Jönköping, Sweden 2011-04-29

1

EU Green Paper on a Common Strategic Framework for EU

Research and Innovation funding

Position Paper from Småland and Blekinge, Sweden

The following viewpoints on the EU's Green Paper on a common

strategic framework for EU Research and Innovation funding, are

submitted by:

Blekinge Institute of Technology

Jönköping University

Linnaeus University

Region Blekinge

The Regional Council of Jönköping County

The Regional Council in Kalmar County

The Regional Council of Southern Småland

Green Paper on a common strategic framework for the funding of

research and innovation – summary of viewpoints

The regions of Småland and Blekinge consider the following:

We need to urgently increase focus on the larger societal challenges in order to

achieve the objectives of the Europe 2020 strategy. Many challenges are global

2

and require a strong global collaboration as well as a pro-active attitude.

Simultaneously, it should be noted that the regions play a crucial role as the

execution and implementation of measures takes place at a regional/local level.

Regional-level schemes are a particularly important platform for smaller

participants, such as SMEs. This should be easier to facilitate, if SMEs had the

opportunity to participate fully in Structural Funds and Interreg projects.

We seek reduced micro-management and broader calls within research

programmes in order to stimulate innovative methods and solutions to global

challenges.

It is important that EU investments in research and innovation stimulate

competitiveness and growth, thus giving these investments a real added value for

Europe.

We welcome the efforts to create a common framework for the programmes

which are highlighted in the Green Paper, Structural Funds, FP7, CIP and EIT,

as this will facilitate participation on all levels and make the advantages more

effective.

Simplification and harmonization of legislation is necessary in order to decrease

complexity and stimulate a broad participation. Socio-economic efficiency,

transparency, uniformity and explicitness regarding the distribution of funds is

crucial in order to strengthen legitimacy.

A large societal challenge in Sweden, and the whole of the EU, is the transition

from a goods-producing to a more knowledge-based industry. The biggest

challenge is to create incentives for sectors that are unaccustomed to research so

that they too increase their knowledge base.

The relationship between research and innovation needs to be strengthened and

we welcome in particular social innovations in all sectors, including public sector

organizations.

Innovation processes are complex and we recognize the risk of using old-

fashioned and simplified analyses, where the main emphasis is still on technical

development and the creation of products. A real implementation of the

knowledge triangle requires that the correlation between education – on all levels

– and innovation is stimulated and developed further. Innovation of services is an

important tool for achieving the objectives in the Europe 2020 strategy.

3

The various programme structures should be developed so that they lead to

further European collaboration and participation in more types of programme.

Established collaborations and achievements in regional European programme

types (Structural Funds and Interreg) should be given better conditions for

further participation in research and innovation programmes.

Focus on excellence in the traditional sense is important. However, excellence can

also be described in terms of well-functioning knowledge triangles and an

immediately beneficial flow of information between small and medium-sized

regional universities and knowledge environments and their local community.

Both forms of excellence are required in order for the EU to achieve the Europe

2020 objectives. Good examples often emanate from regional research initiatives

and collaboration projects, but these need further support so that European

collaboration partners can be found for implementation and growth on a

European level.

Facilitate the funding of smaller pilot projects on a regional level. It is important

to create incentives and opportunities for smaller projects. New participants in

"older" member states (i.e. countries that have been a member of the EU since

before 2004) need to build up their research capacity and excellence. Decision

bodies that allocate EU grants must therefore become better in assessing the

potential for world-class excellence in participants, regardless of the

organization's size. The potential for long-term development towards excellence

must be given higher priority.

All European organizations of all sizes should be given equal opportunity to

participate in any of the programme types, by simplifying the process for

application and reporting.

We believe there may be a risk that a professionalization of the application

process is of greater importance in the project selection stage than diversity and

the participant's entrepreneurial skills to successfully execute a project. A wider

participation will increase the opportunities for excellence in the future.

4

More specific answers to Green Paper questions

Working together to deliver on Europe 2020

1. How should the Common Strategic Framework make EU research and innovation

funding more attractive and easy to access for participants? What is needed in addition

to a single entry point with common IT tools, a one stop shop for support, a streamlined

set of funding instruments covering the full innovation chain and further steps towards

administrative simplification?

We welcome a common entry point into all programmes, with shared IT support and IT

portal, and the aim to have similar regulations for all funding instruments. The objective with

the simplification of the regulatory framework should be to make it easier for the end users,

i.e. those who drive the project. There should be a clear customer perspective. Time recording

requirements should also be simplified. Furthermore, we propose to use a lump sum method

whenever possible.

Apply a two-stage procedure in more calls to reduce the time spent on the application process,

which will increase the time available for actual research work. The two-stage procedure

should be used generally, in order to support the programme execution and to create synergies

between a project and project ideas at an earlier stage.

It is crucial for regional growth that decisions are made according to the principle of

subsidiarity.

2. How should EU funding best cover the full innovation cycle from research to market

uptake?

In order to stimulate new ideas, it should be possible to apply for research funding only, rather

than for funding which includes the entire value chain from research to innovation. It would

be favourable to offer additional funding to research projects that identify innovations,

preferably in collaboration with the public sector and businesses. This would require more

flexibility during project execution.

Involve business developers in the project, for example to support commercialization issues

as an integral part of the project. Participants such as science parks and innovation offices can

play an important role here.

Education on all levels should be closely linked to the innovation process. Entrepreneurship –

on all levels of the education system – needs to be stimulated and taught in order to bridge the

pre-commercial stage known as the "Valley of Death" between innovation and

commercialization.

5

Entrepreneurship as part of research education is also a very important aspect. It is here that

future researchers originate, and they will become important rolemodels and leaders whose

actions and values will have a big impact on the rate of innovation in EU's research

collaborations.

There is currently a funding gap between the research results which researchers can publish to

qualify for future funding on the one hand, and the research requirements that must be met to

obtain funds for commercialization on the other hand.

Take care of those innovations that are discontinued in companies because they do not fit in

their product portfolio.

5. What should be the balance between smaller, targeted projects and larger, strategic

ones?

Smaller projects with 6-10 participants are efficient and still quite strategic. A simple

distribution and entry point for SMEs is required, sometimes only as a partial participant in

the project.

Reduce micro-management and let the initiatives in future framework programmes be

relatively broad so as not to dictate the methodology for solutions to global challenges.

Larger network projects play an important role in creating durable contacts between various

participants. These provide a solid ground for more focused collaboration projects between

parties that have already got to know and trust eachother.

7. What should be the measures of success for EU research and innovation funding?

Which performance indicators could be used?

Performance indicators may e.g. be the level of implementation or commercialization. It is

important that there is a clearly-defined recipient for the result, so-called needs-driven

research.

Different participants have different incentives for taking part, but they may also have

different indicators for success, which must be taken into account. For research organizations,

both traditional results (publications, citations and qualifications) and new networking

opportunities with other societal participants should be taken into consideration.

On a regional level, the added value for the region may be expressed as increased revenue

from various taxes. Other indicators are of course the number of new enterprises/companies

as a result of the ventures that have been executed. The number of new patents, both

commercial and academic, is also an interesting measure of success.

6

Allow for long-term projects and also continue the evaluation of projects long after they have

been concluded. Today's innovation support schemes should be evaluated in 20 years. In the

short term, only the achievement of milestones can be assessed. It is difficult to measure

certain types of result in the short term, which is why both long-term and short-term

objectives should be measured.

Relevant indicators for welfare need to be identified and used in order to secure

implementation, particularly with regards to social innovations.

8. How should EU research and innovation funding relate to regional and national

funding? How should this funding complement funds from the future Cohesion policy,

designed to help the less developed regions of the EU, and the rural development

programmes?

Positive regional examples must be given the opportunity to develop through EU

programmes. Such schemes are important for all regions, not least those that serve as growth

and innovation engines. Cohesion policies are often crucial for innovative collaboration

projects. Cohesion policies must therefore also after 2013 be an instrument for all regions,

including those which are EU's growth engines – not least to enable a successful execution of

the Europe 2020 strategy. We propose to establish a national pool linked to EU's instruments,

so that national co-financing may serve as added funding. Regional funding is particularly

important for any regional adjustments.

Further proposals may include a revision of the possibilities for private co-funding within the

cohesion policy framework, in order to strengthen and ensure a company's involvement and

participation in project investments.

More regional funding should be encouraged so that small and medium-sized regional

universities and higher education institutions (i.e. those outside major urban centres) could

more easily obtain regional funds to build up their capacity of world-class excellence within

certain areas that are significant for growth in the region.

Tackling societal challenges

We agree that funding of EU-level research and innovation should be focused on the big

societal challenges that have been identified. However, research should also have regional

relevance as the methods for meeting such challenges tend to be affected by regional

variations. We propose a continued, broader investment in social platsforms with social and

needs-related research, similar to the work methods for technical platforms. At present,

relatively few research projects with a social focus are funded. These need to become more

prominent in the future. There are many projects today that are highly ranked during

7

assessment and exceed the assessment threshold, but eventually fail to receive funding due to

budget restrictions. The description of challenges could be extended to include socio-

economical och societal issues, thus achieving the objectives in the Europe 2020 strategy.

9. How should a stronger focus on societal challenges affect the balance between

curiosity-driven research and agenda-driven activities?

Greater focus on societal issues will probably lead to more agenda-driven activities. Research

which is entirely curiosity-driven and activities which are agenda-driven do not have to be in

conflict with eachother, and could work in an integrated way. In order to let the creative

processes flow, it is important not to get locked down by the methods that should be used, or

the expected results of a project, but to allow different participants to work based on their

particular specializations. The programme type itself should stimulate interaction between the

various private and public sector participants, such as higher education institutions and

universities, regions, county councils, municipalities and businesses.

The societal challenges that need to be solved will probably require different solutions,

depending on regional variations. Solutions of a general nature, with a possibility for regional

and local adjustments, should be recommended. Small to medium-sized higher education

institutions are often very good at collaborating with their local community. Education and

research become tools for solving the issues that come up when dealing with regional

development.

Cohesion policies can stimulate synergies between universities, regions and the private and

public sectors. An increased focus on societal challenges, combined with the encouragement

to invest in the regions' smart specializations, can become an important parameter for

successfully creating new products and services.

10. Should there be more room for bottom-up activities?

If research is to become a tool for solving the challenges we are faced with, the problems

should be formulated as a result of the collaboration between practice and research, and they

should be needs-related. Examples of this are the proposals and prioritization of socially-

driven research through Social Platforms.

There needs to be a balance between the bottom-up and top-down approaches. It is important

to utilize knowledge which is generated during purely top-down structured research

programmes, but bottom-up activities are required to capture the research community's

creativity and possibilities for new thinking. One proposal is to allocate funding to multiple

projects that run in parallel, in order to create competition when trying to solve complex

societal challenges.

8

Bottom-up activities are also important from a democratic perspective; to involve more young

EU citizens in these activities, as well as other people who are not automatically involved in

the projected research and innovation processes. To expand "customer/user participation" is

important.

13. How could EU research and innovation activities attract greater interest and

involvement of citizens and civil society?

By incorporating education on various levels, and stipulating requirements for collaboration

throughout the entire research process – from the identification of problems, via the definition

of research issues, up to the analysis of results and the implementation based on these results.

The Science in Society programme contained some positive initiatives to show research and

research results to a larger audience, for example Researchers Night. We need to show the

public that research is not restricted to "the university lab", and that research and innovation

are carried out throughout society.

One way to achieve this could be to require a popular scientific summary of the project at the

time of application. This summary can then be used to present the project in question to the

outside world, both by the EU and by the financier(s).

Multidisciplinary research can be stimulated by issuing more calls that include multiple

disciplines. One example is SECURITY in the FP7 programme, which in its latest calls

combines technology and societal issues from a citizen's perspective.

Strengthening competitiveness

We welcome the fact that the term innovation is used in a broader sense to also include so-

called non-technological, environmental and social innovations. However, we perceive that

the Green Paper is founded on a simplified and old-fashioned view on innovation: as a one-

way flow from research to the market place. To implement the knowledge triangle, education

should also be more closely linked to innovation and research. The wider need for non-

researching, knowledgeable and competent innovators is currently not taken into account.

The focus on "excellence" is very dominating and gradual innovation is almost absent.

Gradual innovation can originate from successive advances in research, which eventually may

become applicable after they have become sufficiently known and are considered reliable. Or

– and this is at least as common – from gradual development and improvement efforts in

industry and public sector activities.

9

14. How should EU funding best take account of the broad nature of innovation,

including non-technological innovation, eco-innovation and social innovation?

It is important for funding programmes to be diversified and adjusted to the different needs of

various sectors. The programmes must also contain a certain degree of flexibility and allow

for renegotiation under exceptional circumstances (nationally or within the EU), which could

not have been predicted many years before the programme becomes operative. Furthermore:

corresponding technology platforms for non-technological innovations, and the possibility to

dictate/affect prioritizations within the programme.

Also, increased awareness and the capability to utilize results from Social Sciences and

Humanities research. Look at positive regional examples. A certain degree of high-risk

funding can generate increased innovation. Stimulate participation by public sector

organizations to increase the number of service innovations. Find ways to include students

and undergraduate education.

Follow the entire chain, including e.g. market issues and introduction to the market, and

use/promote innovation-oriented public tendering.

Research which focuses on a wider understanding of innovation will benefit from a strong

multidisciplinary approach, which combines researchers from various disciplines. Research

needs to focus on various aspects of the innovation process – including particular non-

technological aspects – in order to target issues regarding social innovations, their

requirements, good practice with social innovations, and the consequences for a modern

European society.

15. How should industrial participation in EU research and innovation programmes be

strengthened? How should Joint Technology Initiatives (such as those launched in the

current Framework Programme) or different forms of 'public-private partnerships' be

supported? What should be the role of European Technology Platforms?

It is important to promote this type of collaboration, and particularly to ensure that small

companies also gain access to these programmes. A large societal challenge in Sweden, and

the whole of the EU, is the transition from a goods-producing to a more knowledge-based

industry. The biggest challenge is to create incentives for sectors that are unaccustomed to

research so that they too increase their knowledge base. A possible solution may be to

increase process support, e.g. funding for assistance with application writing. Another way is

for SMEs to participate as suppliers, and not just as project partners. This way, they can

obtain full funding for their contributions. Funding regulations for involving SMEs as sub-

suppliers and associated project partners will need to be revised and harmonized.

The requirements will need to be adjusted to the SMEs' prerequisites for participation. Ensure

that academies and researchers create good prerequisites in projects. Reduce bureaucracy and

10

administrative requirements, and/or enable support for SMEs in this area. The cash flow in

projects should be organized more effectively so that smaller participants can also take part. A

model using Advanced payment could be implemented in more programmes than is the case

today. To obtain funding at an early stage in the project for a swift and efficient start would

make it much easier to take part, particularly for small participants.

16. How and what types of Small and Medium-sized Enterprises (SME) should be

supported at EU level; how should this complement national and regional level schemes?

What kind of measures should be taken to decisively facilitate the participation of SMEs

in EU research and innovation programmes?

EU-level funding should be allocated to those companies that have the capacity to innovate,

and an ambition to grow and collaborate. This should also be linked to the opportunity to

participate and solve future societal problems. It is important that there is a link to regional

strategies and funding methods, and the company's ability to attract in-kind funding. Give

SMEs a bigger influence on the development and content of programme types.

17. How should open, light and fast implementation schemes (e.g. building on the

current FET actions and CIP eco-innovation market replication projects) be designed to

allow flexible exploration and commercialization of novel ideas, in particular by SMEs?

Simplicity, transparency and the enabling of swift processes. Link to regional participants that

can assist, e.g. the Enterprise Europe Network. Make the programme more flexible and allow

for new partners to enter the project at a later stage. Increase the possibilities to apply for

additional funding at a later stage in the project.

19. Should new approaches to supporting research and innovation be introduced, in

particular through public procurement, including through rules on pre-commercial

procurement, and/or inducement prizes?

Public procurement can be used as an instrument to promote innovations; innovation-

stimulating procurement. The tender may include an obligation or service which is not

available at the time of procurement. However, processes should not become unncessarily

drawn-out.

20. How should intellectual property rules governing EU funding strike the right

balance between competitiveness aspects and the need for access to and dissemination of

scientific results?

We recommend the use of basic general agreements within a consortium in order to minimize

the proliferation of agreements.

11

Strengthening Europe's science base and the European Research

Area

We agree that the European Research Council (ERC) and the so-called Marie Curie

programme, which stimulates researcher mobility, are both successful activities that should

remain in place in the new programme.

21. How should the role of the European Research Council be strengthened in

supporting world class excellence?

By letting the ERC fund more high-risk projects. Today, the importance of CVs leads to

predictable research. Allow researchers to apply for additional funding for innovative ideas

towards the end of an ERC project.

Allow the recipients of ERC subsidies to interact with industries and societal participants, not

just with universities. Please note that this should not become too prominent and end up being

an implied requirement.

22. How should EU support assist Member States in building up excellence?

Facilitate the funding of smaller pilot projects on a regional level. It is important to create

incentives and opportunities for smaller projects. New participants in "older" member states

(i.e. countries that have been a member of the EU since before 2004) need to build up their

research capacity and excellence. Decision bodies that allocate EU grants must therefore

become better in assessing the potential for world-class excellence in participants, regardless

of the organization's size. The potential for long-term development towards excellence must

be given higher priority.

23. How should the role of Marie Curie Actions be strengthened in promoting

researcher mobility and developing attractive careers?

The Marie Curie programme is an effective instrument to increase researcher mobility, but as

its popularity continues to increase, more funding is required so that good projects are not

refused due to lack of finance. It should also be possible to apply for funding for an additional

year during the course of a project, in case the project is very successful and an extra year

could provide even better results, good publications and a positive development among the

researchers.

More investment should be aimed at smaller, regional universities and higher education

institutions (i.e. those outside major urban centres) to enable them to build up world-class

excellence within certain areas that are significant for growth in the region (and the member

state). This can for example be achieved through dialogue with the region in question.

12

24. What actions should be taken at EU level to further strengthen the role of women in

science and innovation?

Ensure that the project owner works for equality of opportunity and that the project has an

integrated gender perspective. Allow for additional funding for projects that have been

successful in their implementation of a good gender action plan. Invest earlier in the chain; in

schools and academic education. Look at the representation of men and women in assessment

groups for research and innovation funds.

The share of women in various fields of research and innovation varies. Projects related to

subject areas with a high share of women have a large potential for improving women's

participation. Different types of efforts are probably required, depending on the structures that

prevail in a particular subject area.

Roland Gustbée Chairman of the board The Regional Council of

Southern Småland

Harald Hjalmarsson

Chairman of the board The Regional Council in Kalmar

County

Bengt Dahlqvist

Chairman of the board The Regional Council of Jönköping County

Mats Johansson

Chairman of the board Region Blekinge

Stephen Hwang

President Linnaeus University

Anita Hansbo

President Jönköping University

Ursula Hass

Vice-Chancellor Blekinge Institute of Technology

13

In Swedish

EU:s grönbok om ett gemensamt strategiskt ramverk för

finansiering av forskning och innovation Positionspapper från Småland och Blekinge

Följande synpunkter på EU:s grönbok om ett gemensamt

strategiskt ramverk för finansiering av forskning och innovation,

lämnas gemensamt från:

Blekinge Tekniska Högskola

Högskolan i Jönköping

Linnéuniversitetet

Region Blekinge

Regionförbundet Jönköpings län

Regionförbundet i Kalmar län

Regionförbundet södra Småland

Grönboken om gemensamt strategiskt ramverk för finansiering av

forskning och innovation – sammanfattande synpunkter

Småland – Blekinge anser att:

Det är angeläget med ökad fokusering på stora samhällsutmaningar för att uppnå

målen för Europa 2020. Många utmaningar är globala och förutsätter ett stärkt globalt

samarbete liksom ett proaktivt förhållningssätt. Samtidigt spelar den regionala nivån

en avgörande roll då utförandet och implementeringen sker på regional/lokal nivå. I

synnerhet för mindre aktörer, som SME:s, är den regionala nivån en viktig plattform.

Möjligheter för SMEs att fullt ut kunna delta i Strukturfonds- och Interreg-projekt

skulle underlätta detta.

Minskad detaljstyrning och bredare utlysningar inom forskningsprogrammen är

önskvärda för att stimulera innovativa metoder och lösningar till globala utmaningar.

Det är viktigt att EUs satsningar på forskning och innovation stimulerar till

konkurrenskraft och tillväxt och att insatser därmed ska ha ett reellt europeiskt

mervärde.

Vi välkomnar ansatsen att skapa ett gemensamt ramverk för de program som lyfts

fram i Grönboken, strukturfonderna, FP7, CIP och EIP, i syfte att underlätta

deltagande på alla nivåer samt effektivisera nyttan.

Förenkling och harmonisering av regelverk är nödvändigt för att minska

komplexiteten och öka bredden i deltagandet. Samhällsekonomisk effektivitet,

transparens, enhetlighet och tydlighet vad gäller fördelning av medel är avgörande för

att stärka legitimiteten.

2

En stor samhällsutmaning för Sverige och EU är att gå från ett varuproducerande till

ett mer kunskapsproducerande näringsliv. Den största utmaningen är att skapa

incitament för de forskningsovana branscherna att höja sin kunskapsbas.

Sambanden mellan forskning och innovation behöver stärkas och vi välkomnar i

synnerhet breddningen mot sociala innovationer inom alla sektorer, inklusive

offentliga organisationer.

Innovationsprocesser är komplexa och vi ser en risk för en gammaldags och allför

förenklade sambandsbeskrivningar med fortsatt tyngdpunkt på teknisk utveckling och

produktframtagning. För reell implementering av kunskapstriangeln behöver

sambanden mellan utbildning, på alla nivåer, och innovation stimuleras och utvecklas.

Tjänsteinnovation är ett viktigt redskap för att uppnå målen i Europa 2020-strategin.

De olika programstrukturerna bör utvecklas till att stimulera till fortsatt europeiskt

samarbete och deltagande i fler programformer. Etablerade samarbeten och vunna

resultat i regionala europeiska programformer (Strukturfonder och Interreg) bör ges

bättre förutsättningar för fortsatt deltagande i forsknings- och innovationsprogram.

Fokusering på excellens i traditionell mening är viktig, men excellens kan också vara

väl fungerande kunskapstrianglar och direkta nyttiggörande flöden mellan mindre och

medelstora kunskapsmiljöer och omgivande samhälle. Båda former av excellens krävs

för att EU ska klara målen i Europa 2020-strategin. Goda exempel emanerar ofta från

regionala forskningsinitiativ och samarbetsprojekt men behöver fortsatt stöd för att

hitta europeiska samarbetspartners för europeisk implementering och tillväxt.

Ge möjlighet att finansiera mindre pilotprojekt på regional nivå. Det är viktigt att

skapa incitament och möjlighet till mindre projekt. Nya aktörer i de ”äldre”

medlemsländerna (med andra ord medlemskap i EU före år 2004) behöver bygga upp

sin forskningskapacitet och spetskompetens. Beslutande organ som beviljar EU-stöd

måste därför bli bättre på att bedöma potentialen för spetskompetens hos aktörer,

oavsett organisationens storlek. Potentialen för långsiktig utveckling mot

spetskompetens måste ges högre värde/prioritet.

Alla europeiska organisationer, oavsett storlek, bereds lika möjlighet att delta i

samtliga programformer genom förenklade rutiner vid ansökan och redovisning.

Vi ser en risk att professionaliseringen av ansökningsprocessen väger tyngre i

projektselektionen än mångfalden och den entreprenöriella genomförandekapaciteten

hos deltagande organisationer. Breddat deltagande ökar möjligheten för framtida

excellens.

Nedan mer specifika svar på Grönbokens frågor

1. Hur kan det gemensamma strategiska ramverket göra EU:s finansiering av forskning

och innovation attraktivare och mer lättåtkomlig för deltagarna? Vad behövs förutom

en enda kontaktpunkt med gemensamma IT-verktyg, ett enda informationsställe som

stöd, en förenklad uppsättning finansieringsinstrument som utan avbrott täcker hela

innovationskedjan, och ytterligare steg mot minskad byråkrati?

3

Vi välkomnar en gemensam ingång till alla program, med gemensamt IT-stöd och IT-portal

samt att likartade finansieringsregler för samtliga instrument eftersträvas. Det är viktigt att

målet med förenkling av regelverk är att det ska bli enklare för slutanvändaren, d.v.s. de som

driver projekten. Det måste finnas ett tydligt kundperspektiv. Kravet på tidsredovisning bör

också förenklas. Ett förslag är också att använda klumpsumma där detta är möjligt.

Tillämpa två-stegs förfarande i fler utlysningar för att minska tidsåtgången för

ansökningsförfarande till förmån för forskningstid. Två-stegsförfarande borde användas

generellt för att stärka programgenomförandet och skapa synergier mellan

projekt/projektidéer på ett tidigare stadium.

Avgörande för regional tillväxt är att beslut fattas enligt subsidiaritetsprincipen.

2. Hur ska EU:s finansiering på bästa sätt omfatta hela innovationskedjan från

forskning till marknadsintroduktion?

Forskningsfinansiering bör kunna sökas fristående och inte bara för hela värdekedjan från

forskning till innovation för att stimulera till nya idéer. Det vore fördelaktigt att erbjuda

tilläggsfinansiering för forskningsprojekt som identifierar innovationer, gärna i samverkan

med offentlig sektor och företag. Detta kräver en ökad flexibilitet i projektgenomförandet.

Koppla affärsutvecklare till projekten där fokus bl.a. kan vara att stötta i

kommersialiseringsfrågor som en integrerad del i projekten. Här kan aktörer som Science

Parks och innovationskontor spela en viktig roll.

Utbildning på alla nivåer måste kopplas starkare till innovationsprocessen. Entreprenörskap,

på alla nivåer i utbildningsväsendet, behöver stimuleras och läras ut för att överbrygga det

förkommersiella stadiet ”dödens dal” mellan innovation och kommersialisering.

Entreprenörskap i forskarutbildningen är också en mycket viktig del. Här formas framtidens

forskare, och de kommer att vara viktiga förebilder och ledare vars handlande och värderingar

kommer att ha stor inverkan på innovationsgraden i EU-forskningssamarbetena.

Det finns ett glapp i finansieringen mellan de forskningsresultat som forskare kan publicera

för att meritera sig för framtida finansiering och kraven på forskningsresultat för att få pengar

till kommersialisering.

Ta hand om innovationer som läggs ned från företag för att de inte passar i produktportföljen.

5. Vilken balans bör finnas mellan mindre, riktade projekt och större, strategiska?

Mindre projekt med 6-10 deltagare är effektiva och nog så strategiska. Det behövs enklare

uppdelning och ingång för SME, ibland endast som delvis deltagande i projektet.

4

Minska detaljstyrningen och låt satsningarna i kommande ramprogram vara relativt breda för

att inte styra metodval för lösningar av globala utmaningar.

Större nätverksprojekt fyller ett viktigt syfte att skapa varaktiga kontakter mellan skilda

aktörer och ger en god grund för mer fokuserade samarbetsprojekt mellan parter som redan

känner och litar på varandra.

7. Hur ska man mäta om EU:s finansiering av forskning och innovation varit

framgångsrik? Vilka prestandaindikatorer bör användas?

Prestandaindikatorer kan vara grad av implementering och kommersialisering. Det är viktigt

att det finns en tydlig mottagare för resultat, behovsrelaterad forskning.

Olika aktörer har olika incitament för deltagande och också olika indikatorer för framgång,

vilket måste tas hänsyn till. För forskningsorganisationer bör såväl traditionella resultat som

publikationer, citeringar och examina som nya nätverk med andra samhälleliga aktörer

beaktas.

På regional nivå kan det regionala mervärdet bli synliggjort i ökade skatteintäkter. Andra

indikatorer är givetvis omfattning på nya verksamheter/företag som resulterat från de

genomförda satsningarna. Antal patent, både i företag och akademi, är också intressanta mått.

Tillåt långsiktiga projekt, utvärdera också långt efter avslutade projekt. Dagens

innovationsstöd bör utvärderas om 20 år. På kort sikt kan endast följsamhet mot milstenar

bedömas. Det är svårt att mäta vissa resultat på kort sikt och därför bör både långsiktiga och

kortsiktiga mål mätas.

Relevanta indikatorer för välfärd behöver identifieras och användas för att säkerställa

implementeringen och då särskilt vad gäller sociala innovationer.

8. Hur ska EU:s finansiering av forskning och innovation förhållas till regional och

nationell finansiering? Hur ska finansieringen komplettera dels medel från den framtida

sammanhållningspolitiken, som ska hjälpa mindre utvecklade regioner i EU, dels

programmen för landsbygdsutveckling?

Regionala goda exempel måste ges möjlighet till utveckling genom EU-program.

Dessa medel är viktiga för samtliga regioner, inte minst de som är tillväxt- och

innovationsmotorer. Sammanhållningspolitiken är ofta avgörande för innovativa

samverkansprojekt. Sammanhållningspolitiken måste därför även efter år 2013 vara ett

instrument för alla regioner, även de regioner som är EU:s tillväxtmotorer, inte minst för att

möjliggöra ett framgångsrikt genomförande av Europa 2020-strategin. Ett förslag är en

nationell pott kopplad till EU:s instrument, så att nationella medel går in som

medfinansiering. De regionala medlen är viktiga just för de regionala anpassningarna.

5

Ytterligare förslag kan vara att se över möjligheterna för privat medfinansiering inom ramen

för sammanhållningspolitiken, för att stärka och tillförsäkra företagens delaktighet i

projektsatsningar.

Satsningar på regionala medel bör ske så att de mindre universiteten/högskolorna på regional

nivå (utanför storstadsområden) lättare kan få regionala medel för att stödja uppbyggnaden av

spetkompetens hos universitetet/högskolan inom ett antal områden av betydelse för tillväxten

i regionen.

Att lösa samhällsproblem

Vi instämmer i att finansieringen av forskning och innovation på EU-nivå bör vara inriktad på

de stora samhällsutmaningar som identifierats. Forskningen bör dock vara regionalt förankrad

då metoderna för att möta dessa utmaningar påverkas av regionala variationer. Vi föreslår

fortsatt och bredare satsning på Sociala plattformar (social platform) med samhälls- och

behovsmotiverad forskning liknande sättet att arbeta med teknikplattformarna. För närvarande

finansieras förhållandevis få projekt inom samhällsinriktad forskning och behöver framöver få

en mer framträdande plats. Idag är det många projekt som fått höga poäng vid utvärderingen

och klarat utvärderingströskeln, som inte finansieras i slutändan på grund av

budgetrestriktioner. Beskrivningen av utmaningarna skulle kunna utvidgas för att bättre

inkludera socioekonomiska och samhällsinriktade frågeställningar och därmed uppnå målen

för Europa 2020-strategin.

9. Hur kan ökad fokusering på samhällsproblem påverka balansen mellan forskning

som drivs av nyfikenhet och verksamhet som är programstyrd?

En ökad fokusering på samhällsproblem kommer troligtvis att leda till en mer programstyrd

verksamhet. Forskning som drivs enbart av nyfikenhet och verksamhet som är programstyrd

behöver dock inte innebära en motsättning utan kan fungera integrerat. För att låta kreativa

processer flöda är det viktigt att inte låsa fast vilka metoder som ska användas eller vilka

resultat projekten ska resultera i utan låta olika aktörer verka utifrån sina specialiteter.

Programformen ska stimulera till växelverkan mellan olika privata och offentliga aktörer,

såsom lärosäten, region, landsting, kommun och företag.

De samhällsproblem som behöver lösas kommer troligtvis att behöva hitta olika lösningar

beroende på regionala variationer. Lösningar av generell karaktär med möjlighet till regional

och lokal anpassning är att rekommendera. Små och medelstora lärosäten är oftast mycket

bra på nära samverkan med det omgivande samhället. Utbildning och forskning blir ett

verktyg för att lösa de frågeställningar man står inför i den regionala utvecklingen.

6

Sammanhållningspolitiken kan främja synergier mellan, universitet, region, näringsliv och det

offentliga. Ökad fokusering på samhällsproblemen och främjandet av satsningar på smart

specialization av regioner kan vara en stark framgångsfaktor för att skapa nya varor och

tjänster.

10. Bör det finnas utrymme för ”nedifrån och upp”-verksamhet?

Om forskningen ska vara ett verktyg för att lösa de utmaningar vi står inför behöver

frågeställningarna formuleras i samverkan praktik-forskning och vara behovsrelaterade.

Exempel på detta är förslag och prioritering av samhällsmotiverad forskning genom Social

Platforms.

Balans mellan bottom-up och top-down behövs. Det är viktigt att ta tillvara kunskaper som

genereras i renodlade forskningsprogram i ett top-downprocess, men för att ta tillvara

forskarsamhällets kreativitet och möjligheten till nytänk så krävs ”nedifrån och upp”-

verksamhet. Ett förslag är att låta flera parallella projekt få medel för att skapa konkurrens

kring lösningar för komplexa samhällsutmaningar.

Bottom-up-aktiviteter är viktiga också ur ett demokratiperspektiv, att engagera fler unga EU-

medborgare i aktiviteterna och andra personer som inte automatiskt är inkluderade i de

forsknings/innovationsprocesser som planeras. Att vidga ”kund/brukarmedverkan” är viktigt.

13. Hur kan man göra EU:s forskning och innovation intressantare och se till att fler

medborgare och det civila samhället engagerar sig?

Genom att involvera utbildning på olika nivåer och ställa krav på samverkan genom hela

forskningsprocessen; från att identifiera problem och formulera forskningsfrågor till att tolka

resultat och implementera och agera utifrån resultaten.

Inom Science in Society fanns goda initiativ till att synliggöra forskning och

forskningsresultat för en bredare publik, exempelvis Researchers Night. Det behöver

synliggöras att forskning inte bara hör till ”labben” vid lärosäten, utan att forskning och

innovation bedrivs i hela samhället.

Kräv en populärvetenskaplig sammanfattning av projektet vid ansökan. Denna kan sedan

användas för att synliggöra det enskilda projektet såväl som EU som finansiär.

Stimulans av tvärvetenskaplig forskning kan bland annat göras genom fler utlysningar som

inkluderar flera discipliner. Ett exempel på detta är SECURITY i FP7 som i sina senaste

utlysningar kombinerar teknik och samhällsfrågor i ett medborgarperspektiv.

7

Att förbättra konkurrenskraften

Vi välkomnar att begreppet innovation breddas till att inkludera även s.k. icke-tekniska,

miljö- och sociala innovationer. Dock uppfattar vi att upplägget i Grönboken bygger på en

förenklad och gammaldags syn på innovation: som ett enkelriktat flöde från forskning till

marknad. För att förverkliga kunskapstriangeln behöver även utbildning kopplas starkare till

innovation och forskning. Det bredare behovet av icke-forskande, kunniga och kompetenta

innovatörer tas inte tillvara.

”Spetstanken" är väl dominerande och stegvis innovation är nästan frånvarande. Successiv

innovation kan komma från stegvisa landvinningar inom forskningen som så småningom, när

de blir tillräckligt kända och börjar anses beprövade, kommer till användning. Eller, minst

lika vanligt, från stegvis utvecklingsarbete och förbättringsarbete i industri och offentliga

verksamheter.

14. Hur ska EU:s finansiering på bästa sätt ta hänsyn till innovationens hela bredd,

inklusive icke-teknisk innovation, miljöinnovation och social innovation?

Det är viktigt att finansieringsprogrammen är diversifierade och anpassade till de olika behov

som olika sektorer efterfrågar. Programmen behöver också innehålla en viss grad av

flexibilitet och kunna omförhandlas vid exceptionella nationella/EU- omständigheter som

icke är förutsägbara flera år innan programmen träder i kraft. Motsvarande teknikplattformar

för icke-tekniska innovationer, möjlighet att styra/påverka prioriteringar inom programmen.

Ökad medvetenhet och förmåga att ta tillvara resultat från Social Sciences and Humanities

research. Titta på regionala goda exempel. Viss ökad risktagning vid finansiering kan

generera ökad innovation. Stimulera deltagande från offentliga organisationer för ökad

tjänsteinnovation. Hitta former för att inkludera studenter och grundutbildning.

Följ hela kedjan med bl.a. marknadsfrågor och lansering samt nyttja/promota

innovationsinriktad offentlig upphandling.

Forskning med inriktning på en bred förståelse av innovation kommer att gynnas av en stark

tvärvetenskaplig inriktning, som kombinerar forskare från olika discipliner. Forskningen

behöver inriktas på olika aspekter av innovationsprocessen, inklusive enskilda, de av icke-

teknisk karaktär för att fokusera på frågor kring sociala innovationer, deras förutsättningar,

god praxis runt sociala innovationer, och konsekvenserna för ett modernt europeiskt samhälle.

15. Hur kan man förstärka industrins deltagande i EU:s forsknings- och

innovationsprogram? Hur ska man stödja gemensamma teknikinitiativ (som de som

lanserades i det aktuella ramprogrammet) eller olika former av offentlig-privata

partnerskap? Vilken roll bör europeiska teknikplattformar spela?

8

Det är en viktig fråga att stärka den här typen av samarbeten och framförallt att se på hur även

mindre företag får tillgång till dessa program. En stor samhällsutmaning för Sverige och EU

är att gå från ett varuproducerande till ett mer kunskapsproducerande näringsliv. Den största

utmaningen är att skapa incitament för de forskningsovana branscherna att höja sin

kunskapsbas. Här kan ett utvecklat processtöd, ex. finansiering för att skriva ansökan vara en

möjlig väg. Ett sätt är också att SME kan medverka som leverantörer, inte bara partners i ett

projekt. Då kan de få full finansiering för sin insats. Finansieringsformer för att ta in SMEs

som underleverantörer och associerade partners i projekt behöver ses över och harmoniseras.

Anpassa kraven efter SME:s förutsättningar för deltagande. Ställ krav på

akademin/forskningsaktören att skapa förutsättningar i projekten. Minska byråkratin och

administrativa krav och/eller möjliggör stödfunktion till SME för detta. Kontantflödet i

projekten måste effektiviseras så mindre aktörer kan delta. En modell med Advanced payment

bör kunna implementeras i fler program än vad fallet är idag. Att tidigt i projektet få tillgång

till finansiering för en snabb och effektiv start skulle underlätta deltagande, i synnerhet för

mindre aktörer.

16. Vilka typer av små och medelstora företag bör få stöd på EU-nivå, och hur bör det

stödet se ut? Hur ska det stödet komplettera nationella och regionala stöd? Vilka

åtgärder bör man vidta för att kraftigt underlätta små och medelstora företags

deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram?

De företag som bör få stöd på EU-nivå är de som har innovationskapacitet, en vilja att växa

och samarbeta. Detta bör också kopplas till möjligheten att vara med och lösa framtida

samhällsproblem. Det är viktigt att det finns en koppling till regionala strategier och

finansieringsformer samt företagens möjligheter att räkna med in-kind finansiering. Låt SME

ha större inflytande på utveckling och innehåll av programformer.

17. Hur bör man utforma öppna, enkla och snabba genomförandeprogram (t.ex. genom

att bygga på åtgärderna för framtida och ny teknik och Marknadsintroduktionsprojekt

i fråga om miljöinnovation i CIP) så att man får till stånd flexibelt utnyttjande och

kommersialisering av nya idéer, främst från små och medelstora företags sida?

Enkelhet, tydlighet och möjlighet till snabba processer. Koppla till regionala aktörer som kan

vara en hjälp, t.ex. Enterprise Europe Network. Gör programmen mer flexibla för att

inkludera nya partners i senare delar av projekten och öka möjligheten att söka

tilläggsfinansiering i senare delen av projekten.

19. Bör man införa nya sätt för att stödja forskning och innovation, främst genom

offentlig upphandling, inklusive regler om förkommersiell upphandling, och/eller

priser?

Offentlig upphandling kan nyttjas som ett verktyg för att stärka innovationer,

innovationsfrämjande upphandling. I upphandlingen kan en prestanda efterfrågas som vid

9

beställningstillfället inte finns tillhanda. Dock bör man vakta på att processerna inte blir

onödigt förlängda.

20. Hur kan man i reglerna för immateriella rätter som styr EU:s finansiering hitta rätt

balans mellan konkurrensaspekter och behovet av åtkomst till och spridning av

vetenskapliga resultat?

Rekommenderad användning av generella ramavtal inom konsortierna för att minimera alltför

rik flora av avtal.

Att förstärka Europas vetenskapliga bas och det europeiska

forskningsområdet

Vi instämmer i att både det europeiska forskningsrådet (ERC) och de s.k. Marie Curie-

åtgärderna som stimulerar till forskares rörlighet är framgångsrika aktiviteter som ska vara

kvar i kommande program.

21. Hur kan man förstärka Europeiska forskningsrådets roll för att stödja

spetskompetens av världsklass?

Låt fler högriskprojekt få finansiering genom ERC. Idag väger CV alltför tungt mot

förutsägbar forskning. Fortsatt möjlighet att söka tilläggsfinansiering för innovativa idéer i

slutet av ERC-projekt.

Ge ERC-bidragstagaren möjlighet att växelverka med industri och samhälleliga aktörer, inte

bara universitet. Men låt det inte ta över och bli ett outtalat krav.

22. Hur kan EU-stöd hjälpa medlemsstaterna att bygga upp spetskompetens?

Ge möjlighet att finansiera mindre pilotprojekt på regional nivå. Det är viktigt att skapa

incitament och möjlighet till mindre projekt. Nya aktörer i de ”äldre” medlemsländerna (med

andra ord medlemskap i EU före år 2004) behöver bygga upp sin forskningskapacitet och

spetskompetens. Beslutande organ som beviljar EU-stöd måste därför bli bättre på att bedöma

potentialen för spetskompetens hos aktörer, oavsett organisationens storlek. Potentialen för

långsiktig utveckling mot spetskompetens måste ges högre värde/prioritet.

23. Hur kan Marie Curie-åtgärder förstärkas för att främja forskarrörlighet och

attraktiva karriärer?

Marie Curie är redan idag en effektiv motor för forskarrörlighet, men eftersom dess

popularitet ökar hela tiden så måste resurser skjutas till så att inte bra projekt behöver sorteras

bort på grund av medelbrist. Öppna även möjligheten att söka medel för ett extra år under

10

projektets gång, i det fallet projektet är mycket framgångsrikt och ett extra år kan ge god

utdelning i resultat, publikationer och utveckling hos forskaren.

Satsningar bör ske riktade mot mindre universitet/högskolor på regional nivå (utanför

storstadsområden) för att stödja uppbyggnaden av spetkompetens hos universitetet/högskolan

inom ett antal områden av betydelse för tillväxten i regionen (och medlemstaten). Detta kan

exempelvis ske genom dialog med respektive region.

24. Vilka åtgärder bör man vidta på EU-nivå för att ytterligare stärka kvinnors roll

inom vetenskap och innovation?

Ställ krav på att organisationen som ska äga projektet arbetar för jämställdhet och att projektet

har ett integrerat genusperspektiv. Ge möjlighet till tilläggsfinansiering för projekt som varit

framgångsrika i att implementera en bra jämställdhetsplan. Sätt in insatser tidigare i kedjan, i

skolan och i akademiska utbildningarna. Och se över representationen av kvinnor och män i

bedömningsgrupper för forsknings- och innovationsfonder.

Andelen kvinnor inom de olika forsknings- och innovationsområdena varierar. Projekt inom

de ämnesområden där andelen kvinnor är hög innebär större möjligheter att stärka kvinnors

deltagande. Troligtvis behövs det olika typer av insatser beroende på hur strukturerna ser ut

inom respektive ämnesområde.