Examensarbete i Byggteknik - Divalnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1128474/FULLTEXT01.pdf ·...
Transcript of Examensarbete i Byggteknik - Divalnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1128474/FULLTEXT01.pdf ·...
Examensarbete i Byggteknik
Integration av fotovoltaiska celler på en byggnads
klimatskal ur ett arkitektoniskt fördelaktigt perspektiv
–Integration of photovoltaic cells on a building envelope from an
architecturally beneficial perspective
Författare: Albin Coric, Armin Khazrai
Handledare LNU: Per Reinholtz
Handledare företag: PerEric Persson, KUB
arkitekter
Examinator LNU: Åsa Bolmsvik
Datum: 2017-07-13
Kurskod: 2BY13E, 15hp
Ämne: Byggteknik
Nivå: Kandidat
Linnéuniversitetet, Fakulteten för Teknik
III
Sammanfattning
Byggnadssektorn står idag för en betydande del av den totala konsumerade energin i
världen. En god och hälsosam livsmiljö i bebyggd miljö kan uppnås bl.a. genom
ökad användning av förnybara energikällor, samt insikt i betydelsen av hur
bebyggelsen utformas. Ett essentiellt kriterium för en ökad etablering av solceller är
möjligheten att integrera solcellerna i byggnader.
Lindholmens Tekniska Gymnasium (LTG) i Göteborg är i behov av nya lokaler.
Fotovoltaiska celler skall integreras i den nya byggnadens klimatskal. Detta skall
göras med hänsyn till den arkitektoniska kvaliteten.
Solceller kan vara byggnadsapplicerade (ett tillägg i arkitekturen) eller också
byggnadsintegrerade (utgör en del av byggnaden och har en annan funktion utöver att
producera elektricitet).
Solcellsprodukter utformas ofta med fokus på energiproduktion, och inte lika mycket
på deras design. Vid integration av solceller skall den estetiska kravbilden uppfyllas,
samtidigt som den funktionella och tekniska aspekten. En lyckad integration
uppfyller sitt syfte i samtliga avseenden.
Målet med denna rapport är att framställa ett förslag till valet av solceller, med syftet
att påvisa en integrering av solceller ur ett arkitektoniskt fördelaktigt perspektiv.
Genom en sammanvägning av en kvalitativ undersökning (den ansvariga arkitektens
vision på byggnaden, undersökning av solcellstekniker samt utbudet på marknaden)
och resultatet av en kvantitativ undersökning (enkätundersökning baserad på 45
arkitekters professionella åsikter gällande god solcellsarkitektur) togs ett förslag
fram.
Till LGT valdes en semitransparent tunnfilmssolcell till fönsterna, en blå-grön
solcellspanel till fasad och tak samt solceller med monokristallina kiselceller till
glastaket.
Slutsatsen som kan dras, är att med de förutsättningar som finns på marknaden
gällande utförande och teknik av PV-celler (fotovoltaiska celler), i kombination med
övriga villkor som råder för projektet, har det påvisats en integrering av solceller på
LTG, ur ett arkitektoniskt fördelaktigt perspektiv.
IV
Summary
The building sector is responsible for a significant share of the total consumed energy
in the world. A good and healthy living setting in built environments can be achieved
through inter alia an increased use of renewable energy sources and insight in the
importance of how the built environment is shaped. An essential criterium for
increased establishment of solar cells is the possibility to integrate them in the
buildings.
Lindholmens Technical Gymnasium (LTG) in Gothenburg is in need of new
facilities. Photovoltaic cells shall be integrated in the new building envelope. This
should be done with consideration to the architectural quality.
Solar cells can be building applicated (an addition in the architecture), or they can be
building integrated (they constitute a part of the building and have an additional
function beyond producing electricity).
Photovoltaic products are often developed with focus on the energy production and
not as much on their design. The aesthetical targets and the functional, technical
aspects should be attained when integrating solar cells into architecture. A successful
integration fulfils its intent in all the above-mentioned aspects.
The goal with this report is to produce a suggestion for the choice of solar cells, with
the purpose of demonstrating integration of photovoltaic cells from an architecturally
beneficial perspective.
The result was produced through an aggregation of the responsible architect’s vision
on the building, an investigation of photovoltaic techniques and the range of products
available on the market. In addition, with the result of survey based on 45 architect’s
professional opinion regarding good solar cell architecture.
A semi-transparent thin-film solar cell for the windows, a blue-green PV-panel
(photovoltaic panel) for the facade and roof and finally solar cells with
monocrystalline silicone cells for the skylight, was chosen for LTG.
With the conditions on the market regarding design and technology on PV-cells
(photovoltaic cells) together with other conditions existing for the project, an
integration of photovoltaic cells on LTG from an architecturally beneficial
perspective has been demonstrated.
V
Abstract
Byggnadssektorn står idag för en betydande del av den totala konsumerade energin i
världen. God och hälsosam livsmiljö kan uppnås med ökad användning av förnybara
energikällor. Ett essentiellt kriterium är att integrera solceller i byggnader.
Lindholmens Tekniska Gymnasium är i behov utav nya lokaler, där efterfrågas en
integration av solceller i byggnadens klimatskal.
Solcellsprodukter utformas ofta med fokus på energiproduktionen, och inte på deras
design. Vid en lyckad integration skall den estetiska kravbilden så som den
funktionella och tekniska uppfyllas. Detta skall göras med hänsyn till den
arkitektoniska kvaliteten.
I den här rapporten framställs ett förslag till valet av solceller, med syftet att påvisa
en integrering av solceller ur ett arkitektoniskt fördelaktigt perspektiv.
Nyckelord: Arkitektur, Solceller, BIPV, Fotovoltaiska celler, Lindholmens Tekniska
Gymnasium, Solcellsarkitektur, Arkitektonisk integrering.
VI
Förord
Examensarbetet, som omfattar 15 högskolepoäng, är den avslutande delen av
programmet Byggnadsutformning vid Linnéuniversitetet.
Examensarbetet har utförts på uppdrag av KUB arkitekter och handledaren PerEric
Ericsson. På initiativ av studenterna presenterades ämnet för företaget som fann det
av intresse.
PerEric Ericsson ska ha en stor eloge för sitt samarbete och ett stort tack för att ha
antagit detta examensarbete. Övrig personal på KUB arkitekter som bidragit med
material och annat, tack.
Ett tack till alla arkitekter som deltog i enkätundersökningen. Era svar har varit av
stor betydelse i detta examensarbete.
Per Reinholtz har varit handledare från universitetet och bidragit med sin breda
kompetens inom området arkitektur. Han har hela tiden varit tillgänglig och följt
arbetet från nära håll, tack för allt!
Albin Coric & Armin Khazrai
Växjö, 13 Juli 2017
VII
Förkortning/Förklaring
Fotovoltaisk cell - Solcell
LTG - Lindholmens Tekniska Gymnasium
KUB - KUB arkitekter AB
PV - Photovoltaic (Fotovoltaisk)
BIPV - Building Integrated Photovoltaics
BAPV - Building Applicated Photovoltaics
NCS - Natural Color System
EU - Europeiska unionen
VIII
IX
Innehållsförteckning
1 INTRODUKTION ................................................................................................. 1
1.1 BAKGRUND OCH PROBLEMBESKRIVNING....................................................................................... 1 1.2 MÅL OCH SYFTE .......................................................................................................................... 2 1.3 AVGRÄNSNINGAR ........................................................................................................................ 2
2 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ............................................................... 3
2.1 SOLCELLEN OCH DESS UPPBYGGNAD ............................................................................................ 3 2.2 OLIKA TYPER AV SOLCELLSTEKNOLOGIER .................................................................................... 3
2.2.1 Första generationens solceller ........................................................................................... 3 2.2.2 Andra generationens solceller ............................................................................................ 4 2.2.3 Tredje generationens solceller ............................................................................................ 5
2.3 BIPV OCH BAPV ........................................................................................................................ 6 2.4 BIPV-PRODUKTKATEGORIER ....................................................................................................... 7
2.4.1 Fasader ............................................................................................................................. 7 2.4.2 Vinklade tak ..................................................................................................................... 10 2.4.3 Platta och böjda tak ......................................................................................................... 11
2.5 MARKNADEN FÖR BIPV ............................................................................................................. 12 2.6 SOLCELLSARKITEKTUR .............................................................................................................. 12 2.7 ARKITEKTONISK KVALITET ........................................................................................................ 13 2.8 ATT KOMBINERA FÄRGER ........................................................................................................... 14
3 OBJEKTBESKRIVNING ....................................................................................17
3.1 LINDHOLMEN ............................................................................................................................ 17 3.1.1 Historia ........................................................................................................................... 17 3.1.2 Samtid ............................................................................................................................. 18 3.1.3 Bebyggelsens karaktär i samtid ........................................................................................ 19
3.2 LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM ...................................................................................... 21 3.2.1 Programbeskrivning för den nya bygganden ..................................................................... 21
4 METOD ................................................................................................................22
4.1 KVALITATIV METOD .................................................................................................................. 22 4.2 KVANTITATIV METOD ................................................................................................................ 22 4.3 URVAL, VALIDITET OCH RELIABILITET ........................................................................................ 22 4.4 ILLUSTRATIONER ....................................................................................................................... 23
5 GENOMFÖRANDE .............................................................................................24
5.1 GENOMFÖRANDE KVALITATIV METOD ........................................................................................ 24 5.2 GENOMFÖRANDE KVANTITATIV METOD ...................................................................................... 24 5.3 ILLUSTRATIONER ....................................................................................................................... 24
6 RESULTAT ..........................................................................................................25
6.1 ARKITEKTENS MÅLSÄTTNING ..................................................................................................... 25 6.2 ENKÄTRESULTAT ....................................................................................................................... 27
7 ANALYS ...............................................................................................................28
7.1 ENKÄT ...................................................................................................................................... 28 7.2 PRODUKTER .............................................................................................................................. 28
7.2.1 Fasad .............................................................................................................................. 28 7.2.2 Fönster ............................................................................................................................ 30 7.2.3 Tak .................................................................................................................................. 31 7.2.4 Takfönster ........................................................................................................................ 32
7.3 UTFORMNINGSFÖRSLAG ............................................................................................................. 33 7.3.1 Alternativt utformningsförslag .......................................................................................... 34
X
8 DISKUSSION .......................................................................................................35
8.1 METODDISKUSSION.................................................................................................................... 35 8.2 DISKUSSION RESULTAT OCH UTFORMNINGSFÖRSLAG ................................................................... 36
9 SLUTSATS ...........................................................................................................38
REFERENSER ............................................................................................................39
BILAGOR ....................................................................................................................45
1
A. Coric & A. Khazrai
1 Introduktion
Byggnadssektorn står idag för en betydande del av den totala konsumerade
energin i världen, drygt 20% (EIA 2016). Inom EU är den siffran 40%,
(European Commission 2017a). Även i Sverige redovisas att
byggnadssektorn står för 40% av den totala energianvändningen
(Energimyndigheten 2015).
EU har tagit fram direktiv i form av miljömål som skall uppnås innan 2020
och 2030. Ett av dessa mål är att 20% av energin skall komma från
förnybara energikällor till 2020 (European Commission 2017b), och till
2030 skall 27% av energin komma från förnybara energikällor (European
Commission 2017c). Sverige har satt upp 16 miljömål där God bebyggd
miljö, är15:e miljömålet (Naturvårdsverket 2017). I kapitlet beskrivs hur god
bebyggd miljö skall uppnås, genom att åstadkomma en god och hälsosam
livsmiljö. Detta görs bl.a. genom ökad användning av förnybara
energikällor, samt framhäva betydelsen av hur ny bebyggelse utformas och
utförs (ibid).
Solenergin står för 0,08% av elproduktionen i Sverige (Lindahl 2016).
Stora satsningar görs på att ställa om energisystemet till ett mer förnybart
och öka andelen solenergi i Sverige, vilket bl.a. görs genom att statliga stöd
delas ut till de som vill installera solceller (Energimyndigheten 2017). I en
programbeskrivningsrapport från Energimyndigheten (2013) presenteras en
vision hur solceller skall etableras i Sverige. Ett essentiellt kriterium för en
ökad etablering av solceller, till skillnad mot andra förnybara
energiproduktionstekniker, är möjligheten att integrera solcellerna i
byggnader (Energimyndigheten 2013).
Marknaden för solceller växer snabbt. Behovet av att utveckla och ta fram
nya produkter och tekniker är av betydelse för att ge upphov till spännande
tillämpningsmöjligheter som bidrar till god arkitektonisk kvalitet
(Energimyndigheten 2013).
1.1 Bakgrund och problembeskrivning
Lindholmens Tekniska Gymnasium (LTG) är en gymnasieskola med
teoretiska och praktiska teknikutbildningar. Detta ställer krav på ständig
utveckling och förnyelse. Efterfrågan på kvalificerad arbetskraft inom
industrin förväntas öka de närmaste åren. Fler ungdomar måste därför söka
sig till tekniska utbildningar för att bristen på kvalificerad arbetskraft inte
skall bli ett tillväxthinder för företagen. Därtill, för att främja
kompetensutveckling för personalen på LTG, är skolan i behov av nya
lokaler (Göteborgs Stad Utbildning 2011).
2
A. Coric & A. Khazrai
I februari 2012 startade framtagandet av förslag till LTG:s nya byggnad.
Fyra arkitektkontor bjöds in för att lämna in sina bidrag (Älvstranden
Utveckling 2012).
”Avsikten är att visa ett spännande hus, i samspel med omgivningarna, med hög
arkitektonisk kvalitet och hög undervisningskvalitet, samt med fokus på hållbar
utveckling” (Älvstranden Utveckling 2012, s. 4).
Förslaget som KUB arkitekter presenterade, kom att ligga till grund för
nybyggnationen av LTG. Där redovisas att på byggnaden skall fotovoltaiska
celler integreras.
På marknaden finns produkter med varierat utseende. Valet av produkt har
en direkt inverkan på byggnadens gestaltning. Därför skall detta göras med
hänsyn till den arkitektoniska kvaliteten.
1.2 Mål och Syfte
Målet med detta arbete är att framställa ett förslag till valet av solceller samt
hur de integreras i arkitekturen.
Syftet är att påvisa en integrering av solceller ur ett arkitektoniskt
fördelaktigt perspektiv.
1.3 Avgränsningar
Många faktorer (bl.a. faktorer nämnda i avsnitt 2.6) spelar en viktig roll vid
inköp och applicering/integrering av solceller på/i en byggnads klimatskal. I
den här rapporten kommer större fokus ligga på de arkitektoniska faktorerna.
För en helhetsbild kan andra faktorer vara av stor betydelse för valet av
fotovoltaiska celler.
Rapporten är fokuserad på ett arkitektoniskt fördelaktigt perspektiv och
följande faktorer kommer ej behandlas: kapitalkostnad, förvaltning,
energiproduktion och infästningsmöjligheter. Därtill kommer rapporten
enbart behandla BIPV, då målet är att integrera de fotovoltaiska cellerna i
klimatskalet. Experimentella produkter som ännu ej är etablerade på
marknaden kommer att uteslutas. Rapporten kommer vara fokuserad på en
tillämpning av produkter på LTG.
3
A. Coric & A. Khazrai
2 Teoretiska utgångspunkter
2.1 Solcellen och dess uppbyggnad
En solcell (fotovoltaisk cell) används för att omvandla solljus till elektricitet.
Den är uppbyggd av en tunn skiva som utgörs av ett halvledarmaterial (t.ex.
kisel) och är försedd med kontakter på fram- och baksidan. En spänning
uppstår mellan fram- och baksidan när ljuset träffar solcellen. Framsidan har
överskott av elektroner, medan baksidan har ett underskott. Elektrisk ström
genereras genom att elektronerna i kiselmaterialet frigörs, se Figur 1
(Svensk Solenergi 2007).
Figur 1: Schematisk bild på principen av hur solcell fungerar (Bild: solelprogrammet.se u.å.).
2.2 Olika typer av solcellsteknologier
2.2.1 Första generationens solceller
Första generationen solceller består av kristallina kiselsolceller (Vinnova
2009). Cellen består som ovan beskrivet av en skiva halvledarmaterial med
kontakter på fram- och baksidan. Kiselsolcellen genererar cirka 0,5 volt,
vilket är en låg spänning och därför seriekopplas ett antal celler för att uppnå
en kvalificerad spänning. Kristallina kiselsolcellen utgör 80–90% av
marknadsandelen (Svensk Solenergi u.å.). En kristallin solcellsmodul har en
verkningsgrad mellan 15–22%, enligt Hederstedt1.
De kristallina kiselsolcellerna framkommer i form av monokristallina
kiselceller och polykristallina kiselceller. Skillnaden mellan de båda ligger i
att de monokristallina kiselcellernas atomer är i perfekt symmetri i
kristallen. I de polykristallina cellerna är atomerna inte ordnade i perfekt
symmetri. Polykristallina celler blir därför billigare att tillverka, med en
lägre verkningsgrad som följd av osymmetrin som råder i kristallen. Detta
jämfört med de monokristallina kiselcellerna (Sidén 2015).
1 Per Hederstedt, Solcellskonsult Rejlers, Föreläsning 1 februari 2017.
4
A. Coric & A. Khazrai
En monokristallin kiselsolcell kännetecknas av att ha en enhetlig blå eller
svart yta, medan en polykristallin kiselsolcell har ett krackelerat utseende, se
Figur 2 (Swiss BiPV Compentence center u.å.).
Figur 2: Polykristallin kiselsolcell (vänster), monokristallin kiselsolcell (höger), (foto: Klaus Mueller
2012).
2.2.2 Andra generationens solceller
Andra generationens solceller utgörs av film som är 100 gånger tunnare än
den kristallina kiselsolcellen, därav har de benämningen tunnfilm. Den är
evaporerad på ett billigt material som t.ex. glas och plast, se Figur 3.
Tunnfilmstillverkningen är billigare i jämförelse, då betydligt mindre
halvledarmaterial går åt vid tillverkningen (Vinnova 2009).
Verkningsgraden för tunnfilmen gentemot första generationens kristallina
kiselsolceller är lägre. Enligt Hederstedt2 ligger den mellan 10–15%. Olika
tekniker används vid tillverkning av tunnfilmssolceller. CIGS (copper-
indium-diselenide), CdTe (cadmium telluride) och a-Si (amorphus silicone)
är exempel på material som används (Vinnova 2009).
Figur 3: Tunnfilmssolcell (foto: cleanenergyautoruty.com 2013).
2 Per Hederstedt, Solcellskonsult Rejlers, Föreläsning 1 februari 2017.
5
A. Coric & A. Khazrai
2.2.2.1 CIGS-tunnfilm
CIGS är samlingsnamnet för grundämnena koppar, indium, selen och
gallium. CIGS-tunnfilm består av föreningar, som är uppbyggda av flera
grundämnen, vilket förbättrar cellens verkningsgrad. Nackdelen med CIGS-
tekniken är att indium är ett sällsynt ämne, vilket medför att produktionen
inte är lika hållbar på längre sikt (Green 2002). Tekniken har en hög
verkningsgrad i jämförelse med amorft kiselcellen, men är dyrare (Swiss
BiPV Compentence center u.å.).
2.2.2.2 CdTe-tunnfilm
CdTe är en förening bestående av grundämnena kadmium och tellur.
Framställningen av cellerna sker simpelt, dock är kadium ett toxiskt ämne
vilket gör materialet hälsoskadligt (Green 2002). Denna teknik har låg
produktionskostnad, samtidigt den högsta verkningsgraden gentemot de
andra tunnfilmsteknikerna (Swiss BiPV Compentence center u.å.).
2.2.2.3 a-Si-tunnfilm
a-Si (amorft kisel) teknikens kiselatomer är inte ordnade i kristaller
(Solelprogrammet 2017). Vad som skiljer amorf tunnfilm gentemot den
kristallina kiselcellen, är att amorft kisel framställs utan smältning. De låga
kostnaderna är en fördel, men cellen har lägre verkningsgrad än kristallina
kiselsolceller. Amorft kisel var även den tunnfilmsteknik som först kom ut
på marknaden (Green 2002).
2.2.3 Tredje generationens solceller
Tredje generationens solceller utgår från material och metoder som
resulterar i högre verkningsgrader, med mål att sänka priserna eller
upprätthålla dem. Grätzelcelltekniken är en teknik under utveckling och som
räknas in i den tredje generationen, se Figur 4. Grätzelcellen karakteriseras
av att ljuset inte absorberas av en halvledare som i de övriga generationerna
solceller, utan istället av ett färgämne. Teknikens process kan liknas vid
fotosyntes, där färgämnet representerar växternas klorofyll. Istället för att
använda klorofyll som bryts ner hastigt i naturen används nanopartiklar av
titandioxid, som doppas i ett rött färgämne, rutenium. Detta leder till att
färgämnets elektroner får energi och skapar en elektrisk ström mellan två
elektroder (Vinnova 2009).
6
A. Coric & A. Khazrai
Figur 4: Fasad med Grätzelceller (foto: Giuseppe Perfetto 2014).
Pervoskit-solceller är ett av de senaste tillskotten till de tredje
generationernas solceller. Pervoskiter är kristaller som varit kända sedan
1830-talet, men blev inte förrän 2009 upptäckta av japanska forskare som ett
potentiellt solcellsmaterial. Utvecklingen av dess verkningsgrad har gått
snabbt och idag är rekordet för verkningsgraden omkring 22%. Experiment
görs genom att kombinera kisel och pervoskit för att få fram billigare celler
med högre verkningsgrader (Service 2016).
2.3 BIPV och BAPV
BIPV, Building Integrated Photovoltaics och BAPV, Building Applicated
Photovoltaics är två kategorier av solcellsanläggningar som används på
byggnader. Dessa två kategorier särskiljs av dess funktion. BAPV har som
funktion att vara ett tillägg på en byggnad för produktion av elektricitet, den
är byggnadsapplicerad. BIPV-produkter är inte ett tillägg utan utgör en eller
flera funktioner av klimatskalet, den är då byggnadsintegrerad (van Noord
2010).
Standarden (SS EN-50583) Byggnadsintegrerade solceller utgiven 2016
delas upp i två delar. I Sveriges Elstandard (2016a) skriv att solcellsmoduler
är byggnadsintegrerade, om de utgör en byggnadsprodukt, som ingår i ett
byggnadsverk med en funktion som finns nämnd i Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) nr 305/2011 gällande byggnadsverk.
I EU nr 305/2011 står följande krav som ett byggnadsverk skall uppfylla:
7
A. Coric & A. Khazrai
- Bärförmåga, stadga och beständighet
- Säkerhet vid brand
- Hygien, hälsa och miljö
- Säkerhet och tillgänglighet vid användning
- Bullerskydd
- Energihushållning och värmeisolering
- Hållbar användning av naturresurser
Alltså för att få kallas byggnadsintegrerad (BIPV) skall ett eller flera
funktioner uppfyllas. Uppfyller solcellsprodukten inte dessa funktioner
kallas den för byggnadsapplicerad (BAPV) (Sveriges Elstandard 2016b).
Solcellsintegration förklaras i rapporten BIPV Product overview for solar
facades and roofs (Frontini et al. 2015), där skrivs om två typer av
integration. Ovanstående förklaras vara funktionell integration, medan den
andra är estetisk integration.
Estetisk integration förklaras och hänvisas till arkitektoniska konceptet. PV-
modulerna måste skapa sig en anknytning till byggnaden. De skall följa
byggnadens struktur och komposition och visa det arkitektoniska uttrycket
(Frontini et al. 2015).
2.4 BIPV-Produktkategorier
De produkter som förekommer inom BIPV kategoriseras. Kategorier samt
underkategorier presenteras i kommande kapitel 2.4.1 – 2.4.3.
2.4.1 Fasader
I kategorin fasader infaller underkategorierna i kapitel 2.4.1.1 – 2.4.1.4.
Figur 5 illustrerar ett exempel på användning av PV-celler på en fasad.
8
A. Coric & A. Khazrai
Figur 5: Kv. Frodeparken, Uppsala. PV-paneler på fasad (foto: Google 2014a).
2.4.1.1 Solglasning
I kategorin finns PV-glasade laminat som framställs i synnerhet av
kristallina kiselsolceller, med ett avstånd mellan cellerna eller tunnfilm som
frambringar transparens, se Figur 6. På byggnader används de främst som
fönster och glasväggar (Jelle 2016).
Solglasningsprodukter kan även användas på tak och kallas för skylights, se
Figur 7. Viktigt att tänka på är att denna produkt utgör en del av byggnadens
klimatskal, vilket medför att kontroll på den termiska och visuella komforten
är väsentlig. Solcellens mönster och hopsättning kan förse byggnadens
behov av sol och dagsljus samt ge ett intressant uttryck åt fasaden (Frontini
et al. 2015).
9
A. Coric & A. Khazrai
Figur 6: Solglasning på fönster (foto: A.C & A.K 2017).
Figur 7: Solglasning (skylights) på tak (foto: Incola 2013).
2.4.1.2 Varma fasader
Solarfassade (2011a) skriver att produkterna som omfattar varma fasader
uppfyller kraven på klimatskalet gällande last, värmeisolering, ljudisolering
och väderskydd. En PV-klädpanel med isolering är ett sådant exempel.
2.4.1.3 Kalla fasader
Kallfasadprodukternas system består av en bärande konstruktion och en PV-
klädpanel med en luftspalt, vilket gör att värmen inte tränger igenom
fasaden. Modulernas effektivitet förbättras därigenom. Kallfasaden har som
funktion att integreras som ett fasadmaterial (Solarfassade 2011b).
10
A. Coric & A. Khazrai
2.4.1.4 Tillbehör
Inom denna kategori infaller produkter som balkonger, solskydd och andra
mindre accessoarer på en byggnad. Solskyddsprodukter är de mest
förekommande (Frontini et al. 2015).
2.4.2 Vinklade tak
Under vinklade tak infaller underkategorierna i kapitel 2.4.2.1 - 2.4.2.4.
Solglasning infaller inom alla de tre huvudkategorierna där samma
beskrivning gäller.
Figur 8: PV-paneler på tak (foto: Mauro Gregori 2012).
2.4.2.1 Takintegrerade monteringssystem
I takmonterade system (Figur 8) är produkterna inbyggda i taket. D.v.s. att
produkten inte är monterad på taket utan ersätter traditionella takmaterial
(Frontini et al. 2015). Produkterna levereras i fabrikatunika
standardmodulmått. I allmänhet omfattas inte stora areor på taken utan
enbart en liten del i kombination med annan traditionell beklädnad.
Produkterna brukas främst på lutande tak (ibid). Liknelsen till vanliga PV
moduler är stor, men skiljer sig åt genom att ge ett väderskydd (Jelle 2016).
2.4.2.2 Heltakslösningar
Heltaklösnings produkter omfattar och har som funktion att täcka hela tak.
Skall vara funktionellt och estetiskt tilltalande samt uppfylla alla
byggnadskrav som ett traditionellt tak (Frontini et al. 2015).
11
A. Coric & A. Khazrai
2.4.2.3 PV-plattor
PV-plattor konstrueras för att efterlikna traditionella material gällande
struktur och detaljer. Produkterna brukar vara glasade, se Figur 9. De
används på delar av ett tak eller som en helhetslösning. (Jelle 2016)
Figur 9: PV-plattor på tak (foto: A.C & A.K 2017).
2.4.2.4 Metallpaneler
Produkterna består av flexibla laminat som används med metallpaneler.
Används på både vinklade och böjda tak tack vare sin flexibilitet (Frontini et
al. 2015). Denna underkategori återfinns även i kategorin platta och böjda
tak.
2.4.3 Platta och böjda tak
Under denna kategori finns följande underkategorier: PV-membran,
solglasning och metallpaneler, för beskrivning av solglasning och
metallpaneler se 2.4.1.1 resp. 2.4.2.4.
2.4.3.1 PV-membran
Flexibla PV-produkter, tunnfilm. Dessa flexibla laminat fästs på
byggnadselementet och kan förbehandlas eller fästas direkt på byggnaden,
som t.ex. på platta tak (Jelle 2016).
12
A. Coric & A. Khazrai
2.5 Marknaden för BIPV
En undersökning som presenterades av Frontini m.fl. (2015) visade vilken
underkategori som erbjöd flest produkter på marknaden. Den baserades på
marknaden i Europa, mer specifikt på system som är tillgängliga i Schweiz
och Holland.
Resultatet visade att heltakslösningarna var populärast med 25st. produkter.
Följt av solinglasning och kalla fasader, med 14 resp. tolv st. Resterande
underkategorier presenterade runt tio st. produkter var. Varma fasader och
metall paneler presenterade fyra vardera. PV-membran uppvisade inte några
produkter.
En annan undersökning som gjordes i rapporten var att ta reda på vilken
teknik som används för fasadprodukterna och för takprodukterna.
Undersökningen baserades på 24 utvalda fasadprodukter och 55
takprodukter. Teknikerna delades in under rubrikerna, tunnfilm, kristallina
kiselsolceller, kisel tunnfilm (amorft kisel räknas hit) och specialtillverkad.
Resultatet för fasadprodukterna visade att 54% utgjordes av första
generationens solceller, alltså kristallina kisel solceller. 21% för tunnfilm
och 17% för kristallin tunnfilm. De kristallina kiselsolcellerna visade sig
även vara den dominerande teknologin för takprodukterna, med 75%. Följt
av 15%, tunnfilm och 7% kristallin tunnfilm. Användningen av tunnfilmen
utgör 5% av produktionen solceller i världen. Frontini et al. (2015) förklarar
att den höga andelen användning av tunnfilm i BIPV beror på helsvart
estetiskt utseende, samt lågt kvadratmeterpris.
2.6 Solcellsarkitektur
Många produktleverantörer på marknaden utformar moduler med fokus på
energiproduktion och inte lika mycket på deras design. Utmaningen ligger i
att utforma produkter som är estetiskt tilltalande, och därtill
integrationsvänliga för att öka användningen av BIPV-produkter.
Arkitektonisk integration av solmoduler bygger på att tillämpa de tre enkla
arkitektoniska nivåerna: funktion, konstruktivitet och estetik. De två första
nivåerna uppfylls genom att integrera moduler som genererar el, men
samtidigt har funktioner som uppfyller ett eller flera krav som en byggnads
klimatskal. Estetiskt behöver arkitekten flexibilitet när denne arbetar med
byggnadsintegration (Farkas et al. 2013).
Vid integration av solceller har arkitekterna ett eller flera mål. Den estetiska
kravbilden skall uppfyllas. Den funktionella och tekniska aspekten likaså.
En lyckad integration uppfyller sitt syfte i samtliga avseenden (PVSITES
2016). Integrationen bör uppfylla följande: kombination av tekniska
funktioner. Hur produkten kan förbättra inomhusmiljön t.ex. dagsljuset.
Produkterna följer byggnadens struktur och en synlig integration som
matchar byggnadens designkoncept (ibid).
13
A. Coric & A. Khazrai
Fokus på inomhuskvalitéer är viktig, då den ger en uppfattning om hur
produkten påverkar dagsljuset, skuggor etc. (ibid). Detta gäller framförallt
solglasningsprodukterna som appliceras på glas. Viktigt att noga planera
sådana faktorer som arkitekt.
I Task 7 (ett av International Energy Agency PV Power Systems projekt)
Schoen et al. (2001, s. 2), beskrivs sju kriterier som skall eftersträvas för att
uppnå en god solcellsarkitektur. Kriterierna är framtagna av sakkunniga
experter, där alla har en bakgrund inom arkitektur. De sju kriterierna som
formuleras i Task 7 är:
1. Integrerade i klimatskalet- PV systemet är en naturlig del av byggnaden, utan PV
systemet saknar byggnaden ett element. PV systemet ger byggnaden en helhet.
2. Arkitektoniskt tilltalande- God design, ger PV systemet iögonfallande egenskaper till
designen?
3. Välutformade detaljbearbetning- Detta rör ej klimatbeständigheten av PV tak, utan
mer elegansen i design detaljer. Är detaljerna väl framtagna? Har mängden material
blivit minimerad, är detaljerna övertygande?
4. Innovativ ny design- PV är en innovativ teknologi som kräver innovativt och kreativt tänkande av arkitekter. Nya idéer kan framhäva PV marknaden, och ge mer värde till
byggnaden.
5. Kontext - Den totala bilden av en byggnad, skall vara i harmoni med PV systemet. På
en historisk byggnad stämmer pannor och plattor bättre överens, jämfört med stora
glasmoduler.
6. Mönster och former- PV systemets storlek stämmer överens med byggnadens
rutnätssytem och dess storlek.
7. Bra komposition med byggnaden- Färger och textur på PV systemet skall vara i
harmoni med övriga material. Ofta kan en speciell design av PV systemet siktas på.
T.ex. system med ram eller utan ram (Schoen et al. 2001, s. 2, översättning av
examensarbetets författare).
Att följa dessa kriterier bidrar till en god solcellsarkitektur, och är något
arkitekten skall tänka på vid integrationen av solceller (ibid).
2.7 Arkitektonisk kvalitet
Ordet kvalitet härstammar från latinets quaʹlitas och kan översättas som
beskaffenhet eller mått av egenskap (NE u.å.). Hultman (1998) skriver att
begreppet kan redogöra för vilken grad något är bra eller hur högt värde
något har. Innebörden kan vara att något uppfyller antingen specificerade
eller oförmedlade/omedvetna krav och förhoppningar, eller båda. Det kan
även vara att ” den spontana kvalitet som är något gott i sig, utan att det går
att förutsäga i termer av normuppfyllelse.” (Hultman 1998, s. 51). Ett
objekts olika egenskaper kan t.ex. vara funktionalitet, beständighet,
detaljbearbetning och utseende (kulör, textur m.m.).
Kvaliteten av ett objekt är en relation mellan objektet och subjektet, som
upplever objektet. Den är därför beroende av egenskaper hos de båda
(Hultman 1998). Vid definiering av ett objekts arkitektoniska kvalitet, bör
lika vikt ges till subjektets uppfattning av objektet som objektets fysiska
14
A. Coric & A. Khazrai
egenskaper. Faktorer som kan ha inverkan på subjektets uppfattning är t.ex.
subjektets genus, kulturella samhörighet, erfarenheter, kunskaper samt
subjektets förväntningar på/av objektet. Den subjektiva kvaliteten kan, i
tillägg till att vara beroende av subjektets uppfattning, vara dynamisk över
tid (ibid).
Vid ett försök till att skapa en god arkitektonisk kvalitet bör, utöver att
definiera goda objektiva/tekniska egenskaper, identifiera subjekten i största
möjliga mån (Hultman 1998).
2.8 Att kombinera färger
Den effekt kombinationen av färger på närliggande ytor ger, är av betydelse
för den arkitektoniska kvaliteten. Kate Smith på Sensational Color (u.å.)
beskriver olika strategier för kulör harmoni (se Figur 10–15):
• Monokromatisk harmoni. Kombination av olika nyanser av samma
grundfärg.
Figur 10: Monokromatisk harmoni. Olika nyanser av samma färg (bild:A.C & A.K).
• Komplementär harmoni. Kombination av färger på motsatt sida av
färgcirkeln.
Figur 12: Komplementär harmoni (bild:A.C & A.K).
15
A. Coric & A. Khazrai
• Analog/likartad harmoni. Kombination av intilliggande färger i
färgcirkeln.
Figur 11: Analog/likartad harmoni (bild:A.C & A.K).
• Kluven komplementär harmoni. Kombination av en färg tillsammans
med och färger som ligger vid sidan av dess komplementära färg.
Figur 13: Kluven komplementär harmoni (bild:A.C & A.K).
• Dubbel komplementär harmoni. Kombination av två par av
komplementära färger.
Figur 14: Dubbel komplementär harmoni (bild:A.C & A.K).
16
A. Coric & A. Khazrai
• Tvåställig harmoni. Kombination av två färger som ligger med ett stegs
mellanrum i färgcirkeln.
Figur 15: Tvåställig harmoni (bild:A.C & A.K).
17
A. Coric & A. Khazrai
3 Objektbeskrivning
3.1 Lindholmen
Namnet Lindholmen härstammar från lind (lövträd) och holme (mindre ö)
(Svenska Akademins Ordbok u.å.). Ett område utmed Göta älvs norra strand
i Göteborgs stad, se Figur 16.
Figur 16: Karta över Göteborgs stad. (karta: Google 2017a).
3.1.1 Historia
Lindholmen hamnade i Sveriges ägo först på 1560-talet. Under 1579–85
användes platsen som skeppsvarv. Mellan åren 1612 och 1616 föll
Lindholmen i Danmarks ägo, men kom sedan åter till Sveriges besittning i
samband med att kung Gustav II Adolf betalade lösen för Elfsborg och dess
annex Lindholmen. År 1773 blev Levinius Olbers (sjökapten i Ostindiska
kompaniet) ägare till Lindholmen och arrenderade ut en del av området åt
göteborgare till trädgårdar och plantager (Mellström & Nilsson 1973).
År 1855 köptes Lindholmen av grosshandlaren Theodor Wilhelm Tranchell
som anlade Lindholmens varv. 1859 drog Tranchell sig tillbaka och
företagsledaren för Motalaverken köpte Lindholmen. Därefter blev området
ett gediget industrisamhälle med verkstäder, gasverk, smedjor, snickerier
och plåtslagerier. I samband med invigningen av en torrdocka 1875 kom
stordriften igång, se Figur 17. Fler människor flyttade till Lindholmen
mellan 1850 och 1900-talet på grund av den arbetskraft som skeppsvarvet
krävde (ibid).
18
A. Coric & A. Khazrai
Figur 17: Lindholmen år 1875 (bild: public domain).
År 1933 ansågs varvet vara världens största varv och 1976 hade
verksamheten 8200 personer sysselsatta. Fram till år 1976 byggdes fartyg på
Lindholmen. Varven lades sedan ner och hamnverksamheten övergick till
containertrafik, samtidigt som längre västerut byggdes nya större hamnar
(Älvstranden Utveckling 2012).
3.1.2 Samtid
Området inhyser idag företagsverksamhet (kontor), forskningsverksamhet
samt undervisningsverksamhet (gymnasial samt eftergymnasial). Utöver
nämnda huvudverksamheter finns bostäder, hotell och teater. På området
finns även parkeringshus samt serviceverksamheter som exempelvis
restauranger, caféterior, träningscenter, bankkontor m.m. (Fältstudie 2017-
04-15).
19
A. Coric & A. Khazrai
3.1.3 Bebyggelsens karaktär i samtid
Figur 18: Karta över Lindholmen (karta: Google 2017b (gula markeringar är tillägg)).
Områdets västra (nummer 1 i Figur 18) sida har övervägande byggnader
med tegelfasad. Bebyggelsens höjd varierar mellan tre till fem våningar.
Nordväst om ovannämnda område finns bostadsbebyggelse (nummer 2 i
Figur 18). Byggnaderna är i huvudsak uppförda med träpanel och
putsade/murade socklar. De är två till tre våningar höga.
Centralt i Lindholmen (nummer 3 i Figur 18) har bebyggelsen ett mer
blandat stiluttryck. Fasadmaterialen på byggnaderna är bland annat puts,
obehandlad betong, tegel, plåt och glas. Där reser sig, bland kontorskomplex
med mer subtilt uttryck, storskalig glasarkitektur och byggnader med
iögonfallande form- och färguttryck, Kuggen är ett sådant exempel, se Figur
19 och 20. Bebyggelsens höjd varierar från tre till tolv våningar.
20
A. Coric & A. Khazrai
Figur 19: Kuggen (foto: Google 2014b).
Figur 20: Glasarkitektur på Lindholmen (foto: Google 2014c).
På den östra sidan (nummer 4 i Figur 18), även kallad Lundbystrand, finns i
huvudsak industri- och lagerbyggnader. På flertal platser längs kajkanten
står kranar. De fasadmaterial som dominerar den östra sidan är tegel, puts
och profilerad plåt. Där (se Figur 21) finns ännu ingen samtida arkitektur
bortsett från SVT:s kontor med ett iögonfallande formuttryck och fasad av
glas.
21
A. Coric & A. Khazrai
Figur 21: Västra Lindholmen (foto: Google 2014d).
3.2 Lindholmens Tekniska Gymnasium
Lindholmens Tekniska Gymnasium i Göteborg erbjuder ett brett utbud av
tekniska utbildningar. Detta gäller både praktiska och teoretiska. Exempel på
programinriktningar: El- och energiprogrammet,
gymnasieingenjörsutbildning, industritekniska program, sjöfartsutbildning,
teknikprogram, VVS- och fastighetsprogram sam ett
yrkesintroduktionsprogram (Göteborgs Stad u.å.). LTG utbildar idag ca 810
elever. LTG har ca 75 lärare och ca 25 övrig personal (Göteborgs Stad
Utbildning 2011).
Som tidigare nämnt skall LTG expandera och är i behov av nya lokaler.
Detta för att kunna hushålla en konkurrenskraftig utbildningskvalitet, samt
att främja kompetensutveckling för personalen på LTG (Göteborgs Stad
Utbildning 2011).
3.2.1 Programbeskrivning för den nya bygganden
Avsikten är att skapa en byggnad som är i samspel med omgivningen med
fokus på hållbar utveckling. Programmet belyser hur gestaltningen av LTG
skall ske med hög arkitektonisk kvalitet och integrerat med hållbara tekniska
lösningar som speglar en studiemiljö i framkant. LTG skall uttrycka en
förnimmelse av kunskap och innovation. Tekniska lösningar skall, utöver att
vara nyskapande, kunna brukas på ett lämpligt sätt i utbildningen (Göteborgs
Stad Utbildning 2011). Utformningen av den nya gymnasieskolan på
Lindholmen skall göras på ett sådant sätt att den häntyder den profil som
råder på Lindholmen, ” Moderna hus som ”sticker ut” och ger en känsla av
nydaning och kompetens” (Göteborgs Stad Utbildning 2011, s. 10).
22
A. Coric & A. Khazrai
4 Metod
Rapportens undersökningsmetoder består av en kvalitativ och en kvantitativ
undersökning.
4.1 Kvalitativ metod
I arbetet har ett flertal kvalitativa undersökningar gjorts. En litteraturstudie,
där relevant litteratur inom de olika behandlade kapitlen har granskats.
Utöver en litteraturstudie har flertal möten och samtal förts med KUB.
Produktmarknaden har studerats. Referensobjekt, där tillämpliga produkter
använts, har överskådats via websidor. En studieresa har gjorts, där
integrering av solcellsprodukter i en byggnad observerades. En fältstudie
gjordes i området Lindholmen.
4.2 Kvantitativ metod
Den kvantitativa undersökningen baserades på en enkät. Enkäten utgjordes
av en fråga, där de tillfrågade ombads rangordna de 7 kriterier nämnda i
kapitel 2.6, från minst viktig till viktigast. Förfrågan om deltagande
skickades ut via mail. I mailet beskrevs arbetet samt undersökningen och en
direktlänk fanns som tog deltagarna till SurveyMonkey, som är plattformen
där enkäten skapades (SurveyMonkey u.å.). Enkäten var aktiv i 19 dagar.
Mailet skickades till 200 arkitekter på olika arkitektkontor i svenska städer
från Luleå till Malmö.
4.3 Urval, validitet och reliabilitet
Urvalet som den kvantitativa undersökningen baserades på utgjordes enbart
av arkitekter. Ett strategiskt val, då arkitekter är den grupp som är
kompentent till att svara på frågor rörande arkitektur.
Reliabiliteten av enkätundersökningen är betydande. 45 svar har samlats in
utav totalt 200 utskickade enkäter, vilket speglar en svarsfrekvens på 22,5%.
Undersökningen har gjorts med arkitekter verksamma på arbetsplatser över
hela landet. Därav har risken för identiska svar från samma arbetsplatser till
största möjliga mål undvikits. De tillfrågade personerna har en bakgrund
som arkitekter en upprepad mätning med arkitekter kommer sannolikt ge
liknande resultat.
De kvalitativa intervjuerna är av hög reliabilitet då KUB har haft en klar
vision över projektet.
Validiteten av arbetet bygger på tillämpning av insamlad kvalitativa data och
resultatet av den kvantitativa undersökningen. Enkätundersökningens syfte
23
A. Coric & A. Khazrai
var att ta reda på vilken/vilka faktorer som är av större betydelse inom
solcellsarkitektur. Resultatet avses användas som hjälp vid framtagandet av
slutgiltiga resultatet, ett förslag till valet av solceller samt hur de integreras i
arkitekturen. Detta med syftet att påvisa en integrering av solceller ur ett
arkitektoniskt fördelaktigt perspektiv.
4.4 Illustrationer
Illustrationerna har framställts med digitala verktyg.
24
A. Coric & A. Khazrai
5 Genomförande
5.1 Genomförande kvalitativ metod
På introduktionsmötet med KUB presenterade författarna examensarbetets
grundtankar och KUB presenterade projektet LTG.
En studieresa gjordes till Vallastaden i Linköping. SolTech Energy visade
sina produkter som fanns tillämpade på ett flertal byggnader i området och
efter rundvisningen hölls en presentation.
Teoretiska materialet som har granskats har funnits i källor som
uppslagsverk, universitetsbibliotek, bibliotek, databaser för vetenskapliga
rapporter samt myndigheters, organisationers och tillverkares websidor.
Delar av de material som har vart relevant och givande för detta projekt har
sedan sållats ut och tillämpats i rapporten. De sökmotorer som har använts är
Google, OneSearch samt Libris.
Samtal och intervjuer med KUB har gjorts i tre former. Dialog via telefon,
fysiska möten på KUB:s kontor samt mailutbyte.
Fältstudien gjordes 2017-04-15 genom att med bil köra runt på Lindholmen,
för att göra observationer på bebyggelsen och föra minnesanteckningar (se
bilaga 2).
5.2 Genomförande kvantitativ metod
Enkäten som togs fram skapades med webbenkätplattformen
SurveyMonkey, se bilaga 3. Deltagningsförfrågan skickades via mail till 200
arkitekter på olika arkitektkontor i svenska städer från Luleå till Malmö. I
mailet beskrevs arbetet samt undersökningen och en fanns direktlänk som
tog deltagarna till SurveyMonkey. Enkäten var aktiv i 19 dagar. Resultatet
för undersökningen fastställdes sedan i ett diagram, för att se vilka kriterier
som var viktigast och minst viktiga.
5.3 Illustrationer
Illustrationerna framställdes genom att rita en modell i ett BIM-program
(Autodesk Revit), för att sedan skapa illustrationer med ett
renderingsprogram (Lumion).
25
A. Coric & A. Khazrai
6 Resultat
6.1 Arkitektens målsättning
Arkitektens vision avser långt mer än vad nedan förklaras. Beskrivet är
närliggande relevanta aspekter för detta examensarbete.
LTG skall gestaltas som en symbol för nyskapande, kompetens och vara ett
landmärke. Byggnaden skall vara en pendang till Kuggen, med en kvadratisk
form får LTG Kuggens geometriska motsatsform. Byggnaden är vriden
jämfört med de omgivande byggnaderna, vilket innebär att byggnaden bryter
rutnätsplanen som förtydligar dess särprägel. Byggnaden blir då placerad
mer centralt i tomten och i tillägg skapas triangulära platser mot
entréfunktionerna. Byggnaden utgår från formen av en kvadrat som är 50
meter bred och 55 meter lång. Höjden av byggnaden uppgår till 26 meter
(KUB arkitekter 2012).
Huvudentrén som vetter mot öst kommer vara uppglasad och tydligt
annonserande. Den skall samspela med den befintliga bebyggelsen.
Respektfullt skall den med ett prononcerat uttryck förmedla stolthet och
skapa en representativ entré, se Figur 22 (ibid).
Figur 22: LTGs östra fasad, huvudentrén (illustration: tmrw.se 2017a).
Utvändigt skall LTG kläs i hårda motståndskraftiga material som tegel och
glas. Samtidigt som den invändigt utformas med trä (ibid). Fasader mot öst,
norr och väst kommer att utföras i mörkbrunt (ca NCS S 6030-Y50R)
beklädnadstegel. 30 % av tegelytan kläs i engoberat tegel med blank
reflekterande yta. Fasaden får på så vis ett varierat, levande uttryck som
26
A. Coric & A. Khazrai
dynamiskt skiftar över dygnet med hjälp av morgon- dags- och kvällsljuset.
Södra fasaden kommer att bekläs med solcellspaneler, bortsett från första
plan som uppförs med ovannämnt tegel (ibid).
Solpanelerna skall på samma sätt som teglet utegöra ett beklädnadsmaterial.
Kulören på den södra fasaden skall vara i dialog med tegelstrukturens färg
på de övriga, och på så vis binda ihop alla fyra fasader. De smala/låga
fönsterbanden på den södra fasaden uppförs med klart glas. I de höga
fönsterbanden (fr.o.m. plan två) skall solcellsfilm med 60% opacitet
integreras, se bilaga 1. Transparensgraden medför att dagsljuskraven
inomhus tillgodoses samt skapa solavskärmning som hanterar solens
värmelaster 3.
LTG kommer utformas med ett artikulerat sågtandstak som ger byggnaden
en tydlig västlig och östlig profil, vilket blir ett signum för byggnaden.
Takytorna på sågtandtaket vetter mot söder vilket optimerar förhållandena
för solceller. Taket är uppdelat i olika sektioner, där den mittersta sektionen
består delvis av glas. Hela taket skall integreras med solceller. I de opaka,
södervända, delarna skall solcellerna inte ha ett omodernt utseende i form av
t.ex. takpannor (KUB arkitekter 2012). I glastaket skall solcellerna
integreras på ett sätt att de skapar ett lövverksliknande skuggmönster inne i
byggnaden. Med solens skiftande läge kommer skuggmönstret vara
dynamiskt, och förändras under dagens gång framhåller KUB4, se Figur 23.
Figur 23: LTG atrium (illustration: tmrw.se 2017b).
LTG skall på ett tydligt arkitektoniskt vis redovisa den ekologiska
energieffektiviteten. I arkitekturen klargörs att byggnaden utnyttjar kraften i
solen genom användning av solceller. (KUB arkitekter 2012).
3 PerEric Persson delägare KUB Arkitekter, samtal den 27 april 2017 4 PerEric Persson delägare KUB Arkitekter, samtal den 20 april 2017
27
A. Coric & A. Khazrai
Byggnaden kommer utmärka sig tydligt men samtidigt vara en tidlös
arkitektonisk skapelse (ibid).
6.2 Enkätresultat
Figur 24 visar i vilken följd kriterierna är viktiga för de tillfrågade
arkitekterna. Presenterat nedan är medeltalet de olika kriterierna uppnådde i
undersökningen. Tabell 1 visar antalet röster de olika kriterierna fick för
varje rang. Resultatet är baserat på 45 svar.
Förtydligande av medeltal: ∑(𝑎𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑟ö𝑠𝑡𝑒𝑟 × 𝑝𝑜ä𝑛𝑔)
∑𝑟ö𝑠𝑡𝑒𝑟 = 𝑀𝑒𝑑𝑒𝑙𝑡𝑎𝑙
Figur 24: Resultat enkät. Rangordning (diagram: A.C & A.K).
Tabell 1: Lista enskilda svar från enkäten.
2.8
7
3.4
3.8
4.0
94
.11
4.7
1
5.0
2
I N O V A T I V N Y D E S I G N
M Ö N S T E R O C H F O R M E R
I N T E G R E R A D E I K L I M A T S K A L E T
B R A K O M P O S O T I O N M E D B Y G G N A D E N
V Ä L U T F O R M A D D E T A L J B E A R B E T N I N G
K O N T E X T
A R K I T E K T O N I S T T I L L T A L A N D E
28
A. Coric & A. Khazrai
7 Analys
7.1 Enkät
Enkätresultatet har tillsammans med innehållet i kapitel två, tre samt sex
varit underlaget för utformningsförslaget. Resultatet av enkäten visar
rangordningen av det olika kriterierna enligt de deltagande arkitekterna, se
Figur 24.
En analys av själva rangordningen är ej gjord, då den förklarar utfallets
varför och hur. Syftet med enkäten var att urskilja vilka kriterier som är
viktigast och minst viktiga. Med den anledningen har ingen vidare tyngd
lagts på analysen av själva rangordningen. Resultatet tolkas enligt Figur 24.
7.2 Produkter
En hög arkitektonisk kvalitet baseras på objektets egenskaper samt
uppfyllandet av de krav och förväntningar ett subjekt har på objektet. En hög
arkitektonisk kvalitet kan vara svårt att hävda då möjligheten att fråga alla
subjekten om deras krav, förväntningar och estetiska preferens ej finns
(Hultman 1998). Därav har valet av produkter baserats på tillgänglig
information. Samtliga produkter som har valts tillgodoser arkitektens krav
samt att de möter kriterierna i enkäten. Därav antas produkterna uppfylla
kraven för att uppnå en s.k. god solcellsarkitektur (Schoen et al. 2001) och
en hög arkitektonisk kvalitet.
Produkterna som har valts för LTG kommer att presenteras nedan för
respektive appliceringsyta.
7.2.1 Fasad
Den produkt som är vald för fasaden är KS Hybrid med Kromatix glas.
Produkten KS Hybrid är framtagen av företaget Kameleon Solar, som är
baserade i Holland. Produkten KS Hybrid erbjuder kunden till att själv
kunna anpassa sin produkt efter specifika önskemål. KS Hybrid utgörs av
monokristallina och polykristallina kiselsolceller. En 6-tums cell har valts,
som innebär att cellens storlek är 156,75x156,75 mm, se Figur 25
(Kameleon Solar u.å.). Glaset går under namnet Kromatix och är en
patenterad teknik (SwissINSO u.å.). Kromatix glaset används på yttersidan,
som gör att bakomliggande celler inte syns. Genomsläppligheten av glaset
beror på vilken färg som väljs, den varierar mellan 90–85%. 8 tillgängliga
färger finns (guld, grön, blå-grön, blå, terrakotta, brons, ljusgrå och grå).
Färgen som valts är blå-grön (ungefär NCS S 2060-B50G). Den har en
transmittans på 88%, se Figur 26 och 27. Produkten finns tillgänglig i
måtten, längd: 400–2100 mm och bredd: 400–1350 mm. Valda dimensioner
29
A. Coric & A. Khazrai
är 800x1600 och 600x1200 mm. De kommer att placeras i serie om två
horisontella band med en halv panels förskjutning, se Figur 28.
Figur 25: Schematisk bild på principen av KS Hybrid (bild: kameleonsolar.com 2017a).
Figur 26: Schematisk bild på principen PV-celler med Kromatix-glas (bild: kameleonsolar.com 2017b).
Figur 27: På bilden visas produkten Kromatix blue-green till höger på byggnaden (foto: kameleonsolar.com 2017c).
30
A. Coric & A. Khazrai
Figur 28: Serie om två horisontella band med en halv panels förskjutning (A.C & A.K).
KS Hybrid i valt utförande tillgodoser arkitektens krav om att beklä den
södra fasaden med solcellspaneler (bortsett från första våningen). Visionen
om att LTG skall uppföras i motståndskraftiga material som tegel och glas
förverkligas på så vis (KUB arkitekter 2012). Solpanelerna kommer på
samma sätt som teglet på övriga fasader fästas på väggen som ett
beklädnadsmaterial. I sin tur kan de definieras som en BIPV produkt (van
Noord 2010), av slaget kallfasad (Solarfassade 2011b), som är den
produktkategori som arbetet är avgränsat till.
Arkitektens önskemål var att kulör på söderfasad skulle vara i dialog med
tegelstrukturens färg på de övriga och därmed binda ihop alla fyra fasader 5.
Genom vald kulör, som skapar en komplementär harmoni (Sensational
Color u.å.), samt att placeringen av panelerna i serie om två horisontella
band med en halv panels förskjutning, uppnås arkitektens önskemål om
sammanhang i kulör och mönster. Den blå-gröna kulören tillkännager även
en anknytning till Lindholmens maritima historia (Mellström & Nilsson
1973). Resultatet ger LTG en möjlighet att falla in i den arkitektoniska
image som råder på Lindholmen både när gällande tegelarkitektur samt
glasarkitektur med mer iögonfallande form- och färguttryck (Fältstudie
2017-04-15).
Beställarens önskemål var att LTG skulle utmärka sig och ge en innovativ
utstrålning (Göteborgs Stad Utbildning 2011), därför valdes glaspaneler
framför PV-produkter med tegelutseende. Produkten uppfyller de visioner
som beställaren och arkitekten har på byggnaden, samt att byggnaden
speglar den framtoning som omgivande arkitektur har.
7.2.2 Fönster
För fönster valdes en ofärgad, semitransparent tunnfilmssolcell med 60 %
opacitet, se Figur 29. Cellerna är av typen CdTe. Produkten marknadsförs
under namnet SolTech ST, av svenska företaget SolTech Energy. De
tillverkas i måtten, höjd: 600–3000 mm (600 mm steg), bredd: 600, 1200
samt 2400 mm (SolTech Energy u.å.).
5 PerEric Persson delägare KUB Arkitekter, samtal den 27 april 2017
31
A. Coric & A. Khazrai
Figur 29: Solcellsfilm på fönster med 60% opacitet (A.C & A.K 2017).
SolTech ST med 60% opacitet uppfyller arkitektens krav gällande
transparensgraden på de höga fönsterbanden 6. Detta medför att
dagsljuskraven inomhus tillgodoses samt skapar solavskärmning som
hanterar solens värmelaster. SolTech ST är helt integrerad med fönsterrutan
och kan definieras som BIPV. Därutöver är SolTech ST en
solglasningsprodukt som har en homogen apparans av hög grad vilket gör att
den inte stör synen.
7.2.3 Tak
Produkten som valts till taket är densamma som för fasaden, KS Hybrid,
med en 6-tums cell (Kameleon Solar u.å.). Kulören på Kromatix glaset är
densamma som för fasaden, blå-grön (SwissINSO u.å.). Produkten förläggs
som ett takmaterial på byggnadens sågtandstak.
KS Hybrid i valt utförande tillgodoser arkitektens krav om att bekläda taket
med PV-celler. Produkten kommer att agera som sågtandstakets
beklädnadmaterial, som en heltakslösning (Frontini et al. 2015). Detta
innebär att produkten blir integrerad i klimatskalet och hamnar inom
kategorin för BIPV. Genom vald kulör skapar taket en komplementär
harmoni med fasaderna mot öst, norr och väst (Sensational Color u.å.).
Samtidigt gör den återkommande kulören och materialet att söderfasad och
taket kommer i harmoni med varandra. Den blå-gröna kulören tillkännager
återigen en anknytning till Lindholmens maritima historia (Göteborgs Stad
Utbildning 2011).
6 PerEric Persson delägare KUB Arkitekter, samtal den 20 april 2017
32
A. Coric & A. Khazrai
7.2.4 Takfönster
En PV-skylight från företaget Energy Glass har valts till byggnadens
takfönster, se Figur 30 och 31. Energy Glass, som är baserade i Italien,
tillverkar skylights med flertal PV-tekniker och i olika mönster. Vald
produkt går under namnet EG SCC. Den utvalda varianten är utrustad med
monokristallina kiselceller, där 50 % av glasytan är genomskinlig. De
individuella cellernas storlek är 125x125 mm (Energy Glass u.å.).
Figur 30: Energy Glass, EG SCC (foto: energyglass.eu u.å. a).
Figur 31: Energy Glass, EG SCC som bildar ett skuggmönster (foto: energyglass.eu u.å. b).
PV-skylighten EG SCC från Energy Glass är helt integrerad med takfönstret
vilket gör att den definieras som en BIPV (Jelle 2016). Överensstämmande
med arkitektens vision kommer de individuella cellerna i glaset, skapa ett
lövverksliknande skuggmönster inne i byggnaden, se Figur 31 och bilaga 4.
Med solens skiftande läge kommer skuggmönstret vara dynamiskt och
förändras under dagens gång 7.
7 PerEric Persson delägare KUB Arkitekter, samtal den 20 april 2017
33
A. Coric & A. Khazrai
7.3 Utformningsförslag
Utformningsförslaget visar de valda produkterna integrerade på LTG, se
Figur 32 och 33. Bilaga 4 innehåller fullständig kollektion av illustrationer
på förslaget.
Figur 32: Illustration av fönster- och fasadprodukter (Illustration: A.C & A.K).
Figur 33: Illustration av tak- och takfönsterprodukter (Illustration: A.C & A.K).
34
A. Coric & A. Khazrai
7.3.1 Alternativt utformningsförslag
Ett alternativt förslag är att ersätta kulören på kromatixglaset med färgen
terrakotta (ungefär NSC S 1060-Y90R) panelerna på fasaden samt på taket,
se Figur 34 samt bilaga 5. Den har en transmittans på 87%. I detta alternativ
förblir produkterna fönster och takfönster detsamma.
Teorin gällande färgharmoni, tillsammans med de tillgängliga färgalternativ
som finns, stödjer även att kulören terrakotta kan väljas på panelerna. En
monokromatisk färgharmoni med mörkbruna teglet uppfylls.
Figur 34: Illustration av alternativt förslag (A.C & A.K).
35
A. Coric & A. Khazrai
8 Diskussion
8.1 Metoddiskussion
De utvalda produkterna och utformningsförslaget är baserat på arkitektens
önskemål, teori och den kvantitativa undersökningens resultat. Den
kvantitativa undersökningen kan ses som en kompletterande del till
framtagandet av resultatet. Författarna anser att enkäten har varit till nytta
för att kunna analysera produkter, efter de kriterier som arkitekterna i
undersökningen ansett vara viktiga. Detta har bidragit till ett arkitektoniskt
förhållningssätt för valda produkter. Förslaget hade kunnat tas fram utan
stöd från enkäten. Författarna själva, hade kunnat analysera produkten
utifrån samtliga kriterier. Då hade alla kriterier varit av lika stort värde, men
hade samtidigt försvårat arbetet med att hitta en produkt som uppfyller alla
kriterier i lika hög grad.
En hög andel svarade på enkäten, vilket var intentionen med den. Andelen
tillfrågade kan vara diskutabel. Hade det räckt om färre arkitekter tillfrågats?
Uppnåddes svaret som förväntades? Sådana frågor har uppstått och förblivit
obesvarade.
Svarsalternativen är baserade på kriterierna givna i Task 7 (Schoen et al.
2001), och utformade efter dessa. De har i viss mån kortats ner, vilket kan ha
påverkat tolkningen av dem. Intentionen fanns att tillfråga arkitekter över
hela Sverige för att få ett godtyckligt resultat. Genom att inte presentera
enkäten till arkitekter på KUB, har en opartisk uppfattning av vad som är
arkitektoniskt fördelaktigt i solcellsarkitekturen fastställts.
KUB:s tankar och visioner är avgörande för hela utformningsförslaget.
Byggnaden skall förmedla arkitektens önskemål, därför var det viktigt att
förhålla sig till budskapet som de uttryckt. Utan arkitektens spelregler hade
resultatet varit oerhört svårt att ta fram, då denne tagit hänsyn till
beställarens kravbild och utformat en byggnad utifrån dem. Allt har en
mening och funktion i byggnaden, som arkitekten noga preciserat. Eftersom
projektet än idag är i programskedet, kan eventuella förändringar uppkomma
som förändrar byggnadens uttryck. Valet av produkter är baserat på
byggnadens tänkta karaktär i dagsläget.
Datainsamlingen och teorin har varit till för att skapa en insikt och
introduktion till vad som finns på marknaden, samt hur det går att avgränsa
sig när en specifik produkt är av intresse. En mer djupgående förklaring av
de olika teknikerna och själva funktionen av PV-cellen hade kunnat önskas,
men i denna rapport anses en introduktion till ämnet vara tillräcklig, och
samtidigt ge en tillräcklig grund för produktvalen.
36
A. Coric & A. Khazrai
8.2 Diskussion resultat och utformningsförslag
Resultatet är unikt, då arbetet är en fallstudie över LTG och specificerat på
detta projekt och dess förutsättningar. Metoden för framtagandet är
universell. Utformningsförslaget är inte tillämpbart i jämförande med andra
projekt. Det kan dock vara av intresse att använda sig av de valda
produkterna i andra syften för liknande projekt.
Resultatet av enkäten har varit aningen svårtillämpad. Trots att arkitekterna
bidragit med att peka ut de viktigaste kriterierna, har det varit upp till
författarna att tolka innebörden av de olika kriterierna. I detta fallet har
definitionen av kriterierna tolkats som beskrivningen i Task 7 (Schoen et al.
2001).
Arkitekternas bidrag är betydande, då de beslutar om valen skall tillämpas
eller ej. Deras önskemål har noga granskats innan produktframtagningen.
Resultatet hade kunnat vara annorlunda om arkitekterna vetat vad som finns
på marknaden. Deras önskemål hade kunnat se annorlunda ut då. Delvis var
uppgiften att i detta arbete ta fram ett förslag och visa på vad som är möjligt
att göra. Ovan framhävt är att andra önskemål hade kunnat specificera
arbetet än mer. Värt att nämna, är att utformningsförslaget är enbart ett
förslag och arkitekten i fråga kan välja att tillämpa utformningsförslaget
eller välja en annan lösning.
Valen av produkterna har baserats på att de skådats digitalt, bortsett från
SolTech ST, som i samband med studiebesöket i Linköping kunnat studeras
med fysisk närvaro. Att betrakta produkterna endast i digital form behöver
nödvändigtvis inte ha påverkat förslaget märkvärdigt, men kan ha haft
inverkan på valet i fråga om färg, nyans och textur.
Valet av den blå-gröna färgen på KS Hybrid-panelerna är ett resultat som
har baserats på en avvägning av förutsättningar och önskemål/krav. Detta
ger LTG ett distinkt stiluttryck. Alternativa utformningsförslaget med färgen
terrakotta hade givit LTG ett mer milt, och kanske till och med mer tidlöst
stiluttryck. Utöver ovannämnda hade andra strategier för kulörharmoni
kunnat tillämpats på panelerna. Den valda kulören på produkten har visat
mest konstanta färguttrycket på fotografier, både enskilt och på
referensobjekt.
Den valda, kontrasterande färgkombinationen bidrar till en mer
iögonfallande arkitektur som tydligare berättar om byggnaden och dess
teknik. Med mörkbruna nyanser på teglet och den blå-gröna färgen på
panelerna skapas en spänning mellan färgerna, då färgerna ligger på motsatt
sida av varandra i färgcirkeln. Dialogen mellan de båda färgerna baserar sig
på en komplementär harmoni.
Produkten SolTech ST valdes då den har ett väldigt homogent utseende,
vilket bekräftades under studiebesöket i Linköping. Författarna blev
37
A. Coric & A. Khazrai
övertygade att denna produkten skulle passa fint in i byggnaden, med sin
opacitet på 60% smälter den in i byggnaden på ett harmoniskt sätt. Den
homogena sikten stör inte synen i jämförelse med andra produkter av samma
slag. Produkten valdes i förmån av att ha kunnat beskådas fysiskt som ovan
nämnt. Andra produkter på marknaden kanske ger samma intryck som
SolTech ST, men då de inte beskådats fysiskt kunde detta inte styrkas och
därför valdes SolTech ST.
EnergyGlass har valts på grund av sin förmåga att kunna leverera
solcellsskylights i olika mönster. Arkitekten efterfrågade ett lövverks
liknande skuggmönster. EG SCC ansågs vara den bästa produkten till att
uppfylla detta, då de kan levereras med större avstånd mellan cellerna
jämfört med likvärdiga produkter. Författarna till detta examensarbete hade
kanske valt ett annat typ av mönster som är lite mer utmanande, vilket då
troligtvis inte hade uppfyllt arkitektens krav gällande skuggmönstret. Ett
annat mönster hade i vår mening varit mer intressant att skåda, både
utvändigt som invändigt.
38
A. Coric & A. Khazrai
9 Slutsats
Utformningsförslaget visar på möjligheterna att tillämpa olika fotovoltaiska
(PV) produkter på Lindholmens Tekniska Gymnasium (LTG). Siktet har
varit inställt på att tillgodose beställarens krav, arkitektens vision, kriterier
för att uppnå god solcellsarkitektur (med hänsyn till vilka kriterier svenska
arkitekter tycker är viktigast) samt riktlinjer för hög arkitektonisk kvalitet.
Genom att granska den aktuella marknaden för rapporten har produkter
valts, som till största möjliga mån uppfyller ovanstående. De olika
produkterna valdes med de förutsättningar och avgränsningar som förelåg.
Viktigt att nämna återigen är att ytterligare faktorer har stort inflytande när
PV-celler skall väljas/användas. Som t.ex. krav på energiproduktion samt
ekonomiska och tekniska förutsättningar. Utformningsförslaget kan ha sett
annorlunda ut om dessa faktorer haft inverkan på processen i denna rapport.
Slutsatsen som kan dras, är att med de förutsättningar som finns på
marknaden gällande utförande och teknik av PV-celler i kombination med
övriga villkor som råder för projektet, har en integrering av solceller på LTG
påvisats, ur ett arkitektoniskt fördelaktigt perspektiv.
Fortsatta studier kan göras av faktorer som ej behandlats i detta arbete.
Faktorer som kapitalkostnad, förvaltning, energiproduktion och infästnings
möjligheter. I framtida projekt, med samma förutsättningar för integration av
PV-celler i en byggnad, kan samma förfarande brukas.
39
A. Coric & A. Khazrai
Referenser
Energimyndigheten (2015). Energiläget 2015. (ET2015:08). Eskilstuna:
Energimyndigheten.
https://www.energimyndigheten.se/contentassets/50a0c7046ce54aa88e0151
796950ba0a/energilaget-2015_webb.pdf
Energimyndigheten (2013). Programbeskrivning för programmet SolEl-
programmet 2013-07-01 – 2017-06-30. 2013-003434.
http://www.energimyndigheten.se/globalassets/forskning--
innovation/fornybar-el/programbeskrivning-solel-programmet-2013-
2017.pdf
Energimyndigheten (2017). Solenergi.
http://www.energimyndigheten.se/fornybart/solenergi/ [2017-04-25]
Energy Glass (u.å.). BIPV Solutions [broschyr].
http://www.energyglass.eu/contenuti/file/brochure_ENG_web.pdf [2017-05-
06]
Energy Information Administration (2016). International Energy Outlook
with projections to 2040. Washington, D.C: EIA. ss. 100-112.
https://www.eia.gov/outlooks/ieo/pdf/0484(2016).pdf
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 305/2011 av den 9 mars
2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av
byggprodukter och om upphävande av rå-dets direktiv. (EUT L 88,
4.4.2011, s. 29).
European Commission (2017a). Energy efficiency > buildings.
https://ec.europa.eu/energy/en/topics/energy-efficiency/buildings [2017-04-
18]
European Commission (2017b). 2030 Energy Strategy.
https://ec.europa.eu/energy/en/topics/energy-strategy-and-energy-
union/2030-energy-strategy [2017-04-18]
European Commission (2011). Europe 2020 targets.
http://ec.europa.eu/europe2020/targets/eu-targets/index_en.htm [2017-04-
18]
Frontini, F., Bonomo, P., Chatzipanagi, A., Van den Donker, M., Verberne,
G., Sinapis, K., & Folkerts, W. (2015). BIPV product overview for solar
façades and roofs. BIPV status re-port 2015, SUPSI – SEAC.
https://www.seac.cc/wp-content/uploads/2016/11/SEAC-
SUPSI_report_2015_-
_BIPV_product_overview_for_solar_facades_and_roofs_1_.pdf
40
A. Coric & A. Khazrai
Farkas, K., Frontini, F., Lundgren, M., Maturi, L., Munari Probst, M.C.,
Roecker, C., Scognamiglio, A., Wall, M. (2013). Designing photovoltaic
systems for architectural integration. (T.41.A.3/2) Lund: IEA SHC.
http://task41.iea-shc.org/data/sites/1/publications/task41A3-2-Designing-
Photovoltaic-Systems-for-Architectural-Integration.pdf
Green, M. (2002). Solceller: från solljus till elektricitet, Stockholm: Svensk
byggtjänst.
Göteborgs Stad (u.å.). Lindholmens Tekniska Gymnasium.
http://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/lindholmens-tekniska-
gymnasium/program [2017-04-27]
Göteborgs Stad Utbildning (2011). Lokalprogram för Lindholmens Tekniska
Gymnasium, Teknikcollege Lindholmen. Dnr: 529/11
Hultman, M. (1998). Mellan människa och material: om att beskriva
arkitektur och arkitektonisk kvalitet. Lic.-avh. Lund: Univ.
Jelle, B.P. (2016). Building Integrated Photovoltaics: A Concise Description
of the Current State of the Art and Possible Reaserch Pathways. Energies
2016, 9(1), 21; doi:10.3390/en9010021
Kameleon Solar (u.å.). KS Hybrid. https://kameleonsolar.com/hybrid-custom
[2017-05-06]
KUB arkitekter (2012). Teknikcollege Lindholmen Parallellt Uppdrag
[internt material]. Göteborg: KUB arkitekter.
Lindahl, F. (2016). National Survey Report of PV power applications in
Sweden 2015. St. Ursen: IEA PVPS. http://iea-
pvps.org/index.php?id=93&eID=dam_frontend_push&docID=3261
Mellström, K. & Nilsson, K. (1973). Lindholmen: förr och nu. 3-
betygsuppsats, konstvetenskapliga institutionen. Göteborg: Chalmers
Tekniska Högskola.
Nationalencyklopedin (u.å.). Kvalitet. I Nationalencyklopedin. Tillgänglig:
Nationalencyklopedin [2017-04-22]
Naturvårdsverket (2017). God bebyggd miljö.
http://www.miljomal.se/Miljomalen/15-God-bebyggd-miljo [2017-05-01]
Schoen, T., Prasad, D., Ruoss, D., Eiffert P., Sørensen,H. (2001). Task 7 of
the IEA PV power systems program – Achievements and outlook. 17th
European photovoltaic solar conference. Munich, Germany 24 October
2001. http://www.iea-
pvps.org/index.php?id=9&eID=dam_frontend_push&docID=353
41
A. Coric & A. Khazrai
Sensational Color (u.å.). Color Relationships: Creating Color Harmony.
http://www.sensationalcolor.com/understanding-color/theory/color-
relationships-creating-color-harmony [2017-05-04]
Service, R.F. (2016). Perovskite solar cells gear up to go commercial.
Science, 354(6317), ss. 1214–1215.
Sidén, G. (2015). Förnybar energi. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Solarfassade (2011a). Warm Facades.
http://www.solarfassade.info/en/architecture/facades/warm_facades.php
[2017-07-12]
Solarfassade (2011b). Cold Facades.
http://www.solarfassade.info/en/architecture/facades/cold_facades.php
[2017-07-12]
SolElprogrammet (u.å.). Hur fungerar solcellen?.
http://www.solelprogrammet.se/Om-solcellstekniken1/Allmant-om-
solceller/Hur-fungerar-solcellen1 [2017-04-27]
SolTech Energy (u.å.). SolTech ST - Transparenta tunnfilmssolceller som
producerar el. http://www.soltechenergy.com/sv/produkter/soltech-
supreme-st [2017-05-06]
SurveyMonkey (u.å.). https://sv.surveymonkey.com [2017-04-12]
Svenska Akademins Ordbok (u.å.). Holme.
http://www.saob.se/artikel/?seek=holme [2017-04-22]
Svensk Elstandard (SEK), (2016a). SS-EN-50583-1 Byggnadsintegrerade
solceller – Del 1: Moduler. Kista: SEK.
Svensk Elstandard (SEK), (2016b). SS-EN-50583-2 Byggnadsintegrerade
solceller – Del 2: System. Kista: SEK.
Svensk Solenergi (2007). Räkna med solenergi, det lönar sig i längden
[broschyr].
http://www.svensksolenergi.se/upload/pdf/svensksolenergibrosch2007.pdf
Svensk Solenergi (2015). Solcellens funktion.
http://www.svensksolenergi.se/fakta-om-solenergi/Solel/solcellens-funktion
[2017-04-27]
Swiss BiPV Compentence Center (u.å.). Photovoltaic.
http://www.bipv.ch/index.php/en/technology-top-en/photovoltaik-top-en
[2017-05-01]
42
A. Coric & A. Khazrai
SwissINSO (u.å.). KROMATIX™ - A UNIQUE PATENTED SWISS
TECHNOLOGY. http://www.swissinso.com/company/technology [2017-05-
06]
PVSITES (2016). Formulation of architectural and aesthetical requirements
for the BIPV building elements to be demonstrated within the PVSITES
project. http://www.pvsites.eu/downloads/download/d2-4-architectural-and-
aesthetical-requirements-fo
van Noord, M. (2010). Byggnadsintegrerade solcellsanläggningar. (Elforsk
rapport 10:41). Stockholm: Elforsk AB.
http://www.elforsk.se/Rapporter/?download=report&rid=10_41_
Vinnova (2009). Hetast på marknaden: solenergi kan bli en av världens
största industrier (Vinnova rapportserie 2009:06). Stockholm: Vinnova
http://www.vinnova.se/upload/EPiStorePDF/va-09-06.pdf
Älvstranden Utveckling (2012). Teknikcollege Lindholmen: Parallella
uppdrag för arkitektonisk utformning och tekniska innovationer [internt
material]. Göteborg: Älvstranden Utveckling.
Figurer:
Figur 1: Solelprogrammet.se (u.å.). Schematisk bild på principen av hur en
solcell fungerar.
http://www.solelprogrammet.se/Global/Om%20solcellstekniken/figur2.jpg?
epslanguage=sv [2017-04-27]
Figur 2: Klaus Mueller (2012). Comparison solar cell poly-Si vs mono-Si.
(CC BY-SA 3.0).
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/71/Comparison_
solar_cell_poly-Si_vs_mono-Si.png/800px-Comparison_solar_cell_poly-
Si_vs_mono-Si.png [2017-05-02]
Figur 3: Cleanenergyautoruty.com (2013). Tunnfilmssolcell.
http://www.cleanenergyauthority.com/images/g/FlexPower-Light-
588x668.jpg [2017-05-02]
Figur 4: Giuseppe Perfetto (2014). SwissTech Convention Center – Grätzel.
(CC BY-SA 4.0).
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c7/SwissTech_C
onvention_Center_-_Gr%C3%A4tzel.jpg/800px-
SwissTech_Convention_Center_-_Gr%C3%A4tzel.jpg [2017-05-02]
Figur 5: Google (2014a). Kv. Frodeparken, Uppsala. PV-paneler på fasad.
https://www.google.se/maps/@59.856755,17.6517731,3a,83.8y,37.8h,112.9
2t/data=!3m6!1e1!3m4!1spKwS69YTmNlHriijnIMBCA!2e0!7i13312!8i665
6 [2017-05-02]
43
A. Coric & A. Khazrai
Figur 6: A.C & A.K (2017). Solglasning på fönster.
Figur 7: Incola (2013). Torino Porta Susa solar panel. (CC BY-SA 3.0).
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Torino_Porta
_Susa_solar_panel.jpg/800px-Torino_Porta_Susa_solar_panel.jpg [2017-05-
03]
Figur 8: Mauro Gregori (2012). FAI BIPV Capannone in fase di montaggio.
(CC BY-SA 3.0).
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/FAI_BIPV_C
apannone_in_fase_di_montaggio.jpg/800px-
FAI_BIPV_Capannone_in_fase_di_montaggio.jpg [2017-05-04]
Figur 9: A.C & A.K (2017). PV-plattor på tak.
Figur 10–15: A.C & A.K.
Figur 16: google.com/maps 2017a. Karta över Göteborgs stad.
https://www.google.se/maps/@57.7052535,11.9513905,14.66z [2017-05-
11]
Figur 17: Public domain. Lindholmen år 1875
Figur 18: google.com/maps 2017b. Karta över Lindholmen.
https://www.google.se/maps/@57.7081654,11.9319676,1272m/data=!3m1!1
e3 [2017-05-11]
Figur 19: Google 2014b. Kuggen.
https://www.google.se/maps/@57.7062282,11.9396311,3a,60y,320.06h,105.
49t/data=!3m6!1e1!3m4!1sf00dR1kyiZ_3hsyIO0Yv-A!2e0!7i13312!8i6656
[2017-05-11]
Figur 20: Google 2014c. Glasarkitektur på Lindholmen.
https://www.google.se/maps/@57.7106761,11.9497749,3a,75y,288.99h,91.3
t/data=!3m6!1e1!3m4!1sLSR_2KslEq5Us3Vw7QuhXQ!2e0!7i13312!8i665
6 [2017-05-11]
Figur 21: Google 2014d. Västra Lindholmen.
https://www.google.se/maps/@57.7070218,11.9410402,3a,73.1y,321.71h,92
.97t/data=!3m6!1e1!3m4!1spiHEo0rnw7lj4YjlAW5KiA!2e0!7i13312!8i665
6 [2017-05-11]
Figur 22: ©tmrw.se (2017a). LTGs östra fasad, huvudentrén.
Figur 23: ©tmrw.se (2017b). LTG atrium.
Figur 24: A.C & A.K. Diagram.
44
A. Coric & A. Khazrai
Figur 25: kameleonsolar.com (2017a). Schematisk bild på principen av KS
Hybrid. https://kameleonsolar.com/wp-content/uploads/2016/09/regsizes.jpg
[2017-05-08]
Figur 26: kameleonsolar.com (2017b). Schematisk bild på principen PV-
celler med Kromatix-glas. https://kameleonsolar.com/wp-
content/uploads/2016/09/laagjes-blue-green.png [2017-05-08]
Figur 27: kameleonsolar.com (2017c). På bilden visas produkten Kromatix
blue-green till höger på byggnaden. [2017-05-08]
Figur 28: Serie om två horisontella band med en halv panels förskjutning.
A.C & A.K.
Figur 29: A.C & A.K (2017). Solcellsfilm på fönster med 60% opacitet.
Figur 30: energyglass.eu (u.å. a). Energy Glass, EG SCC.
http://www.energyglass.eu/contenuti/gallery/Autobrennero/Covering%20Au
tobrennero%20A22%20venue1.jpg [2017-05-12]
Figur 31: energyglass.eu (u.å. b). Energy Glass, EG SCC som bildar ett
skuggmönster.
http://www.energyglass.eu/contenuti/gallery/Big%20Blu%20SPA/View%20
from%20inside0.jpg [2017-05-12]
Figur 32−33: A.C & A.K. Illustrationer.
Figur 34: A.C & A.K. Illustration.
45
A. Coric & A. Khazrai
Bilagor
Bilaga 1: Skiss LTG skapad av KUB
Bilaga 2: Minnes anteckningar, fältstudie Lindholmen
Bilaga 3: Enkät, SurveyMonkey
Bilaga 4: Illustrationer på utformningsförslag
1. Visar söder fasad. På illustration syns solglasningsprodukten Soltech ST i
fönsterbanden samt Kameleon solar KS Hybrid med blå-grön Kromatix-
glas på fasaden.
2. Söder- samt öster fasad. Här syns sågtandstakets profil. 3. Närbild på Soltech ST i förnsterbanden samt Kameleon solar KS Hybrid
med det mönster som de har placerats i.
4. Söder- samt öster fasad. 5. Söder- samt öster fasad. Med ostlig focus. Visar på dialogen mellan de två
fasaderna.
6. Söder- samt öster fasad. 7. Närbild på Kameleon solar KS Hybrid med blå-grön Kromatix-glas på
sågtandstaket.
8. Överblick över taket uppifrån sett.
9. Här visas solglasningsprodukten EG SCC på takfönstren. 10. Illustration över möjlig skuggbildning inne i byggnaden.
11. Illustration över möjlig skuggbildning inne i byggnaden.
12. Takfönster beskådat underifrån.
13. Söder fasad.
14. Närbild söder fasad.
15. Vy ut från fönster med solglasningsprodukten Soltech ST.
Bilaga 5: Illustrationer på alternativt utformningsförslag
1. Visar söder fasad. På illustration syns solglasningsprodukten Soltech ST i
fönsterbanden samt Kameleon solar KS Hybrid med terrakotta färgat
Kromatix-glas på fasaden.
2. Söder fasad sett från söder.
3. Söder fasad, öster fasad samt tak.
Bilaga 1: sid 1: (1)
A. Coric & A. Khazrai
BILAGA 1: Skiss LTG skapad av KUB
Bilaga 2: sid 1: (1)
A. Coric & A. Khazrai
BILAGA 2: Minnesanteckningar, fältstudie Lindholmen
Bilaga 3: sid 1: (1)
A. Coric & A. Khazrai
BILAGA 3: Enkät, Surveymonkey
Bilaga 4: sid 1: (15)
A. Coric & A. Khazrai
BILAGA 4: Illustrationer på utformningsförslag
Bilaga 4: sid 2: (15)
A. Coric & A. Khazrai
Bilaga 4: sid 3: (15)
A. Coric & A. Khazrai
Bilaga 4: sid 4: (15)
A. Coric & A. Khazrai
Bilaga 4: sid 5: (15)
A. Coric & A. Khazrai
Bilaga 4: sid 6: (15)
A. Coric & A. Khazrai
Bilaga 4: sid 7: (15)
A. Coric & A. Khazrai
Bilaga 4: sid 8: (15)
A. Coric & A. Khazrai
Bilaga 4: sid 9: (15)
A. Coric & A. Khazrai
Bilaga 4: sid 10: (15)
A. Coric & A. Khazrai
Bilaga 4: sid 11: (15)
A. Coric & A. Khazrai
Bilaga 4: sid 12: (15)
A. Coric & A. Khazrai
Bilaga 4: sid 13: (15)
A. Coric & A. Khazrai
Bilaga 4: sid 14: (15)
A. Coric & A. Khazrai
Bilaga 4: sid 15: (15)
A. Coric & A. Khazrai
Bilaga 5: sid 1: (3)
A. Coric & A. Khazrai
BILAGA 5: Illustrationer på alternativt utformningsförslag
Bilaga 5: sid 2: (3)
A. Coric & A. Khazrai
Bilaga 5: sid 3: (3)
A. Coric & A. Khazrai
Fakulteten för teknik
391 82 Kalmar | 351 95 Växjö Tel 0772-28 80 00
Lnu.se/fakulteten-for-teknik