t s om en neutra l i sa t i on . ) I ett fö l j ande a v s n i tt komme r j a g a tt hävda att motsatsen ofta är fa l l et , då ett verb täc ker f l era s i nnesmoda l i teter . I detta fa l l u ppfa tta s

ofta en betyde l se som en grundbetyde l se .

- 5 2 -

Ytterl i g are ett mön s ter representera s a v q uecua . I detta s prå k s ker i ngen

d i fferent i er i ng l ex i ka l t me l l an en a kt i v i tet och en e rfaren het i s i nnesmoda l i

teterna hörse l , k änse l och sma k . De ko pu l at i va verben ä r däremot k l art d i fferen

t i erade . De h ar här l etts u r ett erfararba serat pred i ka t genom en a v l edn i ng s

process (med u ndantag av q ' a pay ' l u kta ' ) :

Quec hua

AKT I V I TET ERFARENHET KOPULAT I V

SYN q haway r i kuy r i k u kuy

HöRS E L uya r i y uya r i k uy

KÄNS E L s i en tey \\

s i ente kuy

SMAK l l am i y \

1 1 am i k uy l J

LUKT mus k h i y s i en tey / I q ' a payta � q ' a pay ' känna l u kt '

s i en tey från s pans kan ' REFLE X I V ' = - ku -

F i g urer av det här s l aget repres enterar data i s p rå ken på ett övers kåd l i st s ä tt

och är en utmärkt utgång s pu n kt för en kon tra s t i v j ämföre l s e a v s prå ken pa rv i s .

Betyde l seomfånget på o rden kan entyd i g t l ä s a s u t med hj ä l p av rutsys teme t . Men

det går ock så att på g ru ndva l av sådana h är da ta å s ta d komma en typo l o g i s kt

( e l l er u n i vers e l l t ) i n r i ktad j ämfö re l se tvä rs över s p rå ken . V i l ka betyde l ser

kan överhuvudtaget komb i nera s i ett l ex i ka l t e l ement ? Vad är ett möj l i gt l ex i ka l t

e l ement i nom fä l tet percept i on och v i l ka l ex i ka l a e l ement kan u ppträda t i l l

s ammans i ett s p rå k ? Fö r a tt besvara frågo r av detta s l ag h ar j a g i det fö l j ande

bru t i t ner fä l tet i v i s s a mi ndre de l a r . Först ägnas vars i tt a v s n i tt åt Syn och

Hö rse l res pe kt i ve Lu kt och Sma k . Sedan fö l j er ett a v s n i tt om po l ysem i mön ster

me l l an o l i ka erfa ren heter av det s l ag som nämndes kortfatta t t i d i gare . Jag har

ännu i nte h u nn i t bearbeta a l l a i n saml ade data sys tema t i s kt o c h kan därför i nte täc ka i n he l a fä l tet . Den genomgång s om pre sen teras i fö l j ande avs n i tt är i

fö rs ta hand avsedd som en i l l u s t ra t i on av en metod att j ämföra s prå k l ex i ka l t .

- 5 3 -

A . SYN OCH HöRSE L

I de f l esta e urope i s ka s prå ken f i n n s s ä rs k i l da verbpa r som s vara r mot ' t i tta '

och ' s e ' o ch mot ' l ys s n a ' och ' h ö ra ' . Des s a verb ä r s å grund l äggande , att det

l i gger nära t i l l hands att anta att de f l e s ta e l l er ren t a v a l l a s prå k s ku l l e

u pprätthå l l a denna d i s t i n kt i o n . Scovel ( 1 9 7 1 ) , som c i tera s i I n trod u kt i onen ,

a ntyder en s ådan å s i kt . Så ä r eme l l ert i d i nte fa l l et . I det a u s tra l i s ka s pråket

dy i rba l fi n n s enda s t ett verb som s vara r mot varj e sådant verbpa r : b uCa l ' t i tta =

se ' o c h �amba l ' l ys sn a =höra ' ( D i xon 1 9 72 , 4 1 ) . Detta fö rhå l l ande ä r ka ra kteri s t i s k '

för de a u s t ra l i s ka s prå ken i gemen ( D i xon 1 9 79 , not 54 ) . Av sa knaden a v en

d i s t i n k t i on på ba s n i vån i n nebär doc k i n te nödvänd i g tv i s någon i n s k rän kn i ng av

d i fferen t i er i ngen på en l ägre n i vå . Atm i n s tone t i l l ' t i tta ' f i nn s ett anta l

hyponyme r i dy i rba l , s om påm i nner om dem i a ndra s prå k ( ' s t i rra ' , ' tj uv t i tta '

etc ) .

I nedans tående f i g u r h ar s prå ken i sampe l n i nde l at s i typer med utgång spun kt från

h u r de d i fferent i era r me l l an a kt i v i tet och erfa renhet i nom s i nnesmoda l i teterna

syn och hörs e l . Det v i s ar s i g då , att det fi n n s tre möj l i g heter som rea l i serats .

l . Ett verb som svara r mot varj e verbpar

Akt i v i tet I Erfa renhet

SYN T I TTA=S E

HöRS E L LYSSNA= HöRA

Språ k

ko rea n s ka , j a pans ka

pu nj a b i ( en l i g t l ex i kon : u rd u ) ?mambwe

2 . S k i l da verb för T I TTA och SE men ett gemens amt verb fö r LYSSNA=HöRA

Akt i v i tet Erfarenhet

SYN T I TTA S E

HöRS E L LYSSNA= HöRA

3 . S k i l da verb för a l l a fyra betyde l sern a

Akt i v i tet Erfa renhet

S YN T I TTA SE

HöRS E L LYSSNA HöRA

? seneca q uechua ?ma l aj i s ka ?benga l i nyg re k i s ka

b i rom c h i bemba l uo

s tandardara b i s ka a s syr i s ka - s u royo t urk i s ka

setswana taga l og

De u n dersö kta germans ka , roma n s ka och s l a v i s ka s prå ken

Språ ken i f i g u r 8 som har mo rfo l o g i s kt kompl exa fo rmer av verben .

- 5 4 -

Ti l l de sys tem s om i nte fi nns repre s e n te ra de i m i n s ampe l oc h s om j ag i nte

h e l l er s e tt några u p pg i fter om i l i ttera tu ren hör fö l j a nde :

a ) S k i l da verb för LYSSNA och HöRA men ba ra ett verb för T I TTA=S E

i Akt i v i tet I E rfarenhet

SYN T I TTA= S E

HöRSEL LYSSNA HöRA

b ) Språ k s om g ö r en g ru nd l ä g g a nd e d i s t i n k t i o n me l l a n a k t i v i tet och erfa renhet

s t ä l l et för me l l a n s i n ne smoda l i tete rna syn o c h hörse l : 'A kt i v i tet E rfarenhet

SYN

--- jT I TTA=LYSSNA

HöRSEL ! S E=/'{öRA

Som v i s ka se l ängre fram ä r d e t i nte ova n l i g t a tt en verbfo rm är geme n s am

fö r f l e ra s i n nesmoda l i tete r . Men det tyc k s va ra en s ta rkt tendens ( u ta n u nd a n

t a g i m i n s ampe l ) a tt syn oc h h örs e l a l l t i d h å l l s i s ä r , d å d et g ä l l er a kt i v i tet

oc h erfa renhe t . ( Kopu l ta i va v e rb s om komb i nerar betyde l s erna I s e . ' u t I oc h I l å ta l

ä r dä remot ga ns ka v a n l i ga . )

De� ::f i nns' betyd l i g t f l er l og i s kt tä n k b a ra sys tem s om i nte h a r rea l i s e ra ts , även

om de ovans tå ende två ä r de s om verkar mes t natu r l i g a ( m i n s t o n a tu r l i g a ) b l and

de orea l i s e rade a l ternat i ven . Tota l t fi n n s det 1 5 l og i s kt t ä n k bara a l terna ti v .

Att ba ra tre av des s a rea l i s eras ( med res e rvat i o n för att da ta ä r begrä nsade )

i nnebär s å l edes en myc ket k raft i g res tr i kt i o n på vad s om ä r ett möj l i g t l ex i ka l t

sys tem i nom den na d e l av det s em a nt i s k a fä l te t . I a kttag e l s e n k a n formu l eras som

e n l ex i f i er i ng s h i era r k i :

- 5 5 -

Lex i fi er i n gs h i erark i fö r t i tta/ se/ l y s s na / h ö ra

P ERCEPT I ON

/\ 1 . T I TTA=SE LYSSNA=HöRA

/\ 2 . T I TTA

3 . T I TTA

S E LYSSNA=HöRA

1\ S E LYSSNA HöRA

Sema n t i s k Exemp e l på s prå k di s ti nkti on

Syn/Hörs e l

Akt i v i tet/ E rfa renh e t

A u s tra l i s ka s p rå k J apan s ka , k o rean s k a F l e ra nyi n d i s ka s p rå k , kannad c

F l era n i ger- kordofan s p r å k

De f l e s ta e u rope i s ka s p rå ke n

Det m� s t e beto n a s a t t h i erark i n bygg e r p å e t t a l l t fö r begrä n s a t u rva l av s prå k

fö r att kunna betra kta s som u n i vers e l l . Den bör s n a ra re betra ktas som en

pr i nc i ps k i s s fö r h ur da ta a v denna typ b ö r bes k r i v a s , ä ven om jag tro r a tt

h i era r k i n ä r r i k t i g s å l ån g t den räc ker . M i n g i s s n i ng ä r a t t h i e ra rk i n b l a

må ste bygg a s u t med ett s teg före s teg l . Det verkar f i n n a s s prå k som h a r ett

gemensamt verb för syn oc h h ö rs e l ( I t i tta =s e = l y s s n a =höra l ) . Jag har s ett upp

g i fter s om tyder på det i v i s s a l ex i ko n . Men de har v a r i t fö r k napph ä n d i ga för

att va ra vä rda att c i tera . Bl a i v i s sa a u s t ra l i s ka s prå k är verb l ex i konet

myc ket begrän sa t . ( En l i g t D i xon 1 980 , s i d 280 ) f i n n s i n å gra s prå k endas t

1 2 - 30 pr imära verb . Detta kompen seras genom ett r i k l i g t användande av pred i kat

typ verb + Nomen . Se också exemp l en från l ez g i n s ka n , ett k a u k a s i s k t s prå k , i ett kommande avs n i tt . Dä r verka r I hö ra l be s tå av I se l + en be s tämn i ng . )

- 5 6 -

Mo rfo l og i s kt komp l exa fo rmer

T i l l den typ av s prå k s om har s k i l da fo rmer fö r samtl i ga fyra verb h a r j ag

även rä knat de s prå k , där ett e l l e r f l era a v verben ä r mo rfo l og i s kt komp l ext

( oc h består av mer ä n ett morfem ) . Såd a n a verbfo rme r ä r s amman s tä l l da o c h to l kade

i f i g u r 6 . Jag har bara tag i t upp sådana fo rmer som tyc k s v a ra genoms k i n l i ga

ren t syn k ront . Av de 1 2 s prå k som h a r s ådana mo rfo l og i s k t komp l exa fo rmer h a r

två , n äm l i gen k i nes i s ka oc h v i etn ame s i s ka , e rfarenheter s om ä r h ä r l edda u r

mot svarande a kt i v i tet . D e övr i g a 1 0 s prå ken har morfo l og i s k t e n k l a verbrötter

för ' se ' o c h ' hö ra ' medan ' t i tta ' oc h / e l l e r ' l ys s n a ' ä r mo rfo l og i s k t komp l ex .

. Detta s äger någo t om marker i ng s fö r hå l l a ndena me l l an des s a ver b . ' Se ' o c h ' hö ra '

ä r no rma l t m i ndre mar kerade . De ä r förmod l i g en oc k s å mer g ru n d l äggande i den

bemärke l sen a tt de ä r betyd l i gt mer po l ysema o c h kan i ngå i betyd l i gt f l e r

synta k t i s ka kons tru k t i o ner ä n mot s v a ra nde a kt i v i teter ( t ex de s om ä r för

kn i ppade med d i re k t o c h i nd i re k t percept i on ) . En genomgå n g a v f i g u r 6 ger

oc kså ett v i s s t s töd för den t i d i ga re u pps t ä l l da l ex i f i er i ng s h i e ra r k i n .

Ant i ngen f i n n s en morfo l og i s kt komp l ex fo rm i nom båda s i n n e smoda l i teterna syn

oc h h örs e l ( de övers ta 5 s prå ken ) e l l e r oc kså f i n n s en mo rfo l og i s kt komp l ex

form enbart i nom mod a l i teten hö r s e l ( de nedre 7 s pråken . I s amt l i ga des s a ä r

d e t ' l ys s na ' s o m ä r komp l ext . )

Data av det h ä r s l aget ger oc k s å ett v i s s t b i drag t i l l v a d s om kan k a l l a s

u n i vers e l l etymo l og i . J ag ha r i ett a n n a t s amman h a n g ( i föredrag s fo rm ) v i s a t

h u r o rden i nom e t t a n n a t s eman t i s k t fä l t , n äm l i gen färgo rden , i s to r u t s t räc k

n i ng k a n l ed a s t i l l ba ka t i l l kon k reta s u b s ta nt i v med k a ra kter i s t i s k färg . Ordet

för ' röd ' är t ex påfa l l a nde ofta h ä r l ett ur s u b s ta n t i vet ' b l od ' . Det mater i a l

som återf i n n s i f i g u ren ä r a l l för l i tet fö r a tt någ ra mer l å ngtgående s l u t -

s a ts e r s k a l l k u n n a dras . Av v i s s t i ntres s e kan det ä n då vara , a tt de kropps de l a r s om ä r s ä te för res pe k t i v e s i n nen f i n n s i n k o rporerade i a k t i v i tets p re

d i katet i n å g ra s p rå k : ' ög a ' i ' t i tta ' i vä s tg rö n l ä n d s k a n o c h ' ö ra ' i ' l ys s n a '

i pers i s k a och k u r d i s ka . L i k nande exempe l fi n n s fö r a n d ra a k t i v i teter .

- 5 7 -

F i g u r 6

Morfo l o g i s kt k omp l exa former a v ti tta/ s e oc h l ys s na / h ö ra

Språk

Väs tg rö n l ä nds ka

Ki nes i s ka

V i etnames i s ka

T I TTA S E

i s i g a - taku -i s i ' ög a ' g i. - ' s om man i

h ar t i l l ' ,

ka n ( - ka n )

xem

I ' i kan-j i a n ; l ' t i tta - för- i , n i mm a ' :

I I I, ,,, 1

xem - t h ay ! t � tta - fö r - j

l m mma I I .

LYSS NA \ R öRA

I t u s a rn a a r - , tu s aq-tu s a r- ' hö ra ' l, - na a r- ' u p pm ä r k -s am t o l ä ng e ' I t i ng ( - t i ng )

n g h e

! " : t i ng -dao : l ys s na - nå

i I 'A ng h e - t h ay I l f" J ys s na - o r-I n i mma I

Ku rd i s k a i meyz'T k i r i n ! ' b l i c k g ö ra ' cfi't i n ! gu hd a r't k i r i n ? b� . i , l s t l n

: ( formen på i nf I är o k l a r ) I

I Pers i s ka i neg a h kardan i ' ti tt göra I

Am h a ri s ka : m�mmdl k�t

Ti g ri nj a m4-m=t l ka t

d i d a n

m i raj

! ' ö ra - po rt g ö ra ' I I

! gO$ d a d a n ! ' ö ra ge '

madamo t � d=tms ' l j u d ' + k a u s a t i v

m=t d 4-ma s d =tms I i j u d I + ka u s a t i v

I I

$ e n i d a n

m�sma t

r4- sm a 1

: I ! i l aa 1 u O romo a rg u dageefacu ; aagau

�( =�g�a_l l_a�)� __________ � ________ J __ ' h_��a_i _+M_ED_I_A_L __ �! -=� ______ � �ega Wo l of h a l g i 5

Swa h i l i - ta z ama - o n a

Unge rs ka nez

Fi n s ka

d eg l u ' hö ra ' + MED I AL

- s i k i l i z a ' hö ra l" -+APP L I KAT I V + I NTENS I V

h a l l ga t ' hö r a�REKV E N

TAT I V

i : - s i k i a

ha l l

ku u nn e l l a I kuu l l a av ku n ta a ' fa s t t a g a ' +FRE KV EN -TAT I V

- 5 8 -

Kompen sat i on med gramma t i s ka mede l

S k i l l naden me l l an a kt i v i tet och erfarenhet uttryc k s i v i s s a s prå k gramma t i s k t

p å e t t s ä t t s om i varj e fa l l t i l l e n d e l kompensera r för en uteb l i ven l ex i k a l

d i fferen t i er i ng . I j a pa n s ka n f i n n s t e x möj l i gheten att pas s i vera verben m i ru

' t i tta =s e ' och k i ku ' l ys sn a =höra ' . På så s ätt s i gna l e ra s e ntyd i g t att det rör

s i g om en erfa ren het :

Ta ro wa tor i o m i ta Ta ro t i ttade på fåg l a rna TEMA fåge l OBJ E KT t i tta =s e - PRET e l l e r

Ta ro s å g fåg l a rna

Ta ro n i wa to r i g a m i eta DAT I V TEMA fåge l SUBJ E KT t itta =se - PAS S I V- PRET

Ta ro s å g fåg l arna

Föru tom pas s l v l ser i ng s ker oc k s å en ka s u s väx l i ng . I många s prå k som har ett

s k dat i v s u b je kt som i v i s s a kon s tru k t i o ner kan a l ternera med ett s u bj e kt

nom i n at i v används dat i v s u bj e ktet fö r att s i g n a l era att s ubj e ktet i nte kan

kontro l l era det s keende som verbet be s kr i ver ( dv s verbet upphör att vara

agen t i vt ) . En a nnan gramma t i s k fa ktor som kan påver ka to l k n i ngen ä r a s pe k ten i

den mån den uttryc k s g ramma t i s kt i s pråket . De ä r j u ett v ä l känt fa ktum i

enge l s ka n att erfaren heter s om see oc h hear no rma l t i nte kan fö re komma i

progres s i v form medan a kt i v i teter som l oo k och l i s ten fr i tt kan fö re komma i

denna fo rm . I j a pan s ka n f i n n s o c k s å en progres s i v form . Används denna to l ka s

verbet entyd i gt s om en a k t i v i tet :

Ta ro wa to r i TEMA få ge l

o m i te i ta Ta ro wa s l oo k i n g a t the b i rds OBJ E KT t i tta =se -eende v ar

Ytterl i gare några exempe l p å h u r ka s u s väx l i ngar kan kompe n sera för a v s a knaden

av en l ex i ka l kon tra s t kan a n fö ra s u r l i t teraturen . D i xon ( 1 9 79 , not 54 ) n ämner

i en uppsats om erga t i va s prå k det kau ka s i s ka s pråket l ezg i n s ka som ett exempe l

på detta . I detta s prå k f i n n s en ve rbro t a ku n. s om de l s kan före komma med

med s u bj ektet i erga t i v t ka s u s och obj e ktet i a b so l u t ka s u s . Det betyder då

' t i tta på ' . Samma verb kan före komma med s ub j e ktet i da t i v o c h betyde r då I se l .

En l i knande effe kt få s med formen van a ku n ' l ys s na =höra ' .

Det tyc k s doc k l å ngt i från a l l t i d vara fa l l et att ett s prå k i nämnvärd grad

kan kompen s era på detta s ätt fö r en uteb l i ven l ex i k a l kontra s t . I f l era a v de

s prå k som sa knade s k i l da ord för ' l ys s n a ' och ' hö ra ' l yc kades j ag i nte h i tta

någon forme l l d i s t i n kt i o n , trots f l era fö rsök a tt kon s truera kontexter som

s ku l l e framtv i nga en sådan .

- 5 9 -

B . SMAK OCH L U KT

Sma k och l u kt kan med fö rde l behan d l a s u n der en gemen sam ru br i k . Strukturen

i nom des sa s i nnesmoda l i teter är ofta para l l e l l i s p rå ken . I v i s s a s prå k f i n n s

det des s u tom en verbrot s om täc ker b åde sma k och l u k t , t ex seneca - h s O : w i

I fö rn i mma sma k e l l e r l u kt ' . Norma l t f i n ner man för de s sa s i n ne smoda l i teter den

r i ka s te d i fferen t i e r i ngen b l a nd de kä l l ba serade pred i ka ten . Det kan därfö r vara

mot i vera t att börj a med de s s a .

a . Pred i ka t s om främst har en bes k r i van de fun k t i on

Verben sma ka och l u kta kan i sven s kan komb i nera s med ett s tort anta l adverb som

van l i gtv i s a v l etts u r ett adj e k t i v ( e l l er pe rfek t pa rt i c i p ) genom t i l l ägg a v - t : [ sött L i mpan sma kar syr l i g t

bränt

{sött Maten l u k ta r

bränt

Jag s ka l l eme l l ert i d i n te närma re be l ysa den här typen a v kon s tru k t i oner . I ett

fö l j ande av s n i tt bes kr i v s me r i ngående komb i nat i oner av sma ka och l u kta med

värderande adverb som gott o c h i l l a .

Verben sma ka och l u kta kan i s ven s kan o c k s å komb i ne ra s med ett a rt i ke l l ö s t

s u b s tant i v som fungerar som e t t s l a g s i nne hå l l s o bj e kt s om närmare prec i sera r

sma ken res pe kt i ve l u k ten : {v i t l ö k Soppan sma kar c i tron

peppa r

{c i garr Ka l l e l u kta r svett

s n u s

Sådana i nnehå l l sobj e k t k a n oc k s å fö re komma i o person l i ga kon s tru k t i oner ,

synnerhet i komb i nat i o n med l u kta : [ C i garr} Det l u ktade s vett om Ka l l e

s n u s { ö l 1 Det l u ktade brända b u l l a r i korr i doren kaffe

?Det sma kade v i t l ö k om s o ppan

I de s s a kon s tru kt i oner med ett a rt i ke l l ö s t s u bstant i v är den natur l i ga s te

to l kn i ngen att s oppan/etc/ verk l i gen i n nehå l l er v i t l ö k/etc/ o Verben sma ka och

l u kta kan oc k så komb i neras med s om + art i ke l bärande s u b s ta n t i v ( e l l er ämnes namn

u tan a rt i ke l ) . Denna kon s tru kt i on fungera r som en l i kn e l s e .

Det här kaffet sma ka r s om b i ttermande l

- 60 -

I fråg e s c h ema t h a r j a g enbart tag i t u p p kon s tru k t i o n e r a v typen sma k a pe p pa r , l u kta c i g a rr . Typen sma k a s om b i tterman d e l o c h l u k ta som e n ro s h a r övers a tts ba ra t i l l n å g ra få s p rå k . I det u r s prun g l i ga fråg e s c h ema t fa n n s fö l j a n de exempe l :

Soppa n sma kade c i tro n S t u re l u ktade c i g a r r

I den engel s ka vers i onen h a r exemp l en g j o r t s m i n d re k u l tu r b u n d n a :

Th e foo d ta s ted of o n i o n s T h e food sme l t of o n i o n s

En v i s s a n pa s s n i ng må s te n a t u r l i g tv i s gö ra s ä v e n a v des s a exempe l . Lö k ä r i nte en natur l i g i ngred i e n s i maten i a l l a k u l t u r e r .

Pred i k a t av det h ä r s l aget tyc k s v a ra l ätta a tt b i l da ; a l l a s p rå k . Om v i t i l l att börj a med t i tta r på de med s v en s k a n n ä rma s t bes l ä ktade s p råken , kan det va ra i n t res s a n t a tt kon s t a tera , att kons t ru k t i o n e n s k i l j e r s i g red a n i da n s ka ! 1 o c h nors kan . Des s a s prå k a n v ä n de r l i k s om enge l s k a n e n prepo s i t i on före i nn e h å l l s o b j e ktet :

Tho rs te i n l u ktede a f c i g a r ( no r s k a , e x a k t s amma fo rm på d a n s ka )

B l a n d s p rå k som h a r l i te s pe c i e l l a kon s t ru k t i o ne r , s ka j a g h ä r nämna två . r v ä s tg rön l än d s kan a n v ä n d s e n geme n s am verbrot fö r sma k o c h l u k t i k o n s tru k t i o n e r av det h ä r s l a g e t . -n i k - ' sma ka = l u kta ' :

Qaj oq ta raj o r n i ppoq And a s i k a a r s u n n i poq s o ppa ta raj oq - s a l t Anders s i k a a q - c i g a rr

- n i k - sma ka . l u k ta - s u n n i k- sma ka , l u kta ( v ari a n tform - pu - i ntrans i ti vt i nd i k a t i vt modu s - pu -- q s u bj e k t s k o ng ru e ns 3 p s -q

Soppan sma k a d e s a l t Anders l u k t a d e c i g a rr

I amh a r i s ka n redu p l i ceras i nnehå l l s obj e ktet:

� ) rbaw l )m ; hm i a la Soppa n sma kad e c i tron soppa c i tron c i t ro n s a

G4 rm a �mba h o tamb a h o �Qttot a G i' rma l u ktade c i g a rr c i ga rr c i g a r r

Det ö v e r s t a ex emp l e t ä r s ä rp räg l a t oc k s å m e d a v s ee n d e p å v erbets g ru ndbetyde l s e . r kons tru kti oner av det h ä r s l aget mots v a r a s s ve n s ka n s verb sma ka av ett verb med g r u n d b etyd e l s e n ' s ä ga ' . Exa k t s amma s a k händer i det närbes l ä ktade s p rå ket ti g ri nj a . Anv ä nd a ndet a v verb med g ru ndbetyd e l s e n ' s ä g a ' i ett s t o rt a nta l s k i l d a kon s tru kt i oner b ru kar a n g e s s om e tt a rea l t s ä rd rag för de eti o p i s ka s p rå k en .

- 6 1 -

Påfa l l a n de många s prå k h a r a n a l yt i s ka pred i k a t s om b e s t å r a v ett v e r b , va n l i gen med myc ket a l l mä n betyde l s e , i komb i na t i o n med ett s u b s tan t i v med b e tyde l s en ' sma k ' res pe k t i v e ' 1 u kt ' . T i l l de v a n l i g a s te hör ' ha sma k ' och ' h a 1 u kt ' . ' Sma k ' o c h ' 1 u kt ' i komb i n a t i o n med I komma I ä r o c ks å va n l i g t . Des s u tom före kommer o l i k a u ttryc k fö r g ramma t i s kt ä g a n d e som I So ppa n s sma k ä r c i tron ' , I So ppan ä r med c i tro n s ma k l . I n å g ra s prå k f i n n s en produ k t i v mo rfo l og i s k proces s , som gör a tt man kan a v l eda u t t ryc k med betyde l s e n ' 1 u kta e l l e r sma ka pe ppa r , s a l t ' e t c u r d e t s u b s ta n t i v s om fungerar s o m i nn e h å l l s o b j e k t i s prå k a v s v en s ka n s typ . Ett s prå k a v de n n a typ är tag a l og . Fö l j an de exem pe l är h ämt a d e ur S c h a c h t e r &

Ota n e s l (19.7 2 ) refere n s g ramma t i k ( s i d 3 5 9 ) :

Förs t a v l ed s adj e k t i v u r s u b s ta n t i v : -

l as a ' sma k ' + k a p e I kaffe I l a s a ng - k a p e ' kaffesm a k a nd e l , I s om sma k a r kaffe I l as a + ma n s a n a s ' äp p l e ( n ) l a s a ng -m a n s a n a s l äp p e l sma k a nd e i , I s om sma kar

Ur des s a adj e kt i v k a n s ed a n ett v e rb a v l eda s g e n om att m a n t i l l fo - ä pp l e '

g a r någ o t av d e många a ff i x s om fog a s ti l l ege n t l i g a v erb

mag - 1 as a ng - kape ' sm a k a kaffe I mag 1 as a ng -m a n s a na s ' sm a ka ä p p l e ' verbpref i x sma k - i g - kaffe

mag - amuy- s i buya s I l u k ti g ' - 1 ö k

' l u kta l ö k ' ( amoy 1 1 u kt I )

mag - amuy - b awang v i t l ö k

' l u kta v i t l ö k i

I S o u thern S i erra M i wo k , e t t i nd i a n s prå k s om ta l a s i d e c e n t ra l a d e l a r n a a v Ka l i forni e n , fi n n s e t t produ k t i v t sys tem för a tt u ttryc k a a t t nå g o t sma k a r p å ett v i s s t s ä t t . E n l i g t B roadbent ( 1 964 , § 54 2 ) k a n ett g ru ndord , t e x o rd e t för ' s a l t ' koj · o red u p l i ceras o c h för s e s m e d v erbav l ed n i ng s s u ffi x e t - · e . Ma n få r d å ett uttryc k med betyde l s e n ' sm a ka s a l t ' : koj k oj - · e- . Ex em p e l p å a n d ra s å d a n a

• • e CU ) CU } - e-

makmak- e e_

· 1 " l ' e Cl. C l. - e-

symti t_ e e_

cyt?yt-· e-e e

u t t ry c k ä r :

' att sm ak a s ött ' /

' at t smaka s urt '

' att smaka s tarkt som peppar '

' att smaka som fett '

' att smaka gott '

Bildat u r :

cuH j-(,He-) ' ( att bli ) s�t '

mQHk(�He-) ' ( att bli ) sur '

ci · le ' chili peppar ' ( fr spans ka n)

s ym e i t ' fett '

cyH;-uHe- ' att gilla '

- 6 2 -

b . V ä rderi ng . Smak a gott/ i l l a , l u k t a g ott/ i l l a Båd e sma ka o c h l u kta för k n i p p a s i s v e n s k a n o fta med e n v ä rderi ng . Detta tyc k s v a ra e t t u n i vers e l l t d rag . I s ve n s ka n u tt ryc k s en v ä rd e r i n g v i d d e s s a v erb främ s t g e nom a t t m a n l äg ge r t i l l g ott e l l er i l l a :

Mate n sma k a d e gott Maten sma k ad e i l l a

S tu re l u ktad e g o tt S tu re l u kt a d e i l l a

T i l l s amma ns med någ o n typ a v efterfö l j a nd e b e s tämn i ng ä r sma ka oc h l u kta vä rde rt ngsmä s s i g t neu tra l a i s v ens ka n ( J ämfö r t ex han l u ktar parfym med han s t i n ke r parfym res p han d ofta r parfym ) . I a b s o l u t ko n s t ru kt i o n. , d v s då v erben s tår h e l t utan någo n bes tämn i ng , s å u nd e rfö r s t å s e n s p ec i e l l v ä r deri ng :

Jag tror a tt maten sma kade / d v s . g ott/ J a g tyc ker att S tu re l u kt a r / d v s . i l l a /

Verbet l u kta ha r d e s su tom fl era hypo nyme r s om h a r e n vä rderande kompo nent i nb a k a d i s i n betyde l s e : s t i n ka , fö rpe s t a l u ften / i l l a / och dofta / g ott/ . Även om j ag i nte h a r g j o rt n å g o n sys temat i s k u nd e r s ö k n i ng a v s å d a na hypo nyme r , s å h a r ett g a n s ka f l i t i gt s l å e nd e i l ex i k o n g et t v i d ha nden a t t des s a ä r myc ket v a n l i g a . Hyp o nym e r s om u tgörs a v e n k l a rötter tyc k s v a ra m i n d re v a n l i ga t i l l ' sma ka ' , även om s å d ana före komme r i v i s s a s prå k ( s om fram g å r a v ett fö l j a nd e a v s n i tt ) .

I ett a v de u nde rs ö kt a s prå k e n s a k n ad e s v ä rderi ng s mä s s i gt n e u t ra l a v e rb fö r ' sma ka ' o c h ' l u kta ' . Man m å s t e o b l i g atori s kt d i ffere n t i e ra me l l a n ' sma ka=g ott ' o c h ' sma k a = i l l a ' r e s p e k t i v e ' l u k ta=gott ' o c h ' l u kt a = i l l a ' . S pr å k e t i frå g a heter o romo ( e l l er a l terna t i v t g a l l a ) och ä r ett ku s h i t i s kt s p rå k s om ta l as i s öd ra Et i o p i e n . Fö l j ande exempel i l l u s trera� sys temet :

Naa n i �u rgaaa ma t-NOM ASP- l u kta =go tt

Naa n i i na j a a AS P - l u kta = i l l a

Aba abon ku n i -b l omma - NOM d e n n a

Naa n i k u n i

mat -NOM de n n a

M i d a a n hadaae

a k k a

s om

a kka s om

fru kt�NOM sma k a d e= i l l a

f.1 i da an mi ' aae -f ru kt -NOM sma kade=gott

M i daan - a k ka s om

darr.ma honu n g

ros i u rgaa

ros l u kt a -go tt

pe tro l i aj a a

be n s i n l u k ta = i l l a

mi ' a a e s ma kade=gott

Ma ten l u kta r gott

Maten l u kt a r i l l a

Den h ä r b l omma n l u kt a r s om e n ro s

Den h ä r ma t e n l u kta r � om b e n s i n

Fru kten sma kade i l l a

Fru k t e n sma kade g o t t

Fru k t e n sma k a de ( g o tt ) s cm honung

- 6 3 -

Även i s eneca s a knas v ä rder i ngsmäs s i g t neu tra l a verb för ' sma ka ' oc h ' l u kta ' .

För ' sma ka ' f i n n s verbrötte rna - ka ? O - ' sma ka g ott , v a ra god att ä ta ' och

- s kaA?t- ' smaka konst i g t ' . För l u kt f i n n s det ba ra en kä l l or i e nterad verbrot

- k E- ' s t ; n k a ' :

N i k a s E no ? tE : h kakE s ?oyE ? kwa? Det luktar tobak s ä ttet-d e t-luktar d et-s ti n k e r to oak

n i ka - s E n (O) - o?tE h parti- 3 pers Nrot Vrot d es k ri ptiv tiv s i n g lukt ' • as pekt , vara pa ' sä ttet I neut ett V1' s s t ' så ' , ' h u r ' sä tt '

k a 3 pers s i ng n e u t

k E s Vrot i terativ

s ti nka aspekt

V i 1 1 man u ttryc ka a tt l u kten är god , får man a nv ä nda en v erbrot med v ä rderand e

g ru ndbetyde l s e o c h i nkorpore ra s u b s ta n t i v ro te n - s EnO- ' l u kt ' i verbet . Ob s erv e ra

att seneca s å att s äga h a r v ä n t på o rd k l a s sys temet i s p rå k a v s ven s kan s typ .

Värder i ngen u tt rycks g e nom e n verbro t med a n s i nnesmoda l i teten uttrycks g e nom en bestämn i ng t i l l verbe t . I s ven s ka n u ttryck s s i nnesmod a l i teten i verbet ( l u kta ) och vä rde r i ngen genom e n bes tämn i ng ( go ttj i l l a ) :

Ni kasEno ? tE : h kasEnO : i yo : h sä ttet-de t-luktar d e t-luktar-gott

Det luktar gott

k a 3 pers s i ng n e u t

s E nO N rot lukt

- i yo Vrot ' va ra god ,

h d e s kri ptiv aspek t

vacke r '

tE ?E na?o?t kasEnOka?Uh vad så

ka - sEnO 3 pers N rot s i ng lukt neut

ka?O - h Vrot des kri ptiv

' vara god a s pekt

att ä ta ' ; ' smaka got t ' ( S e 3e " )

Ni kcs Eno?tE : h k a s E nO : etkE ? s ä t te t-d e t-luktar d e t-luktar-i l l a

Vad ä r d e t som luktar s å gott( att äta) ?

Det luktar i ll a

k a 3 pers s i n g n e u t

sEnO N rot

( h ) etkE Vro t

? d e s k ri ptiv

l u k t ' va r a ful '

d O l ' a spekt a 1 9 ,

- 6 4 -

I vä s tgrön l änds kan f i n n s en verbrot s om ä r värde r i ng smä s s i gt neutra l och som

de s s u tom neutra l i serar d i s kt i n kt i onen me l l an sma k och l u kt : - n i k - I sma k a = l u kta l .

V i d l u kt u ttryc k s värder i ng på ett s ä tt s om ä r a n a l o g t med s eneca . V i d sma k

uttryc k s värde r i ngen genom en verbro t med betyde l se n I sma ka =gott I : mama r - .

Betyde l s en I sma ka i l l a l s i gn a l era s genom a tt man fog a r en a n tonymma rkö r t i l l

denna ro t . Sys temet i vä s tg rö n l ä nd s k a n kan s tudera s i f i g u r 7 .

Verbet I l u kta l i a b s o l u t kon s t ru k t i o n

Verb s om norma l t ta r be stämn i ng a r a v o l i ka s l ag få r o fta en mer d i s t i n k t

( l I prototyp i s k l l ) betyde l s e , då de kons truera s a b s o l u t , d v s utan be s tämn i ng . Ett

verb som tvä tta kan t ex användas med obj e kt som betec knar en person , en b i l

etc ;

Anders tvätta r s i g

Anders tvättar b i l en

Om man u te l ämna r o bj e ktet , b l i r o bj e ktet u nderför s t å tt : I k l äder l ( i s v e n s kan ) :

Anders tvätta r

Fö r percept i on s verben g ä l l er a tt s e och höra i a b s o l u t kon s tru kt i on betec knar

fö rmåga ( i s v en s kan ) :

Anders s e r

Anders h ö r

D å verben sma ka o c h . l u kta kon s t rueras a b so l u t u nderfö rs t å s en v ärder i ng . I

sven s ka n är den u nderför stådda v ärde r i ngen a l l t i d I go tt l v i d sma ka o c h l i l l a l

v i d l u kta :

Det s ka sma ka med kaffe /dvs sma ka gott/

Anders l u ktar /dv s i l l a /

För I l u k ta l i a b s o l u t kon s tru k t i o n h a r j a g u ppg i fter om betyde l s en frå n en stor

de l av s pråken i s ampe l n . De fl e s ta s p rå ken tyc k s va ra av s amma typ som svens kan .

Det enda u ndantaget ä r po l s ka n . D är h a r det grund l äggande verbet värde r i ngen

I gott l i a b so l u t kon s t ru kt i on . ( Se V i berg 1 980 , s i d 5 3 ! )

- 65 -

F i g u r 7 . I Sma ka i o c h ' l u kta ' vä s tgrö n l än d s kan

Qaj oq

soppa -ABS ( 0 )

ta raj orn i ppoq

ta raj o q =sa l t

Soppan sma kade s a l t

Qaj oq

Qajoq

- n i k- =sma ka/ l u kta

- pu - = i n tra ns i t i v i nd i k a t i v modu s

-q = s u bj e kt ko ng ru e ns 3 p s

mama rpoq

mama r- =sma ka=gott

- pu -

- q

mamaa p po q

=sma ka=gott

Soppa n s ma kade g ott

Soppan sma kade i l l a mama r

- i t- =antonymma rkö r , motsatt kva l i te t mot fö reg å ende V s t - pu -

-q

Anda

-ABS ( 0 )

s i kaa rs un n i poq

- s u nn i k - =sma ka/ l u k ta

Anders l u ktade c i garr

- pu - = i n t rans i t i vt i nd i k at i v t mod u s

-q = s u bj e kts k o ng ru e n s 3 p s

Anda t i peqa rpoq l Ande rs h a r l u kt ' Anders l u kta r ( Underförstått : i l l a

t i p i - = l u kt

-qa r- = h a

- pu -

-q

Anda t i p i g i p po q l Anders h a r e n g o d l u k t ' Anders l u kt a r gott

t i p i - = l u kt

-g i k = I h a en god . . . I - p u -

- q

Anda t i p i l u ppoq

t i p i - = l u kt

- l u k = ' h a e n då l i g . . . I ? ?

- p u -

-q

Anders l u k t a r i l l a

- 66 -

Hyponymer t i l l I sma ka ' o c h ' l u kta '

Ja g h a r i n te g jort någon sys tema t i s k u ndersö kn i ng a v hyponymer t i l l ' sma ka ' och

' l u k ta ' . En genomgång a v ett anta l l ex i kon h a r i � rj e fa l l g i v i t v i d h anden a tt ' l u k ta ' norma l t h a r hypo nymer som i n ko rpo rerar v ä rder i n g . Ofta s t n ämn s i o l i ka

l ex i kon ett verb med betyd e l sen I s t i n ka ' . Att i nte a ndra hyponymer n ämn s s å

ofta k a n bero p å a t t många a v de l ex i kon som ä r t i l l gä n g l i ga tyvä r r ä r a l l tfö r

ko rtfa ttade . Jag h a r doc k h a ft t i l l gång t i l l e n de l bra två s p rå k i g a l ex i kon fö r

mer a v l ä g s na s prå k . Ett exempe l ä r M i l n er s Samo a n D i c t i o n a ry ( 1 9 59 ) . I detta nämns

fö l j ande verb som hyponymer t i l l ' l u k ta ' i s amoa n s k a n : -

namu ' 1 u kta '

namu l eagu I l u k ta i 1 1 a I

ma nog i " u kta s ö tt '

mas a , ' s t i n ka ' pepe ' a

l a l a ' 2a , ' l u kta f i s k ' poa poa

s a uga , ' l u kta u n ket ( om kött , fi s k ) ' mae ( a rt i g form )

l a l a l a

e l o

sag o

' l u kta mat e l . f i s k , d å d e n h å l l er p å a t t t i l l ag a s '

' 1 u k ta ruttet kött ( om dött dj u r e d ) I

' l u kta u ri n '

Utan att h a s ä rs k i l t omfa tta nde da ta a tt bygga på , tro r j a g ändå a tt s amoan s kan

v i s a r v i l ka betyde l se komponenter som kan i n korporeras i hyponymer t i l l ' l u kta '

i o l i ka s prå k . Det ä r exa k t den typ a v betyde l s e r som tyc ks k u n na u p pträda

produ k t i vt i o l i ka typer av bes tämn i ng a r t i l l verbet ' l u k ta ' i a l l a u n dersö kta

s p rå k , näml i gen VÄRD ER I NG ( gott/ i l l a ) och /e l l e r o l i ka ämne n med en k ara kter i s t i s k

l u kt ( f i s k , ruttet kött etc ) .

Samma möj l i g h eter bo rde f i n na s , då det g ä l l e r hyponyme r t i l l ' sma ka ' . Oc h det

f i n n s som v i redan sett , å tm i n s tone i v i s s a s p rå k där v ä rde r i n gar som gott/ i l l a

ä r i n korporerade i s ä rs k i l da verbrötter . Men sådana l ex i k a l i s e r i ngar tyc k s vara

m i ndre van l i ga än motsvara nde verb med betyde l sen ' l u kta gott ' , ' l u k ta i l l a ' .

Man s k u l l e o c k s å vänta s i g a tt det f i n n s s pr å k där o l i ka ämne n med karakter i s t i s k

sma k f i n n s i n bakade i s k i l da verbrötte r . Men j ag h a r fa kt i s kt i n te k u n nat be l ägga

detta i något s prå k . Men s ådana f i n n s eventue l l t . Under a l l a oms tä n d i gheter

tyc k s det vara betyd l i g t o va n l i ga re med verbrötter som är hyponyme r t i l l ' sma ka '

ä n vad som är fa l l e t för ' l u kta ' . Detta kan kan s ke fö r k l a ra s med a tt en l u kt ä r

- 6 7 -

ett mer på fa l l ande i n s l ag i m i l j ön , m i l t uttryc k t . En sma k ä r något me r poten

t i e l l t . s om o fta kräver en a k t i v i tet från erfa ra ren s s i da , fö r a tt den s ka

u p pmä rksamma s . Ana l yt i s ka kon s tr uk t i oner med verbet ' sma ka ' fö l j t av o l i ka

be s tämn i ng a r som u ttryc ker vä rde r i nga r e l l er betec kna r o l i ka ämnen med ka ra k

ter i s t i s k sma k tyc ks doc k vara l i ka pro d u k t i va som mots v a ra n de kons t ru k t i oner

med verbe t ' l u kta ' .

A kt i v i tet oc h erfa renhet

Många s p rå k ha r en k l a verb rötter med grundbetyde l sen ' sma k a ' och ' l u k ta ' .

Des s a verb ä r l i k s om i s vens kan k ä l l b a s erade ( ko pu l a t i va ) . Då det gä l l e r e n erfa renhet a nv ä nd e r svens k a n ett verb , vars g ru ndbetyd e l s e ä r knu te n t i l l

en a nnan s i n nesmoda l i tet , näm l i ge n k ä ns e l :

J ag k änd e på smaken att s a l l ad e n i nnehö l l s e l l eri

Jag känd e smaken av s e l l e r i i s a l l aden

Jag kä nde på l u k ten att det b ra n n någ o n s tans

J ag känd e brand l u kt

Det v i s a r s i g v i d en g enomg å ng av d e a nd ra s prå ken i s ampe l n , a tt s v e n s ka n i det

h ä r a v see ndet ä r repre s entat i v . De f l e sta s prå k e n i s ampe l n u ttnyttj a r ett verb , ·

v ars g ru nd be tyde l s e u ttryc ker en erfa re nhet s om ä r k n uten t i l l någo n a nnan s i nnes

mod a l i te t ä n sma k e l l e r l u kt . Denna s i n nesmoda l i tet behöver d o c k i nte v a ra kä n s e l .

I s tä l l et för ett verb med g ru nd betyd e l s e n ' kä n na ' a nvänds i må nga s prå k ett verb med g ru ndbetyd e l s e n ' hö ra ' oc h i någ ra s prå k ett verb med g ru nd be tyd e l s e n

' se ' . E tt s är s k i l t a v s n i tt äg na s l i te l ä ng re f r am å t u ttryc k av detta s l ag . I n

na n denna redog örel s e börj a r , s ka jag h är redogö ra fö r någ ra a nd ra möj l i g heter .

I enge l s ka n a nv ä nd s som bekant ett s ä rs k i l t verb i nom v a rj e s i nnesmoda l i te t

för a t t s i g na l era en erfa renhet . Då det gä l l er sma k o c h l u kt ( oc h ä v e n käns e l )

s k e r i s t ä l l et i ngen l ex i ka l d i fferen t i er i ng me l l a n a k ti v i tet , erfarenhet oc h

kopu l at i v . Dä remot s ke r d e l v i s e n d i fferent i er i ng i detta av s eende med g ramma

t i s k a mede l g enom att e nda s t en a kt i v i tet k a n ta p rog re s s i v form . E n egenhet

för ett� verb s om betec knar en perceptue l l erfa renhe t ä r i e ng e l s ka n att det

u ta n någo n egent l i g betyd e l s e fö rändr i ng kan ta can . Fö l j a nd e exempe l ä r

hämtade från Leec h ( 1 97 l , 23 ) : Akt i v i tet

I -m sme l l i ng t he pe rfume

r - m fee l i ng the g round w i th my foot

I -m tas t i ng the po rri d g e , to see i f i t conta i n s enou g h s a l t

E rfa re n h e t

I ( ca n ) sme l l t he perfume

I ( ca n ) fee l t h e g rou nd

I ( ca n ) taste s a l t i n my porri dge

Kopu l at i v

T h i s peac h sme l l s good

Th i s peac h fee l s g ood

Th i s peac h ta s tes g ood

- 68 -

Da n s kan påm i nner i det h är a v s eendet mer om enge l s ka n ä n om s ven s k a n . Verben

l ugte och smage kan användas även om e n erfa ren he t , g ä rna i komb i n a t i o n med

k unne . Akt i v i tetsbetyde l se n s i gn a l era s med e n prepos i t i on s å s om i s ven s ka n :

Akt i v i tet Erfa re n he t

Sören l u g tede t i l c i g a re n Sören v i d s te h u n havde vaeret der , for h a n ku n n e l u g te hennes parfyme i stu e n

Sören smagte p å suppen Sö ren kunne godt smage der var h v i d l ög i s u p pe n .

Kan du smage rosma r i n e n i s a l a ten ?

Kopu l a t i v

S ö re n l ug tede a f c i g c Sören l u g ted e god t /

dä rl i g t Su p pe n smag te a f hv i ( l ög

S u ppen smagt e g od t

I k i nes i s ka n och v i e tnames i s ka n används oc k s å s k i l da verb i d e o l i ka s i n n e s

moda l i teterna . Som framgått av ett t i d i g a re a v s n i tt h är l eds pred i kat s om

betec kna r en erfa ren het i d e s s a s prå k u r mot s v a rande a k t i v i tet genom t i l l äg g a v ett re s u l ta t i vt verb .

En annan möj l i g het representera s av o rorno . I detta s prå k utgörs bas e n i s i n n e s

moda l i teterna sma k o c h l u k t a v de k ä l l ba s e rade v e rben ( s om des s u tom ob l i gato r i s k t

d i fferen t i erar me l l a n vä rde r i n g a rn a gott/ i l l a ) . Som ett exempel k a n v i t a verbet

u rga a u ' l u k ta =gott ' :

Ko pu l a t i v

Ros i n u rgae -NUM ( I NAT I V ) l u k tade=gott

Ros e n l u k tade gott

Ur det k ä l l b a serade ve rbet u rgau ' l u kta =gott , kan ett a kt i v i tets betec knande ve rb b i l da s genom a v l edn i ng med den med i a l a ände l sen - fa cu , s om i g ramma t i ken j ämfö rs med nyg re k i s ka n s med:i o pa s s i va fo rm : u rg eefacu ' l u kta på ' :

Akt i v i tet

Boru n ros i u rgeefa te -NOM -ACK l u kta=gott-ME D I AL

B o ru l u kt ad e på rose n

- 6 9 -

För a tt u ttryc ka en erfarenhet f i n n s i ng e n s är s k i l d v e rbfo rm . I stä l l et a nvänds

det kopu l at i va verbe t oc h e rfa raren s p ec i f i ceras s om e t t l ed i d at i v . Så h ä r :

Ros i n B o ru tt i u rg a e J fr T h e ros e sme l t g ood to B o ru -NnM - ti l l l u k tade=gott

Des s u tom fi n n s e n top i ka l i s er i ng s proc e s s g e nom v i l ke t e rfa ra ren kan s pets s tä l l a s

s amt i d i g t s om e n kop i a l ämnas kva r i form av ett pronom e n . öv ersättaren an såg

att det ta a l terna t i v g enomgående v a r bä t t re ( e l l er v e rkade v a ra van l i g a re ) ä n d e t första a l ternat i vet :

Erfarenhet Bo ru ros i n i tt i u rgae

- ACK -NOM t i l l = honom l u ktade=gott

Ung efä r : B o ru kände doften av ros o r/ B o ru tyc kte a tt ros orna l u ktade g ott

L i knande kons tru k t i oner kunde b i l da s med de andra k ä l l b a s e ra d e verben med

grundbetyde l s erna ' l u kta-= i l l a ' , ' sma ka =gott ' o c h ' sma ka = i l l a ' .

Även i wo l of var de närma ste översä ttn i ng s e kv i va l enterna t i l l ' känna sma ken '

o c h ' känna l u kten ' s om översä ttaren k unde komma på u t t ryc k med erfararen ; dat i v �

som s a ttes i n i satser med ett k ä l l ba s era t pred i ka t .

I kannada , ett d ra v i da s prå k i s ödra I nd i en , används ett da t i v s ubj e kt för a tt

s i gna l e ra en erfarenhet i s i n nesmoda l i teterna sma k o c h l u k t . ( Den g ramma t i s ka

ana l ysen ä r s umma r i s k på någ ra punkter på grund a v a tt j a g f i c k ma ter i a l et på

ett sent s tad i um ) :

rama n i Si aharavu u ppag i ruc h s i tu ( Vanl i g are : kand i tu ) Rama-t , 1 mat s a l t smakade sedd

Rama kände , att maten sma kade s a l t

rama n i ge vanad a l l i pu s kpaga l a s owrab havu kandu banthu Rama-=t1Tl s kog - ; b l ommor-av l u k t u p ptäckte

Rama kände l u kten av b l ommo r i s kogen

- 7 0 -

5 . POLYSEM I MöNSTER FöR VERB SOM BETECKNAR EN ERFAREN H ET

För att s i g n a l era en erfaren het används ofta s amma ve rb i f l era s k i l da

s i nnesmoda l i teter . Det s ven s ka verbet känna h ar reda n n ämnt s s om ett

exempe l på detta i u ttryck s om känna sma ken av och k änna l u k ten av .

V an l i g tv i s tyc ks en erfa ren het kh uten t i l l en bes tämd s i n nesmoda l i tet u pp

fa ttas s om grundbetyde l sen hos s ådana po l ysema verb . I de n ä rma s t fö l j ande

avs n i tten s ka jag förs öka fo rmu l era reg l er för v i l ka s e k u ndära betyde l s er

s om kan antas av ett verb med en v i s s grundbetyde l s e . De po l ysem i mön s ter

s om f i n n s i s ampe l n h ar s tä l l ts s amma n i f i g u r 8 . F i g u ren kommer att för k l a ras

s ucces s i vt i s amband med genomgången av n ågra repres enta t i va s prå k . För varj e

be l agt po l ysem i möns ter v i s a s d e verbformer s om förel i gger i e t t exempe l s prå k

s om fi n n s namng i vet övers t i v a rj e ko l umn . Då ett verb kan användas i f l era

s i n nesmoda l i teter har grund betyde l s en r i ngats i n . U nder v a rj e s p a l t räknas de

s prå k upp s om föl j e r s amma mön s ter s om exempe l s pråket . I de n ä rma s t fö l j ande

avs n i tten presen teras materi a l e t med u tgångs p u n k t från grundbetyde l s en hos det

po l ysema verbet .

Po l ysem i baserad på ' s e '

Fö l j ande materi a l ä r h ämtat från k urd i s kan :

SYN : Lawe k c Og d i t i n Poj ken s å g få g l a rna poj ke fågel s å g-=rL U R

HöRSEL : Lawe k rad i o c i rane bi s t Poj ken hörde grannens g ra n ne- ob l i k hörde rad i o

SMAK : Law�k tema l emOne d i � o rbeda d i t Poj ken kände sma ken av smak-ob l -obl i s oppa - i ' s åg ' c i tron i soppan

L U KT : Lawe k d i t k u , b i n ha s i ga re d i odeda teye ' s åg ' att l u k t-=-o b l - obl i rum-=T kommer

Poj ken kände l u k ten av c i garr i rumme t

K}\NS EL : Lawe k kev i re k i mez i n d i b i n n i nge xwa da d i t s ten -OB-EST - ob l s to r ' T'- u nder fot -ob l egen ' i ' ' s åg '

Poj ken kände en s tor s ten under foten

F igu

r 8.

POL

YSEM

IMON

STER

FO

R VE

RB

SOM

BET

ECKN

AR E

N ER

FARE

NHET

SYN

HORS

EL

KÄN

SEL

SMAK

LUKT

Kurd

, ska

I Swa

hi l

i lKore

ansk

a I

I l�

�dt

tin I�

b1'

stin

s�

Ul-

V dh

i n

siki

a

nikk

i;\ dl'

tin

Ilr ona

llapo-dl'

tin

I s i ki

a j :

n4kk

i-!

I ku

rdis

ka

swah

ili

kore

ansk

a

Haus

a Sv

ensk

a Ma

laji

ska

gan

(i)

se

liha

t

GJ)

höra

de

ngar

ji

(känn

a) ra

sa

ji

känn

a ra

sa

ji

känn

a hi

dll

haus

a sv

ensk

a

bi r

om

pols

ka

mala

jis

ka

indo

nesi

ska

chib

emba

se

rbo-

�roa

t.

beng

ali

mamb

we

bulg

arls

ka

nygr

ekis

ka

sets

wan

a

luo

turk

iska

(d

uyma

k)

fins

ka

estn

iska

un

gers

ka

turk

iska

(h

isse

tmek

)

?ass

yri

ska-

suro

yo

?am

hari

ska

Med

anna

n gr

und

bety

dels

e ho

s ve

rbet

:

pers

iska

ja

pans

ka

Quec

hua

riku

y

uyar

iy

(sie

ntey

11 am

iy

�si

ente

y

quec

hua

(sie

ntey

är

lå

nat

fr s

pans

kan

)

Sene

ca

-kE-

-ath

O:t

e-

(-ka

?Ey

O-)

-hsO

:wi-

-hsO

:wi -

sene

ca

(väs

tgrö

nlä

ndsk

a)

Enge

lska

see

hear

feel

tast

e

sme

ll

enge

lska

, da

nska

, ty

ska

stan

dard

arab

iska

erf

. hä

rled

d ur

akt

ivit

et

kine

sisk

a vi

etna

mesi

ska

erf

. hä

rled

d ur

kop

ula

tiv

tigr

inja

or

omo

wol

of

taga

log

'"

......

� .. 7 2 -

Särs k i l da verb f i n n s för s i nne smoda l i teterna syn oc h h ö r s e l . För att betec kna

en erfa renhet i de a ndra s i n nesmoda l i teterna används verbet d i t i n med grund

betyde l sen ' s e ' på i pr i n c i p s amma s ä tt s om verbet k änna a n v änd s i s ven s kan ,

då det g ä l l e r sma k o c h l u k t .

I k orean s kan kan ett verb med g r u ndbe tyd e l s en ' s e ' ( e l l er ' t i tta = s e ' ) a n

vändas om e n erfa renhet d å d e t g ä l l e r sma k . ( J a g må s te doc k påpeka att över

s ä tta ren medde l ade , att hon v i l l e kommen tera övers ä ttn i ngen på n å g ra pun kter ,

v i l ket ännu i n te h u nn i t s ke . Data från korean s kan får dä rför betra ktas s om

pre l i m i n ära . )

I swah i l i före l i gger ett b l andat möns ter , s om framg å r a v föl j ande fi g u r :

Swa h i l i

AKT I V I TET E RFARENHET I KOP U LAT I V

SYN tazama o na onekana

\ I s e I -STATI SK

HöRS E L s i k i l i za s i k i a onekana höra-=AP PL I KAT I V

-

- I NTENS I V

\ \oneka n a KÄNSEL ? g u s a s i k i a s i k i ka I I

h ö ra-=-STAT I S K i SMAK onj a I ) o na l ad h a � kuwa na l ad h a

I s e sma k ' ' vara med sma k I LUKT n u s a �s i k i a h a ru fu nu ka

' hö ra l u k t '

l ) Form l i k heten med ona ä r e n re n ti l l fä l l i g het .

Två o l i ka verb används om e rfa ren hete r , ona och s i k i a . O n a a nvänds fr a - -om syn oc h sma k meda n s i k i a a nvänds om h örs e l , kän s e l o c h l u kt . Grundbetyde l s en

hos v e rben framg å r tyd l i ga s t av att det f i n n s en föredragen to l kn i ng av s a t s e r

s om d e n föl j a nde , d är kon texten i n te v i s a r v i l ken s i n n e smoda l i te t s om av ses :

ku s i k i a

I N F -

s i k uona

NEG I N F -

' he a r i ng i s n ot t he s ame a s s ee i n g i

I N F = I N F I N IT I V

Exemp l et ä r hämtat från u p p s l a g s o rdet o n a J o h n s o n s ( 1 93 9 ) l ex i kon . V i k a n

- 7 3 -

s å l edes rä kna med g rundbetyde l sen ' s e ' h o s ona och ' hö ra ' h o s s i k i a . l )

O b s e rv e ra doc k a tt kopu l a t i va verb kan h ä r l edas u r ona o c h s i k i a med h j ä l p av

a v l ed n i n g s s u ff i x s om bru ka r k a l l a s ' s tat i s k ' . Även d e kopu l a t i v a verben ä r

po l ys ema . ( Denna typ av po l ys em i behand l a s doc k i nte sys tema t i s kt i den h ä r

rappo rten . )

Po l ys em i b a serad på verbet ' hö ra '

I de afr i kans ka s p rå ken ( söder om Sa h a ra ) f i n n s ett myc ket kara kter i s t i s k t

po l ysem i mön s te r . Det bes k r i v s i We l mers Afr i can L anguage Structu res ( 1 973 ,

4 76 ) :

" Another examp l e of i t / = u nder-tra n s l a t i on/ , very wi des pread i n Wes t

Afr i ca , i s found i n t he common reports t hat , i n t h i s o r t hat l a n guage ,

you ' he a r ' a n odo r . Y o u do not , of course . I n many l an g uages , h owev e r , t h e re i s a s i ng l e verb fo r perce i v i ng a s ound o r an odor - and i n s ome l anguages

s uc h a verb i nc l udes a l s o pe rce i v i n g a f l avor o r a t act i l e s e n s a t i on ,

' pe rce i ve by o t h e r than s i g h t ' . "

Det f ramg å r i nte av We l mers frams tä l l n i n g v i l ka s prå k s om åsyftas oc h h u r de

o l i ka a l terna t i va po l ys em i möns tren han ta l a r om förde l a r s i g på e n s k i l da s p rå k .

l ) Data i f i g u ren bygg e r på övers ättn i ng a r av de exempe l men i n gar s om i ng å r i fråge l i s tan oc h repres enterar en l L a rs A hrenb e rg , s om h a ft v än l i g h e ten a t t förse m i g med detta mater i a l , d e t van l i ga mön s tret i swa h i l i . E n l J o h n s o n s l ex i kon , s om ä r g a n s ka gamma l t , kan ona ' s e ' i p r i n c i p a n v ä n d a s i a l l a s i n nes moda l i tete r . T i l l de exempe l s om ges-av J o h n s o n h ö r :

Naona k i s ho nd o

Naona utamu wa ke

Naona mt i huu mgumu

' I h e a r a no i s e ' or ' I fee l a s hoc k '

' I ta ste i ts f l avou r '

' I fee l t h i s woos i s h a rd '

E n l i g t des s a data kan ona h a f l e ra s e k u ndära betyde l s e r än vad s om a nges i f i g u r 8 . Möj l i gen ä r po l y s em i n beroende av v i l ken typ av obj e k t s om används . O rd s om l j ud , bu l l e r etc ä r j u k l a rt ma rkerade för s i n nesmoda l i te t . E v borde även s ådana exempe l f i n n a s med i f rå g e l i s tan . E n l J o h ns o n s l ex i kon kan s i k i a ' hö ra ' använda s även om a l l a andra s i n ne smoda l i teter ä n h ö r s e l med undanta g av sma k . ( Det ä r o k l a rt o m J o h n s o n ver k l i gen mena r att det kan a nvändas om syn . N å g ra s ådana exempe l a nförs i n te . )

- 74 -

I m i tt ma teri a l dom i nera r ett möns te r myc ket k l a rt b l a nd de unders ökta afri

kan s ka s p rå ken . Det f i n n s ett verb för syn ( ' s e ' ) och ett verb s om används

om en e rfa ren het i a l l a de övr i ga s i nnesmoda l i teterna . Det s enare verbet tyc ks

genomgående ha grundbetyde l s en ' h öra ' . Detta hade i nfo rma n te rna norma l t en

myc ket k l a r i n t u i t i on om , då jag pe kade på verbet i en s a ts , där det användes

i en annan betyde l s e oc h frågade vad verbet ' egent l i gen ' betydde . Då det g ä l l de

sma k och l u kt komb i nerades verbet i rege l med ett s u b s tan t i v s om angav s i n ne s

moda l i teten , u ngefär ' h öra l u kten av ' , ' h ö ra sma ken a v ' ( t ex l ö k ) . I de f l e s ta

fa l l en u tg i c k övers ättn i ngen från enge l s ka n , där i n ga motsv a rande s u b s ta n t i v

före kom i exempe l men i n ga rna . Behovet av ett s u b s tant i v för att s i g n a l era s i n ne s

moda l i teten s töder a n tagandet att det rör s i g om en s e kundär användn i n g av

verbet . Då det gä l l de hörs e l u t s a ttes a l d r i g ett mot s v a rande s u b s tan t i v s om

betec knade s i nnesmoda l i teten . Detta s kedde eme l l e rt i d i n te h e l l er v i d kän s e l .

Att grundbetyde l sen anges s om ' h öra ' och i n te s om ' kä nna ' bygger enda s t på

öve rsättarnas i n tu i t i va u ppfattn i n g av betyde l sen . ( Många l ex i kon anger des s u tom

bara betyde l sen ' hö ra ' för den ve rbform som före kom i de övers a tta exemp l en .

I s törre l ex i kon n ämn s ofta s t betyde l s en ' hö ra ' förs t . ) V i d to l kn i ngen av

mate ri a l et råder det norma l t i n gen tvekan om i v i l ka s i n nesmoda l i teter ett

v i s s t verb före komme r . Fa s t s tä l l andet av en g rundbetyde l s e ä r natur l i g tv i s mer

prob l ema t i s k . Men det tyc k s v a ra en k l a r tendens för de po l ysema verben i nom

fä l tet att de h a r en g rundbe tyde l s e e l l e r en föred ragen to l kn i ng , då de före

komme r utan en kontext s om framtv i ng a r en av de poten t i e l l a s e kundära betyde l s erna .

Ett po l ysem i mön s ter av det nämnda s l aget före komme r i l u o , ett n i l ot i s kt s prå k

som ta l a s i Kenya ( övers ä ttn i ngen s kedde från enge l s ka n ) :

SYN

HöRSEL

KÄNSEL

SMAK

Odongo ne oneno w i ny PRET C- se�I fåg l a r

Odon g o ne

Odongo ne

Bende i nya l o ?oc k s å d u - kan- I

owi nj o w i ny C- höra- I

�wi nj� k i d i s ten

wi nj o nd hadhu T sma k

Odongo s å g fåg l a rna

Odongo h ö rde fåg l a rna läv . = O l ys s nade på få g l a rnal

Odongo kände en s ten l under fotenl

ma r p i l u p i l u e av peppa r ' i '

c h i emo mat

Kan d u känna sma ken a v peppa r maten ?

L U KT Odongo ne ow i nj o PRET c- -1

- 7 5 -

t i k l u kt

mo kuo k e rutten ' i '

Odongo kände , att ma ten l u ktade rutten

c h i emo ma t

c = ' Compl ete a s pect ' . A l l t i d �- , u tom då s u bj e ktet ä r ett pronomen .

I = ' I n d i kat i v ' . Verb s l u tar norma l t på -o . Detta s uff i x u te l ämna s i i mpera t i v och konj u n k t i v .

Det f i nns s å l edes två verb s om kan användas om en erfa renhet : neno med grund

betyde l s en ' s e ' , s om används om syn , och w i nj o med den s a n no l i ka g rundbetyde l s en

' höra ' , s om används i övr i ga s i n nesmoda l i tete r . Verbet w i nj o kan des s u tom komb i ne

ras med s u b s tan t i v och adj e k t i v s om bes kr i ver o l i ka fys i o l og i s ka t i l l s tånd ( t ex

hunger , törs t ) o c h emot i oner ( t ex g l ädj e , s org ) på ett s ä tt s om ä r a n a l ogt med verbet känna svens kan :

awi n jo kech J a g känner hunger

awi n jo r i yo Jag k änner törs t

awi n jo rem Jag k änner smärta

awi nj o ma rach J a g känner ( m i g ) l ed sen

awi n j o mamo r Jag känner ( m i g ) g l ad

a- ' l pers s i ng , s u bj e k t '

Ett mön s ter s om påm i nner myc ket om l uo å te rf i n n s b l a även i mambwe , ett bantu

s prå k s om ta l as i Zamb i a . Sys temet i detta s prå k framgå r av fö l j ande f i g u r :

Mambwe ( bantus pråk , Zamb i a )

AKT I V I TET E RFARE N HET KOPU LAT I V

S Y N I - l o l a - l o l e ka

I ? -wene -

Hö RS E L - u vwa - uvwa - u vw i ka -

KÄNS E L - l ema I I ?

I SMAK -l i l a I I - u vw i ka -

LUKT - n u n s hya I I - n u n k a -

S TAT I S K = -� ( g rundfo rm o k l a r )

� 7 6 -

G r u n d b e tyde l s en h o s uvwa v a r e n l i g t i n forma n te n s u ppfattn i n g ä v e n i d e t ta f a l l

I h ö ra l • O b s e rv e ra a t t v e r b e t , d å d e t ä r a v l ett med e t t s ta t i s k t s u ff i x , även

k a n a n v ä n d a s s om ett k o pu l a t i v t v e rb i s i n n e smod a l i teterna h ö r s e l o c h sma k .

Ge n e t i s k o c h a rea l förde l n i n g

L ä t t fören k l a t k a n man s ä ga a t t s p rå kfami l j e rn a i Afri k a h a r f ö l j a n d e u tb redn i n g .

L ä n g s t i n o r r o c h i n o rd ö s t t a l a s a f ro a s i a t i s ka s p rå k . I n o rd ö s t ta l a s d e s s u tom

n i l o s a h a r i s ka s p rå k , s öd e r om de a fro a s i a t i s ka . Res ten av Afri ka t ä c k s i s to rt

s e t t a v n i g e r ko rdofa n s prå ken med u n d a n t a g för v i s s a om råden l än g s t i s ö d e r , d ä r

k h o i s a n - ( e l l e r I I k l i c k l l - ) s p r å k e n ta l a s . D e t po l y s em i mön s te r s om å terfa n n s i

l u o före kommer i s ampe l n främ s t b l a n d n i g e r k o rd o fa n s p r å k e n . E n v i k t i g u n d e r g r u p p

i n om d e n n a fami l j ä r ba n t u s p rå ken . Föru tom swa h i l i f i n n s tre ba n t u s p r å k re p re s e n

terade , mä n l i g en s e tswa n a ( Bo t s wa n a ) , mambwe o c h c h i bemba ( b å d a Zam b i a ) . I d e s s a

återfa n n s s amma p o l y s em i mö n s te r s om i l u o . ( I swa h i l i v a r mön s tret s om framg å t t

m e r kompl ex t . ) Mön s tret före kom oc k s å i b i rom , e t t n i g e r ko rdofa n s p rå k s om t i l l

h ö r e n a n na n u n d e rg r u p p o c h ta l a s i n o rra N i g e r i a . Dä remo t fan n s d e t i n te i wo l of ,

s om t i l l h ö r e n a v de v ä s t l i g a s te u n d e rg r u pperna a v n i g e r k o rd o fa n s prå ken ( ta l a s

i S e n eg a l , Gamb i a ) . B l a n d d e a f r o a s i a t i s ka s p rå ken å te rfa n n s mön s tret e n d a s t

i h a u s a s om t i l l h ö r e n a n n a n g ren ä n d e ö v r i g a i s am pe l n ( c h a d s p r å k ) . H a u s a ta l a s

i n om s amma g e o g r a f i s k a områ de s om v i s s a a v n i g e r k o rdofa n s p rå ken ( no rra N i g e r i a ,

N i g e r ) . Även o!l1 s am pe l n ä r a l l tför l i te n för a t t man s ka k u n n a d ra n å g ra s ä k ra

s l u t s a t s e r verka r d e t ä n d å s om om mön s t ret s ku l l e h a e n s to r s p r i d n i n g b l a n d

n i g e r ko rd o fa n s p r å k e n o c h d e s s u tom före komma b l a n d v i s s a a n d ra s p rå k s om a rea l t

g rä n s a r t i l l d e s s a ( i s ampe l n h a u s a o c h l u o ) .

U t a n fö r Afri ka f i n n s i n g e t l i ka k l a r t exemp e l p å d e t ta mön s te r . I tu r k i s ka n

fi n n s e t t v e r b d uyma k , s om k a n a n v ä n d a s om e n e rfaren h e t i a l l a s i n n e smod a l i

teter u t om syn . Om verbets g r u n d b e tyde l s e ä r I h öra l ä r d o c k o k l a rt . I ry s ka n

( u ta n för sampel n ) k a n d e t v e r b s om h a r g ru n d be tyd e l s en I h ö ra l o c k s å a n v ä n d a s i

betyde l s en I kä n n a sma ken a v i .

Po l y s em i ba s e ra d på v e rb e t I kä n n a l

I s v en s k a n f u n g e ra r v e r b e t k ä n n a p å e t t s ä tt s om ä r a n a l o g t med d e ve rb med

g r u n d b e tyde l s en I h ö ra l s om bes k re v s i före g å e n d e a v s n i tt . I nom fä l tet perc e p t i on

kan ve rbet k ä n n a a n v ä n d a s om en e rf a re n h e t i n om s i n n esmod a l i teterna k ä n s e l ,

sma k o c h l u kt :

- 77 -

J a g kände e n s te n u n d e r foten

J a g k ä n d e sma ken a v ma rs i pa n i t å r t a n

J a g k ä n d e l u k ten a v kå l d o l ma r i tra p p u p p g å n g e n

E tt te c ke n på a t t k än s e l ä r d e n g r u n d l ä g g a n d e s i n n e smoda l i teten för v e rbet

k ä n n a ä r a tt d e t n o rma l t k r ä v s a t t s i n n esmod a l i teten s pe c i fi c e ra s g e n om ett

s u b s ta n t i v , d å d e t g ä l l e r sma k o c h l u k t . E n annan möj l i g h e t är a tt a n v ä n d a

en b i s a t s m e d e t t kop u l a t i v t v e r b :

J a g k ä n d e , a t t t å r t a n s m a k a d e ma rs i pa n

J a g k ä n d e , a t t d e t l u k tade kå l d o l ma r i t ra p p u pp g å n g e n

I oc h f ö r s i g g å r d e t i v i s s a fa l l a t t u n d e rfö rs tå s i n n e smod a l i teten , ä v e n

då det g ä l l e r sma k e l l e r l u k t , o c h l å ta mod a l i teten framgå a v kon texten :

J a g k ä n d e , a t t n å gon l a g a d e k å l d o l ma r , reda n d å j a g k om i n i tra p p u pp g å n g e n

M e n man v i l l g ä r n a fö rtyd l i ga g e n om a t t l ä g g a t i l l på l u k ten efter k ä n n a . Ma n

kan oc k s å a rg um e n t e ra från den m o t s a tta u tgå n g s p u n kten . Det ä r s v å rt a t t s ä tta

i n l i k n a n d e förtyd l i ga n den , d å k ä n n a a n v ä n d s om k ä n s e l :

? J a g k ä n d e e n s ten u n d e r foten med k ä n s e l n

? ? J a g k ä n d e , a t t d e t k ä n d e s e n s te n u n d e r foten

Dä remot v e r k a r det v a ra s v å rt att fa s t s tä l l a n å gon g r u n d b e tyd e l s e , d å v a l e t

s tå r me l l a n k ä n s e l ( i n om fä l tet percep t i o n ) o c h k ä n s l a ( i n om fä l t e t emo t i o n ) .

Men i n om fä l tet p e rc e p t i o n ä r g r u n d b e tyde l s en k n u te n t i l l s i n n e smod a l i teten

k ä n s e l .

Samma po l y s em i mö n s te r s om i s v e n s k a n å te rf i n n s , s om v i s ka s e , i e t t a n t a l

s p rå k , s om t i l l s amma n s m e d s ve n s k a n b i l d a r e n g a n s ka k l a rt a rea l t a v g r ä n s a d

g r u p p . Föl j a n d e exem p e l ä r h ämtade f r å n p o l s ka � :

J a n POCZ U t kam i e n pod s top� Jan k ä n d e e n s ten under foten AS P - k ä n d e s ten u n d e r f o t

J a n POC Z U t sma k cy tryny J a n k ä n d e sma ken a v c i tron

J a n C Z U t z a p a c h cy g a ra J a n k ä n d e l u k ten a v c i g a r r kände l u k t

- 7 8 -

De po l s ka exemp l en h a r kontro l l erats mot l i ka rtade exempe l h o s L i p i n s k a

G rzegore k ( 1 97 7 ) , som j ämför po l s kan med e n ge l s ka n . S om framgå r av f ö l j ande

f i q u rer å terfi n n s mön s tret b l oc k s å i f i n s ka n oc h s e r bo k roa t i s ka n :

F i n s ka

AKT I V I TET ERFARENHET KO PULAT I V

SYN katsoa , I nä hdä n äyttää , kats e l l a I ( o l l a • . . n ä k ö i nen ) - -

HöRSE L k u u n n e l l a kuu l l a k uu l o s ta a -

KÄNSEL tu n n u s te l l a tun tea tu n tu a - -

SMAK ma i s taa , t u ntea ma k ua ma i s t u a ma i s te l l a ' kä n na sma k ' --

L U KT h a i s taa , t untea ha j u a h a i s ta ( va n l i 1 1 a ) h a i s te l l a ' kä nna l u kt ' tUO Ks.!!.a ( gott) -

- e l - = FREKVENTAT I V ( Används ofta på a k t i v i teterna . )

- u - = refl ex i v ( ' an t i ka u s a t i v ' ; s v arar mot -� och s i g i v i s s a användn i ng a r )

Se rbok roa t i s ka

AKT I V I TET ERFARE N H ET KO PULAT I V

SYN g l edat i v i dj e t i i zg l ed a t i

HöRSEL s l us a t i � u t i z v uca t i

KÄNSEL p i pa t i o s j e t i t i b i t i . • . n a o p i p ' va ra . . . på k ä n s e l I

ku�a t i o s j et i t i i ma t i o k u s ( po ) SMAK o k u s

' kä n n a sma k ' ' ha sma k ( av )'

L U KT pom i r i s a t i o s j . m i r i s m i r i s a t i ( po ) ' känna l u k t '

Möj l i g h e ten a t t a n v ä n d a ' k ä n n a ' ä v e n om sma k o c h l u k t f i n n s s om v i s e t t

i e t t t i d i g a re a v s n i tt i n te i f l e ra med s v e n s k a n n ä ra be s l ä k tade s p rå k

s å s om d a n s ka o c h e n g e l s ka . D ä remot f i n n s d e t i d e u n d e r s ö k ta s l a v i s ka

s p rå ken po l s ka o c h s e rbo k roa t i s ka . De t f i n n s ä v e n i b u l g a r i s ka n ( J o r d a n o v a ,

u n d e r a rbete ) o c h rys ka� o c h i d e u n d e r s ö kta f i n s k - u g r i s ka s p r å k e n ( s om

a l l a h ö r t i l l d e v ä s t l i g a s te a v d e s s a ) : f i n s ka , e s tn i s ka o c h u n g e rs ka . D e s s a

s p rå k b i l da r t i l l s amma n s e n g a n s k a k l a rt a v g rä n s a d a rea l g ru pp e r i n g .

Nygre k i s ka n a n s l u te r s i g d e l v i s t i l l d e tta mön s te r . V e r b e t e s ta n ome ' kä n n a '

a n v ä n d s i e n ko n s t ru k t i o n s om ä r a n a l o g med k ä n n a sma ken a v i s v e n s k a n .

I öv r i g t s k i l j e r s i g fäl te t e n d e l från s v en s k a n s om framg å r a v neda n s t å e n d e

f i g u r :

Nygre k i s ka

A KT I V I TET

S Y N k i t a z o

HöRS E L a k Ci o

KÄN S E L p i a n o ! ' ta""p� '

SMA K o o k i ma z o ' p röva '

L U KT m i r i z o

I s u bj e k t i n om

E R FARE N H ET

v l e p o

I I I (

e s tanome

e s t . t i j e fs i ' kä n n a sma ken '

mi ri zo +d a t i vs u bj e k t

I

KO P U L AT I V

fen ome ' v e r ka '

i ne ' v a ra ' ( + ' g od / d å l i g ' ) e x i j e fs i ' h a s ma k '

. � �a l å m l r l Z O O ro jgo tt! Ic i q a rrl

T i l l s k i l l n a d från vad s om är v a n l i g t i d e e u ro pe i s ka s p rå ken f i n n s i n te

s k i l da v e r b för ' l ys s n a ' och ' h ö ra ' . A k Ci o täc k e r b å d a b e tyd e l s e rn a . B l a n d

d e k o pu l a t i va ve rben d i ffe re n t i eras i n te me l l a n ' s e . . . u t ' , ' l å ta ' o c h

' k ä n n a s ' . De mots v a ra s n ä rma s t a v fenome ' v e r k a ' . O m l u k t a n v ä n d s g e n om-

g å e n d e v e rb e t m i r i z� .

I J I

i

Detta verb k a n , med s k i fta n d e k o n s t r u k t i o n , a n v ä n d a s om a k t i v i te t , e rfa ren h e t

o c h kopu l a t i v :

A k t i v i te t

o B E ST

P a n o s

E rf a re n h e t

m i r i s e l u k tade

/ + P E R F E KT I V /

Tu P a n u t u B EST ' h a n s '

/+GEN I T I V ( DAT I V ) /

T u P a n u t u

t ö B E S T

m i r i s e l u k tade

i rp e kom

� 80 -

p u ro c i ga rr

p u ro c i g a r r

m i rod i a l u k t

P a n o s k ä n d e l u k ten a v c i g a r r i rumme t

Kopu l a t i v

o P a n o s m i r i z e l u k tade

/ + I MP E RFE KT I V/

p u ro c i g a r r

P a n o s l u k tade p å c i g a rren

s tö i - B E ST

a p ö från

150m a t i o rum

p u ro s to 6 oma t i o c i g a rr

P a n o s l u k t a d e c i g a rr

( s u b s ta nda r(

K l a ra exempe l på e t t p o l y s em i mö n s te r b a s e r a t p å ' kä n n a ' av s amma typ s om i

s v e n s kan h a r j a g b a ra fu n n i t i de n äm n d a e u ro pe i s ka s p r å k e n . I t u r k i s ka n

f i n n s doc k e t t v e rb h i s s e tme k , s om k a n a n v ä n d a s o m e n e rfa ren h e t i s i n n e s

mod a l i teterna k än s e l , l u k t o c h s ma k . I d e två s i s tn äm n d a fa l l en komb i n e r a s

v e rb e t m e d s u b s ta n t i v s om a n g e r moda l i te te n . M e d re s e rv a t i o n fö r a t t j a g i n te

h a r frågat övers ä t t a re n e l l e r n å g o n a n n a n i n född ta l a re efter g ru n d b e tyde l s e n ,

s å f ö l j e r verbet s amma mön s te r s om k ä n n a i s v e n s ka n . D e t f i n n s o c k s å e t t verb ,

d uyma k , s om f ö l j e r s amma mön s te r s om ' h ö ra ' i m å n g a a v d e a f r i k a n s ka s p rå ken , med

u n d a n t a g a v a t t det a n v ä n d s om en a k t i v i te t i s i n n e smoda l i teten k ä n s e l . Det ä r

d ä rför tv e k s amt o m g r u n d b e tyde l s e n ä r ' h öra ' e l l e r ' kä n n a ' . ( J a g s a kn a r i n föd d a s

omd öme . ) F ö l j a n d e f i g u r v i s a r f ö r h å l l a n d e n a i tu r k i s ka n :

- 8 1 -

T u r k i s ka

AKT I V I TET E RFAR E N H E T KO P U L AT I V

S Y N I b a kma k g ö rme k g ö riinme k - re f l e x i v -

HöRSE L d i n l eme k d uyma k oms k r i v n . /

KÄN S E L d uyma k , kl ? h i s s e tme k

\

I\ta t d u�a k -»tat b a kma k oms k r i v n . SMAK ' sma k t i tta ' ' sma k ' ' sma ken ä r '

? t a tma k ta t h i s s e tm . I I k o k u d uyma k

L U KT k o k l ama k ' l u kt ' k o kma k k o k u h i s s e tm .

i . -

I ma l aj i s ka n och i n d o n e s i s ka n f i n n s e n v e rbrot s om i b å d a s p rå ke n h a r g r u n d

formen ras a . Det a n v ä n d s o m en erfa re n h e t i s i n n e smoda l i teterna k ä n s e l oc h

sma k . G r u n d be tyde l s en ä r d o c k o kä n d . I k o rea n s k a n f i n n s d e t e n v e r b r o t s om kan

användas om kä n s e l o c h l u k t . Den tyc k s h a g r u n d b e tyd e l s e n ' kä n n a ' . I q u e c h u a

a n v ä n d s d e t från s p a n s kan i n l å n a de v e rbet s i e n tey l i ka s å o m e n e rfa re n he t i

s i n n e smod a l i teterna kä n s e l o c h l u k t . De s s a mön s t e r u p pt r ä d e r a l l tför i s o l e ra t

f ö r a t t k u n n a l i g g a t i l l g r u n d fö r n å g ra g e n e re l l a s l u t s a t s e r .

Ve rbrötter s om komb i n e ra r moda l i teterna sma k o c h l u k t

E n i n t res s a n t möj l i g h e t ä r tyv ä r r ba ra k l a r t b e l a g d i s ampe l n f r å n s e n eca .

I detta s p rå k f i n n s e n v e rbrot med b e tyde l s e n ' u n d e r s ö k a sma k e l l u k t '

( - h s O nye - ) o c h en ve rbrot med b e tyde l s e n ' fö rn i mma sma k e l l u k t ' ( - h s O : w i - ) .

T rots en v i s s form l i k h e t me l l a n rötterna a n s å g öve r s ä ttaren i n te a t t d e k u n d e

u p p l ö s a s i fl e r morfem . E n b a rt k o n t e x t e n a v g ö r v i l k e n s i n n e smoda l i te t s om å syftas

med d e s s a ve rbrötte r . Det l ed e r t i l l att v i s s a men i ng a r b l i r amb i g u ö s a ( e l l e r

v a g a ) me d a n a n d ra b l i r e n tyd i g a g e n om kon texten . E n l i g t öv e rs ä ttaren fan n s i ngen

föred ra gen to l kn i n g i exem p e l s om d e t öv re :

- 8 2 -

Wa : j i : ya h s O : w i ? ?oj i : s kwa ? g röt

Han kände sma k e n ( e l l e r l u k ten ) a v fru k t i g r ö te n .

wa i n d i k a t i v t mod u s

H a k s a ? a : h poj ke

wa i n d i k a t i v t mod u s

h 3 pers s i n g ma s k

a j i : ya -N rot fru k t

h s Ow i V rot

I kä n n a s m a k e l l u kt l

? p u n k t ue l l a s pe k t

wa : yE ? kwa h s O : w i ? t k a nO h s o : t k ä n d e - to b a k s l u k t h u s

Poj ken k ä n d e l u k ten a v toba k i h u s e t

h a - yE ? kw ( a ) 3 pers N rot s i n g toba k ma s k

- h s O : w i V rot

I k ä n n a sma k e l l u k t l

- ? p u n k t u e l l a s pe k t

E n ve rbrot s om komb i n e ra r s i n n e smoda l i teterna sma k oc h l u k t f i n n s oc k s å i

ma teri a l e t från v ä s tg rön l ä n d s kan . Men d e n v e r b ro te n ä r k o p u l a t i v med g r u n d

betyde l s e n I sma ka e l l u k ta l . I komb i n a t i on m e d ett v e r b m e d g r u n d b e tyde l s e n

I mä r k a l kan d e t a n v ä n d a s o m e n e rfa ren h e t i en kon s tr u k t i o n s om i p r i n c i p k a n

å terge s : l An d e r s mä r k te X : s l u k t a n d e / sma k a n d e a v Y l . Det f i n n s oc k s å e n e n k e l

v e r b ro t ��- m e d b e tyde l s e n I kä n n a l u k ten a v i . Att i n g e n mo t s v a ra n d e r o t med

betyde l s en I k ä n n a sma ken a v i f i n n s i ma te r i a l e t , kan b e ro p å k a ra k tä re n h o s

d e men i n g a r s om s ku l l e ö v e r s ä t ta s .

Verbrötter s om t i l l b e tyde l s e n komb i n e ra r s i n n e smod a l i te terna sma k o c h l u k t

h a r oc k s å s tå t t n ämnda i n å g ra a v d e , tyv ä r r rätt k n a p p h ä nd i g a , l ex i kon f ö r

v i s s a n o rdame r i ka n s ka i n d i a n s p rå k s om j a g ti ttat i . A t t s å få be l ä g g f i n n s

i s ampel n k a n myc ket v ä l b e ro på a t t s p r i d n i n g e n p å s p r å k e n ä r b e g rä n s a d i

f l e ra v i k t i g a a v s ee n d e n .

- 8 3 -

6 . NAGRA TENTAT I VA GENERAL I S E R I NGAR

Studera r vi de före kommande po lysemi mönstren i fi g u r 8 , f i nner vi en g a n s k a

s l ående rege l bu nden het . V e r b m e d en v i s s g ru nd betyd e l s e kan a nta f l er s e k u n

dära betyde l s e r än v i s s a a ndra verb . S i n nesmoda l i teterna k a n o rd n a s i en h i er

ar k i på fö l j ande s ä tt :

SYN } >

HöRSEL KÄNSEL >

{ SMAK

L U KT

Verb s om har s i n g ru nd betyde l s e k n u ten t i l l en s i n nesmoda l i tet s om s tå r hög re

i h i erark i n ( t i l l vänster ) ka n a n ta s e ku ndära betyd e l s er k nu tna t i l l s i n nesmo

d a l i teter s om s tå r l äg re . M e l l a n sma k och l u kt går det i nte a tt u pprätta någo n

i nbördes ra ngord n i ng p å g ru ndva l av de d a ta s om fi n n s i s ampe l n . Me l l a n syn

och hörs e l b l i r detta förmod l i gen möj l i g t v i d den v i d a re bearbetn i ngen av d a ta .

Det verkar näm l i ge n fi n nas gans ka många s prå k , där ett verb med g ru ndbetyd e l sen

I s e l k a n a v l edas och b i l d a ett kopu l a t i v t verb . I må nga fa l l k a n ett s ådant

kopu l a t i vt verb a nvändas även om a ndra s i nnesmoda l i teter ä n syn . Någ ot verb

b i l da t ur ' höra ' s om på mots v a ra nde s ä t t s k u l l e ku nna anvä nd as kopu l a ti vt om

syn tyc ks i n te fi nnas i s ampe l n . Pre l i m i n ä rt ka n dä rför h i erark i n byggas

u t ett s teg . E n forts att u ndersö k n i ng får v i s a om hypotes en hå l l er . ( Det f i n n s

doc k g a n s k a många faktorer s om pe k a r i den r i ktn i ngen , att syn s ka s tå hög�e

ä n hörsel . ) :

S YN > HöRS EL > KÄNSEL > { SMA K

L U KT

Tentat i vt k a n man oc k s å s l å i hop denna h i era rk i :med den l ex i f i er i ng s h i erark i

s om t i d i g are presenterades för t i tta / s ej l ys s najhöra . E n s å d a n h i e ra r k i s ku l l e

v i sa i v i l ken ordn i ng s fö l j d fö l j ande de l a r a v fä l tet l ex i k a l i s eras ( markera t

med ! ) :

S YN HöRS EL KÄNSEL SMAK L U KT

AKT I V I TET / /

E RFARENH ET KOPULAT I V / / / / /

Det ä r j u s t des s a de l a r s om h i tt i l l s u nd ersö k ts mes t sys tema t i s kt . Ma n få r

då s na ra s t utgå frå n i v i l k en ord n i ngföl j d ett verb med e n v i s s g ru ndbetyde l s e

k an uppträda . Grundbetyde l s en h os verben k a n anges genom a t t verbet s k ri v s

med s tora boks täver . Det v i sa r s i g i d etta fa l l vara e n k l a s t a tt u tgå från

enge l s kan , efte rs om detta s prå k har verb s om entyd i gt k a n beteckna en erfaren

het i a l l a s i nnesmoda l i teter . H i era rk i n h ar fö l j a nd e u ts eende :

,... , - 0'10 -

P ERC E PT I ON

LOOK= SE E L I STEN= PERC E I V E

A LOOK S E E

L I STEN H EAR= P E RC E I V E

H EAR F E EL = P E RC E I V E

F E EL TASTE=sr�ELL

� TASTE SML U .

FEEL , TASTE & SMEL L a v s e r enbart en erfa renhet utan a t t något ut sägs om motsvara nde a kt i v i tet e l l er kopu l a t i v a verb . Om ett s prå k h a r ett verb på

en l äg re n i vå , har det o c k s å a l l a verb på en högre n i vå .

J a g h a r u nders ö k n i ngens gå ng =�per imenterat med o l i k a h i era k i e r av detta s l a g

som förut säger i v i l k en o rd n i ng fä l te t l ex i f i eras . I ngen s å omfa tta nde h i era r

k i har var i t u ta n u ndanta g . U nd a ntag t i l l den g i vna h i era rk i n ä r ma l aj i s ka

som h a r ett verb s om bete c k n a r en erfare n he t i s i n nesmoda l i teten l u k t ( SME LL )

trots a tt kän s e l o c h sma k d e l a r ett verb . Ett u nd a n tag i mots a t t r i k tn i ng fi nner

v i i q uechna , s om h ar ett s ä rs k i l t verb för sma k (Tp,sTE ) men d e l a r ett verb för

kän s e l och l u k t . Men d etta ä r d e enda k l a ra undantagen i f i g u r 8 . En öppen

fråga ä r om man s om i d e n här f i gu ren få r kopp l a förekomsten av s ä rs k i l da

verb ; ' de o l i ka s i n n esmoda l i teterna t i l l före koms t e n a v en d i fferent i er i ng

me l l a n a kt i v i tet och erfarenhet , d å det gä l l er syn och h ö rs e l . Men det är å t

m i ns tone en k l a r te ndens a tt s prå k s om h a r s ä rs k i l da erfa ren hets v e rb fö r

käns e l , sma k o ch l u k t o c k s å d i ffe rent i erar me l l a n t i tta / s e o c h l ys s n a / höra . Som j ag a n tytt reda n t i d i ga re h a r mi tt främs ta syfte med den h ä r u p p s a t s e n var i t a tt u ta rbeta en metod för a tt j ämföra s prå k på det l ex i ka l a p l a ne t . Av avs n i tt 2 framg å r a tt s ampe l n ä n n u är för beg r ä n s a d för att l i gg a t i l l g ru nd fö r genera l i s er i nga r s om g ö r fö rutsäg e l s e r om s p rå k u ta nfö r s ampe l n . ( Även om s ådana beg rä ns n i nga r i n te a l l t i d avhå l l i t a nd ra frå n a tt formu l e ra u n i vers a l i er . ) J a g hoppas res onema nget i d et här avs l u ta nde avs n i ttet v i s a r r i k t l i nj erna för en fo rts a tt undersö k n i n g . Jag betra k t a r m i t t mater i a l s om e n b a rt part i e l l t bea rbetat ä nnu och rä knar d es s u tom med att få i n d a ta frå n ytter l i g a re s prå k .

- 85 -

L I TTERATUR

Ande rsen , E S ( 1 978 ) , Lex i ca l U n i vers a l s of Body-Part Termi no l ogy . I : Greenberg ( ed ) . Vo l 3 : 3 3 5 -68 .

Anders s on , E ( 1 9 77 ) , Verbfrasen s s tru ktur i s vens kan . Medde l anden från s t i fte l sens för Abo adademi fo rs kn i n g s i n s t i tut , n r 1 8 . Abo .

Anwa rd , J ( 1 9 74 ) , The Seman ti cs o f Noun P h ra se Movement . I : RUUL 3 . I n s t f l i ngv i s t i k , Upps a l a U n i vers i te t .

Be l l , A ( 1 978 ) , Lang uage Samp l e s . I : Green berg ( ed ) . Vo l l : 1 2 1 - 56 .

Ber l i n , B ( 1 9 78 ) , Ethnob i o 1 og i c a 1 C 1 a s s i fi cat i on . I : Ros c h & L l oyd ( eds ) .

Ber l i n , B & Kay , P ( 1 969 ) , Ba s i c Co l or Terms . U n i vers i ty of C a l i forni a P re s s , Berke l ey .

B roadbent , S ( 1 964 ) , The Southern S i e rra M i wo k Language . U n i vers i ty of Ca l i forn i a . P ub 1 i cat i ons i n L i n g u i s t i cs . V o l 38 .

Brown , C H ( 1 976 ) , Genera l pr i n c i p l e s of h uman anatomi ca l partonomy and s pecul at i ons on the g rowth o f pa rtonomi c taxonomy . I : Amer i can E thno l og i s t 3 : 400- 2 4 .

Derbysh i re , D C ( 1 979 ) , H i x ka ryana . L i n gua Descri pt i ve S t u d i es . Vo l l . North Ho l l and , Ams terdam .

D i xon , R M W ( 1 972 ) , The Dy i rba l Language o f North Queens l and . Cambr i dge U n i vers i ty Pres s , Cambri dge .

D i xon , R M W ( 1 9 79 ) , E rg at i v i ty . I : Language 5 5 : 1 .

D i xon , R M W ( 1 980 ) , The Languages of Aus tra l i a . C ambr i dge U n i vers i ty P re s s , C ambr i dge .

Dowty , D R ( 1 979 ) , Word Mean i ng a nd Montague Grammar . Synthese Language L i brary Vol 7 . D Re i de l , Dordrecht .

Greenberg , J ( ed 1 9 78 ) , U n i versa l s o f Human Language . Vo l 1 -4 . Stanford U n i vers i ty P res s .

Hewi tt , B G ( 1 9 79 ) , Ab khaz . L i n gua Des cr i pt i ve Stud i e s . Vo l 2 . North - Ho l l and , Ams terdam .

H i c kerson , N ( 1 97 1 ) , Rev i ew of Ber l i n & Kay , 1 96 9 . I : I n te rna t i ona l J o u rna l of Amer i can L i n g u i s ti cs . 3 7 : 2 5 7 - 7 0 .

Johnson , F ( 1 9 39 , 1 9 7 1 ) , A S tandard Swa h i l i - Eng l i sh D i ct i onary . Oxford Un i vers i ty P res s .

Jordanova , I ( under a rbete ) , Percept i ons verbens s ema n t i k i bu l g ar i s kan . I n s t f l i ng v i s t i k , S toc khol ms u n i vers i tet . Nu pub l l ce rad l fore l l ggande ra pport . Uppsats 4 .

- 86 -

Josephs , L S ( 1 976 ) , Compl ementa t i on . I : S h i batan i ( ed ) , Syntax a nd Semant i c s , Vo l 5 . Japanese Genera t i ve Gramma r . Academi c P re s s , New York .

Ki efer , F ( man u s ) , The aspe c tua l sys tem of H ungar i an .

Leech , G N ( 1 97 1 ) , Mean i ng a nd the E n g l i s h Verb . Longma n , London .

Lehrer , A ( 1 9 74a ) , U n i vers a l s i n a C u l t u re-Bound Doma i n . I : P roceed i ngs of the 1 1 th I nterna t i ona l Cong res s of L i n g u i s t i c s I . Soc i etå edi tri ce i l Mu l i no , Bol ogna .

Lehrer , A ( 1 9 74b ) , Seman t i c F i e l ds a nd Lex i ca l Structure . North-Ho l l an d , Ams te rdam .

L i p i ns ka- Grzegore k , M ( 1 97 7 ) , S ome p ro b l ems of contra s t i ve ana l ys i s : Sentences wi th nouns and verbs of s e n s u a l percept i on i n E ng l i s h and Pol i s h . L i ngu i s ti c Research , I n c . Edmonton , Canada .

Mi l ne r , G B ( 1 966 ) , Samoan D i ct i onary . Oxford U n i ve rs i ty P re s s , London .

P l atzack , C h ( 1 97 9 ) , The Seman t i c I n te rp retat i on of As pect and Akt i o n s arten . A S tudy of I n te rna 1 T ime Reference i n Swedi s h . Studi es i n Gene rat i ve Gramma r 8. For i s Pub l i cati ons , Dordrecht .

Rogers , A ( 1 9 7 1 ) , Three k i nds of phys i ca l percept i on verbs . I : Papers from the s even th reg i ona l meet i ng of the C h i cago L i n g u i s ti c Soc i ety .

Rogers , A ( 1 9 72 ) , Another l oo k a t f l i p percept i on verbs . I : Papers from the e i g hth reg i on a l meet i ng of the C h i cago L i n g u i s t i c Soci e ty .

Ros ch , E ( 1 9 7 7 ) , H uman Categori zat i on . I : Wa rren , N ( ed ) , Advances i n c ro s s c u l tu ra l p sycho l ogy . V o l l . Academi c P res s , London .

Rosch , E ( 1 9 78 ) , Pr i n c i p l e s of categor i z at i on . I : Ros c h & L l oyd ( eds ) .

Rosch , E & L l oyd , B ( eds 1 9 78 ) , Cogn i t i on a nd C ategor i zat i on . L awrence E r l baum , H i l l s da l e , New Jersey .

Ros c h ( et a l ) = Rosch , E , Merv i s , C B , Gray , W D , J o h n son D M & Boye s - Braem , P ( 1 9 76 ) , Ba s i c o bjects i n n atura l categori e s . Cog n i t i ve P syc ho l ogy 8 : 382 -439 .

Ruh l en , M ( 1 9 76 ) , A Gu i de to the Languages of the Wor l d . Language U n i versa l s P roject , Stanford U n i vers i ty .

Schachter , P & O �nes , F T ( 1 97 2 ) , Taga l og Reference Gramma r . U n i vers i ty of C a l i forn i a P res s , Berke l ey .

Scovel , T S ( 1 97 1 ) , A l oo k - s ee at s ome verbs o f pe rcept i on . Language Learn i ng 2 1 : 7 5 -84 .

Ta l rny , L ( 1 97 5 ) , Seman t i cs and Syntax o f Mot i on . I : K i mba l l , J P ( ed ) , Syn tax and Seman t i cs , Vo l 4 .

- 8 7 -

Ure l and , S ( 1 973 ) , Verb Compl emen tat i on i n Swed i s h a n d other German i c Language s . D i s tri buti on : S p rå k fö r l aget Skr i ptor AB , S to c k ho l m .

Vend l er , Z ( 1 96 7 ) , Verbs and T i me s . I : L i ng u i s t i cs i n P h i l o sophy . Corne l l U n i vers i ty P re s s . . I th aca , New York .

V i berg , A ( 1 980 ) , Tre s eman t i s ka fä l t i svens kan oc h n å g ra a ndra s p rå k . l . Kog n i t i va p red i kat 2 . Percept i onsverbens s emant i k 3 . Emoti va pred i kat . SSM Report 7 . S toc kho l ms u n i vers i tet , I ns t f l i n gv i s t i k .

We l me rs , W E ( 1 97 3 ) , Afri can Language Structure s . U n i vers i ty of C a l i forn i a Pre s s . Berke l ey .

Wi erzb i cka , A ( 1 980 ) , L i ngua Menta l i s . C h 4 . Percept i on : The Semant i c s of Abs tract Voca bu l a ry . Academi c Press Aus tra l i a . S i dney , N ew York .

- 8 8 -

Summa ry i n Eng l i s h

A TY POLOG I CAL I NVEST I GAT I ON OF THE V E RBS OF P ERC E PT I ON AS A S EMANT I C F I ELD

Chapter O . I ntroduct i on .

A s hort s u rvey i s g i ven of ea r 1 i er s tu d i es of s ema n t i c f i e 1 d s that have

a typo 1 og i ca 1 ( o r u n i vers a l i s t ) a i m . Ear 1 i er s tu d i es have dea 1 t wi th

fi e 1 d s such a s body-parts ( Andersen 1 9 78 ) , bas i c co 1 o u r terms ( Ber l i n &

Kay 1 96 9 ) , ethnob i o 1 o g i c a 1 taxonomi es ( Ber l i n 1 9 78 ) , coo k i n g verbs

( Le hrer 1 974 , c h 8 ) a nd verbs of mot i on ( Ta 1 my 1 9 7 5 ) . Scov e 1 I S ( 1 9 7 1 )

compa ri son of the verbs of percept i on i n f i ve l a nguages i s the c l o s e s t

prec u rsor of the present s tudy .

C hapter l . The verbs o f percept i on i n Swed i s h .

The s tructu re of a sema nt i c f i e l d may be l oo ked u pon a s the ou tcome of

the i nteract i on of a set of more o r l e s s f i e l d s pec i f i c s emant i c components

and a n umbe r of general , f i e l d i ndependent components that cut acro s s a l l

verba l seman t i c fi e 1 d s . As for the f i e l d of percept i on , t he mos t i mporta nt

f i e l d s pec i f i c components a re the f i ve sense mod a l i t i e s : S I GHT , H EAR I NG ,

TOUCH , TASTE and SMELL . The mos t i mpo rtant genera l components a re c a 1 1 ed

ACT I V I TY , EX PER I ENCE and COPULAT I V E . The d i s t i nc t i on between an a ct i v i ty

and a n exper i ence i s i l l u s t ra ted by pa i rs s u c h a s l oo k a t v s . see a nd

l i s ten to vs . hea r . Act i v i ty refers to an u nbounded proce s s that i s con

s c i ous l y contro l l ed by a human agen t , whereas exper i ence refe rs to a s tate

( o r i n c hoa t i ve-ac h i evemen t ) that i s not contro l l ed . The d i s t i nct i on between

an act i v i ty and an exper i ence on one hand and a copu 1 a t i ve expres s i on on the

other hand i s dependent on a phenomenon that i s ca l l ed bas e - s e l ect i on . Base

se 1 ect i on refers to the c ho i ce of a g ramma t i ca 1 s u bj ect among the deep

- 8 9 -

semant i c case ro l e s a s s o c i a ted wi t h a ce rta i n verb . An exper i encer-ba sed

verb ta kes the an i ma te be i ng that h a s a certa i n men ta l exper i ence a s a

s u bj ect ( i . e . both act i v i t i es and experi ences a re exper i encer-based ) . A

sou rce-based ( a l te rnat i ve l y phenomenon -ba s ed ) verb ta kes the experi enced

ent i ty a s a s u bj ect ( e . g . A l oo ks fu nny ) . A copu l a t i ve expres s i on i s de

f i ned a s a s o urce-ba s ed s ta te .

The verbs be l ong i n g to the perceptu a l f i e l d can be ordered h i erarch i c a l l y ,

rou gh l y i n the fol l ow i n g ma nner ( J u s t i n order to b r i n g o ut the bas i c i dea ,

Eng l i s h verbs a re u sed i n s tead of the Swed i s h ones ) :

? observe , ? s c ru t i n i ze ( s eem ; be )

BAS I C--:) l ook l i s ten feel tas te smel l ,/ l oo k sound feel ta s te sme l l L EVEL- at to

~ � tO Vl tO "'O fl) :::r :::r Vl Vl Vl c+ QJ fl) c+ fl) QJ QJ :::::5 c+ QJ QJ N fl) n QJ -s < -' o -' o :::::5 -s fl) -s -s A o --t) :::::5 n fl) A C --t) A fl) QJ QJ fl) -s QJ c+ c+ :::::5 QJ c+ c+ perce i ve

BAS I C L EVEL 2::> see hea r feel ta s te smel l

� tO Vl o Vl --' "'O < n -' o o fl) fl) :3 c+ -s :::::5 "'O :::r c+ Vl fl) fl) QJ -s

A bas i c l evel i s pos tu l ated , a s can be s een i n the d i a g ram . The verbs on the bas i c l eve l fo rm the bas i c paradi gm of the verbs of percept i on i l l u s tra ted

i n F i g ure l .

Figu

re

l.

THE

BASI

C PA

RADI

GM O

F TH

E VE

RBS

OF P

ERCE

PTIO

N

Dyna

mic

syst

em:

Sens

e mo

dal i

ty

SIGH

T

HEAR

ING

TOUC

H

TAST

E

SMEL

L

--_ .. _-

-

Base

sel

ecti

on

EXPE

RIEN

CER-

BASE

D

ACTI

VITY

Jan

titt

ade

på

fågl

arna

.

Jan

look

ed

at t

he b

irds

.

Jan

lyss

nade

på

fågl

arna

.

Jan

list

ened

to

th

e bi

rds.

Jan

känd

e på

däc

ket

.

Jan

felt

th

e ty

re.

Jan

smak

ade

på s

oppa

n.

Jan

tast

ed

the

soup

.

Jan

lukt

ade

på

ciga

rren

.

Jan

smel

t th

e ci

gar

. -----

----_

.. -

på

= l i

tera

l ly

on

e. g

. l a

mpan

på

bord

et

the

lamp

on

the

tabl

e

N.B

. Th

ere

is n

o pr

ogre

ssiv

e fo

rm

in S

wed

ish

. Th

e ex

ampl

es

mig

ht a

s we

ll

be t

rans

late

d:

Jan

was

look

ing/

list

enin

g et

c EXPE

RIEN

CE

(STA

TE/I

NCHO

ATIV

E)

Jan

såg

fågl

arna

.

Jan

saw

the

bir

ds.

Jan

hörd

e få

glar

na.

Jan

hear

d th

e bi

rds

.

Jan

känd

e en

ste

n un

der

fote

n.

Jan

felt

a

ston

e un

der

his

foot

.

Jan

känd

e sm

aken

av*

vit

lök

i so

ppan

.

Jan

tast

ed

garl

ic i

n t

he s

oup

.

Jan

känd

e lu

kten

av*

cig

arr

i ru

mmet

.

Jan

smel

t ci

gars

in

the

roo

m.

*Lit

. fe

lt

the

tast

e/sm

ell

of

SOUR

CE-B

ASED

COPU

LAT

IVE

( STA

TE)

Jan

såg

gl ad

ut.

Jan

look

ed h

appy

.

Jan

lät

glad

.

Jan

soun

ded

happ

y.

Sten

en

känd

es v

ass

.

The

ston

e fe

lt

shar

p.

Sopp

an s

maka

de

vitl

ök/g

ott/

illa

The

soup

tas

ted

of g

arli

c/go

od/b

ad

Jan

lukt

ade

ciga

rr/g

ott/

illa

Jan

smel

t of

cig

ars/

good

/bad

1.0

o I

- 9 1 -

Cha pter 2 . Data co l l ec t i on .

The typo l og i ca l i nves t i ga t i on i s ma i n l y based on a q ues t i onn a i re con -

ta i n i ng sentences equ i va l ent to the ones that are p resen ted i n F i g . l .

( Th e bas i c pa rad i gm ) . At the t i me when the present report wa s comp l eted ,

the ques t i onna i re had been tran s l a ted to 44 l a nguages represen t i n g 1 3

d i fferent l a n guage s tocks from a l l the maj or parts of the wo rl d . Al though

th i s i s a fa i rl y good sampl e compared to the s ampl es i n the s tu d i es ment i oned

i n Ch 0 , i t i s not s a t i s factory , s i n ce E u ropean l a nguages are overrep resented

and some a reas s u c h a s North and Sou th Amer i ca and Ocean i a a re h i gh l y u nder

re presented . The p resent report s hou l d be s een a s a report on work i n

prog res s and the s ampl e i s cont i n u a l l y i mproved a s more ques t i on n a i res a re

tran s l a ted .

I n add i t i on to the mater i a l co l l ected wi th the ques t i onna i re s , a number of

b i l i ngua l d i c t i ona r i es have been scanned for i nforma t i on a bout verbs of

percept i on .

C h apter 3 . " Pet pred i cates " .

The verbs i n the bas i c pa ra d i gm a re not a l ways rep resen ted by s i mp l e verbs

i n l a n guages other than Eng l i s h . Spec i f i ca l l y two other types of ( s u rface )

pred i cates a re found i n s ev e ra l l an guages : s er i a l verbs and compound verbs

( verb + Noun ) . I n some l anguages , o ne type of pred i cate i s h i g h l y favou red to

the extent that i t m i g h t be c a l l ed a " pet p red i ca te " . I n C h i nese and

V i etnamese ( exemp l i f i ed be l ow ) s er i a l verbs a re favou red :

Nam

Nam

Nam

Nam

( era ) ASPECT

(Oa )

xem l oo k

xem

nghe l i s ten

nghe

c h i m b i rd

Nam l oo ked a t the b i rds .

th�y perc e i ve

c h i m Nam s aw the b i rds .

(Ja i rad i o

th/�y CIa i perce i ve

Nam l i s tened to the rad i o .

Nam h ea rd the rad i o .

I n V i etnamese a l l perceptu a l a c i t i v i ty verbs a re tu rn ed i nto expe r i ences

by add i t i on of the s er i a l v e rb t��y ' pe rce i ve ' i n th i s mann er .

- 92 -

Ku rd i s h and Pers i an ( q uoted be l ow ) favou r compound verbs cons i s t i ng of

a verb wi th a rather genera l mean i n g ( do , g i ve , come ) comb i ned w i th a

noun that s i g na l s the sense mod a l i ty :

Pa rv i n

Pa rv i n

be to

rad i o go� ear

dad gave

c i ga r ra bu k ard DEF OBJ smel l ( N ) made

P a rv i n l i s tened to t he rad i o .

Pa rv i n sme l t the c i ga r .

The morpho l og i ca l s tructu re o f t he pred i cates i s s tud i ed a l s o i n two po l y

synthet i c l an guages , v i z . Seneca a n d Wes t Green l a nd i c .

C hapter 4 . D i fferences between l an guages wi th re s pec t to s eman t i c d i fferen t i a t i on

I n a l l of the l anguages i n the samp l e there i s some way of expres s i ng a l l

of the mean i ng s rep resented by o ne of the 1 5 " boxes " that ma ke u p the bas i c

pa ra d i gm ( F i g . l ) . B u t i n many ca se s , one verb covers more than one mea n i ng .

The s emant i c range of each verb i n a certa i n l a nguage can ea s i l y be read off

i n d i a g rams s u c h as the fo l l owi n g that have been worked out for the l anguages

i n the s amp l e :

Eng l i s h

ACT I V I TY EX P ER I ENC E CO PULAT I V E

S I GHT l oo k a t s ee l oo k

H EAR I N G l i s ten to hear sound

TOUCH feel

TAST E ta s te

SMELL smel l

Swed i s h

ACT I V I TY EXPER I EN C E COPULAT I V E

S I GHT t i tta på s e s e . . . u t ( ' ou t ' )

H EAR I NG l ys s na på höra l å ta

TOUCH känna på känna kännas ( PASS I VE ) på = ' on ' -

TASTE sma ka på känna sma ken a v sma ka ( ' the ta s te of ' )

SMELL l u kta på känna l u kten av l u kta ( ' th e sme 1 1 of ' )

- 9 3 -

Swah i l i

ACT I V I TY EXPER I ENCE COPULAT I VE ------S I GHT tazama ona onekana ( STAT I VE ) --HEAR I NG s i k i l i za s i k i a rnekana -TOUCH ? g u sa s i k i a ,

.

s i k i1a ( STAT I VE )

* l-.\t na l adha ( ' be

J TASTE onj a ona l adha k uwa

SMELL n u s a s i k i a harufui n u ka ( I sme l l ' N )

wi th ta s te l )

* ) not re l a ted to ona

Mambwe ( Bantu , Zamb i a )

ACT I V I TY , EXPER I ENCE COPULAT I VE

S I GHT - l o l a ? -wen e - l o l eka I -H EAR I NG - u vwa - u vwa - u vwi ka -TOUCH - l ema I I ?

TASTE - l i l a II - u vwi ka -SMELL - n u n s hya II - n u n ka -

STAT l VE = - ka ( ba s i c form u ncerta i n )

On the bas i s of data l i ke these , a l ex i ca l i zat i on h i erarchy i s presented

for the part of the f i e l d that i s covered by the fo l l owi ng verbs i n E ng l i s h :

l oo k at , see , l i s ten to and hea r :

- 94 -

Type PERCEPT I ON Semant i c Examp l e d i s t i nct i on

S i g ht/Hea r i ng

L LOOK=SEE L I STEN=HEAR Japanese , Korean , A I Act i v i ty/ P u nj a b i , Kannada Exper i ence

2 . LOOK SEE L I STEN=HEAR Severa l N i ger-

/\ Kordofa n i a n l anguages , Modern Gree k

3 . LOOK S E E L I STEN H EAR Mos t E u ropean l an g uages

Type l l a nguages have one verb mea n i ng ' l oo k a t l a n d I s ee l a nd one verb

mean i ng ' l i s ten to l a n d ' hea r ' . Type 2 l anguages have d i fferent verbs

corres pond i ng to ' l ook a t l and I s ee l b ut on l y one verb correspond i ng to

' l i s ten to l and ' hear ' . Type 3 has got fou r d i fferent verbs , a s E n g l i s h .

The h i erarchy i s s upported by a n ana l ys i s of morpho l og i ca l l y comp l ex verbs ( f i gu re 6 i n the o r i g i n a l paper ) , e . g . i f ' l oo k a t l i s der i ved from a s i mp l e

verb I s ee l , then ' l i s ten to l i s a l so morpho l og i ca l l y comp l ex .

I n s ome l anguages , there are certa i n g ramma t i ca l dev i ces that compensate for

a mi s s i ng l ex i c a l contra s t . In Japanes e , for examp l e , the verbs m i ru ' l oo k ,

see l and k i ku ' l i s ten � hear ' do not s i g na l a ny d i s t i nct i on between act i v i ty

and exper i ence . T h u s the fo l l owi ng s entenee h a s two tra n s l a t i on equ i va l ents

i n E n g l i s h ( out of context ) :

Ta ro wa THEME

tori o b i rd OBJ

m i ta l oo k= see-PAST

l ) Ta ro l oo ked at the b i rds .

2 ) Taro s aw the b i rds .

B ut i f the verb i s pa s s i v i zed a nd the p h ra se Taro turned i nto a k i nd of

da t i ve s u bj ec t , the sentenee may on l y be i nterp reted as a n experi ence :

Taro n i wa tor i ga m i eta Taro s aw the b i rds . DAT l VE THEME b i rd SUBJ l ook=see-PASS I VE - PAST

E s pec i a l l y i n South As i an l a nguages ( P u nj a b i , Kannada ) , the da t i ve s u bj ec t

i s o f ten u sed i n a s i m i l ar way . Another compensatory gramma t i ca l dev i ce i s

morpho l og i ca l a s peet .

Chapter 5 . Patterns of po l ysemy .

Th i s chapter i s devoted to the pattern s of po l ysemy that are found among the

- 95 -

verbs denot i ng an experi ence . I n many l anguages one of these ve rbs covers

severa 1 sense moda l i t i e s . U s ua 1 1 y one of the sen se moda l i t i es con s t i tutes a

bas i c sense , a 1 though the e stab 1 i s hment of the ba s i c s en se i s prob l emat i c i n

some cases . Some typ i c a 1 patterns of po 1 ysemy a re found i n the fo 1 1 owi ng

tab l e . ( The da ta from Kobon , a 1 a nguage s poken i n Papua New Gu i nea , have

been added af ter the comp 1 et i on of the or i g i na l paper and a re ta ken from

Dav i es ( 1 98 1 , 5 . 2 ) ) :

Sens e mod a l i ty KOBON KURD I SH SWAH I L I HAUSA SWE D I SH F I NN I SH ENGL I SH

S I GHT GifuL) (d i t i fl), ona ) g an ( i ) s e nähdä see

H EAR I NG apd i nÖr) b i s t i n s i k i aJ ( j i ) höra k u u l l a hear

TOUCH ? d i t i n J,. \ s i k i a j i :känna ) (tuntea) fee l

� TASTE ? d i t i n ona j i känna tuntea ta s te

SMELL h a tt nÖ r) d i t i n o k ° I/, s , , a j i känna tuntea sme 1 1

c=::) bas i c sense

As can be s een from the ta b l e , the po 1 ysemy i s patterned i n a certa i n way .

I t can be pred i cted from the fo 1 1 owi ng h i erarchy :

S I GHT > H EAR I NG > TOUCH > {�� A verb , the ba s i c s en se of wh i ch des i g nates a s en se mod a l i ty appear i ng to

the 1 eft ( " h i gher u p " ) i n the h i erarchy , may extend i t s mea n i n g to cover

a sense moda l i ty further to the r i g h t , but not v i ce vers a . The data a re

not a 1 ways c 1 ear-cut and there ex i s t s ome pa tterns of po 1 ys emy that a re not

s h own i n the ta b l e ( e . g . verb s tems cover i ng both TASTE and SMELL ) . But on

the who l e , there i s s trong ev i dence i n favour of the h i era rchy .

The a rea l d i s tr i but i on of the pa tterns of po 1 ysemy i s ra ther str i k i ng . The

po 1 ysemy based on HEAR I NG ( cf . H a u s a i n the tab l e ) i s fou n d i n a n umber of

Afr i can l a nguages ( H a u sa , L u o , Setswana , C h i bemba ) and the po 1 ysemy based

on TOUCH ( cf . Swed i s h ) i s found i n a n umber of Northern a n d E a s tern E u ropean

l anguages ( Swed i s h , F i n n i s h , E s ton i a n , Po l i s h , Serbo-C roa t , B u l ga r i a n , a nd ,

part l y , Modern Greek ) .

There are a 1 s o some other type s of po 1 ys emy wi t h i n the f i e l d . B ut those

- 96 -

have not been s tud i ed sys temat i ca l l � s o fa r . Among the act i vi ty verbs , a

verb that bas i ca l l y des i gnates S I GHT may be u sed to des i gnate a n act i v i ty

connected to some other sen se moda l i ty i n a few l anguages . Among the

copu l a t i ve verbs , i t seems to be the case that verbs b a s i ca l l y des i gn a t i ng

S I GHT or HEAR I NG can get the mea n i ng extended to s ome other s en se moda l i ty .

There are a l s o a cou p l e of l a nguages that have a copu l a t i ve verb that covers

bot h TASTE and SMELL ( bas i c mea n i n g u n known ) . F i n a l l y , there a re rather many

l a ng uages that u s e a s i ng l e verb to cover more than one dynam i c mea n i ng ( a s

feel , ta s te and sme l l i n E n g l i s h ) .

L i terature ment i oned i n the s umma ry

Andersen , E S ( 1 9 7 8 ) , Lex i ca l U n i vers a l s of Body - Pa rt Termi no l ogy . I n :

Greenberg , J ( ed ) , U n i vers a l s of Huma n Language . V o l 3 : 335-68 . S ta nford

U n i vers i ty P res s .

Berl i n , B ( 1 9 7 8 ) , Ethnob i o l og i ca l C l a s s i f i cat i on . I n : Ros c h , E & L l oyd , B

( eds ) , Cogn i t i on a nd Categor i z at i on . L awrence E r l ba um . H i l l s d a l e , New

Jersey .

Berl i n , B & Kay , P ( 1 96 9 ) . Ba s i c Co l or Terms . U n i vers i ty o f Ca l i forn i a

Pres s , Berke l ey .

Dav i es , J ( 1 98 1 ) , Kobon . L i ngua De scr i pt i ve Stud i e s 3 . North -Ho l l a n d ,

Ams terdam .

Lehrer , A ( 1 974 ) , Sema n t i c F i e l ds a nd Lex i c a l Structure . North-Ho l l a nd ,

Ams terdam .

Scove l , T S ( 1 97 1 ) , A l oo k - see at s ome verbs of percept i on . L anguage Learn i ng 2 1 : 7 5 -84 .

Ta l my , L ( 1 97 5 ) , Semant i c s and Syntax of Mot i on . I n : K i mba l l , J P ( ed ) ,

Syntax and Sema n t i c s . Vo l 4 . Academ i c P res s , N ew York .

Uppsats 3

Katr i n Maa nd i

- 9 7 -

PERCEPT I ONSVERBENS SEMANT I K I E STN I S KAN

- 98 -

Med ett s ema nt i s kt fä l t menas en grupp a v o rd , s om t i l l s amma n s bes k r i ver ett

erfarenhetsområde t ex rö re l s e , emot i on e l l er percept i on . Stru k t u ren i ett

sema n t i s kt fä l t består av ett anta l fä l ts pec i f i ka betyd e l s e komponenter och

några genere l l a betyd e l s e komponenter .

För perce pt i onsverben , s om j ag h ä r s ka l l t i tta n ä rma re på , utgörs de fä l t

spec i f i ka komponenterna a v de fem s i nnesmoda l i teterna : syn , h ör se l , l u kt ,

sma K och kä n s e l . Des s a ä r a l l ts å ma r kerade för s i n nen , u töver dem f i n n s en

grupp oma rkerade verb .

E n l i g t V i berg 1 980 , 1 981 , k an grunds tru ktu ren h o s de genere l l a betyde l se kom

ponenterna i nd e l a s i tre sys tem : det dynami s ka , b a s e r i n g s sys temet och l ex i ka l a

pre s u ppos i t i oner och i mp l i k a t i oner .

Det dynami s ka sys temet ä r en s amma n fa t ta nde benämn i ng p å s ema n t i s ka komponen

ter s om kau s a t i v � i n koat i v och t i l l s tånd . s amt s k i l l naden me l l a n medve tn a ,

av s i kt l i ga och kontro l l erbara hand l i ng a r e l l er a k t i v i teter , s om u tförs av

s u b j e ktet - en mä ns k l i g agent - och i c ke - hand l i ng a r a v s k i l da s l ag ( s om i n te

är avs i kt l i ga t ex ) .

För percept i on sverbens de l mås te man k unna s k i l j a p å verbpar s om

AKT IVITET ERFARENHET

Jaan vaa t a s l inde Jaan nägi l inde - -t i t t a-på-3p s -PRET f åge l -PLUR-PART s e - 3p s -PRET f åge l -PLUR-PART

Jaan t i t tade på fåg larna Jaa n såg fåg larna

Jaan kuu l a s l inde Jaan kuu l i s l inde - -

ly s sna-p å-3p s -PRET f åge l -PLUR-PART höra- 3 p s -PRET f åg e l -PLUR-PART

Jaan ly s s nade på fåg larna Jaan hörde fåg lay'na

Ve rbpa ren t i tta/ se och l ys s na / h ö ra övers ätts t i l l e s t n i s ka med ' v aa tama ' /

' nä gema ' re s pe k t i ve ' ku u l ama ' / ' ku u l ma ' och , t i l l s k i l l na d från s vens k� ka n

' nägema ' och ' k u u l ma ' i n te fö rvand l a s från erfaren het t i l l a kt i v i tet , om de

komb i neras med ' pe a l t ' ( på , j fr se på , h öra på ) .

- 9 9 -

Baser i ng s sys temet

Det är oc k s å v i kt i gt att s k i l j a pä e rfa ra rba serade och k ä l l ba serade kons tru k

t i oner ( V i berg 1 98 1 ) .

ERF ARARBASERADE

J aan nägi l indu

s e-3 p s-PRET f åge l -PART -S ING

J aan kuu l i s l indu

höra- 3p s -PRET f åge l -PART- S ING

Jaan nuus tutas s i gar i t

lukta-p å-3p s-PRET c i garr -PART-S ING

Jaan ma i t s e s s öök i

smaka-p å 3p s-PRET ma t -PART-S ING

Jaan ka t su s /oma / o t s a

känna-p å- 3p s -PRET / s in/ panna-PART-S ING

KÄLLBASERADE

Jaan nägi roomu s välj a

s e -3p s -PRET g l ad u t

Jaan ko s t i s / kuul du s ku i l ind

l å t a-3p s -PRET s om f åge l

Jaan lohna s s i gari j är g i

lukt a-3p s -PRET c i g a r r-GEN e f t e r

Jaan i I on s i g a ri l ohn

-ADDE S I V ä r c igarr -GEN lukt

Jaan i o t s tundus ku�m/ ana

-GEN p anna känna s - 3 p s -PRET net! -E S S IV

Jaan såg en fåge l / fåge ln

Jaan hörde e n fåge l /fåge ln

Jaan luktade på c'{gaL're n /

en cigarr

Jaan smakade på maten

Jaan kände på sin panna

Jaan såg g lad ut

Jaan l a t som en fåge l

Jaan luktade ci garr

Jaan kände s he t om pannan

I s a ts erna övers t är det s u bj e ktet s om erfa r e l l er förn i mmer något . I de

u ndre sats erna är s u b j e ktet k ä l l a n för fö rn i mme l s e n .

B l a n d de k ä l l ba s e rade percep t i o n s verben f i n n s u n dergru pperna :

'. 1 00 -

a . Kopu l a t i va , de förb i nder s u b j e ktet med ett bes k r i v a n de e l l er v ä rderande

l ed på ett sätt som de l v i s ä r a n a l ogt med I v ara l e l l er I ve r ka l , e s tn i s ka n s

' tu nd uma ' ( eg . känna s ) och ' o l ema ' •

b .

J aan ko s t i s r o arnu s

l åt a - 3 p s -PRET g l ad

J a an t undu s roomu s

känna s - 3p s -PRET g l ad

Supp ma i t s e s h ä s t i

smaka - 3 p s -PRET b r a / go t t

Supp o l i h e a

var b r a / g o d

( 0 - ) möj l i g att fö rn i mma .

L i nnud p a i s t avad kaug e l e

f åge l - PLUR s yna s - 3 p p l -PRE S l ån g t -ALLAT I V

Laul ko s t ab kii l an i

s ång hör a s - 3 p s -PRE S by-TER..�INAT I V

T ik s umine o l i p e a a e gu kuu lma t u

t i ckande t var n ä s t an h ö r b a r - ' i c k e '

Jaan lät g lad

Jaan verkade g lad

Soppan smakade go t t

Soppan var god

Fåg larna s y ns låg väg

Sånge n hörs änd. i t i Z Z byn

Tickande t var nä.s tan ohörbar t

De behand l ade exemp l en ovan kan s amman s tä l l a s i ett p a rad i gm , g ru ndpa ra d i gm ,

fö r percept i o n s verben . Av d e k ä l l or i e nterade pred i katen f i nns enda s t de kopu

l a t i va upptagna i p ara d i gmet .

S inne s -

mod a l i t e t

SYN

HÖRSEL

KÄN S EL

SMAK

L UKT

- 1 0 1 -

E R F A R A R B A S E R A D K Ä L L B A S E R A D

AKTIVI TET

J a an vaa t a s l inde

J_aan kuu las l ind e

Jaan ka t s u s k iv i

Jaan ma i t s e s suppi

J a an nuu s u t a� s i ga r i!

ERFARENHET KO PULAT I V

J a an nägi l ind� J a an nägi roomu s väl j a

J aan kuu l i s l inde J a an ko s t i s r o omu s /

rooms a n a a l t . kuu l du s

J aan t und i s k iv i K i v i tundus t e r av /

j a l a a l l t e r avana

J aan t und i s sup i s S up i l o l i klili s l au g�

klili s l aug� ma i t s e! ma i t s e

Supp ma i t s e s häs t i / h a l v a s t i

J a an t und i s t o a s Jaan i i o l i s ig a ri l onn / s i g a ri l ohn� h a i s

J . l ohna s s i ga r i j är g i

D e unders tru kna verbformerna omfatta r de l s pers o n böj n i ng , d e l s tempu s böj n i ng .

Obj e ktet s tå r i s amt l i ga fa l l ovan i part i t i v . Fö r ' k i v i I ( s ten ) g ä l l er att

part i t i vformen i s kr i ft sammanfa l l er med nomi n a t i ven , u tt a l a s doc k med kvant i

tet I I I . De s ven s ka p repo s i t i o nerna motsvaras a v ka s u s ände l s e r , i v i s s a fa l l

av postpos i t i on e r .

A l terna t i v formerna i kopu l a t i v s p a l ten t ex ' råömus ' / ' rööms a n a ' v i s a r på

möj l i g heten att a nvända E SS I V , då det g ä l l er ege n s kaper h o s s u bj e ktet . Ve rbet

I l ö h nama I är i e s t n i s ka n neutra l t a v seende på värder i ng .

V i s s a av verben i pa rad i gmet h a r ett a nta l hyponymer ( s eman t i s kt u ndero rdnade

be grepp ) . Oj ämfö rl i ga s t fl e s t tyc ks I va a tama l , t i tta p å , h a . Des s a kan s kr i vas

om : ' t i tta ' + betyde l s e komponent s om anger s ä ttet för h a n d l i ngen .

Det f i n n s o c k s å verb som ä r överordnade verben i parad i gmet , s å tyc ks ' fö r

n i mma ' v ara överordnat a l l a de erfaren hets betec knande verben . I den fö l j a nde

f i g u ren har j ag fö l j t f i g . l , Hypo nymi re l a t i o ner , i V i berg 1 98 1 , och i möj l i

gaste må n förs ö kt ge betyde l s e komponenterna för de o l i ka hyponymerna .

- 1 02 -

HYPONYMIRELATIONER INOM FÄLTET

Ba snivå

vaa t ama

vah t ima j o l l i t ama p i i l uma koor i t ama ��::::::==: p i l ku h e i trna s i lrni t arna

kuu l a t ama �korvama korvad k ikk i aj arna korvu t e r i t ama

uur irna----------- kat surna ka t s e t ama �k��::a

�kob ama

tundm.��-----o l ema

äp p ima _�======:::::==� p r oov ima =- meku t ama

mekk ima

_-=====::::::-�nL uu s k ima nuu s u t arna --nuhk ima

nägema

kuu lma

�s e l e t ama

_ .. �=== s i lmima -a �mama äkkama

------------------ tunn e t ama

ma � t s e t tundma

l ohna t undma , ha i s tma

'vä l j a näg ema

�--" i d i s ema

t unduma

� h a i s ema · l ohnama l ehkama

k är s s ama

- 103 -

Betyde l s e komponenter hos hyponymerna

L i k s om på svens ka tyc k s det i e s tn i s kan f i n na s f l e s t hyponymer t i l l verbet

' vaa tama ' ( t i tta p å ) men även verben ' k at s uma ' och ' ku u l duma , ( kä n n a res p .

l å ta ) ha r många va r i a n ter .

Verb f o rm

Vaat ama t i t t a

vaa t l ema " t i t ta t i l l " , e l l e r b e t r a k t a

vaht ima t i t t a enve t e t , s t in t , g l o

s i lrni t arna ta i b e t r ak t ande , t i t t a e f t e r t änk s amt

s i lmama t i t t a , und e r s ök a "med ö gonen"

s i lmima ( s i lma s p i d ama ) minna s , "hå l l a i ö ga t "

koo r i t ama t i t t a s ne t t , s k e l ö g t

p i i l uma k ika genom en sma l sp r in ga

k i ikama k ika , t i t t a i smyg

s i rv ima ö gna i genom

porn i t s ema t i t t a i l s k e t , t j u r i g t , unde r l u g g

Ob s ! Öga p å e s tn i ska he t e r ' s i 1 m ' •

För l ys s na f i n n s en l i k nande u p p s ä t tn i ng :

kuu l ama l y s sna ( p å )

kuu l a t ama l y s s na t i l l , ly s t r a

korvarna l y s sna , unde r s öka me d hj ä l p av h ör s e n

O rdet fö r öra är ' ko rv ' , o c h d i a l e kt a l t f i n n s f l e r v a r i a nter s om i n n e hå l l er

' korv ' /öra men då van l i gen i s amma n s ättn i ng a r typ verb + NOM .

korvu t e r i t ama " v ä s s a öronen"

korva k i kk ima / k ikk i t ama s p e t s a ör onen

- 104 -

Exempel p å hyponymer t i l l ' ka t s uma ' , i kä n n a på '

ka t s e t ama und e r s öka med h j äl p av k än s e l n

käp p ima p l o cka p å , t a f s a

näpp ima p l o c ka p å , f in g r a

komp arna t r ev a

kob ama f aml a , känna s i g f r am

och t i 1 1 ' ku u l d uma ' ( l å ta )

kuu l duma l åt a , d e t hör s , d e t ryk t a s

ko s tma l åt a , s ynonymt med kuu l duma ,

de s su t om l j uda , s ka l l a

ko l arna l åt a , k l inga , p o s i t iv v ä r d e r ing

komarna l åt a dovt , ihål i g t

komi s erna j f r . ' ko l arna ' ev . in t e f u l l t l ika l j ud l i g t

V a d beträffar verbpa ren ' nä gema'/ ' v aa tama ' o c h ' ku u l ma'/ ' k u u l ama ' ( s e / t i tta

res p . höra/ l ys s n a ) har reda n nämn t s a tt det på e s t n i s ka i nte går att fö r

vand l a e t t e rfarenhetsbas erat verb t i l l e t t a kt i v i tet s v e rb genom kons tru k t i on

med . ' pe a l t ' ( p å ) .

Kä l l b a serade percept i on s verb ( opers o n l i ga ) h a r fö r i c ke-fa kt i v ett s ärs k i l t

verb i e s tn i s ka i moda l i teterna syn , h ör se l o c h kän s e l , näml i ge n ' n ä i ma ' .

' ku u l d uma ' och ' tu n d uma l .

Föl j a kt l i ge n

Näib t u l evat v i hma De t ser ut s om om

synas - 3p s -PRE S komma-PART . S ING- r e gn-PART de t s ku l le b l i regn P RE S . PART I C IP

Kuu l dub nagu tu l e t or j e tu l e k s De t låter s om om b rand-hö r a s - 3p s-PRE S s om br andkår k omma-KOND kåren kom

Tundub nagu l ähek s j ah e d amak s De t känns som om

känna s - 3 p s -P RE S s om gå-KOND sva l -KOMP -TRAN SLA� I V de t s ku l le b l i sva Zare

- IOS -

Verben ' nä i ma ' , ' ku u l d uma ' o c h ' tu nd uma ' , s om red a n i s i g ä r operson l i ga

fö l j e r ändå reg l erna för operson l i ga kons tr u k t i o ner , j fr verben s e , höra och känna .

Svens kans operson l i ga , erfa ra rba s e rade ' de t syn s ' , ' de t hör s ' o s v , s om mo rfo

l og i s kt ma rkera s med ' - s form ' på ve rbet , och s ema n t i s kt ä r kon s tateranden

från ta l a rens s i da , mot s v a ra s på e s tn i s ka a v a n t i n gen

a . O n näha e t Jaan on kur b

ä r se- INF2 a t t är l ed sen

e l l e r

b . Näeb e t Jaan on kur b

se- 3 p s -P RE S a t t är l e d sen

dv s . l a . Ver b e t vara- 3p s + INF2 (

b . P e r c ep t i on sv e r b et - 3p s

-da inf in i t iv )

De t syns att Jan är leds e n

Man s e r a t t Jan är ledsen

E s tni skan s aknar inf ini t ivmärke men har två inf i ni t ive r :

INF l , ' ma-inf ini t iv ' Ex . ' k uu lma ' ( höra )

INF 2 , ' d a- inf i n i t iv ' Ex ' kuu l d a '

I NF l a nvänds h u v u d s a k l i gen v i d verb som betec k n a r röre l s e , efter ett a n ta l

s pec i e l l a verb , s amt efter e n de l a dj e kt i v o c h pa rt i c i p t ex ' va l m i s ' ( redo ) ,

' no u s ' ( en s e om , g å r med på ) , ' o s a v ' ( s k i c k l i g ) , ' h a rj u n ud ' ( van/v i d ) ,

' s u n n i t ud ' ( tvungen ) .

Ex ' Ma o l en va lmi s kuul ama '

' Ta on nou s vaat ama '

I nf 2 a nvänds v i d

l . Verb som u t t rycke r ön sk an , möj l i ghet , av s ik t

Ex ' Jaan näeb l u g e d a

se-3p s -PRE S l ä s a-INF 2

' Jaan kuu l eb mlnna

höra-3p s-PRE S g å - INF 2

2 . Ope r sonl i ga kon s truk t i oner

Ex ' On kuu l d a e t Jaan on kur b

höra-INF ') a t t är l ed se n "-

Jag är redo att lyssna

Jan s e r att läsa

J an hÖl' hur ?wn B ka Z t gå

De t hörs att Jan dl") �ed3 e n

.,.. 106 -

Undant ag : e f t er o p e r s onl i g t ' man må s t e ' använd s INF 1

Ex ' P eab kuu l ama hoo l e g a Man mås te lys s na noga må s t e - 3 p s-PRE S l y s sna- INF l om s o r g -KOMITAT IV

De kä l l ba s e rade o p e r s on l i g a p e r c ep t i on sver ben ger a l l t s å � f a k t iv ' mö n s t r e t '

Vara- 3 p s + V - INF 2 p e r c

N ä r V är ' tunda ' ( känna ) , må s t e nomene t s t å � ELAT IV p e r c

Ex Ma i t se s t o n t unda De t känns på smake n smak-ELAT ä r känna- INF 2 e g o Av smake n kän ns

D e i c ke- f akt iva , kop u l a t iva v e r b en ' tunduma ' och ' pa i s tma ' ( det tyc k s ,

e g ent l . d e t känn s r e sp . d e t s yn s ) har i e s t n i skan f o rmen

V -3p s + V-KOND I T I ONAL I S perc De t känns s om om

Ex Tundub nagu t u l ek s v i hma de t s ku l le b Zi regn känna s - 3 p s -P RE S som komma-KaND r e gn-PART

e l l e r

V - 3 p s + V P RE S PART I C IP iPART . S ING p e r c

E x ? Tund ub v i hma t u l ev a t

känna s - 3 p s -PRE S r e gn-PART komma -PART

e l l e r

P a i sab nagu t u l e k s v i hma De t 3 e r ut s om om

syna s - 3 p s-PRE S som komma -KaND r e gn -PART de t s ku Z le b l i regn

? P a i sab v i hma tu l evat

De opers on l i ga kon s tr u k t i onerna med p a rt i c i p v er kar något kon s t l ade j u s t i

komb i na t i on med ' reg n ! , det norma l a u ttryc ks s ä ttet vore d ä r det a ndra a l ter

na t i vet . Däremot används pa rt i c i p k o n stru k t i onen ofta i uttry c k s om

S a p a i s t ad tundud ha i g e o l evat [1-/ :' :::2' I(:z y' -;), 7. �"'a

du syna s _2 p s -PRE S / känna s - 2 p s -P RE S s j uk v a r a -P ART I C I P s�-;uk

Om ta l a ren u ttryc ker s i g i nd i re kt , återberättar någo t , a nvänd s på e s tn i s ka

i nd i re kt modu s , mod u s o b l i q u u s . Detta uttryc k s s ätt är egen t l i ge n en s a t s -

- 1 0 7 -

förkortn i ng där h uvudordet ä r ett p resens pa rt i c i p ( ' v - p a rt i c i p ' ) i pa rt i t i v .

Detta modu s , s om är l i ka fö r a l l a personer i s i ng . o c h p l uE . , j a kande o c h ne

kande s at ser , motsvarar sven s ka n s ' de t s ä g s ' , ' j a g h ar hört ' o s v .

Ex Jaan nägeva t oma ema

s e -MOD . OBL s in mo r

Jaan va a t avat l indu

t i t t a-p å-MOD . OBL f å g e l -PART

De t sägs att �]an s e �p 3 'z-- n ,rrlO l'i

De t sägs a t t Jan tl: t tar :"iå fåg larna

Mod . ob l . har även s amma n s a tta former , perfe k t b i l da s med hj ä l pverbet ' o l ema ' i i nd i re kt mod u s + part i c i p .

Ex Mina o l evat kuu l nucl De t sägs a t t har> h ö r t . . . . vara-NOD . OBL höra-PART I C IP

Part i c i pformer av v i l ka ' nu d - p a rt i c i pen ' ( a kt i v t perfe k t p art i c i p ) i de f l esta

fa l l mot svara r sven s ka n s s u p i n um , och ' tu d - part i c i pen ' ( pa s s i vt perfe ktpa rt i

c i p ) mots varande sven s ka n s perfe k t part i c i p , a nvänd s i f l era fa l l a v i nd i rekt

percept i on e l l er för förfl uten t i d i pa s s i v ( ' operso n l i g fo rm ' ) .

Den e s tn i s ka pas s i ven , s om ä r en operso n 'l i g fo rm , dv s verb h a n d l i ngen s u tövare

är obes tämd e l l er a l l mä n t tän kt , mot s v a ra s i sve n s ka a v p as s i vforme r e l l er

a k t i va s a ts e r med p ronomenet ' ma n ' s om s u bj e kt .

Ex F i lm on nähtud

f i lm-PART är se-PART I C I P

S e d a o n klil l

d e t - PART ä r no g

kuu l dud

hö ra-PART I C I P

Man har fi lmen har> se tts

Efter verb som betec kna r en k än s l a e l l e r bru k av s i n nen t ex ' tu n dma ' ,

' t u nduma ' , ' n ägema ' , ' k u u l ma ' ( kä nna , känn a s / tyc ka s , s e , höra ) kan en ' a t t

sat s ' för korta s s å att b i ndeordet ' att ' u te l ämna s och pred i katet u t byts mo t

ett p resenspart i c i p , ' v - p art i c i p ' i p a rt i t i v s i ng . ( Se opers . kon s tr . före

gående s i da . ) Denna form kan p å sven s ka ofta återges med i nf i n i t i v .

Ex Ma kuu l en e t l ind l au l ab

j a g hö r a- l p s-PRES at t f å g e l s j ung a - 3 p s -P RE S

Ma kuu l en l indu l au lvat Jag höy' fåge ln 3 .} unga

j ag hö r - l p s -P RE S f å ge l -PART s j ung a-PART -P ART I C IP

- 108 -

Ma näen e t me hed tul evad Jag s e r a t t männen Komr:te r j ag se-l p s-P RE S at t man-PLUR kormna-3pp l -PRE S

Ma näen me hi tu l eva t Jag s e r männen korn ma j ag se - l p s -P RE S man-PART . P L komma-PART-PARTI C IP

Percep t i on s verb oc h b i s a t s komponent

ERFARENHET

S inne s

moda l i t e t

SYN

HÖRSEL

KÄNSEL

D i rekt p e r c e p t ion

Jaan näg i Pee t r i t uj umas J . såg P . s imma s e- 3p s -PRET P . -PART s imma-INE S S IV

näg i ku ida s J . o hu r' P . Jaan Pe e t er UJ u s sag s e -3p s -PRET hur s imma- 3p s -PRET s 1� rnrra de

Jaan kuul i s Pe e t r i t l au lmas .J . hÖr'de n t' . SJung,,] höra-3p s - PRET P . -PART s j unga- 3 p s -PRET

Jaan kuu l i s ku i d a s Pe e t e r l aul i s .f . i7ZÖ� Jd..; hUJ> höra-3p s -PRET hur sj unga- 3p s-PRET P . .c;}!5ng

Jaan tund i s s i p e l g a! j a l g� mööda känna=3p s -PRET myr a-PART ben-PART u tme d

ronima s krypa- INE S S IV

Jaan tund i s ku idas s ip e l ga s

mööda utme d

känna- 3p s - PRET hur myra ron i s krypa- 3p s -PRET

j al g� ben-PART

,1 . kände e n mY r'a krypa uppför' bene t

J . kände hur e n my ra kröp uppfJr b e n e t

Komb i nerat med I N F l kan I NESS I V användas , v i l ket då a nger e n h a n d l i ng s om

någon j u s t u tfö r . S ub j e ktet i b i s a ts e n s ätts d å i p a rt i t i v .

Om e rfara rens och ob jektets a kt i v i teter s amma nfa l l e r i t i den ka n g er u nd i v

använda s .

Ex

SYN

HÖRSEL

KÄ:�SEL

- 109 -

Kuu l d e s P e et r i t l au l�, . . • • . • Nu när' Jag , . . nor Pe ter 3�}Ung�·: hör a-GER P . -PART s j unga-INES S IV

Nähe s P ee t r it t u l ema s Nu när' jag s e r' Pe ter' .K.omma

s e-GER P . -PART komma-INE S S IV

Ind i r e k t p e r c ep t i on

Jaan näg i e t P e e t e r s e- 3 p s -PRET at t

Jaan näg i e t P e e t e r s e-3p s -PRET a t t

Jaan kuu l i s e t P e e t e r höra-3p s -PART a t t

Jaan kuu l i s e t P e e t e r höra-3p s -PP�T a t t

l aulnud s j unga-PART I C I P

uJ us J . sag s imma- 3 p s -PRET

o H uj unud J . såg var s innna":'PART I C H

a t t P . s 'immade

ett P . hade . + S 1.,mrria v

l aulvat J . hÖr'de att D sjöng s j unga-MOD . OBL .

o l evat J . hÖr'de a t t P . vara-PRET-MOD . OBL sjungi t

Jaan tund i s e t s ip e l ga s ron � s J . 7<ände a t t e n my i.'! l känna=3p s -PRET a t t my r a kryp a-3p s -PRET i<.l>Öp uppför' b e n e t

j a l g� mö öda b e n-PART utmed

Jaan t und i s e t s ip e l ga s o l i r on inud J. kände att e n känna� 3p s -PRET a t t myr a va r kryp a-?ART I C I P mYr'a hade kr'Up i t

j a l g�

b en-PART

mö öda

utme d

uppför' bene t

- 1 1 0 -

Kä l l b a serade percept i on s verb , ' opers o n l i ga '

S inne s-moda l i t e t

OMAPXERAD

SYN

HÖRSEL

SMAK

LUKT

KÄNSEL

S inne s

moda l it e t

OMARKERAD

SYN

HÖRSEL

SMAK

Fakt i v , möj l i g a t t förnimma

On märgata e t Jaan on kur b De t märks at t J. är är märka-INF 2 a t t är l ed sen ledsen

De t syns att J . är Zedsen

On näha e t Jaan on kurb är se-lNF 2 att är led sen

On kuulda et Jaan on kurb De t hörs att J. är är höra-liNF2 att är l ed s en ledsen

Ma i t s e s t on smak-ELATIV är

tunda känna-INF 2

et supp s i s a l dab att s oppa innehå lla-3p s -P RE S

De t känns på smaken s i drun i t c i tron-PART att soppan innehå l ler ci tron

el Ma i t s e s t on tunda et sup i s on s i drun i t soppa-INE S S IV är c i tron-PP�T

Löhna s t lukt-ELATIV

on tunda et Jaan su i t s e t ab De t känns på

s igar i! c � garr

är känna-INF2 att röka-3p s=PRE S lukten att J . röker cigarr

On tunda et nug a a t t kniv

on t e r i t ama t a De t känns att kniven är os lipad är känna-INF2 är vä s sa-ABE S S IV

Icke- f akt iv , kopu l at iv

Tundub nagu tuleks kännas-3p s-PRE S som komma-KaND

v i hma re gn-PART

De t verkar som om det sku l le b li regn

Näi b tul evat vihma De t ser ut som om de t s ku l le b li regn synas-3p s-P RE S komma-PART . PARTCIP re gn-PART

Kuu l dub nagu tul i t o r j e hör a s -3p s-PRE S s om brandkår

Mai t seb nagu ma i s e smaka-3p s-PRE S s om j ag s j älv

tu l ek s komma-KaND

De t låter som om brand kåren är på utryckning

o l ek s sup i kee tnud vara-KaND soppa koka-PP�TICIP

De t smakar som om jag hade kokat soppan sjä l v

- 1 1 1 -

S inne s -

moda l i t e t Icke-fakt iv fort s .

LUKT Löhnab nagu l uk t a=3 p s - P RE S s om

p ö l eks brinna-KUND

s � �n här

ku sk i l någo n s t an s

De r; ZiAktap 3 0m J!T/ de t b rann hä.r någons tan s

KÄNSEL Tundub nagu tuba o l ek s kaua kli tma t a l änge e l da-ABE S S I V kännas- 3 p s-PRET som rum vara-KOND

Det känns som om Y"'vl.T!'!me t hade s -e å t t oe ldat länge

O bj e ktet i de översatta parad i gmen s tå r ; nomi na t i v , g e n i t i v o ch p a r t i t i v ,

beroende på verb hand l i ngens i n nebörd . De s s u tom görs d i s t i n k t i onen h e l obj ekt

( tota l obj ekt ) och d e l - e l l er p a rti e l l t obj ekt . Det tota l a obj e ktet s tå r i

gen i t i v s i ng u l ar i s e l l er nom i n a t i v p l u ra l och a nvänd s i s a t s e r s om u p pfy l l e r

a l l a tre kr i ter i erna s om fö l j er :

a . ä r j a kande t i l l s i n i n nebörd

b . verbha n d l i ngen frams tä l l s s om l edande fram t i l l e n a v s l u tad h a nd l i n g

c . obj e ktet ä r bes tämt t i l l s i tt omfång , d v s e n h e l h e t e l l er a l l a fö remå l

a v v i s s t s l ag

Det pa rt i e l l a obj e ktet förekomme r d å m i n s t ett av fö l j ande v i l l kor är u ppfy l l t :

a . verbet är nekande t i l l s i n i n nebörd

b . verbet uttryc ke r pågående h a n d l i ng ( ofu l l borda d ) e l l er u p p repad h a nd

l ; n g

c . verbets h a nd l i ng r i ktar s i g t i l l e n obes tämd d e l av föremå l et

P art i t i v används a l l t i d v i d verb s om kän s l a , bru k a v s i nnen e l l er fo rt s kr i dande

h a nd l i ng under v ars u tföra nde res u l tatet ter s i g o v i s s t . A l l t s å fa l l er de h ä r

a ktue l l a ve rben i n i denna kategor i .

Om percept i on s verben föl j s av ett b i o rd s om anger a t t h a n d l i ngen l ed e r t i l l en

a v s l u t n i ng s tå r obj e ktet dä remot i gen i t i v ( he l obj . )

Ex Jaan kuu l a s p l aa d i l öp un i l y s sna- 3 p s -PRET s k iv a=GEN s l u t -TE RMINAT IV

men Jaan kuu l a s p l a a t i l y s sna- 3p s -PRET s k iva=PART

Jaan vaa t a s r a ama tu l äb i t i t t a=3p s -PRET bo k-GEN igenom

J. ly ssnade ;] ·:� i ;)an t i Z Z s lut

J . ly s snade på s ki van

d"'. ti t tclcie : :. .. ::enom boken

- 1 12 -

men Jaan vaa t a s r aamat u t ,J . ti t tade i boken t i t t a=3p s -PRET bok-PART

Jaan kuu l i s hö r a-3p s-PRET

aru t 1 u s e d i s ku s sIon-GEN

l ö pun i J : hörde på he la s l u t -TERMINATIV dis kuss i one n

men Jaan kuu l i s hö ra-3p s-PRET

arut lu s t d i sku s sIon-PART

J. hörde di s kussionen

och l i ka s å v i d ' pa s s i v t t i ttande ' , tv - n s t å r på

ett prog ram börj a r och s l u ta r .

ett h ö rn o c h ma n märker att

Jaan nä g.!. f i lmi s e - 3p s-PRET f i lm=GEN

Jaan näg i f i lmi s e-3p s-PRET f i lm=PART

o t s a s t börj an-ELATIV

l ö pun i ,]. såa f7: Zmen från s l u t -TERMINAT fv b · · ·- · t " ; l orJ an � t ,.

J . såg fi lmen s lu t ( s e r u t som GEN men u t t a l a s m e d

kvan t i t e t I I I )

I v i s s a fa s ta s amma n s ättn i ng a r s tår obj e ktet a l l t i d i part i t i v o c h Vpe rc i I N F l

Ex und näge� drömma dr öm-PART s e-INF l

söna kuu lma Z.yda o r d-PART hö r a-INF 1

Med verbets l ex i ka l a rot o c h o l i ka morfem ändrar man grundbetyde l sen h o s

verbet . Des s a a v l edn i ngar p l acera s n atur l i g tv i s framfö r i nf i n i t i vände l s erna .

Nedan fö l j e r ett anta l s ådana a v l e d n i n g a r . A l l a ä r i nte a nvändba ra v i d per

cepti o n s ve rben . D ä r de pa s s a r fö l j s de av exempe l .

- t a- ( -d a - )

- u - ( - i-) ( -du- )

a . hand l ingen r ik t ad mo r e t t ob j e kt , kau s a t ive r

Ex t unne - t a -ma f örn imma n g t • med käns e l n s i lmi-ta-ma f örn imma ng t , med synen

b . av l edning som b i ldar verb av adj ek t iv . ve r b s om s y f t ar t i l l b aka p å sub j ekt e t , r e f l ex ive r .

e l l e r n ågon s p a s s iva öve r g ån g f r ån e t t t i l l s t ånd t i l l e t t annat

Ex kuu l -du-ma h ö r a s t llnd-u-ma känn a s

-ne -

- l e - ( -e l e - )

- s k l e -

-a t a - ( -ah t a - )

- t e l e -

- t s e -

- 1 1 3 -

v e r b s om b e t e c knar öve r g ång f r ån e t t t i l l s t ånd t i l l

e t t anna t , gradv i s ,

verb s om b e t e cknar upp r e p a d e l l e r öms e s i d i g hand l i ng ,

f r ekven t a t iv e l l e r r e c ip rok

Ex vaa t - l e -ma t i t t a up p r e p ad e g ån g e r e l l e r

b e t rak t a

' -e l e - ' använd s , f ör u t om v i d s t a r k s t ad i e t a v e t t

verb , ib l and i f o l kv i s o r o c h p o em f ö r a t t f å

y t t e r l i g a r e e n s t ave l s e i e t t o r d .

varakt i g , ' l i t en ' hand l in g

E x s i lm i - s k l e -ma k ika p å

an g e r ens t aka , p l ö t s l i g hand l ing , mome n t an e r

Ex kuu l -a t a-ma l y s t r a , ' ly s sna t i l l '

p l öt s l i g , upp r e p ad hand l ing , momen t o f r ekven t a t iv

marke r a r up p r epade p å g ående van l igen o ck s å grad

v i s a hand l ingar ;kort t inua t ive r

Ex s i lm i - t s e -ma t i t t a p å , denna av l edn in g ä r

van l i ga r e än ' -s k l e - ' f o rmen

SMAK , L U KT OCH KÄNSEL

Kä l l b a serade

T i l l s k i l l na d från s ven s ka n ka n man på e s tn i s ka i nte s äg a ' B rödet sma ka r

sött/ s u rt/bränt ' . De mÖj l i ga a l tern a t i ven på e s tn i s ka ä r

Le ib o n ma gu s / hap u l korb enud

b r öd är s ö t s u r b r änna-PART I C I P

e l l e r Le iva l on ma gu s / hap u / ko rb enud ma i t s e b r öd-ADE S S I V ä r s ö t s u r b r änna-PART I C I P smak

- 1 14 -

o c h Ma t en sma k a r s ö t t ! b r än t

S ö ök on ma gu s / körb enud mat är s ö t b r änna-PART I C I P

r e s p . S ö ö g i l on magu s / ko rb e nu d ma i t s e

ma t -ADE S S I V är s ö t b r änna-PART e r P smak

Sven s ka n s komb i na t i oner ' sma ka/ l u kta + ett s u b s ta n t i v ' s om närma re prec i s e ra r

sma ken res p . l u kten , fö l j e r p å e s tn i s ka mön s tret ova n . I Soppan sma kar c i tron/

pep pa r i heter fö l j a kt l i gen

S u p i l on s i d run i / s o p p a-ADE S S I V är c i t ron-GEN

e l . Sup p ma i t s eb s id run i

s o p p a sma ka- 3 p s -PRE S c i t ron-GEN

l i ka s å b l i r I J a n l u kt a r c i ga rr/ s vett '

Jaan i i on s i gari..

-ADE S S r V är c i g a r r -GEN

p l. p r!. ma i t s e

p e pp ar -GEN smak

p i p r!. j ä r g i

p e p p a r -GEN e f t e r

l ohn

sv e t t -GE N l uk t

O o e r s o n l i g a kon s tru kt i oner fö l j e r mön s t ret o v a n . I De t l u kta r c i g a r r om Jan/ i korr;do re� översätts

Jaan i i o n s i gari.. l ohn / Ko r i d o r i s o n s i ga r.!. l ohn korr i dor-INE S S IV är c i g a r r -GEN l uk�

' Sma ka l u kta ' + som + ämnes namn / ART + NOM

I Det här ka ffet sma kar s om tj ära ' heter

S e e kohv i ma i t s e b ku i

de t t a ka f f e smaka - 3 p s -PRE S s å s om

e l l e r mer s kr i v s p rå ksmä s s i g t

See kohv i ma i t s e b t o rvana t j är a -E S S IV

t o rv

t j ä r a

Verbet ' l ö h nama ' är neutra l t e l l e r beroende på kontexten pos i t i vt .

' Ha i s ema ' ä r neg a t i vt ( l u kta i l l a ) , och fö r ' s t i n ka ' a nvänds I l eh kama l .

- 1 15 -

Den a b s o l u ta kons tru kt i onen ( V i be rg , 1 98 1 )

J an s e r J aan näeb

Jan hör Jaan kuu l eb

är l i k s om på svens ka u ttry c k fö r förmåg a , l i ka s å h a r verben l u kta och sma ka ,

s om på s ven s ka , vä rder i ng i s i n a b s o l uta kons tru k t i o n .

Jaan l 6hnab

l u k t a - 3 p s -PRE S

Jan luktar

Denna s a t s verkar ofu l l s tä nd i g , den s ku l l e ka n s ke to l k a s negat i v t , tro t s att

verbet i s i g ä r neutra l t , dä remot ka n

NUUd kohv i

nu kaf f e

ma i t s e k s

smaka-KOND

bara to l ka s pos i t i v t .

Nu s ku l le kaffe smaka

(bra )

Ave n i e s t n i s kan a n v ä n d s ett v e rb , k n u tet t i l l k äns e l n , v i d erfarenhet :

Ma tund s in ma i t s e s t e t supp s i s a l d a s p ip a r�

j ag känna - 1 p s -PRET smak-ELAT I V a t t s o p p a innehål l a-3p s -PRET p e p p ar-PART

Jag kän ner på smaken att soppan inneh1 l ler pepp ar

Ma tunds in sup i s p i p r a ma i t s e t

s o p p a - I NE S S I V peppar-GEN smak-PART

l ikas å

Ma tund s in 1 6hna s t e t

lukt -ELATIV a t t

Ma tund s in po l enu d

p6 1 e�

L b rnna- 3 p s -PRET

1 6hna

b r inna-PART I C IP lukt -PART

Jag kände smake n av peppar i soppan

Jag kände på lukten att

de t brann

- 1 1 6 -

D i fferent i er i ng a v fäl ten e s tn i s ka

I Ak t iv i t e t E r f a r enhe t Kopu l a t iv � v ä l j a n ä g ema

SYN vaa t ama n ägema n ä ima

r

HÖRS EL kuu l ama kuu lma kuu l duma

l

KÄNSEL ka t s urna t undma t unduma ,

t SMAK ma i t sma ma i s e t t undma ma i t sma I

r-" i

I / n e u t r . LUKT nUtl s u t ama l åhna t undma l åhnama e l p a s

ha i s ema / neg .

- 11 7 -

L I TTERATU R

Cap l a n , D , A note o n the ab s tract read i n g s o f verbs o f percept i on .

Gruber , J ( 1 96 7 ) , loo k a nd s ee . L a ng uage 43 .

Haama n , A ( 1 96 2 ) , l ärobo k i e s tn i s ka . Bo kförl aget Med b o rg a rs ko l a n , U pp sa l a .

J ä nes , H ( 1 966 ) , Ees t i kee l . Ees t i k i rj andu s e komi tee , S a n Fran s i s co .

L i p i n s ka -G rzegore k , M ( 1 97 7 ) , Same p ro b l ems of contra s t i ve a na l ys i s : Sentences w i t h n o un s and verbs of s en s u a l percepti on i n Eng l i s h and Po l i sh . L i n g u i s t i c Res e a rch , I nc . E dmo n to n , Canada .

Rogers , A ( 1 97 2 ) , Another l oo k a t f1 i p percept i on verbs . C lS 8 . Rogers , A ( 1 97 1 ) , Th ree k i n d s o f phys i ca 1 percept i o n verbs . C L S 7 .

Saareste , A ( 1 95 9 ) , Ees t i kee 1 e mö i s te l i ne s ö nara ama t , Stoc k ho l m .

Va l gma , J & Remme l , N ( 1 968 ) , E e s t i kee 1 e g ramma t i ka . K i rj a s tu s Va l g u s , Ta l l i n n e

V i berg , A ( 1 980 ) , SSM Report 7 , Tre s ema n t i s ka fä l t i s ven s ka n och någ ra a ndra s p rå k . I ns t fö r l i ngv i s t i k , Stoc k ho l ms u n i ve rs i te t .

V i berg , A ( 1 98 1 ) , SSM Report 8 , E n typo l og i s k u nders ö kn i ng av percept i on s ve rben s om e t t s ema n t i s kt fä l t . I n s t fö r l i ngv i s t i k , Stoc kho l ms u n i vers i tet .

- 1 1 8 -

SUMMARY I N ENGL I SH

The verbs of percept i on i n E s ton i a n

The mos t i mportan t f i e l d s pec i f i c components a re t h e f i ve s e n s e moda l i t i es :

S I GHT , HEAR I NG , TOUCH , TASTE a n d SMELL . T he mos t i mportant genera l compo

nents a re c a l l ed ACT I V IT Y , EX PE R I ENC E and CO PULAT I VE . The d i s t i nc t i o n be

tween an act i v i ty and a n expe r i ence i s i l l u s trated by pa i rs s uc h a s l oo k at

v s . s ee and l i sten to a n d h ea r , i n E s ton i a n raa tama a n d nägema , k u u l ama a nd

k u u l ma . Act i v i ty refers to a n u nbounded proces s t h a t i s cons c i o us l y con

tro l l ed by a h uman agen t , whe rea s experi ence refers to a s ta te t h a t i s not

contro l l ed . T he d i s t i nct i o n between a n a c t i v i ty a nd a n exper i ence o n one

hand and a copu l a t i ve expres s i on o n t he other hand i s dependent o n a pheno

menon that i s c a l l ed bas e s e l ect i o n . Ba s e s e l ect i o n refers to t he c ho i ce

of a gramma t i ca l s u bj ect amo n g t h e deep s erna n t i c c a s e ro l es a s s o c i a ted w i th

a certa i n verb . An exper i ence-ba s ed verb takes t he a n i rnate be i ng t hat h a s

a certa i n men t a l exper i ence a s a s u bj ect . A s o u rc e - b a s ed verb ta kes t he

exper i enced e n t i ty a s a s ubj ect . A copu l at i ve expres s i on i s def i ned a s a

s o u rce-ba s ed s tate .

THE BAS I C PARAD I GM O F THE VERBS O F P E RC E PT I O N I N ESTO N I AN

SENSE MODAL I TY ACT I V I TY EX P E R I ENCE COPULAT I VE

S I GHT vaatama nägema v ä l j a n ägema

n ä i rna

H EA R I NG k uu l arna k uu l rna k u u l d urna

TOUCH kats uma t undrna t undurna

TASTE ma i tsma ma i s e t t undrna ma i t sma

SMELL n u u s u tama 1 6 h n a t undrna 1 6 h nama I neutr. or pos. ha i s erna I neg .

- 1 1 9 -

Uppsats 4

I s kra Jorda nova

PERC E PT I ONSVERBENS S EMANT I K I BULGAR I S KAN

I nnehå l l

O . I n l edn i ng

l . Kort övers i kt av bu l gar i s ka n s verbsys tem

2 . D i fferent i er i ng mel l a n de o l i ka f ä l ten

A . H and l i ng

B . E rfa renhet

C . Kopu:l a t i v

D . Operson l i g erfaren het

E . Operson l i g t kopu l a t i v

3 . Pref i xens funkt i on . Förändr i ng av verben s betyde l s e

A . I nten s i tet

B . R i ktn i ng

C . Akt i onsart

4 . D i re kt och i nd i re kt percept i on

L i tteratur

- 12 0 -

O . I NL E DN I NG

Ordförrådet kan i a l l a s pråk i nde l a s i s emant i s ka fä l t . Med ett s emant i s kt fä l t

menas ett anta l ord s om bes kr i ver ett erfa renhetsområde , t ex rörel s e , percep

t i on , menta l a a kt i v i teter , färg e r o s v . Varj e ord får s i n betyde l s e i re l a t i on

t i l l de andra orden i nom samma område . Ett s eman t i s kt fä l t består av två kompo

nenter : en begrepps komponent och e n l ex i ka l komponen t . Begrepps komponenten är

den b i t av den yttre verk l i g heten s om ä r knuten t i l l v åra u pp l eve l s e r , erfa ren

heter , uppfattn i ngar och tan ka r . Den l ex i ka l a komponenten består a v ordförrådet

s om ma n använder , g ramma t i s ka d i s t i n kt i oner och reg l e r o s v , d v s det s prå k l i ga

u ttryc kets s truktur på en dj upare n i vå . De s prå k l i ga u ttryc ksmed l en ä r nära

rel aterade t i l l våra psyko l og i s ka proces s er och sätt ' att tänka och påverkas av 011-vär l den . Varj e begrepp i v årt tän kande ä r förkn i ppat med ett kon kret e l l er ett

abs tra kt t i ng s om ex i s terar i verk l i g heten och s om ä r kodat i s pråk l i g a termer .

Sams pe l et me l l an begrepps komponenten och den l ex i ka l a komponenten bet i ngar i n

de l n i ngen i s emant i s ka fä l t . V i l ket fä l t ett ord h ö r t i l l bes täms av de för

hå l l anden som råder me l l an d e s s l ex i ka l a komponent och a ndra ords l ex i ka l a

komponent v i d representa t i onen av ett v i s s t begrep p . På detta s ätt avgrä n s a s

s törre e l l er m i ndre områden av i nnehå l l s s u b s ta n s en .

Ett s emant i s kt fä l t består av f l era de l fä l t s om i s i n t u r kan de l a s i n i m i ndre

enheter . Re l a t i onerna me l l an des s a kan bes kr i vas i termer av hyponym i och syno

nymi . Ett prob l em s om uppstår v i d denna h i erark i s ka s tru ktu rer i ng av orden i

ett s prå k ä r mot i ver i ngen för k l a s s i f i cer i ngen , d v s v i l ka kr i teri er s om s ka l l

a nvända s . Eftersom det i b l and ä r s vå rt att avgöra om två ord hör t i l l s amma

s emant i s ka fä l t ( ofta har ett e l emen t s k i ftande betyde l se och dyker upp i f l e ra

fä l t e l l e r l öper tvä rs genom fä l ten ) u p p s tå r många över l appn i ngar me l l a n de

o l i ka fä l ten . För att reducera f l ertyd i gheten och k l argöra v i l ken i nformat i on

s om avses må ste man ta kontexten ( den s prå k l i ga omg i v n i ngen ) s om hj ä l pmedel .

Om man j ämfö r två s prå k s s emant i s ka fä l t med varandra , f i nner man att det i de

f l e s ta fa l l i n te råder någon entyd i g re l at i on me l l an medl emmarna i nom fä l tet .

Ett s prå k kan t ex ha uttryc k för ett begrepp som repre s entera s med a nd ra termer i ett annat s prå k e l l er som h e l t s a knar motsva r i ghet i ett tredj e a v den

a n l edn i ngen a tt uttryc ket/begreppet i nte ä r betyde l sefu l l t i detta . Att varj e

s prå k h ar begrepp och betyde l s e r s om i n te h a r någon d i re kt motsva ri ghet i andra

s prå k ka n s e s som en kons e kvens av de o l i ka tän ke s ä t te n , en kon s e kvens av n at i o -

- 1 2 1 -

nernas vär l d s u ppfattn i nga r , ku l tu r och s o c i a l a s tr u kt ur s om a v s peg l a s i s prå ket .

Efte rs om probl emet s p rå k och tan ke ä r v ä l d i g t omfa ttande , s ka l l j a g begrä n s a

m i g t i l l e t t undero rdnat område , n ä rmare bes tämt t i l l P E RC E PT I ONSVERBEN .

Percept i on s verben är de verb s om ä r knutna t i l l mottagn i ng av i nforma t i o n v i a

våra s i nnesorgan . Det f i n n s e n mängd s ema n t i s ka d i men s i oner i nom fä l tet med

mera e l l er m i ndre s karpa grä n s e r . De v i kt i g a s te s i nne smoda l i teterna är fem :

SYN , HöRSEL , L UKT , SMAK och KÄNSEL . De verb som ä r knutna t i l l s i n nesmoda l i teter

na kan i nde l a s i t re h uvudgrupper : HANDL I NG , ERFARENH ET och KOPULAT I V med de två

u ndergrupperna O PERSON L I G ERFARENHET och O P ERSONL I GT KO PULAT I V ( s e Ake V i berg 1 980 ) •

l . KORT öV ERS I KT AV BULGAR I S KANS VERBSYSTEM

B u l gar i s ka ns verbsys tem är v ä l d i g t komp l i cera t . De o l i ka g ramma t i s ka betyde l

serna ho s verbet ( person , numeru s , temp u s , modu s , part i c i p os v ) b i l da s genom

fö rändr i ng av ä nde l ser och i b l and en de l av s tammen , användn i ng av h j ä l pverb

och pa rt i k l a r och dyl . V arj e verb har två o l i ka verbformer beroende på den

a s pekt u r v i l ken ma n ser en v i s s h a nd l i ng :

( a ) raz g l ezdam

( b ) raz g l edam

Båda verben s tå r i pre s en s , l : a person , s i ng u l ar i s och betyder ' un ders ö ka ' .

Exemp l en i ( a ) beteckn a r h a nd l i ngens vara kt i ghet och s u cces s i va utveck l i ng och

ka l l a s dä rför ofu l l bordad hand l i ng e l l er I MPERFE KT I V VERBFO RM . J ag s ka betec kna

sådana verb med ---� . Dä remot betec kna r exemp l en i ( b ) e n fu l l s tä nd i gt a v s l u tad

hand l i ng och ka l l a s PERFEKT I V VERBFORM och jag s ka ma r kera des s a verb med o .

Ma n bör obs ervera att de o l i ka verbformerna i nte u ttryc ker o l i ka hand l i nga r ,

utan bara o l i ka a s pe kter a v ett och s amma verb . Dä rför kan båda fo rmerna före

komma v i d bes kr i v n i ngen av en och s amma s i tua t i o n / s keende . I förfl u ten t i d får

des s a verb fö l j ande form :

( a ) razg l ezda� e - i mpe rfe kt , 3 p . s . �

( b ) razg l eda - aor i s t , 3 p . s . C)

Det f i nns två typer av verb i b u l gar i s ka n : v a n l i ga verb och refl ex i va verb . Va n -

- 1 2 2 -

l i ga verb ä r de s s a s om ba ra be står av en l ex i ka l e n het . Ref l ex i va verb ä r de

verb som i n nehå l l er det refl ex i va p ronom i net s e e l l er � som s p e l a r en v i k t i g

rol l och påve rkar verbets l ex i k a l a o c h g ramma t i s ka betyde l se . Ett refl ex i v t

pronome n p l acera s norma l t d i re kt före verbet . Om verbet s t år i n i t i a l t ; s a t

sen , p l aceras ett refl ex i vt pronomen doc k efter verbe t .

Av verbets g ramma t i s ka form för person syn s vem s om u tför h a n d l i ngen ( e l l e r

på ve rkas av denna ) och dennes att i tyder t i l l den . D ä rför ä r s u b j e ktet i n te e n

ob l i g a tor i s k de l av s ats en . D e t f i n n s v i s s a v e r b s om ä r oma rkerade fö r person

och som bara kan användas i 3 : e pers . s i ng . Des s a t i l l s amma n s med a l l a refl e x i ·

va verb kan man använda för att betec k n a operson l i g e rfaren h e t och operson l i g t

kopu l a t i v och de motsvaras av den pa s s i va kons tru kt i onen i s ve n s ka n . Exempe l :

V i zda s e - Det s y n s . . • Man s e r

Cuva s e . • . - D e t hörs . • • M a n hör � u s tvuva s e . • . - Det kä nn s Man k ä nner

2 . D I FFERENT I ER I NG MELLAN FÄLTEN

Om ma n n u g å r genom de o l i ka fä l ten och j ämfö r percept i o n s verben , v i s a r det

s i g att a l l a verb för kopu l a t i v och erfa ren het ( i n k l u s i ve operso n l i g e rfa ren

h e t o c h operson l i g t kopu l a t i v ) kräver e t t komp l eme n t . Detta komp l ement k a n

vara e n nomi na l fra s , e n adverb i a l fras , e n a dj e kt i vfras e l l er e n h e l s at s .

A . HANDL ING :

1 . Syn .

2 . Hörs e l .

a ) I va n g l eda - s e p t i c i -te . ( s e - i mp . 3 . s . , te-best . p l . N P )

I . t i ttade p å fåg l a rna :

b ) I van g l eda - se s a s redotoceno . ( s e - i mp . 3 p . s . , ADV )

I . t i ttade u ppmä rksamt .

c ) I van g l eda -se . ( u tan komp l emen t )

a ) I va n s l u sa - se rad i o . ( se - i mp . 3p . s . , �.!:) 1 . l ys s nade p å rad i o .

b ) I va n s l u sa - se bez da kaze nesto . ( V P )

1 . l ys s nade u tan att s äga något .

c ) I van s l usa - se . ( u tan komp l emen t )

1 . l ys s nade .

- 1 2 3 -

3 . Sma k . a ) I va n op i ta s upa -ta . ( a or . 3p . s . , ta �bes t . s . f . N P )

I . sma kade på soppan . ( op i ta = pröv�)

? b ) I van o p i ta . ( u tan komp l emen t )

I . sma kade på ?

4 . L u kt . a ) I van po-mi r i s a p u ra - ta . ( aor . 3p . s . , ta - bes t . s . f . N P )

L l u ktade p å c i g a rren . ( po - p ref i x = börj a )

? b ) I van po-mi ri s a . ( u ta n komp l emen t )

I . l u ktade på ?

5 . Kä n se l . a ) I va n o - p i pa kam� ka . ( aor . 3p . s . , N P )

I . kände på s tenen . (�-prefi x = a l l a s i d o r )

? b ) I van o -p i pa . ( u tan komp l ement )

I . kände på ?

B . ERFARENHET :

l . Syn . a ) I van v i �da - s e pt i c i - te . ( i mp . 3p . s . , bes t . p l . N P )

I . s åg fåg l arna .

b ) I va n v i dj a v s i no . ( aor i s t 3p . s . , ADV )

1 . s åg a 1 1 t .

? c ) I va n v i dj a / v i tda-�e ( omöj l i gt u tan komp l ement )

2 . Hörs e l . a ) I va n � uva - �e rad i o -to . ( i mp . 3p . s . , to -bes t . s . n . �)

L hörde rad i o n .

b ) I van � u �e toj v l eze . ( aor . 3p . s . , B S )

I . hörde att han kom i n .

c ) I va n � uva-�e dobre . ( i mp . 3p . s . , ADV )

I . hörde bra .

? d ) I van � u va - �e ( omöj l i gt utan komp l eme n t )

I . hörde ?

3 . Sma k . a ) I van u s et i v k u s a n a l i mon v s u pa -ta . ( ao r . 3 p . s . , N P )

I . kände sma ken a v c i tron i s oppa n .

b ) I van po�u s tvuva v k u s a na l i mon . ( a or . 3p . s . , N P )

I . kände sma ken a v c i tron .

? c ) I van u set i / po�us tvuva v ku s a ( omöj l i gt )

I . kände sma ken ?

4 . L u kt . a ) I van u s e t i m i r i zma na p u ra v s taj a ta . ( aor . 3 p . s . N P ) I . kände l u kten a v c i garr i rummet .

- 1 2 4 -

b ) I van po� u s tvuva m i r i zma na p u ra . ( aor . 3p . s . , N P )

I . kände l u kten a v c i garr . ? c ) I va n u s e t i / po�u stvuva mi r i zma ( omöj l i gt )

I . kände l u kten ?

5 . Kän se l . a ) I va n u s et i / po�u s tv uva ed i n kam� k pod kra ka s i .

( a or . 3p . s . , N P , pod = under , s i = s i n )

I . kände en s to r s ten under s i n fot . b ) I va n u s et i c e edna mrav ka l aze-�e po kra ka mu .

( aor . 3p . s . , BS ( i mp . 3p . s . , �e = a tt , �� = han s ) )

I . kände att en myra kröp u ppför benet .

? c ) I va n u s et i /po�ustvuva ( omöj l i gt )

C . KO PULAT I V :

l . Syn .

I . kände ?

a ) I van i zg l e�da-�e t��en . ( i mp . 3p . s . , e n - s . m . ADJ )

I . s å g l ed sen u t .

b ) I van i zg l e�da -�e kato ma l ko momce . ( i mp . 3p . s . , N P )

I s å g u t s om e n l i ten poj ke .

? c ) I van i zg l e�da-se ( u tan komp l emen t )

I . s å g u t ?

2 . Hörs e l . a ) I van i z g l ezda -se taz - en . ( samma s om C . l . a . )

I . l ät l edsen .

G l a s -a t na I van bese tazen . ( bese = vara i mp . 3p . s . )

( rös t-en av I . v ara l edsen , ADJ )

b ) I van i z g l ezda -se kato ma l ko momce . ( s e C . l . b . ) G l a s - a t na I van bese kato na ma l ko momce .

( röst-en av I . v a ra s om av l i ten poj ke )

I . l ät s om en l i ten poj ke . ? c ) I va n zvuce-se ( omöj l i gt )

3 . Smak .

I . l ät ?

a) Supa-ta ima-�e vkus na limon . ( imp . 3p . s . , NP) (soppa-n hava smak av citron)

Soppan smakade citron .

b) Supa-ta be�e vkusn-a . ( imp . 3p . s . , a-s . f . ADJ)

(soppa-n vara god)

Supa-ta ima-�e hu bav vkus . (imp . 3p . s . )

(soppa-n hava god smak)

Soppan smakade gott .

- 1 25 -

4 . L u kt . a ) I va n m i r i �e-�e n a p i ra . ( i mp . 3 p . s . , �) I . l u k tade c i garr .

b ) I va n m i ri �e-�e h u bavo . ( i mp . 3p . s . , �DV )

I . l u k tade gott .

c ) I va n m i r i s�-�e . ( u tan bes tämn i ng - ne g a t i v t )

5 . Kän s e l . a ) Not-�t be�e o s t� r . ( va ra- i mp . 3p . s . , �DJ -m . s . )

Kn i ve n kändes v a s s . b ) I va n po�us tvuva kam� ka s tuden koga to s edna n a n ego .

I . k änna ( ao r . ) s ten ka l l n ä r/då s i tta p å den )

Stenen kändes ka l l , d å l . s atte s i g på den .

D . O P E RSONL I G ERFARENHET :

O . Omarkerad - anger e j s i n ne smoda l i te t : l i � i s i = det mä rk s

l . Syn .

?

a ) V i tda s e mnogo dobre . ( pres . , �- ref l . pr . , ADV )

Det syn s v ä l d i gt bra .

b ) V i tda s e �e I va n e t�ten . ( p res . , �!- a t t , B S )

Det syns a tt I . ä r l ed s en .

c ) V i zda s e ( omöj l i gt )

2 . Hörs e l . a ) C uva s e 1050 . ( pres . , ADV )

Det hörs d å l i gt .

b ) C uva s e ce I va n e tazen . ( pres . , B S ) Det h ö rs a tt I . ä r l ed s en .

c ) Rad i o- to s e cuva na nj a ko l ko k i l ometra . ( pres . N P )

Rad i o n hörs f l era k i l ometer . v

? d ) C uva s e ( omöj l i gt )

3 . Sma k . a ) P o v ku s a s e u s e s ta/ c u s tv uva c e v s u p a - ta i ma l i mon .

( av sma ken kä nn s ( p res . ) a tt i s oppa- n f i n n s c i tron )

Det känns på sma ken a tt soppan i nn e h å l l er c i tron .

4 . L u kt . a ) Po mi r i zma - ta s e u s e�ta ce I v a n e p us i l v s taj a - ta .

( på l u kt -en k änn s ( pres . ) a tt I . rö ka ( pa s t part i e . )

Det känns på l u kten a tt l . h a r rökt i rummet .

5 . Kän s e l . a ) Cu s tv u v a / u s esta s e ce kama ka e s tuden ( pres . , B S )

Det känns a tt s tenen ä r ka l l .

E . O P ERSONL I GT KO PULAT I V :

l . Syn . a ) I z g l ezda ce s te v a l i s nj ag . ( p res . , SS , � te-fu turum )

Det s e r u t s om om det b l i r s n ö .

- L2 6 -

? b ) I zg l etda ( u tan komp l ement )

2 . Hörse l . a ) I s g l ezda ce n j a koj i dva . ( pres . , BS )

Det l å ter s om om någon kommer .

b ) Tova zvuc i dobre . ( pres . , ADV )

Det l åter bra .

3 . L u kt . a ) Mer i se na nesto i z gorj a l -o . ( pres . , Q- s . n . ADJ )

Det l u kta r s om om något b r i nner .

? b ) Mer i se ( u tan komp l emen t )

4 . Sma k . a ) I ma v k u s kato c e a z s am p rav i l s upa - ta .

( hava sma k s om om j a g l aga ( pres . part i c . ) soppa - n )

Det sma kar s om om j ag s j ä l v l agat s oppa n .

5 . Kän se l . a ) I z d l ezda ce I va n e otvori l prozoreca .

Det känns ( verka r ) s om om I . h a r öppnat föns tret .

b ) I z g l ezda ce e sen -ta i dva s koro . ( pres . , B S )

Det kä nn s ( ve r ka r ) s om om hö sten s n a rt kommer .

Som framg år av exemp l e n och a v f i g u r l . f i n n s det i ngen d i fferent i er i ng me l l a n

de kopu l a t i va verben för syn och h ör se l och me l l a n operson l i gt kopu l a t i v för

syn , h ör se l och kä n se l . I s t ä l l et använder man ett mera a l l mänt och netura l t verb

i zg l ezda = verka . vars s tam är gemensam med percept i on s verbet fö r syn ( h and l i ng ) .

Fö r att ma rkera s k i l l naden me l l a n de två s i nne smoda l i teterna kan ma n göra en om

s kr i vn i ng av fö l j a nde typ : G l a s a t na I van bese tazen . ( I va n s rös t v ar l ed s en . )

Det f i n n s i pr i n c i p ett verb s om d i rekt mo tsvarar l åta i s vens ka n . men det kan

bara före komma när s ubj e ktet ä r n ågon l j ud kä l l a ( e l l er produ kt a v denna ) + ADV .

Exempe l :

G l a s a t na I van zvucese tazno . ( I va n s rö s t l ät l ed sen . )

Kamba nata zvucese monotonno .

( K l ockan l ä t monoton . )

e l l er i uttryc k som :

Tova z v uc i s t ranno/dobre .

( Det l åter kons t i gt/ b ra . )

Presenta na pt i c i te zvucese oste v u s i te mu .

( Få g l arnas s å ng r i ngde fortfarande i h a n s ö ron . )

Fö r opers on l i g e rfaren het f i n n s det även en överg r i pande och oma r kerad term s om

kan a nvä ndas om a l l a s i nnesmoda l i teter : l i c i s i . Verbet h a r i nte exa kt mots va r i ghet

- 12 7 -

i svens kan , men ma n kan övers ätta det med det mä rks + en nyan s a v sä kerhet .

Exempe l :

L i c i s i

L i c i s i

L i c i s i

v ce v ce v ce

I va n e tazen . ( De t mä rk s att I . är l ed s e n . )

v s u pa ta i ma l i mon . ( Det mä rks att soppan i n nehå l l er c i tron . )

nozat e natocen s koro . ( Det mä rks att k n i v e n ä r nys l i pad . )

De kopu l a t i va verben för s i n ne smoda l i teterna sma k och kän s e l s a kn a s oc k s å i det

b u l gar i s ka s pråket . För sma k använder ma n kopu l an e = vara + ADJ ( t ex sma ka gott )

e l l er i ma v k u s a na = ha sma k a v + N P ( t ex sma ka c i tron , h a sma k av c i tron ) . Ver

bet u s esta/cu s tvuva = känna före komme r i nte n ä r s u bj e ktet ä r i c k e - l evande . I

s tä l l et s ä tts ett l evande s ubj e kt e l l er verb för operson l i g e rfa renhet i h u v ud

satsen o c h kopu l an � = vara i b i s atsen . v C u s tvuva s e ce noza t e o s ta r . ( Det kä n n s att k n i ven ä r va s s . )

I van poc u s tvuva c e nozat bese o s ta r . ( I va n kände att k n i ven var va s s . ) - det

är I van s om känner och i nte kn i ven .

Som s vens kan h ar bu l gar i s kan tre verb med o l i ka v ärde r i ngar fö r percept i on a v

l u kt : me r i �a = l u kta ( ne utra l t ) , u h a j a = dofta ( po s i t i vt ) och sm�rdj a/vonj a =

s t i n ka ( negat i vt ) . N är det neutra l a verbet s tå r utan någon be s tämn i ng to l kas det

nega t i vt . I a l l a andra fa l l får verbet s i n betyde l s e från s ammanhanget . I b l and kan

ma n a nvända ve rb med pos i t i v e l l e r nega t i v värde r i ng t i l l s amma ns med ett komp l e

ment s om har motsatt men i ng för a tt u ttryc ka i ro n i . T ex " Gud , vad d u s t i n ker par

fym ! II

3 . PRE F I X ENS FUNKT I ON . FöRÄNDR I NG AV VERBENS B ETYDELSE

Typ i s kt fö r b u l gar i s ka n s verbsys tem är användn i ng a v s u ff i x och s ä rs k i l t pref i x

för b i l dande av o l i ka verbformer . Detta h a r två kon s e kven ser för det nyb i l dande

verbet - å ena s i dan i nförs någont i ng nytt i den l ex i ka l a betyde l s e n , å andra

s i dan förändras det urs prung l i ga ve rbet s ofu l l bordade form t i l l fu l l bordad form

hos det nya verbet . Den nya extra betyde l sen hos verbet ä r en o rs a k t i l l a tt verbets a kt i ons art fö rändra s . E tt och s amma prefi x kan förb i ndas med o l i ka verb och uttryc ka o l i k a a k t i on s art och tvä rtom , e n och s amma a kt i o n s a rt kan repre s e n tera s av o l i ka prefi x . Gemens amma s ema nt i s ka komponenter f ö r a kt i on sa rten är : r i ktn i ng , a s pekt ( bö rj a n/ s l u t a v hand l i ngen ) och i ntens i tet . De förs ta två bes kr i ve r kva l i tet- ka ra kter i s t i s ka drag hos ve rbet , meda n den s i s ta - i nten s i teten -

Figu

r l

sinn

esrno

da-

l i t

et

SYN

HöRS

EL

SMAK

LUKT

KÄNS

EL

OBS

l Al

la v

erb

är i

pr

esen

s l.

per.

sing

. (b

ulga

risk

an s

akna

r in

fini

tivf

orm

)

HAND

LING

ER

FARE

NHET

KO

PULA

TIV

gled

am

vizs

dam

izgl

ezda

m

slu�

am

cuva

m ..

....

....

...

(zvu

ca)

vkus

vam/

po

cust

vuva

m im

a vk

usa

na

opit

vam

vkus

a na

'h

a sm

ak a

v'+

NP

-(=

pröv

a)

'kän

na s

mak

av'

e +

ADJ

'var

a'

T3P.s

.)

pocu

stvu

vam

••

v

mir

izma

na

po-m

l rls

a •

•

v m

l rl s

a (p

ref

. )

'kän

na l

ukt

av'

o-pi

pam/

na

- eip

am/

uses

tam/

us

esta

m/

e cu

stvu

vam

pocu

stvu

vam

'var

a'

-3p

.s.

OPER

SONL

IG

ERFA

RENH

ET

[ l i ti

s i I

vizd

a se

(r

efl.

pr

.)

po v

kusa

se

Cust

vuva

'av

smak

en

känn

s'

po m

iriz

mata

-

v se

cus

tvuv

a

'av

lukt

en

känn

s'

uses

ta

sel

cust

vuva

se

OPER

SONL

IGT

KOPU

LAT

IV

isgl

ezda

(d

et v

erka

r)

ima

vkus

a

. 'ha

sm

ak'-

3p.s

.

•• v

,

mlr

lSe

· (3p

.s.)

izgl

ezda

(ope

rs.V

+r.p

r.)

(d

et v

erka

r)

l _

__

I i ,

I-'

N

CJ:)

- l2 9 -

anger verbets kva n t i tet .

A . I nten s i tet

a) na - proces sen ( den verba l a h and l i ngen ) har svag verkan :

I va n nami r i s va�e na p u ra .

( I . l u ktade l i te grann c i g a rr . )

b ) p o - hand l i ngen s ke r i nom ett begrä n s a t t i ds i n te rva l l och/e l l e r l i ten

grad :

I van pog l eda pt i c i te .

( I . t i ttade ett tag på fåg l arna . )

c ) raz - hand l i ngen s ker i v ä l d i g t s to r grad och mycket i n ten s i vt : t vetj ata s e ra zmi r i s a ha s i l no .

( B l ommorna börj ade dofta myc ket s ta rkt . )

B . R i ktn i ng

a ) v - h and l i ngen är ri ktad i n åt :

I van se � l ezdase v tamnoto .

( I . s t i rrade i n i mörkret . )

b ) o/u - hand l i ngen u tförs å t a l l a h å l l och i s tort omfång :

I v an se �g l eda . ( I . s å g s i g om . )

I van s e os l u sa . ( I . l ys s nade å t a l l a h å l l . )

c ) pod - hand l i ngen u tförs i r i ktn i ng nerå t ; a b stra kt :

att göra någont i ng i h eml i ghet :

I van pods l u svase zad v ratata .

( I . smyg l ys s nade v i d dö rren . )

C . As pekt/akt i ons art

a ) do - hand l i ngen u tförs t i l l en v i s s gräns e l l er s l u t :

I van dos l u sa pr i kaz kata .

( I . hörde s agan t i l l s l u t . )

I van dog l eda fi l ma .

( I . s å g f i l men t i l l s l u t/ he l a fi l men . )

b ) za - börj a n a v en h and l i ng :

I van s e zas l u sa v rad i oto .

( I . börj ade l ys s na p å rad i on . )

I v an s e zB9 l eda v tamnoto .

( I . börj ade t i tta i mö rkret . )

c ) i z - h and l i ngen är fu l l s tänd i g t avs l utad : v Cvetj ata s e i zm i r i s a ha .

( B l ommorna s l u tade l u kta . B l ommorna s doft tog s l u t . )

- 1 30 -

d ) pre - h a nd l i ngen har öve rs t i g i t den norma l a grän s e n : u p p repn i n g .

I va n preg l eda k n i g i te .

( I . t i ttade i genom böc kerna . )

e ) pro - myc ket a b s trakt betyde l s e ; h a nd l i ngen u tförs fö r fö rsta gången :

I va n p rog l eda i zved n az .

( l . börj ade p l ö ts l i g t s e . )

f ) s ( a ) - i n koat i v : I v an s a g l eda p u rata .

( l . f i c k syn på c i ga rren . )

g ) pr i - med percept i on s verb för erfa renhet - hand l i ngen b l i r overk l i g

( s v ara r mot ' ty c ka s i g ' i s v . )

I v an mu s e pr ; v ; zda h a p r i z rac i .

( I . tyc kte s i g s e s pö ken . )

I va n mu s e pr i cuvaha pr i zrac i .

( I . tyc kte s i g h ö ra s p ö ken . )

OBS ! mu - perc . p ro n . ma s k . da t i v

s e - refl . p ron .

verbet - i mp . 3p . o l . ( syft a r på ' s pöken ' )

B u l gar i s kan ä r i nte ett kas u s - s p rå k . E nbart ho s de pers on l i ga pronomena fö re komme r

fyra ka s u s forme r : n om i na t i v ( s ubj e k ts fo rm ) , d at i v , a c k u s a t i v ( obj e kt s fo rm ) och

gen i t i v ( attr i b u t i v ) . Både a c k u s a t i v o c h d at i v h a r två former - fu l l fo rm oc h

förkortad form , me n den fu l l a formen av d a t i ven betra kta s som en a r ka i sm o c h a n

vänds ytters t s ä l l a n i d e t moderna s p rå ket . D e n tenderar att förs v i n n a fu l l s tän

d i g t och ers ä ttas med prepo s i t i onen n a + a c k u s at i v ( f u l l fo rm ) o c h / e l l er med den

fören k l ade d at i vformen . De förkortade var i a nterna av da t i v e n o c h a c ku s a t i ven är

e n k l i t i s ka , dvs de få r i ngen beton i ng i l öpande ta l och ä r f l yttba ra . De fu l l a och

förkortade pronomena kan förekomma s amt i d i gt i s a tsen . Om man ersä tter ' I v an ' i de s i s ta exemp l e n med ett pers o n l i gt p ronomen , b l i r men i ng e n fö l j a nde :

Na nego mu s e pr i v i fda h a pr i z rac i .

( fu l l ( 3psm ) + för kortad + refl . p r . + verb ( 3 p .p l . ) + nom . )

H an tyc kte s i g s e s pö ken .

Na mene mi s e pr i v i fdah a p r i z rac i .

( fu l l ( l p s ) + förkortad + ref l . pr . + verb + nom . )

J ag tyc kte m i g s e s pö ken .

De ref l ex i va pronomena s e ( ac ku s a t i v ) och � ( da t i v ) e r sä tter ett obj e kt s om ä r

i dent i s kt med s u b j e ktet i s a t sen . De kan i n te u ppträda s om s u bj e kt och dä rför h a r

de i nte nomi nat i v kas u s form .

- 1 3 1 -

P ref i xens l ex i ka l a betyde l s e kan unders ö ka s genom tra n s fo rma t i ons - och s u b s t i tu

t i onstes t , dvs man j ämfö r verb u tan p ref i x med verb s om i n neh å l l er s ådana och

i a kttar v i l ka förändr i ngar s om s ker i s a t s erna ( h u r p ref i xets betyde l s e å terges

av de andra s at sde l a rna ) . Maj o r i teten a v des sa p ref i x är v a n l i ga prepos i t i oner i

b u l gar i s ka n . Men denna s orts tes t ä r i nte t i l l rä c k l i g t eftersom det i nte kan

t i l l ämpas v i d a na l ysen av a l l a s eman t i s k a nyan ser s om har o l i ka g rad a v ab s tra kt i on .

4 . D I REKT OCH I N D I REKT P ERC E PT I ON

L i k som i s vens kan kan man oc k s å b u l gar i s kan göra en d i s t i n kt i on me l l an d i rekt

och i nd i rekt percept i on . D i re kt percept i on uttryc k s genom : ( l ) d i re kt obj ekt + da ( i nfi n i t i vmärke ) + V ( a l l t i d presens ) - eftersom verben i s prå ket s a knar i n

fi n i t i vform används da = att + verbets pres ensform - e l l er genom : ( 2 ) b i satsen

i n l eds med ka k = h u r + verb i l ämpl i gt tempu s . Exemp e l :

a ) Syn . ( l ) I va n v i dj a Pet�r da s e k�pe .

( ao r . 3p . s . ) ( refl . pr . ) ( pres . 3p . s . )

I va n s åg Peter du s c ha .

( 2 ) I van v i dj a ka k peta r s e ka pes e .

( aor . 3p . s . ) ( ref l . pr . ) ( i mp . 3p . s . )

I va n s å g h u r Peter d u s c h ade .

b ) Hörse l . ( l ) I van c u Peta r da s e kac va po s ta l b i te .

( aor . 3p . s . ) ( refl . pr . ) ( pre s . 3p . s . )

I van hörde Peter gå u ppför tra ppa n .

( 2 ) I van c u ka k Pet�r s e kac vase po s ta l b i te .

( aor . 3 p . s . ) ( refl . pr . ) ( i mp . 3p . s . )

I van hö rde h u r Peter g i c k u ppför trappan .

c ) Kän s e l . ( l ) I va n u s e t i edna mravka da l a z i po k ra ka mu .

( ao r . 3p . s . ) ( p res . 3 p . s . ) ( h a n s )

I van kä nde en myra k rypa u ppför benet . ( 2 ) I va n u s et i k a k edna mrav ka l azese po kra ka mu .

( aor . 3p . s . ) ( i mp . 3p . s . )

I van kände h u r en myra kröp u ppfö r benet ,

- 13 2 -

Det d i re kta o bj e ktet s tår a l l t i d i a c k u s at i v . Om man använder person l i ga pronomen

i s t ä l l et för egennamn e l l e r s u bs ta n t i v , framgå r detta tyd l i g t . Ofta d ubb l eras

det d i rekta o bj e ktet genom de person l i ga pronomena s a c ku s a t i va former e l l er genom

s u b s tant i v och person l i g t pronomen i a c k u s a t i v . Genom denna d u bb l er i n g fö rs tärks

s k i l l naden me l l a n obj e k t och s u bj e kt i s a tsen t efters om s u b s ta n t i v i nte kas u s böj s

i b u l gar i s kan . Om obj e ktet s tå r i börj a n a v men i ngen p å s u b j e ktets p l a t s , reduce

ra r d u bb l er i ngen a v obj e ktet o k l a rheten och fl ertyd l i g heten . E x . :

Nego go v i dj a I va n da s e kape .

( fu l l a c k . + förk . ac k . + aor . 3p . s . + I . + da + V )

honom - s åg - I . - d u s c ha

Nej a j a cu I van .

( fu l l a c k . 3 p sf + förk . ac k . 3 p sf + aor . 3ps + s u bj )

henne - hörde - I va n

O + 0 1 + V + S

V i d väns terutfl yttn i ng före kommer t o m t re obj e k t : s u b s ta n t i v/egen namn + fu l l

form av pers on l i g t pronomen + fö rkortad form :

Petar , nego go v i dj a h da s e ka pe .

O 0 1 0 " Peter , - h onom - s åg - j a g - d u s c h a

Ma r i a , nej a j a cu h d a se kac va po s ta l b i te .

O 0 1 0 1 1 ( aor i s t l p . s . ) . . . • .

Ma r i a , - henne - hörde - j a g - g å - u ppför trappan

I nd i rekt percept i on u ttrycks genom en v a n l i g att- b i s a t s vars s u bj e kt s tå r i no

mi nat i v . B i s a tsens tempus form behöver i nte överen s s tämma med h u v ud sat sen s . I va n v i dj a ce toj s e kape/ ka pese .

( aor . ) ( a tt ) ( pres . ) / ( i mp . )

I van såg att han du s chade .

I van u set i ce edna mra v ka l a z i / l a zese po kra ka mu . ( aor . ) ( a t t ) ( pres . ) / ( i mp . )

I van kände att en myra kröp uppför benet .

Sammanfa ttn i ng s v i s kan ma n s äga a tt b u l g ar i s kan och s ven s ka n v i s a r j ämförel sev i s

många l i kheter med av seende på percep t i o n s ve rben . S k i l l nader före komme r i g raden

av d i ffe ren t i er i ng me l l an de l fä l ten och pga de två s prå kens o l i ka s tru ktu r , dvs

l ex i ka l a och gramma t i s ka uttryc ksmede l .

- 1 33 -

L I TTERATU R

V i berg , Ake ( 1 980 ) , T r e s ema n t i s ka fä l t ; svens kan o c h några andra s prå k , SSM Rapport 7 , I n s t för l i ngvi s t i k , Stockhol ms u n i vers i tet .

Grama t i ka na bu l gars k i j a e z i k ( 1 978 ) , Det b u l gar i s ka s pråkets g rammat i k , Sofi a .

Forskningsgruppen SVENSKA SOM MALSPRAK … B, Comrie, B & Dahl, ö (eds.), Explanations of...

Documents

Transcript of Forskningsgruppen SVENSKA SOM MALSPRAK … B, Comrie, B & Dahl, ö (eds.), Explanations of...