FO

TO M

arcu

s Lu

nd

gren

Fiskeri i Öresund 2017

2

Kolofon

Titel: Fiskeriet i Øresund 2017/Fiskeriet i Öresund 2017

Utgiven av: Øresundsvandsamarbejdet/Öresundsvattensamarbetet

Utgiven: Februari 2018

Redaktion: Lars Anker Angantyr, Öresundsvattensamarbetet/Köpenhamns kommun

Tore Hejl Holm-Hansen, Köpenhamns kommun, Byens Udvikling

Texter: Tore Hejl Holm-Hansen, Köpenhamns kommun, Byens Udvikling

Lars Anker Angantyr, Öresundsvattensamarbetet

Samt god input från många ideella organisationer.

Framsida och baksida: Framsida: Foto av Søren Rud, LIFE och Birgit Thorell, Øresundsakvariet.

Baksida: Foto av Markus Lundgren

Foto: Søren Rud, Birgit Thorell, Markus Lundgren, Henrik Carl och Martin

Macnaughton.

Kan laddas ned från: www.Oresundsvand.dk

Copyright: Alla foton i denna rapport omfattas av upphovsrätt. Rapporten får skrivas ut

som pdf och användas privat eller i allmän undervisning, men fotografierna

får inte användas i andra sammanhang utan samarbetets eller fotografens

godkännande.

3

Innehåll

Inledning .............................................................................................................................................. 5

Sammanfattning ................................................................................................................................... 6

Geografi och bottenförhållanden ....................................................................................................... 10

Fiskarter i Öresund ............................................................................................................................. 12

Fiskeförekomst ....................................................................................................................... 19

Andra fiskundersökningar i Öresund ..................................................................................... 20

Årets gång i Öresund .............................................................................................................. 21

Fisket i Öresund ................................................................................................................................. 24

Yrkesfisket ............................................................................................................................. 24

Varifrån fiskas det?............................................................................................................ 26

Landningar av yrkesfisket ................................................................................................. 27

Värdet av yrkesfiskets landningar ..................................................................................... 34

Rekreativt fiske i Öresund ...................................................................................................... 36

Fångster i det rekreativa fisket .......................................................................................... 42

Värdet av det rekreativa fisket ........................................................................................... 45

Förvaltning av fisket i Öresund .......................................................................................................... 48

Minimimått ............................................................................................................................. 50

Fiskekvoter ............................................................................................................................. 52

Reglering av det rekreativa fisket........................................................................................... 53

Naturskydd och naturförvaltning ....................................................................................................... 55

Fiskevård ................................................................................................................................ 55

Skyddade havsområden .......................................................................................................... 57

Intressentanalys .................................................................................................................................. 58

Gemensamma visioner ........................................................................................................... 58

Utmaningar ............................................................................................................................. 60

Förslag till framtida förvaltning ............................................................................................. 61

Bilaga 1. Beräkningar av omsättningen för det rekreativa fisket i Öresund ...................................... 63

Bilaga 2. Referenser ........................................................................................................................... 66

Bilaga 3. Kontaktpersoner .................................................................................................................. 69

Bilaga 4. Artlista över fisk som har registrerats i Öresund ................................................................ 70

4

Skrubbskädda och rödspätta från Öresund. Foto: © Markus Lundgren.

5

Inledning

Denna rapport är en sammanfattning av relevant information om fiskeriaktiviteter i Öresund. Hittills

har det endast lagts fram ett antal spridda och självständiga uppgifter om yrkesfisket respektive

sportfisket i Öresund.

Med denna rapport vill Öresundsvattensamarbetet skapa en överblick över vilka intressenter som

finns på området med speciellt fokus på omfånget och värdet av både det kommersiella och rekreativa

fisket i Öresund. Detta görs för att belysa särskilda gemensamma och eventuellt motstridiga intressen

på området.

Rapporten är tänkt som ett sätt för intresserade att få en överblick över de olika typerna av fiske som

sker i Öresund och dess omfattning. Den är också tänkt att fungera som ett verktyg för beslutsfattare

och förvaltare vad gäller framtida prioritering och förvaltning.

Rapporten bygger på en omfattande datainsamling från exempelvis ICES (International Council for

the Exploration of the Sea), DTU Aqua, danska Landbrugsstyrelsen (tidigare Fiskeri og landbrug),

Köpenhamns universitet, Havs- och vattenmyndigheten (HaV) i Göteborg, Länsstyrelsen i Skåne och

en rad intervjuer med lokala intressenter, som exempelvis sammanslutningar för yrkesfiskare och

sportfiskare.

Öresundsvattensamarbetet arrangerade även en workshop den 12 december 2017 i Köpenhamn med

NGO:er och olika typer av fiskeriorganisationer för att verifiera att våra insamlade uppgifter gav en

god och rättvisande överblick.

Med den här rapporten vill Öresundsvattensamarbetet skapa en positiv debatt om Öresunds stora

värden och möjligheter.

Öresundsvattensamarbetet 2018

6

Sammanfattning

Ett rikt fiskliv

Öresund har många olika habitattyper. Det är bland annat därför som det finns fler än 155 fiskarter i

Öresund. Här finns en mycket varierad blandning av exempelvis torskfisk, plattfisk, simpor, läppfisk,

hajar, rockor och massor av mindre fiskarter som stubbar, smörbultar och storspigg. Endast ett mindre

antal av dessa fiskarter utnyttjas kommersiellt.

Yrkesfiske

Det totala yrkesfisket från dansk och svensk sida i Öresund uppgår till omkring 2 400 ton/år. Av den

totala fångsten står torsken ensamt för cirka hälften med omkring 1 150 ton/år. Därefter kommer sill,

ål, rödspätta och skrubbskädda. Det yrkesmässiga fisket står för lite mer än hälften av de totala

uppskattade fångsterna i Öresund. De största fångsterna sker på dansk sida och uppgår till cirka 60

procent av den yrkesmässiga fångsten.

Det finns ungefär 8-10 aktiva fiskehamnar på vardera sidan av sundet, men varje hamn har relativt få

fiskare. Totalt sett finns det omkring 160 yrkesfiskare som fiskar i Öresund. Utöver detta finns det ett

mindre antal båtar utifrån som till och från fiskar i Öresund. Utländska båtar utgör dock endast en

obetydlig del av fisket (< 1 %).

Fångstvärdet/försäljningsvärdet för det yrkesmässiga fiskets landningar uppgår totalt sett till kring 36

miljoner DKK. Men fisket har även en spinoffeffekt på omkring 4,7 ytterligare jobb vad gäller lokalt

mervärde och jobbskapande.

Yrkesfisket i Öresund sker primärt från små båtar som fiskar relativt lokalt med bottensatta garn och

ryssjor. Största delen av fiskeflottan i Öresund utgörs av fartyg under 12 meter och bara ett fåtal fartyg

är längre än 15 meter. Det förekommer inget trålfiske i Öresund, bortsett från i Kilen norr om

Gilleleje. Därmed är fisket mer skonsamt mot naturen än i många andra områden.

Största delen av den fisk som fångas i Öresund fiskas med garn från mindre fartyg som rensar garn

och landar fisken samma dag. Det innebär att fisken är mycket färsk när den säljs. En del fisk säljs

direkt och lokalt i hamnen medan annan inhandlas av uppköpare för detaljhandeln.

Figur 1. Totala fångstmängder från det yrkesmässiga fisket i Öresund (DK, SE, DE och NL). ICES 2017.

DK

59%

NL

0%

SE

41%

DE

0%

Landningar från yrkesfisket i Öresund (genomsn. 2013-2016)

Total

2.428 ton

7

Rekreativt fiske

Fångstmängderna för sportfisket uppgår årligen till omkring 1 000-1 500 ton och utgör således en

betydande del av de totala fångsterna i Öresund. Torsk utgör den allra största delen av de rekreativa

fångsterna. Därutöver fångas större mängder plattfisk, sill, ål och havsöring.

Det rekreativa fisket sker dels från större kommersiella turbåtar, dels från mindre, privata båtar samt

från kusten. Till detta kommer ett litet fiske från undervattensjägare/sportdykare på dansk sida.

Från svensk sida uppskattas det att sport- och fritidsfiskare tillbringar cirka 220 000 fiskedagar årligen

i Öresund (Carlstrand 2017a, b, c). Motsvarande har inte räknats fram i Danmark men siffrorna är

troligen i samma storleksordning. Av det totala friluftslivet (fiske, segling, dykning etc.) i Danmark

uppskattas det att hela 20 procent sker i Öresund (IGN, 2017).

Det finns omkring 40 turbåtar som exempelvis går mellan Helsingör och Helsingborg. Båtarna tar

med sig cirka 250 000-300 000 danska och svenska sportfiskare varje år (här hittar vi en del av de

220 000 fiskedagarna från svensk sida). Turbåtarna på båda sidor av sundet har en total uppskattad

omsättning på cirka 50-80 miljoner danska kronor (Perry et al 2017).

Den totala omsättningen för sport- och fritidsfiske i hela Sverige uppgår årligen till cirka 6-7 miljarder

svenska kronor. Utifrån dessa siffror görs uppskattningen (utifrån antalet fiskedagar) att omkring 105-

122 miljoner kronor omsätts i Öresund. Motsvarande omsättningssiffror på den danska sidan

uppskattas (utifrån antalet sålda fiskelicenser) vara i storleksordningen 260-288 miljoner danska

kronor för Öresundskommunerna och 385 miljoner danska kronor för Köpenhamnsområdet.

Beroende på hur man räknar uppgår det totala fisket i Öresund – yrkesfiske och sportfiske –

uppskattningsvis till ett värde på mellan 400 och 600 miljoner danska kronor om året (se tabell 1).

8

Figur 2. Förhållandet mellan landningar från yrkesfiskare och sportfiskare i Öresund (DK och SV).

Uppskattad total omsättning för fisket i Öresund Årligt värde (milj. DKK)

Min Max

Yrkesfiske (försäljningsvärde/med mervärde) 36

205

Sportfiske i Danmark (uppskattat utifrån antalet fiskelicenser) 260

288

Sport- och fritidsfiske i Sverige (uppskattat utifrån antalet

fiskedagar) 105

122

Fritidsfiske i Danmark Okänt Okänt

UV-jakt i Danmark Okänt Okänt

Total uppskattning av värdet/omsättningen

401

615

Tabell 1. Översikt över den totala ekonomin för fisket i Öresund 2017. Fler uppgifter finns på sidorna 33-45.

Tot

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

Torsk Havørred Sild* Fladfisk*

Få

ng

sten

(to

n)

Förhållandet mellan rekreativa och

kommersiella fångster i Öresund

Rekreative fangster

Kommercielle fangster

Torsk Havsöring Sill Plattfisk

Rekreativa fångster

Kommersiella fångster

9

Förvaltning

Förvaltningen av Öresund sker dels via dansk-svenska avtal, dels genom internationella regleringar

via EU och ICES.

Det råder ett trafikbaserat trålförbud ända sedan 1932 för större delen av Öresund. Sedan 2009 råder

det även trålförbud längs kusterna i norra Öresund. Det enda som återstår är ett trekantigt område i

norra Öresund som går under namnet ”Kilen” där det fortfarande kan trålas. Det har dock under senare

år införts en säsongsstängning här mellan 1 januari och 31 mars för att skydda lekande torsk.

Förslag till möjliga ändringar av praxis:

- Trålförbudet bör finnas kvar och ändras så att det är biologiskt betingat istället för som nu

trafikbaserat.

- Stoppa råvaruutvinningen i norra Öresund och nordliga Öresund.

- Det väldigt fina, lokala beståndet av Öresundstorsk bör förvaltas separat via ICES och inte som i

dag tillsammans med bestånden i västra delen av Östersjön.

- Överväg att stoppa trålfisket helt i Kilen – dels för att skydda den mjuka bottnen med sjöfjädrar och

bubbelrev och dels för att området inte ska användas i kvotrapporter för ”västra delen av Östersjön”

för fisk fångad i Kattegatt/Kilen som tillhör ett annat bestånd.

- Samordna regler och minimimått på den danska respektive svenska sidan.

10

Geografi och bottenförhållanden

Öresund

Öresundsregionen är med sina 3,9 miljoner invånare det mest tättbefolkade området i Skandinavien.

Samtidigt är Öresund ett av de mest trafikerade havsområdena i världen med 30 000-40 000 passager

av större fartyg varje år, vilket naturligtvis gör Öresund sårbart när det gäller mänsklig påverkan. Som

en naturlig följd av den höga befolkningstätheten sker det både många kommersiella och rekreativa

aktiviteter i Öresund. Det förekommer exempelvis färjetrafik, råvaruutvinning, muddring, etablering

av havsbaserade vindkraftverk, hamnutvidgningar, brobyggande samt olika typer av fiske,

lustsegling, bad och dykning.

Öresund sträcker från Gilleleje-Kullen till Stevns-Falsterbo (se figur 3). Den nordligaste delen är

norra Öresund som går från Gilleleje-Kullen till Helsingör-Helsingborg. Nordliga Öresund (även

kallat centrala Öresund) går från Helsingör-Helsingborg till Drogdentröskeln (Dragör-Lernacken).

Slutligen har vi sydliga Öresund som omfattar områdena från Drogdentröskeln till Stevns-Falsterbo.

Bottenförhållanden

Öresund bjuder på ett mycket varierat utbud av fiskhabitat. Havsbottnen består av allt från mjukbotten

med sand eller lera, via småstensbotten och stenrev till hårda klippkuster vid Kullen. Vattnet består

av allt från grunda områden med brackvatten, som Køge bukt och Nivå bukt, till djupa och mycket

salta områden, exempelvis området söder om Ven (se kartan på nästa sida).

I de grunda delarna består bottnen oftast av sand eller småsten, men det kan också förekomma stenrev

och klippor. I de djupare delarna förekommer oftast mjukbotten som består av sand, silt eller lera. På

enskilda platser, t.ex. utanför Råå och norr om Öresundsbron, finns det stora musselbankar.

Det finns oerhört många vrak i Öresund. På, i och omkring dessa vrak lever det massor av fisk. Vraken

fungerar som små lokala rev där det både erbjuds mat, strömlä och fina gömställen för en lång rad

fiskar. *Även stenrev, sandbankar och områden med ålgräs är viktiga för många fiskarter.

Salt och strömförhållanden

I Køge bukt och andra grunda områden är vattnets salthalt bara omkring 8-10 promille. I de djupa,

centrala delarna av Öresund går salthalten ända upp till 34 promille, vilket innebär att det är lika salt

som långt uppe i Kattegatt. I de djupa områdena finns det ofta en ytlager med bräckt vatten över

ytströmmen och saltare vatten ner mot bottnen. På samma position i Öresund kan salthalten därför

vara 8 promille på ytan och 34 promille vid bottnen.

Strömriktningen i Öresund är oftast norrgående, men den kan skifta betydligt under ett dygn. Längs

ytan löper det för det mesta brackvatten norrut från Östersjön till Kattegatt. I de djupa delarna av

Öresund är det oftast saltvatten som strömmar söderut från Kattegat mot Östersjön. Det salta vattnet

vid bottnen stoppas emellertid för det mesta av Drogdentröskeln.

På Öresundsvattensamarbetets hemsida hittar du fler kartor över bottenfauna, vegetation etc.

11

Figur 3. Karta över djupförhållandena i Öresund.

Norra

Öresund

Sydliga Öresund

Nordliga eller centrala Öresund

Djup i Öresund (meter)

12

Fiskarter i Öresund

Öresund och de fiskslag som lever här har haft en stor och positiv betydelse för regionens utveckling

ända sedan medeltiden. Den första berättelsen om fiske hittar vi i Saxos verk ”Gesta Danorum” som

beskriver hur sillen i sundet stod så tätt att man kunde vandra på den från Danmark till Sverige. Men

fiskesamhällena i Öresund sysslar inte bara med sill. Med tiden har man registrerat fler än 155

fiskarter. Från små smörbultar via sill och torsk till stor hälleflundra, blåfenad tonfisk och brugden,

som är världens näst största hajart. Alla arter listas i bilaga 4 (danska, svenska och latin).

Nejonögon och broskfiskar

I Öresund har det registrerats två arter av nejonögon, nio hajarter, fyra olika rockor och en

havsmusfisk som tillhör en egen grupp av broskfiskar. De två nejonögonen är havsnejonöga och

flodnejonöga som båda siktas regelbundet. Både havs- och flodnejonöga är skyddade arter enligt EU:s

habitatdirektiv.

En stor del av hajarna och rockorna har bara observerats enstaka gånger och uppträder bara sällsynt i

Öresund, t.ex. spjutrocka och sillhaj. Den stora brugden, som tidigare var vanligare i danska

farvatten, har nu nästan försvunnit. På samma sätt förhåller det sig med slätrockan, en stor rockart

som under 1800-talet fångades i stora antal i Kattegatt, Skagerrak och Nordsjön men som nu praktisk

talat är försvunnen från de inre danska farvattnen till följd av det intensiva fisket.

Mindre arter som klorocka, pigghaj och småfläckig rödhaj är däremot vanligare, och både klorocka

och småfläckig rödhaj ynglar av sig på det nordliga Öresunds hästmusselbankar och stengrund – t.ex.

ved Knähagen söder om Helsingborg.

Småfläckig rödhaj som är vanlig i Öresund. Foto: Birgit Thorell.

13

Plattfisk

Plattfiskarna tillhör flera olika familjer. Vissa av de vanligaste arterna som skrubbskädda, sandskädda

och rödspätta tillhör familjen rödspättor som även innehåller mindre vanliga eller sällsynta arter som

hälleflundran. Rödspättorna i Öresund tillhör ett lokalt bestånd.

Piggvaren och slätvaren, som liksom de tidigare nämnda arterna är eftertraktade sport- och matfiskar,

tillhör båda familjen piggvarar som även innehåller något mer sällsynta arter som småvar och glasvar.

Glasvar är mycket mer utbredd i sydöstra Atlanten där den fiskas kommersiellt. Den värdefulla

sjötungan är vanlig längs de nordliga Öresundskusterna och tillhör tillsammans med den lilla och

ganska vanliga småtungan familjen tungefiskar. En annan ganska vanlig plattfisk som är okänd för

de flesta är tungevaren som med sin beskedliga storlek på omkring 12 cm sällan fångas. Det är den

enda arten i familjen varar som man hittar här.

Torskfisk

Öresund har ett eget bestånd av torsk som här kan uppnå en vikt på över 30 kg – den ikoniska

Öresundstorsken. Individer i den storleken är mycket sällsynta men varje år fångar sportfiskarna torsk

som väger över 10 kg och då kallas ”målere”. Bland både sport- och yrkesfiskare är Öresundstorsken

en av de mest eftertraktade arterna.

Torsken är inte omedelbart åtskild från de närliggande bestånden rent genetiskt, men har ett beteende

som skiljer den från övriga lekbestånd. Även torskbestånden i Kattegatt är uppdelade i mindre

geografiska bestånd. Den torsk som har slagit sig ner i områden som ligger utanför beståndets

kärnområde gör ofta vid könsmognaden en lekvandring mot de havsområden som de ursprungligen

kom ifrån (Svedäng et al., 2010).

Utöver torsk fångas det vitling, sej (gråsej), blanka (lyrtorsk) och kolja. Under de senaste åren har det

observerats mycket sej i Öresund. 2011 kunde man längs de nordliga Öresundskusterna möta stora

stim av små sejar. 2017 har dessa vuxit sig stora och fångas nu av såväl sportfiskare som yrkesfiskare

samtidig som små sejar fortfarande förekommer på grunt vatten. På stenreven finns den egendomliga

paddtorsken som har fått sitt namn efter sina nästan paddlarvsliknande drag. I de djupare områdena

finns skäggtorsk, glyskolja och vitlinglyra som alla är nära besläktade.

Förbudet mot fiske med bottensläpande redskap – det vill säga trålförbudet från 1932 som infördes

av trafikmässiga skäl – har haft en avgjort positiv effekt på Öresunds torskbestånd. Enligt Svedäng et

al. 2004 är tätheten av mellanstora och stora torskar mellan 17 och 500 gånger högre i Öresund än i

områdena i närliggande Kattegatt. Det är till stor del trålförbudets förtjänst att torsken har en så

14

gynnsam status i Öresund. Torskbeståndens kritiska tillstånd i Kattegatt beror på en mer

”kommersiell” förvaltning, något som har kunnat undvikas i Öresund på grund av det trafikrelaterade

trålförbudet som infördes på grund av den täta fartygstrafiken i sundet.

Stubbar och smörbultar

Några av de minsta men också mest talrika fiskarterna i Öresund är stubbar och smörbultar som aldrig

eller sällan blir mer än 10 cm långa. Stubbar och smörbultar lever ofta på eller nära botten, och de

flesta arter är väl kamouflerade i grå och bruna nyanser. Sjustrålig smörbult är emellertid en av de

mest färgrika arterna och kanske den mest talrika fisken i grunt vatten längs våra kuster. Den kan

observeras, vilket är lite otypiskt för smörbultarna, svävande fritt i vattnet ganska nära botten eller

vid stensättningar eller andra människoskapade strukturer som hamnkajer, broar och vindkraftverk

ute till havs. Den uppträder oftast i stim som på vissa platser kan innehålla flera tiotusentals individer

(Sigsgaard et al., 2017).

Stim av sjustrålig smörbult. Foto: Martin Macnaughton.

Glas- och klarbulten är som namnet antyder helt genomskinliga och de kan ses svävande över bottnen

på samma sätt som den sjustråliga smörbulten. På sandbottnen möter man ofta sand- och lerstunn

som kan ses simma runt längs botten på många av våra badstränder eller till och med lägga sig på ens

fötter om man står stilla länge nog. De tillhör, precis som den mindre vanliga bergstubben, släktet

Pomatoschistus, och de är svåra att skilja från varandra.

15

Den största av våra lokala bultarter är svart smörbult som kan bli 15 cm lång. Ofta observeras svart

smörbult som bifångst i ålryssjor och den är mycket vanlig. På senare år har det kommit en ny och

invasiv art till Öresund – svartmunnad smörbult, som har spridit sig i Östersjön och nu har hittats så

långt norrut som Köpenhamns hamn. Den blir större än någon av de hemmahörande bultarna och

stubbarna, upp till 25 cm, och det anses att den tränger ut de lokala arterna, bl.a. eftersom hanarna har

ett mycket intensivt territorialbeteende. Vilka konsekvenser artens frammarsch kommer att få är ännu

okänt.

Svartmunnad smörbult är en invasiv art och den största smörbulten i farvattnen kring Sverige och Danmark. Under de senaste

åren har den invandrat till sydliga Öresund och registrerades 2016 i Köpenhamns hamn. Foto: © Henrik Carl, Fiskeatlas.dk.

Sillfisk

Sill uppträder under höstmånaderna i stora stim när fisken drar igenom Öresund på väg mot

lekplatserna i Östersjön. Dessa lekvandringar har skett sedan medeltiden då det hölls stora

sillmarknader vid Skanör, Falsterbo och Dragör. De största arterna av sillfisk i Öresund är bland de

mest sällsynta: majfisk och staksill som är nära besläktade och kan bli 70 respektive 60 cm långa.

Båda är skyddade under EU:s habitatdirektiv. Under de senaste fem till tio åren har sannolikheten för

att möta mer exotiska arter som normalt sett förknippas med varmare havsområden ökat. Det kan

exempelvis handla om sardin och ansjovis som under perioder har uppträtt i stora stim vid Helsingör.

Läppfiskar

Några av de mest färgglada fiskarna man möter i Öresund är läppfiskarna som kan observeras längs

hamnkajer och stensättningar eller vid stenrev och i tångskogar. Bland dem är skärsnultra och

stensnultra två av de vanligast förekommande längs de centrala och nordliga Öresundskusterna, och

16

de ses ofta vid snorkling och dykning. Man möter dem bara sällan under natten eftersom de då

gömmer sig bland stenar och tångplantor för att få skydd mot rovfisk. En mer sällsynt och egendomlig

art är blågyltan. Nästan alla individer kläcks som rödfärgade honor, så kallade rödnäbbor. De är så

olika från hanarna, som heter blåstråle, att man tidigare trodde att det rörde sig om två olika arter. När

honan når en ålder av 7-13 år kan hon skifta kön till hane och då utveckla starka blå färger, vilket är

vad som gett hanen dess namn. Berggyltan är den största av läppfiskarna och kan bli ända upp till 65

cm. Även den startar sin tillvaro som hona och byter sedan kön till hane. Könsbytet är emellertid mer

subtilt än hos blågyltan. Båda arterna är relativt sällsynta i Öresund men kan observeras bland annat

vid Kullen på den svenska kusten. Det finns sex registrerade arter av läppfisk i Öresund.

Skärsnultran (till höger) är en av de mest färggranna

fiskarna i Öresund. Den kan påträffas längs

stensättningar vid hamnar samt kring stenrev och

klippkuster som dem vid Kullen. Foto: Birgit

Thorell.

Stensnultran (nedan) som är en av de vanligaste

fiskarna i Öresund trivs bland stenrev, vid

stensättningar och klippkuster. Foto: Martin

Macnaughton.

17

Andra arter

Utöver ovan nämnda grupper finns det exempelvis simpor, sjökock, fjärsing, ål, tånglake,

kantnålfiskar, tejstefisk, tångspigg, multe och många fler. Läs mer i häftet ”Fisk i Öresund” och

artlistan i bilaga 4, där alla de 155 arterna räknas upp.

Den giftiga fjärsingen är ganska vanlig i Öresund men skapar sällan problem. Foto: Birgit Thorell.

Tångspigg gömmer sig ofta i vegetationen på stenbottnen. Foto: Martin Macnaughton.

18

Exotiska arter

Av de mer exotiska fiskarterna som har registrerats i Öresund kan exempelvis nämnas klumpfisk

(världens största benfisk), tropisk grå tryckarfisk och mullus som är vanligt förekommande i

Medelhavet. De senaste åren har även blåfenad tonfisk registrerats. De följer efter makrillstimmen

när dessa drar in genom Kattegatt och ned i sundet. I mitten av 1900-talet var den blåfenade tonfisken

vanlig i Öresund. Mellan 1945 och 1955 skedde ett betydande fiske på den, både kommersiellt och

av sportfiskare. 2017 observerades tonfisk i både Kattegatt och Öresund. I ett gemensamt projekt

mellan danska och svenska universitet och WWF fångades och märktes 18 tonfiskar i Kattegatt av

sportfiskare i samarbete med ICCAT (International Commission for the Conservation of Atlantic

Tuna).

Hoppande blåfenad tonfisk i Kattegatt. Den blåfenade tonfisken har återvänt till Öresund på senare tid eftersom den följer

efter makrillstimmen genom Skagerrak och Kattegatt. Den har flera gånger setts hoppa upp ur vattnet i jakt på makrill och

horngädda i norra Öresund. Foto: © Markus Lundgren.

19

Fiskeförekomst

Förekomsten av de kommersiella arterna undersöks av DTU Aqua som har kartlagt arternas

livsmiljöer, såsom lek- och uppväxtområden för exempelvis torsk, rödspätta, tunga, piggvar, slätvar,

ål och stenbit. Utöver dessa sju arter förekommer skrubbskädda och sandskädda i stort sett över hela

området. Kartan nedan visar att det finns ”hotspots” – exempelvis Disken, Nivå bukt, Tårbæk rev och

norr om Saltholm – där många arter förekommer. Mer information om de enskilda arterna återfinns i

Sørensen et al. 2016.

Figur 4. ”Hotspots” med förekomst av många arter. Från Sørensen et al. 2016.

* Från Jens Peder Jeppesen har

det endast medtagits det som

utpekas som särskilt viktiga

furageringsområden.

Summering af antaler arter

20

Andra fiskundersökningar i Öresund

Övervakningen av kustnära fisk beskrevs tidigare i de tekniska anvisningarna för NOVANA-

programmet, men kom inte med i den reviderade utgåvan efter programperioden 2004-2010. Det

innebär att det idag inte finns ett formellt program som övervakar fiskdiversiteten i Öresund. Det har

genomförts en rad undersökning av de viktigaste arterna för det kommersiella och rekreativa fisket,

och under HELCOM-samarbetet finns ett program som har till syfte att övervaka kustlevande fiskslag

längs Östersjölandskapens kuster (HELCOM, 2015). Programmet är sammansatt av bidrag från de

enskilda länderna och är alltså inte standardiserat. I Öresund finns det bidrag från två olika projekt.

Sverige har två stationer som ingår i det svenska kustövervakningsprogrammet (Tärnlund &

Sundqvist, 2016).

I Danmark finns inget egentligt övervakningsprogram, men det finns ett frivilligt

”Nøglefiskerprojekt” där ett antal fritidsfiskare rapporterar in sina fångster varje månad (Kristensen

et al., 2014; Støttrup et al., 2017). Under den senaste delperioden för det danska Nøglefiskerprojekt

(2014-2016) fiskades det på två områden i Öresund med garn och mjärdar av den typ som man som

fritidsfiskare får lov att använda. Under perioden 2014-2016 registrerades det 24 fiskarter inklusive

de som fångades i Faxe bukt. Garnfångsterna dominerades av skrubbskädda, piggvar och torsk,

medan det under tidigare perioder främst hade fångats skrubbskädda (Støttrup et al., 2017).

Mjärdfångsterna bestod till största delen av tånglake men även torsk och ål fångades.

Artdiversiteten som framkommer i Nøglefiskerprojektet respektive det svenska

kustövervakningsprogrammet avspeglar i hög grad de använda redskapens selektivitet och i mindre

grad den egentliga sammansättningen av den kustnära fiskfaunan. Fiskundersökningar i Köpenhamns

hamn som utfördes 2009 och 2015 med biologiska översiktsgarn och extra finmaskiga ryssjor visade

en delvis annan artsammansättning (Rostgaard et al., 2010; Jensen, 2015). Garnfångsterna

dominerades antalsmässigt av storspigg medan torsken viktmässigt var den dominerande arten. I

ryssjfångsterna var svart smörbult den vanligaste arten tillsammans med ål och sjustrålig smörbult.

Viktmässigt var ål och torsk dominerande i ryssjorna.

Ett forskningsprojekt från Köpenhamns universitet undersökte mellan åren 2013-2014 den kustnära

fiskfaunan vid Skovshoved hamn genom en snorkelundersökning och eDNA-analys (Sigsgaard et al.,

2017). Även denna undersökning visade att den kustnära fiskefaunan domineras av små arter, och att

sjustrålig smörbult samt storspigg utgjorde största delen av de registrerade fiskarna. Undersökningen

visade också att läppfiskar och smörbultar utgör en betydande del av den kustnära fiskfaunan.

21

Årets gång i Öresund

Under loppet av ett år ändras både sammansättningen av fiskfaunan och fisket i Öresund. Fisken

vandrar mellan de grunda och djupare delarna av sundet, antingen för att följa årstidernas variationer

vad gäller tillgången på föda, för att undvika för höga eller för låga temperaturer samt höga/låga

saltkoncentrationer eller för att nå fram till lekområdena. De här mönstren påverkar naturligtvis

fiskemöjligheterna under året, men också kvaliteten på den fångade fisken.

Vinter

Från januari till mars är de högsäsong för det så kallade bulefisket efter lekande torsk. Detta fiske är

ett utpräglat troféfiske som målriktas mot de största exemplaren. Det är eftertraktat att få upp en

”måler” som man kallar en torsk på över 10 kg. Fisket sker genom att man med ekolod söker av

havsbottnen efter stim av lekande torsk som framträder som bulor på bottnen när man tittar på

ekolodet. Detta fiske är emellertid föremål för en stor debatt. För vissa är detta fiske själva essensen

av torskfisket i Öresund medan andra menar att det är oetiskt att fånga lekande fisk. Det beror bland

annat på att det i detta fiske ofta förekommer felkrokningar där fisken krokas i kroppen eller stjärten.

När vattnet är som kallast drar sig de flesta fiskarterna ut på djupare vatten. Där nere är vattnet ofta

varmare än uppe vid ytan. Samtidigt är de flesta havsöringarna uppe i åarna för att leka. Men det finns

ändå fisk att fånga vid kusterna. Den havsöring som stannar kvar i havet kallas ”överhoppare” eller

”överspringare” eftersom de hoppar över leken. De är ofta starka och välnärda och är en eftertraktad

fångst för sportfiskare.

Vår

I takt med att vattnet längs kusterna värms upp under våren ökar mängden bytesdjur, vilket får fisken

att dra sig in mot de grunda vattnen igen, och kustfisket efter havsöring är ofta bra. De havsöringar

som har varit uppe i åarna för att leka är nu tillbaka i havet men är ofta smala och dåliga matfiskar.

De kallas besa, och många sportfiskare följer en oskriven regel om att släppa tillbaka dessa så att de

kan växa sig större.

Från omkring april månad, det vill säga när vattnet når cirka 8 grader C, drar piggvaren in på grunt

vatten och vårsäsongen för undervattensjakt efter piggvar startar. Vid den här tiden kan man möta

stora fiskar på knädjupt vatten på flera platser i Öresund. Speciellt Køge bukt samt kuststräckan

mellan Ålsgårde och Gilleleje är kända som bra platser.

Det är även under våren som sportfisket från hamnkajerna sätter igång på allvar. Torsk som har

tillbringat vintern i Öresunds djupa vatten drar nu in mot kusterna för att äta sig tjocka på krabbor

och småfisk.

22

I slutet av våren, vanligen kring april/maj, kommer horngäddan i stora stim söderifrån. När detta sker

går det att fånga horngädda från hela Öresundskusten. Deras antal och det faktum att de går in på

mycket grunt vatten gör dem enkla att fånga, och det är ingen tillfällighet att många framtida

sportfiskare stiftar sin första bekantskap med just horngäddan.

Från maj månad inleds plattfisksäsongen, och turbåtarna arrangerar målinriktade turer efter plattfisk

som skrubbskädda, rödspätta och sandskädda. Ibland fångas även piggvar och slätvar. Fisket efter

plattfisk fortsätter in på hösten.

Längs kajerna i Köpenhamn, Helsingör, Helsingborg och Malmö samlas nu sportfiskarna för att fånga

horngädda, torsk, sill och plattfisk.

Sommar

Fisket efter horngädda fortsätter under sommarmånaderna. Omkring juni/juli kommer också de första

makrillarna och fisket toppar i augusti och september. Makrillen jagar sill, skarpsill och tobisfiskar i

den fria vattenmassan, men kan under säsong också fångas från hamnkajer och stensättningar. Under

högsommaren (från juli till början av augusti beroende på sommarvädret) blir vattnet vissa år så varmt

att den större fisken drar ut på djupt vatten som nu är kallare än ytvattnet. Under de mörka timmarna

mellan solnedgång och soluppgång kommer de stora rovfiskarna som torsk, havsöring, makrill och

sej tillbaka för att jaga kräftdjur, småfisk och fiskyngel som snabbt växer till i det varma vattnet.

Under den här årstiden dyker också mer exotiska arter upp. Multen, som främst övervintrar söderut,

kommer för att äta grönalger på grunt vatten och längs kajer och stensättningar för att samla energi

inför höstens lek. Havsabborre förekommer också sporadiskt på själländska nordkusten.

Höst

Från september börjar sillen dra igenom Öresund på väg mot lekplatserna i Östersjön. Vid den här

tiden på året är de stora och tjocka och kallas för höstsill. De uppträder i väldigt stora stim och lyckliga

fiskare kan fylla en hel korg med sill under en fisketur. Turbåtarna har målinriktade sillturer.

Efter hand som vattnet blir kallare går fisken in mot kusten igen och torskfisket kommer så smått

igång vid hamnarna. Under tidig höst kan man fortfarande stöta på makrill och horngädda, men det

går längre och längre tid mellan dem tills de till slut lämnar Öresund för vintern. Plattfiskarna har ätit

sig tjocka under sommaren och är nu goda att äta.

Havsöringen börjar så smått att söka sig mot vattendragen för att leka och det finns nu goda

möjligheter att få en på kroken innan de får sin lekdräkt och fredningstiderna börjar (se avsnittet om

fiskeregler).

23

Den första halvan av hösten är på många sätt högsäsong för harpunfisket. Vattnet är fortfarande

relativt ljummet, det finns massor av tjock plattfisk och man möter också havsöring oftare än under

andra årstider – speciellt under nätterna.

24

Fisket i Öresund

Eftersom det finns så stora mängder fisk i Öresund, finns det även många fiskare här, från yrkesfiskare

som lever av att fånga och sälja fisk, till de rekreativa fiskarna som har fiske som hobby och kanske

får med sig lite fisk hem till kvällsmaten – eller lyckas ta ett foto av drömfisken som sedan släpps

igen. På båda sidor av Öresund sker det betydande fiskeaktiviteter, och de siffror och den statistik

som presenteras gäller gemensamt för de två länderna om inget annat anges.

Yrkesfisket

Yrkesfisket i Öresund (ICES-sektion 23/3b) domineras av svenska och danska fartyg (fig. 1).

Danmark är den största fiskenationen i regionen och danska fiskare landar omkring 60 procent av alla

fångster. Sverige är näst största fiskenation och står för den övriga andelen av landningarna. Under

enstaka år sedan millennieskiftet har förekommit ett marginellt fiske av tyska och holländska fartyg

som har fiskat sill, sjurygg och sandräkor (ICES, 2017).

Från dansk sida fiskade 79 båtar under 2016 i Öresund. Av dessa hade 47 stycken (59 procent)

hemmahamn i en av Öresunds hamnar. Den största fiskehamnen i området är Gilleleje som hade 20

båtar som fiskade i Öresund. Största delen hade dock sitt primära fiske utanför Öresund. I Köpenhamn

fanns sex båtar, i Køge fem båtar. Från Sletten, Vedbæk och Kastrup fanns det på varje plats tre

fiskare. Dessutom hade Hornbæk, Humlebæk, Snekkersten, Dragör, Mosede och Strøby Ladeplads

fiskare. De sistnämnda lokala båtarna är främst mindre garnfartyg och bottengarnsfiskare som har sitt

primära fiske eller uteslutande fiskar i Öresund (Landbrugsstyrelsen, 2017).

Från Sverige fiskade 81 fartyg i Öresund under 2016 (Havs- och vattenmyndigheten, 2017a). I

Sverige har antalet yrkesfiskare, precis som i Danmark, minskat stadig under de senaste åren. Det är

framför allt en bristande tillströmning av nya, yngre fiskare som har lett till minskningen. Till följd

av detta finns det bara väldigt få heltidssysselsatta yrkesfiskare kvar i Öresund jämfört med tidigare.

Där det för hundra år sedan fanns 175 fiskare bara i hamnen i Råå, som då var den största i hela

Skåne, finns det nu bara enstaka kvar (Öresundsfisk, 2017). På den svenska sidan av Öresund är

Lomma nu den största fiskehamnen med 7-8 aktiva fiskare. I Helsingborg, Landskrona respektive

Malmö fanns det år 2016 fem fiskare på varje plats. I Höganäs fanns det 2-4 yrkesfiskare medan det

i hamnar som Skanör, Klagshamn, Vikhög, Barsebäck, Mölle och Arild bara fanns en eller två fiskare

kvar (pers. komm. M. Palmgren, 2017).

25

Fiskeflottan

Eftersom trålfiske är förbjudet i större delen av Öresund utgörs yrkesfiskeflottan primärt av mindre

båtar som fiskar med garn, ryssjor och bottengarn, så kallade småskaliga fiskare. Största delen av

fiskeflottan i Öresund utgörs av mindre fartyg under 12 meters längd och bara ett fåtal fartyg är längre

än 15 meter. (fig. 5). Vissa av de småskaliga fiskarna är organiserade på båda sidor om sundet i

”Foreningen for Skånsomt Kystfiskeri” (FSK), som är en rikstäckande intresseorganisation för

danska kustfiskare, respektive Öresundsfisk.se, som är ett samarbete mellan svenska småskaliga

fiskare i Öresundsområdet och SEA-U, som är en svensk förmedlingscentral i Malmö.

Figur 5. Längdfördelningen av danska och svenska yrkesfiskefartyg i Öresund (Landbrugsstyrelsen 2017, Havs- och

vattenmyndigheten, 2017a).

Fiskeredskap

Största delen av fisket utförs med garn som rensas samma dag som de sätts (fig. 6). Trots den

omfattande regleringen av trålfisket sker det fortfarande ett visst trålfiske i Kilen. Gemensamt för alla

tålare är emellertid att de har sitt primära fiske utanför Öresund (Landbrugsstyrelsen, 2017, Havs-

och vattenmyndigheten, 2017a). Utöver detta förekommer ett visst fiske med bottengarn och ryssjor

samt ett mindre omfattande fiske som använder tinor, kroklinor och annat.

26

Figur 6. Fördelningen av redskapstyper för fisket i Öresund.

Varifrån fiskas det?

Det finns ungefär 10-15 aktiva fiskehamnar på vardera sidan av sundet, men bara ett fåtal fiskare i

varje hamn. De danska hamnarna är: Gilleleje, Hornbæk, Helsingör, Snekkersten, Humlebæk, Sletten,

Vedbæk, Köpenhamn och Kastrup. Dessutom finns det fiskare som utgår från Dragör, Mosede, Køge

och Strøby Ladeplads.

De svenska hamnarna är: Råå, som tidigare var Skånes största hamn, och Lomma, som nu är den

största fiskehamnen med 7-8 aktiva fiskare. Utöver dessa hamnar bedrivs fiske i Arild, Mölle,

Höganäs, Viken, Domsten, Helsingborg, Borstahusen, Ålabodarna, Ven, Landskrona, Barsebäck,

Vikhög, Malmö, Klagshamn och Skanör där det på varje ställe finns ett fåtal fiskare (pers. komm.

Olle Nordell, samt M. Palmgren, 2017, SeaU).

Figur 7. Fiskehamnarna i Öresund. Antalet yrkesfiskare i danska hamnar enligt Sørensen et al., 2016, samt SeaU.

Garn

59%

Trål

16%

Bottengarn och

ryssjor

16%

Annat

9%

Primära redskapstyper som används av

yrkesfiskare i Öresund

Total160

Mölle

Gilleleje

Helsingborg

Arild

Råå

Höganäs

Skanör

Landskrona

Mosede

Klagshamn

Vedbæk

Malmö

Kph.

Kastrup

Strøby

Køge

Lomma

Barsebäck

Humlebæk

Hornbæk

Dragör

Vikhög

Borstahusen

Viken

27

Landningar av yrkesfisket

Under perioden 2013-2016 landades det i genomsnitt lite mer än 2 400 ton årligen (fig. 8). Fångsterna

domineras av danska och svenska fångster som utgör 59 procent (1 423 ton) respektive 41 procent (1

000 ton) av de totala fångsterna. Under de senaste årtiondena har det även förekommit ett marginellt

fiske av holländska och tyska fartyg. Deras fångster har emellertid varit så små att de är utan betydelse

för området (ICES, 2017). Fördelningen mellan de viktigaste arterna visas i figur 9. Torsk utgör 1

150 ton, sill 770 ton, ål 130 ton och rödspätta 110 ton om året.

Figur 8. Genomsnittliga landningar i ton/år från de olika länderna 2013-2016. (ICES 2017)

Figur 9. Totala danska och svenska kommersiella landningar av olika arter, ton/år (ICES, 2017).

DK

59%

NL

0%

SE

41%

DE

0%

Landningar från yrkesfisket i Öresund (genomsn. 2013-2016)

Total

2.428 ton

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

La

nd

nin

ga

r 1

00

0 k

g

28

Utveckling av fisket över tiden

Utvecklingen av landningarna, vilket illustreras nedan, visar på betydande periodiska svängningar.

Förklaringen står att finna i en rad förhållanden såsom ändrade fiskemönster, fiskeregler och

fiskpriser som alla har påverkat landningsmönstren för respektive arter på olika vis.

Under perioden kring 2007-2010 ses en betydande minskning av fångster av en rad av de viktigaste

arterna för de danska Öresundsfiskarna. En del av förklaringen till detta är troligen en allmän

minskning av fiskeflottan i Öresund på både den danska och den svenska sidan. Därtill kommer

införandet av överlåtbara kvotandelar, så kallade ”fartygskvotandelar” (FKA) i det danska fisket

2007. De har gjort det möjligt för de danska fiskarna att sälja sin andel av kvoten för exempelvis

torsk, rödspätta och tunga till fartyg som fiskar på andra ställen inom det aktuella kvotområdet.

Samma effekt sågs vid stängningen för snurrevadsfisket innanför trålgränsen i norra Öresund som

trädde i kraft 2009 (se avsnittet om fiskeriregleringar). Stängningen har medverkat till att en

betydande del av fisket har flyttats till andra områden. Detta avspeglas speciellt i landningen av FKA-

arter som torsk, rödspätta och tunga men också sill och skrubbskädda (fig. 7 till 11).

Figur 10. Landningar av torsk 2000-2016 i Danmark resp. Sverige. Efter 2008 ses en betydande minskning av torskfångsterna.

Därefter har både de svenska och de danska fångsterna legat relativt stabilt och följt samma mönster. Data för svenska

landningar under 2007 saknas (ICES 2017). De röda, lodräta linjerna anger nya regler för försäljningen av kvoter och

fångstbegränsningar i Kilen.

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

La

nd

ing

ar

ton

Torsk

DK

SE

Total

29

Figur 11. Landningar av sill 2000-2016 i Danmark resp. Sverige. Fångsterna av sill har minskat i nästan tio år. Utvecklingen

beror huvudsakligen på att kvotandelarna av sill har sålts till större fartyg som har sitt fiske i andra områden. De röda, lodräta

linjerna anger nya regler för försäljningen av kvoter och fångstbegränsningar i Kilen, se avsnittet om förvaltning.

Figur 12. Landningar av rödspätta 2000-2016 i Danmark resp. Sverige (ICES). Landningarna av rödspätta har efter en

nedgång mellan 2007 och 2011 varit stadigt ökande. Beståndet av rödspätta i Kattegatt, Bälthavet och Öresund har sedan 2009

också ökat, och fisket på dem kan nu karakteriseras som hållbart i enlighet med MSY-principen. De röda, lodräta linjerna

anger nya regler för försäljningen av kvoter och fångstbegränsningar i Kilen, se avsnittet om förvaltning.

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

16000

18000

La

nd

ing

ar

ton

Sill

DK

SE

DE

Total

0

50

100

150

200

250

La

nd

ing

ar

ton

Rödspätta

DK

SE

Total

30

Figur 13. Landningar av tunga 2000-2016 i Danmark resp. Sverige (ICES). Efter en ökning av fångsterna omkring 2005/2006

ses en avtagande tendens i landningarna fram till 2010. De svenska fiskarna har endast små kvoter för tunga, vilket förklarar

skillnaden i landningarna mellan de två länderna. De röda, lodräta linjerna anger nya regler för försäljningen av kvoter och

fångstbegränsningar i Kilen, se avsnittet om förvaltning.

Figur 4. Landningar av skrubbskädda 2000-2016 i Danmark resp. Sverige. Landningarna av skrubbskädda har varit stadigt

avtagande sedan 2007. Det beror på en kombination av minskad fiskeflotta samt låga priser som gör fisket på dem oattraktivt.

De röda, lodräta linjerna anger nya regler för försäljningen av kvoter och fångstbegränsningar i Kilen, se avsnittet om

förvaltning.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

La

nd

ing

ar

ton

Tunga

DK

SE

Total

0

50

100

150

200

250

300

La

nd

ing

ar

ton

Skrubbskädda

DK

SE

Total

31

Figur 15. Landningar av havsöring 2000-2016 i Danmark resp. Sverige. Havsöring landas som bifångst av både svenska och

danska fiskare och utgör endast en liten del av de totala fångsterna (ICES, 2017).

Det yrkesmässiga fisket efter havsöring i Öresund är begränsat och utgör en mycket liten andel av de

totala fångsterna från Östersjön. Landningarna utgörs primärt av bifångster från annat fiske.

Figur 16. Landningar av piggvar 2000-2016 i Danmark resp. Sverige (ICES 2017).

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

La

nd

ing

ar

ton

Havsöring

DK

SE

Total

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

La

nd

ing

ar

ton

Piggvar

DK

SE

Total

32

Piggvar. Foto: Birgit Thorell.

Figur 17. Landningar av sej 2000-2016 i Danmark resp. Sverige (ICES 2017).

Fångsterna av sej i Sundet har i stort sett varit frånvarande under perioden 2003-2012, men på sistone

har det skett en betydande ökning. Det sammanfaller med en osedvanligt hög förekomst av sej under

senare år, vilket avspeglas i fångststatistiken. Sejen landas som bifångst på samma sätt som havsöring.

0

1

1

2

2

3

3

4

4

5

5

La

nd

ing

ar

ton

Sej

DK

SE

Total

33

Figur 18. Landningar av stenbit 2000-2016 i Danmark resp. Sverige (ICES, 2017). Fångsterna av stenbit varierar från år till

år till följd av varierande förekomst samt skiftande priser på dess rom.

Stenbitsfisket är primärt inriktat på de romfyllda honorna, som kallas kvabbso och fångas med

stormaskiga garn i januari, februari och under den tidiga våren. Romen från kvabbsoet ger fiskarna

en stor förtjänst och gör stenbiten till en av de mest värdefulla arterna för yrkesfisket. Fångsten av

stenbit varierar mycket från år till år. En del av förklaringen beror på att stenbitsfisket inte är kvoterat,

och att fisket därmed primärt begränsas av förekomsten av stenbit från år till år. Det finns även stora

variationer på försäljningspriset för stenbitsrom, vilket gör fisket oattraktivt vissa år för de småskaliga

fiskarna i området.

0

50

100

150

200

250

300

La

nd

ing

ar

ton

Stenbit

DK

SE

Total

34

Värdet av yrkesfiskets landningar

Det totala värdet på de kommersiella landningarna från Öresund uppgår till omkring 36 miljoner

danska kronor årligen. De värdefullaste arterna är torsk, ål, sill, stenbit, rödspätta och tunga. Det ska

betonas att detta belopp endast utgör fångstvärdet, alltså det försäljningspris som fiskaren får för

fisken när den säljs till uppköpare, på auktion eller liknande. När fisken bearbetas och säljs vidare

tillkommer ett mervärde. Spinoffvärdet för yrkesfisket i Öresund är okänt, men studier har uppskattat

att det i den danska fiskerinäringen skapas 4,7 ytterligare jobb för varje aktiv heltidsfiskare (Oceana

2017).

Figur 19. Värdet av yrkesfiskets landningar från Öresund. Angivna siffror är värdet för försäljningspriset beräknat utifrån

data från ICES och Landbrugsstyrelsen, 2017.

Torsken bidrar med den största intäkten på omkring 17,5 miljoner danska kronor årligen, se figur 20.

Därnäst kommer ålen med 9 miljoner danska kronor samt sill och stenbit med 2,8 respektive 2,2

miljoner danska kronor om året. Ål fångas först och främst av bottengarnsfiskare och är för dem den

primära intäktskällan. Fångsterna av sill utgör en obetydlig del av intäkterna för de mindre

kustfiskarna. För dem är de primära fiskeslagen torsk, rödspätta, piggvar och tunga.

Vintermånadernas fiske på romfyllda stenbitshonor utgör också en betydande intäktskälla.

DK

61%

SE

39%

NL

0%DE

0%

Värdet av yrkesfiskets landningar från Öresund (genomsn. 2013-2016)

Total

36 mio. kr

35

Figur 20. Landningsvärdet för de viktigaste kommersiella arterna i Öresund. Under perioden landades det totalt sett fisk från

Öresund till ett värde av 36 milj. DKK/år. Av dessa var torsken den mest betydelsefulla med ett värde på 17,6 milj. DKK

årligen. Försäljningsvärdet har räknats fram utifrån data från ICES och Landbrugsstyrelsen, 2017.

Lokal försäljning av fisk

I både Danmark och Sverige finns det initiativ för att ge fiskarna ett högre försäljningspris för sin

fisk. Det sker dels genom direktförsäljning till restauranger och fiskhandlare och dels genom

försäljning till allmänheten direkt från båtarna. I Danmark förmedlas försäljningen bl.a. genom appar

och hemsidor som ”Havfrisk fisk” (se havfriskfisk.dk). I Sverige har fiskarna gått ett steg längre och

skapat en så kallad Community Supported Fishery (CSF), Öresundsfisk, som är den första i sitt slag

i Sverige. Här abonnerar privatpersoner på färskfångad fisk genom att betala ett fast belopp varje

månad till fiskaren. Fisk som säljs genom CSF ger fiskaren en intäkt som är upp till fem gånger högre

än vad han får hos fiskuppköparen eller på auktion. Konceptet är emellertid i sin linda och CSF-såld

fisk utgör fortfarande bara en liten del av landningarna för de fiskare som ingår i projektet (pers. kom.

M. Palmgren, 2017).

Märkning av lokalt och hållbart fångad fisk

Öresundsfisk har tagit fram en egen märkning för hållbart fångad

fisk från Öresund (se Oresundsfisk.se), på samma sätt som Foreningen

for Skånsomt Kystfiskeri arbetar för att skapa en landsomfattande

dansk märkning för skonsamt fångad fisk.

02468

101214161820

La

nd

nin

gsv

ärd

e m

ilj.

DK

K k

r./å

rLandningsvärdet för de kommersiella

arterna i Öresund (2013-2016)

36

Rekreativt fiske i Öresund

Utöver yrkesfisket har Öresund ett betydande rekreativt fiske som kan definieras som ett hobbyfiske

som sker på fritiden. Det rekreativa fisket är inriktat mot många av samma arter som yrkesfisket,

alltså torsk och plattfisk, men skiljer sig från yrkesfisket genom att all fångst endast är avsedd för

personlig förbrukning och inte för vidareförsäljning. Man behöver därför inte rätta sig efter

yrkesfiskets kvotsystem. På senare år har det emellertid införts vissa begränsningar för hur mycket

fisk man får lov att ta med hem – mer om detta i avsnittet om förvaltning.

På sistone har det blivit ett ökat fokus på fritidsfångsterna och huruvida de möjligen är lika stora som

de kommersiella fångsterna. Som en konsekvens av detta har EU-medlemsstaterna under den

gemensamma fiskepolitiken varit förpliktade att uppskatta landningarna av en rad arter inom det

rekreativa fisket. Sedan 2009 har det gjorts uppskattningar över de rekreativa fångsterna av torsk, ål

och havsöring i Danmark (Olesen & Storr-Poulsen, 2015; DTU, 2017). I Sverige finns liknande

uppskattningar men dessa omfattar även arter som sill, makrill och plattfisk (Carlstrand, 2017a,b,c;

SLU, 2016).

Svenska rekreativa fiskare tillbringar omkring 200 000-300 000 dagar om året på Öresund. 10 procent

av det rekreativa fisket utförs med passiva redskap som garn och i mindre omfattning ryssjor, medan

90 procent utförs med fiskespö. Av spöfisket sker 60-70 procent från en båt och av dessa sker 40-60

procent från en av sundets turbåtar. Data från Havs- och vattenmyndigheten visar att åldersgruppen

som fiskar är mellan 16 och 80 år. Utländska fisketurister ingår inte i undersökningen (Havs- och

vattenmyndigheten, 2017b).

Hur fiskas det?

Det rekreativa fisket kan delas in i tre övergripande fiskegrupper: fritidsfiske, sportfiske och

undervattensjakt.

Fritidsfiske

Det finns många lokala fritidsfiskare eller deltidsfiskare längs både den danska och svenska kusten.

Dessa fiskare använder ryssjor och garn, men kan också använda tinor och kroklinor. På danska sidan

får det totalt sett bara användas sex redskap av en sort eller i en blandning. Av dessa får högst tre av

redskapen vara garn och endast ett av redskapen får vara en förankrad ryssja. Fritidsfiskarna fångar i

huvudsak torsk, plattfisk och ål, och deras båtar är vanligen mindre än yrkesfiskarens.

37

Sportfiskare

Sportfiskare är privatpersoner som på sin fritid fiskar med spö från land eller båt. De utövar ett riktat

fiske på de flesta vanliga matfiskarna. Det fiskas året om efter torsk och sill, och när det är säsong

fångas även makrill och horngädda. Sej, vitling och kolja fångas då och då. Turbåtarna bedriver också

riktat fiske efter plattfisk. Då är det primärt skrubbskädda, sandskädda och rödspätta som fångas, men

även slät- och piggvar landas.

Både i Danmark och Sverige finns det ett utbrett sportfiske och sportfiskarna representerar en bred

andel av befolkningen – både vad gäller inkomst och ålder.

Omfattningen av det svenska rekreativa fisket

Svenskarna fiskar totalt sett i Öresund omkring 220 000 dagar om året. Mer än tre fjärdedelar av detta

fiske sker från båt, antingen i privata småbåtar eller ombord på en av Öresunds turbåtar som tar ut

sportfiskare för att fiska. Det totala antalet fiskedagar har varit ganska stabilt under de senaste åren,

men antalet fiskedagar från kusten och hamnkajar har mer än fördubblats under perioden (Carlstrand,

2017a, b, c).

Figur 21. Antalet dagar som svenska sportfiskare har fiskat i Öresund 2013-2015. Det kan ses en svag ökning av antalet

fiskedagar under perioden, på samma sätt som fisket från kusten och hamnkajar har ökat (Carlstrand, 2017a,b,c).

-

50.000

100.000

150.000

200.000

250.000

2013 2014 2015

Fis

ked

ag

ar

Omfattningen av de svenska sportfisket i

Öresund

Kyst- og molefiskedage

Bådfiskedage

Kust och kajfiskedagar

Båtfiskedagar

38

Omfattningen av det danska sportfisket

Det finns inga konkreta siffror för de danska sportfiskeaktiviteterna i Öresund, men 17 procent av

alla lösta fiskelicenser (så kallade ”fisketegn”) i Danmark säljs i Köpenhamnsregionen

(Landbrugsstyrelsen, 2017). Även i de mindre orterna har intresset för så kallat ”street-fishing” ökat

på ställen där man med relativt lätt utrustning kan röra sig runt i staden på jakt efter fisk. Det ökande

intresset för street-fishing i såväl Malmö som Köpenhamns hamn har lett till att det har arrangerats

flera sportfiskeevenemang och -tävlingar. Man har i Köpenhamn fokuserat på denna utveckling, och

det har lett till att flera områden i Yderhavnen och Sydhavnen har öppnats för sportfiske (se By &

Havns hemsida).

Turbåtar och små privata båtar

I Öresund finns det ett utbrett fiske från turbåtar som tar med mellan 12-50 sportfiskare ut på havet.

Tidigare skedde ett intensivt torskfiske under vintermånaderna, det så kallade bulefisket. Vid detta

fiske siktar man in sig på de stora lekmogna torskarna som står i stora stim som på ekolodet ser ut

som ”bulor” på havsbottnen, därav namnet ”bulfiske”. Det har emellertid varit diskussioner kring det

etiska i detta fiske (kritik har framförts mot att fiska efter lekande torsk och de många

felkrokningarna). Därför arrangerar många rederier inte längre sådana fisketurer. Det finns omkring

40 registrerade turbåtar i Öresund, från Køge i Danmark till Råå i Sverige. Många båtar avgår från

danska Helsingör.

Småbåtar

I Öresund finns det även ett stort antal lokala småbåtar samt båtar som fraktas med trailer till de lokala

hamnarna. Många av de här småbåtarna ger sig ut för att pilka torsk men de fiskar också efter sill,

makrill, horngädda, lax, havsöring och plattfisk.

Trolling

En annan typ av båtfiske är det så kallade trollingfisket. Det sker främst efter lax och havsöring, men

även på makrill, horngädda och torsk. Trollingfiske går ut på att man med trollingspö drar linor med

drag efter båten. Linorna dras vid ytan eller hålls nere på bestämda djup av stora lod som dras i en

stålwire. På lodet sitter en klämma som håller fiskelinan. När fisken nappar och kämpar emot matas

linan ut genom klämman. Fisken ”fajtas” sedan ombord med hjälp av spöet.

39

Figur 22. Sportfiske från båt i de danska farvattnen. Bilden visar att det fiskas längs hela kusten från Helsingör till Köpenhamn.

Dessutom finns det även ett begränsat båtfiske i Køge bukt, troligen trollingbåtar (IGN, 2017).

Sportfiske från kusten

Det sker också ett betydande fiske från kusten. Många fiskar efter havsöring från kusten och under

våren sker det ett omfattande horngäddefiske – bland annat vid Kronborg i Helsingör och i

Helsingborg på motsatta sidan av sundet. Här kommer de vandrande horngäddorna i täta stim och

passerar nära kusten på väg till sina lekområden längre söderut och inne i Östersjön. Kusten vid

Stevns i södra gränsen av Öresund är ett känt område för havsöringfiske och har sägs fångsterna ofta

bli stora. Även i norra Själland – från Helsingör till Gilleleje – fångas mycket havsöring.

Sportfiske

från båt

40

Figur 23. Kustfiske i de danska farvattnen. Bilden visar omfattningen av sportfisket från kajerna i och omkring Köpenhamn

hamn samt i Helsingör. Dessutom ses en betydande aktivitet kring kuststräckan från Gilleleje till Helsingör och framför allt

vid Stevns kust som är känt för att ha bra kustfiske efter havsöring (IGN, 2017).

Undervattensjakt

Undervattensjakt sker genom att man snorklar och med harpun fångar fiskarna i vattnet. Det är

speciellt plattfisk som skrubbskädda, piggvar och tunga som fångas, men även frisimmande fisk som

havsöring, horngädda och multe. Öresund är ett populärt område för denna form av fiske. I området

norr om Köpenhamn samt på musselbankarna på ”Ryggen”, som det grunda området vid

Middelgrunden heter, fångas både plattfisk och torsk. Den nordliga Öresundskusten, från Helsingör

till Gilleleje, besöks ofta av såväl nybörjare som mer avancerade jägare. Här fångas plattfisk som

skrubbskädda, pigg- och slätvar, tunga, sandskädda och rödspätta och ofta även havsöring. Bland de

mer sällsynta fångsterna är multe och havsabborre.

Spjutfiske eller undervattensjakt har utövats i Danmark sedan sportdykningen blev populär på 1960-

talet. Till skillnad från de övriga danska farvattnen har det funnits i ett lokalt förbud i den danska

delen av Öresund från 1980-talet fram till 2009, då förbudet upphävdes tack vare ett målinriktat arbete

från danska sportdykare. Sedan dess har intresset för denna fiskeform ökat stadigt, inte bara i

Sportfiske från

kust och

hamnar

41

Öresund, utan även i de övriga danska farvattnen. Under sportens tidiga historia utfördes det främst

vid apparatdykning men i dag sker det nästan uteslutande som fridykning med mask och snorkel. I

Sverige har harpunfiske varit förbjudet sedan 1960-talet, men det är tillåtet att fånga fisk med

händerna utan användning av kniv eller andra spjutlika redskap.

Figur 24. Undervattensjakt i de danska farvattnen. På kartan kan man se att Öresund är ett omtyckt mål för harpunfiskare.

Speciellt kuststräckan omedelbart norr om Köpenhamn samt från Helsingör till Gilleleje är välbesökt (IGN, 2017).

Undervattensjakt

42

Fångster i det rekreativa fisket

Det rekreativa fiskets fångstmängder måste inte registreras eller rapporteras till någon myndighet.

Till skillnad från yrkesfiskarna behöver sport- och fritidsfiskare samt undervattensjägare alltså inte

dokumentera fångsterna eller lämna in obligatoriska anmälningar om fångster och loggböcker. Det

skapar utmaningar vad gäller förvaltningen av fiskbestånden, vilket har lett till att länderna under den

gemensamma fiskeripolitiken är förpliktade att uppskatta omfattningen av det rekreativa fisket för en

rad fiskarter (se avsnittet om fiskekvoter).

Till följd av detta har man under en rad år gjort uppskattningar av sport- och fritidsfiskarnas

fångstmängder i både Danmark och Sverige (se t.ex. Olesen & Storr-Poulsen, 2015, och Carlstrand,

2017). I båda länderna har landningarna uppskattats utifrån enkätundersökningar, vilket innebär att

uppgifterna är mycket osäkra. För att eliminera denna osäkerhet har man på båda sidor av Öresund

startat två parallella projekt som har till syfte att kvalitetssäkra de tidigare uppskattningarna. De

hanteras på dansk sida av DTU Aqua och i Sverige av SLU som mäter och räknar fångster från

sportfisket i hamnar och längs Öresunds kuster (Rekrea-fisk.dk, SLU.se).

För det danska rekreativa fisket har man försökt uppskatta Öresundsfångsterna av torsk, havsöring

och ål. Tidigare beräkningar har uppskattat landningarna av torsk vid sport- och fritidsfiske till

omkring 400 ton årligen. Samma undersökningar uppskattar de årliga fångsterna av havsöring till

omkring 45 ton och ålfångsterna till 13 ton. I det rekreativa fisket fångas ål praktiskt taget uteslutande

av fritidfiskare, medan sportfiskare står för 90 procent av fångsterna av havsöring (Sparrevohn et al.,

2011; Sparrevohn & Storr-Poulsen, 2012; Olesen & Storr-Poulsen, 2015).

I samband med liknande, nyare undersökningar uppskattar DTU Aqua nu att de danska rekreativa

fångsterna av torsk uppgår till omkring 500 ton årligen, vilket är 100 ton mer än tidigare

undersökningar har visat (Rekreafisk.dk).

Enligt preliminära uppskattningar från Havs- och vattenmyndigheten i Sverige uppgår de totala

svenska sport- och fritidsfiskarnas fångster i Öresund till 500-1 000 ton årligen, varav en okänd andel

släpps tillbaka igen. Mer än hälften av fångsterna utgörs av torsk (250-500 ton). Utöver torsken är sill

(50-100 ton), havsöring (25-50 ton) och olika arter av plattfisk (50-100 ton) de vanligast fångade

arterna, men också makrill, horngädda, multe och stenbit fångas. Sportfiskarna står för omkring 80

procent av dessa fångster (HaV, 2017). I Sverige är det förbjudet med rekreativt ålfiske, och dessa

landningar uppges till noll.

43

Figur 25. Jämförelse av rekreativa och kommersiella landningar av torsk, havsöring, sill och ål i Öresund. Det rekreativa fisket

av torsk utgör upp till 50 procent av det totala fisket. Större delen av havsöringen landas via det rekreativa fisket. De rekreativa

fångstmängderna av sill och ål utgör endast en mindre del av de totala fångsterna. (HaV, 2017; Olesen & Storr-Poulsen, 2015).

*Rekreativa fångster av sill har endast beräknats för Sverige, och danska landningar ingår inte. **Rekreativt fiske efter ål är

förbjudet i Sverige, varför det endast är fångster från Danmark ingår.

Havsöringen utgör en mycket liten del av fångsterna i det kommersiella fisket men i sportfisket är

havsöringen eftertraktad. Kust- och trollingfiskarna landar således upp till 30 gånger så många

havsöringar som de lokala yrkesfiskarna. Siffrorna ska emellertid ses som ett uttryck för ett lågt

kommersiellt fisketryck på havsöring i Öresund, snarare än ett högt sportfisketryck.

De rekreativa fångsterna av sill och ål är däremot mycket mindre än de kommersiella. Det finns inga

siffror för de rekreativa fångsterna av sill i Danmark, men de antas vara i samma storleksordning som

de svenska. Rekreativt fiske efter ål är förbjudet i Sverige (Fiskeregler.se).

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

Torsk Havørred Sild* Fladfisk*

Få

ng

ster

(to

n)

Förhållandet mellan rekreativa och

kommersiella fångster i Öresund

Rekreative fangster

Kommercielle fangster

Rekreativa fångster

Kommersiella fångster

fångster

Havsöring Sill Plattfisk

44

Danmark Sverige Totalt

Torsk 500 ton 250-500 ton 750-1 000 ton

Havsöring 45 ton 25-50 ton 70-95 ton

Sill -* 50-100 ton 50-100 ton

Ål 13 ton 0** 13 ton

Plattfisk -* 50-100 ton 50-100 ton

Andra arter -* 125-250 ton 125-250 ton

Totalt

568 ton

500-1 000 ton

1 068-1 568 ton

Tabell 2. Uppskattade årliga fångstmängder inom sport- och fritidsfisket i Öresund. Sammanfattningar av siffror från

Sparrevohn et al., 2011; Sparrevohn & Storr-Poulsen, 2012; Olesen & Storr-Poulsen, 2015; DTU Aqua, 2017, HaV, 2017. *

Landningar av sill och plattfisk har inte beräknats för det danska rekreativa fisket. ** I Sverige är det förbjudet med

rekreativt ålfiske och dessa landningar uppges till noll.

De totala rekreativa fångstmängderna

De totala uppskattade fångstmängderna för det danska och svenska rekreativa fisket uppskattas alltså

uppgå till mellan 1 068 och 1 568 ton årligen. Till detta kommer de danska sport- och fritidsfiskarnas

fångster av sill, plattfisk och andra arter, samt alla fångster från undervattensjägare i den danska delen

av Öresund.

De totala rekreativa fångsterna uppgår således till minst 43 till 64 procent av den totala yrkesfångsten

på 2 428 ton om året. Fångstmängderna av torsk i det rekreativa fisket är nästan lika stora (750-1 000

ton) som i det yrkesmässiga fisket (1 150 ton).

45

Värdet av det rekreativa fisket

Danskt sportfiske

Det finns ingen sammanlagd uppskattning av värdet för hela det danska och svenska rekreativa fisket

i Öresund. På dansk sida har det emellertid gjorts en rad undersökningar av sportfiskets, och då hela

sportfisketurismens, betydelse för dansk ekonomi. 2009 omsatte de danska sportfiskarna 385 miljoner

danska kronor i Köpenhamnsregionen. Till dessa siffror ska läggs 2,67 miljoner danska kronor från

utländska sportfiskare (Jacobsen, 2010).

Det är ovisst hur stor andel av denna omsättning som specifikt kan kopplas till fisket i Öresund. För

att komma närmare en uppskattning kan man titta på kommunerna längs Öresunds kuster. Om vi

börjar med antalet fiskelicenser som har köpts i Öresundskommunerna respektive

Köpenhamnsregionen blir resultatet att sportfiskarna i Öresundskommunerna omsätter 260-288

miljoner danska kronor årligen. Sedan Jacobsens undersökning har det skett en svag ökning av

fiskelicenser. Nedanstående siffror är därför en konservativ uppskattning över omsättningen i

Öresundskommunerna respektive Köpenhamnsregionen. Till dessa belopp ska dessutom

omsättningen från fritidsfisket och undervattensjägarna läggas – här har det inte skett någon

uppskattning på grund av bristfälliga uppgifter. I praktiken uppgår troligen den totala omsättningen

för det rekreativa fisket till cirka 300 miljoner danska kronor.

Tabell 3. Sportfiskarnas omsättning i Köpenhamnsregionen och i Öresundskommunerna utifrån uppskattningar från

försäljningen av fiskelicenser i regionen/kommunerna. Data från Jacobsen, 2010 och Landbrugsstyrelsen, 2017.

Dansk omsättning för sportfisket

Öresundskommunerna

Köpenhamnsregionen

Riksplan

Intäkter från fiskelicenser (milj.

DKK) (genomsnitt 2013-2016). 4,6 milj. 6,9 milj. 40,17 milj.

Andel av fiskelicenser 11,6 % 17,2 % 100 %

Total omsättning, Jacobsen 2010. 385 milj. DKK 2 475 milj.

DKK

Uppskattad omsättning i

Öresundskommunerna utifrån

andelen fiskelicenser (11,6 %) jmf

med omsättningen på riksplanet (2

475 milj. DKK).

288 milj. DKK

Uppskattad omsättning i

Öresundskommunerna utifrån

omsättningen i hela

Köpenhamnsområdet (Öresunds

andel av 385 milj. DKK).

260 milj. DKK

46

Svenskt sportfiske

I Sverige omsätter sport- och fritidsfiskare 6-7 miljarder SEK varje år. Precis som i Danmark har det

inte gjorts några beräkningar av den lokala omsättningen i Öresund. Beräkningen av värdet för det

svenska fisket i Öresund har därför uppskattats med utgångspunkt i ovanstående omsättningssiffror

och rapporter om antalet fiskedagar från Havs- och vattenmyndigheten i Sverige för perioden 2013-

2015. Beräkningarna har gjorts utifrån antagandet att det finns ett samband mellan antalet fiskedagar

och omsättning, och att man därför kan använda förhållandet mellan antalet fiskedagar i Öresund

respektive övriga Sverige som ett uttryck för den lokala omsättningen. Utifrån detta antagande

uppskattas det att den samlade omsättningen i Öresund ligger på cirka 105-122 milj. DKK på den

svenska sidan (se bilaga 1).

Figur 26. Uppskattad omsättning för det svenska sport- och fritidsfisket i Öresund 2013-2016 utifrån antalet fiskedagar i

Öresund och den totala omsättningen för sportfisket i Sverige, räknat i danska kronor (uppskattningar efter siffror i

Carlstrand, 2017a,b,c).

0

20

40

60

80

100

120

140

2013 2014 2015 Middel

Om

sätt

nin

g m

ilj.

DK

K

Omsättningen för det svenska sport- och fritidsfisket

2013-2015 i Öresund

Min.

Max.

47

Totalt värde av fisket i Öresund

Det totala värdet av fångster och fiskets omsättning i Öresund uppskattas i nedanstående tabell.

Yrkesfisket har värdesatts dels utifrån värdet på landningarna (minivärdet), dels utifrån

spinoffeffekten för samhället i form av jobbskapande m.m. (maxvärdet). Danskt sportfiske har

värdesatts utifrån sportfiskets omsättning viktat i förhållande till antalet sålda fiskelicenser i

Öresundskommunerna. Svenskt sportfiske och fritidsfiske har värdesatts utifrån svensk omsättning

för sport- och fritidsfisket viktat mot antalet fiskedagar i Öresund.

Totalt sett uppgår värdet för Öresundsfisket således till mellan 400-615 miljoner danska kronor varje

år. Eftersom siffrorna bygger på en massa antaganden ska de inte tas bokstavligt utan mer ses som ett

uttryck för storleksordningen på fiskets värde.

Årlig omsättning (milj. DKK)

Segment Min Max

Yrkesfiske i Danmark och Sverige 36 milj. 205 milj.

Sportfiske på den danska sidan 260 milj. 288 milj.

Sport- och fritidsfiske på den svenska sidan 105 milj. 122 milj.

Fritidsfiske i Danmark (inga uppgifter) - -

Undervattensjakt i Danmark (inga uppgifter) - -

Totalt uppskattat värde av fisket i Öresund 401 milj. 615 milj.

Tabell 4. Totalt uppskattat värde av fisket i Öresund (miljoner DKK).

Spinoffeffekter på lokalplan

Utöver själva värdet för fisket finns det ett mycket stort lokalt värde i form av en aktiv lokalmiljö i

de små hamnarna, vilket skapar atmosfär och turistintäkter samt ger möjlighet att få färsk, lokal,

hållbart fångad fisk.

I ovanstående värde för fisket har det inte medräknats turistintäkter som restaurangbesök,

museibesök, övernattning etc.

48

Förvaltning av fisket i Öresund

Det gemensamma dansk-svenska avtalet

1932 ingick Danmark och Sverige ett avtal om gemensamt fiske i Öresund (Kungörelse (1933:282)

med vissa bestämmelser rörande fiskeriförhållandena i de till Sverige och Danmark gränsande

farvattnen). Enligt detta avtal har de båda länderna gemensamt fiske i områden där havsdjupet

överstiger sju meter.

Förbud mot trålfiske

I avtalet om gemensamt fiske i Öresund ligger även ett generellt förbud mot trålfiske i Öresund.

Förbudet gäller i stora delar av norra Öresund, hela centrala Öresund och södra Öresund.

Syftet med det generella trålförbudet är främst att skapa säkerhet eftersom det förekommer mycket

tät trafik i Öresund. Förbudet skyddar emellertid också de lokala bestånden av torsk, sill och plattfisk.

Dessutom har det lett till att det finns en mycket speciell och oförstörd bottenfauna i Öresund. Denna

bottenfauna ger möjligheter till ett mycket rikt och varierat fiskbestånd. Det har dock skett ett par

överträdelser av trålförbudet.

Trålförbud längs kusterna i norra Öresund

2008 ingick Sverige och Danmark ett avtal som från och med 2010 förbjöd fiske med bottensläpande

redskap i de kustnära delarna av Öresund från kusten och ut till tre sjömil från den danska sidan och

ut till fyra sjömil från den svenska. Det betyder att trål- och snurrevadsfiske bara är tillåtet i ”Kilen”

som idag är det enda område i Öresund som inte har trålförbud (se figur på nästa sida). Kilen utgör

endast 36 km2 eller 1,6 procent av Öresund.

Sedan 2008 har det även införts en säsongsstängning för riktat torskfiske under lekperioden 1 februari

till 31 mars. Detta har lett till en betydande minskning av fisket med bottensläpande redskap i Kilen.

Fiske med skonsamma redskap är undantagna denna restriktion på vattendjup som är lägre än 20

meter.

Kilen, mitt i norra Öresund, är som tidigare nämnts det enda stället i Öresund där man lagligt får tråla

efter fisk. När kvoterna har varit förbrukade i Kattegatt har detta område därför ofta använts för att

rapportera in fångster i Öresund som rent konkret har fiskats i Kattegatt. Det har bidragit till att de

inrapporterade fångsterna för Kattegatt respektive Öresund har blivit missvisande.

49

Figur 27. Området Kilen i norra Öresund är det enda stället i Öresund där trålning är tillåten. Användningen av

bottensläpande redskap som trål och snurrevad till torskfiske är dock förbjuden mellan 1 januari och 31 mars.

Närbild av slätvar. Foto: © Markus Lundgren.

Kilen har en storlek på

cirka 36 km2 och utgör

därmed endast 1,6

procent av Öresund,

vars yta är cirka 2 311

km2.

Trålning

Förbjuden

50

Minimimått

För många av de eftertraktade fiskarterna har det fastställts minimimått för hur stor en fisk får vara

innan man får lov att behålla fångsten (tabell 5). Minimimåtten har införts för att säkra fiskbestånden

mot överfiske genom att se till att fiskarna hinner bli könsmogna innan de fångas. För en rad arter

som sill, makrill och horngädda finns det varken nationella minimimått eller lokala minimimått för

Öresund. Som det framgår av tabellen nedan råder det för ett fåtal arter överensstämmelse mellan de

svenska och de danska minimimåtten, men för vissa arter finns det bara minimimått i de svenska eller

i de danska farvattnen. Vid fiske med spö och lina gäller minimimått i Sverige endast för lax,

havsöring, torsk, gös och gädda. Övriga svenska minimimått gäller bara för fritids- och yrkesfiske.

Intensivt sportfiske vid Kronborg, Helsingör. Foto: © Markus Lundgren.

51

Art (DK) Art (SE) Minimimått (DK) Minimimått (SE)****

Laks Lax 60 cm* 60 cm*

Skrubbe Skrubbskädda 23 cm 23 cm

Rødspætte Rödspätta 25 cm 25 cm

Slethvarre Slätvar 30 cm 30 cm

Pighvarre Piggvar 30 cm 30 cm

Hummer Hummer 21 cm total längd 9 cm carapaxlängd

Havsöring Öring 40 cm* 50 cm*

Gedde Gädda 60 cm** 40 cm

Torsk Torsk 35 cm 38 cm

Europæisk Østers Ostron - 6 cm

Sandart Gös - 40 cm

Aborre Abborre 20 cm -

Kuller Kolja 27 cm -

Kulmule Kummel 30 cm -

Rødtunge Bergtunga 26 cm -

Tunge Äkta tunga 24 cm -

Ål Ål 40 cm -

Ålekvabbe Tånglake 24 cm*** -

Sej Sej 30 cm -

Ising Sandskädda 25 cm -

Makrel Makrill - -

Hornfisk Hornfisk - -

Sild Sill - -

Grå knurhane Knot - -

Rødknurhane Fenknot - -

Blåfinnet tun Blåfenad tonfisk HELT FREDAD

* I Danmark är färgad lax och havsöring (i lekdräkt) fredad från 16 november till 15 januari. I svenska kustfarvatten är fiske

efter lax och havsöring förbjuden mellan 15 september och 31 december.

** Gäddan är fredad från 1 april-15 maj.

*** Dräktig tånglake är fredad från 15 september till 31 januari.

**** Hummer är fredad i svenska delen av Öresund från den 1 december till den första måndagen efter den 20 september. Hummer

med rom är emellertid fredad hela året.

Tabell 5. Minimimått för fångst av fisk och skaldjur i Öresund (Landbrugsstyrelsen, 2017; Svenska fiskeregler, 2017).

52

Fiskekvoter

Yrkesfisket förvaltas efter föreskrifterna i EU:s gemensamma fiskeripolitik (CFP) som är ett

gemensamt europeiskt avtal om en gemensam förvaltning av den europeiska fiskeflottan och

fiskbestånden.

CFP har till syfte att skapa ett hållbart fiske genom att fastställa fångstbegränsningar som skyddar

respektive fiskbestånd. Utöver detta ska avtalet säkerställa lika villkor avseende fiskemöjligheter för

de olika medlemsstaternas fiskeflottor i EU-farvatten.

Fiskarna måste följa fastställda fångstkvoter för de viktigaste arterna, medan fisket efter andra arter

som stenbit får ske utan kvotbegränsning. Storleken på den totala kvoten för en given art – det som

heter TACK (Total Allowable Catch) – fastställs årligen för en ettårsperiod som löper mellan den 1

januari och den 31 december. Kvoterna fastställs politiskt utifrån rekommendationer från ICES, The

International Council for the Exploration of the Sea, som varje år lägger fram vetenskapliga

rekommendationer för fisket på alla kvoterade arter.

De vetenskapliga rekommendationerna tas upp vid EU-kommissionen i Bryssel som sedan formulerar

en rekommendation. Slutförhandlingen och det (politiska) kvotbeslutet tas av ministerrådet som

innehåller fiskeministrar från de EU-medlemsländer som har fiskerättigheter i Östersjön.

2017 infördes en gemensam, flerårig förvaltningsplan (BMAP) för torsk, sill och skarpsill i Östersjön,

och således även Öresund. Tidigare har fångstmöjligheterna planerats år för år, men nu ska de ha ett

längre perspektiv och interaktionen mellan de nämnda arterna ingår i förvaltningen. Dessutom ska