Ekonomihandbok NIAB svensk version · Gewerbzentrum Arova, Winterthurestrasse Gahberggasse 11 CH...

NIBE Industrier koncern Huvudkontoret Box 14 Telefon Handläggare Datum Blad nr SE-285 21Markaryd 0433-73 000 Leif Gustavsson 2008-12-08 1: 1(1) Ärende

Koncernstruktur

Group structure

Accounting questions (names and addresses)

Organizational chart Legal structure will be found at www.nibeonline.com/ekonomi/ Business area will be found at www.nibeonline.com/ekonomi/

Parent company NIBE Industrier AB Box 14 SE 285 21 Markaryd (Sweden) Phone +46 433 73 000 Fax +46 433 73 192 E-mail [email protected] Leif Gustavsson Frango questions E-mail jens [email protected] Jens Herlowsson Accounting questions E-mail [email protected] Kerstin Nilsson

Subsidiary Loval Oy Kaukora Oy Box 112 Box 21 FI 079 01 Loviisa (Finland) FI 212 01 Raisio (Finland) Phone +358 19 51731 Phone +358 2 43 74 600 Fax +358 19 53 29 55 Fax +358 2 43 74 650 E-mail: [email protected] E-mail [email protected] Ylva Pallas Phone +358 2 43 74 600


Koncernstruktur

CJSC Evan TermaTech A/S 17, per. Boynovskiy Starupvej 122 RU 603024 Nizhny Novgorod (Russia) DK 8340 Malling (Danmark) Phone +7 831 419 57 06 Phone +45 87 42 00 35 Fax +7 831 432 96 06 Fax +45 87 42 00 36 E-mail [email protected] E-mail [email protected] Svetlana Vasilyeva Jette Schultz The NIBE group NIBE AB NIBE Systemtechnik GmbH Box 14 Am Reiherpfahl 3 SE 285 21 Markaryd (Sweden) DE 292 23 Celle-Altenhagen(Germany) Phone +46 433 73 000 Phone +49 5141 75460 Fax +46 433 73 192 Fax +49 5141 754699 E-mail [email protected] E-mail [email protected] Richard Håkansson Stefan Hinrichs Account questions E-mail [email protected] Malena Lindqvist NIBE-BIAWAR sp. z o. o. NIBE Energietechniek B.V. Al. Jana Pawla II 57 Postbus 2 PL 15 703 Bialystok (Poland) NL 4797 ZG Willemstad Phone +48 85 662 8490 (The Netherlands) Fax +48 85 662 8409 Phone +31 168 477722 E-mail [email protected] Fax +31 168 476998 Regina Sobolewska E-mail [email protected] Alex de Vries NIBE Energy Systems Ltd NIBE Foyers France S.A.S. Unit 3 Broom Business Park ZA du Chapotin Bright Way Rue Juliette Récamier UK Chesterfield S41 9QG (UK) F 699 70 CHAPONNAY (France) Phone +44 845 095 1200 Phone +334 37 23 57 49 Fax +44 845 095 1201 Fax +33 43 72 35 981 E-mail [email protected] E-mail [email protected] Julie Flanagan Anne-Marie Iafrate


Koncernstruktur

The NIBE group, continuation NIBE Wärmetechnik AG KNV Energietechnik GmbH Gewerbzentrum Arova, Winterthurestrasse Gahberggasse 11 CH 8247 Fluringen (Switzerland) A 4861 Schörflinge am Attersee Phone +41 52 647 00 30 Phone +43 7662 89630 Fax +41 52 647 00 31 Fax +43 7662 89634 E-mail [email protected] E-mail [email protected] Per Alvarsson, NIBE AB Elisabeth Löcker The METRO THERM group METRO THERM A/S KVM-CONHEAT A/S Rundinsvej 55 Industrivej 6 DK 32 00 Helsinge (Denmark) DK 5492 Vissenbjerg (Denmark) Phone +45 48 77 00 00 Phone +45 64 47 31 00 Fax +45 48 79 73 33 Fax +45 64 47 31 30 E-mail [email protected] E-mail [email protected] Joel Pedersen Jette Paasku Nielsen NIBE-HAATO OY Höiax AS Valimotie 27, Pl 257 Trippeveien 5 FI 01511 Vantaa (Finland) NO 1618 Fredrikstad (Norway) Phone +358 943 91 230 Phone +47 69 35 55 00 Fax +358 943 91 23 23 Fax +47 69 35 55 01 E-mail [email protected] E-mail [email protected] Sirpa Nygren Tove Kjellberg METRO THERM AB Naturenergi IWABO AB Franskavägen 24 Franskavägen 24 SE 393 54 Kalmar (Sweden) SE 393 54 Kalmar (Sweden) Phone +46 480 42 07 30 Phone +46 480 42 07 30 Fax +46 480 42 07 31 Fax +46 480 42 07 31 E-mail [email protected] E-mail [email protected] Karin Ögersten Andersson Karin Ögersten Andersson


Koncernstruktur

The Northstar group Nordpeis AS Northstar Poland Sp. z.o.o. Gjellebekkstubben 9-11 ul. 27 Stycznia 47-48 NO 3420 Lierskogen(Norway) PL 64 980 Trzcianka (Poland) Phone +47 3224 4700 Phone +48 6721 62136 Fax +47 3224 4711 Fax +48 6721 66538 E-mail [email protected] E-mail [email protected] Kirsti Walle Artur Jozwiak

The DZD group Druzstevni závody Drazice DZ Drazice – Slovensko spol.s.r.o. Strojirna s.r.o. Kmet’ova 16 Drazice 69 SK 038 61 Vrútky (Slovakia) CZ 294 71 Benátky nad Jizerou Phone +42043 4307812 Czech Republic Fax +42043 4307813 Phone +420 326 370 911 Andrej Krasnansky Fax +420 326 363 318 Email [email protected] Shahed Ashraf E-mail [email protected]

The Varde Group Varde Ovne A/S Lodur A/S Kongevej 246, Tiset Kongevej 246, Tiset DK 6510 Gram (DK) DK 6510 Gram (DK) Phone +45 74 82 00 03 Phone +45 74 82 00 03 Fax +45 74 82 00 05 Fax +45 74 82 02 56 Torben Andersen Torben Andersen E-mail [email protected] E-mail [email protected]


Koncernstruktur

The Backer group Backer BHV AB Norske Backer AS Fabriksg 11 Postboks 203 Midtbyen SE 280 10 Sösdala (Sweden) NO 2202 Kongsvinger (Norway) Phone +46 451 66 100 Phone +47 628 288 23 Fax +46 451 60 811 Fax +47 628 17 456 E-mail [email protected] E-mail [email protected] Torsten Hansson Tom-Owe Mikalsen E-mail [email protected] Eva Nilsson Backer OBR sp. z o.o. Eltop Praha s. r. o. ul Glowackiego 39 Div Miretice, Miretice 32 PL 74 200 Pyrzyce (Poland) CZ 539 55 Miretice (Czech Republic) Phone +48 91 481 99 00 Phone +420 469 344 176 Fax +48 91 481 99 16 Fax +420 469 344 419 E-mail: E-mail [email protected] [email protected] Jana Hanouskova Ewa.Bogacka Backer Fer s.r.l. Backer Elektro CZ a. s. Via Statale 255 no 293 Policská 444 IT 44047 Sant´Agostino (Italy) CZ 539 01 Hlinsko(Czech Republic) Phone +39 0532 35 00 00 Phone +420 469 802 029 Fax +39 0532 35 03 60 Fax +420 469 313 389 E-mail [email protected] E-mail [email protected] Kopia skickas till Pedro Medina Milan Linhart E-mail [email protected] Danotherm Electric A/S Backer-Facsa, S.L. Näsbyvej 20 Ctra. De Ribes, km. 50 DK 2610 Rödovre (Denmark) ES-08591 Aiguafreda (Spain) Phone +45 36 73 22 22 Phone +34 93 844 26 00 Fax +45 36 73 22 23 Fax +34 93 844 22 20 E-mail [email protected] E-mail [email protected] Björn Kehlert Pedro Medina


Koncernstruktur

The Backer group, continuation Oy Meyer Vastus AB NIBE Element (Shenzhen) Limited Company FI 07 230 Monninkylä (Finland) 1 floor Building 9 Phone +358 19 5740 200 HongHuaLing Industrial Estate Fax +358 19 5740 220 LongXi Longgang District E-mail [email protected] ShenZhen 518172 (China) Ylva Pallas Phone +86 755 2893 1703 Fax +86 755 2893 0057 E-mail [email protected] Grace He Backer Alpe, S. de R.L. de C.V Backer Alpe Servicios, S. de R.L. de C.V. Venado Street No. 45 Los Olivos Tlahuac C.P. 13210 (Mexico) Phone +52 55 58 45 05 05 Fax +52 55 58 45 72 05 E-mail [email protected] Jesús Herrera

The SHEL group Heatrod Elements Ltd Shel-Nibe Manufacturing Co Ltd Wardley Industrial Estate Building 9 Worsley HongHuaLing Industrial Estate Manchester M28 2DP (Great Britain) LongXi, LongGang District Tel +44 1617273723 ShenZhen, 518116 (China) Fax +44 1617939979 Tel +86 755 2893 0369 Account questions Fax +86 755 2893 1420 E-mail [email protected] Account questions Linda Wolfenden E-mail [email protected] E-mail [email protected] Grace He Carl-Christian Liedbeck E-mail [email protected] Carl-Christian Liedbeck


Koncernstruktur

The Calesco group Calesco Foil AB Calesco/Norells NorthAmerica Inc Västra Åvägen 11 1390 Gateway Drive SE 734 51 Kolbäck (Sweden) Elgin, IL 60124 (USA) Phone +46 220 45312 Phone +1 847 931 1304 Fax +46 220 45 350 Fax +1 847 931 1305 E-mail [email protected] E-mail [email protected] Claes Sävenhed Richard J Anderson Åsa Aalto, E-mail [email protected] Irene.Ekqvist, E-mail [email protected] Calesco France Sarl Centre d’Affaires, AAS Building 47 Rue Maurice Fladin FR 69003 Lyon (France) Phone +33 4 72 13 23 38 Fax +33 4 72 13 23 39 E-mail [email protected] Ghislaine Molliet Internal items: Åsa Erixon [email protected]


Koncernstruktur

The JEVI group JEVI A/S Sinus-Jevi Electric Heating B V Godthåbsvej 7 Nijverheidsweg 2 DK 71 00 Vejle NL 1670 AA Medemblik (Denmark) (the Netherlands) Phone +45 75 83 02 11 Phone +31 227 549 100 Fax +45 75 72 29 00 Fax +31 227 549 150 E-mail [email protected] E-mail [email protected] Lone Dyrmose Jörgensen Lone Dyrmose Jörgensen

The SAN group SAN Electro Heat A/S LübckeSan A/S Gillelejevej 30 Krondalsvej 7 Esbönderup DK 2610 Rödovre (Denmark) DK 3230 Graested (Denmark) Phone +45 43 28 90 00 Phone +45 48 39 88 88 Fax +45 43 44 43 10 Fax +45 48 39 88 98 E-mail [email protected] E-mail [email protected] Martin Dyberg Martin Dyberg


Redovisningens syfte


Allmänt Redovisningens främsta uppgift är att möjliggöra kontroll av att den av koncernledningen fastställda avkastningen på i koncernen investerat kapital samt att vissa andra ekonomiska mål uppnås. För att åstadkomma detta fordras att alla ekonomiska händelser registreras på ett systematiskt sätt. Huvudprincipen skall vara att bokföringsposter redovisas brutto. Det betyder att belopp som inkommer till verksamheten skall redovisas som intäkter och belopp som lämnar verksamheten skall redovisas som kostnader. Justering av intäkter och kostnader får endast ske på grund av rättelse eller retur. Några generella regler beträffande när, på vilket sätt och i vilka böcker registrering skall ske, hur böckerna skall avslutas etc. kan inte ges. I princip skall lagar och förordningar följas. Redovisningen skall återge händelserna i kronologisk ordning och redovisas i den period de inträffat. Övergripande skall vara att god redovisningssed följes. Följande två sätt att kontrollera om fastställda mål uppnås är av grundläggande betydelse: - kontroll av lönsamhet genom beräkningar av avkastning på investerat kapital för sådana delar inom koncernen där såväl kostnader som försäljningsintäkter finns. - kontroll av kostnader för sådana delar inom koncernen där kontroll genom lönsamhet ej önskas och ej kan ske. För respektive bolag sker kontrollen med hjälp av ett budgetsystem där fastställd budget följs upp i redovisningen.

Lönsamhet Principen är, att för de ansvarsområden inom koncernen där både intäkter och kostnader finns, skall ett lönsamhetsansvar kunna utkrävas. Ytterst ligger det fullständiga lönsamhetsansvaret hos koncernledningen och moderbolagets styrelse. Lönsamhetskontroll på lägre nivåer t.ex. produktgrupp, marknad, artikel, kund får ske genom kontroll av det täckningsbidrag (täckningsgrad) som gruppen eller marknaden lämnar till täckande av gemensamma kostnader. Ovannämnda kontroller skall därmed ge impulser till förändringar i verksamheten.



Kostnadsansvar Företagets organisation byggs upp av ansvarsområden. Varje ansvarsområde ingår i ett överordnat ansvarsområde. Det primära ansvaret för ett ansvarsområde eller kostnadsställe får inte delas på flera personer. Kostnadsansvar skall endast utkrävas för på ett kostnadsställe påverkbara kostnader. Detta gör att ett klart kostnadsansvar skapas. Som en påverkbar kostnad på viss nivå definieras här en kostnad som den ansvarige förväntas göra ansträngningar att nedbringa eller eliminera utan att verksamhetens totalprestation försämras. Genom denna definition sammanknytes befogenhet och ansvar. I likhet med lönsamhetsansvar kan alltså kostnadsansvar endast utkrävas för den enligt givna befogenheter påverkbara delen. Underlag för utkrävande av kostnadsansvar utgörs av kostnadsrapporter innehållande egna och underställdas påverkbara kostnader. Detta ansvar utkrävs av varje kostnads-ställeansvarig. Många av dessa befinner sig ej på företagsledningsnivå, dvs har kortsiktigt kostnadsansvar, vilket medför att antalet rapporter per år bör vara högre än för resultatrapporter, så att man snabbt får möjlighet att vidtaga erforderliga åtgärder.

Redovisningssystemets huvudindelning Med avseende på vad redovisningssystemet skall omfatta kan följande indelning göras, Intern redovisning, varmed menas en redovisning som är så uppbyggd, att den kan direkt eller indirekt vara underlag för beslutsprocessen inom företaget. Extern redovisning, varmed åsyftas en redovisning som är i enlighet med lagar och förordningar.



Räkenskapsår och rapporter

Räkenskapsperioder Koncernens redovisningsår är 1 januari - 31 december. Alla bolag inom gruppen skall tillämpa detta. Nytillkomna bolag skall i normalfallet avsluta sitt pågående år närmast kommande 31 december. För närvarande upprättas delårsbokslut i samtliga gruppens bolag efter varje kvartal (3 månader).

Redovisning i NIBE Industriers rapportsystem. De rapporter som upprättas av varje juridisk enhet inom koncernen innehåller information och är uppbyggd för att betjäna ett flertal syften. Rapporterna skall innehålla information som gör det möjligt att lämna den offentliga redovisning som krävs för noterade företag på Stockholms fondbörs, de skall följa ett antal redovisningsrekommenderade organisationers bestämmelser bland annat IAS och informationen i rapporterna skall göra det möjligt att följa verksamheterna på ett likvärdigt sätt. NIBE Industrier ställer inte krav på att varje enskilt företag som ingår i koncernen skall ha samma kontoplan i sin operativa redovisning. Däremot krävs att varje juridisk enhet kopplar eller redovisar saldon från konton i sin egen kontoplan till bestämda rader i NIBE Industriers rapport. Denna koppling skall följa BAS.

Exempel. Om till exempel NIBE Industriers rapport kräver information om kostnader avseende kontogrupp ”Risk expenses”, skall den typ av kostnader redovisas under denna rubrik som BAS anger, oavsett vilket eller vilka konton eller huvudgrupper av konton som kostnaderna redovisas i enligt företagets egen kontoplan. När ett företag i ett land anger som i exemplet ”Risk expenses” skall det utgöra samma typ av kostnad och vara helt jämförbart med vad ett annat företag i ett annat land har angett under ”Risk expenses”.


Ekonomisk målsättning

Ekonomisk målsättning

Koncernen Koncernens övergripande målsättning är att uppnå en genomsnittlig tillväxt på 20 % per år. Över en konjunkturcykel är målsättningen att avkastning på eget kapital skall uppgå till minst 20 procent efter schablonskatt. Soliditeten i koncernen skall långsiktigt inte understiga 30 procent.

Affärsområde Målet för ett affärsområde är att uppnå ett resultat efter avskrivningar (rörelsemarginal) på 10 procent av omsättningen över en konjunkturcykel. I avskrivningarna ingår dels avskrivningar på de ingående bolagens anläggningstillgångar i form av byggnader, maskiner, inventarier mm, dels avskrivning av goodwill som kan ha uppstått vid förvärv av bolag ingående i affärsområdet.

Enskilt bolag För att uppnå koncernens kapitalavkastningsmål krävs högre tal i de underliggande bolagen beroende på elimineringsbehoven på koncernnivå. Även då resultatet mäts som rörelsemarginal både i jämförelse på koncernnivå och affärsområdesnivå, krävs något högre tal i underliggande bolag, beroende på att viss goodwill avskrives på koncernnivå och därmed inte ingår i avskrivningarna i det enskilda bolaget. Resultatmålet att uppnå en rörelsemarginal på 10 % över en konjunkturcykel bör därför ligga någon procentenhet högre i ett enskilt bolag för att kunna ge 10 % rörelsemarginal i affärsområdet. Denna rörelsemarginal i underliggande enheter innebär också att koncernens kapitalavkastningsmål uppnås med nuvarande kapitalstruktur.


Basbelopp, statslåneränta


Basbelopp, Sverige Basbelopp 1997 36 300 Kronor Basbelopp 1998 36 400 Kronor Basbelopp 1999 36 400 Kronor Basbelopp 2000 36 600 Kronor Basbelopp 2001 36 900 Kronor Basbelopp 2002 37 900 Kronor Basbelopp 2003 38 600 Kronor Basbelopp 2004 39 300 Kronor Basbelopp 2005 39 400 Kronor Basbelopp 2006 39 700 Kronor Basbelopp 2007 40 300 Kronor Basbelopp 2008 41 000 Kronor

Statslåneräntan, Sverige Statslåneräntan 30 november 1997 6,17 Procent Statslåneräntan 30 november 1998 4,38 Procent Statslåneräntan 30 november 1999 5,57 Procent Statslåneräntan 30 november 2000 5,06 Procent Statslåneräntan 30 november 2001 4,94 Procent Statslåneräntan 30 november 2002 4,85 Procent Statslåneräntan 30 november 2003 4,71 Procent Statslåneräntan 30 november 2004 3,95 Procent Statslåneräntan 30 november 2005 3,26 Procent Statslåneräntan 30 november 2006 3,54 Procent Statslåneräntan 30 november 2007 4,16 Procent

Inkomstbasbelopp, Sverige Inkomstbasbelopp 2001 37 700 Kronor Inkomstbasbelopp 2002 38 800 Kronor Inkomstbasbelopp 2003 40 900 Kronor Inkomstbasbelopp 2004 42 300 Kronor Inkomstbasbelopp 2005 43 300 Kronor Inkomstbasbelopp 2006 44 500 Kronor Inkomstbasbelopp 2007 45 900 Kronor Inkomstbasbelopp 2008 48 000 Kronor


Budget

Budget

Allmänt Budgeten har en central betydelse för företaget som styrinstrument. Den skall utgöra ett övergripande mått på vart vi är på väg, såväl försäljnings- och kostnadsmässigt. Den skall på avdelningsnivå öka kostnadsmedvetandet, så att varje konto som budgeteras får en verklighetsanknytning. En fungerande budget öppnar möjligheter till framtidsperspektiv och framtidsprognoser. När budgeten fastställts utgår man från att detta resultat skall uppnås under kommande budgetår, vilket innebär att alla ekonomiska beslut som fattas grundar sig på den ekonomiska stabilitet som budgeten förutspår. Det får ej visa sig vid analys av kostnadsbudget att verkligt utfall och budgetutfall är två skilda saker som knappast är jämförbara mer än i undantagsfall. Det är av stor vikt att försäljningsbudgeten sätts realistisk samt är väl övertänkt, så att en produktions-beläggning inte blir lidande av en ej följsam budget. En oväntat låg försäljning av en viss produkt måste medföra att en produktionsplanering skall kunna överflytta resurser i tillverkningsprocessen från en produkt med sjunkande efterfrågan till en annan produkt med ökad efterfrågan, allt för att försöka hålla beläggningen konstant. Budgeten ställer således krav på en väl fungerande kommunikation mellan olika avdelningars budget-ansvariga, ett samförstånd dem emellan som gör att idéplaner får en kronologisk ordning i budgetprocessen. Ställ alltid frågorna "Vad behöver HON/HAN/JAG veta för att kunna budgetera. Kostnadsbudgeten måste även göras efter bästa förmåga. Vissa konton är visserligen svårbudgeterade, men en historisk tillbakablick samt egen erfarenhet bör kunna vara till god hjälp vid budgeteringen.

Budgeteringens omfattning Budgeten omfattar upprättandet av förväntade intäkter och kostnader. Delarna i kostnadsbudgeten upprättas ofta avdelningsvis varefter de ställs samman till en totalkostnad för bolaget. Budgeten omfattar även investeringar, personal- och kapitalbehovsberäkningar, finansiering samt beräkning av ett antal nyckeltal. Budgeten är ett lagarbete baserat på samlad kunskap från alla i bolaget. Detta ökar "vi-andan" och hjälper till att göra budgeten väl genomtänkt och realistisk. Nu har man ett handlingsprogram med angivna operationella mål och angivna medel för att nå målen uttryckta i pengar.


Budget

Uppföljning Genom en budgetuppföljning avläses budgetens utfall under året hur verkligheten blev i förhållande till planerat. Uppföljningen skall leda till att man på ett så tidigt stadium som möjligt under året skall kunna vidtaga kurskorrigeringar för att trots avvikelser kunna uppnå budgeterade ekonomiska mål. I budgeten bör man ha tagit hänsyn till en rimlig mängd oförutsedda störningar t.ex. frånvaro, maskinhaverier. För den personal som har ansvaret för uppfyllandet av sin budget kan sådana händelser medföra avvikelser, trots att ingen handlat felaktigt eller budgeterat orealistiskt. Därför är det viktigt att all personal tar sin del i ansvaret för att så snabbt som möjligt reagera inför väntade eller redan inträffade störningar. Det är även viktigt att chefer är lyhörda för klagomål eller påpekanden från personalen så att åtgärder kan vidtagas innan det är för sent. Till styrelserna i koncernens bolag rapporteras budgetutfall och avvikelser via koncernens standardrapport vid brytpunkterna månad, kvartal/tertial och helår. Antalet interna rapporter i företaget eller affärsområdet kan vara fler och mer detaljerade. Budgetavvikelser skall kommenteras.

Presentation för styrelsen Nästkommande års budget skall vara godkänd av det egna bolagets styrelse innan den skickas till moderbolaget. .


Prognos

Prognos

Prognos Samtliga bolag i koncernen skall utan anmaning upprätta helårsprognos efter utgången av varje kvartal/tertial. Prognosen skall redovisas tillsammans med delårsbokslutet på koncernens standardrapportmodell i FRANGO. Vid redovisning av prognos skall såväl resultat- som balansräkning redovisas. Balansräkningen vid prognosperiodens utgång skall överensstämma med balansräkning vid årets ingång plus mellanliggande resultaträkning.


Offentlig årsredovisning och delårsrapport

Offentlig årsredovisning och delårsrapport

Årsredovisning Offentlig årsredovisning skall upprättas per 31 december. Årsredovisningen skall upprättas enligt gällande lagar och förordningar och följa redovisningsråds och revisorers rekommendationer. Varje företag i gruppen ansvarar för att årsredovisningen upprättas och insändes till lagföreskrivna myndigheter. Årsredovisningen skall förutom fastlagd siffermässig information (balans-resultaträkning mm) i sin förvaltningsberättelse innehålla information om periodens väsentliga händelser, investeringar och finansiering.

Delårsrapport Offentlig delårsrapport skall upprättas efter två kvartal. Rapporten skall insändas till myndigheter, innehålla fastlagd siffermässig information samt innehålla beskrivning av väsentliga händelser, investeringar och finansiering likt årsredovisning.

Insändes till Nibe Industrier AB Ett exemplar av offentlig årsredovisning och offentlig delårsrapport med eventuell revisionsberättelse skall insändas till Nibe Industrier AB senast 5 månader efter periodens utgång.


Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Allmänt Anläggningstillgångar utgörs av tillgångar för stadigvarande bruk. I de fall tillgången är utsatt för avskrivning skall dessa ske dels enligt plan baserad på tillgångens ekonomiska livslängd och dels efter bokföringsmässiga principer. De bokföringsmässiga avskrivningarna styrs av lokal bokföringspraxis, lagar och förordningar. Om de bokföringsmässiga avskrivningarna överstiger de planenliga avskrivningarna skall skillnaden redovisas som ackumulerade avskrivningar utöver plan.

Mark

Omfattning - Anskaffning av råmark. - Markanläggningar som förvärvas skall ingå i mark. - Kostnaden i samband med markförvärv (lagfart, tomtbildning, gatumarksersättning, anslutningsavgifter) skall också ingå i mark.

- Vid köp av fastighet innehållande mark och byggnad skall anskaffningskostnaden inklusive lagfart när det gäller svenska enheter uppdelas på mark respektive byggnad i förhållande till taxeringsvärdet. För utländska enheter gäller att respektive lands bestämmelser tillämpas.

Gränsdragning anläggning /omkostnad I princip är förvärv av mark / tomt alltid anläggningstillgång.

Värderingsprincip Den externa redovisningen skall baseras på anskaffningskostnadsmetoden.

Planenlig avskrivning Normalt sker ingen avskrivning på mark.

Bokföringsmässig avskrivning Normalt sker ingen avskrivning på mark.



Kartotekföring Varje företag i gruppen skall kartotekföra anläggningarna (anläggningsregister) med uppgift om identitet, anskaffningsvärde, anskaffningstidpunkt, leverantör, tillämpad avskrivningsmetod, nyttjandeperiod (ekonomisk livslängd), ackumulerade avskrivningar, ackumulerade nedskrivningar, avskrivningsbart belopp om detta avviker från anskaffningsvärdet.

Byggnader

Allmänt Byggnader skall i redovisningen underindelas och bokföras på särskilda konton för, - stomme, grund - stomkomplettering (innerväggar, målning) - tak, fasad, fönster - installationer (el, vvs, ventilation) När byggnad uppföres i egen regi fördelas byggnadskostnaden enligt erhållna fakturor. Vid förvärv av byggnad skall köpeskillingen inklusive registreringsavgifter (Sverige lagfart) fördelas på ovannämnda fyra begrepp enligt följande, Stomme, grund 20 % Stomkomplettering 20 % Tak, fasad, fönster 30 % Installationer 30 %

Omfattning Till stomme,grund räknas följande när byggnad uppföres i egen regi, - alla kostnader som kan hänföras till grund- och byggnadsstomme (golv, pelare etc) - kostnader för röjning och schaktning för att bereda underlag till byggnad, dessutom pålning för att stabilisera underlaget.

- kostnader för utomhusledningar för VVS, elektricitet, gas etc liksom fundament, industrispår, traversbanor som är nödvändiga för byggnadens allmänna funktion.

Till stomkomplettering räknas, - kostnader för stomkomplettering för byggnadens allmänna funktion (icke bärande väggar, innertak, trappor, balkonger etc.). Till tak, fasader, dörrar räknas,



- yttertak, ytterfaserder och ytterdörrar. Till installationer räknas, - kostnader för byggnadsinstallationer som är nödvändiga för byggnadens allmänna funktioner och därmed göra byggnaden lämplig som uppehållsplats för människor. (t.ex. installationer för uppvärmning, belysning, vattenförsörjning, luftkonditionering, personlig hygien, persontransporter/hissar etc.) Ledningskostnader till central bör i princip hänföras till installationer, medan ledningskostnader från central till maskiner hänföres till maskiner.

Kostnader för egna- och utomstående konsulters projekteringskostnader fördelas till den byggnadsdel det tillhör. Nedlagda kostnader i förhyrda lokaler ( ej ägda av koncernbolag) skall aktiveras under rubriken "Nedlagda kostnader i förhyrda lokaler". När utflyttning sker avskrivs restvärdet. Detta värde skall ny hyresgäst upptaga som anskaffnings- kostnad och fortsätta avskrivningen på.

Gränsdragning anläggning/omkostnad Kostnader för att bevara byggnaden i sitt ursprungliga skick skall omkostnadsföras även om flera års ackumulerade reparationsbehov utförs på en gång. Till omkostnader räknas även kostnader för mindre ändringsarbeten som normalt vidtages i en rörelsebyggnad inom ramen för den bedrivna verksamheten (nya fönster- och dörröppningar, flyttning av innerväggar och inredning vid omdisponering).

Genomgripande förändringar skall aktiveras (t.ex. verkstadslokal ändras till kontor). Då underhåll sker men underhållet skapar ett bättre skick t.ex. koppar användes i stället för vanlig plåt skall merkostnaden aktiveras. Kostnaden för arbete och material som motsvarade byggnadens ursprungliga skick skall betraktas som omkostnad.


Planenlig avskrivning Avskrivning skall ske enligt fastställd plan. Innebärande att varje komponent (stomme/stomkomplettering/fönster, dörrar/installationer) kan och skall normalt ha varierande avskrivningstid beroende på den bedömda tid komponenten beräknas kunna hålla innan utbyte måste ske. Avskrivningstiden är också beroende av det byggnadsmaterial som använts. I normalfallet skall avskrivningstiden i en nyuppförd anläggning ligga inom följande intervall, Stomme, grund 40 – 50 år = avskrivning 2,0 – 2,5 % Stomkomplettering 33 – 50 år = avskrivning 2,0 – 3,0 %



Tak, fasad, fönster 25 – 33 år = 3,0 – 4,0 % Installationer 14 – 25 år = avskrivning 4,0 – 7,0 % Avskrivningen skall alltid göras med anskaffningskostnaden som bas. Observera att när en byggnad förvärvas måste avskrivningstiden sättas med hänsyn till den ålder byggnaden redan uppnått vid förvärvet. Planenlig avskrivning skall påbörjas när anläggningen tages i bruk.

Bokföringsmässig avskrivning De bokföringsmässiga avskrivningarna styrs av lokal bokföringspraxis, lagar och förordningar. Om en skillnad uppstår mellan planenliga och bokföringsmässiga avskrivningar skall dessa redovisas som ackumulerade över- eller underavskrivningar.


Markanläggningar

Omfattning Till markanläggningar som skall aktiveras räknas, - markarbeten, såsom röjning och schaktning, för att göra marken plan och fast - rivning av byggnad eller annat som tidigare funnits på fastigheten - uppförande av stödmurar, torrläggning av marken - vägar, kanaler, hamninlopp, och andra tillfarter - körplaner, parkeringsplatser - fotbollsplaner och tennisbanor eller därmed jämförliga anordningar för personal - planteringar o.d. - brunnar, källare och tunnlar såvida de inte ingår i byggnad (Sverige taxerats som byggnad)

- täckdiken, öppna diken, invallnings- och vattenledningsföretag - skogsvägar Det är endast utgifter som fastighetsägaren själv lägger ned som får behandlas



som markanläggningar. Vid förvärv genom köp eller motsvarande av en fastighet får köparen inte hänföra någon del av köpeskillingen till markanläggning.

Gränsdragning anläggning/omkostnad Kostnader för underhåll och reparationer för att återställa markanläggningar i ursprungligt skick liksom förändringar skall omkostnadsföras. Förbättringar som vidtags vid en reparation skall aktiveras, medan den del av kostnaden som avser återställandet skall omkostnadsföras.


Planenlig avskrivning Avskrivning skall ske enligt fastställd plan. Avskrivningstiden skall alltid fastställas utifrån anläggningens bedömda livslängd Det innebär att varje objekt kan och skall ha en egen fastställd avskrivningstid. Det är inte tillåtet att summera värdet på hela anläggningsbeståndet och därefter avskriva det totala värdet med en generell procentsats. I normalfallet bör inte avskrivningstiden för denna typ av anläggningar överstiga 50 år. Avskrivningen skall alltid göras med anskaffningskostnaden som bas. Planenlig avskrivning skall påbörjas när anläggningen tags i bruk.



Maskiner och inventarier

Omfattning Till maskiner och inventarier som skall aktiveras räknas, maskiner och inventarier med en beräknad livslängd över 3 år och ett värde över 25 % av basbeloppet eller dess motvärde i annan valuta om lokal lagstiftning inte föreskriver annat. Hit räknas, - arbetsmaskiner, processutrustning, bilar, labratorieutrustning, kontorsmaskiner, kontorsmöbler etc.



- rörelseinventarier med ett nära funktionellt samband med den i byggnaden bedrivna verksamheten såsom fundament och andra anordningar för maskiner, räls, traversbanor, hissar, tankar, ledningar för el, gas, VVS, serviceanläggningar, värmeanläggningar, ventilationsanordningar, skorstenar för avledning av gaser mm vid produktion, anordningar för förebyggande av vatten- och luftföroreningar varu- och personhissar, ställningar för lagring etc.

- fundament, industrispår, traversbanor, hissar för interna transporter - pålning för stabilisering av underlag för tunga maskiner - stängsel och andra avspärrningsanordningar - egna och utomstående konstruktioner av specialmaskiner - tält och plasthallar för den bedrivna verksamheten

Vid större anskaffningar, där varje enskilt inventarievärde understiger 25% av basbeloppet eller dess motvärde i annan valuta bör aktivering ske när anskaffningen avser en ny funktion eller verksamhet t.ex. inredning av nytt kontor eller verkstadslokaler. Beträffande datorprogramvaror gäller principiellt samma regler som för maskiner dvs att aktivering sker om livslängden bedömes överstiga 3 år. Aktivering kan inte komma i fråga för annat än egna ägda program och större engångsavgifter (inträdesavgift) för hyrda program. Avskrivningstiden får aldrig överstiga 5 år. Aktiverad dataprogramkostnad skall i balansräkningen anges under särskild rad med t.ex. texten "Datorprogramvaror". Mycket stor restriktivitet skall råda när det gäller aktivering av datorprogramvaror.

Gränsdragning anläggning/omkostnad. Maskiner och inventarier med en beräknad livslängd under tre år skall alltid omkostnadsföras. Detta gäller också om livslängden överstiger 3 år men värdet understiger 25% av basbeloppet eller dess motvärde i annan valuta. I de flesta fall skall datorprogramvaror omkostnadsföras. Verktyg skall omkostnadsföras. Dessa består av - slitverktyg och verktyg i allmänhet, såsom tänger, hammare etc. - typbundna verktyg (produktverktyg) som konstruerats och tillverkats efter egen ritning för viss produktgrupp, produkt eller detalj. Dock skall hänsyn tagas till livslängden när det gäller typbundna verktyg.




Planenlig avskrivning Avskrivning skall ske enligt fastställd plan. När avskrivningstiden fastställs skall denna bedömas utifrån objektets ekonomiska och tekniska livslängd. Det innebär att varje objekt (maskin eller inventarie) kan och skall ha en egen fastställd avskrivningstid. Det är inte tillåtet att summera värdet på hela maskin- eller inventariebeståndet och därefter avskriva det totala värdet med en generell procentsats. I normalfallet torde avskrivningstiden för denna typ av anläggningstillgång ligga inom intervallet 4-10 år. Avskrivningstiden för fordon och datorer får inte överskrida 5 år. Avskrivningen skall alltid göras med anskaffningskostnaden som bas. Planenlig avskrivning skall påbörjas när anläggningen tages i bruk.



Pågående nyanläggningar

Omfattning Kostnader för pågående ny- till- eller ombyggnader samt tillverkning av maskiner skall redovisas som pågående nyanläggningar. Anskaffningsvärdet utgör alltid bas vid värderingen. Avskrivning sker ej förrän överföring har skett till respektive slutanläggningskonto. Detta skall ske så snart varje anläggning tages i bruk för sitt ändamål. Kartotekföring sker när anläggningen överförs till respektive slutanläggningskonto.

Immateriella tillgångar

Goodwill, patent, hyresrätter, balanserade kostnader.



Omfattning Kostnaderna utgörs av affärsvärde i form av organisation, kundkrets och liknande samt nedlagda kostnader för patent, hyresrätter, produkt- och marknadsutveckling. Förutsättning för att dessa poster skall få aktiveras är att tillgången medför att framtida ekonomiska fördelar ökar. Företaget skall bland annat kunna påvisa att det finns en marknad för det som produceras med den immateriella tillgången. En aktiverad utvecklingskostnad kan bestå av utformning, konstruktion, provning av prototyp, formgivning av verktyg och liknande. Aktivering av kostnader för projekt avseende produktutveckling skall vara godkänt av affärsområdeschef.

Värderingsprincip Redovisningen skall baseras på anskaffningskostnaden.

Planenlig avskrivning För enskilda företag i NIBE Industrier koncern gäller följande. Avskrivning skall ske över en period som återspeglar hur tillgångens värde succesivt förbrukas. Uppgjorda avskrivningsplaner skall följas och avskrivningen påbörjas när tillgången tages i bruk. Avskrivningstiden får inte överstiga 20 år. För NIBE Industrier AB (moderföretaget och slutlig koncern) gäller följande. Behovet av goodwillavskrivning skall omprövas årligen och därvid beräknas utifrån en nuvärdesberäkning av framtida kassaflöde. Behovet av avskrivning skall bedömas per affärsområde och utgå från affärsområdets genererade kassaflöde. Separat beräkningsmall finns för detta.


Finansiella anläggningstillgångar

Omfattning Omfattar långfristiga (mer än 1 år) innehav av aktier, obligationer eller andra värdepapper samt långfristiga fordringar.



Planenlig avskrivning Beslut om tillgången skall vara föremål för avskrivning och vilken avskrivningssats som skall tillämpas skall bestämmas från fall till fall. Planenlig avskrivning skall påbörjas när anläggningen tags i bruk.




Redovisning av leasingavtal

Finansiella leasingavtal

Ett leasingavtal eller hyresavtal klassificeras som ett finansiellt leasingavtal om det innebär att de ekonomiska fördelar och ekonomiska risker som förknippas med ägandet av objektet i allt väsentligt överföres från leasegivaren till leasetagaren. Exempel på sådana situationer är; a) Äganderätten övergår från leasegivaren till leasetagaren vid slutet av

leasingperioden. b) Leasetagaren äger rätt att köpa leasingobjektet till ett pris som understiger förväntat

verkligt värde så mycket att det vid leasingavtalets början framstår som rimligt säkert att rätten kommer att utnyttjas.

c) Leasingperioden täcker huvuddelen av leasingobjektets ekonomiska livslängd även om äganderätten inte övergår.

d) Nuvärdet av minimileaseavgiften vid leasingavtalets början är minst i det närmaste lika stort som leasingobjektets verkliga värde.

e) Leasingobjektet är av så speciell karaktär att endast leasetagaren kan använda objektet utan väsentliga modifieringar.

Exempel på andra situationer som enskilt eller tillsammans indikerar att ett finansiellt leasingavtal föreligger är; f) Vid förtida uppsägning av leasingavtalet får leasetagaren bära de förluster

leasegivaren åsamkas på grund av uppsägningen. g) Leasingtagaren har möjlighet att förlänga avtalet mot en avgift som är väsentligt

lägre än en marknadsmässig avgift. Klassificering av avtalet om det är finansiellt eller operationellt skall ske vid leasingavtalets början.



Redovisning hos leasetagaren Leasetagaren skall redovisa objektet som innehas enligt ett finansiellt leasingavtal som anläggningstillgång i balansräkningen. Förpliktelsen att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som skuld i balansräkningen. Den ekonomiska innebörden av ett finansiellt leasingavtal är emellertid att de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av objektet under större delen av dess ekonomiska livslängd överförs från leasegivaren till leasetagaren. Som ersättning åtager sig leasetagaren att i framtiden erlägga ett belopp som i huvudsak motsvarar objektets verkliga värde och finansieringskostnader. Vid leasingperiodens början redovisas såväl tillgången som skulden till leasingobjektets verkliga värde eller till nuvärdet av minimileaseavgifterna om detta är lägre. Skulder avseende leasade tillgångar får inte redovisas som avdragsposter till de leasade tillgångarna i balansräkningen. Skulderna delas i tillämpliga fall upp i kort- och långfristig del. Leasingbetalningarna fördelas mellan ränta och amortering av skulden. Räntan beräknas och fördelas så att den motsvarar räntan på det lånade beloppet under perioden. Ett finansiellt leasingavtal resulterar i både avskrivningar och räntekostnader som under varje period redovisas i resultaträkningen. Objektet skall skrivas av enligt samma princip som gäller för andra tillgångar av samma slag. I notdelen till NIBE-Industrier-koncernens rapportmodell ”FORMULAR” skall uppgift lämnas om; a) Redovisat värde per balansdagen för varje tillgångsslag. b) En avstämning per balansdagen mellan totala minimileasingaavgifter och dessas

nuvärden. Därutöver skall minimileaseavgifterna och dessas nuvärden fördelas per förfallotidpunkter enligt följande: - inom ett år - mellan ett och fem år - senare än fem år

c) Rörliga avgifter ingående i periodens resultat. d) En allmän beskrivning av väsentliga leasingavtal, minimum

- grunderna för hur rörliga avgifter fastställts - förekomsten av villkor som ger möjlighet att förvärva objektet eller förlänga avtalet och förekomsten av indexklausuler - eventuella restriktioner till följd av ingångna leasingavtal.



Operationella leasingavtal Operationella leasingavtal karaktäriseras av att objektet är och förblir leasegivarens egendom. Leasetagaren kan man säga hyr objektet av leasegivaren. Klassificering av avtalet om det är finansiellt eller operationellt skall ske vid leasingavtalets början.

Redovisning hos leasetagaren Leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden. I notdelen till NIBE Industrier-koncernens rapportmodell ”FORMULAR” skall uppgift lämnas om; a) Det sammanlagda beloppet per balansdagen av framtida minimileaseavgifter

avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal fördelade på förfallotidpunkter enligt följande; - inom ett år - mellan ett och fem år - senare än fem år

b) Periodens leasingkostnader En allmän beskrivning av väsentliga leasingavtal, minimum - grunderna för hur rörliga avgifter fastställts - förekomsten av villkor som ger möjlighet att förvärva objektet eller förlänga avtalet och förekomsten av indexklausuler - eventuella restriktioner till följd av ingångna leasingavtal.


Investeringsredovisning/Investeringskalkylering

Investeringsredovisning / Investeringskalkylering

Kalkylering Alla investeringsobjekt skall, om så är möjligt, lönsamhetskalkyleras.

Godkännande av berört bolags styrelse Alla investeringar oavsett belopp skall godkännas av berört bolags Verkställande direktör. Alla investeringar överstigande 0,3 % av balansomslutningen vid årets ingång skall godkännas av berört bolags styrelse. Dock skall respektive investeringsbelopp uppgå till minst 25 kkr för att kräva beslut i styrelsen, även om 0,3 % av balansomslutningen resulterar i ett mindre belopp. På motsvarande sätt skall investeringar överstigande 500 kkr alltid godkännas i styrelsen även om 0,3 % av balansomslutningen resulterar i ett högre belopp.

Rapportering till berört bolags styrelse Alla investeringar överstigande 0,15 % av balansomslutningen vid årets ingång, dock lägst 15 kkr, skall rapporteras till berört bolags styrelse.

Godkännande av NIBE Industriers styrelse I samband med att årets budget fastställs, godkännes också investeringsramar för de i koncernen ingående bolagen. Så länge dessa ramar hålles krävs inga ytterligare beslut under löpande år av NIBE Industrier AB:s styrelse utom i följande fall; 1. Om maskin och byggnadsinvesteringar avser ändrad verksamhetsinriktning.

2. Vid fastighetsförvärv, fastighetsförsäljning, förvärv av bolag eller inkråm i bolag

samt nyetablering.

3. Alla investeringar överstigande 3,0 Mkr även om de ligger inom de godtagna investeringsramarna för året.

För utökning av och för avsevärd ändring inom respektive affärsområdes redan godkända budgetram krävs alltid godkännande i NIBE Industriers styrelse.

Rapportering till NIBE Industriers styrelse Varje dotterbolag skall i samband med den ekonomiska kvartalsrapporteringen bifoga en investeringsrapport innehållande en sammanställning av de hittills beslutade investeringarnas förkalkylerade pay-off, beviljade anslag, hittills nedlagda kostnader samt återstående kostnad om de inte är slutförda.


Investeringsredovisning/Investeringskalkylering

Internränta Den internränta som skall tillämpas i investeringskalkyler är för närvarande 10%.

Pay-offtid Maximalt 3 år för lönsamhetsbaserade investeringar.

Egentillverkade investeringar Minimikostnad som skall upptagas är material-, löne-, samt sociala kostnader.

Projektansvarig Varje investering skall ha en utsedd projektansvarig.

Förkalkyl Projektansvarig svarar för att förkalkyl blir upprättad med motiveringar och beskrivningar och att eventuella alternativ är jämförbara på samma basis.

Efterkalkyl Projektansvarig svarar för att efterkalkyl blir upprättad på alla investeringar som kräver styrelsens godkännande. Efterkalkyl skall presenteras för styrelsen med jämförbara siffror från förkalkyl.

Upphandling Om investering skall förskottsbetalas, skall alltid bankmässig säkerhet krävas för det i förskott lämnade beloppet om inte beloppet är ringa eller mottagaren åtnjuter stor solvens i förhållande till förskottets storlek. 10 % skall innehållas på de investeringar som efter installation kräver köparens godkännande vad gäller t.ex. kapacitet, leverans i tid och liknande. Slutlikvid utbetalas först sedan köparen godkänt garantierna. Om betalning skall ske i utländsk valuta eller leveransen på annat sätt är knuten till utländsk valutas utveckling skall terminssäkring ske.


Produktkalkylering

Produktkalkylering

Allmänt Huvudregeln är att alla produkter skall prissättas enligt självkostnadsmetod. Detta för att på lång sikt få fullständig kostnadstäckning. Bidragsmetod får endast användas vid avsättning av överskottskapacitet och då endast om det kan göras troligt att prissättningen inte blir normgivande på lång sikt.

Rad Självkostnadsmetoden Rad Täckningsbidragsmetoden 1 +Direkt material 30 +Försäljningspris 3 +Materialomkostnader 32 -Rörliga kostnader 5 =Materialkostnad 34 =Täckningsbidrag 7 +Direkt lön 9 +Tillverkningsomkostnader 11 =TILLVERKNINGSKOSTNAD 13 +Administrationsomkostnader 15 =Kostnad före försäljningsomkostnader 17 +Försäljningsomkostnader 19 =SJÄLVKOSTNAD 21 +Vinst 23 =FÖRSÄLJNINGSPRIS

Det är inget som hindrar om enskilt bolag önskar indela t.ex. tillverkningsomkostnader i maskinomkostnader och arbetsomkostnader. Det samlade begreppet är ändå tillverkningsomkostnader. .


Lagervärdering

Lagervärdering

Allmänt Värdering skall på balansdagen ske enligt anskaffningsvärde eller återanskaffningsvärde om detta är lägre.

Inköpta varor(råmaterial, köpta halv- och helfabrikat I anskaffningsvärdet för inköpta varor skall således ingå inköpspris, importavgifter, tull, transport- och andra hemtagningskostnader och varje annan till varan direkt hänförbar kostnad. Avdrag skall ske för återbäring, rabatter och liknande. Anskaffas varor av lika slag vid olika tidpunkter skall anskaffningsvärdet bestämmas enligt först in- först ut - principen. Värderingen skall följa rad nummer 5 enligt produktkalkylens självkostnads- metod.

Egentillverkade halvfabrikat Anskaffningsvärdet består här av anskaffningsvärdet för ingående råmaterial och halvfabrikat, andra direkta kostnader som nedlagts på varan samt skäligt pålägg för indirekta kostnader (tillverkningsomkostnader). Värderingen skall följa rad nummer 11 enligt produktkalkylens självkostnadsmetod.

Produkter i arbete Behandlas på samma sätt som egentillverkade halvfabrikat.

Egentillverkade helfabrikat Anskaffningsvärdet består av material + eventuella materialomkostnader + direkt produktionslön + tillverkningsomkostnader + administrationsomkostnader. Värderingen skall följa rad nummer 15 enligt produktkalkylens självkostnadsmetod.

Utrangering Artiklar som inte längre säljs eller ingår som komponenter i företagets produkter skall utrangeras. Samma sak gäller med artiklar som inte haft lagerrörelser under en viss tid. Denna tid kan vara olika i de enskilda bolagen och produkterna. Men om ingen lagerrörelse skett de senaste 24 månaderna skall de alltid utrangeras med undantag för den mängd som kan anses behövas som reservdelar under rimlig tid framåt.


Försäljning/Fakturering/Kreditgivning

Försäljning/Fakturering/Kreditgivning

Allmänt Gällande principer är att ett bolags resultaträkning skall innehålla endast sådana försäljningssiffror, som avser varor, vilka vid ifrågavarande periods utgång faktiskt har levererats till kund. För koncernen gäller att försäljning skall rapporteras enligt följande, a) kontantförsäljning den dag när kund betalar. b) kreditförsäljning (fakturering) den dag när vara levereras till kund.

Faktura till kund Faktura skall sändas till kund senast dagen efter utförd leverans.

Kreditnota till kund Kreditnota skall sändas till kund senast dagen efter det blev känt att kund var berättigad till sådan.

Förbud mot förfakturering Att utställa faktura (=redovisa som försäljning) innan vara / tjänst enligt ovan levererats är förbjudet.

Kundförskott Med kundförskott avses inbetalning från kund, innan vara / tjänst enligt ovan levererats och fakturerats. Kundförskott är förskottsmottagande bolags skuld till kund, tills dess att den leverans av vara / tjänst som förskottet avser har utförts.

Kreditgivning Alla kunder vilka regelbundet erhåller leveranser skall förses med ett maximalt kreditbelopp. Beloppet skall omprövas en gång per år. Som underlag för bedömningen skall tillgängliga externa informationskällor användas. Kreditprövning skall alltid ske av engångsköpare.


Kontoutdrag/Krav/Inkasso/Dröjsmålsränta

Kontoutdrag/Krav/Inkasso/Dröjsmålsränta

Allmänt Betalningspåminnelser skall finnas utformade på eget språk samt engelska och tyska språket. Flera påminnelser kan utsändas om likvid inte erhållits. Antalet påminnelser bör dock ej överstiga tre, varefter rättsliga åtgärder vidtages.

Betalningspåminnelse nr 1 Skall utsändas senast 10 dagar efter förfallodag om likvid ej erhållits.

Övriga betalningspåminnelser Utsändes med 10 dagars intervall om likvid ej erhållits.

Inkasso Förfallen faktura som efter maximalt tre betalningspåminnelser inte har reglerats skall i normalfallet lämnas till inkasso ca 10 dagar efter sista påminnelsen.

Dröjsmålsränta I koncernen tillämpas systemet att debitera ränta vid försenad betalning. Undantag kan vara marknad där räntedebitering inte förekommer. Kundfaktura som förfallit till betalning och erhållit påminnelse är därmed också förfallen för dröjsmålsränte-debitering.

Dröjsmålsränta procentsatser Dröjsmålsränta skall utgå med fyra gånger landets 90 dagars "Inter bank Offered Rates". I varje land benämnes denna med ordet "IBOR" föregått av bokstav oftast knutet till landets huvudstad, till exempel, Sverige = STIBOR.

Avskrivningar kundfordran Kundfordran som inte betalas inom 30 dagar efter förfallodag skall alltid genomgå en bedömning om det är sannolikt att en kundförlust föreligger. Om det är så, skall nedskrivning ske till det belopp som bedöms inflyta. Till kundfordran som inte betalats inom 90 dagar efter förfallodag skall det finnas starka skäl till varför en av- eller nedskrivning inte skall ske. Kundfordran på bolag som försatts i konkurs eller meddelat annan betalningsinställelse skall alltid nedskrivas till det belopp som beräknas inflyta.


Avtalsrutiner

Avtalsrutiner

Allmänt Avtal som för bolag är juridiskt bindande eller har en överenskommen uppsägningstid skall i original förvaras på enhetlig plats och brandsäkert. Avtalen skall ha en inte oväsentlig ekonomisk betydelse för bolaget. Den som tecknar avtalet svarar för att originalet blir överlämnat till avtalsbevakaren. Avtal som kan komma i fråga är t.ex. hyresavtal, agentavtal, serviceavtal, leveransavtal, anställningsavtal, lokala löneavtal, leasingavtal mm. Avtalen skall vara numrerade och en övergripande förteckning skall finnas som utvisar motpartens namn, avtalstyp, uppsägningstid, när avtalet upphör om uppsägningstiden följes. Avtal som bör kunna falla utanför denna rutin är t.ex. tidningsprenumerationer, telefonabonnemang och liknande d.v.s. avtal med liten ekonomisk betydelse. Rutinen kring avtalen skall vara så uppbyggd att det med automatik minst en gång per år går ut ett meddelande till den som tecknat avtalet. Detta meddelande skall innehålla eventuella åtgärder på grund av avtalsinnehållet. Meddelandet skall komma i så god tid att en eventuell uppsägning kan ske med hänsyn till avtalets uppsägningstid. För att minimera riskerna att vi sluter för koncernen ofördelaktiga avtal skall alla avtalsförslag godkännas av och i mån av behov utarbetas tillsammans med bolagets normalt anlitade jurister. Om avtal undertecknas av annan än verkställande direktören, skall den slutliga versionen presenteras för VD före undertecknandet.


Löpande rapporter (beskrivning)


Allmänt Koncernens system för insamling av ekonomisk data och konsolidering är FRANGO. Systemet arbetar via internet och servern är placerad i Markaryd. Resultat- och balansrapportering sker efter varje månads utgång. Rapporterna vid varje månads utgång är utformad på olika sätt beroende på om det är ett kvartalsskifte, årsskifte eller ett månadsskifte inom ett kvartal. Via FRANGO rapporteras också prognoser och budgets. Om siffermässiga rapporter skall införas i gruppen, vara återkommande och beröra flera företag i gruppen, får dessa inte konstrueras i andra system förrän det har konstaterats att FRANGO inte är lämpligt. Detta gäller i såväl koncern- som affärsområdesgrupperingar.

Rapporter

I koncernen finns krav på samtliga bolag att tillhandahålla nedan angivna rapporter på de tidpunkter som anges under fliken tidplan. Månadsrapport Kvartalsrapport med internpostavstämning Årsrapport med internpostavstämning och noter Prognos Budget



Kontogrupp BA22Avsättningar Med "avsättningar" menas poster som är hänförliga till perioden eller tidigare perioder och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt de skall infrias. "Avsättningar" skall inte förväxlas med allmänna reserveringar för upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. Exempel på avsättningar är Allmänna pensionsavsättningar, Avsättningar för bedömda utfall av skattetvister, Avsättningar för förväntade framtida garantikostnader, Avsättningar för förväntade omstruktureringskostnader, Avsättningar för skattereserver, Uppskjutna (Latenta) skatteskulder. I de fall rapportsystemet har egna rader för angivna exempel ovan skall dessa användas. Övriga poster som inrymmes under avsättningar anges på rad 147 eller 148.

Konto BA2510 Aktuell skatteskuld

Beträffande skatteskuld behandlas den olika i del- respektive helårsrapporter. I delårsrapporter (kvartal/tertial) är skatteskulden i regel en Avsättning medan den i helårsrapporten är en Skatteskuld. Anledningen är att skatteberäkningen vid delårsrapportering visserligen bygger på ett korrekt resultat men inte årets fastställda resultat. Därför är den en Avsättning. Skatteberäkningen vid årets slut baseras på ett slutligt resultat och det är dessutom känt när skattebeloppet skall betalas. Därför är beloppet en Skatteskuld och inte en Avsättning. Om det vid delårsrapportering finns skatt på fastställt resultat och betalningstidpunkten är känd skall posten naturligtvis behandlas som skatteskuld. Traditionell skatteskuld skall därför redovisas enligt ovan, vilket innebär att det vid delårsrapportering kan förekomma ”skatteskuldsbelopp” både på rad 182 (skulddel som är definitiv och med känd betalningstidpunkt) och rad 144 (skulddel som är beräknad).



Exempel Kontogrupp BA22 Helårsrapport Delårsrapport Bolagets skatteskuld Redovisas på rad BA2510 Rad BA2510 om skatten är fastställd, annars rad

BA2250 Avsatt till pensioner räntebärande Redovisas på rad BA2210 Redovisas på rad BA2210 Avsatt till pensioner EJ räntebärande Redovisas på rad BA2212 Redovisas på rad BA2212 Bedömda utfall av skattetvister Redovisas på rad BA2250 Redovisas på rad BA2250 Förväntade framtida garantikost Redovisas på rad BA2250 Redovisas på rad BA2250 Förväntade omstruktureringskost Redovisas på rad BA2250 Redovisas på rad BA2250 Avsättningar för skattereserver Redovisas på rad BA2250 Redovisas på rad BA2250 Uppskjutna skatteskulder Redovisas på rad BA2251 Redovisas på rad BA2251


Löpande rapporter (blanketter)

Löpande rapporter (blanketter) Detta avsnitt finns endast i ekonomihandboken på engelska.


Löpande rapporter (tidplan)


Tidplan för rapporter i NIBE Industrier AB:s rapport system.

Månadsrapport för månader mellan kvartalsskiften Avser månaderna januari, februari, april, maj, juli, augusti, oktober och november. Rapportering skall vara avslutad senast den 7:e dagen i månaden efter. FRANGO stänges för inrapportering på morgonen den 8:e dagen efter månadens utgång.

Kvartalsbokslut för mars, juni och september

Submission 1 internpostavstämning Rapportering skall vara avslutad den 5:e dagen efter periodens utgång. FRANGO stänges för inrapportering på morgonen den 6:e dagen efter periodens utgång.

Submission 2 Resultat- och balansrapportering Rapportering skall vara avslutad den 11:e dagen efter periodens utgång. FRANGO stänges för inrapportering på morgonen den 12:e dagen efter periodens utgång.

Årsbokslut

Submission 1 internpostavstämning Rapportering skall vara avslutad den 7:e dagen efter periodens utgång. FRANGO stänges för inrapportering på morgonen den 8:e dagen efter periodens utgång.

Submission 2 Resultat- och balansrapportering Rapportering skall vara avslutad den 20:e dagen efter periodens utgång. FRANGO stänges för inrapportering på morgonen den 21:e dagen efter periodens utgång.

Submission 3 Resultat- och balansrapportering Rapportering skall vara avslutad den 1 februari året efter periodens utgång. FRANGO stänges för inrapportering på morgonen den 2 februari året efter periodens utgång.



Budget för nästa år

Submission 1 internpostavstämning Rapportering skall vara avslutad den 10 november året före budgetårets ingång. FRANGO stänges för inrapportering på morgonen den 11 november året före budgetårets ingång.

Submission 2 Resultat- och balansrapportering Rapportering skall vara avslutad den 20 november året före budgetårets ingång. FRANGO stänges för inrapportering på morgonen den 21 november året före budgetårets ingång.

Kommentarer till budget Skriftliga kommentarer samt ovannämnda resultat- och balansrapport till budget skall vara färdigställd och distribuerad till det egna företagets styrelse minst en vecka före det datum då styrelsemötet skall avhållas. I samband med att materialet distribueras till det egna bolagets styrelse skall ett exemplar av kommentarer sändas till NIBE Industrier AB.



Kommentarer till de officiella rapporterna Kommentarer från affärsområdeschef till de officiella delårsrapporterna och årsredovisningen skall lämnas till NIBE Industrier AB senast 25 dagar efter periodens slut, vilket betyder Januari – mars senast 25 april Januari – juni senast 25 juli Januari- september senast 25 oktober Januari - december senast 25 januari


Månadsrapport

Månadsrapport NIBE Industrier har valt att i sin officiella rapportering redovisa kostnadsbilden i koncernen uppdelad per funktion. Fokus i rapporteringen av kostnaderna ligger därför på nedanstående funktioner.

- Goods- and materials - Direct production departments - Indirect production departments - Production administrations - Purchasing departments - Marketing – sales – service departments - Technology, design and development departments - Administration departments

Nedan följer en beskrivning av hur intäkter- och kostnader skall redovisas under respektive rubrik.

RE3010 Net sales och i efterhand lämnade rabatter. Total omsättning utgör summan av varor och tjänster inklusive fakturerade kostnader såsom frakter, emballage, tull- och speditionskostnader, faktureringsavgifter och liknande avgifter men exklusive mervärdesskatt som företaget debiterat eller kontant sålt till kund enligt faktura eller kvitto. Alla former av rabatter som utgår i efterhand det vill säga efter det att faktura utställts (till exempel kassarabatter vid betalning inom viss tid, årsbonus mm) skall redovisas som kostnader i grupp 60 ”Övriga försäljningskostnader”när det gäller kostnadsslag och som marknadskostnader när det gäller den funktionsindelade resultaträkningen.

RE3900 Other operating income. Till övriga intäkter räknas sidointäkter till rörelsens verksamhet såsom hyresintäkter, försäkringsersättningar, bidrag, donationer och liknande.

RE3960 Exchange gains from operating transactions. Till kursvinster på löpande transaktioner räknas valutakursvinster som har samband med kortfristiga fordringar och skulder till exempel kundfordringar och leverantörerskulder. Valutakursvinster som har samband med långfristiga fordringar och skulder skall inte redovisas här utan under ”Exchange gains from financial transactions”.

RE3970 Capital gain. Utgör vinst vid avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar.


Månadsrapport

Purchase of goods and materials. Avser periodens inköpskostnader av material inklusive tull- och hemtagningsavgifter till företagets produkter efter avdrag för återbäring, rabatter och liknande. Här redovisas alla inköp av material som finns upptaget på materialstycklista.

Inventory change.

Allmänt. En lagerförändring från en periods ingång till en periods utgång kan se ut på följande sätt (exempel),

Vid periodens ingång Vid periodens utgång Förändring

Rent material 100 110 +10 Direkt lön 10 15 +5 Omkostnader 20 15 -5 Inventerat lagervärde 130 130 +10

RE4080 Inventory change in direct material. På denna rad redovisas lagerförändringen av rent material, det vill säga beloppet 10 i exemplet ovan. När beloppet uppdateras i månadsrapporten skall det inläggas med motsatt tecken. En lagerökning innebär att periodens förbrukade material varit LÄGRE än periodens inköp av material, en lagerminskning att periodens förbrukade material varit HÖGRE än periodens inköp av material.

RE4110 Wages direct labour productive time. Direkt lön eller verktidslön utgör den lön som under ORDINARIE ARBETSTID utbetalas till en produktionsanställd för en direkt utförd arbetsoperation på företagets produkter. Om arbetsoperationen är ackordsatt, utgör ersättningen det erhållna ACKORDSPRISET. Om arbetsoperationen inte är ackordsatt, utgör lönen det belopp som under ORDINARIE ARBETSTID erhålls för den direkta arbetstid som nedlagts på den utförda arbetsoperationen. I den direkta arbetstiden, och därmed lönen, får inte inräknas tid för andra arbetsmoment än de som direkt har med produktens framställning att göra på ORDINARIE ARBETSTID, eller vid en ackordssättning skulle ingått i ett åsatt ackordspris. Det som redovisas på detta konto skall exakt definitionsmässigt tillämpas och överensstämma med det man vid upprättandet av en enskild produktkalkyl


Månadsrapport

upptar på raden ”Direkt lön”. I produktkalkylen beräknar man direkt lön. På denna rad redovisar man den faktiska utbetalningen av direkt lön. Alla annan lön till en person anställd för direkt produktion är ”Other wages direct labour”.

RE4120 Other wages direct labour. Utgör all annan lön till en person anställd för direkt produktion som inte skall redovisas under ”Wages direct labour productive time” ovan.

RE4130 Social- and pension costs direct production. Här redovisas företagets sociala kostnader och pensionsavgifter för den ersättning som redovisas på raderna ”Wages direct labour productive time” och ”Other wages direct labour” ovan.

RE4180 Inventory change in direct labour costs. På denna rad redovisas lagerförändringen av direkt lön, det vill säga beloppet +5 i exemplet ovan. När beloppet uppdateras i månadsrapporten skall det inläggas med motsatt tecken. En lagerökning innebär att periodens förbrukade lönekostnad varit LÄGRE än periodens utbetalda lönekostnad, en lagerminskning att periodens förbrukade lönekostnad varit HÖGRE än periodens utbetalda lönekostnad.

RE4140 Other variable costs direct production. Här redovisas andra rörliga driftskostnader i direkt producerande avdelningar såsom energi, reservdelar och liknande för att driva maskinparken, arbetskläder och annan utrustning för driftspersonalen, och andra driftskostnader direkt relaterade till produktionsvolymen.

RE4150 Fixed costs direct production departments. Här redovisas övriga kostnader i direkt producerande avdelningar som inte redovisats på någon annan rad under direkt produktion

RE4160 Costs direct production group. Om någon kostnad bokförd under direkt produktion är levererad av annat företag inom koncernen skall detta belopp redovisas separat här.


Månadsrapport

RE4190 Depreciations direct production departments. Avser avskrivningar på byggnader, maskiner och inventarier i de direkt producerande avdelningarna.

RE4210 Wages, social and pension costs indirect production departments.

Avser all form av lön och ersättning till avdelningarnas anställda personal samt sociala kostnader och pensionskostnader. Avdelningar som räknas hit är till exempel förråd, lager, intern transport, reparation/underhåll, utlastning och liknande

RE4240 Variable costs indirect production departments. Här redovisas rörliga driftskostnader i indirekt producerande avdelningar såsom energi, reservdelar och liknande för att driva maskinparken, arbetskläder och annan utrustning för personalen, och andra driftskostnader direkt relaterade till produktionsvolymen.

RE4250 Fixed costs indirect production departments. Här redovisas övriga kostnader under indirekt produktion som inte redovisats på annan rad.

RE4260 Costs indirect production group. Om någon kostnad bokförd under indirekt produktion är levererad av annat företag inom koncernen skall detta belopp redovisas separat här.

RE4280 Inventory change in overhead costs. På denna rad redovisas lagerförändringen av omkostnader, det vill säga beloppet -5 i exemplet ovan. När beloppet uppdateras i månadsrapporten skall det inläggas med motsatt tecken. En lagerökning innebär att periodens förbrukade omkostnader varit LÄGRE än periodens utbetalda omkostnader, en lagerminskning att periodens förbrukade omkostnader varit HÖGRE än periodens utbetalda omkostnader.

RE4290 Depreciations indirect production departments. Avser avskrivningar på byggnader, maskiner och inventarier i de verkstadsavdelningar som betjänar produktionen (till exempel förråd, lager, intern transport, reparation/underhåll, utlastning och liknande).


Månadsrapport

RE4310 Salaries, social and pension costs production adm. departments. Avser all form av lön och ersättning till avdelningarnas anställda personal samt sociala kostnader och pensionskostnader i de avdelningar som administrerar direkta- och indirekta produktionsavdelningar (till exempel produktionsledning, produktionsplanering, produktionsteknik, kontroll- och kvalitet med mera).

RE4340 Other costs production administration departments. Här redovisas övriga kostnader under produktionsadministration som inte redovisats på annan rad.

RE4360 Production administration group. Om någon kostnad bokförd under produktionsadministration är levererad av annat företag inom koncernen skall detta belopp redovisas separat här.

RE4390 Depreciations production administration departments. Avser avskrivningar på byggnader, maskiner och inventarier i de avdelningar som administrerar direkta- och indirekta produktionsavdelningar (till exempel produktionsledning, produktionsplanering, produktionsteknik, kontroll- och kvalitet med mera).

RE4410 Salaries, social and pension costs purchase department. Avser all form av lön och ersättning till inköpsavdelningarnas anställda personal samt sociala kostnader och pensionskostnader.

RE4440 Other costs purchase department. Här redovisas övriga kostnader under inköpsavdelningarna som inte redovisats på annan rad.

RE4460 Purchasing department group.

Om någon kostnad bokförd under inköpsavdelningens kostnad är levererad av annat företag inom koncernen skall detta belopp redovisas separat här.


Månadsrapport

RE4490 Depreciations purchase department. Avser avskrivningar på byggnader, maskiner och inventarier i de avdelningar som administrerar inköp.

RE4510 Salaries, social and pension costs sales - service departments. Avser all form av lön och ersättning till avdelningarnas anställda personal samt sociala kostnader och pensionskostnader. Avdelningar som räknas hit är de avdelningar som har till uppgift att marknadsföra, försälja samt ge garanti- och funktionsservice.

RE4520 Sales freights and commissions. Här redovisas kostnader för utfrakter, försäljningsprovisioner, bonus- och rabatter som ges i efterhand och andra försäljningskostnader direkt relaterade till det fakturerade försäljningsvärdet.

RE4540 Other variable costs sales - service departments. Här redovisas övriga rörliga försäljningskostnader som inte redovisats på någon annan rad under rörliga försäljningskostnader.

RE4550 Other fixed costs sales – service departments. Här redovisas övriga kostnader på försäljnings- och service-avdelningarna som inte redovisats på annan rad.

RE4560 Marketing – sales – service group. Om någon kostnad bokförd under marknad/försäljnings-avdelningarna är levererad av annat företag inom koncernen skall detta belopp redovisas separat här.

RE4590 Depreciations marketing departments. Avser avskrivningar på byggnader, maskiner och inventarier i de avdelningar som har till uppgift att marknadsföra, försälja samt ge garanti- och funktionsservice.

RE4610 Salaries, social and pension costs technology, development dep. Avser all form av lön och ersättning till avdelningarnas anställda personal samt sociala kostnader och pensionskostnader i de avdelningar som har till uppgift utveckla- och


Månadsrapport

konstruera företagets produkter (till exempel utvecklingsavdelning, konstruktionsavdelning, experiment, laboratorium ).

RE4640 Other costs technology, development departments. Här redovisas övriga kostnader på konstruktions- och utvecklings-avdelningarna som inte redovisats på annan rad.

RE4660 Technology, development group. Om någon kostnad bokförd under konstruktion/utvecklings-avdelningarna är levererad av annat företag inom koncernen skall detta belopp redovisas separat här.

RE4690 Depreciations technology, development departments. Avser avskrivningar på byggnader, maskiner och inventarier i de avdelningar som har till uppgift utveckla- och konstruera företagets produkter (till exempel utvecklingsavdelning, konstruktionsavdelning, experiment, laboratorium ).

RE4710 Salaries, social and pension costs administration departments. Avser all form av lön och ersättning till avdelningarnas anställda personal samt sociala kostnader och pensionskostnader i de avdelningar som har till uppgift att administrera verksamheten (till exempel direktion, ekonomi, It-avdelning, personalavdelning, reception och allmän kontorsservice).

RE4740 Other costs administration departments. Här redovisas övriga kostnader på administrations-avdelningarna som inte redovisats på annan rad.

RE4760 Administration group. Om någon kostnad bokförd under administrations-avdelningarna är levererad av annat företag inom koncernen skall detta belopp redovisas separat här.

RE4790 Depreciations administartions departments. Avser avskrivningar på byggnader, maskiner och inventarier i de avdelningar som har till uppgift att administrera verksamheten (till exempel direktion, ekonomi. It-avdelning, personalavdelning, reception och allmän kontorsservice).


Månadsrapport

RE7910 Write-downs and reversed write-downs (not group). Här redovisas eventuella upp- eller nedskrivningar av externa tillgångar.

RE7960 Exchange losses from operating transactions. Till kursförluster på löpande transaktioner räknas valutakursförluster som har samband med kortfristiga fordringar och skulder till exempel kundfordringar och leverantörerskulder. Valutakursförluster som har samband med långfristiga fordringar och skulder skall inte redovisas här utan under ”Exchange losses from financial transactions”.

RE7970 Capital loss. Här redovisas förlust vid avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar.

RE7990 Other costs. Övriga kostnader som avser driften. Detta konto skall endast användas för väsentliga kostnader av engångskaraktär som allvarligt påverkar jämförbarheten mellan olika perioder och som inte kan redovisas som extraordinära kostnader.

RE8010 Dividend from subsidiaries. Här redovisas aktieutdelning från dotterföretag det vill säga företag som äges till mer än 50%.

RE8014 Group contribution received. Här redovisas erhållna koncernbidrag (gäller endast företag registrerade i Sverige).

RE8072 Write-down participation subsidiary. Här redovisas nedskrivning av aktier i dotterföretag.

RE8077 Write-down receivable group. Här redovisas om av- eller nedskrivningar skett på interna kundfordringar.

RE8100 Result from shares in associated companies. Här redovisas företagets andel i intresseföretags resultat efter skatt.


Månadsrapport

RE8210 Dividend from others. Här redovisas utdelningar som erhållits på innehav av andelar i externa företag.

RE8230 Exchange gains from financial transactions. Till kursvinster på financiella transaktioner räknas valutakursvinster som har samband med långfristiga fordringar och skulder till exempel långfristiga lån. Valutakursvinster som har samband med kortfristiga fordringar och skulder skall inte redovisas här utan under ”Exchange gains from operating transactions”.

RE8260 Interest received group. Här redovisas erhållna räntor från företag inom koncernen.

RE8300 Interest received others. Här redovisas erhållna räntor från externa verksamheter.

RE8390 Other financial income. Här redovisas andra finasiella intäkter som inte inrymmes under andra rubriker.

RE8420 Interest paid others. Här redovisas erlagda räntor till utomstående (leverantörer, finansinstitut).

RE8430 Exchange losses from financial transactions. Till kursförluster på financiella transaktioner räknas valutakursförluster som har samband med långfristiga fordringar och skulder till exempel långfristiga lån. Valutakursförluster som har samband med kortfristiga fordringar och skulder skall inte redovisas här utan under ”Exchange losses from operating transactions”.

RE8460 Interest paid group. Här redovisas erlagda räntor till andra företag i koncernen.

RE8490 Other financial expenses. Här redovisas andra finasiella kostnader som inte inrymmes under andra rubriker.


Månadsrapport

RE8710 Extraordinary income. Här redovisas extraordinära intäkter. Normalt finns numera nästan inga intäkter som klassificeras som extraordinära. Det som möjligen skall redovisas här är en för verksamheten extremt stor intäkt av engångskaraktär, till exempel en stor försäkringsersättning som inte utgör kompensation för förlorad driftsintäkt eller ökad driftskostnad. Kontot får endast användas för poster större än 500 Teur och endast efter att NIBE Industrier-koncernens huvudkontor rådfrågats.

RE8750 Extraordinary expenses. Här redovisas extraordinära kostnader. Normalt finns numera nästan inga kostnader som klassificeras som extraordinära. Det som möjligen skall redovisas här är en för verksamheten extremt stor kostnad av engångskaraktär. Kontot får endast användas för poster större än 500 Teur och endast efter att NIBE Industrier-koncernens huvudkontor rådfrågats.

BA1900 Cash and bank. Här redovisas kontanta medel och banktillgodohavande.

Bank overdraft facilities granted. Här redovisas summan av totalt av finansinstitut beviljade krediter i checkräkning. Här redovisas enbart kredit i checkräkning inte till exempel factoringlimiter och liknande.

Bank overdraft facilities portion NOT used. Här redovisas den del av beviljade checkräkningskrediter som inte är utnyttjade. Skillnaden mellan beviljad kredit i checkräkning och ej utnyttjad del skall ge den skuld som skall redovisas i balansräkning.

Rest-orders. Här redovisas det penningmässiga värdet av de kundorder, eller delar av kundorder där bekräftat leveransdatum har passerats utan att leverans har utförts.


Månadsrapport

Orders for deliveries this year in 6 weeks. Här redovisas det penningmässiga värdet av inneliggande kundorder som skall levereras de närmaste 6 veckorna.

Orders for deliveries this year more than 6 weeks. Här redovisas det penningmässiga värdet av inneliggande kundorder som skall levereras bortom de närmaste 6 veckorna och fram till innevarande års utgång.

Orders for deliveries next year. Här redovisas det penningmässiga värdet av inneliggande kundorder som skall levereras nästa år.

Delivered at confirmed time. Här redovisas som procenttal under angiven period, hur stor andel av levererade order till kund som levererats inom utlovad leveranstid.

Production staff. Här redovisas antalet anställd verkstadspersonal. Deltidsanställd redovisas som en person.

Administrative staff. Här redovisas antalet anställd kontorspersonal. Deltidsanställd redovisas som en person.

Worked hours direct production staff. Här redovisas det antal timmar som under angiven period utförts av verkstadspersonal anställd för direkt produktion.

Worked hours indirect production staff. Här redovisas det antal timmar som under angiven period utförts av verkstadspersonal anställd för att utföra arbete på indirekta verkstadsavdelningar till exempel förråd, lager, intern transport, reparation/underhåll, utlastning och liknande avdelningar.


Månadsrapport

Worked hours administrative staff. Här redovisas det antal timmar som utförts av kontorspersonal det vill säga personer tillhörande avdelningar som produktionsledning, produktionsplanering, produktionsteknik, kontroll- och kvalitet, personer som har till uppgift att marknadsföra, sälja samt ge garanti- och funktionsservice. Utvecklingsavdelning, konstruktionsavdelning, experiment, laboratorium, direktion, ekonomi, It-avdelning, personalavdelning, reception och allmän kontorsservice)


Kvartal/tertialrapport

Kvartalsrapport Rapportering sker i FRANGO och innehåller två delar. Submission 1 Submission 1 innehåller rapportering och avstämning av interna transaktioner. Submission 2 Submission 2 innehåller resultat- och balansrapport med specifikationer. Det som skall redovisas på de angivna kontona i Submission 2 skall följa BAS kontoplan som är utdelad till samtliga företag i koncernen.


Årsrapport

Årsrapport Rapportering sker i FRANGO och innehåller tre delar. Submission 1 Submission 1 innehåller rapportering och avstämning av interna transaktioner. Submission 2 Submission 2 innehåller resultat- och balansrapport med specifikationer. Det som skall redovisas på de angivna kontona i Submission 2 skall följa BAS kontoplan som är utdelad till samtliga företag i koncernen. Submission 3


Budgetrapport

Budget Rapportering sker i FRANGO och innehåller tvåe delar. Submission 1 Submission 1 innehåller rapportering och avstämning av interna transaktioner. Submission 2 Submission 2 innehåller resultat- och balansrapport med specifikationer. Det som skall redovisas på de angivna kontona i Submission 2 skall följa BAS kontoplan som är utdelad till samtliga företag i koncernen.

Kommentarer till budget Skriftliga kommentarer samt ovannämnda resultat- och balansrapport till budget skall vara färdigställd och distribuerad till det egna företagets styrelse minst en vecka före det datum då styrelsemötet skall avhållas. I samband med att materialet distribueras till det egna bolagets styrelse skall ett exemplar av kommentarer sändas till NIBE Industrier AB.


Koncernredovisning

Koncernredovisning

Allmänt Koncernredovisningen skall upprättas enligt förvärvsmetoden, innebärande att skillnaden mellan anskaffningsvärdet på dotterbolagsaktier och det vid förvärvsanalysen beräknade värdet av eget kapital redovisas som koncernmässig goodwill alternativt negativ goodwill.

Förvärv under löpande år Bestäm förvärvat eget kapital a) Utifrån tillförlitligt periodbokslut. b) Proportionera intjänad vinst/förlust jämnt över året med hjälp av nästa bokslut.

Utländska dotterbolag Utländska dotterbolags balans- och resultaträkningar skall omräknas enligt dagskursmetoden. Det innebär att resultaträkningens samtliga poster omräknas efter periodens genomsnittskurs, balansräkningens samtliga poster exkl. eget kapital efter balansdagskurs och eget kapital efter investeringskurs.

Valutaomräkningskurser Riksbanks angivna kurser skall tillämpas. För Sverige gäller Sveriges Riksbanks så kallade "Mittkurser" som tillhandahålles av bankens Informationscentral. Telefon 08 / 787 01 00, Fax 08 / 787 05 26.Mittkurserna finns också under web-adress www.riksbanken.se.

Koncerninterna transaktioner Alla löpande affärstransaktioner mellan koncernbolag skall ske via bolagens leverantörs- och kundrutiner för att inte omsättnings- och saldoinformation skall gå förlorad.

Koncerninterna fordringar/skulder Alla fordringar och skulder mellan koncernbolag skall i rapporter redovisas under rapportrader som anger fordran eller skuld med koncernbolag. Posterna skall redovisas brutto, fordringar för sig och skulder för sig.

Koncerninterna resultatposter Redovisas i rapporter på rader som anger att de är koncernposter. Posterna skall redovisas brutto, intäkter för sig och kostnader för sig.


Koncernredovisning

Leveranser till koncernbolag Det är viktigt att det i koncernens bolag finns en sådan kontroll över interna leveranser att såväl säljande som köpande bolag har registrerat samma händelse i samma period. Med period avses månad. Detta är särskilt viktigt vid delårs- och årsbokslut. Detta betyder att leveranser till bolag inom koncernen skall vara hos mottagande bolag samma månad som leverans sker. Kopia av sen faktura ska sändas till motparten via e-mail eller fax Undvik leveranser i slutet av månaden. Informera berörda avdelningar. Om säljare och köpare har olika uppgifter i den slutliga informationen till moderbolaget, kommer säljarens uppgifter att gälla som riktiga. Köparens uppgifter kommer därmed att ändras.

Fordran/skuld mot koncernbolag I samband med att kvartalsrapport upprättas skall rapport över interna mellanhavanden redovisas (Submission 1). Den information om interna transaktioner som redovisas i Submission 1 anges i både lokal- och transaktionsvaluta. Kontroll sker omedelbart (on line) med vad motpart har lämnat för information. Om belopp i transaktionsvaluta avviker kommer detta att anges på inrapporteringsbilden. Kontakt måste då omedelbart tas med motpart, så att differensen utreds. Om det trots utredning skulle kvarstå en differens mellan fordringsägare och skuldägare i den slutliga informationen till moderbolaget, kommer fordringsägarens uppgifter att gälla som riktiga. Skuldägarens uppgifter kommer därmed att ändras.

Betalningar till koncernbolag Betalningar till bolag i koncernen skall undvikas om det finns risk att mottagande bolag tar emot betalning först efter kvartalets utgång. De bolag som är berörda av transaktionen måste bokföra denna i samma månad. Utlandsbetalning bör därför ske innan den 20:e i kvartalets sista månad


Förvärv av företag eller inkråm


Säljarens sammanställning

Allmän bakgrund 1. Historik 2. Ägarförhållanden 3. Styrelse 4. Revisorer 5. Koncernförhållanden 6. Planerad form för överlåtelse 7. Övriga bakgrundsförhållanden av vikt

Verksamhet 1. Affärsidé

2. Strategier

- Konkurrensmedel - Målgrupper

3. Marknad - egen volym 3-5 år - egen marknadsandel 3-5 år - produktstruktur 3-5 år - kundstruktur - beroendeförhållande - konkurrenter - storlek - utveckling - marknadsandelar - starka/svaga sidor - marknadsutveckling 3-5 år - prisutveckling 3-5 år

4. Nyckelfaktorer för framgång

5. Teknologi / utveckling

6. Produktion - utrustning - lokaler/lay out



- råvaror/komponenter - lego - produktivitet - kassationer/reklamationer

Ekonomi 1. Resultaträkning 3-5 år

- per produkt - per marknad - totalt (detaljredovisat per k-slaggrupp)

2. Redovisningsprinciper - lager (inkurans) - avskrivningar - kundfordringar (förlustrisker) - balansering av kostnader - övrigt av vikt

3. Produktkalkyler - förkalkyl - efterkalkyl - fördelningsprinciper

4. Förhållanden som påverkat resultatet - koncernbidrag - internleveranser - debiteringsprinciper - bidrag - ägarnas löneuttag - utveckling

5. Balansutveckling

6. Nyckeltal

7. Värde - avkastning - substans

8.Övriga förhållanden av vikt



Köparens sammanställning

Sammanvägd position 1. Hot och möjligheter

2. Svaga/starka sidor

Värde för köpare 1. Historiskt avkastningsvärde

2. Framtida värde

- samordningseffekter - over-head - marknad - teknik/utveckling - produktion - volym - nytt kunnande - nya kunder/marknader - nya produkter

3. Behov av insatser - management - investeringar - samordning/flyttning - personal - organisation - finansiella resurser

4. Effekter i köparens resultat- och balansräkning

Köpeskilling

Tidplan för genomförande 1. Förhandling

2. Åtgärder efter övertagande



Due diligence Förvärv av aktier eller rörelse skall alltid föregås av Due diligence

Checklista vid förvärv av aktier Bolagsordning - finns hembud, fria-bundna aktier? Registreringsbevis för säljare. Finns protokollerade beslut som ej är registrerade? Transport på aktiebrev. Införing i aktiebok. Krävs handling för avsägelse av hembudsrätt? Krävs myndighetstillstånd (koncession, oktroj) för rörelsen?

Tillgångar Due diligence för utredning av bl.annat aktievärdet. Senaste årsredovisning med revisionsberättelse. Vad krävs för handlingar för fastighetsköp. Arrendekontrakt, hyreskontrakt. Avbetalningskontrakt (ägarrättsförbehåll). Leasingkontrakt. Factoringavtal. Inventeringslistor för lager, principerna för värdering. Inventarieförteckning, principerna för värdering. Försäkringsavtal. Specifikationer av kundfordringar. Är dessa säkra? Finns reversfordringar? Vad utgör säkerheter för dessa? Finns patent? Finns licensavtal? Finns varumärken att övertaga? Avtal med leverantörer Avtal med kunder Avtal med agenter

Långfristiga skulder Fastighetslån, Villkor. Reverslån. Villkor. Avsatt till pensioner/vilka/villkor. Aktieägarlån / tillskott ovillkorade eller villkorade

Kortfristiga skulder Checkräkningskredit / utnyttjat / limit / villkor Skatteskulder / normala / onormala.



Skuldsättning för obetald semesterersättning. Skuldsättning för sociala avgifter. Formel. Andra kortfristiga skulder - normala - onormala.

Pantsättningar Uttagna pantbrev i fastighet. Innehavsförteckning Uttagna företagsinteckningar. Innehavsförteckning Begär gravationsbevis. Kontrollera att industritillbehör ej omfattas av fastighetsinteckning Vilka borgensåtaganden finns? Delcredereansvar för factoring Ansvar för diskonterade växlar. Garantiansvar för sålda varor.

Anställda Vilka anställningsavtal finns? Organisationstillhörighet. Pensionsförmåner. Uppsägningstider. Tjänstebostadsavtal. Semesterförmåner. Lån till anställda. Borgen för anställda. Biltransaktioner med anställda. Naturaförmåner. Andra anställningsförmåner utöver avtal. Huvudägares/anhörigas anställningsvillkor. Huvudägares/anhörigas skulder till eller fordringar på bolaget. Har vi tillräcklig konkurrensklausul för säljare? Eventuell personalavvecklingsplan.

Garantier av säljaren Genomgås av bolagets jurist. Bolaget äger tillgångarna. Fordringar rätt upptagna och säkra. Lämnade säkerheter. Omsättn.-anläggn.tillg. ej upptagna över vad bokföringslag säger. Skulder / ansvarsförbindelser upptagna till fulla belopp. Inga onormala förväntade garantianspråk. Ange garantitid. Ingen rättegång, skatteprocess är att vänta. Inget föreläggande om förbud mot verksamheten. Inget intrång i patent, varumärke, mönsterskydd.



Garanti för anställningsavtalens riktighet. Att avtal är i gång såsom presenterats och ej uppsagda. Inga onormala transaktioner i övrigt. Överlämnade aktier är till fullo betalda och ej pantförskrivna. Utdelning ej beslutad för senaste verksamhetsåret. MBL-förhandlingsskyldigheten har iakttagits. Eventuell resultatgaranti för senaste året. Tillvägagångssätt för uppgörelse om garantierna ej uppfylles. Garantier för dotterbolag.

Övrigt Bolagsstämma för utseende av ny styrelse. Styrelsesammanträde för utseende av ny VD, firmatecknare. Ansvarsfrihet för avgående styrelse, VD. Offentliggörande av köp (press mm). Upprättande av fondnota. Behandling av minoritetsintresse om ej samtliga aktier köpts. Överlämna ekonomihandbok, introducera "MÅNRAP", "FORMULAR" Skall on-lineförbindelse upprättas. Genomgång av samtliga inköpspriser.

Checklista vid förvärv av rörelse

Ekonomi Försäkra egendom, ansvar. Teckna speciell flyttförsäkring, ev. lyftförsäkring Begär registreringsbevis för säljare. Informera tidigt egen dataavdelning. Om fordon (bil, truck) finns ändra registrering, försäkring Kontakta kommunen som avläser el, vatten, gasmätare Lägga över leasingavtal. Lägga över telefonabonnemang. Eller teckna nytt. Lägga över frankeringsmaskin - kontrakt. Ev. uppsägning av hyresavtal, andra avtal. Gå igenom alla avtal och registrera uppsägningstid. Lägg upp avtal i Nibes avtalregister. Lägga upp försäljningskonto, momskonto mm i bokföringen Öppna eventuella nya bankkonton, checkkonto. Ev. lägga upp ny avdelning med kontokombinationer Registrera bifirmor. Finns förfakturerade produkter?



Om fordringar övertages är dessa säkra? Kontrollera att tillgångar är fria från inteckningar Begär kvitto att inteckningsinnehavare avstår från förföljelserätt Skall fullmakter utfärdas (t.ex. till platschef). Behöver konfidentialavtal återlämnas (kvitteras). Skall on-lineförbindelse upprättas. Finns patent, varumärken som skall omregistreras. Finns pantbrev (företags-fastighets) som skall överlämnas Bevaka att säljaren namnändrar tidigare firma? Finns borgensförbindelser? Överlämna ekonomihandbok, introducera "FORMULAR". Om fastighet ingår kontrollera att köp går genomföra Finns miljöhinder att driva rörelse på säljarens plats

Personal Hålla MBL-förhandling före förvärv. Avhåll information till anställda. Erbjudande om arbete på Nibe. Vem skall ha tillgång till nycklar? (Nyckelförteckning upprättas). Pressinformation. Behöver kommunen särskilt informeras? Registrera ev. nytillkomna anställda. Kontrollera ev. pensionsavtal. (Kan finnas över standard). Ev. specialuppgörelse med vissa anställda. (Platschef mm). Gör upp eventuell personalavvecklingsplan.

Marknad Informera kunder. Kontrollera garanti- och leveransbestämmelser. Gå igenom kund-, agentavtal. Behöver dessa kontaktas? Finns speciella bonusavtal. Gå igenom utestående offerter. Lägga upp nya kunder. Lägga upp försäljningsartiklar. Ta fram ev. nytt fakturaset, ordererkännande, fraktsedelset. Begär in tidigare reklammaterial. Skall ev. nya reklamblad, mosar mm framtagas. Registrera in ev. inneliggande orderstock. Kontrollera om bolaget har haft garantiproblem. Kontrollera att inte latenta garantiproblem finns. Begär och arkivera försäljningshistorik för säljaren. Har vi tillräcklig konkurrensklausul.



Produktion Inventera varulager. Kontrollera värderingsformler lagervärdering. Inventera maskiner/inventarier. Ev. värdesätta dessa. Uppdatera anläggningsregistret. Läsa leverantörsavtal. Ta över inköpen. Lägg upp artiklar i artikelregister. Lägg upp strukturer. Uppdatera maskingruppsregister. Kontrollera om särskilda miljötillstånd behöver sökas. Begär fram konstruktioner, ritningar, kalkyler mm. Har vi kontroll över verktyg som inte finns med på förvärvslista? Hur säkerställa produktion under övergångstid?. Finns verktyg hos underleverantörer? Kontrollera att industritillbehör ej omfattas av fastighetsinteckn. Kontrollera att industritillbehör går att ta med sig (ej fast egendom).


Avveckling av verksamhet


Historik Beskrivning av de senaste 3-5 årens utveckling. Resultat- och balansräkningar.

Produkter - beskrivning - presentation av affärsområdets samtliga produkter. - omsättnings- och resultatutveckling per produkt/produktgrupp. - investeringar i produktutveckling de senaste åren. - patent - know-how. - konkurrensfördelar.

Marknader Utveckling av totalmarknad och affärsområdets utveckling. Affärsområdets utveckling på olika geografiska marknader med marknadsandelar.

Försäljning och kunder - beskrivning av försäljningsfunktionen - egna försäljningskontor, agenter, återförsäljare etc.

- specifikation över avtal med återförsäljare. - de viktigaste kunderna (referenslista). - betalningsvillkor.

Organisation och personal Affärsområdets organisation och bemanning (försäljning, utveckling, produktion, administration).

Anläggningar Specifikation över anläggningstillgångar som ingår, byggnader, maskiner, verktyg med angivande av anskaffningsvärde och år, bokfört värde.

Produktion Egentillverkning - legotillverkning. Viktiga leverantörer - långsiktiga avtal.



Långsiktiga avtal och rättigheter - hyresavtal - agentavtal - licens- och samarbetsavtal - patent - anställningsavtal - pensionsutfästelser

Övrig dokumentation - budgeterade resultat- och balansräkningar. - specifikation över kundfordringar och leverantörsskulder. - eventuella ansvarsförbindelser för leveranser, borgen mm.


Valutasäkring

Valutasäkring

Allmänt Alla företag ingående i koncernen skall kurssäkra såväl investeringar som löpande försäljningar och inköp som sker direkt i utländsk valuta eller är knuten till förändringar i en utländsk valuta. Detta gäller även transaktioner med bolag ingående i den egna koncernen. Transaktioner mellan valutor som ingår i valutaunionen EMU behöver inte kurssäkras. Innan nytillkomna bolag kurssäkrar första gången skall samråd ske med ekonomiavdelningen för NIBE Industrier AB.

Direktinvestering i annat land Investeringar som sker i annat land skall så långt möjligt finansieras genom upptagande av lån i samma lands valuta.

Investering i Sverige Investeringar som sker i egna anläggningar, där objekten förvärvas i annat lands valuta skall kurssäkras så snart investeringen blivit godkänd. I de flesta fall avser nämnda objekt maskiner och inventarier.

Löpande försäljning (fakturering) och inköp Löpande affärshändelser skall terminssäkras på budgeterade (beräknade) valutaflöden efter en rullande 12-månadersplan. Terminssäkringen kan ligga mellan 60 –100 % av beräknade flöden. Säkerhetsgraden i flödet avgör hur stor del av beloppet som skall säkras. För svenska enheter gäller att så kallade "Valutakonton" skall öppnas i de valutor där regelbundna in- och utbetalningar eller stora in- eller utbetalningar förekommer. Överskott på t.ex. ett EUR-konto skall användas direkt för utbetalning i t.ex USD utan att gå via svenska kronor. Samma förfaringssätt skall tillämpas av utländska enheter där liknande system står till förfogande.


Försäkringar

Försäkringar

Allmänt Alla företag i koncernen skall ha ett fullgott försäkringsskydd. Nedan uppräknas de försäkringar (A-H) som minimum ingår i detta enligt koncernens försäkringspolicy. Därutöver kan det finnas behov av ytterligare försäkringar beroende på lokal lagstiftning eller sedvänja i olika länder. De försäkringar som minimum ingår i koncernens försäkringspolicy skall alltid finnas tecknad för alla bolag i koncernen och kan inte väljas bort av enskilt företag. I vissa fall är försäkringen tecknad av NIBE Industrier AB (moderbolaget) för alla företag i koncernen. I andra fall, oftast beroende på lagstiftning, måste teckning ske av det enskilda företaget och då med ett försäkringsbolag som är verksamt i samma land som företaget.

Obligatoriska försäkringar i Nibe Industrier koncern.

A. Egendomsförsäkring - under denna grupp faller exempelvis brand-, vatten- och inbrottsskadeförsäkring för tillgångar som byggnader, maskiner, varulager.

- försäkringar mot stormskador, översvämning eller annan naturkatastrof.

B. Ansvarsförsäkring - Allmänt ansvar - Produktansvar

C. Återkallelseförsäkring - Återkallelseförsäkring D. Åtkomstkostnadsförsäkring - Åtkomstkostnadsförsäkring

E. Förmögenhetsbrottsförsäkring Försäkringen gäller för försäkrads förmögenhetsförlust till följd av brottslig handling som bevisligen förövats av anställd i tjänsten hos den försäkrade.


Försäkringar

F. Transportförsäkring. Avser försäkring för den försäkrades samtliga in- och uttransporter av produktionsmaterial och egna tillverkade produkter eller andra produkter företaget säljer till exempel som agent. Utställningsförsäkring vid t.ex. mässor ingår.

G. Tjänstereseförsäkring. Avser försäkring för anställd som företar tjänsteresa för företagets räkning.

H. VD - och styrelseansvarsförsäkring. Avser försäkring för tidigare, nuvarande eller framtida verkställande direktör, styrelsemedlem eller person i ledningsgrupp samt deras suppleanter.

Försäkringsteckning

NIBE Industrier AB:s (moderbolaget) ansvar. NIBE Industrier AB (moderbolaget) ansvarar för att följande försäkringar finns för samtliga företag i koncernen - Ansvarsförsäkring (allmänt ansvar, produktansvar, återkallelse av produkter).

Ansvarstiden skall normalt vara 24 månader - Förmögenhetsbrottsförsäkring - Transportförsäkring - VD- och styrelseansvarsförsäkring - Tjänstereseförsäkring för samtliga verksamheter i Skandinavien (Sverige, Norge,

Danmark, Finland). NIBE Industrier AB (moderbolaget) ansvarar också för att åtkomstkostnadsförsäkring finns för bolag med exponering i följande länder; Norden, Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien, Tjeckien, Polen, Holland, Portugal och USA. NIBE Industrier AB (moderbolaget) ansvarar också för att det belopp (försäkringsmässigt täckningsbidrag) som det enskilda företaget i koncernen skall försäkra i sin avbrottsförsäkring blir uträknat.


Försäkringar

Det enskilda dotterföretagets ansvar. Det enskilda företaget har ansvaret för, - att egendomsförsäkring för det egna företaget (brand, vatten, inbrott mm) blir

tecknad

- att avbrottsförsäkring för det egna företaget blir tecknad. Det belopp (försäkringsmässigt täckningsbidrag) som skall försäkras uträknas av NIBE Industrier AB och meddelas huvudmäklaren i Sverige som i sin tur informerar mäklarna i respektive land.

- att dotterföretag i NIBE Industrier-koncernen utanför Skandinavien tecknar

tjänstereseförsäkring för anställda som företar tjänsteresor.

- att andra special- eller tilläggsförsäkringar som det enskilda företaget anser sig behöva ha blir tecknad.

Exempel på specialförsäkringar kan vara maskinförsäkring, rånförsäkring, specialtransportförsäkringar till exempel transport av maskiner, elektronisk utrustning e.t.c. Det kan också finnas behov av att teckna special- eller tilläggsförsäkringar på grund av lokal lagstiftning, sed e.t.c. När det gäller egendomsförsäkring eller andra lokala försäkringar ansvarar dotterföretaget för att försäkringen får en täckning (belopps- och villkorsmässigt) som är önskvärd enligt företaget och samtidigt följer såväl lokal lagstiftning som NIBE Industriers försäkringspolicy. NIBE Industriers försäkringspolicy syftar i första hand till att begränsa att underförsäkring inte sker. Den lokale försäkringsmäklaren användes som rådgivare.

Försäkringsbrev. För de koncerngemensamma försäkringarna utfärdas varje år via NIBE Industrier ABs försorg, en företeckning benämnd ”Global Insurance Program NIBE Industrier AB”, utvisande företagen som ingår, försäkringsbelopp, självrisker mm. Förteckningen sändes till varje dotterföretag i koncernen via den lokale försäkringsmäklaren. ”Global insurance Program NIBE Industrier AB” sändes via mäklaren för att denne skall känna till vilka försäkringar som är centralt tecknade, dess villkor och vilka företag som ingår. Försäkringsbrev för de försäkringar som tecknats av det lokala företaget i koncernen skall alltid tillhandahållas företaget av det lokala försäkringsbolaget i vilket försäkringen är tecknad, eventuellt via den lokale försäkringsmäklaren.


Försäkringar

Masterförsäkring. För egendom och avbrott har NIBE Industrier tecknat en så kallad ”Masterförsäkring”. En Masterförsäkring är ett övergripande försäkringsskydd som gäller för de dotterföretag som har koncernens huvudförsäkringsgivare också som försäkringsgivare på den lokala egendoms- och avbrottsförsäkringen. Masterförsäkringen gäller med DIC (Differens In Conditions), det innebär att om en skada inte ersätts från lokal försäkring anmäls skadan till Mastern, vilket kan innebära att skadan ersätts från Masterförsäkringen eftersom åberopat villkor för ersättning kan vara försäkrat här. Masterförsäkringen träder inte in om man medvetet undantagit en tillgång från försäkring. Den försäkringsgivare som bär ersättningsansvaret för Masterförsäkringen har rätt att utse vilken försäkringsgivare som de lokala företagen, täckta av Masterförsäkringen, skall anlita när det gäller lokalt tecknad egendom- och avbrottsförsäkring. Företag som anlitar annan försäkringsgivare för sin egendom- och avbrottsförsäkring än den som Masterförsäkringsgivaren anvisat, är inte täckt av Masterförsäkringsskyddet. När det gäller det försäkringsmässiga täckningsbidrag som skall försäkras i en avbrottsförsäkring, uträknas täckningsbidraget av Nibe Industrier baserat på den information som lämnats av det lokala företaget i koncernens interna rapportsystem. Beräkningen sker av NIBE Industrier AB därför att beräkningen skall bli likvärdigt gjord i alla gruppens företag. NIBE Industrier AB överlämnar varje år en lista till koncernens huvudmäklare med uppgift om vilket försäkringsmässiga täckningsbidrag som respektive företag skall försäkra. Huvudmäklaren informerar därefter mäklaren i respektive land som därefter, tillsammans med det enskilda företaget ser till att försäkringen blir tecknad.

Försäkringsrådgivning Koncernen anlitar försäkringsrådgivare/mäklare. Koncernens huvudförsäkringrådgivare är AssuransSelector AB (adress se nedan) som också är rådgivare avseende koncernens gemensamma försäkringar. Rådgivaren är också samordnare av kontrollen över hur samtliga koncernens bolag följer koncernens försäkringspolicy. Kontrollen utförs genom att försäkringsrådgivaren i Sverige genom ett nätverk av rådgivare/mäklare i varje land som NIBE Industrier bedriver verksamhet, minst en gång om året besöker företaget för genomgång av försäkringstäckningen. Huvudförsäkringsrådgivaren eller hans ombud får inte nekas tillträde till denna genomgång. Rådgivaren är skyldig att rapportera till NIBE Industrier AB hur koncernens försäkringspolicy följes i de enskilda företagen. När nytt företag tillkommer i koncernen skall försäkringsgenomgång ske tillsammans med rådgivaren eller dennes ombud snarast efter förvärv eller senast det datum när NIBE Industrier AB övertar försäkringsansvaret enligt förvärvsavtalet.


Försäkringar

Den lokale försäkringsrådgivaren eller mäklaren är det lokala företagets kontakt i alla typer av frågor som berör ovannämnda försäkringar oavsett om försäkringen är centralt eller lokalt tecknad. Det är även denne som kontaktas om skada inträffat. Det är den lokale rådgivaren/mäklaren som besvarar det lokala företagets frågor. Om inte den lokale rådgivaren/mäklaren kan ge ett omedelbart svar är det denne som inhämtar informationen för att senare kunna leverera ett svar till det lokala företaget. Varje företag i koncernen skall alltid ha tillgång till en rådgivare/mäklare som talar landets språk.

Om skada inträffar. Om skada inträffar kontaktas alltid den lokale försäkringsmäklaren som ger de råd och anvisningar som skall följas. Detta gäller såväl centralt- som lokalt tecknade försäkringar.

Försäkringsrådgivare Koncernens huvudansvarige försäkringsrådgivare är: AssuransSelector AB, Drottninggatan 11, S-252 21 Helsingborg, Sweden tel +46 42 12 07 60, fax +46 42 12 41 25, Email: [email protected]


Revision

Revision

Revisionsomfattning

Löpande granskning och bokslutskontroll Koncernledningen har utgått ifrån att löpande granskning och bokslutskontroll sker i enlighet med bolags-, bokförings- och skattelagar i respektive land. Koncernledningen har bestämt att följande moment också skall granskas om de inte redan ingår i den löpande granskningen. Samtliga granskningar skall sammanfattas i en intern revisionsrapport som inges till VD i det granskade bolaget och till koncernledningen i NIBE Industrier AB. -granskning av internsystem och internkontroll. - granskning av att ekonomihandbokens principer följes. - granskning av organisationsform - granskning av systemkvalitet (manuella system, datorsystem mm) - granskning av funktioners bemanning - granskning av arbetsuppgifter mm.

Styrelsesammanträde, bolagsstämma Ordinarie revisorer adjungeras normalt ej till annat styrelsesammanträde än det då helårsresultatet presenteras. Revisorer skall däremot alltid kallas till ordinarie bolags-stämma i det överst liggande moderbolaget för framläggning av revisionsberättelse.

Konsulttjänst Vid behov skall revisor vara behjälplig i - skattefrågor - koncernredovisningsfrågor - andra ekonomiska bolagsangelägenheter


Internrevision

Internrevision

Allmänt Intern revision skall utföras i koncernens samtliga företag med 12 – 24 månaders mellanrum. Revisionsansvarig är affärsområdets controler. Revisionen skall utföras med egen personal. Internrevisorn har rätt att granska alla händelser och rutiner men granskningen skall normalt inte omfatta sådant som revideras av extern revisor vald av bolagsstämma. Revisionen skall ske i samråd med företagets externa revisor.

Omfattning Revisionen skall normalt omfatta sådant som ligger utanför den granskning som utföres av revisor vald av bolagsstämma. Exempel på granskning som ingår i den interna revisionen är information om resultatmål, frågor som berör kalkylering, kapitalbindning, koncernrapportering, koncernsamordning och liknande samt att policys och andra instruktioner enligt ekonomihandboken följes. Till sin hjälp har internrevisor checklistor över de punkter som skall granskas. I den interna revisionen ingår att också träffa företagets bolagsstämmovalda revisor.

Rapportering Efter avslutad revision skall rapport upprättas över vad som framkommit under revisionen. Rapporten skall också ange förslag till åtgärder i de fall man funnit lösningar eller händelser som kan anses inte vara helt tillfredställande. Rapporten skall tillställas såväl NIBE Industrier AB som det reviderade företaget.

Intern kontroll Till internrevisionen är också kopplad en genomgång av den interna kontrollen. Denna genomgång består i att företagets externa revisorer, en gång per år i samband med helårsrevisionen, gör en bedömning av hur bland annat den interna kontrollen hanteras. Vid denna genomgång skall revisorerna följa ett i förväg uppgjort schema med ett antal påståenden. Påståendena skall besvaras om de stämmer in på företaget eller ej. Beroende på svaret, erhålls poäng. Svaren från samtliga företag i koncernen sammanställs av NIBE Industrier-koncernens huvudrevisor. Resultatet kommer att presenteras för alla företag i koncernen.


Styrelse/bolagsstämma

Styrelse / bolagsstämma

Allmänt Efter undertecknande och justering av protokoll från styrelsemöten och bolagsstämmor i respektive bolag skall kopia insändas till, NIBE Industrier AB Box 14 SE - 285 21 MARKARYD Sweden

Återkommande punkter på styrelsemöte Vid det styrelsemöte där det gångna helåret presenteras, skall företagets revisor redogöra för sina synpunkter över årets löpande granskning och revision. En gång vart annat år skall företagets försäkringsrådgivare (mäklare) inkallas, för att redogöra för sina synpunkter över företagets försäkringskydd.

Bolagsstämma Efter varje avslutat verksamhetsår skall bolagsstämma avhållas. Bolagsstämman skall avhållas inom 4 månader efter verksamhetsårets utgång.

På årsstämma skall följande ärenden förekomma till behandling: 1. Val av ordförande vid stämman. 2. Upprättande och godkännande av röstlängd. 3. Godkännande av dagordning. 4. Val av en eller två justeringsmän. 5. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad. 6. Framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen samt, i före-

kommande fall, koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen. 7. Beslut

a) om fastställande av resultaträkningen och balansräkningen samt kon-cernresultaträkningen och koncernbalansräkningen;

b) om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fast-ställda balansräkningen;


Styrelse/bolagsstämma

c) om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören i de fall lokal lagstiftning kräver detta.

8. Bestämmande av antalet styrelseledamöter och styrelsesuppleanter samt, i förekommande fall, antalet revisorer och revisorssuppleanter, alternativt registrerade revisionsbolag.

9. Fastställande av arvoden åt styrelsen och revisorerna. 10. Val av styrelseledamöter, styrelsesuppleanter och styrelseordförande samt, i

förekommande fall, revisorer och revisorssuppleanter, alternativt registrerade revisionsbolag.

11. Annat ärende som ankommer på stämman enligt lagstiftning eller bolagsordning.

Aktieutdelning Koncernens verksamhetsår är 1 januari – 31 december. Aktieutdelning som beslutats enligt punkt 7b ovan skall överföras till mottagaren snarast efter stämmobeslut dock senast den 30 april.


Internprissättning

Internprissättning

Beskrivning företag, organisation, verksamhet mm

Allmänt

I NIBE Industrier koncern är policyn att tillämpa marknadsmässig prissättning vid transaktioner med företag då intressegemenskap föreligger. Nedan beskrives närmare NIBE Industrier koncernens internprispolicy. Varje företag inom koncernen som har transaktioner med inhemskt eller utländskt företag med vilket det föreligger intressegemenskap, är skyldigt att ha en dokumentation i beredskap för att vid behov/kontroll kunna visa upp för det egna landets skattemyndighet. Dokumentationen skall innehålla, - En beskrivning av företaget, organisationen och verksamheten. - En beskrivning av arten och omfattningen av transaktionerna. - En funktionsanalys, som skall vara en verbal beskrivning av hur funktioner,

arbetsuppgifter, risker och tillgångar är fördelade mellan säljare och köpare (vem bär kostnaden för vad när det gäller produktkalkylens olika kostnadselement).

- En beskrivning av prissättningsmetoden, vilken skall följa koncernens policy som beskrives nedan under punkten ”Prissättningsmetod”.

- En jämförbarhetsanalys, som är ett dokument som utvisar vad ett pris skulle varit för en jämförlig transaktion med en oberoende part. Det yttersta dokumentet är produktkalkylen, men det måste också gå att spåra hur man kommit fram till produktkalkylens värden.

Nedan återges en dokumentation för NIBE Industrier koncernen och den allmänna policy som gäller. Beskrivningen kan tjäna som mall när varje företag i koncernen upprättar sin egen dokumentation.

Företag – organisation - verksamhet Nibe Industrier AB är moderföretag i en koncern bestående av mer än 50 juridiska enheter i ett femtontal länder. NIBE Industrier är sedan 1997 noterat på Stockholms Fondbörs O-lista, numera OMX Nordiska Börs. I moderföretaget samordnas finansiering, valutahantering, företagsförvärv, nyetableringar, ekonomistyrning, finansiell information, personalpolitik och andra


Internprissättning

övergripande policyfrågor. Verksamheten är indelad i tre affärsområden, NIBE Villavärme, NIBE Brasvärme och NIBE Element. Varje affärsområde har sin operativa ledning som arbetar under eget resultatansvar. För varje affärsområde finns en affärsområdesstyrelse där koncernchefen är ordförande. I styrelserna finns också externa ledamöter med erfarenhet inom respektive område. Varje affärsområdes styrelse har förutom ansvaret för den löpande verksamheten också ansvar för den strategiska utvecklingen i affärsområdet gentemot NIBE Industriers styrelse. NIBE Villavärmes sortiment består huvudsakligen av produkter för uppvärmning av bostäder och varmvatten såsom varmvattenberedare, villapannor och värmepumpar. NIBE Brasvärmes sortiment består också av produkter för bostadsuppvärmning men oftast som sekundär värmekälla såsom braskaminer, gjutjärnskaminer och kakelugnar. NIBE Elements sortiment består huvudsakligen av produkter och system för elektrisk uppvärmning såsom rörelement, folieelement och resistorer. Samtliga affärsområden marknadsför dels eget produktsortiment dels agenturprodukter inom samma produktområden. Dotterföretagen i de olika länderna är inordnade under respektive affärsområde men arbetar självständigt och har sin egen organisation med eget resultatansvar. NIBE Industrier AB, som moderföretag, styr verksamheten genom ett antal fastställda målsättningar som skall uppnås av affärsområdena och de enskilda enheterna samt genom deltagande på styrelsesammanträden i dotterföretagen. Uppgift om namn, adresser mm till i koncernen ingående företag med verksamhet framgår av kapitel 1 i ekonomihandboken. Operativ och juridisk struktur framgår också av till ekonomihandboken kopplad organisationsplan.

Transaktionsomfattning Internförsäljning förekommer i praktiskt taget alla juridiska enheter i gruppen bortsett från de helt vilande företagen. Den totala omfattningen i koncernen ligger inom intervallet 900 –1.000 Msek (år 2006). Cirka 55% sker inom affärsområdet NIBE Element, ca 40% inom affärsområdet NIBE Villavärme och ca 5% inom affärsområdet NIBE Brasvärme. Internförsäljning sker huvudsakligen av två skäl, - Ett företag i gruppen kan av olika orsaker ha fått överbeläggning och måste för att

hålla leveranstider lägga ut produktionen på annat företag i gruppen. - Av konkurransskäl har försäljningspriset fallit till en nivå som innebär att det

ordermottande företaget inte kan tillverka produkten med tillräcklig vinst utan har valt att låta ett annat företag i gruppen med bättre förutsättningar för just den


Internprissättning

produkten utföra tillverkningen. Skälet till för lågt bidrag eller vinst kan också bero på att kostnaderna stigit utan möjlighet till priskompensation.

Inom affärsområdena sker en kontinuerlig specialisering, innebärande att vissa företag i gruppen blir specialiserad på en viss typ av produkter. Ett annat företag i gruppen kan ha mottagit en order men har inte den maskinella utrustning som behövs. Det ordermottande företaget köper då produkten från det företag i gruppen som är bäst lämpad att tillverka och erbjuder det förmånligaste priset. Prissättningen utgår från att såväl det säljande som det tillverkande företaget skall ha full kostnadstäckning för nedlagda såväl direkta som indirekta kostnader inklusive vinst.

Funktionsanalys I moderbolaget utföres arbete med samordning av finansiering, valutahantering, företagsförvärv, nyetableringar, ekonomistyrning, finansiell information, personalpolitik och andra övergripande policyfrågor, dessutom utföres ett omfattande styrelsearbete. För detta arbete debiterar moderbolaget de enskilda företagen ett belopp som är baserad på antalet nedlagda arbetstimmar och kostnadsmässigt beräknad efter normal konsulterande verksamhet. När de tillverkande enheterna säljer internt utgör det i regel alltid produktion, där köpande företag i gruppen antingen tillhandahåller material eller att det säljande (producerande) företaget tillhandahåller även detta. Prissättning sker med full kostnadstäckning och normal handelsvinst.

Jämförbarhetsanalys En jämförbarhetsanalys kan inte upprättas som en koncernanalys. Jämförbarhetsanalysen upprättas i varje enskilt företag i gruppen och skall utvisa vad priset för en jämförlig transaktion skulle varit till en utomstående part.

Prissättningsmetod Vid prissättning av varor eller tjänster som levereras inom koncernen, ska varje företag behandlas som om det vore fristående. Det innebär att inköp och försäljning mellan företag ingående i koncernen skall ske till marknadsmässig prissättning, innebärande att priset för det säljande bolaget skall täcka såväl direkta som indirekta kostnader och normal handelsvinst. Följande kan tjäna som exempel:


Internprissättning

Om säljande/tillverkande företag i gruppen står för alla kostnader (från material, tillverkning, utveckling, marknadsföring, kreditrisk till utomstående kund) skulle försäljningspriset till internt köpande företag ha varit samma som om kunden varit en extern kund. För en produkt, där internt säljande företag bär alla kostnader och risker för tillverkning och utveckling men internt köpande företag bär alla kostnader och risker mot extern köpare, är utgångspriset självkostnadskalkylens rad nr 15 ”Kostnader före försäljnings-omkostnader” med påslag för vinst rad nr 21(se kapitel 10 Produktkalkylering). När köparen är ett internt företag kan fördelningen av kostnader och risker vara uppdelade på ett annat sätt än om köparen skulle vara en extern köpare. Utgångspriset skall därför alltid justeras med hänsyn till vem som faktiskt bär kostnaden och risken. Det vill säga att säljande företag i gruppen skall självklart inte ta betalt för de kalkyl-kostnader som det köpande företaget skall stå för. Kostnader att särskilt tänka på är kostnader för forskning och utveckling, marknads-föring, distribution, garantier, mängdrabatter och bonus, administration mm samt risker såsom marknadsrisk, investeringsrisk, slutlig kreditrisk, valutarisk mm. Priskalkyleringen till intern kund skall ske efter samma metod och samma principer som tillämpas mot extern kund. Priset skall ge full kostnadstäckning för nedlagda kostnader med tillägg för vinst beräknad på samma sätt som om kunden var extern. Om intern köpare genom erhållen offert eller liknande kan påvisa att efterfrågad produkt kan köpas till ett lägre pris av extern leverantör än som erhålles av intern leverantör, har intern leverantör rätt att ta detta pris, oavsett vad internpriskalkylen anger. Priser offererade av externa leverantörer får alltid anses utgöra nivån för ett marknadspris. I grunden sker all prissättning enligt påläggsmetod med påslag för normal handelsvinst. I förlängningen kan detta, genom påslag i flera led, leda till ett slutpris till extern kund som överstiger det pris som utgör marknadspriset. När en sådan situation inträffar skall skillnaden mellan direkta kostnader och marknadspriset det vill säga täckningsbidraget fördelas mellan intern säljare och intern köpare i den proportion som kostnader och risker bäres. Exempel: Antag att direkta kostnader hos intern säljare är 40. Efter påslag för indirekta kostnader och normal handelsvinst hos säljaren skulle priset till intern köpare bli 70. Den interne köparen använder nu 70 som inköpspris, lägger till sina direkta kostnader på exempelvis 10 samt påslag för indirekta kostnader och handelsvinst med exempelvis 30. I detta fall skulle ett försäljningspris till extern kund bli 110. Marknadspriset för en dylik produkt är 100. I en situation som denna skall i första hand en översyn ske av produktionsupplägg och kostnader så att det efter påläggsmetod kalkylerade priset inte kommer att överstiga marknadspriset. Om detta är gjort och det påläggskalkylerade


Internprissättning

priset fortfarande överstiger marknadspriset, skall en affärsmässig bedömning avgöra om produkten skall säljas till det marknadsgällande priset med lägre täckningsbidrag/täxkningsgrad som följd. I det senare fallet skall säljaren såväl som köparen först erhålla kompensation för sina direkta kostnader det vill säga 40 respektive 10. Därefter skall säljaren och köparen i förhållande till insats och risk erhålla andel ur det täckningsbidrag som därefter uppstår, i detta fall 100-(40+10)=50.


Rörelsekapital

Rörelsekapital

Allmänt Rörelsekapitalet utgör skillnaden mellan kortfristiga tillgångar minus kortfristiga skulder. Som nyckeltal uttrycker vi detta som procent av total omsättning. Vid kortare perioder än 12 månader måste omsättningen uppräknas till ett helårstal innan procentsatsen uträknas. För att kontrollera om det rörelsekapital som bindes i en verksamhet är för högt, lågt eller normalt, måste en beräkning göras utifrån det specifika företagets förutsättningar. Framförallt beroende på vad som är företagets normala betalningsvillkor till kunder och i vad mån man har tillgång till likvida medel genom att kunna utnyttja en checkräkningskredit som skuldmässigt är en långfristig skuld.

Normalt rörelsekapital Normalt rörelsekapital utgör det kapital man kan förvänta sig att företaget måste ha utifrån de specifika förutsättningar som gäller för just denna verksamhet. Skillnaden i behov av rörelsekapital mellan företagen i Nibe-gruppen är oftast beroende av kulturen kring betalningsregler och landets skattesystem. Nordeuropeiska länder har oftast betalningsvillkoret 30 dagar netto som standard, medan sydeuropeiska har något längre kredittid. Vissa länder har ett mer kontantinriktat system, innebärande att man har mindre möjlighet att finansiera rörelsekapitalbehovet med räntefritt kortfristigt kapital. Vid beräkning av normalt rörelsekapital och vid uppföljning av verkligt rörelsekapital är det lämpligt att indela de olika beståndsdelarna kortfristiga tillgångar och kortfristiga skulder i några undergrupper för att underlätta beräkningen. I Nibe-gruppens företag är det lämpligt med följande indelning, 1. + Kassa och bank 2. + Kundfordringar 3. + Varulager 4. + Övriga kortfristiga tillgångar 5. = Summa kortfristiga tillgångar 6. + Leverantörskulder 7. + Övriga kortfristiga skulder 8. = Summa kortfristiga skulder Rad nr 5 minus rad nr 8 utgör rörelsekapitalet.


Rörelsekapital

Kassa och bank Den som inte har tillgång till en checkräkning med kredit eller annan upplåningsmöjlighet under långfristigt kapital skall räkna med att det behövs likvida medel det vill säga en Kassa och Bank motsvarande 5% av en normal årsomsättning. Vid beräkning av normalt rörelsekapital skall procentsatsen för tillåten kassa och bank minskas med så många procentenheter som det finns tillgång på långfristigt kapital till exempel en checkräkning med kredit. Procentsatsen för kassa och bank kan inte bli lägre än noll även om ytterligare checkräkningskredit finns att tillgå. Exempel Årsomsättning = 1.000 Normal Kassa och Bank 5% = 50 Det finns en outnyttjad checkräkning att tillgå på 40. I detta fall skall Kassa och Bank sättas till 1% (50-40=10 i % av 1.000.

Kundfordringar I ett företag med en väl skött bevakning av kreditgivningen till kunder får man ändå räkna med ett visst överskridande av kredittiderna. Väl skött skall överskridandet genomsnittligt kunna hållas på en nivå motsvarande 15 dagar över företagets genomsnittliga normala lämnade betalningsvillkor. Om det genomsnittligt lämnade betalningsvillkoret är 30 dagar netto skall den genomsnittliga kredittiden inte behöva överstiga 45 dagar (30 + 15). Normalt behov av kundfordran framräknas som, (((Inhemsk del av årsomsättning + mervärdeskatt)+exportomsättning)/365dagar ) x 45

Varulager Kapitalbindningen i varulager är den del av rörelsekapitalet som ett företag till största delen själv styr över. Den beror till stor del på företagets egen skicklighet i att bedöma prognoser, göra sina produktionsupplägg, lägga ledtider, beställningspunkter och säkerhetslager samt optimalstyra inleveranser. I detta fall har NIBE Industrier en målsättning att en lageromsättningshastighet inte skall understiga 6,0 gånger om inte särskilt styrelsebeslut finns på att lageruppbyggnad skall ske. Om sådant beslut finns skall det i samband med beslutet också ha tagits ställning till vilket som är lägsta omsättningshastighet lagret får ha under lageruppbyggnaden. Formeln för beräkning av varulageromsättningshastigheten är, Beräkna årsomsättning / ((Varulager vid årets ingång + varulager vid periodens utgång)/2)


Rörelsekapital

Övriga kortfristiga tillgångar Övriga kortfristiga tillgångar kan variera mellan olika företag. Normalt består de av olika typer av interimsposter som i de flesta företag i Nibe-gruppen brukar motsvara 1-2% av en årsomsättning. Vid beräkning av normalt rörelsekapital erhålles den bästa hjälpen genom att undersöka hur historiken sett ut de senaste 3-5 åren.

Leverantörskulder Möjlig leverantörsskuld beräknas på ett liknande sätt som kundfordringar. Om betalningsvillkoret från leverantör normalt är 30 dagar netto blir beräkningen följande, ((Alla kostnader som erhålles på faktura under 1 år + mervärdeskatt)/365 dagar) x 30 Det är viktigt att företagen i Nibe-gruppen som lägst förhandlar sig till samma betalningsvillkor hos sina leverantörer som man normalt ger sina kunder.

Övriga kortfristiga skulder Övriga kortfristiga skulder kan variera mellan olika företag. Normalt består de av olika typer av interimsposter som i de flesta företag i Nibe-gruppen brukar motsvara 10-12% av en årsomsättning. Vid beräkning av normalt rörelsekapital erhålles den bästa hjälpen genom att undersöka hur historiken sett ut de senaste 3-5 åren. Övriga kortfristiga skulder som % av en årsomsättning är den post som kan variera mest mellan företagen i Nibe-gruppen, beroende på att vissa länder har en lagstiftning som är mer kontantinriktad och därmed inte ger möjlighet till samma uppbyggnad av interimsskulder.

Exempel En beräkning av normalt rörelsekapital ger följande vid nedanstående förutsättningar. Förutsättningar. Årsomsättning = 1.000 Materialkostnad = 400 Övriga driftskostnader som faktureras = 300 Procentsats för mervärdeskatt = 25 % Exportandel av omsättning = 25 % Normalt rörelsekapital Belopp Kassa och Bank 5,0 % av omsättning 50 Kundfordringar 45 dagar kredittid 146 Varulager 6,0 gånger omsättningshastighet 167 Övriga kortfristiga fordringar 1,0 % av omsättning 10 Leverantörskulder 30,0 dagar kredittid -72 Övriga kortfristiga skulder 11,0 % av omsättning -110 Rörelsekapital 191 Rörelsekapitalbehovet i exemplet ovan 191 uttryckt som procent av omsättningen skulle därmed bli 19,1 %. Om företaget i exemplet hade haft tillgång till en outnyttjad


Rörelsekapital

checkräkning med kredit på minst 50 redovisad under långfristigt kapital skulle procentsatsen för Kassa och Bank ha satts till noll. Normalt rörelsekapital skulle därmed ha blivit 14,1 % av omsättningen (19,1 – 5,0 = 14,1).

Sammanfattning

Kassa och Bank Behovet påverkas av möjligheten att kunna utnyttja en checkräkning med kredit.

Kundfordringar 1. Bedriv alltid en korrekt och kalendariskt styrd kravrutin. 2. Om möjligt tillämpa betalningsvillkor med kortare kredittid.

Varulager. 1. Minska antalet ledtidsdagar. 2. Förändra beställningspunkter och säkerhetslager. 3. Inleveranser från leverantörer i mindre partier men oftare.

Övriga kortfristiga fordringar. Ofta svår att påverka.

Leverantörskulder. Förhandla fram längsta möjliga kredittid utan räntedebitering.

Övriga kortfristiga skulder. Ofta svår att påverka. I en verksamhet utan tillgång till checkräkning med kredit och ett standard betalningsvillkor på 30 dagar netto gentemot både kund och leverantör, skall normalt rörelsekapital ligga inom intervallet 19 – 21 % av omsättningen. Om standard betalningsvillkor höjes med 30 dagar till 60 dagar gentemot både kund och leverantör men med övriga förutsättningar oförändrade det vill säga kassa 5%, varulageromsättningshastighet 6 gånger och övriga kortfristiga tillgångar respektive skulder 1% respektive 11%, skall normalt rörelsekapital ligga inom intervallet 22-25%.


Kassaflöde

Kassaflöde

Allmänt Vid INTERNA uppföljningar och presentationeer av kassaflödet skall detta vara indelat i sex grupper och med en ordningsföjd på dessa grupper som följer koncernens finansieringsprinciper och målsättningen för kassaflödet.Det är denna indelning och ordningsföljd som skall användas då genomgång av kassaflödet sker på styrelsesammanträden eller andra sammankomster där kassaflödet presenteras. Vid interna presentationer av kassaflödet skall jämförelsetal för relevanta perioder finnas. Samtliga tal finns att hämta i Frangorapporten ”Interim report”. Kassaflödesmodellen eller gruppindelningen är följande, 1. + Kassaflöde från löpande verksamhet 2. +/- Behov / förändring av rörelsekapital 3. - Amorteringar 4. - Utdelningar 5. - Investeringar 6. + Finansiering = Periodens kassaflöde

Kassaflöde från löpande verksamhet. Denna post torde i de flesta fall utgöra periodens resultat före bokslutsdispositioner med tillägg för avskrivningar som påverkat resultatet samt avdrag för periodens skatt.

Behov / förändringar av rörelsekapital. Rörelsekapitalet utgörs av kortfristiga fordringar minus kortfristiga skulder. Förändringen av rörelsekapitalet som kan vara positiv eller negativ utgöres av den skillnad som uppstår när rörelsekapitalet vid periodens utgång jämföres med rörelsekapitalet vid periodens ingång.

Amorteringar. I de flesta fall torde denna post innehålla amorteringar av långfristiga lån. Oftast är betalningsmottagare någon bank- eller annat penninginstitut.

Utdelningar Denna post torde i de flesta fall innehålla den aktieutdelning som sker till företagets ägare. För enskilda företag i NIBE Industrier koncernen är detta moderbolaget. Utdelningen är i sin bas framräknad som en procent som skall tillämpas på företagets resultat efter skatt.


Kassaflöde

Beräkning av procentsatsen är alltid baserad på de kassaflödesmässiga åtaganden som NIBE Industrier AB (moderbolaget) har som en följd av tillväxtplaner och åtagande gentemot aktiemarknaden.

Investeringar Investeringar kan vara av två slag, antingen investeringar i befintlig verksamhet eller investeringar genom förvärv av verksamheter. I båda fallen avser det investering i anläggningstillgångar. För de flesta företagen i koncernen torde de största beloppen vara investeringar i fastigheter och maskiner.

Finansiering För de flesta företag i koncernen torde denna post huvudsakligen bestå av upptagande av nya lån.

Målsättning Koncernens målsättning är att det kassaflöde som återstår efter grupp 4 Utdelningar skall vara positivt och täcka minst 50% av beloppet i grupp 5 Investeringar. Denna målsättning behöver inte uppnås varje enskilt år utan kan ses som ett genomsnitt över några år, eftersom ett enskilt år kan innehålla en speciell nyinvestering.


Koncernpolicy i vissa frågor


Policy för fullmakter och likvida medel

Firmateckning Bolagets firma tecknas i enlighet med registreringsbevis eller motsvarande om inte bolagets styrelse fattat beslut om annan teckningsrätt.

Fullmakter av allmän karaktär Fullmakter och teckningsrätter som utfärdas för personer utanför den legala firmateckningsrätten skall alltid vara med två personer i förening. Dessa fullmakter upprättas, undertecknas och förvaras av bolagets verkställande direktör. Det är verkställande direktörens skyldighet att omgående återkalla fullmakter när anställning upphör eller annan orsak påkallar återkallelse.

Fullmakter för elektronisk överföring av pengar utanför det egna företaget. Fullmakter för elektronisk överföring av pengar utanför det egna företaget skall alltid ske med två separata elektroniska signaturer. Två i förening gäller alltid oavsett vem som signerar. Att signering sker på rätt sätt bevakas via bankens system för de företag som är kopplade till koncernens huvudbank. I övriga företag i gruppen kontrolleras detta av företagets revisor som rapporterar avvikelser.

Likvida medel I koncernen tillämpas koncernkontoprincipen för checkräkningar. Det innebär att alla företag i gruppen vars checkräkning är kopplad till centralkonto skall överföra alla likvida medel till sin egen checkräkning och inte utföra egna placeringar av överskottslikviditet.



Finanspolicy Målet med NIBE Industrier-koncernens finanspolicy är att minimera riskexponeringen i koncernens affärstransaktioner och finansiella transaktioner. Följande riskområden finns i koncernens verksamhet: - Valutarisker - Ränterisker - Finansieringsrisker - Kreditrisker - Prisrisker

Valutarisker Med valutarisker menas de risker det innebär att valutakursförändringar negativt kan påverka koncernens resultat och ställning. Riskerna kan indelas i transaktionsrisker och omräknings-risker.

Transaktionsrisker

Med transaktionsrisker menas risker för valutakursförluster i löpande affärshändelser. Alla företag ingående i koncernen skall kurssäkra såväl investeringar som löpande försäljningar och inköp som sker direkt i utländsk valuta eller är knutna till förändringar i en utländsk valuta. Detta gäller även transaktioner med bolag ingående i den egna koncernen. Transaktioner mellan valutor som ingår i valutaunionen EMU behöver inte kurssäkras. Innan nytillkomna bolag kurssäkrar första gången skall samråd ske med ekonomiavdelningen för NIBE Industrier AB. Löpande affärshändelser skall terminssäkras på budgeterade (beräknade) valutaflöden efter en rullande 12-månadersplan. Terminssäkringen kan ligga mellan 60 -100% av beräknade flöden. Säkerhetsgraden i flödet avgör hur stor del av beloppet som skall säkras. Investeringar som sker i egna anläggningar, där objekten förvärvas i annat lands valuta skall kurssäkras så snart investeringen blivit godkänd. I de flesta fall avser nämnda objekt maskiner och inventarier. För svenska enheter gäller att så kallade "Valutakonton" skall öppnas i de valutor där regelbundna in- och utbetalningar eller stora in- eller utbetalningar förekommer. Överskott på t.ex. ett EUR-konto skall användas direkt för utbetalning i t.ex USD utan att gå via svenska kronor. Samma förfaringssätt skall tillämpas av utländska enheter där liknande system står till förfogande.



Effektiviteten i de säkringsåtgärder som företas ska utvärderas kvartalsvis genom att samtliga bolag i koncernen då rapporterar utfallet av sina åtgärder till koncernens ledning och styrelse.

Omräkningsrisker

Med omräkningsrisker menas risker för valutakursförluster vid omräkning av utländska enheters resultat- och balansräkningar till SEK. Koncernens resultat påverkas av valutakursförändringar genom valutaomräkning av utländska enheters resultaträkningar. Denna risk kan inte förebyggas på något sätt. Koncernens egna kapital påverkas av valutakursförändringar genom valutaomräkning av nettotillgångar i utlandet. Såväl direkta som indirekta investeringar i utlandet ska därför i möjligaste mån finansieras i samma valuta för att minimera dessa effekter.

Ränterisker Med ränterisk avses risken att förändringar i marknadsräntan påverkar koncernens räntenetto negativt. Hur snabbt en ränteförändring får genomslag i räntenettot beror på lånens räntebindningstid.

Räntebindningstider

Den genomsnittliga räntebindningstiden för lån i koncernen bör så långt möjligt balansera med de inkommande kassaflödenas bindningstid för att därigenom skydda mot förändringar av marknadsräntorna.

Finansieringsrisker Med finansieringsrisker menas risker för att svårigheter att finansiera koncernens verksamhet på kort och lång sikt kan medföra fördyringar. På lång sikt är det framför allt koncernens soliditet och förfalloprofilen på koncernens lån som är av betydelse, medan det på kort sikt är viktigast att följa utvecklingen av likviditeten.

Soliditet

Koncernens soliditet skall långsiktigt inte understiga 30 %.

Förfallotider för lån

Nettoupplåningen i koncernen ska i huvudsak vara långfristig. Den genomsnittliga tiden till lånens förfall ska inte understiga två år. Lånens förfallotider ska i möjligaste mån vara jämnt fördelade över tiden.



Likviditet

Disponibla likvida medel i koncernen ska inte annat än tillfälligt understiga 5 % av omsättningen för att säkerställa kortfristiga utflöden. Till disponibla likvida medel räknas även kortfristiga placeringar med hög likviditet. Disponibla likvida medel ska rapporters månadsvis till koncernens ledning och styrelse.

Kreditrisker Med kreditrisker menas att risker att motparter inte kan fullgöra sina åtaganden.

Kundkrediter

Krediter lämnade till kund ska alltid föregås av kreditprövning varvid den rating som visas ska vara kreditvärdig. Regelbundna kunder ska omprövas åtminstone en gång per år.

Finansiella placeringar

De företag i koncernen som är anslutna till centralkonto, skall placera all överskottslikviditet här. Företag i gruppen som inte är anslutna till centralkonto skall i första hand placera överskottslikviditeten genom omdisponering av egna externa långfristiga lån, i andra hand genom utlåning till andra företag i gruppen med externa upplåning och i sista hand placera överskottslikviditeten hos penninginstitut med säkerhet motsvarande bankinlåning.

Prisrisker Med prisrisker menas risker att marknadsvärden på varor eller tillgångar förändras på ett negativt sätt för koncernen.

Råvarupriser

Koncernens råvarupriser är i stor utsträckning beroende av metallbörsens utveckling. För att motverka effekterna av utvecklingen av enskilda valutor och marknader ska inköpsförfarandet i möjligaste mån globaliseras. Säkring av väsentliga råvarupriser genom råvaruderivat ska kontinuerligt övervägas.

Finansiella placeringar

Placeringar som görs ska alltid ske i finansiella instrument med hög säkerhet och hög likviditet för att minimera riskerna av förändringar i marknadspriser.



Policy för tjänsteresor

Allmänt. Denna policy gäller för medarbetare inom NIBE Industrier AB och dess dotterföretag. Vid tjänsteresa skall det färdsätt väljas som med hänsyn till restid, kostnad och miljö är mest effektivt. Varje resenär har ansvar för att tjänsteresan planeras efter detta. Tjänsteresa skall planeras i så god tid att om den beställs via resebyrå skall resebyrån ges möjlighet att undersöka och erbjuda olika alternativ. God framförhållning och samordning ger möjlighet att utnyttja speciallösningar till lägre pris. Ställ krav på de reseleverantörer som utnyttjas. Uppmana dem att vara aktiva i sökandet efter prisvärda biljetter och alternativa resvägar. Bokning av resa via resebyrå skall ske hos den reseleverantör som företaget har avtal med.

Färdsätt. Det färdsätt skall användas som med hänsyn till effektivitet, kostnad och miljö är bäst. Vid flygresor skall ekonomiklass väljas.

Hotell Koncernens policy är att hotellen skall vara ekonomiskt prisvärda och av acceptabel standard, dock högst trestjärniga. Även här gäller att bokning sker i god tid.

Hyrbil och taxi. I de situationer kollektivt resande inte är möjligt eller innebär stora olägenheter, som till exempel dåligt tidsutnyttjande, kan hyrbil eller taxi användas. Hyrbil får vara av högst mellanklass.

Bonus och liknande. Vissa leverantörer lämnar bonus och andra former av trohetsrabatter. Sådana ersättningar, poäng eller liknande som ”intjänats” genom resor i tjänsten får endast utnyttjas i samband med resor i tjänsten.

Semester och ledighet i anslutning till tjänsteresa. Anställd som beviljats semester eller är ledig (t.ex. en lördag eller söndag) i anslutning till en tjänsteresa skall själv stå för eventuella merkostnader som sammanhänger med att vistelsen varar längre tid än vad som krävs. Sådana kostnader skall regleras direkt med t.ex. resebyrån och får inte faktureras något företag ingående i koncernen.

Medföljande Personer (t.ex. make/maka/barn) som medföljer den anställde på dennes tjänsteresa men som inte själv reser för koncernen skall själv stå för sina kostnader). Sådana kostnader



skall regleras direkt med t.ex. resebyrån och får inte faktureras något företag ingående i koncernen.

Eget boende Om den anställde själv ordnar och bekostar boende under en tjänsteresa, som alternativ till att företaget står för kostnaden, ersättes detta av företaget mot uppvisande av kvitto.

Reseförskott. Reseförskott kan ges men endast i undantagsfall då särskilda skäl finns.

Kreditkort Företagets policy är att inte utfärda kreditkort i enbart företagets namn. Kreditkort som användes i samband med tjänsteresa skall vara privat. Det kan mycket väl framgå av kortet vem som är arbetsgivare. Kortföretagets faktura skall sändas till den privata adressen och betalas privat. Kostnader på denna faktura som avser tjänsteresa skall upptas på den reseräkning som lämnas efter resans slut. Till reseräkningen bifogas de kvitton som erhållits vid kortets användning. Bakgrunden till detta är att det alltför ofta blir en orimligt stor arbetsinsats för fakturakontroll- och lönekontor att avstämma fakturor, reseräkningar och kvitton som kommer oregelbundet och från olika håll. Ibland kan kvitton helt saknas, vilket innebär att utbetalningar av fakturor måste framflyttas med dröjsmålsränta som följd.

Reseförsäkring. Reseförsäkring skall tillhandahållas via företaget. NIBE Industrier har via koncernavtal tecknat en tjänstereseförsäkring som gäller samtliga anställda i koncernens skandinaviska företag. Övriga företag i koncernen är skyldiga att teckna tjänstereseförsäkring med ett LOKALT försäkringsbolag för sina anställda.

Ersättningar. Övriga utlägg tillhörande tjänsteresan som den anställde fått göra ersättes mot uppvisande av kvitto.

Attestering. Alla utlandsresor skall vara attesterad av närmaste chef innan resan beställs. Därutöver skall närmaste chef attestera alla reseräkningar efter avslutad resa.

Reserapport. Efter varje utförd utlandsresa skall reserapport inlämnas till närmaste chef.


Koncernpolicy i vissa frågor, endast svenska bolag


Policy för tjänstebilar

I de fall företaget ställer tjänstebil till förfogande gäller följande. Tjänstebilen skall vara av fabrikat med vilket koncernen har avtal. Tjänstebilen skall vara av person- eller kombivagnstyp. Upphandling sker via det enskilda företagets ekonomiavdelning. Upphandling kan ske av såväl ny som begagnad bil. För svenska enheter i koncernen har NIBE Industrier för närvarande avtal med Volvo och SAAB. Nuvarande avtal gäller bilar av senast utkomna årsmodell. För Volvo avser det ”Volvo V70” eller mindre modell och för SAAB ”Saab 9-5 Sedan Linear 2.0t” alternativt ”Saab 9-5 Sportcombi Linear 2.0t eller mindre modell. Fordonet är avsett för fullgörande av tjänsten men får av tilldelad förare användas för privat bruk. Fordonet skall vara i standardutförande. Fordonet kan förses med följande extra utrustning om det inte ingår i standard; - klimatanläggning motsvarande ECC - stöldlarm - konstantfarthållare - vinterdäck - radio av normal standard - dragkrok - skyddsmatta i bagageutrymme - gummimattor i kupéutrymme - metalliclack (gäller årsmodell från och med 2003) - aluminiumfälgar (gäller årsmodell från och med 2003) - automatisk växellåda (gäller årsmodell från och med 2005) - självreglerande stötdämpare (gäller årsmodell från och med 2005) - fabriksmonterad handsfree telefon (gäller årsmodell från och med 2005) - motorstyrka max 170 hk (gäller årsmodell från och med 2005) För affärsområdet NIBE Villavärme gäller att all svensk utesäljarpersonal skall ha Volvo V70 i metallic silver.



För de fabrikat som koncernen har avtal med, är varje årsmodell specificerad till modellbeteckning och extra utrustning. Specifikationen finns tillgänglig på företagets ekonomiavdelning. Den anställde kan inte genom privat tilläggsbelopp välja annan bil eller extra utrustning utöver den extra utrustning som anges ovan. Så kallade förmånsbilar, dvs exklusivare bilar men minst 5 år gamla, godkännes ej. I det fall företaget ställer bensinkort till förfogande skall all bensin debiteras via detta. Tjänstebilsinnehavaren svarar för att service och reparationer blir utförda vid avsedd tidpunkt. Kostnaden för detta debiteras företaget. Nytt fordon får inte maskintvättas de första 6 månaderna på grund av risken för repskador i lacken som inte fullt härdar förrän efter 6 månader. Tjänstebilsinnehavaren beskattas för värdet av körning för privat bruk enligt gällande skatteregler. Byte av tjänstebil sker när sådana behov påkallar det som alltför kostsamma underhåll, driftsosäkerhet och liknande. Byte sker i regel inte förrän minst 20.000 mils körning uppnåtts eller att bilen är minst 5 år gammal. Vid byte skall aktuell mätarställning redovisas. Vid försäljning av tjänstebil har den tidigare innehavaren ej förköpsrätt.

Mätarställning Mätarställningen skall avläsas av föraren den sista dagen i varje månad och inlämnas till företagets personal- eller ekonomiavdelning. Tjänstebilsinnehavaren skall lämna körjournal till företaget enligt löneavdelningens anvisade regler.



Pensionspolicy

1. Allmänt NIBE Industrier AB inklusive dotterbolagen i Sverige (nedan företaget) har som ambition att erbjuda de tjänstemän som omfattas av ITP-planens bestämmelser om s.k. alternativ ITP valmöjlighet när det gäller utformningen av den egna tjänstepensions-lösningen (s.k.”10 taggarlösning”). Anställd tjänsteman som har en pensionsmed- förande lön som överstiger 10 inkomstbasbelopp per år omfattas av alternativ ITP. Som stöd och hjälp vid utformning av tjänstepensionlösningar anlitar företaget försäkringsmäklare.

1.1 Tjänstegrupplivförsäkring, TGL Tjänstegrupplivförsäkring, TGL är tecknad och gäller för samtliga anställda tjänstemän. TGL är en livförsäkring som utfaller med ett engångsbelopp vid den försäkrades död. Förmånstagare är i nämnd ordning make/maka, barn eller föräldrar. Om annan förmånstagare önskas t.ex. sammanboende, skall det anges på särskild blankett. TGL utgår i form av ett grundbelopp som baseras på ålder och innevarande prisbasbelopp. Barntillägg utgår till barn under 20 år.

1.2 Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA Försäkringen är tecknad genom FORA och gäller samtliga anställda. TFA gäller för skador som orsakats av: - olycksfall i arbetet - färdolycksfall, dvs. olycksfall som inträffar under den vanliga färden till eller från

arbetet. Fr. o. m. 1 juni 1994 omfattas inte färdolycksfall av TFA om skadan täcks av trafikförsäkring.

- arbetssjukdom som varar mer än 90 dagar Ersättning lämnas för: - inkomstförlust - sjukvårdskostnader och andra utgifter - sveda och värk - framtida inkomstförlust - lyte och men - framtida kostnader - rehabilitering



- dödsfall (begravningskostnader, förlust av underhåll)

2. Pensionsplan för NIBE Industrier AB inklusive dotterbolagen i Sverige

2.1 Omfattning Anställda tjänstemän hos företaget omfattas av det mellan Svenskt Näringsliv och PTK träffade kollektivavtalet för tjänstemän avseende bl.a. pension enligt Industrins tjänstepensionsplan, ITP-planen.

2.2 Pensionsmedförande lön Med pensionsmedförande lön avses grundlön (fast månadslön x 12,2) samt genomsnittet av de tre senaste årens bonus eller tantiem om detta förekommer. Om bonus eller tantiem inte utgått under minst tre år bestämmer arbetsgivaren hur stor del av sådan lön som skall vara pensionsmedförande.

2.3 Sjukpension i ITP-planen Samtliga anställda tjänstemän som har fyllt 18 år och omfattas av ITP-planen har rätt till ITPs sjukpension. Sjukersättningens nivå baseras på pensionsmedförande lön vid sjuktillfället.

2.4 Tilläggspension i ITP-planen. Från 28-års ålder omfattas anställda tjänsteman vid företaget av tilläggspension i ITP- planen hos Alecta. Pensionens nivå baseras på pensionsmedförande lön och tjänstetid. ITP är förmånsbestämd, d v s man vet i förväg hur stor del av slutlönen som man kommer att få i pension. Pensionsåldern är normalt 65 år.

2.5 Kompletterande ålderspension, ITPK Från 28-års ålder börjar tjänsteman, som omfattas av ITP- planen, att tjäna in kom-pletterande ålderspension, s.k. ITPK. ITPK är en avgiftsbestämd pension. Premien motsvarar ca 2 % av lönen och betalas av företaget. Den anställde får själv inom vissa gränser välja hur avgiften skall förvaltas och hur försäkringen skall se ut. - man kan välja om avgiften bara skall användas till den egna ålderspensionen eller

om en del av avgiften skall användas till de närmaste vid dödsfall (= återbetalningsskydd eller familjeskydd)

- man kan välja mellan traditionell försäkring med ränta och återbäring eller fondförsäkring.



Fondförsäkring innebär att avgiften förvaltas i form av värdepapper, till exempel aktier. Om inget eget val görs, försäkras anställd enligt ITPKs grundskydd som för de flesta anställda inte är det bästa alternativet.

3. Alternativ ITP

3.1 Bakgrund Svenskt Näringsliv och Privattjänstemannakartellen (PTK) har träffat överenskommelser om nya regler för pensionslösningar avseende tjänstemän med lön överstigande 10 inkomstbasbelopp/år enligt lagen om allmän försäkring (2008 = 480 000 kr). De nya reglerna (alternativregler) innebär att arbetsgivare med verkan från 1990-07-01 kan träffa särskild överenskommelse med tjänsteman om annan pensionslösning avseende ålders- och familjepension på lönedelarna mellan 7,5 och 30 inkomst-basbelopp än den som annars skulle gälla. De nya reglerna gäller inte avseende förmåner som belöper på lönedel understigande 7,5 inkomstbasbelopp, kompletteringspension och sjukpension.

3.2 Tjänstemän som omfattas Anställda tjänstemän hos företaget med pensionsmedförande lön (2.2) överstigande 10 inkomstbasbelopp/år vid ingången av år 2004 eller därefter har, efter överenskommelse med arbetsgivaren, möjlighet att istället för pension enligt ITP-planens huvudregler, erhålla pensionsrätt enligt planens alternativregler. För inkomster över 30 inkomstbasbelopp gäller särskilt avtal.

3.3 När tjänsteman valt alternativ ITP Anställd som träffar överenskommelse med arbetsgivaren om tillämpning av alternativ pensionslösning äger, så länge anställningen hos arbetsgivaren består, inte rätt att återgå till tidigare tillämpad pensionslösning. Det som nu sagts gäller även om den pensionsmedförande lönen senare skulle komma att understiga 10 inkomstbasbelopp/år. Den anställde som har valt alternativ ITP tar eget ansvar för konsekvenserna av sitt val vad avser utformningen av pensionslösning, förvaltningsform och pensionsnivå. I och med valet av alternativ ITP upphör möjligheten till slutbetalning av ITP-planens förmåner vid pensionsavgång efter 62-års ålder.



4. Alternativ pensionslösning

4.1 Val i samarbete med försäkringsmäklare Alternativ pensionslösning enligt punkt 3 ovan kan genomföras i samarbete med försäkringsmäklaren. Försäkringsmäklaren kan därvid även lämna aktuella tjänstemän pensionsrådgivning avseende såväl annan eventuell tjänstepension som privata personförsäkringar. Av rådgivningen skall klart framgå om byte från traditionell ITP till alternativ ITP är lämplig eller inte för enskild anställd. Alternativ ITP är normalt premiebestämd, det vill säga pensionens storlek är inte känd från början utan beror bland annat på premiens storlek, hur pengarna förräntas och försäkringsbolagens avgifter. Alternativ ITP kan tecknas som traditionell försäkring eller fondförsäkring.

4.2 Överenskommelse om alternativ pensionslösning Sedan pensionsrådgivning enligt punkt 4.1 ovan har lämnats, skall överenskommelse mellan den anställde och företaget träffas om att alternativ pensionslösning har valts. Den framtagna alternativa pensionslösningen tryggas genom att försäkringsmäklaren upphandlar den för den anställde individuellt bäst anpassade tjänstepensions-försäkringen (traditionell- eller fondförsäkring) hos Skandia, SEB Trygg Liv, SPP Liv, Länsförsäkringar och Danica.

4.3 Kostnadsneutralitet Alternativ pensionslösning enligt denna punkt skall finansieras av företaget med de premier som skulle ha betalats på lönedel över 7,5 basbelopp om den anställde hade stått kvar i ITP-planen och därvid tillämpat planens huvudregler.

4.4 Avdragsgill premie för företaget Företagets kostnader för tryggande av alternativ pensionslösning enligt denna plan skall vara avdragsgilla enligt kommunalskattelagens regler om avdrag för kostnader för förmåner enligt allmän pensionsplan(huvudregeln) eller alternativregeln.

4.5 Tjänstemän med tidigare individuell tjänstepensionslösning Anställda med tidigare individuell tjänstepensionslösning har möjlighet att få pensionsrådgivning genom försäkringsmäklaren. Sådan arbetstagare äger rätt att lägga den tidigare pensionslösningen till grund för alternativ pensionslösning enligt denna punkt. Kostnadsneutralitet skall gälla för företaget.



5. Tecknande av pensionsförsäkring genom löneavstående

5.1 Allmänna förutsättningar Anställd ges genom 5.2 nedan möjlighet att avgöra relationen mellan pensionspremier och lönenivå. Syftet är att den anställde avstår en del av sin lön idag för att senare ta ut den som förstärkt pension. Vid löneavstående för tecknande av ytterligare pensionsförsäkring betalar företaget ett tillägg på premien som motsvarar skillnaden mellan arbetsgivaravgift och löne- skatt (2008 = 6,56%). Om löneskatter eller liknande förändras kommer detta att revideras. En förutsättning för att anställd skall få avstå lön mot att företaget betalar tjänstepensionspremien är att denna pensionslösning innebär kostnadsneutralitet för företaget.

5.2 Anställd med lön överstigande 10 inkomstbasbelopp/år Anställd med lön överstigande 10 inkomstbasbelopp/år (2008=480 000 kr) ges möjlighet att välja att avstå lön, mot att företaget betalar premien för utökat pensionssparande. Maximal löneväxling begränsas till maximalt 10 % av kontant bruttolön. Total premie inklusive premie till ITP eller alternativ pensionslösning får ej överstiga 35% av pensionsmedförande lön under aktuellt räkenskapsår eller 10 prisbasbelopp. Anställd får fritt välja förvaltningsform (traditionell- eller fondförsäkring). Anställd kan också fritt välja om pensionssparandet skall innehålla familjepension, eller återbetalningsskydd till efterlevande vid anställds dödsfall eller om sparandet skall vara en ren ålderspension utan någon form av familjeskydd. Försäkringsbolag som får anlitas av anställd för ”löneavståendeförsäkring” är Skandia, SEB Trygg Liv, SPP Liv, Länsförsäkringar och Danica. Ändring av löneväxling kan ske en gång per år. Anmälan skall göras senast den 1 maj. Undantag från ovanstående görs för nyanställda.

5.3 Lön anmäld till Alecta efter löneavstående Företaget skall för anställd som enligt 5.2 avstår lön, fortsätta att anmäla pensions-medförande lön till Alecta på samma nivå som om inte löneavstående skett för anställd. Detta innebär att ingen lönereducering sker för anställd i företaget vid anmälan om pensionsmedförande lön.



6. Försäkringsbesked Försäkringsmäklaren skall administrera försäkringsbesked avseende alternativ tjänstepension. Försäkringsbeskeden skall, genom försäkringsmäklarens försorg, en gång årligen lämnas till den anställde. Beskedet skall därvid utvisa ålders-, familje- och sjukpensionsförmåner, samt på vilket sätt de utbetalas (engångsbelopp eller löpande).

7. Överlåtelse av försäkring Om anställningen upphör har den anställde rätt att överlåta alla sina tjänstepensions-försäkringar (där detta är möjligt) till ny arbetsgivare eller till sig själv.

8. Försäkringsmäklare Företaget har träffat avtal med försäkringsmäklare Max Matthiessen Liv och Finansmäklare AB när det gäller utformning av pensionslösningar enligt ovanstående policy. Adressen till mäklaren är: assistent/förv.mäklare: Bengt Göransson Anette Rosvall tel.: 040 – 101017 St Nygatan 30 211 37 Malmö tel.: 040 – 101013 fax.: 040 – 230010 e-mailadress: [email protected] NIBE Industrier AB 2004-03-26 Gerteric Lindquist

Ekonomihandbok NIAB svensk version · Gewerbzentrum Arova, Winterthurestrasse Gahberggasse 11 CH...

Documents

Transcript of Ekonomihandbok NIAB svensk version · Gewerbzentrum Arova, Winterthurestrasse Gahberggasse 11 CH...