Effekter av manuell terapi på cervikogen...

Effekter av manuell terapi på cervikogen

huvudvärk

Fredrik Widerstrand

Fysioterapi, magister

2017

Luleå tekniska universitet

Institutionen för hälsovetenskap

1 Fredrik Widerstrand Leg. Sjukgymnast

Luleå tekniska universitet

Institutionen för hälsovetenskap

Avdelningen för hälsa och rehabilitering

Effekter av manuell terapi på cervikogen huvudvärk

The effects of manual therapy on cervicogenic headache

Författare: Fredrik Widerstrand

Handledare: Lars Nyberg, professor

Examinator: Katarina Mikaelsson, universitetslektor


Sammanfattning

Bakgrund: Huvudvärk är väldigt vanligt och har en komplex problematik. Över 90% av alla

kvinnor och 75% av alla män mellan 20-30 år drabbas då och då av huvudvärk. Huvudvärk

kan bero på flera olika orsaker/diagnoser som alla behöver behandlas olika. Huvudvärk av

spänningstyp, migrän och cervikogen huvudvärk är associerade med en hög känsla av lidande

och en hög socioekonomisk kostnad. Metod: Det här är en litteratursammanställning som

sammanställer evidensen av manuell terapi för patienter med cervikogen huvudvärk. Totalt

tolv studier ansågs vara relevanta för studien och granskades efter PEDro-skalan och

GRADE. Sju studier undersökte effekter av manipulation, tre effekter av mobilisering, två

effekter av käkledsbehandling, en effekter av triggerpunktsbehandling, en effekter av

stabilitetsträning med biofeedback och två undersökte effekter av kombinationsbehandlingar.

Resultat: De randomiserade och kontrollerade studierna ger medelhöga till hög evidensnivå

för att manuell terapi och då framför allt manipulation, mobilisering och nackstabiliserande

träning med biofeedback, har smärtlindrande effekt på cervikogen huvudvärk. Resultaten är

dock svåra att sammanställa, eftersom behandlingsmetoderna kontrolleras mot varierande

interventioner. En studie använde en ren kontrollgrupp, två jämförde med placebo och övriga

studier jämförde mot annan intervention. Konklusion: Resultaten pekar mot att mobilisering

och manipulation har måttligt stark evidens på smärtintensitet, frekvens och duration på

patienter med cervikogen huvudvärk, men att evidensen på funktionsnivå i dagens läge kan

ses som mer begränsade eller otillräckliga. För att få bättre evidens och mer jämförbara

studier bör interventionerna och effektmåtten standardiseras. För att kunna ge denna

patientgrupp optimal behandling behövs mer forskning på noggrannare diagnostisering och

behandling.

Keywords: Cervicogenic headache, manual therapy, manipulation, mobilization, pain


Abstract

Background: Headache is very common and has a complex problem. Over 90% of all

women and 75% of all men between 20-30 years suffers from headaches. Headache may due

to several different causes/diagnoses that all need to be treated differently. Tension type

headache, migraine and cervical headache is associated with a high sense of suffering and a

high socio-economic cost. Method: This is a review article compiling the evidence of manual

therapy for patients with cervical headache. A total of twelve studies were considered

relevant for the review. Seven studies investigated effects of manipulation, three effects of

mobilization, two effects of jaw treatment, one effects of trigger point treatment, one effects

of stability training with biofeedback and two investigated the effects of combined

treatments. Results: The randomized and controlled studies provide moderate to high

evidence that manual therapy and above all manipulation, mobilization and neck stabilizing

exercise with biofeedback have pain relieving effects on cervical headache. However, the

results are difficult to compile because treatment methods are controlled against varying

interventions. One study used a clean control group, two compared to placebo and other

studies compared to other interventions. Conclusion: The results suggests that mobilization

and manipulation have moderately strong evidence of pain intensity, frequency and duration

in patients with cervicogenic headache, but in today's mode, the evidence on functional levels

can be seen as more limited or inadequate. In order to obtain better evidence and more

comparable studies, interventions and efficacy measures should be standardized. In order to

provide optimal treatment for this patient group, more research is required on more thorough

diagnosis and treatment.

Keywords: Cervicogenic headache, manual therapy, manipulation, mobilization, pain


Innehållsförteckning

Sida

Försättsblad 1

Sammanfattning 2

Abstract 3

Innehållsförteckning 4

Bakgrund 5

Syfte 7

Frågeställningar 7

Metod 8

Datainsamling 8

Dataanalys 9

Etiska överväganden 9

Resultat 9

Mobilisering vid cervikogen huvudvärk 10

Manipulation vid cervikogen huvudvärk 11

Diskussion 14

Konklusion 17

Implikation 18

Referenser 19

Bilaga 1: PEDro evidensgraderingsskala

Bilaga 2: Poänggradering enligt PEDro


Bilaga 3: Appendix (DIKE samt effektmått och Pedro gradering)

Bakgrund

Huvudvärk är väldigt vanligt och har en komplex problematik. Över 90% av alla kvinnor och

75% av alla män mellan 20-30 år drabbas då och då av huvudvärk (1). Med ökad ålder avtar

förekomsten av huvudvärk och efter 70 års ålder rapporterar endast 50% av kvinnorna och

25% av männen huvudvärk (1). Huvudvärk kan bero på flera olika orsaker/diagnoser som alla

behöver behandlas olika. De mest vanliga orsakerna till huvudvärk är spänningshuvudvärk

och migrän. Det finns dock andra orsaker som t.ex. Hortons huvudvärk, huvudvärk sekundär

till trauma, sekundär till kraniella eller cervikalt vaskulära sjukdomar, temporalisartrit, pga.

överanvändning av läkemedel eller överansträngning (2). Den allra vanligaste typen av

huvudvärk är spänningshuvudvärk, som på senare år fått namnet huvudvärk av spänningstyp.

Över två miljoner svenskar får huvudvärk av spänningstyp varje vecka och så många som

halva befolkningen någon gång i månaden (3). Huvudvärk av spänningstyp, migrän och

cervikogen huvudvärk är associerade med en hög känsla av lidande och en hög

socioekonomisk kostnad (4). Vårdguiden rekommenderar patienter med svåra besvär av

huvudvärk att vända sig till fysioterapeut för hjälp till självhjälp eller behandling (5).

År 1988 klassificerade International Headache Society (IHS) cervikogen huvudvärk som en

huvudvärksdiagnos (6). Denna typ av huvudvärk har symtom jämförbara med huvudvärk av

spänningstyp och migrän med aura (7). Cervikogen huvudvärk nämns väldigt sällan i den

svenska diagnostiken, utan verkar innefattas i diagnosen huvudvärk av spänningstyp.

Cervikogen huvudvärk är en vanlig form av huvudvärk som drabbar 2-5% av jordens

population och 17-18% av de som frekvent drabbas av huvudvärk. Den är mest vanlig bland

medelålders kvinnor (8). Prevalensen av cervikogen huvudvärk har hos WAD (whiplash

assossiated disorder) patienter med huvudvärk har rapporterats så högt som 53% (9). The

International Classification of Headache Disorders definierar cervikogen huvudvärk som en

huvudvärk orsakad av en dysfunktion i halsryggraden och dess komponenter kotor, diskar

och/eller dess mjukdelar, oftast med men inte nödvändigtvis kombinerad med nacksmärta

(10). Biondi definierar cervikogen huvudvärk som huvudvärk pga. refererad smärta från

halsryggen (11). Dominanta kännetecken på cervikogen huvudvärk inkluderar oftast:

unilateral huvudvärk som kan men inte behöver byta sida, ökad värk vid pressur på ipsilateral

sida i övre delen av nacken, nedsatt cervikal rörlighet och att obekväma och kvarhållna


nackrörelser är triggande av huvudvärksattacker (9,12). Den beskrivs även som en ensidig,

kronisk huvudvärk i samband med en muskeloskeletal dysfunktion i nacken (13). Värken

startar i nacken eller suboccipitalt och kan sedan sprida sig till andra delar av huvudet (14).

Typiskt för denna typ av huvudvärk är också symtom som smärta och nedsatt rörlighet i

nacken samt palpationssmärta i paraspinal vävnad (15).

Cervikogen huvudvärk diagnostiseras vanligtvis med manuella metoder eller

interventionsdiagnostik (9). Vid interventionsdiagnostik använder de sig av läkemedel t.ex.

via nervblockader för att bestämma en struktur i nacken som provocerar smärta. Total

smärtlindring efter en nervblockad stärker diagnostiken av cervikogen orsak (9). För manuell

diagnostik av cervikogen huvudvärk används kriterier satta av IHS. Jull med medarbetare har

studerat ett kluster av manuella undersökningsmetoder med väldigt god evidens för att

diagnostisera cervikogen huvudvärk. Vid kombinerade tester av smärtande leddysfunktion

mellan C0-C4, nedsatt aktiv nackextension, nedsatt muskelstyrka i nacken och ett positivt

svar vid ett Cervikokranialt flexionstest har det 100% sensitivitet och 94% specificitet för

cervikogen huvudvärk jämfört med huvudvärk av spänningstyp, migrän och kontroll (16),

vilket senare har bekräftats av Amiri med medarbetare (17). En annan vanlig manuell metod

för att diagnostisera cervikogen huvudvärk är ett cervikalt flexionsrotationstest som enl. Hall

och medarbetare har en sensitivitet på 89 % och specificitet på 88 % för cervikogen

huvudvärk refererad från dysfunktion på C1-C2 nivå (18,19).

Ett problem med att cervikogen huvudvärk och huvudvärk av spänningstyp ofta verkar

blandas ihop är att symtomen är olika och de bör behandlas olika (2,15,20,21,22,23). Flera

olika manuella behandlingsmetoder föreslås som behandlingsalternativ för huvudvärk av

spänningstyp och cervikogen huvudvärk: spinal manipulation, massage, stretching, myofaciell

injektion, dry needling, spinal mobilisering eller neuromuskulära tekniker (24).

Rekommenderad behandling av huvudvärk av spänningstyp är avslappningsövningar, anti-

stressträning, ergonomiska instruktioner, kroppskännedoms övningar, fysisk träning, TENS

(Transkutan elektrisk nervstimulering), akupunktur, massage, värme/ kylbehandling eller

kognitiv beteende terapi (2,15). Rekommenderad behandling för cervikogen huvudvärk är

NSAID (Non Steroid Anti Inflammatory Drugs) preparat, injektioner, nackövningar, spinal

manipulation, spinal mobilisering, massage och multimediala behandlingsmetoder

(20,21,22,23). I en Australiensisk undersökning rapporterades att spinal mobilisering och eller

manipulation troligtvis är de manuella terapier som används mest av fysioterapeuter (25).


Resultaten av manipulation i en litteraturstudie angående huvudvärk av spänningstyp är

inkonsekventa för spinal manipulation (26). Nuvarande evidens stöder inte användandet av

spinal manipulation för migränpatienter (27). Men vid cervikogen huvudvärk har vissa

positiva resultat för spinal manipulation kunnat bevisas (28).

I fysioterapiprocessen försöker en fysioterapeut att genom anamnestagning, aktiva och

passiva rörelser samt mer specifika tester om möjligt ställa en diagnos och om inte annat hitta

en funktionsdiagnos för att sedan behandla besvären och utvärdera behandling (29). Jag

upplever att många patienter som kommer till mig i min kliniska verksamhet söker hjälp för

att de har spänningshuvudvärk eller migrän, men besvären kan ofta reproduceras från övre

nackleder och/eller från triggerpunkter i nackmusklerna. Jag tycker att det är viktigt att

subgruppera vissa diagnoser däribland huvudvärks diagnoser för att kunna ge adekvat

behandling och snabbare kunna minska patienternas lidande. I denna process tror jag att

fysioterapeuter har en viktig roll.

Cervikogen huvudvärk behandlas både farmakologiskt och konservativt. Dessa konservativa

behandlingsmetoder medför liten risk för skada, trots att cervikal manipulation varit

omdiskuterad som riskfaktor för stroke, vilket egentligen motbevisats redan 2008 av Cassidy

med medarbetare (30). Om de konservativa behandlingsmetoderna har god bevisad effekt på

cervikogen huvudvärk så bör den behandlingsformen utföras initialt för att minska risk för

eventuella biverkningar av läkemedel. Uppkomsten till cervikogen huvudvärk kan bero på

flera orsaker/strukturer (10). För att kunna behandla på strukturell nivå, bör undersökning ske

på strukturell nivå. Fysioterapeuten har goda kunskaper för att kunna diagnostisera (16,17)

och behandla denna typ av huvudvärk (26).

Syfte

Att undersöka vilket vetenskapligt stöd det finns för manuell behandling på cervikogen

huvudvärk hos vuxna personer.

Frågeställningar

Vilka olika typer av manuell behandling är utvärderad på cervikogen huvudvärk?


Vilken typ av manuell behandling har bäst effekt på cervikogen huvudvärk?

Metod

Datainsamling

En systematisk litteratursökning utfördes 2017-02-05 i databaserna PubMed, PEDro och

Cochraine med syfte att kritiskt granska effekterna av manuell terapi på personer med

cervikogen huvudvärk. Följande MESH-termer användes: cervicogenic headache AND

manual therapy AND pain. Sökningen filtrerades till de studier som var randomiserade och

kontrollerade vilket resulterade i 20 träffar (se tabell 1). Alla undersökta artiklar hittades i

PubMed, övriga databaser bidrog endast med dubbletter.

Tabell 1: Artikelsökning PubMed

Databas Sökord Begränsningar Antal träffar

Relevanta artiklar

PubMed 20170205

Cervicogenic headache

1122

And manual therapy

109

And pain 85

RCT 20 12

RCT= randomiserad kontrollerad studie

Som modell för avgränsning av problemet och strukturering av frågeställningar används

DIKE-modellen (se tabell 2). DIKE står för diagnos, intervention, kontroll och effektmått

(31).

Tabell 2: DIKE

Diagnos Intervention Kontroll Effektmått

Cervikogen huvudvärk,

ålder 18- 64 år.

Manuell terapi Annan behandling, kontroll och

placebo

Smärta

Åtta artiklar exkluderades, fyra för att inte fanns att tillgå i full text, två för att de var skrivna

på kinesiska, en för att den undersökte patienters förväntan på behandling och en för att den

fokuserade på nack- och skuldersmärta. Vilket gjorde att tolv relevanta artiklar inkluderas i

studien (Se tabell 1).


Alla studier undersökte effekter av olika manuella behandlingsmetoder som mobilisering,

manipulation, triggerpunktsbehandling, massage, guidad nackstabilitetsträning. Som kontroll

användes en annan manuell behandlingsmetod, placebo (sham) eller kontrollgrupp (som inte

fick behandling). Alla studier undersökte någon form av effekt på smärta eller funktion.

Försökspersonerna i de tolv studerade artiklarna var av blandat kön, både män och kvinnor

mellan 18-65 år. Intensiteten och durationen av interventionerna varierade stort mellan

studierna, från tre gånger under en vecka till en gång om dagen i ett år.

Dataanalys

Som kvalitetsgranskning av varje enskild artikel användes Pedro-skalan (32). Skalan

innehåller elva olika kriterier och kan ge högst elva poäng, ju högre poäng desto bättre

kvalitet (se bilaga). Frågorna är konstruerade så att det önskvärda svaret på respektive fråga

är” ja”. Varje punkt i skalan finns beskriven i text där det väl beskrivet står vad som behövs

för att uppfylla kriteriet. Kvalitetsgranskning av artiklar är en förutsättning för att ta reda på

studiernas tillförlitlighet (32).

För att slutligen sammanföra evidensbilden i de sorterade behandlings- och kontrollgrupperna

användes GRADE (31). GRADE:s evidensgradering bygger på en fyrgradig skala från stark,

måttlig och lågt, till mycket lågt underlag. Ett starkt vetenskapligt underlag är så stabilt att det

är liten risk för att ny forskning kommer att komma fram till nya slutsatser (31).

Etiska överväganden

Då detta är en empirisk studie behövs ingen etisk ansökan, men studien visar hänsyn till

originalförfattare och all fakta refereras korrekt och plagiat förekommer inte. Alla artiklar är

noggrant utvalda för att ge ett så rättvist resultat som möjligt. Alla studerade artiklar är

godkända av etisk kommitté.

Resultat

Alla tolv studerade artiklar (33,34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44) undersökte effekten

av manuell terapi på patienter med diagnosen cervikogen huvudvärk och jämförde effekterna


med alternativ intervention, placebo eller kontroll. De utvärderade behandlingsmetoderna är

manipulation, mobilisering, nackstabilitetsträning med biofeedback, käkledsbehandling och

triggerpunktsbehandling,

Fem artiklar blev bedömda med högt bevisvärde och sju artiklar bedömdes att ha medelhögt

bevisvärde enligt PEDro-skalan (se bilaga 2).

Mobilisering vid cervikogen huvudvärk

Tre artiklar har studerat smärt- och funktionseffekter av cervikal mobilisering på patienter

med cervikogen huvudvärk (37,40,41). Två studier kontrollerade mobiliseringseffekter mot

placebo (40,41) och en mot annan intervention (37). Se tabell 3.

Tabell 3: Mobiliseringseffekter

Mobilisering Smärteffekt Funktionseffekt

Vs kontroll/placebo Reid (40) Reid (40)

Hall (41)

Vs annan intervention

Massage Youssef (37) Youssef (37)

Två artiklar studerade smärteffekter. I artikeln gjord av Reid med medarbetare (40) beskriver

de att mobilisering med fyra till sex behandlingar, SNAG (Sustained Natural Apophyseal

Glide) C1-2 ger bättre smärtlindring (p<0,001) vid sex veckors uppföljning jämfört med

placebolaser. Vid 3 månaders uppföljning var det ingen skillnad mellan grupperna gällande

smärtintensitet. I den andra artikeln undersökte Youssef med medarbetare (37) effekten av

mobilisering på smärta jämfört med massage. De såg i den studien att mobilisering av övre

nackleder hade signifikant bättre effekt på smärtintensitet, duration samt frekvens av

cervikogen huvudvärk p<0,05.

Tre artiklar studerade mobilisering på funktionsnivå. Hall med medarbetare (41) undersökte

funktionseffekter på patienter som själv mobiliserat en gång om dagen under ett år med

SNAG (Sustained Natural Apophyseal Glide) av C1-C2 jämfört med sham. Mobilisering ger

signifikant bättre rörelseökning vid ett flexionsrotationstest (p<0,001) och en större

förbättring på headache severity index än placebo både vid 4 v och 12 mån uppföljning

(p<0,001) (41) (se tabell 5). Youssef med medarbetare (37) såg inga skillnader mellan

mobilisering och massage på NDI (neck disability index) och Reid (40) kunde inte se några

effekter på aktiv nackrörlighet mellan mobilisering och placebo laser.


Tillsammans visar de här tre studierna att mobilisering verkar ha en stark smärtlindrande

effekt på cervikogen huvudvärk jämfört med placebo och mot massage i alla fall på kort sikt

(37,40), se tabell 4. Reid (40) och Youssef (37) med medarbetare kunde se en signifikant

smärtlindring vid sex veckors uppföljning. Bara Reids (40) artikel gjorde uppföljning efter tre

månader och då fanns det inga skillnader mellan de studerade grupperna.

Tabell 4: GRADE gradering av mobiliseringseffekter på smärta

Stu

die

r

Patie

nte

r

Desig

n

Stu

die

kvalite

t

Övere

ns-

Stä

mm

els

e

Över-

förb

arh

et

Op

recis

da

ta

Pu

blik

atio

ns

bia

s

Effe

kts

torle

k

Do

s-re

sp

on

s

Fö

rväxlin

gs

fakto

rer

2 (37,40) N=70

RCT

-1*

0

0

0

0

0

0

0

N= antal försökspersoner, *en studie saknade blindning (37)

Effekten av mobilisering på funktionsnivå är begränsad till otillräcklig (se tabell 6). Daglig

självmobilisering verkar kunna bibehålla effekt på nackrörligheten i upp till tolv månader

(41). Medan en kortare intervention med mobilisering på fyra till sex veckor inte verkar ha

någon bättre effekt på NDI jämfört med placebo laser (40) eller på aktiv nackrörlighet jämfört

med massage (37). Se tabell 5.

Tabell 5: GRADE gradering av mobiliserings effekter på funktion S

tud

ier

Patie

nte

r

Desig

n

Stu

die

kvalite

t

Övere

ns-

Stä

mm

els

e

Över-

förb

arh

et

Op

recis

da

ta

Pu

blik

atio

ns

bia

s

Effe

kts

torle

k

Do

s-re

sp

on

s

Fö

rväxlin

gs

fakto

rer

3 (37,40,41)

N=102

RCT

-2*

-1**

0

0

0

0

0

0

N= antal försökspersoner,*en studie saknade blindning (37), stort bortfall i kontrollgrupp

(41), **resultaten pekar i olika riktningar

Manipulation vid cervikogen huvudvärk

Fem artiklar studerade effekter på smärta och funktion av manipulation (33,39,42,43,44). Två

artiklar jämförde manipulation mot kontroll och/eller placebo (43,44). Tre artiklar jämför


manipulation mot annan intervention (33,39,43). En artikel kontrollerade effekter på dosering

av manipulation på smärta (42). Se tabell 6.

Tabell 6: Manipulationseffekter

Manipulation Smärteffekt Funktionseffekt

Vs. Kontroll/placebo Jull (43) Whittingham (44)

Jull (43)

Vs. Annat

Massage Haas (39)

Nackstabilitetsträning Jull (43) Jull (43)

Mobilisering + nackstabilitetsträning

Dunning (33) Dunning (33)

Manipulation + nackstabilitetsträning

Jull (43) Jull (43)

Dosering av manipulation Haas (42) Haas (42)

Tre artiklar studerade smärteffekter. Jull med medarbetare (43) visar i sin studie att

manipulation har smärtlindrande effekt p<0,001 och en minskad frekvens av huvudvärk

P<0,01 jämfört med kontroll. När de jämför manipulation med nackstabilitetsträning med

biofeedback eller med en kombinationsbehandling av manipulation och nackstabilitetsträning

med biofeedback är effekterna de samma (43). Haas är med medarbetare (39) bevisar i sin

studie att nackmanipulation har bättre effekt än lätt massage på smärta P<0,05. Dunning med

medarbetare (33) beskriver att nack- och bröstryggsmanipulation har bättre effekt på

smärtintensitet samt på frekvens och duration av cervikogen huvudvärk jämfört med

mobilisering i kombination med nackstabilitetsträning p<0,001.

Tre artiklar studerade manipulation på funktionsnivå. Whittingham med medarbetare (44)

visar i sin studie att manipulation ger bättre aktiv nackrörlighet jämfört med kontroll. Jull med

medarbetare (43) visar i sin studie att nackstabilitetsträning med biofeedback har bättre effekt

på CCF test (cervikokranialt flexion test) jämfört med manipulation och de visar även att

manipulation inte har mer effekt på CCF test än kontroll. Samma studie (4) jämför även

kombinationen manipulation och nackstabilitetsträning med biofeedback mot enbart

nackstabilitetsträning med biofeedback och det ger ingen signifikant skillnad vid ett CCF test.

Dunning med medarbetare (33) ser i sin studie att nack- och bröstryggsmanipulationer

signifikant förbättrar NDI hos patienter med cervikogen huvudvärk jämfört med

kombinationsbehandling av mobilisering och nackstabilitetsträning.


En artikel har studerat dosförhållande av manipulation (42). Haas och hans medarbetare ser

att 3-4 manipulations behandlingar i veckan under tre veckor ger större smärtlindring och en

förbättring på MVK (Modifierad von Korff) disability scale headache jämfört med en

manipulationsbehandling i veckan under 3 veckor.

Tillsammans visar de här studierna att manipulation verkar ha en stark smärtlindrande effekt

på smärtintensitet samt frekvens och duration av cervikogen huvudvärk jämför med kontroll,

massage och kombinationsbehandling av mobilisering och nackstabilitetsträning (33,39,43) se

tabell 7. I jämförelse med nackstabilitetsträning med biofeedback är effekterna på smärtnivå

desamma (43).

Tabell 7: GRADE gradering av manipulationseffekter på smärta

Stu

die

r

Patie

nte

r

Desig

n

Stu

die

kvalite

t

Övere

ns-

Stä

mm

els

e

Över-

förb

arh

et

Op

recis

da

ta

Pu

blik

atio

ns

bia

s

Effe

kts

torle

k

Do

s-

resp

on

s

Fö

rväxlin

gs

fakto

rer

3

(33,39,43)

N=237

RCT

-1*

0

0

0

0

0

0

0

N= antal försökspersoner, *ingen av studierna har blindade försökspersoner eller terapeuter

Effekten av manipulation på funktionsnivå är begränsade (se tabell 8). Manipulation har bättre

effekt på den aktiva nackrörligheten jämfört med kontroll (44) och manipulation har bättre

effekt på NDI jämfört med en kombinationsbehandling av mobilisering och

nackstabilitetsträning (33). Men manipulation är inte bättre än stabilitetsträning av nacken

med biofeedback eller kontrollgrupp vid utvärdering med CCF test (43). Effekterna på ett

CCF test blir inte bättre för att manipulation utförs som en tilläggsbehandling till

nackstabilitetsträning med biofeedback (43).


Tabell 8: GRADE gradering av manipulationseffekter på funktion.

Stu

die

r

Patie

nte

r

Desig

n

Stu

die

kvalite

t

Övere

ns-

Stä

mm

els

e

Över-

förb

arh

et

Op

recis

da

ta

Pu

blik

atio

ns

bia

s

Effe

kts

torle

k

Do

s-

resp

on

s

Fö

rväxlin

gs

fakto

rer

3 (33,43,44) N=318

RCT

-1*

-2**

0

0

0

0

0

0

N= antal försökspersoner, *ingen av studierna har blindade försökspersoner eller terapeuter,

**resultaten pekar i olika riktningar och utvärderingar samstämmer ej.

Endast en studie har tittat på effekter på cervikogen huvudvärk av triggerpunktsbehandling

(35). Bodes-Pardo med medarbetare har i sin studie visat att om huvudvärken var refererad

från m. Sternocleidomastoideus ger triggerpunktsbehandling tre gånger under en vecka en

signifikant sänkning av huvudvärkens smärtintensitet p<0,001 jämfört med lätt massage som

inte ger någon effekt (35).

I två studier Von Piekartz med medarbetare (36,38) har effekter av individuell manuell terapi

har jämförts med käkledsbehandling på patienter med cervikogen huvudvärk. Individuell

manuell terapi har varierat beroende på patienternas behov av behandling, det kan ha varit

spinal manipulation eller mobilisering alt muskelbehandling. På smärtnivå såg von Piekartz

med medarbetare att vid tecken på käkledsdysfunktion i samband med cervikogen huvudvärk

har en kombinationsbehandling av käke och nacke med manuell terapi vid sex tillfällen bättre

effekt på intensiteten av huvudvärken än enbart nackbehandling. Enbart manuell terapi av

nacken verkar i denna studie inte ha någon effekt alls på huvudvärkens intensitet (36). På

funktionsnivå ser von Piekartz med medarbetare att käkledsbehandling sex gånger under 3-6

veckor har bättre effekt på aktiv nackrörlighet än individuell nackbehandling p<0,05 (38),

samt att en kombinationsbehandling av nacke och käkled vid sex tillfällen har bättre effekt på

NDI än enbart nackbehandling vid en tre månaders uppföljning P>0,001, ingen kvarstående

skillnad kunde ses vid sex mån uppföljning (36).

Diskussion

Det verkar som att manuell terapi har effekter på cervikogen huvudvärk med ett högt till

medelhögt bevisvärde enligt PEDro-skalan. Mobilisering och manipulation är de mest


studerade behandlingsformerna (33, 34, 37, 39, 40, 41, 42, 43, 44). Nackmanipulation och

mobilisering har en starkt smärtlindrande evidens enligt GRADE (se tabell 6 och 8). Effekter

av manipulation och mobilisering på funktionsnivå har en begränsad till otillräcklig evidens

enligt GRADE (se tabell 7 och 9). Det finns tendenser som visar på att

triggerpunktsbehandling har bättre effekt på smärtintensitet och aktiv nackrörlighet jämfört

med massage (35).

Denna studie har kunnat se positiva effekter på smärta av manuell behandling och då framför

allt på nackmanipulationer och mobilisering. Detta bekräftas i en litteratursammanställning

från 2011 där Posadzki och Ernst har kunnat bevisa vissa positiva resultat för spinal

manipulation vid cervikogen huvudvärk (29).

Två av studierna har ett avvikande resultat (36, 38). I de studierna har individuell manuell

terapi (där manipulation, mobilisering och triggerpunktsbehandling har ingått) använts och

inte haft någon effekt på aktiv nackrörlighet, men interventionsgruppen som enbart fått

käkledsbehandling haft god effekt på rörligheten (38). Den studien skiljer sig lite från de

andra, eftersom käkledsbesvär var ett inklussionskriterie i kombination med cervikogen

huvudvärk. I en annan studie av samma författare har de sett att kombinerad käkleds- och

nackbehandling gett bättre effekt på smärtintensitet och NDI jämfört med enbart

nackbehandling (36). Von Piekatrz med medarbetare beskriver att 44 % av patienterna med

cervikogen huvudvärk hade käkledsbesvär och effekten av spinal manipulation och

mobilisering på huvudvärkssmärta verkar vara sämre på patienter med kombinerad huvudvärk

och käkledsbesvär. De rekommenderar därför att käkleden bör undersökas noggrant på alla

patienter med cervikogen huvudvärk framför allt på dem som inte haft effekt av ”vanlig”

manuell terapi (38).

En studie undersöker effekter av nackstabilitetsträning med biofeedback, som i den artikeln

har lika bra effekt på smärtnivå och bättre effekt på funktion på patienter med cervikogen

huvudvärk som manipulation (43). En fråga är dock om stabilitetsträning med biofeedback

kan räknas som manuell terapi? Men med tanke på den närvaro och guidning som behövs av

behandlande terapeut beslutades att behandlingsformen skulle tas med i denna artikel.

Då olika typer av huvudvärk ger olika symtom och behandlingarna är olika så borde

diagnostisering av problemet vara i fokus. Eftersom behandling med nackmanipulationer på

migränpatienter inte har något stöd i forskningen (28) och bevisen för manipulation vid


huvudvärk av spänningstyp är inkonsekventa (27) bör man som behandlare vara noggrann

med att jag faktiskt behandlar ”rätt” diagnos. Om 44% av populationen med cervikogen

huvudvärk har en käkledsdysfunktion (38) bör undersökning av käkleden alltid ingå vid en

undersökning av patienter som diagnostiserats med cervikogen huvudvärk.

Vi måste bli bättre på att subgruppera omfattande diagnoser och i fallet med cervikogen

huvudvärk även diagnostisera mekanismen bakom huvudvärken. En manuell undersökning av

fysioterapeut ger goda förutsättningar för att upptäcka dysfunktioner spinalt och muskulärt

hos patienter med cervikogen huvudvärk (16,17) så att behandling kan inriktas på rätt

anatomisk struktur. Vid undersökning av en patient med cervikogen huvudvärk bör aktiv

nackextension, segmentell rörlighetstest C0-C4, nackmuskelstyrka, cervikokranialt

flexionstest (16,17), flexionsrotationstest (18,19) samt en undersökning av käkleden (36,38)

utföras och behandling bör riktas mot symptomgivande anatomiska struktur.

För att få en större samstämmighet i resultaten så borde interventionerna standardiseras i

utförande, frekvens och duration. Även utvärderingsinstrumenten borde standardiseras så att

det blir lättare att jämföra effekter mellan olika studier. Så trots att effekterna av manuell

terapi på patienter med cervikogen huvudvärk har hög till medelhög bevisningsgrad på PEDro

skalan och mobilisering och manipulation efter GRADE-granskning en stark evidens för

effekt på smärta så är behovet av mer forskning i området stort.

Alla artiklar som granskats i denna litteraturstudie hittades i sökmotorn PubMed. En sökning

med samma sökord gjordes även i PEDro och Cochraine, men inga flera studier kunde

inkluderas. Trots att sökningen var noggrann, kan vi inte vara helt säkra på att all information

har inhämtats då urvalet blev begränsat till artiklar som var skrivna på engelska (två artiklar

exkluderades på grund av att de var skrivna på kinesiska). En sökning i fler databaser kan

eventuellt ha tillfört fler relevanta artiklar och på grund av detta kan vi inte vara säkra på att

alla relevanta artiklar blev identifierade. Inga sökord på funktionseffekter användes, men då

nästan samtliga studier även studerat effekter på funktionsnivå beslöts att även dessa effekter

skulle ingå i denna litteratursammanställning. Effekterna på funktionsnivå skulle eventuellt

kunna se annorlunda ut om sökorden inkluderat funktionseffekter eller enbart fokuserat sig på

detta. Om sökningen skulle göras om idag, skulle sökord som Active cervical range of motion

och NDI lagts till. Något som ger stöd för evidensen i denna litteratur-sammanställning är att

en etablerad metod för evidensgradering används. Artiklarna är sorterade enligt DIKE och


granskade enligt PEDro och GRADE. Alla de undersökta artiklarna har dessutom en

medelhög till högt till högt bevisvärde enligt PEDro-skalan.

Det verkar som att manuell behandling och framför allt mobilisering och manipulation av

nacklederna har smärtlindrande effekt på patienter med cervikogen huvudvärk då flera studier

pekar åt samma håll. Artiklarna har medelhögt till högt bevisvärde på PEDro-skalan, men ett

genomgående problem med artiklarna är att de inte har blindat försökspersoner och terapeuter.

För att få ut ännu mer evidens kring temat kommer det vara en utmaning för forskarna att

utveckla bättre metoder för blindningen av behandling. Interventionerna varierade också både

i frekvens och duration och kontrollgrupperna varierade mellan annan intervention, placebo

och ren kontroll samt att effektmåtten utvärderades med olika utvärderingsinstrument i de

olika studierna: VAS, NPRS och MVK pain scale. Detta försvårar arbetet med att få en

samlad bild av behandlings effekterna. För att i framtiden få bättre evidens och mer

jämförbara studier bör interventionerna och effektmåtten standardiseras. För att kunna ge

denna patientgrupp optimal behandling behövs mer forskning på en mer noggrann

diagnostisering och behandling.

Konklusion

Cervikal mobilisering och manipulation, käkledsbehandling, massage, stabilitetsträning med

biofeedback och triggerpunktsbehandling är utvärderade manuella behandlingsmetoder för

cervikogen huvudvärk. Cervikal manipulation är mest studerad och verkar tillsammans med

mobilisering ha bäst effekt av de manuella terapierna under förutsättning att inga

käkledsdysfunktioner förekommer i problematiken. Manuell terapi och då framför allt

manipulation och mobilisering har stark evidens på smärtintensitet, frekvens och duration på

patienter med cervikogen huvudvärk, men på funktionsnivå är evidensen begränsad till

otillräcklig.


Implikation

Förhoppningsvis kan denna litteratursammanställning bidra med att fortsatt forskning i ämnet

blir mer inriktad på att subgruppera försökspersonerna och ta ner interventionerna på

stukturnivå. Det vore också intressant att se resultat på studier som inriktar interventionen mot

patientens symptomgivande struktur, istället för att utvärdera en behandlingsmetod.

De manuella undersökningsmetoderna för att utreda cervikogen huvudvärk har stark evidens

och därför bör en fysioterapeut med adekvat kompetens vara ett första handsval vid utredning

av denna diagnos och med dagens evidens bör manipulation, mobilisering och eventuellt

nackstabiliserande träning vara förstahandsval som smärtlindring vid cervikogen huvudvärk.


Referenser:

1. Huvudvärk, Läkemedelsverket, senast uppdaterad 2015;

https://lakemedelsboken.se/kapitel/neurologi /huvuvdvark.html, hämtad 20170221.

2. Huvudvärk handläggning i primärvården, Landstinget i Uppsala län, reviderad 2012;

www.lul.se/global/extranät/vårdgivare/vårdprogram/vårdprogram%20Huvudvärk.p df,

hämtad 20170102.

3. Huvudvärk, 1177 Vårdguiden Västragötalandsregionen, senast uppdaterad 2015;

www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/sjukdomar/huvudvark/, hämtad

20170202

4. Stovner L, Hagen K, Jensen R, Katsarava Z, Lipton R, Scher A, et al. The global

burden of headache: a documentation of headache prevalence and disability

worldwide. Cephalalgia. 2007;27:193–210.

5. 1177, spänningshuvudvärk, senast uppdaterad 2015-09-14;

https://www.1177.se//skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/spanningshuvudvark1/. Hämtad

20170520.

6. Headache Classification Committee of the International Headache Society.

Classification and Diagnostic Criteria for Headache Disorders, Cranial Neuralgias, and

Facial Pain. Cephalagia 1988;8(Suppl 7):1-96.

7. Van Suijlekom HA, Lame I, Stomp-van den Berg SG, Kessels AG, Weber WE.

Quality of life of patients with cervicogenic headache: a comparison with control

subjects and patients with migraine or tension-type headache. Headache

2003;43(10):1034-41.

8. Nilsson N. The prevalence of cervicogenic headache i a random population sample of

20-59years olds. Spine (Phia Ph 1976). 1995;20:1884-8

9. Bogduk N, Govind J. Cervicogenic headache: an assessment of the evidence on

clinical diagnosis, invasive tests, and treatment. Lancet Neurol. 2009;8(10):959–68.

doi: 10.1016/S1474-4422(09)70209-1.

10. The International Classifcation of Headache Disorders: 3rd Edition. Cephalalgia.

2013;33(9):629-808).

11. Biondi DM.Cervicogenic headache: a review of diagnostic and treatment strategies. J

Am Osteopath Assoc. 2005;105:S16-22

https://lakemedelsboken.se/kapitel/neurologi

http://www.lul.se/global/extram%C3%83%C2%B6te/v%C3%83%C2%A5rdgivare/v%C3%83%C2%A5rdprogram/v%C3%83%C2%A5rdprogram%20Huvudv%C3%83%C2%A4rk.pdf

http://www.1177.se/Fakta-och-rad/sjukdomar/huvudv%C3%83%C2%A4rk/


12. Sjaastad O, Fredriksen TA, Pfaffenrath V. Cervicogenic headache: diagnostic criteria.

The Cervicogenic Headache International Study Group. Headache. 1998;38(6):442–5.

doi: 10.1046/j.1526-4610.1998.3806442.

13. Rana MV. Managing and treating headache of cervicogenic origin. Med Clin North

Am. 2013;97:267-80

14. Bogduk N. The anatomical basis for cervicogenic headache. Journal of Manipulative

and Physiological Therapeutics 1992;15:67-9.

15. Sjaastad O, Fredriksson TA, Pfaffenrath V. Cervicogenic headache: diagnostic

criteria. Headache 1998;38:442-5.

16. Jull G, Amiri M, Bullock-Saxton J, Darnell R, Lander C. Cervical musculoskeletal

impairment in frequent intermittent headache. Part 1: subjects with single headaches.

Cephalalgia. 2007;27:793–802.

17. Amiri M, Jull G, Bullock-Saxton J, Darnell R, Lander C. Cervical musculoskeletal

impairment in frequent intermittent headache. part 2: Subjects with concurrent

headache types. Cephalalgia. 2007;27:891–8.

18. Hall T, Briffa K, Hopper D. The influence of lower cervical joint pain on range of

motion and interpretation of the flexion-rotation test. J Man Manip Ther.

2010;18:126–31.

19. Hall TM, Robinson KW, Fujinawa O, Akasaka K, Pyne EA. Intertester reliability and

diagnostic validity of the cervical flexion-rotation test. J Manipulative Physiol Ther.

2008;31:293–300

20. Bronfort G, Haas M, Evans R, Leininger B, Triano J. Effectiveness of manual

therapies: the UK evidence report. Chiropractic & Osteopathy2010;18:3.

21. Gallagher RM. Cervicogenic headache. Expert Review of Neurotherapeutics

2007;7(10):1279-83.

22. Haldeman S, Dagenais S. Cervicogenic headaches: a critical review. Spine Journal

2001, (1):31-46

23. Racicki S, Gerwin S, Diclaudio S, Reinmann S, Donaldson M. Conservative physical

therapy management for the treatment of cervicogenic headache: a systematic review.

Journal of Manipulative and Physiological Therapeutics 2013;21(2):113-24.

24. Fernández-de-las-Peñas C, Arendt-Nielsen L, Gerwin R D, editors. , ed, editors.

Tension type and cervicogenic headache: pathophysiology, diagnosis and treatment

Boston, MA: Jones & Bartlett Publishers; 2009.


25. Jull G. Use of high and low velocity cervical manipulative therapy procedures by

Australian manipulative physiotherapists. Austr J Physiother. 2002;48:189–93.

26. Posadzki P, Ernst E. Spinal manipulations for tension-type headaches: a systematic

review of randomized controlled trials. Complement Ther Med. 2012;20:232–9.

27. Posadzki P, Ernst E. Spinal manipulations for the treatment of migraine: a systematic

review of randomized clinical trials. Cephalalgia. 2011;31:964–70.

28. Posadzki P, Ernst E. Spinal manipulations for cervicogenic headaches: a systematic

review of randomized clinical trials. Headache. 2011;51:1132–9.

29. Legitimerade sjukgymnasters riksförbund, senast uppdaterad: april 2010;

http://www.fysioterapeuterna.se/globalassets/professionsutveckling/om-

professionen/broschyrer-allmanheten/definition-av-sjukgymnastik-som-vetenskap-

och-profession.pdf, hämtad 20170630.

30. Cassidy JD, Boyle E, Cote P, He Y, Hogg-Johnson S, Silver FL, Bondy SJ. Risk of

vertebrobasilar stroke and chiropractic care: results of a population-based case-control

and case-crossover study. Spine 2008;33:S176-S83.

31. SBU- StatensBeredning för Medicinsk Utvärdering. Utvärdering av metoder i hälso

och sjukvården. En handbok. 2013.

32. Maher CG, Sherrington c, Herbert RD, Moseley Am, Elkins M.Reliability of the

PEDro scale for rating quality of randomized controlled trials. Phys Ther

2003Aug;83(8):713-721.

33. Dunning JR, Butts R, Mourad F, Young I, Fernandez-de-Las Peñas C, Hagins M,

Stanislawski T, Donley J, Buck D, Hooks TR, Cleland JA. Upper cervical and upper

thoracic manipulation versus mobilization and exercise in patients with cervicogenic

headache: a multi-center randomized clinical trial. BMC Musculoskelet Disord. 2016

Feb 6;17:64. doi: 10.1186/s12891-016-0912-3.

34. Vernon H, Borody C, Harris G, Muir B, Goldin J, Dinulos M. A Randomized

Pragmatic Clinical Trial of Chiropractic Care for Headaches With and Without a Self-

Acupressure Pillow. J Manipulative Physiol Ther. 2015 Nov-Dec;38(9):637-43. doi:

10.1016/j.jmpt.2015.10.002. Epub 2015 Nov 6.

http://www.fysioterapeuterna.se/globalassets/professionsutveckling/om-professionen/broschyrer-allmanheten/definition-av-sjukgymnastik-som-vetenskap-och-profession.pdf



https://www-ncbi-nlm-nih-gov.proxy.lib.ltu.se/pubmed/26852024







35. Bodes-Pardo G, Pecos-Martín D, Gallego-Izquierdo T, Salom-Moreno J, Fernández-

de-Las-Peñas C, Ortega-Santiago R. Manual treatment for cervicogenic headache and

active trigger point in the sternocleidomastoid muscle: a pilot randomized clinical

trial. J Manipulative Physiol Ther. 2013 Sep;36(7):403-11. doi:

10.1016/j.jmpt.2013.05.022. Epub 2013 Jul 8.

36. von Piekartz H, Lüdtke K. Effect of treatment of temporomandibular disorders (TMD)

in patients with cervicogenic headache: a single-blind, randomized controlled study.

Cranio. 2011 Jan;29(1):43-56.

37. Youssef EF, Shanb AS. Mobilization versus massage therapy in the treatment of

cervicogenic headache: a clinical study. J Back Musculoskelet Rehabil.

2013;26(1):17-24. doi: 10.3233/BMR-2012-0344.

38. von Piekartz H, Hall T. Orofacial manual therapy improves cervical movement

impairment associated with headache and features of temporomandibular dysfunction:

a randomized controlled trial. Man Ther. 2013 Aug;18(4):345-50. doi:

10.1016/j.math.2012.12.005. Epub 2013 Feb 14.

39. Haas M, Spegman A, Peterson D, Aickin M, Vavrek D. Dose response and efficacy of

spinal manipulation for chronic cervicogenic headache: a pilot randomized controlled

trial. Spine J. 2010 Feb;10(2):117-28. doi: 10.1016/j.spinee.2009.09.002.

40. Reid SA, Rivett DA, Katekar MG, Callister R. Sustained natural apophyseal glides

(SNAGs) are an effective treatment for cervicogenic dizziness. Man Ther. 2008

Aug;13(4):357-66. Epub 2007 Oct 22.

41. Hall T, Chan HT, Christensen L, Odenthal B, Wells C, Robinson K.Efficacy of a C1-

C2 self-sustained natural apophyseal glide (SNAG) in the management of

cervicogenic headache. J Orthop Sports Phys Ther. 2007 Mar;37(3):100-7.

42. Haas M, Groupp E, Aickin M, Fairweather A, Ganger B, Attwood M, Cummins C,

Baffes L. Dose response for chiropractic care of chronic cervicogenic headache and

associated neck pain: a randomized pilot study. J Manipulative Physiol Ther. 2004

Nov-Dec;27(9):547-53.

43. Jull G, Trott P, Potter H, Zito G, Niere K, Shirley D, Emberson J, Marschner I,

Richardson C. A randomized controlled trial of exercise and manipulative therapy for

cervicogenic headache. Spine (Phila Pa 1976). 2002 Sep 1;27(17):1835-43; discussion

1843.
























44. Whittingham W, Nilsson N. Active range of motion in the cervical spine increases

after spinal manipulation (toggle recoil). J Manipulative Physiol Ther. 2001 Nov-

Dec;24(9):552-5.




Bilaga 1

PEDro evidensgraderingsskala

PEDro skalan Bevisvärde enl SBU

8-11 Högt bevisvärde. Tillräckligt stor studie, lämplig

studietyp, väl genomförd och analyserad. Kan

vara en stor randomiserad kontrollerad studie

(RCT)när det gäller utvärdering av en

behandling.

4-7 Medelhögt bevisvärde. Behandlingseffekter:

Kan vara stora studier med kontroller från

andra geografiska områden, matchade grupper

eller liknade. För övriga områden: Uppfyller

delvis på förhand uppställda kriterier.

0-3 Lågt bevisvärde. Skall ej ligga som enda grund

för slutsatser, tex studier med selekterade

kontroller (retrospektiv jämförelse mellan

patientgrupper som fått en viss behandling),

stora bortfall eller andra osäkerheter. För

övriga områden: uppfyller dåligt på förhand

uppställda kriterier.


Bilaga 2

Poänggradering enligt PEDro

Kriterier Dunnin

g

(33)

Vern

on (3

4)

Bodes-

Pard

o (3

5)

Von P

iekartz

(36)

Youseff (3

7)

Von P

iekartz

(38)

Haas (3

9)

Rie

d (4

0)

Hall (4

1)

Haas (4

2)

Jull (4

3)

Whittin

gham

(44)

Eligibility criteria

+ + + + + + + + + + + +

Random allocation

+ + + + + + + + + + + +

Concealed allocation

+ + - - + - + + + + + -

Baseline comparability

+ - + + + + + + + - + +

Blind subjects

- - + - - - - - + - - -

Blind therapists

- - - - - - - + - - - -

Blind assessors

+ + + + - + - + + - - +

Adequate follow-up

+ + - + + + + + + + + +

Intention-to-treat analysis

+ + - - - - + + - + + -

Between-group comparisons

+ + + + + + + + + + + +

Point estimates and variability

+ - + + + + + + + + + +

Score 9/11 7/11 7/11 7/11 7/11 7/11 8/11 10/11 9/11 7/11 8/11 7/11


Bilaga 3

Appendix:

Referens Diagnos Intervention Kontrontroll Effektmått Pedro Skattning

Hall (41)

Cervikogen huvudvärk

Mobilisering (SNAG C1-C2)

Placebo (Sham mobilisering, utan aktiv nackrotaton))

Funktion (HSI, FRT): Headache severity index: Mobiliseringsgruppen hade god effekt på headache severity index och nackrörlighet (Flexionsrotationstest) vid 12 mån uppföljning, placebo ingen effekt. Mobiliseringsgruppen hade signifikant bättre compliance jämfört med placebo

9/11

Reid (40) Cervikogen huvudvärk och Yrsel

Mobilisering (SNAG) C1-C2

Placebo laser Smärta (VAS): Mobiliseringsgruppen hade god effekt på smärta redan vid 6 v uppföljning men vid 3 mån var effekterna lika bra mellan grupperna. Funktion (ACROM): Mobiliseringsgruppen hade signifikant ökad nackrörlighet vid 3 mån uppföljning, placebo ns

10/11

Dunning (33)


Manipulation (SMT) av nacke och bröstrygg

Mobilisering samt CCF med biofeedback

Smärta (NPRS): Manipulationsgruppen hade positiv effekt på smärtintensitet (NPRS), minskad frekvens och duration av huvudvärk jämfört med Mobilisering och stabilitetsträning Funktion (NDI): Manipulationsgruppen hade positiv effekt på NDI i jämfört med mobilisering och stabilitetsträning

9/11

von Piekartz (36)


Manuell terapi (individuell behandling efter behov tex. manipulation, mobilisering samt muskelbehandling av nacken)

Manuell terapi i kombination med behandling för käkledsbesvär

Smärta (VAS): Gruppen med kombinerad manuell terapi samt käkledsbehandling hade positiv effekt jämfört med gruppen som enbart fick individuell nackbehandling. Funktion (NDI): Gruppen med kombinerad manuell terapi samt käkledsbehandling hade positiv effekt jämfört med gruppen som enbart fick individuell nackbehandling.

7/11

Piekartz (38)


Individuell käkleds behandling

Individuell manuell terapi av nacken

Funktion (ACROM): Gruppen med kombinerad manuell terapi samt käkledsbehandling hade positiv effekt på nackrörligheten jämfört med gruppen som enbart fick individuell nackbehandling. .

7/11

Haas (39) Cervikogen huvudvärk

Spinal manipulation 1-2 ggr/v under 8 v

Lätt massage 1-2 ggr/v under 8 v

Smärta (MVK smärtskala): Manipulationsgruppen hade positiv effekt på smärtintensitet jämfört med lätt massage

8/11


Funktion (MVK disability scale headache): Manipulationsgruppen hade positiv effekt på funktion jämfört med lätt massage

Youssef (37)


mobilisering av övre nackleder

Nackmassage Smärta (VAS): Manipulations gruppen hade positiv effekt på smärtintensitet, frekvens och duration av huvudvärk jämfört med nackmassage

Funktion (NDI, ACROM): Båda grupperna hade positiv effekt på NDI, ingen skillnad mellan grupperna. Manipulation hade positiv effekt på aktiv nackrörlighet jämfört med nackmassage.

7/11

Haas (42) Cervikogen huvudvärk

SMT 1 (Spinal manipulation 1 gång i 3 v)

Spinal manipulation 3 ggr/v i 3 v Spinal manipulation 4 ggr/v

Smärta (MVK smärtskala): 3-4 manipulationsbehandlingar/v gav bättre effekt på smärta än 1 gång/v, ingen skillnad mellan 3 eller 4 behandlingar/v Funktion (MVK Disability scale headache): 3-4 manipulationsbehandlingar/v gav bättre effekt än 1 behandling/v, Ingen skillnad mellan 3 och 4 behandlingar/v

7/11

Jull (43) Cervikogen huvudvärk

Manipulations terapi (SMT)

CCF träning med biofeedback Manipulations Terapi samt CCF med biofeedback Kontroll

Smärta (VAS): Manipulation, CCF samt Kombinerad CCF med manipulation hade samma positiva effekt på smärta och frekvens av huvudvärk, ingen skillnad mellan grupperna. Alla grupperna hade bättre effekt än kontrollgrupp

8/11

Vernon (34) Cervikogen huvudvärk samt huvudvärk av spänningstyp

Individuell behandling efter behov av kiropraktor

Individuell behandling efter behov av kiropraktor samt användande av akupunktur kudde

Smärta (frekvens): Ingen ökad effekt på frekvens av huvudvärk med manipulation i kombination med akupunkturkudde jämfört med manipulation Funktion (NDI): Ingen bättre effekt på NDI med manipulation i kombination med akupunkturkudde jämfört med manipulation

7/11

Whittingham (44)


Spinal manipulation (SMT)

Placebo (Sham manipulation) Ingen behandling

Funktion (ACROM): Manipulation ger positiv effekt på nackrörlighet jämfört med placebo och kontroll

7/11

Bodes-Pardo (35)

Cervikogen huvudvärk samt aktiva triggerpunkter i m sternocleidomastoideus

Triggerpunkts behandling samt stretching av m sternocleidomastoideus

Lätt massage och strykningar över m sternocleidomastoideus

Smärta (VAS): Triggerpunktsbehandling har positiv effekt på smärtintensitet jämfört med massage Funktion (ACROM): Triggerpunktsbehandling har positiv effekt på aktiv nackrörlighet jämfört med massage

7/11

MVK= Modifierad von Korff, Ns= non specific, ACROM= Aktiv nackrörlighet, CCF=

Cervikokranial flexion, VAS= Visuell analog skala, NDI= Neck disability index, NPRS=

numerisk smärtskattningsskala, DHI= Dizziness handicap Inventory, HSI= Headache severity

index, FRT= Flexion Rotation Test

Effekter av manuell terapi på cervikogen...

Documents

Transcript of Effekter av manuell terapi på cervikogen...