Följsamhet till kost och motionsråd hos patienter med diabetes...

25
Följsamhet till kost och motionsråd hos patienter med diabetes typ 2 ur ett sjuksköterskeperspektiv -en litteraturstudie Compliance to recommendations about diet and exercise among patients with diabetes type 2, from a nurse’s perspective. -a literature study Helena Frankesson Marie Kihl Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Sjuksköterskeprogrammet termin 5 Examensarbete 15 högskolepoäng Handledare Mia Forshag och Ulla Wrangstål Examinerande lärare Vigdis Abrahamsen Gröndahl Höstterminen 2012

Transcript of Följsamhet till kost och motionsråd hos patienter med diabetes...

Följsamhet till kost och motionsråd hos

patienter med diabetes typ 2 ur ett

sjuksköterskeperspektiv

-en litteraturstudie

Compliance to recommendations about diet and exercise among patients with diabetes

type 2, from a nurse’s perspective.

-a literature study

Helena Frankesson

Marie Kihl

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper

Sjuksköterskeprogrammet termin 5

Examensarbete 15 högskolepoäng

Handledare Mia Forshag och Ulla Wrangstål

Examinerande lärare Vigdis Abrahamsen Gröndahl

Höstterminen 2012

Sammanfattning

Titel: Följsamhet till kost och motionsråd hos patienter med diabetes

typ 2 ur ett sjuksköterskeperspektiv

Title: Compliance to recommendations about diet and exercise among

patients with diabetes type 2, from a nurse’s perspective.

Avdelning: Avdelningen för omvårdnad, Karlstad Universitet.

Kurs: Omvårdnadsforskningens teori och metod III – examensarbete

15hp, C-nivå

Författare: Helena Frankesson och Marie Kihl

Handledare: Mia Forshag och Ulla Wrangstål

Sidor: 19

Nyckelord: Diabetes, egenvård, följsamhet, sjuksköterska

Godkänd

Datum

________________________

Examinerande lärare

Tre till fyra procent av Sveriges befolkning beräknas ha diabetes typ 2. Med stigande

ålder ökar risken för diabetes och Svenska Diabetesförbundet (2012) räknar med att tio

procent av svenskarna som är 75 år och äldre har diabetes typ 2. Syftet med denna

litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar patienter med diabetes typ 2 till att

följa sjuksköterskans råd om kost och motion. Metoden som användes var en

litteraturstudie, utformad enligt Polit och Becks (2008) modell i nio steg. Databaserna

CINAHL och PubMed användes för att få fram de tio vetenskapliga artiklar som kom att

ingå i studien. Samtliga artiklar i litteraturstudien kvalitetsgranskades med hjälp av

Karlstads Universitets granskningsmall. Efter bearbetning och dataanalys av artiklarna

framträdde fyra kategorier: Demografi, Matvanor, Stöd och Hjälpmedel. Kategorierna

beskriver faktorer som kan öka följsamheten till sjuksköterskans råd. Sjuksköterskan har

en viktig roll i att anpassa omvårdnadsåtgärderna till hur de ges för att öka patientens

förmåga till god egenvård och därigenom minska/fördröja eventuella biverkningar av

sjukdomen.

Innehållsförteckning

Introduktion .................................................................................................................................... 4

Diabetes Mellitus typ 2 ........................................................................................................... 4

Begrepp ................................................................................................................................... 5

Omvårdnad.................................................................................................................................. 5

Dorothea Orem ....................................................................................................................... 6

Problemformulering .................................................................................................................... 6

Syfte ............................................................................................................................................ 6

Metod .............................................................................................................................................. 7

Litteratursökning ......................................................................................................................... 7

CINAHL och PubMed ............................................................................................................ 8

Inklusions- och exklusionskriterier ......................................................................................... 8

Urval ........................................................................................................................................... 8

Urval 1 .................................................................................................................................... 8

Urval 2 .................................................................................................................................... 8

Urval 3 .................................................................................................................................... 9

Databearbetning .......................................................................................................................... 9

Etiska överväganden ................................................................................................................... 9

Resultat ......................................................................................................................................... 10

Demografi ............................................................................................................................. 10

Matvanor ............................................................................................................................... 11

Stöd ....................................................................................................................................... 12

Hjälpmedel ............................................................................................................................ 12

Diskussion ..................................................................................................................................... 13

Resultatdiskussion .................................................................................................................... 13

Metoddiskussion ....................................................................................................................... 14

Klinisk tillämpbarhet ................................................................................................................ 15

Framtida forskning .................................................................................................................... 15

Slutsats ...................................................................................................................................... 16

Referenser ..................................................................................................................................... 17

Bilaga 1. Artikelmatris

4

Introduktion

Diabetes Mellitus typ 2

I dag räknar Svenska Diabetesförbundet (2012) med att tre till fyra procent av befolkningen

har Diabetes Mellitus typ 2. Då sjukdomen inte behöver ge symtom direkt, kan det finnas ett

mörkertal av personer som har Diabetes Mellitus typ 2 utan att vara medvetna om det. Med

stigande ålder ökar även risken att drabbas av sjukdomen och Svenska Diabetesförbundet

(2012) menar att minst tio procent av de som är över 75 år har diabetes typ 2 i Sverige idag.

Diabetes Mellitus typ 2 är en sjukdom som innebär att en person har en otillräcklig

insulinproduktion eller är insulinresistent. Det betyder att effekten av insulinet har

försämrats i kroppens organ och vävnader, insulinbrist har i och med detta uppstått i kroppen

(Ericson & Ericson 2008). Vid obehandlad diabetes typ 2 har patienten en konstant förhöjd

koncentration av glukos i plasma. Då insulinproduktionen inte räcker till eller resistensen

inte går att åtgärda, måste sjukdomen behandlas. Svenska Diabetesförbundet (2012)

betraktar Diabetes Mellitus typ 2 som en av våra kroniska metabola sjukdomar.

Patienter med diabetes har en högre risk att få hjärt-kärlsjukdomar än personer utan diabetes

och därför är behandling av högt blodtryck, lipider samt viktreduktion lika viktig som

regleringen av p-glukos. Livsstilsförändringar med översyn och omläggning av kost och

fysisk aktivitet är oftast den bästa behandlingen. Om patientens p-glukos trots detta inte

sjunker till lämpliga nivåer, blir läkemedel i form av antingen perorala antidiabetika eller

insulin aktuellt som behandlingsmetod. Rökare bör prioritera ett rökstopp då kärlväggen

skadas av både diabetes och rökning, och de insulinberoende vävnaderna får en försämrad

insulinkänslighet (Ericson & Ericson 2008).

Hos cirka 50 procent av alla nyupptäckta typ 2-diabetiker kan enligt Mosand och Forsund

(2002) påvisas sena komplikationer redan vid diagnostillfället. Följden av sena

komplikationer redan vid diagnos kan enligt diabetesportalen (2012) bli att kroppens organ

redan tagit skada av det förhöjda p-glukosvärdet. Även om patienten följer

rekommendationerna om kost och motion väl kan komplikationer uppstå senare. De

vanligaste komplikationerna är grå starr beroende på det förhöjda trycket i ögonen samt

neuropatier med nedsatt känsel framför allt i fötter och händer. Kroppens stora blodkärl

drabbas och risken för hjärtkärlsjukdomar ökar kraftigt hos personer med diabetes. Det är

alltså mycket viktigt att inte ägna all fokus åt att enbart sänka p-glukoshalten, det är också

viktigt att noggrant kontrollera och reglera ett förhöjt blodtryck och förhöjda blodfetter för

att tidigare kunna upptäcka och behandla komplikationer.

Utbildning för diabetespatienten är enligt Svenska Diabetesförbundet (2012) en viktig del av

behandlingen och ska ge patienten ett verktyg för att själv kunna ta ansvar för sin vård.

Utbildning kan förekomma i grupp eller individuellt och bör vara återkommande. Den som

håller i utbildningen för personer med diabetes typ 2 bör ha stort kunnande om sjukdomen

och en god pedagogisk kompetens.

5

Begrepp

Compliance är ett av sökorden på engelska som förekommer i uppsatsen. Compliance

förklaras av Rydholm och Hedman (2010) som patienternas följsamhet till sin sjukdom och

dess behandling, dvs hur väl patienten följer de rekommendationer om hur han eller hon ska

hantera sin sjukdom på bästa sätt. I uppsatsen har endast ordet följsamhet använts som

begrepp.

Self Care motsvaras i uppsatsen av ordet egenvård. I Nationalencyklopedin (2012) definieras

egenvård som de åtgärder som den enskilde själv kan vidta vid enkla och vanliga symtom,

sjukdomar och skador. Begreppet egenvård innefattar att en person aktivt tar på sig ansvaret

för sin egen hälsa. I Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2009:6) tar Socialstyrelsen upp

bedömningen av hur en hälso-och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård av en person

som inte är legitimerad yrkesutövare inom hälso-och sjukvården. Statens beredning för

medicinsk utvärdering [SBU] (2009) definierar egenvård vid diabetes som patientens

dagliga aktiviteter för att få kontroll över sin diabetes.

Nurse case manager [NCM] är sjuksköterskor som har det övergripande ansvaret för att

långsiktigt planera omvårdnaden för patienter med kroniska eller komplicerade medicinska

tillstånd (Brown et al. 2011).

Knowledge and Awareness [KA] är ett mätinstrument med olika frågor som visar patientens

kunskapsnivå om sin sjukdom. Mätinstrumentet visar även om patienten har en djupare

förståelse för orsak och verkan på blodsockrets nivåer och vilka följder sjukdomen kan leda

till (Ozcelik et al. 2010).

Omvårdnad

Vård och omvårdnad har alltid funnits. Innan omvårdnad blev en egen profession skedde all

vård och omvårdnad av sjuka, barn och äldre inom den egna familjen. I mitten av

artonhundratalet blev vårdandet en samhällsangelägenhet, sjuksköterskeyrket kom till och

utvecklingen av samhällets struktur har lett fram till att det idag finns bland annat sjukhus,

vårdcentraler och hemsjukvård (Dahlberg et al. 2003).

Omvårdnad är en egen vetenskap och en profession som ständigt utvecklas. International

Council of Nurses [ICN] har tagit fram etiska koder för sjuksköterskans arbete.

Sjuksköterskan skall enligt ICN arbeta aktivt och etiskt med de fyra områdena: främja hälsa,

förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening 2009).

År 2010 tog Svensk sjuksköterskeförening fram professionens första sammanställda

värdegrund. I Värdegrund för omvårdnad (2010) lyfts fram att omvårdnad utövas av de

flesta av vårdens yrken och professioner, men sjuksköterskeprofessionen ansvarar för

kunskapsutvecklingen inom området.

Omvårdnad om patienter med diabetes typ 2 består bland annat av kost och motionsråd. För

att uppnå följsamhet till dessa råd behöver sjuksköterskan ha en god kunskap i vad egenvård

innebär och anpassa råden utifrån den enskilde individen (Mosand & Forsund 2002).

Omvårdnad vid diabetes inbegriper enligt Socialstyrelsen (2010) stöd, råd och utbildning till

patienten, för att ge denne möjlighet att vara delaktig i vården och fatta så goda

egenvårdsbeslut som möjligt. Vid typ 2-diabetes är patientens sätt att leva och följsamhet till

sjuksköterskans råd avgörande faktorer för att behandlingen skall bli så bra som möjligt.

Omvårdnad tillsammans med den medicinska behandlingen är en viktig utgångspunkt för att

uppnå ett optimalt välmående. Helhetsbilden av patientens livssituation är en viktig del i

omvårdnaden för att sjuksköterskan skall kunna stödja patienten i dennes egenvård.

6

Dorothea Orem

Enligt omvårdnadsteoretikern Dorothea Orem (2001) är målet med omvårdnad att så långt

som möjligt hjälpa patienten till självständighet. Orem delar in sin teori Self-Care Deficit

Theory i tre delar; teorin om egenvård, teorin om egenvårdsbrist samt teorin om

omvårdnadssystem. Orem menar att egenvård kan beskrivas som både ett beteende som är

inlärt utifrån kulturell samt social bakgrund och en medveten handling i syfte att

tillfredsställa ett behov som uppstått. Dorothea Orem definierar även egenvård som sysslor

som patienten själv tar initiativ till och utför för sin egen skull för att kunna upprätthålla liv,

hälsa och välmående. Egenvårdsbrist är när en person inte klarar att utföra sina

egenvårdsbehov. Ett försämrat hälsotillstånd kan leda till egenvårdsbrist. Teorin om

omvårdnadssystem beskriver och klargör omvårdnadens roll och fungerar som en koppling

mellan egenvård och egenvårdsbrist. Sjuksköterskans roll är att identifiera patientens behov

av vård och via omvårdnadsplaner klargöra vem som skall utföra insatserna, sjuksköterska,

patient eller annan person (Orem 2001).

Problemformulering

Patienter som diagnostiseras med diabetes typ 2 kan uppleva detta som en livsomvälvande

situation. I anslutning till diagnostiseringen får patienten undervisning om egenvård och hur

han eller hon med hjälp av läkemedel, kost och motion kan hålla p-glukosvärdet på en lägre

nivå. Författarna har under den verksamhetsförlagda utbildningen uppfattat att patienterna

inte alltid följer de råd de får. Frågan som författarna ställer sig är om sjuksköterskan genom

alternativa sätt att ge patienten information kan motivera denne till en ökad följsamhet till de

råd om egenvård som ges.

Syfte

Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar patienter med diabetes typ 2

till att följa sjuksköterskans råd om kost och motion.

7

Metod

En litteraturstudie har utförts där artiklar relevanta för studien samlats in, analyserats och

sammanställts utifrån författarnas syfte. För att inhämta kunskap är användningen av

vetenskapliga artiklar en viktig del av studien (Polit & Beck 2008). Författarna har använt

sig av Polit och Becks (2008) flödesschema med de nio steg som visas i figur 1, fritt översatt

från engelska till svenska.

Figur 1. Flödesschema, fritt tolkat från Polit och Becks (2008) modell för litteraturstudier.

Litteratursökning

Då problemformuleringen var klar formulerades studiens syfte i steg 1, enligt Polit och

Becks (2008) flödesschema. Urval av databaser och sökord valdes ut i steg 2. Litteraturen

till denna studie har sökts i databaserna CINAHL och PubMed efter publicerade artiklar med

relevans för syftet. Dessa databaser valdes för att de båda är databaser inom ämnet

omvårdnad. Målet med databassökningarna var att finna vetenskapliga artiklar som

publicerats i vetenskapliga tidskrifter. De sökord som användes har valts för att få liknande

resultat från de båda databaserna. Databassökningen skedde i steg 3 och kombinationerna

och resultatet från sökningen visas i tabell 1.

1. Formulera syfte och frågeställningar

2. Identifiera sökord. Val av databaser

3. Databassökning efter relevanta artiklar

4. Granska artiklar utifrån syfte och relevans

5. Artiklarna läses 6. Data som inte svarar mot syfte eller är relevanta tas bort

7.Data granskas och utvärderas 8. Data analyseras

9. Sammanställning av

litteraturstudien

8

Tabell 1. Sökord, antal träffar och urval från CINAHL och PubMed SÖKORD DATABAS ANTAL

TRÄFFAR

URVAL

1

URVAL

2

URVAL

3

(S1) Diabetes Mellitus, Type 2 CINAHL 22949

(S2) Self Care CINAHL 46682

(S3) Compliance CINAHL 34875

(S4) Nurs* CINAHL 539752

(S1)+(S2)+(S3)+(S4) samt urvalskriterier CINAHL 10 (1) 4 4

(S5) Diabetes Mellitus, Type 2 PubMed 77178

(S6) Self Care PubMed 98752

(S7) Compliance PubMed 109719

(S8) Nurs* PubMed 59395

(S5)+(S6)+(S7)+(S8) samt urvalskriterier PubMed 21(1) 6 6

Summa 31(2) 10 10 () Exkluderade artiklar på grund av dubblett samt pilotstudie.

CINAHL och PubMed

I båda databaserna användes sökord relevanta för studiens syfte; Diabetes Mellitus, Type 2,

Self Care, Compliance och Nurs*. Trunkeringen * gör att alla ändelser på den engelska

översättningen till sjuksköterska kommer med i resultaten, exempelvis nurse, nursing,

nurses. Dessa fyra sökord söktes var för sig och kombinerades sedan med den booleska

operatorn AND och urvalskriterierna för att få fram ett material som kunde anses direkt

riktat mot studien, se tabell 1.

Inklusions- och exklusionskriterier

I båda databaserna sattes inklusions- och exklusionskriterierna till att artiklarna skulle vara

med: References Available, Abstract Available, publicerade från år 2005 till år 2012, samt

att alla artiklar referentgranskats (Peer Review), något som görs i syfte att upprätthålla

vetenskaplig standard och objektivitet. Som inklusionskriterie för ålder sattes gränserna till

personer som är Middle Aged (45-64 år) samt Aged Years (65-79 år). Både män och kvinnor

inkluderades i studien. Exkluderades gjordes personer under 45 år, samt personer som är 80

år och äldre. De yngre och äldre patientgrupperna exkluderades då sökresultaten visade att

flest artiklar skrivits om personer mellan 45 och 79 år. Med bakgrund till författarnas

språkkunskaper exkluderades artiklar skrivna på andra språk än engelska.

Urval

I enlighet med Polit och Becks (2008) nio steg för en litteraturstudie granskades i steg 4

artiklarnas relevans. I steg 5 lästes artiklarna i sin helhet och i steg 6 kontrollerades att

resultaten från artiklarna stämde överens med studiens syfte.

Urval 1

Titel och abstrakt primärgranskades utifrån litteraturstudiens syfte (Polit & Beck 2008). I

CINAHL resulterade sökningen i 11 artiklar och i PubMed, med motsvarande

inkluderingsalternativ, ledde detta till 22 artiklar. En dubblett upptäcktes samt en pilotstudie

som inte motsvarade syftet med litteraturstudien.

Urval 2

Efter att ha läst de 31 artiklarna i sin helhet kvarstod fyra artiklar från CINAHL och sex

artiklar från PubMed med ett resultat som motsvarade syftet med studien.

9

Urval 3

En granskningsmall från Karlstads Universitet har använts vid sekundärgranskningen för att

värdera artiklarnas vetenskaplighet både kvalitativt och kvantitativt (Avdelningen för

omvårdnad 2004). Inget ytterligare bortfall tillkom. De tio artiklarna som använts i

litteraturstudien redovisas i en artikelmatris, se bilaga 1.

Databearbetning

Steg 7 i Polit och Becks (2008) flödesschema innebär att data granskas och analyseras.

Artiklarna från urval 3 lästes noggrant var för sig och författarna markerade sådant som i

artiklarnas resultat var relevant och svarade mot litteraturstudiens syfte. En jämförelse

mellan författarnas markeringar gjordes för att undvika feltolkningar och för att ytterligare

kontrollera artiklarnas relevans. Under hela bearbetningsfasen fördes diskussioner om

innehållet för att försöka undvika fel eller förbise resultat som kunde vara av vikt. I steg 8

analyserades data på så vis att artiklarnas resultatdel lästes tillsammans, de markerade

delarna skrevs upp och märktes med ursprung. De markerade delarna kunde sammanställas

till fyra kategorier som redovisas i litteraturstudiens resultatdel. I enlighet med Polit och

Becks (2008) flödesschema sammanställdes slutligen litteraturstudien i steg 9.

Etiska överväganden

God etik är viktig i all vetenskaplig forskning. Vid inhämtning av ny kunskap måste de

individer som deltar i forskningen alltid skyddas (Forsberg & Wengström 2008). Författarna

har därför noga läst artiklarnas etiska överväganden och kontrollerat att deltagarna blivit

informerade om att de kan avstå från undersökningen, att de garanterats anonymitet, att de

inte fått någon ekonomisk ersättning och att de när som helst kan avsluta undersökningen

utan att få några repressalier. Samtliga artiklar har godkänts av en etisk kommitté och etiska

överväganden har gjorts på alla artiklar, vilket enligt Polit och Beck (2008) är en

förutsättning för att artikeln ska kunna anses etiskt försvarbar. Enligt Polit och Beck (2008)

och Forsberg och Wengström (2008) skall artiklarna som används i en litteraturstudie

redovisas i en artikelmatris, vilket också gjorts, se bilaga 1. Författarna har läst artiklarna

med ett objektivt perspektiv och försökt lägga egna värderingar och förförståelse åt sidan

(Forsberg & Wengström 2008). För att inte riskera fel i översättning har engelskt lexikon

använts vid svårförståeliga ord. Valda citat presenteras på artikelns originalspråk för att

undvika feltolkning. CODEX är en samling regler och riktlinjer som används för att undvika

oredligheter inom forskning. För författarna har detta inneburit att alla källor noggrant

angivits och att alla resultat som motsvarade studiens syfte redovisats, oavsett om de stämt

överens med det förväntade resultatet eller ej (CODEX 2012).

10

Resultat

Under analysen av artiklarna framkom fyra kategorier. Dessa återkommer som faktorer som

påverkar patienternas följsamhet till råd om kost och motion. Kategorierna visas i figur 2.

De kategorier som framkom var Demografi, Matvanor, Stöd och Hjälpmedel.

Figur 2. Kategorier som påverkar följsamheten till sjuksköterskans råd om kost och motion.

Demografi

Utbildning, arbete utanför hemmet och genomgången diabetesutbildning visar sig vara

faktorer som påverkar patientens följsamhet till kost- och motionsråd. Även patientens

ekonomiska status och ålder har betydelse för följsamheten.

Ozcelik et al. (2010) menar att utbildningsnivån hos de turkiska deltagarna medför en

signifikant skillnad i nivån på HbA1c och Knowledge and Awareness (KA). Ozcelik et al.

(2010) finner att ju lägre utbildningsnivå deltagarna har desto lägre KA och högre HbA1c

har de. Studien av Tan et al. (2011) visar att de malaysiska patienterna som har lägre

utbildningsnivå inte har samma fördelar av interventionerna som patienter med mer

utbildning har.

Ortiz et al. (2010) har i sin studie utförd i Mexico funnit att män utövar motion oftare än

kvinnor. Detta förklaras med att män arbetar utanför hemmet och därmed har större

möjlighet till fysisk aktivitet. Tan et al. (2011) menar däremot att deltagare med arbete

utanför hemmet motionerar mindre på grund av tidsbrist. Enligt Tan et al. (2011) har

kvinnor som arbetar i hemmet större svårigheter att utföra fysisk aktivitet utanför hemmet på

grund av transportsvårigheter. Oberg et al. (2011) visar att deltagarna spontant ökade sin

Faktorer

Demografi

Matvanor

Stöd

Hjälpmedel

11

grad av fysiskt aktivitet från 1,5 till 5 tillfällen i veckan, trots att utbildningen endast berörde

kost för diabetiker.

Diabetesutbildning är enligt Ozcelik et al. (2010) en avgörande faktor för högre KA och

lägre HbA1c. Ortiz et al. (2010) menar att diabetesutbildning är en nyckel för att komma

tillrätta med en ohälsosam livsstil och för att få bättre sjukdomskontroll. Tan et al. (2011)

menar att de äldre deltagarna inte har samma fördelar av omvårdnadsåtgärderna som de

yngre deltagarna och att en lägre utbildningsnivå hos de äldre gör att de inte kan

tillgodogöra sig kunskaperna i exempelvis en diabetesutbildning. Brown et al. (2011) ser att

den grupp som haft tillgång till en Nurse Case Mangager (NCM) deltog i sin

diabetesutbildning i högre utsträckning än kontrollgruppen som enbart erbjöds

diabetesutbildningen. I studien av Jennings et al. (2009) visas att den internetbaserade

virtuella kliniken med möjlighet att få kontakt med hälsopersonal och delta i olika

diskussionsforum uppskattades. Deltagarna värderade gruppstödet de fick av de andra

deltagarna högre än möjligheten till kontakt med hälsopersonal. Moser et al. (2008) visar att

diabetesutbildning leder till en högre medvetenhet om hur sjukdomen fungerar och att

patienterna får en hög följsamhet till att mäta p-glukos. Deltagarna i studien visar att de klart

ser sambandet i hur kost och motion påverkar p-glukosvärdet.

Patientens ekonomiska status är viktigt vid kroniska sjukdomar, menar Ozcelik et al. (2010).

De turkiska patienter som omfattas av någon form av samhällsförsäkring och därmed står för

en mindre kostnad för sin diabetesbehandling (0-25% av kostnaden), har högre KA och lägre

HbA1c än de som står för mer av kostnaden för sin behandling.

Ålder visar sig inte ha något samband med KA eller HbA1c hos de turkiska deltagarna i

studien av Ozcelik et al. (2010). Där påvisas att det är hur länge patienten haft diabetes som

avgör hur högt KA denne har, inte patientens ålder.

Matvanor

Stöd från familjen, patientens tidigare matvanor och samhällskultur är faktorer som påverkar

patienten i följsamheten till kostråd.

I studien av Lundberg och Thrakul (2011) säger sig majoriteten av thailändarna kunna sköta

sin kost med stöd av familjen. De som arbetar utanför hemmet uppger däremot att de har

svårt att sköta sin kost. I studien av Tan et al. (2011) säger deltagarna att svagt stöd från

familjen och låg förståelse för egenvård är ett stort hinder för omläggning av kosten. Tan et

al. (2011) visar att deltagarna äter en traditionell malaysisk kost baserad på ett högt

kolhydrat- och sockerintag. De mexikanska deltagarna i studien av Ortiz et al. (2010) uppger

att kosten är färgad av vanor och kultur och därmed svår att påverka. I studien av Lundberg

och Thrakul (2011) uppger deltagarna att de äter en traditionell thailändsk kost som

innehåller tropiska söta frukter och de använder örtdrinkar för att sänka sina

blodsockernivåer. Deltagarna uppger att de inte vill visa sina misslyckanden för läkarna, och

heller inte vara till besvär. En kvinna säger:

When I have eaten a lot of sweet fruits, for example almost a kilo

(gram), I try not to eat anything one week after, especially before I

shall see the doctor for a blood test. (Lundberg & Thrakul 2011,

s.554).

12

Stöd

Personliga möten med sjuksköterskor eller att vara deltagare i en grupp är faktorer som

påverkar patienter med diabetes typ 2 i följsamheten till kost och motionsråd.

I den grupp patienter från Nederländerna som ingår i studien av Moser et al. (2008) visas att

deltagarna får bättre förmåga och förståelse till sin egenvård om de har kontakt med en

Diabetes Specialist Nurse, en sjuksköterska med specialistkompetens på diabetes. En

deltagare i studien förklarar:

the nurse explained to me that I can get a lot of health problems if I do

not take care of my diabetes. I can get problems with my feet, kidneys

and eyes. It is important to know all these things (Moser et al. 2008,

Preventive self-management stycke 8).

Brown et al. (2011) menar att patienter som genomgått Diabetes Self Management

Education (DSME), fick goda resultat i följsamhet till både kost och motion. Brown et. Al

(2011) påvisar ingen signifikant skillnad om deltagarna dessutom haft kontakt med en Nurse

Case Manager (NCM), i jämförelse med kontrollgruppen som enbart deltog i DSME.

Deltagarna i studiens interventionsgrupp menade att de hellre hader en personlig kontakt

med NCM än kontakt via telefon. Tan et al. (2011) utförde en studie där

interventionsgruppen hade månadsvisa träffar med sjuksköterska, både personligen och per

telefon. Kontrollgruppen i denna studie fick inga träffar alls. En signifikant skillnad

uppmättes i interventionsgruppens kaloriintag och HbA1c som båda sjönk jämfört med

kontrollgruppens. I interventionsgruppen ökade den fysiska aktiviteten signifikant jämfört

med kontrollgruppen. Wong et al. (2005) visar att deltagargruppen från Hongkong som fick

regelbundna uppföljningssamtal hade högre följsamhet till motionsråd än kontrollgruppen,

sett både efter 12 och 24 veckor. De visade samtidigt att ingen signifikant skillnad i

följsamheten till kost, jämfört med kontrollgruppen som fick traditionell sjukhusvård och

diabetesutbildning. Studien av Oberg et al. (2011) visar att enskild utbildning som

kombinerats med en matlagningsgrupp gav märkbara förändringar i de amerikanska

deltagarnas val av kost. HbA1c sjönk markant och deltagarna uppmanades att mäta p-glukos

flera gånger per dag för att se samband mellan kost och p-glukos.

Hjälpmedel

Tillgång till tekniska hjälpmedel för att få diabetesutbildning, påminnelser om att mäta p-

glukos, motionera eller för att få kostförslag, har i flera undersökningar visat sig ha en god

påverkan på blodsockernivåerna.

Jennings et al. (2009) har i sin studie i Storbritannien använt sig av en virtuell klinik med

möjlighet till kontakt med hälsopersonal samt även ett diskussionsforum för kontakt med

andra deltagare. Deltagarna anger att diskussionsforumet har varit mest använt i

dataprogrammet. Trots möjligheten att kommunicera med hälsopersonal har detta inte

utnyttjats. Inga signifikanta resultat i HbA1c har mätts upp. Jennings et al. (2009) visar att

patienterna som haft tillgång till den virtuella kliniken litar mindre på sin förmåga att utföra

egenvård i uppföljningen efter sex månader, jämfört med vid studiens början. Tan et al.

(2011) tar upp att sms är mer kostnads- och tidseffektivt för sjukvården jämfört med

telefonsamtal. Malaysierna i denna grupp ser dock hellre ett personligt möte än råd och stöd

via telefon och sms. Både sms-gruppen och telefongruppen ökade sin fysiska aktivitet och

båda dessa grupper fick signifikant sänkt HbA1c. Zolfaghari et al. (2011) som utfört en

13

studie med telefongrupper och sms-grupper i Iran, visar en signifikant påverkan på HbA1c,

som sjönk i både sms- och telefongruppen. Deltagarna ökade sin fysiska aktivitet och ökade

även följsamheten till de kostråd som gavs under de sex månader undersökningen pågick.

Wong et al. (2005) utförde en studie i Hongkong där deltagargruppen blev utskrivna tidigare

från sjukhuset än enligt tidigare lokala sjukhusrutiner och patienterna fick regelbundna

uppföljningssamtal med en sjuksköterska. Kontrollgruppen fick stanna längre på sjukhuset

enligt tidigare rutiner. Deltagargruppens HbA1c sjönk i ungefär samma omfattning som

kontrollgruppens. Uppföljningssamtal med sjuksköterska visar sig ha lika gynnsam effekt på

patientens förmåga att behålla p-glukos på en stabil nivå, jämfört med patienterna i

kontrollgruppen som behandlades enligt tidigare rutiner.

Diskussion

Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar patienter med diabetes typ 2

i följsamheten till sjuksköterskans råd om kost och motion. I resultatet framkom fyra

kategorier som både enskilt och i kombination med varandra, kan påverka patientens

följsamhet till kost- och motionsråd. Dessa kategorier är Demografi, där bland annat

patientens skolutbildning, diabetesutbildning, det sociala stödet från familj och omgivning

påverkar följsamheten. I kategorin Matvanor framkommer att den kulturella bakgrunden är

en viktig faktor för patientens följsamhet till kostråden som ges. Något som också påverkar

följsamheten är Stöd där framför allt mötet med andra människor visar sig ha inverkan på

följsamheten. Tillgång till Hjälpmedel med påminnelser och råd har visat sig ge god effekt

på följsamheten till både kost och motionsråd.

Resultatdiskussion

I kategorin Demografi påvisar både Ozcelik et al. (2010) och Tan et al. (2011) att ju lägre

utbildningsnivå patienten har, desto lägre kunskaper om sin sjukdom har han eller hon. Xu

et al. (2010) menar att ju lägre utbildning patienterna har, desto mindre eget engagemang i

egenvården har de. Motionsutövandet kan härledas till demografi, så till vida att män enligt

Ortiz et al. (2010) motionerar oftare än kvinnor, vilket Tan et al. (2011) förklarar med att

kvinnorna har svårigheter att ta sig till träningslokalerna på grund av transportsvårigheter.

Sharoni och Wu (2012) menar att fysisk aktivitet kräver att patienten är motiverad. Många

patienter försummar fysisk aktivitet när de stöter på hinder som exempelvis tidsbrist på

grund av arbete. Diabetesutbildning är mycket viktigt för att patienten ska skaffa kunskap

om sin sjukdom och därmed kunna göra bättre val i fråga om kost och motion (Ozcelik et al.

2010; Ortiz et al. 2010; Moser et al. 2008). Detta styrks av både Baghianimoghadam et al.

(2009) och Sharoni och Wu (2012) som menar att diabetesutbildningen bör innehålla mer

fakta om effekten av egenvård för att öka följsamheten i egenvårdsbeteendet.

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvården (2010) rekommenderas

diabetesutbildning i grupp för patienter med diabetes typ 2. Enligt en rapport från SBU ger

utbildningsprogram ledda av personer med både ämneskompetens och pedagogisk

kompetens goda resultat när det gäller kontroll av patientens HbA1c.

Stödet från familjen är viktigt både för män och för kvinnor framför allt när det gäller

kostomläggningen (Ozcelik et al. 2010; Lundberg och Thrakul 2011; Tan et al. 2011). Detta

styrks av Scollan-Koliopoulos et al. (2007) som menar att stödet från familjen är viktigt för

patientens egenvårdsbeslut. Patienter med diabetes typ 2 kan själva påverka sitt HbA1c

genom att utföra god egenvård. Orem (2001) menar att egenvård kan beskrivas som ett inlärt

beteende utifrån kulturell och social bakgrund. Orems Self-Care Dificit Theory beskriver

14

även egenvård som något som patienten själv tar initiativ till för att tillfredsställa ett behov

som uppstått. Både Tan et al. (2011), Ortiz et al (2010) och Lundberg och Thrakul (2011)

visar att det finns många faktorer som bidrar till att göra kostomläggningen komplicerad, till

exempel kultur, familjestöd och tidigare vanor. Ciechanowski et al. (2004) visar att hela

familjen måste vara införstådd med vikten av de kostval som patienten måste göra.

Under tiden som denna litteraturstudie författats, har rön från den första forskningsstudien

där probiotika används för att sänka blodsockret för patienter med typ 2-diabetes

presenterats (Diabetesportalen 2012). Ett företag har tagit fram ett kosttillskott med

mjölksyrabakterien lactobacillus reuteri protectis. Bakterien förkommer naturligt i

magtarmkanalen och har visat sig påverka fetma och diabetes vid försök på djur. Detta

probiotikapreparat skulle vara en skonsam behandling eftersom bakterien redan finns

naturligt i vår flora, menar Per-Anders Jansson forskningsansvarig för studien och

överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. År 2011 gjordes en pilotstudie

som gav positiva svar, och nu planeras en vetenskaplig studie som ska genomföras på 45

patienter under 12 veckor. Patienterna i studien skall delas in i tre grupper, där två grupper

får olika doser av kosttillskottet och en tredje grupp får ett placebopreparat.

Två undersökningar (Moser et al. 2008, Oberg et al. 2011) visar att kontakt med en

sjuksköterska, oavsett om han eller hon är specialiserad på diabetes eller ej, har visat sig

positivt för patientens följsamhet till råd om både kost och motion. Brown et al. (2011) har

inte kunnat visa att kontakten med en NCM stärker patienten, de visar istället att

diabetesutbildningen är det avgörande för patientens val av kost och motion. Sharoni och

Wu (2012) menar att i omvårdnadsinterventionerna bör ingå undervisning om följderna av

de val patienten gör. Rådgivning och stöd via telefon, sms och internet har visat sig öka

följsamheten för både kost och motionsråd. Tan et al. (2011), Zolfaghari et al. (2011) och

Wong et al. (2005) som alla gjort undersökningar med tekniska hjälpmedel som bas påvisar

ett sänkt HbA1c i sina forskningsresultat. Young et al. (2005) stödjer detta och visar i sina

resultat att patienter med tillgång till telefonrådgivning fick sjunkande HbA1c.

Svenska forskare arbetar med ett projekt där man hittat ett nytt sätt att behandla diabetes typ

2 (Svenska Diabetesförbundet, 2012). Forskningen går ut på att förändra fettomsättningen i

kroppen. Genom att tillsätta en viss antikropp flyttas fett från inre organ, exempelvis hjärta,

lever och muskler, tillbaka till underhuden där fettet inte gör skada på de inre organen.

Insulinet som fortfarande produceras kan då utföra den uppgift det ska, nämligen att sänka

blodsockret. Forskarna på Södersjukhuset i Stockholm hoppas att redan i slutet på år 2013

kunna inleda pilotstudier. I en intervju i Gomorron Sverige (2012) säger Åke Sjöholm,

professor i hormonsjukdomar, att om pilotstudien får ett lika lyckat resultat som djurstudien

så kan ett forskningsprojekt påbörjas. Om forskningen faller väl ut kan ett nytt sätt att

behandla diabetes typ 2 finnas tidigast om 10-15 år.

Metoddiskussion

Litteraturstudien har framtagits med stöd av Polit och Becks (2008) niostegsmodell.

Metoden innebär en kritisk analys och granskning av artiklarna som använts i studien.

Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna för omvårdnadsforskning, CINAHL och

PubMed. Sökorden var Diabetes Mellitus, Type 2, Self Care, Compliance och Nurs*, med

trunkeringen * för att få fram så många kombinationer som möjligt. Genom att begränsa oss

till enbart CINAHL och PubMed kan artiklar publicerade i andra databaser ha förbisetts. Då

endast titel och abstrakt lästes inför urval 1 finns risken att relevanta artiklar förkastats. Efter

det slutliga urvalet kvarstod 10 artiklar som värderats utifrån vetenskaplig kvalitet med hjälp

15

av en granskningsmall (Avdelningen för omvårdnad 2004). Forskningen i artiklarna som

använts är utförd på människor av olika nationalitet, vilket gör att resultatets bredd ökar.

Detta gör samtidigt att det är svårt att dra några slutsatser som är generella. Resultatet skulle

kanske se annorlunda ut om det utgick från forskning genomförd enbart i exempelvis de

nordiska länderna eller länder som kan jämföras med varandra i samhällsstruktur eller med

liknande matkultur. Samtliga artiklar var skrivna på engelska, vilket kan innebära en risk att

översättningen inte blivit exakt trots ansträngningar för att få fram det artikelförfattarna

avsett. Under hela processen med litteraturstudien har författarna både arbetat tillsammans

och var för sig, och gått igenom materialet åtskilliga gånger för att minimera risken för att

något väsentligt gått förlorat.

Klinisk tillämpbarhet

Med litteraturstudien vill författarna öka medvetenheten hos sjuksköterskor som kommer i

kontakt med patienter med diabetes typ 2 om att flera olika tekniker finns för att öka

patienternas följsamhet till kost och motionsråd. Genom att kunna erbjuda patienten olika

alternativ i form av grupper (matlagning, motion, samtal etc.), tekniska hjälpmedel eller

annat stöd, ökar patientens möjlighet till god egenvård och förhoppningsvis även bättre hälsa

och ökat välmående.

Framtida forskning

Vid litteratursökningen i CINAHL och PubMed framkom inga studier redan utförda i

Sverige, vilket dock inte innebär att det inte finns tidigare forskning gjord i detta område.

Sverige är ett land med stora tekniska resurser som kan forska om teknik för att öka

följsamheten, exempelvis via sms eller virtuella kliniker. Detta kan vara intressant för

allmänsjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och annan hälsopersonal som kommer i

kontakt med patienter med diabetes typ 2.

Den diabetesforskning författarna träffat på som utförs i Sverige idag handlar om att ta fram

alternativa läkemedel till insulin eller att bota diabetes typ 2, så kallad medicinsk forskning.

Detta är ett stort och intressant område, om forskarna får fram ett botemedel mot diabetes

typ 2 skulle detta leda till samhällsvinster och minskat lidande för de patienter som drabbas

av diabetes typ 2.

Författarna ser ett behov av omvårdnadsforskning i Sverige med utgångspunkt från tekniska

hjälpmedel så som datorer och mobiltelefoner. Med användandet av dessa hjälpmedel kan

sjuksköterskan utföra omvårdnadshandlingar och ge råd om egenvård. Att hålla kontakt med

både sjukvård och myndigheter via tekniska lösningar tror författarna kommer att bli mer

och mer vanligt. En kontakt med hjälp av teknik ersätter inte ett personligt möte, men skulle

kunna vara ett komplement till den traditionella omvårdnaden. Författarna tror att

regelbundna påminnelser, tips och råd till patienter med hjälp av modern teknik skulle kunna

öka följsamheten till de råd som sjuksköterskan ger om kost och motion. Flera

forskningsprojekt gjorda utanför Sverige visar att åtgärder i form av rådgivning och stöd

med hjälp av tekniska hjälpmedel leder till ett sänkt HbA1c, och resultatet bör inte bli

annorlunda om tekniken appliceras till svenska villkor.

16

Slutsats

Litteraturstudien visar att flertalet patienter uppskattar stödet av professionell personal likväl

som stödet som kan fås i en grupp. Tekniska hjälpmedel så som sms är mer kostnads- och

tidseffektivt för sjukvården jämfört med telefonsamtal eller personliga möten och HbA1c

sjunker trots att patienterna inte har personliga möten med en sjuksköterska.

Diabetesutbildning och stödet från familjen har visat sig vara viktigt för patientens

egenvårdsbeslut.

17

Referenser

Avdelningen för omvårdnad (tidigare Institutionen för hälsa och vård) (2004).

Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod III – examensarbete, 15 hp

(kurskod: OMGC21, rev 2011-06-12). Karlstad: Karlstads universitet.

Baghianimoghadam, M.H., Afkhami Ardekani, M. & Baghianimoghadam, B. (2009). Effect

of education on improvement of quality of life by SF-20 in type 2 diabetic patients. Acta

Medica Indonesiana – the Indonesian Journal of Internal Medicine 41 (4): 175-180.

Brown, S.A., Garcia, A.A., Winter, M., Silva, L., Brown, A. & Hanis, C.L. (2011).

Integrating education, group support, and case management for diabetic hispanics. Ethnicity

Disease. 21(1): 20-26.

Ciechanowski, P., Russo, J.,Katon, W., von Korff, M., Ludman, E., Lin, E., Simon, G. &

Bush , T. (2004). Influence of patient attachment style on self-care and outcomes in diabetes.

Psychosomatic Medicin Journal of Biobehavioral Medicin. 66 (5): 720-728.

CODEX (2012). Oredlighet i forskning. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.codex.vr.se/etik6.html [2012-10-23].

Dahlberg, K., Fagerberg, I., Nyström, M., Segesten, K. & Suserud, B-O. (2003). Att förstå

vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Diabetesportalen (2012). Gener och livsstil på kollisionskurs. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://diabetesportalen.se/foerdjupning/diabetes-olika-sjukdomar-med-likheter-och-

saerdrag/gener-och-livsstil-paa-kollisionskurs/ [2012-09-11].

Diabetesportalen (2012). Hopp om ny skonsam behandling vid typ 2 diabetes. [Elektronisk].

Tillgänglig: http://diabetesportalen.se/arkiv-foer-nyheter/hopp-om-ny-skonsam-behandling-

vid-typ-2-diabetes/ [2012-11-26].

Egenvård. http://www.ne.se/lang/egenvård Nationalencyklopedin, hämtad 2012-09-18.

Ericson, E., Ericson, T. (2008). Illustrerade medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur.

Forsberg, C., Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:

Natur och kultur.

Jennings, A., Powell, J., Armstrong, N., Sturt, J. & Dale J. (2009). A virtual clinic for

diabetes self-management: Pilot study. Journal of Medical Internet Research.11(1): e10.

Lundberg P.C. & Thrakul, S. (2012). Type 2 diabetes: how do Thai Buddhist people with

diabetes practice self-management? Journal of Advanced Nursing. 68(3): 550-558.

Mosand, R.D., Forsund, A.D. (2002). Omvårdnad vid förändringar i bukspottkörtelns

endokrina funktion. I Almås, H. (red). Klinisk omvårdnad 2. Stockholm: Liber AB. s.899-

926.

18

Moser, A., van der Bruggen, H., Widdershoven, G. & Spreeuwenberg, C. (2008). Self-

management of type 2 diabetes Mellitus: a qualitative investigation from the perspective of

participants in a nurse-led share-care programme in the Netherlands. BioMed Central Public

Health. 8: 91.

Oberg, E.B., Bradley, R.D., Allen, J. & McCrory, M.A. (2011). Evaluation of a naturopathic

nutrition program for type 2 diabetes. Complementary Therapies in Clinical Practice 17(3):

157-161.

Orem, D. (2001). Nursing concepts of Practice. St. Louis: Mosby, Inc.

Ortiz, L.G.C, Cabriales, E.C.G., González, J.G.G. & Meza, M.V.G. (2010). Self-care

behaviors and health indicators in adults with type 2 diabetes. Revista Latino-Americana de

Enfermagem. 18(4): 675-80.

Ozcelik, F., Yiginer, O., Arslan, E., Serdar, M.A., Uz, O., Kardesoglu, E. & Kurt, I. (2010).

Association between glycemic control and the level of knowledge and disease awareness in

type 2 diabetic patients. POLSKIE ARCHIWUM MEDYCYNY WEWNĘTRZNEJ. 120(10):

399-406.

Polit, D.F., Beck, C.T. (2008). Nursing research – generating and assessing evidence for

nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams &Wilkins.

Rydholm Hedman, A-M. (2010). Aktivitet, rörelse och rörlighet. I Edberg, A-K. & Wijk, H.

(red.) Omvårdnadens grunder – hälsa och ohälsa. Kristianstad: Studentlitteratur AB.

Scollan-Koliopoulos, M., O’Connell, K.A. & Walker, E.A. (2007). Legacy of diabetes and

self-care behavior. Research in nursing and health. 30: 508-517.

Sharoni, S.K.A & Wu, S-F.V. (2012). Self-efficacy and self-care behavior of Malaysian

patients with type 2 diabetes: a cross sectional survey. Nursing and Health Sciences 14: 38-

45.

Sjöholm, Åke (2012). Intervju. I: Gomorron Sverige, SVT1. 2012-09-27. Klockan. 06.25.

[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.svtplay.se/klipp/317649/gomorron-sverige-ny-

forskning-sa-kan-man-forebygga-diabetes [2012-11-29].

Socialstyrelsens föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras

som egenvård. Stockholm, Socialstyrelsen, (SOSFS 2009:6).

Socialstyrelsen (2010). Socialstyrelsens centrala rekommendationer. Nationella riktlinjer

för diabetesvården. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordiabetesvarden/centralarekommendation

er/omvardnad [2012-10-23].

Socialstyrelsen (2012). Nationell utvärdering 2011 – Diabetesvård. Bilaga 8

Patientutbildning i grupp – en modellbaserad analys. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.socialstyrelsen.se/pubikationer2012/nationellutvardering2011diabetesvardbildag

a8/Documents/nationell%20utvardering%202011%20Bilaga%208.pdf [2012-11-26].

19

Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2009). Patientutbildning vid Diabetes: En

systematisk litteraturöversikt. (SBU-rapport, 195). Stockholm: Statens beredning för

medicinsk utvärdering.

Svenska Diabetesförbundet (2012) Ny behandling mot typ 2-diabetes. [Elektronisk].

Tillgänglig: http://www.diabetes.se/sv/Om-oss/Nyheter/Nyheter/Ny-behandling-mot-typ-2-

diabetes/ [2012-11-26].

Svenska Diabetesförbundet (2010). Socialstyrelsens nationella riktlinjer. [Elektronisk].

Tillgänglig: http://www.diabetes.se/PageFiles/1232/2010-6-16.pdf [2012-10-23].

Svenska Diabetesförbundet (2010). Typ2-diabetes. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.diabetes.se/sv/Diabetes1/Om-diabetes/Typ-2-diabetes/ [2012-10-23].

Svensk Sjuksköterskeförening (2009). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm:

Svensk Sjuksköterskeförening

Svensk Sjuksköterskeförening (2010). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk

sjuksköterskeförening. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.swenurse.se/press--

nyheter/nyheter/nyhetsrubriker/vardegrund-for-omvardnad-ute/ [2012-10-23].

Tan, M.Y., Magarey, J.M., Chee, S.S., Lee, L.F. & Tan, M.H. (2011). A brief structured

education programme enhances self-care practices and improves glycaemic control in

Malaysians with poorly controlled diabetes. Health Educ Res.26 (5):896-907.

Wong, F.K.Y., Mok, M.P.H., Chan, T. & Tsang, M.W. (2005). Nurse follow-up of patients

with diabetes: randomized controlled trial. Journal of Advanced Nursing. 50 (4), 391-402.

Xu, Y., Pan, W. & Liu, H. (2010). Self-management practices of Chinese Americans with

type 2 diabetes. Nursing & Health Sciences 2010: 12 (2):228-34.

Young. R.J., Taylor, J., Friede, T., Hollis, S., Mason, J.M., Lee, P., Burns, E., Long, A.F.,

Gambling, T., New, J.P. & Gibson, J.M. (2005). Pro-active call center treatment support

(PACCTS) to improve glucose control in type 2 diabetes. Clinical Care. 28 (2): 278-282.

Zolfaghari, M., Mousavifar, S.A., Pedram, S. & Haghani, H. (2012). The impact of nurse

short messages services and telephone follow-ups on diabetic adherence: which one is more

effective? Journal of clinical nursing. 21, 1922-1931.

Bilaga 1.

Sid 1

Artikelmatris

Författare Titel År Syfte Metod Huvudresultat

Brown, SA., Integrating education, 2011 Objectives: Kvantitativ studie utförd under två år. Under de två år som

Garcia, AA., group support,

This study explored the 165 vuxna deltagare, i åldern 35-70 år studien pågick

Winter, M., and case managment for

feasibility of adding a nurse 83 personer i rapporterades positiva

Silva, L., diabetic hispanics.

case manager to DSME to foster deltagargrupp och 82 förändringar i kost och

Brown, A.,

DSME attendants and increase i kontrollgrupp. fysisk aktivitet och

Hanis, CL.,

utilization of other available Båda grupperna fick 8 förbättrade mätvärden

health care services. veckors utbildning, DSME för både kontrollgrupp

(Diabetes Self Management och deltagargrupp.

Education) följt av uppföljning HbA1c sjönk mer i

efter 3 och 6 månader. deltagargruppen än

Deltagargruppen kunde i kontrollgruppen.

regelbundet ta kontakt BMI sjönk mer för

med en NCM (Nurse Case kvinnor än män, oavsett

Manager) för råd och stöd. grupp.

Bortfall redovisas ej.

Jennings, A., A virtual clinic for diabetes 2009 The objecive of this study is to assess Kvalitativ pilotstudie utförd under 6 månader. Deltagarna uppgav att

Powell, J., self management:

the feasibility, acceptability and 17 personer med insulinbehandlad den virtuella kliniken var

Armstrong, N., Pilot study

effectiveness of an Internet-based diabetes typ 2 deltog i studien. lätt att använda, och

Sturt, J.,

virtual clinic assign to facilitate Under 6 månader hade de tillgång de värdesatte att den

Dale, J.,

self management in patients who till den virtuella kliniken, med den hade en god design

used insulin pumps to management möjlighet att få råd och hjälp av Gruppinteraktionen var

their diabetes. vårdpersonal, interagera med andra det mest uppskattade

i studien, samt få information. inslaget, och diskussions-

Mätvärden kontrollerades vid starten forumet det mest använda

och efter 6 månader. i den virtuella kliniken.

Frågeformulär och intervjuer användes för att utvärdera Ingen signifikant

patienternas erfarenheter. förändring i mätvärden

Från början rekryterades 19 personer. 17 deltog uppmättes.

i den virtuella kliniken. 1 drog sig ur under Överraskande nog

försöket, och 4 personer misslyckades med upplevde deltagarna

utvärderingen efteråt. att förmågan att utföra

egenvård reducerats.

Bilaga 1.

Sid 2

Artikelmatris

Författare Titel År Syfte Metod Huvudresultat

Lundberg, PC., Type 2 Diabetes: how do Thai 2011 The aim of the study to describe En deskriptiv, kvalitativ studie utfördes Svårigheter med kosthållning

Thrakul, S. Buddhist people with

self-management among Thai på 30 män och kvinnor. förekommer och deltagarna

diabetes practise self-

Buddhist people with type 2 diabetes Semistrukturerade intervjuer och har svårt att följa de kostråd

Management

observationer gjordes under Juni- som ges av läkare och

Augusti 2009. Intervjufrågorna var sjuksköterskor .Även vid

utformade så att deltagarna svarade regelbunden kontakt med

på frågor om hur de klarade sitt dagliga sjuksköterskestudenter som gett

liv och vilka faktorer som påverkar kostråd i hemmet kvarstår

hanteringen av sin diabetes. svårigheterna. Deltagarna vill inte

Inget bortfall. störa läkaren och försöker undvika

konflikter, och uppger att de inte är

sanningsenliga när de blir tillfrågade

om sina kost och motionsvanor

av läkaren. Deltagarna lever under

svåra ekonomiska förhållanden

och har svårt att köpa rätt livsmedel

Deltagarna uppger att familjen

har stor betydelse för hur de

klarar sin diabetes.

Moser, A., Self-management of type 2 2008 The purpose of the article is to report En kvalitativ, undersökande och deskriptiv Deltagarna såg det positivt att van der Bruggen, H., diabetes Mellitus: a qualitative

an empirically grounded concept- design med induktivt förhållningssätt få kostråd av hälsopersonal.

Widdershoven, G., investigation from the

ualization of self-management Man användersig av grounded theory för att Vid avvikelser i det uppmätta

Preeuwenberg, C. perspective of participants in

in the context of autonomy of går från beskrivande till förståelse för blodsockervärdet, uppger

a nurse-le, shared-care

people with diabetes type 2 vad som händer. deltagarna att de fått en större

programme in the Netherlands

15 deltagare som alla hör till Maastricht förståelse och kan anpassa sin

Shared-care unit VII, som har diabetes typ 2 medicin, kost och motion

sedan 1-16 år tillbaka ingick i studien. på ett mer självsäkert sätt än

Djupintervjuer med deltagarna pågick tidigare. Även den förebyggande

från mars till september 2003. Alla frågor egenvården fungerar bättre när

hade utrymme för egna svar. En forskare deltagarna får en större

utförde samtliga intervjuer. förståelse och kunskap om sin

diabetes

Bilaga 1.

Sid 3

Artikelmatris

Författare Titel År Syfte Metod Huvudresultat

Oberg, EB., Evaluation of a naturopathic 2011 The aim is to examine the feasibility and En kvantitativ studie som innefattade HbA1c sjönk signifikant under

Bradley, RD., nutritio program for type 2

effectiveness of a naturopathic ett 12-veckors dietprogram. Deltagarna fick de 12 veckorna undersökningen

Allen, J., diabetes.

dietary intervention on clinical både enskild undervisning, och undervisning höll på. Blodtryck sjönk, men

McCrory, MA.

and patientcentered outcome i grupp, samt undervisning i grupp i att inte signifikant nog. BMI och

measures in patients with T2DM laga husmanskost. Allt med utgångspunkt kolesterol sjönk inte.

från läran om naturläkemedel.

135 personer rekryterades till studien,

De som hamnade inom alla inklusion och

exklusionskriterier blev till sist 15 personer

som påbörjade dietprogrammat

Tre personer hoppade av studien pga

tidsbrist.

Mätvärden togs före, under och efter

undersökningen

Ortiz, C L G., Self-Care Behaviors and Health 2010 The aim is to analyze self-care behaviors En deskriptiv studie utförd mellan augusti Studien visade att männen hade större

Cabriales, E C G., Indicators in Adults with

and their relation with health indicators 2005 och maj 2006. följsamhet till motionsråd än kvinnor,

Gonzalez, J G G., Type 2 Diabetes

like HbA1c, cholesterol, triglycerides, 98 deltagare mellan 30 och 55 år som var och att detta stod i direkt relation

Meza, M V G.

BMI, waist cicumference and body fat läs och skrivkunniga i en förort till Nuevo med ålder, utbildning och yrke.

percentage; to describe the influence of León i Mexico som forskarna fick kontakt med

age, schooling, gender and education/ via en hälsoklinik. Samtliga hade diabetes

previous understanding about diabetes typ 2.

on self-care and health indicators and, Man kontaktade deltagarna per telefon för

to determine differences in self-care att bestämma ett intervjutillfälle på

behaviors according to gender, age kliniken. 12 frågor angående kost, motion,

schooling and occupation. blodsocker mätning och medicinering

besvarades på ett särskilt formulär före

intervjun. Intervjun bestod av 16 frågor

runt undervisning och förståelse om diabetes

Bilaga 1.

Sid 4

Artikelmatris

Författare Titel År Syfte Metod Huvudresultat

Ozcelik, F., Association between glycemic 2010 The aim of the study was to assess En kvantitativ tvärsnittsstudie gjord på Studien visar att de som fått

Yiginer, O., control and the level of

the relationship between glycemic 164 patienter i Turkiet med typ 2 diabetes undervisning om diabetes har

Arslan, E., knowledge and disease

control and effective diabetes education som mellan januari och juli 2008 fick signifikant lägre nivåer av

Serdar, MA., awareness in type 2 diabetic

using the knowledge and awareness svara på frågor enligt ett KA (Knowledge and HbA1c än de som inte fått

Uz, O., patients

(KA) questionnaire in type 2 diabetic Awareness) protokoll. undervisning. Även BMI var lägre

Kardesoglu, E.,

patients. Patienterna delades in i två grupper, bland de som fått undervisning

Kurt, I.

Moreover, the effect of age, duration of de som fått undervisning om diabetes Utbildningsnivån bland deltagarna

diabetes, sex, BMI and education level och de som inte fått det. var också en faktor som mättes,

on glycemic control was assessed

och studien visar att deltagare

cross-sectionally.

med collegeutbildning har lägre

Hba1c än de som endast gått

ur grundskolan.

Tan, MY., A brief structured education 2011 This study in Malaysia aimed to assess En randomiserad, single blind, kvantitativ studie Resultatet visar att individuell

Magarey, JM., enhances self

the effectiveness of a brief structured utförd på 164 Malaysiska deltagare under utbildning var mindre tidseffektiv

Chee, SS., care practise and improves

diabetes education programme, based on 12 veckor. Månadsvisa möten varav 2 jämfört med grupputbildning.

Lee, LF., glycaemic control in

self efficacy to enhance self-care enskilda utbildningstillfällen och ett Äldre deltagare hade mindre

Tan, MH. Malaysians with poorly

practises. där kontakten skedde via telefon. nytta av interventionerna

controlled diabetes

Deltagarna fördelades på två grupper, kontroll- än de yngre r/t psykosociala

gruppen fick ingen utbildning utan fortsatte sitt aspekter.

liv som vanligt. HbA1c sjönk signifikant bland

Efter v 12 återstod 151 deltagare som fullföljde deltagargruppen jämfört

studien. med kontrollgruppen.

Bilaga 1.

Sid 5

Artikelmatris

Författare Titel År Syfte Metod Huvudresultat

Wong, FKY., Nurse Follow-up of patients 2004 The aim of this study was to compare Kvantitativ studie uförd från Mars 2001 till Mars Efter både 12 och 24 veckor

Mok, MPH., with diabetes: randomized

patients outcomes between a control 2003. En randomiserad undersökning på 128 tog patienterna i deltagargruppen

Chan, T., controlled trial

group receiving routine inpatient patienter, med ett bortfall om 27 patienter, 52 sitt blodsockervärde oftare och

Tsang, MW.

care and a study group receiving i deltagargrupp och 49 i kontrollgruppen. motionerade mer regelbundet än

a nurse-led early discharge program Patienterna hade legat på sjukhus, och låg kontrollgruppen. Deltagargruppen

kvar för monitorering av sitt blodsocker, men hade ett marginellt lägre HbA1c än

var i övrigt klara för utskrivning. kontrollgruppen både efter 12 och

Patienterna i deltagargruppen åkte hem och fick 24 veckor.

telefonsamtal från en sjuksköterska varje eller Uppföljningssamtal visar sig

varannan vecka. Kontrollgruppens patienter effektiva för patientens följsamhet

stannade kvar på sjukhuset och blev utskrivna till att regelbundet mäta sitt

enligt sjukhusets tidigare rutiner. blodsocker och att motionera.

Zolfaghari, M., The impact of nurse short 2012 The aim is to compare the effectiveness En kvasi-experimentell kvantitativs studie. Både sms och telefongruppen

Mousavifar, SA., message service and

of two methods of follow-up: short Tester gjordes före och efter studien. visade god följsamhet till råd om

Pedram, S., telephone follow-ups on

message service and telephone follow-up 80 iranska patienter rekryterades från det kost och motion.

Haghani, H. diabetic adherence: which

on type 2 diabetes adherence Iranska Diabetesförbundet. 77 fullföljde studien HbA1c sjönk signifikant efter

one is more effective?

for 3 months. Tre dagars diabetesutbildning för de båda tre månader i båda grupperna,

grupperna, därefter fick sms-gruppen 6 sms något mer för sms-gruppen.

varje vecka med information om kost, motion

påminnelser om medicin och mätning

av blodsocker. Telefongruppen blev

uppringda minst 2ggr/v första månaden,

därefter veckovis. De fick motsvarande råd

och påminnelser som de i smsgruppen

Studien pågick i 6 månader från maj 2008.