Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

download Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

of 48

Transcript of Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    1/48

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    2/48

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    3/48

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    4/48

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    5/48

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    6/48

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    7/48

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    8/48

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    9/48

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    10/48

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    11/48

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    12/48

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    13/48

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    14/48

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    15/48

    BA SEKKU D MEMMIS

    Σumar DERWIC

    AMEZGUN

    15

    Ba SekkuUress matta tarwa-ddeγ γuri ! Ur tri ad tγer wala tra ad texdem ! tenna mi nra ad teqqim gtaddart ad tettεawan mayes ayd aγ-tekkes likul ; kammla tla tiddi ikkes-aγ-tt yiwen urgaztt-yuwlen issenḍu-tt i udrar. Mek ur d-teddi ur illi digneγ mayed itteddun ad d-ikk γures. Macaawd nekwni nra ad diges nhenna seg mayed da tessdid timuwwa s tγwemdin ar tettbeddaltimelsa s tifawt d tdeggwat. Iwa, tella diγ ssibbet akw tt-yugren : awd taddart-inu tenyama, tin

    sin ar kraḍ yimezdaγ ayd tga !

    UfrinAzul a Ba Sekku !

    Ba SekkuAwa matta wazul ! Nem-d i ubrid taγed-i awal ur ta nn-taγed kra n texjujt g ur sar d-ttalid ! Hananect-nnaγ n tazzert n yiγef d taseddi n tḍarin-nnek ur nnint ad k-awint γas s tillas d daddasentarwas ! Mayed diγ tennid ?

    UfrinUhu ! Uhu ! Uhu ! ur riγ ad geγ merda a ba ! Ad geγ aḥerda da wala lsiγ timelsit n yigwra!

    Ba SekkuAḥḥ-inu digek a asellehwaḍ ! iwa maymi trid ad t-txedmed dγi ? Akw ur awd tγiyed ad d-tawidlbak ! is tannid tizi mayed d-tuwey neγ tsuled ? Tedda tin winna itteggan iselmaden g tiss xemsad tin winna itteggan iselmaden g tiss kraṭ n usinan d tin ṭṭelba itteggan inezzurfa.Dγi, han id dduktur d ayt liṣanṣ gan tiḥuna ar zzenzan tiyni d zzerriεa neγ unfen tisusa arzzenzan tiberradin n watay !!!

    UfrinWahya Ba Sekku ! Nniγ-ak ur ḥmileγ imxezniyen meqteγ gar tawuri amm tennaγ. Tessned maγef da ak-sawaleγ, ufla ak-t-nniγ.

    Mantur nbeṭṭu xla d tεessast d tgumiyt !? Mantur nettemzaray nekwni Imaziγen d tserdast !?Ilibiyen iqburen kkan gan iserdasen n Firεun g Miẓra d Yimasilen gan igumiyen n Yifiniqen gTunest d Yinumiden kkan amun g yiserdasen n Ruma teddud ar Imaziγen n wenna mi ttinin UZiyad – meqqar ur akw da nettegga isem n Ṭariq awd dγi – nnan-ak Ṭariq bnu Ziyad ikkaten sammas taεrabt taqurart n Qurayc g 90 hijriyya, netta d yiserdasen-nnes ayd d-issenwan akal nSpanya i Waεraben adren-as-nn g Sureyya Tabeεtiyt !

    Naγ-d imxezniyen imaziγen amm keyyin igan iḥeẓẓaren n Umexzen aεrab ! Iwa mayed nra taεsekrit-a ! Baraka-aγ g tḥeẓẓart g wakal-nneγ !

    Tisusa, tasasut : snack Iserdasen, aserdas : militaire

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    16/4816

    Aneγlaf : ministre Igraddasen : diplômés

    Mantur xla nettameẓ idγaren imafellawiyen g yiγlifen dyimarisen? Is tγalem is walu γurneγ iγfawen icwan !? hatur ngi ka ikeccaḍ ifessasen i wafaten-nnsen !

    Ba SekkuKemmin ayd ittamẓen amaris? Waddeγ ayd itteggan aneγlaf ? Aneγlaf n mi ? Win yizan? Win yigran ? Aneγlaf n

    yikuṛṛan ayd ttegged !Cḥal ayd d-tuwid g tneqqiṭ tameggarut g lbak ?

    UfrinSa d uzgen γef simraw (20) !

    Ba SekkuHat tsellam-as inna-t-id s yimi-nnes ! Iwa tannimammuzder !? A wa aweγ i walim-nnek taderd iwuxsas-nnaγ aqenqum tsexsid iqujjan-nnaγ itkaren s

    uledduy !

    UfrinMek d-uwiγ nekkin sa d uzgen keyyin hat amya ayd γurek !Akw ur ta tessined ad tarud isem-nnek ! Yak nekkin ayd ak-isslemden ad ttsenyadtalmanḍatin-nnek ! Tγaled idd xes arew ag nn-tella ! Maca nekkin, tsuled ad tinniyed mayedγuri g yiγef-a. Ard ak-d-yawey ba Ufrin tesselkid yat Lanedruvir tamellalt !

    Ba SekkuTiγirdemt tabexxuct ayd d-ttawid ! Mani g ttafad a memmi Lanedruvir neγ Rulesruys ? Idd

    tawargit ?

    UfrinIh, tawargit ! Tessned MSN ? Tessned Fayesbuk?

    Ba Sekku (yusi-t iγref iss)Ad ak-amseγ akal ayd ssneγ ! Tesselfed-as i mayek talbeẓḍimt s id « ara semmus n yidrimen! » « ara snat timmaḍ ! » « hat iṭfar-i bu ssibir kra ! » ar i-ttinid acaṭa !? Iwa ha-k datmeggred ayenna tkerzed ! Taγuri, walu ; MSN, mraw !Awa aḥḥ-inu digek a azeγwaḍ n wassnaṭ ! Akw ur ta tessined ad tsefḍed ixemmuyen-nnek

    ar tthezzad γifi tiγariwin-nnek! cuf ahya ! Mek teddid g ubrid-nnaγ qa k-kkseγ g waddaduzzif tisined Ba Sekku mayed iswa! Yalleh ssentel γifi taxenḍuṭ-nnek !

    (imrured Wufrin iddu iberdan-nnes)

    Ba SekkuSemmus n yiserdasen ayd d-ssegmiγ, ur illi digsen wenna ittarmen ad i-d-issefreγ awal γasireẓẓi-ddeγ tt-d-yufan tenwa, ur issengiy γifes awd timeqqit n tidi. Ittu tamara nna nuta afad yaf mas iγra d mas iferru asara. Maca, nnan-t yimezwura : « Ku tirect tla akwerfa ! »waddeγ ayd igan akwerfa-nneγ ; ha-aγ da t-nettames ar ayenna ! Ad dduγ ad seksuγ mani

    g nn-iffeγ diγ ! Qad i-issiqiq ussan-inu imeggura g tudert-inu nekkin itteqqlen ad ig argazisefsis γifi aggwa n taddart.(yuli-d Wufrin s asayes isni-d imesseγden g yimeẓẓaγ ar isseflid i uẓawan)

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    17/4817

      Asayes : scène Asenmaddu : car Tihiriyin : tihirit : voiture

    UfrinHi Angela, how are you ? You know that I am keeping on loving you !Well, next spring, we’ll both celebrate our wedding. Ok ?

    Yu n WufrinMaymi da tsawaled diγ?

    UfrinAneǧilla, tarumit-inu !

    Yu n WufrinUr ta tri ad d-teddu ad tt-ninniy ?

    UfrinIwa, nniγ-as ad d-teddu g tefsut d-itteddun ad neg tameγra.

    Yu n WufrinTeḥla a memmi maca mer tessin tamaziγt ad neg tismunin ! Dilliγ g tekka, da nsawal γas s wallenamm tẓenẓal !

    UfrinAwd nettat teḥlid γures kigan ; teggulla-i tettelmad tamaziγt ard da yidem tsawal iss g tiliγri !

    Yu n WufrinMax tra ad teg tislit-inu da ? Ur idd nettat ayd iran ad d-iddu s γurneγ, keyyin ayd innan ad iddus γursen !

    UfrinAddag ttemriγ dinn awiγ-kem-inn ad d-tekked timizar igen timizar ; ur idd amm yimerdal-aiṣinṣigen s yifesti. Tsuled a yu ard tnid asenmaddu bu snat tduliwin ammas n Lunḍun. Qad awiγawd ba ad isigger s imeglel γef wakal ur ta iggwiz akal !Ur illi dinnaγ mayed issenwan aγrum s yikeccaḍ, ur illi mayed d-ittagmen aqwlil neγ iney aγyul sagdez.Timizar ittmermuḍen s ṭhiriyin d lemwater d lmacinat ! Ur idd zund tiddeγ-nneγ g ttamẓenyizlalamen azgen n ubrid !

    Yu n WufrinAd ak-ikemmel Rebbi a memmi ! Iwa mayed ak-ttiniγ nekkin ? Ass n tmeγra nheyya-ak uγwmi sWarru d uḥidus d tzerzakit. Keyyin, diγ ssiger-d i Yimaziγen theyyam-aγ kra n yizlan imaynuten !

    UfrinIh, qad d-γreγ i Tinba d Zakar d Lγaci d Umnay d Saγru d Sifaw d Trabbut Imal d TrabbutImenza. Ur nenni ad neg tameγra g taddart, ad am-kruγ tazeqqa d winna issemran ar akkan iyinebgawen ! Teqqimed ad tinniyed neγ ar tetterridud, ur tessirided ifeckan wala tneqqredigertal.Iwa, mayed trid ? Dγi, ddu aǧǧ-i ad kemmleγ awal d Anjilla ur ta da talla !

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    18/481018

    Anemhal : directeur tasawit : pièce

    Yu n WufrinIwa, ad ur ttgellal ! Awi-d ad as-siwleγ meqqar ur tessin mayed as-ttiniγ!Azul a Anjilla ! Mayed teεnid ? Anṣuf issem tizi nna g d-teddid ! Sgulu-nn azul i mayem dbabam!

    UfrinSorry ! I let you but I did not forget you !It is my mother who loves you. She told you « welcome at any time you come ! »Warm wishes to your parents ! Tomorrow, I will go to Tamesna City to see my friends Asafar,Masin and Sifaw.Iseksew s mayes, inna-as :Iwa, mayed awen-ttiniγ ? Mer tessin mas riγ ad dduγ qad d-teddu ad i-tamm ad ur dduγ !Ba Sekku, ur akw yanney afa s igra tarwa-nnes γef sebεa ḍuru itteqqden iman. Ur isnaγesaǧǧar-nneγ Utmirect γur sin id lmuhendiz d sin yiḍbiben d yiwet tselmat d yiwen lmudir n tasurt! Ṣeddist n ṭhiriyin ayd ittbeddan g tfaska dat taddart-nnsen. Tinneγ tgellint, ar aseggwas-a aydda nsekcam ẓares sin lemwater issexmajen aḥanu !

    IgraddasenBaraka n unemri ! Nra nekwni tawuri !Taγuri, h’aγ neγra ; ad nili ayd nra nettu lalla tamara !

    Ba SekkuHan tawuri tedda-nn ! Iwa qqim dati ad am-seqqeflelliγ iγef-nnaγ aqurar !

    (ar ikkat Ba Sekku yiwen dduktur s uγruc, ur yanney memmis tama-nnes)UfrinIwa is ur idd ddaw timmuzdert aya ! Ad ittwat dduktur netta ittettren amur ? I mayed da

    t-ikkaten ? Amxezniy ur iγrin awd ayyur!Is tlid iγef d wul ? Waddeγ tekkated istahel ad ig aneγlaf neγ anemhal , ur idd ad ig tallunt i yirir!

    Ba SekkuA ? mayed imes wa ? keyyin aya ! Iwa hat tuwi-k-id ad ak-ssekneγ tawuri n id lwazir d id lmudir.Amm id key yugin tawuri-ddeγ testahlem agari, ur idd aγruc ayd ak-tra tayri !

    UfrinHah ! hat gar tawuri-ddeγ tteggad dγi ayd meqteγ allig k-meqteγ awd keyyin meqqar tgid ba !iwa, ur ak-d-isul γas ad terẓed iγef i memmik !

     

    (ikka ḍaras, mmerwalen yigraddasen, ku yiwen mani ikka)

    Tasawit n umezgun yaru Σumar DERWICTizi n Yimnayen g 26 cutanbir 2959

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    19/48

    TAWARGIT N UGLUGL

    19

    r as-isawal g tiliɣri1 s taḍfi ar ittemmeɣẓiẓ. Inder wul-nnes ur issuddi ma as-ittin. Isalewyimi-nnes i uledduy. Iṛmey ad iqqen amm win uherdun ittemtaten s fad d laẓ yinney

    tifiyyi. Ar ttemwaten iwaliwn g yimi-nnes. Ar as-ttemyacckan. Ran ad d akw ffɣen g yattikkelt. Ur ibaḍ g wanḍuḍen-nnes. Yunef imi-nnes s uzmumeg seg umeẓẓuɣ ar wayeḍ. Ur ikkulka issaṭen2 tuɣmas g uqmu-nnes.

    Wahli n wussan ayd ittnada uṭṭun3 n tiliɣri-nnes. Ar ittnaɣ d twengimt-nnes ad isnem iwaliwen.Ad as-nn-isselkem anect ibubba n tayri iwad t-tiri. Iɣus wul n yigellin. Da inedder s wanect

    ibubba. Iḥḍer ad iss iberreḥ. Msasan ɣef temnilit

    4

    d mantur g tizi d udɣar g ttemyinniyen.Tadeggwat n usekka-nnes g usasu n tama n ucaccaf. Teɣres-as taḍfi. Kud ikkat tattagt s tuddazishiwwi. Tteḍṣan imeẓɣan.

    Iḍ-nnaɣ ur akw igin s ma ayd digs iswingim ka. Ar ij jujad ma ayd as-ittini ma s d mimek ibedduawal. Tifawt ma ayd akw tla ittarem ku aɛban ɣurs illan. Man digsen ayd as-d-yusan. Kudimennu, isawal i tissit5 , ittirir : “ iwa a baba riɣ yat terbat a, iwa a baba tuwey-i ṛṛay-inu a ”.Tadeggwat ig amm tezwut s temnilit. Izwar-tt-nn s wahli. Ar ittganna ijjujd tarezzift tamezwaruttalǧigt tameẓẓant mi isney ka n tujjut ɣef tefriwin. Ku imik ar ittarem is digs isul waḍu n tujjut. Igtt-yusey ikḍu-tt d wig tt-isars.

    Imṭerr-nn s tiṭ izuz ubrid, taɛerrimt izem nudrar. Iwet-t-id usidd g wudem-nnes.Tsefsi-t tiddi d twada n tetbirt. Ar ittfirriwazzar azawraɣ afella n yiɣariwen-nnesamm yigider. Ur ibaḍ i yiɣef-nnes iweramm uqqbu. Ur yumin allen-nnes.Tuweḍ-t-inn. Tzul ɣifs s yits n texmimintimẓẓanin tizeggwaɣin mi tuger tmajjgaltibubban yat tesmext tamẓẓant taxmimttamazdart. Tazen ẓirs tafust tamelwaɣt,

    tamellalt, taclulaft.

    Isul da ittemseqsa ingras d yiɣef-nnes iddtawargit mid nniyt. Isfafa-t-idumeddakwel-nnes g twargit.Isnnegwdem ɣifs usan. Ijjeɛjeɛ ɣifs subanuq ireddlen igudar : “ nker a ddabbthat nra ad nsikk aman i tmara-a iɛemmuns uxemmuj, a bu wurḍan.”

    Tullist (nouvelle)

    Yidir BENEDDI

    1 Téléphone

    2 Compter3 Numero4 Rendez-vous5 Miroir

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    20/48

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    21/48

    TAMEΓNAST

    21

    Imnala-tt tikkelt tamezwarut g imensi s tepra yat tmesmunt n ina/uren g Tmesna pur Ludaya# Urmyassanen maka mse;,an s wallen$ ad tinid is ccaren arraw# Ur wala t-issusem kigan wudem-nnes makalespen-tt wallen# Dinna s igra ti..$ irar-as-tt-d uwe\\ug-nnes# Mmwatent wallen allig ula$ iffep$ teffep# Awalur ikki gerasen#

    Itti-d imalas$ imnal-tt-nn g yan usarag pef tsekla tuntiyt 1 tsudes tsedlist n Kalila d Dimna# Kud sseflidenmedden as-iseksiw$ netta$ s wudem$ s wallen$ s ger wallen s timit s tmelsit# Iffep$ teffep# Awal ur ikkigerasen# Altu$ mnaggaren g yat tmeskanit pef izerfan n tutmin g useprey2. G ufus$ tusey ungal n Simun

    DUBUÏWAR$ Tanebgit3

    . Netta ipra azwel$ ar ittemp/i/ s ususem imkiddap g d-impey umaccu g unudem#

    - Palep is ur tessinemt xes Uzuf wiss sin4 n DUBUÏWAR !T;eqqa-t$ tader I wallen$ tenna-as %- Ayhayhay A Sa\tr ! Tawey azmumeg g imi-nnes#Msawa,en imi;$ mmefkan u..tunen n ttilipri$ mgin ad myinniyen#Meqqar mjagerrant tektiwin-nnsen g mennaw d asentel ku ass mmepran^ yufa diges tabpest$ taf digesti/ilt#

    Yat tdeggwat i==uwnen an/ar mmepran# Mgarn-nn pur yir n wasif# Da .effuren tibridatin ar pur yilelargun-asent-d# Ar sawalen allig her,en tafuyt# Ig mmwaten ipwer,an ig b,an$ gen ixer,an s ta,sa# Awald-iffpen imi gen-as tipemrin$ nettat s yi/ri-nnes apensan$ netta s yirem-nnes aseklan# Tamepnast tesnipisawal# Netta$ ir ma ayd t-ittarem# Ig inna awali g as-ise,far waye, amm umedayaz#

    I;rem wawal ur nnin# Da zerrin yuwen asin-d waye,$ ku tapwejdimt d winnes^ zund is d-mgan pef wadur b,un ass-a nep akw

    manen g ukejjum# Inta wawal g tdersi$ myama/en ifassen$ aseqsi deffir way, allig myakkasen asurdu isgan yan$ imepnasen#Ffir snat temrilin n wawal d ta,sa$ ir n wasif$ iseqsa-tt is tra ad ides temmensew# Tessusem$ munen aryan usmačču izeddigen pwejdmen allig ``an# Itter atay$ tetter sin lkisan n Uwiski#~`an$ swin$ recqen$ ig ad itter i userbay timernit5$ tferdedda teg/iwt tap-nn imi n teflut# Ifru-as$ i.fur-tt sifesti#

     Nyuddun yan imi; g tebridatin n yir n wasif# Xes ffpen s abrid axatar$ tenzep-as afus s yan lbar

    ame//an$ pejdmen# Inyuddu usidd inger-asen$ mremma;en ifassen$ myakkasen le;ya$ meswanfant twengimin$msudumen#Tawe, temrilt i wansa ad irgel$ yawey-asen-d userbay timernit# Yakez altu umepnas tamepnast is tkuker$is da tteqqel ad dip inzep axecxac# Yasey allig issared udem-nnes s wuggaden$ issuter-as ad b,untimernit$ azgen azgen# Tanef imi-nnes$ s u\oab$ ammi as-d-isares akelluc6 nnes pef ..ebla#- Ma ayd mi$ ad neb,u @ Waxxa!$ tse,fur-as “Çk !“Tupul tazen afus s uodil-nnes$ tger-as azgen#- Nnip ka ur inimen@ Tuf id ka i tektiwin-inw nep kem iseplaca wudem-inw$ apwejdim-inw!- Tessusemd-i maka ur iri be..u-ddep ad i-ikjem allap! Ur da ittnaraz g tme..ut ad tefru xes imeddulla#

    Ileqqwem agulef ammi as-tegnid imi# Tales-as%- Maka awd dpi tepw/and-i# Irebyan apef gip ad issen k-snimmrep!

    - I;lan! Ka n uclif n tnemmirin @- Ar tt-ttuzud ar tiyira tezrid-tt netta rip ad idek munep#Tamesna 19 Nuwanbir 2965

    Tullist (nouvelle)

    Asafar LIHI

    1 Féminine 2 Avortement 3 L’invitée, roman de Simone de Beauvoire4 Le deuxième sexe, essai féministe de Simone de Beauvoir.5 Addition 6 Sexe (verge)

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    22/48

    Wi, wi m’siou ! Nous avons compris. Vous ne cessez pas de nous le réitérer ; « Nous sommes tous des Marocains ». A

    vous entendre dire cela, il y’en a beaucoup, parmi nous, qui se laissent immerger, inconsciemment, dans les coins les

    plus sombres d’une tombe ambulante, vilaine, bourrée d’hypocrisie, de mensonges et de simulacres.

    « Nous sommes Marocains, classés par ordre de priorité bien évidemment, et vous êtes Maro-Caïns. » je dirai plutôt.

    [Caïn/Qabil : fils ainé du premier couple Adam & Eve, premier meurtrier de l’humanité qui a tué son frère cadetAbel/Habil]

    Prêts à tout faire au nom d’une religion, d’un islamisme décalé dans le temps mais encore impérieux. Pourchassés parl’âme errante de l’Histoire profonde de ce maudit pays. Nier et désavouer l’histoire véritable, par ce qu’elle fait mal,croyant naïvement pouvoir libérer les entés, les âmes errantes des ancêtres, des martyrs, des hommes libres. Lesaider à parr dans la lumière et à retrouver la paix divine dans le vide par le moyen de quelques prières damnées etquelques bougies blanche

    s.

    On me parle d’une vie de l’au-delà, d’une vie dans les cieux, d’un bonheuréternel, des anges aux jardins d’Eden, des rivières de vin, d’unEldorado après la mort. Et moi, je leurs parle d’ici bas, duprésent, d’aujourd’hui, de maintenant, de la vie avant la

    mort. Nous nous entendons à demi-mot et je me

    demande, encore, pourquoi tout se fait sans nous, chez

    nous, dans ce pays pesté ? Pourquoi ne sommes-nousévoqués et/ou convoqués que lorsqu’il s’agit de

    mourir pour ce pays et/ou pour cee religion ?

    Ô pauvres berbères, que vous reste-t-il à faireencore, quand vous avez corrompu le sang berbère àce point qu’il n’a plus souci de sa propre chair, de ce

    qu’il est vraiment et de ce qu’il va devenir.

    Nous, berbères égarés d’aujourd’hui, vivons un monde horrible,un vide, un mythe, une histoire d’une gloire disparue il y’a

    longtemps. C’est ce qui nous bloque et nous empêche de briller, de

    créer, d’écrire notre propre Histoire. L’importance de reconnaître sonHistoire est primordiale, ceci est une évidence. Cependant, il est

    compromeant de s’y aacher trop et d’en être hanté.

    C’est le résultat limpide du vide en soi que nous a voulu le régime

    panarabe depuis longtemps. Dès les premiers jours à l’école,nous sentons le malaise, le refus, la haine de soi, dessiens et de ses semblables. Mission accomplie, nous y

    sommes aujourd’hui. Programmes scolaires,

    professeurs, administraons, écoles,ministères, gouvernements, rois succédant,dieux... tous ensemble jouent, maindans la main, pour l’exterminaon

    identaire. Cela explique tout. Noussommes vides de l’intérieur depuis

    la naissance. C’est voulu.

    Oui...Mais nous l’avons accepté.

    Anâam sidi !

    Le Berbère déchainé : Tribune libre d’Asirem AmazighAsirem Amazigh consacre cee rubrique à tous ceux que la lue pour l’Amazighité mobilise.

    TOUT SE FAIT SANS NOUS, CHEZ NOUSKarim Mazigh

    22

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    23/48

    ezzifen-as ifassen. Waqila assnna g d-ilula izzwar-d ifassen,nezɣent-id issen. Idda-d ar

    tama-nu ibedd. Ur i-isawel, ur as-sawleɣ.Γas iga ammi ur illi ɣas netta, ar iseksiw stesga tazelmaṭ.

    Plaka n ṭṭubis ag ides jemɛeɣ. Ilsatalkebbuṭ, d yat tasserwalt n ǧin; teẓṛem,teqqmer, tesmatter-as tizukin. Gyiḍaren-nnes ilsa leklakitat.

      Ukiɣ d tafuyt tennula-i udem, arsseflideɣ i klaksunat, ar keṭṭuɣ karburan;cwiy han medden ar ttgadayen. Ssentlen

    aterras. Snat twetmin ddant-d artama-nneɣ ; tseqsa-t yiwt:

    -Daz tlata uxemsiyen?-Baqi.

    Taɣul s tmeddakkwelt-nnes. Arttemsawalent. Nettat tzur, tewraɣ,allen-nnes ffɣent-d. Ar tsawal s jjehd. Kudtsawal, tesseflid, tekkat s yifassen.Iḍaren-nnes sdiden, ɣas dars iɣwerdanxatren.

    Yan Imik, iddu-d ṭṭubis, imun-d ideswaḍu n karburan, ar inedder, druɣ aydikcem digneɣ! Mmerwalen meddenas-igran itnan. Zerrḍen-i s ḍart. Ran adnin g yiwt tikkelt. Ḍfareɣ-ten awd nekk,aliɣ. Riɣ ad dduɣ s Leqriɛa g Ddarelbiḍa.

    Neney , nameẓ tiwriqin. Cwiy seksuɣ g jjaj, hun aterras-ddaɣ da itteddu gtrutwar!Yuley g lbab n dat, iggez g lbab n ḍart .Iwa fhem key!

    Yuwt tɣuyyit ayd tegra tmeṭṭut-ddaɣ,tazurart mm yiɣwerdan:"Awili, Ya wili! Ddaw liyya beztami!"

    "Ulad lqeḥbat! Lla ileggiha lek!"Ifesta ṭṭubis; ar ttemseksiwen medden.Ccifur, isemḍerr-d aqmu allig yanney,isḍur aqmu. Serseɣ afus-inu ɣef…a!..jjib.nejmeɣ tikkelt-ddeɣ.

    Assa tmenya Maṛs; ddiɣ s Leqriɛa. Addagd-aɣuleɣ qad niɣ g ṭṭubis, Tlatauxemsiyen.

    TANFUST

    DERB LFUQAṚANureddin BAWEDRA

    23

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    24/4824

    -1 Tga tmedyazt asiggel maka wanna k-issnen i γer tamdyazt-nnek da

    digek t-ittafa ugar ! Γas ar tettnadad!

    2 - Γriv idsent tmedyazin g wammud- nnun ameggaru « Tawengimt ismmezdan » afev g tgira-nns yat

    tzrawt ivudan vef ugzam n izlan d tmdyazin d ussufev n ticcilin timarganin. Anaw-a n twuri illa maka ur jjin

    ittugi s tmazivt; vriv-tt, tssusem-i. Is nviy ad nsskar tizrawin, neg asvan asklan s tmazivt ?

    Ammud « Tawngimt issmzdan » illa seg 2013, maka ku tikklt ar diges srrmev acku immra nwad d-wtev s ufaris

    asklan aynna ira ig-t, d awd wa mek ur uffiv dvi qad t-naln imassen- inw. Ammud-a, kksev-as azgen içlin s

    uzla, asnaktay n izlan d tmdyazin diges illan d ussufev n ticcilin timrganin n ku tiwnt, d ka n issfruten d

    isisfiwen zdinin s umareg amaziv, acku rad iyi-iznnf ussufev n udlis.

     Ilula-d umedyaz d umyaru Ḥamid Ṭalibi g Ufrekla (Tinejdad) aseggwas n 1982 , igaaselmad ig inerzi g tsekla tamazivt n Tfilalet lumaË\ tamedyazt. Grav d wussan-a adiffev wammud-nnes ameggaru n tmedyazin mi iga g uzwel Tawengimt isemmezdan.

     Nemnal-t neg ides adiwenni-a.

    :AMID >ALIBI %

    « Tamazivt d tutlayt tamaddart izmren ad tsiwl vef mayd igen tasga g

    tudert n ufgan s tfada n wa ad tili tuvsa tasrtant d tgdudant. »

    ADIWENNI D UMEDYAZ

    D UMYARU :AMID >ALIBI

    ADIWENNI

    umezwaru n wawal, dat nwad snimmrev uyma dda « Σli »

    vef udiwnni d usnibeg-nnes, iqqan-d ad ssutrev tamlla i

    umvras n tmentilt tamazivt « Σumar Izem » nna nvan icenga n

    tidet d tudert. Afad rarev vef tririt-nnek tamezwart, ifukk ad

    nsemmektey mas d tudert n ufgan s umata ur tgi vas asiggel

    ;ma ad yaweÄ tidet igan amm waman n marur, afad ilkem timÄi ur

    yallfusen ard d-kken iflila nnig-anev ula tt-nn-nessakel. Mek nsawel vef

    uwrik-inw, ur illi ka n wass g ur da ttnadav ka, lmdev ka igan amaynu, d

    ku tikkelt ar nn- ttafav mas urta as-nn-uwiÄev i tussna tawlzit, acku

    asiggel d amm yill iriwen idru, waxxa nssen i wucuf g waman maka llan

    idvaren diges av-isikkin afus gen anaçaÄ immran mi ur nviy ad t-nrez.

    Is d tamdyazt tga amm waman n yill, neg imrufa kud ten-nessa ad nkkes irifi n wawal ittav-av umareg-nnes

    ugar. Urmev mma ayd igen tayri, maka tayri n usiggel g tavult n tutlayt- nnev taymmat d uynna zares iqqnen

    ur illi ka igan amm nttat s man aya ar i-nn-tettafad ku ass iqqan-d ad vrev, sigglev, uruv s/vef tmazivt; d ku

    tikklt ar sfukkurev tamkrra d wuffirn n tutlayt-nnev s wudem amatay d timmuvra n imdyazen imaziven

    imzwura s wudem uçliy igan imzkawen min ad akin.

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    25/4825

    3 - Tgam imerzi tgm amedyaz, is ur

    ak-tsacqqa tmedyazt d usnulfu tirzi g

    tesga-ad ? (Seqsav-k s mi imedyazen

    da sawalen vef tmdyazt s wawal n

    tmdyazt)

    Asqsi-a ila azal, acku immra kigan nwad

    tsmund snat tzmmar-ad. Addag tssned ilgamen

    n umareg amaziv, tisind uffiren-nnes, ur da

    ak-ittajja awd yat tmntilt n uzeggal, d ar sigek

    ittetter yat twuri tamufayt, urd vas ad tsmund

    iwaliwn d tguriwin. D nek, imkinna ak-nniv yad

    aflla- nnes, idrus ma g d-gtev s twuri-inw, aha ar

    ttinigev ad taf afris n timdi.

    Da d-kettiv tirmitin-inw timzwura g giv anelmad gusinan n usmuttg, afv- nn hat da zzaäv berra n uzreg, acku ar nssmras ilugan n tutlayin

    yaänin vef tmdyazt tamazivt. Awd dvi, da ttmrarev kigan dat nwad taf tmdyazt talalit-nnes, mek nufa

    asntl d-yusan, yacek-av unya izilen, naf talalayt ihyyan nhwu g tugniwin tudyizin… aha ar ttinigev

    ad tas tmdyazt g mayd igen tasga d matta uswir. S dvi, immra vifi ad iniv giv amdyaz, acku ur d key

    ayd ittggen ipef- nnk d amdyaz maka agdud ayd ak izmmln turagt-a, ifek-ak tugga-nnes. D mk nga

    asmzazal (asrwas) ingr-av d imdyazen imzwura g udwas n tguri, d ustay n tugniwin n usvan, d

    uswulef udyiz, d tdri (tavubt) n tinawt, d ururd g wubuy n tmdyazt, d tdusi n wawal… hat da nsmzazal

    aynna ur ittmzazaln, d hat ur as nfki uddur imk nna as- t -fkan.

    Tamazivt d tutlayt tamaddart izmren ad tsiwl vef mayd igen tasga g tudert n ufgan s tfada n wa ad tili tuvsa

    tasrtant d tgdudant. Tamazivt tga tutlayt tansbavurt s umawal-nnes d tmzarayin -nnes ittmsmaden tili dares

    tsugart n ussiriw n umawal-nns tsmaynu, teg asuvel i ifuras isklanen d wussnanen imaälanen.

    Lliv dvi d yan udlis isawalen vef tsnakta n wawanw imaraganen nna g ssakzev kigan n wuffirn, ssufvev d

    istalen d ilugan n umareg amaziv, acku imkinna nssen, ur rad yad nttqql s apidus d upwac ad sslmden amareg

    i tsutiwin d-yulin, minzi nannay mas idda uya g wumum, d iqqan ad ittuver uya ittusslmd s yat tvarast

    tasngmant, tussnant d tkadimit afad ad ur iqqim yidles-nnev iga vas amiwan, iqqan ad nmmutty dvya s aswir

    amiray s tutlayt tamazivt s ivef-nnes ur d s wawwas n tutlayin yaänin.

    Asnfar yaäen, tga- t tskla n urba; irban nitni ayd igan imal n tmazivt mek ur nfki taväeft

    wad asen-nsselmd tutlayt-nnsn taymmat, nssiri- asen- tt, nqqen aynna igan turawt g umawal-nnsen n ku ass,

    nssiwä-asen-nn tussna d yidles s wurar d tzlit, nsiwl-asen vef mayd igen asentel. Arba ayd igan adif n tmazivt

    mk ittyaw, usar telli tdusi. S man aya, fkiv taynit i tskla n urba, ar tturuv tizlatin s tutlayt tamazivt vef mayd

    ign tavult (agmmay, timakayin, imiren, tumanin tigamanin, ussan, izwilen, tusnamka, tawnnaät, …) acku han

    avawas n « Igäaä n imglel » nna asen-ismnidn tizlatin s tutlayt taorabt yuger usglal-nnes assoreb tettgga tinmel.

    Asnfar wiss kra, d lliv, asswjed n idlisen isawaln vef tutlayt tamazivt s tmazivt, uwiv-d vef igran qqnnin zares

    amm tjrrumt, asfti, asnmarra, amawal (wa ira kigan n uzmz waxxa t ssntiv nkk d kigan n imrza iorrimen g kutasga tamazivt), tiwnnitin… Assnb n tutlayt tamazivt ira ad nili g uswir nwad nsmurs asnfar ad ma ad ur najj

    awd yat tizzit d ttkkan isnga nna as iran izdar.

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    26/4826

    -4 Γriv tameddurt- nnek tugl-d g wammud n tullisin tssaffved s teorabt, afev-nn

    mennaw d anevmis vef «Ḥamid Ṭalibi » anelmad. Mani g nn-ffvent twurga n unelmad ?

    , (Ar iteässa )… Inna- as bu izli : « Griv yan lpsab, igra Rebbi

    winnes dat-i » ; ivf ira -nn kigan Iäaren ur viyen i tkta-nnss, kigan

    d askkin ssunvev- t g tmçy, mnnawt n twurga giv-tent- inn g

    ivef- inw maka tirra vursent asumr yaäen i tmddurt- inw… Tarwa

    n tmizar g d-nlula, umann imdran n tazzulin d iswiren nna asen-ittswuttan.

    Llan iskkinen nna nn- lkmev g tudrt-inw amm tazzult n usslmed

    g ttafav ivef-inw, amm tirra d usnulfu waxxa mek day nurem

    timnza- nnes, maka tawargit nna ttçuçuäep, iga-tt usmad n

    tzrawin timattayin g tavult n tutlayt tamazivt s lawan

    tasnlist-nnes. S tmgäza, ur anev-tujji tnbadt tamaynut ad nddu

    ard nn-ngulu tugga n tduktudat diges, maka nnan-ak imzwua : «

    wanna vur yan ivisi, ittqqen-as-t Wakuc ! », ur va afev talwit- inw

    ard nn-lkmev awttas-ad.

    Aya ur d vef ad nn- lkmev ka n wansa nev d gev ka n tazzult

    yaäen imil tuvmas n uvu n umrzaw ur ta iyi- kkisnet d ur riv ad

    iyi-kksent, ar ssuturev ad i-nn- taf tmttant ger idlisen g ka n

    wansa n tussna, d ar ssuturev ad ur yaweä wass-inw, ard as-rarep

    i tutlayt-nnev taymmat ka sg tnafutin nna anev-tga, nav-as afus ad

    tbuvlu tdder tili g uswir tuklal, najj-d i tsutiwin idlisen (tizrawin,

    isiggiln, ammudn, unglan, tullisin, tinfusin, isuvuln…) nna

    asen-immalen azal n tutlayt-a d ugrruj-nnes.

    -5 Kwnni iswurrin, tvrem taskla tamazivt tatrart n Tfilalt; mani nn-telkem, ma vertedda ?

    Tasga n Dra-tafilat ar tettisin yan ufark axatar g yiger n tirra d usnulfu s tutlayt tamazivt, g umssuger- ad

    iqqan-d ad nisin tanafut i imaruten imzwura igan tamssumant afad ad pezmen tiwura n tzäigin s tmazivt g

    iseggwasen g illa ugddul yidiris digsen ufrak s tmntilt tamazivt. Tigiriwin-ad, illa yan umussu amqran seg

    tesga n iorrimen d toerrimin yusin anzgum i tutlayt-nnev taymmat, tlla tugt n idlisen d-iffven (tiwckinin,

    tullisin, ungaln, isiggiln imazrayn d isnalsann, asmuttr n wayda amiwan amm uynna ittugan g tsga n Tfilalt d

    tsga n Tzagurt, issuvulen isklanen d wussnanen amm « Agldun amçyan », « Ifrdisen n Uklid »…

    Llan winna imursen g ufares-nnes, ilin winna isulen ar ttrftilen acku tirmit-nnsen tamzwarut d ur illi mayd

    asen-ittaven afus, maka iqqan-d ad ten-nessbves, acku akud-a iga vas win ufares ard yili tgidiyt diges ukan

    nddm tafrka n ufran d ussuteg.

    I uskan, sulev da swingimev g uvsar n kra n tzla n tirra g tsga n Dra-Tafilalt ittaven afus i imarutn pma ad d

    ssufven idlisen-nnes acku tsul tmukrist tbdda datasen, mecta d adlis n imddukkal d tmeddukkal uznen-iyi

    -ten-d gev-as aspti d umata seg digsen giv-as tazwarayt maka ur ufin abrid s tilawt d imvran acku ur vursen

    tizmmar tindaf ad ten-ssufven.

    Maka afad ur nsmd adiwnni-nnev, ur sawlev vef umxumbl n tadrsi n tvuri s tmazipt, mr nsqsa imvnasen n

    umussu mecta n udlis vran s tmazivt d mecta ayd svan qad nni-naf tigmad drusnin, aya yat tmatart nna

    anev-immalen mas nsul ur ta as nfki i yidles d tsekla tamazivt atig uklalen, d uya immir n imarutn s tmazivt.

    Iqqan-d ad nfek amdya afad nkrez tayri n tutlayt-ad g wulawen n medden, d tsutiwin d ittaliwen s ungmd.Tudert i tmazivt, tamazivt i tudert. Tanmmirt.

    Amsawal issawey: Asafar LIHI

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    27/48

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    28/48

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    29/48

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    30/4830

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    31/48

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    32/48

    Asefru(Poésie)

    IMURAY-NNEMXadija MARKI

    Mrirt

    Muddax...

    Ddix-d ar tteddux…

    Ar ɣifem urezzux…Ur ufix am cemm

    Imuray-nnem

    Tayri…Azwag…

    Ssercucin tasa-nuBbin ul-inu, nɣan-i

    Nɣan-i yimuray-nnemTedza tmektit-inu

    Tessekwti-iyi-dLulex diyem meqqurx aggidem

    ẓẓɛzen-i.. ffɣen ɣifi.. ssufɣen-iyi zziym..

    Macc nɣan-iNɣan-i imuray-nnem

    Imuray-nnem

    uzlan g yidammen-inuYyin isaffen, ssemɣin-d iɛeǧǧiyen

    Alemmas n tufrayinAsin-d yaz ar sɣuyyun

    Tayri-nu tamazirtBaḍaḍ-inu tamaziɣt

    Imuray-nnem

    Assaɣ-nnemTayri n s tidt

    Xef mmuten d ar ttemtaten imarayen

    Imuray-nnem

    Yyan waẓ g tufrayin-inuTayri-nnem tyya-iyi d ufganYusin aqrru s afella isɣuy yini

    Tamagit-inu tamaziɣt

    Imuray-nnem

    Nnan-iyi…Ur sar ɣa cem-ttux a tamazirt

    Ula siwlex bla issem a tamaziɣtIssem asmi llix

    Issem asmi ddrexIssem asmi ɣa ilix

    32

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    33/48

    Asefru(Poésie)

    TAMURT N MASENSEN

    Nuffa-d ttbut di lkaɣeḍ

    D ixarban i d-yeqqimenUr tezmireḍ a tɣummeḍ

    Igarrujen imaziɣenUr d-yeqqim ara tefreḍ

    Sirta n Masensen

    Γas yezri acḥal d aseggasYiwen ur yettujeddi-s

    Γas ssulin laḥbasYiwen ur yenkir laṣel-isAgellid-nneɣ d asalasCetla teḍfer abrid-is

     Nezra yal yugurtenTesbedem-as Buxuṣ

    I tesfecelem degy argazenTesbabem-asen ammus

    Wiyaḍ tuɣem-tenDegneɣ fkan afus

    Amezruy-nneɣ yuraWin yebɣan a t-yissinYugurten neɣ YubaΓef tlelli d yisaɣ i ɣlin

    Tafarka-nneɣ TamazɣaIɣẓuran degs i d-mɣin

    Dahmani Bilal

    Tizi Wezzu

    33

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    34/4834

    Tazwarayt :

     Ami illa usikez n ulallu amentay d yinezgan yugdan izgan n akw taṛwa n twacunt talsantnetta d adasil n tlelli d tɣedemt d telwit deg

    umaḍal.

     Ami akuddel d tlekkawt n yinezgan n ufganssiwḍen ɣer tigawin tibẓanɣawin isefurrgenanugga n tiffugna, day illa wufuɣ n yijjen numaḍal tteddren degs midden s tlelli n wawald tlelli n tademmawt d tlelli zi tiggwda duẓlad , ittwassen amm uwettas yattuyen nakw tameɣda n midden.

     Ami yuccel ad ibedd usaḍuf ɣef taggaẓt n yinezgan n ufgan afad ur ittzuccul uterrasdeg uneggar ad ibuder mgal adenkey duzekker.

    TANFUASUΓELST

    ASUSSEN AMAḌLAN(N YINEZGAN N UFGAN (SMNF

    Asuɣel n : Mubarik BELKASIM

     Ami illa d tumast n tinneẓmit ad ittusentemusnefli n tmeqqan n tdukli jar timura. Ami iɣerfan n timura imunen ssleknen degwarkawal diɣ altu tiflest-nnsen deg inezganidasilanen n ufgan d ulallu d tindi n tudemt nufgan, d yinezgan igdayen n yirgazen dtwetmin , day nekren ad uyuren ɣer dat s

    walay amunay ad ssaṛyen aswir n tudert stlelli yariwen .

     Ami iwunak igmammen ggin amyaqqan, sumyawas aked timura imunen, ad bedden ɣefuzrekki d teggaẓt n yinezgan n ufgan dtlelliwin tidasilanin deg umaḍal.

     Ami tella ɣer tagerrawt tamatayt n yinezgand tlelliwin-ad tinneẓmit tameqwrant i ujenjemimdan n umyaqqan-ad .

    Γilad , i manayenni, “Agraw Amatay n TimuraImunen” iqqaṛ-d ASUSSEN AMAḌLAN NINEZGAN N UFGAN ad amm algam udriw iy yucclen ad t-awḍen akw iɣerfan d akwtimura, afad yal aterras d al agmmam nwamun, amm srusan Asussen-ad aliḍ degixfawen-nnsen d jar tiṭṭawin-nnsen, adssenyuddun azrekki n yinezgan d tlelliwin-adɣef tarrayt n uselmed d usegmi, day ad ggen

    isurifen ittmernin, imuranen d yigramuren,afad ad ittuseḍkel usikez-nnsen dteggaẓt-nnsen s tawila tamaḍlant tameskartdeg iɣerfan n yiwinak igemmamen s yimantensen d yiɣerfan n wakalen illan sadutanbaṭ-nnsen.

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    35/4835

    Amagrad 1ru :Da d-ttlalan akw midden d ilelliyen d igdayen n ulallu d yinezgan, ittwafek-asen wanẓaẓ d unugga, dayyuccel ɣefsen ad ttemyawaḍen jarasen s yiman n tawmat.

    Amagrad 2in :Yal afgan ila inezgi ad iṭṭef akk inezgan d tlelliwin ay d-yusan deg Usussen-a, war tannarfa akkma illawawsen-innes, amm tannarfa ɣef ucettal niɣ aklu niɣ anaw niɣ tutlayt niɣ ajjed niɣ iẓri asertan niɣ ca nyiẓri nniḍen, niɣ inetti amuran niɣ amunay, niɣ n wagla niɣ n tlalit niɣ kra n waddad nniḍen. Rnu-d ɣef

    mayen yizwaren, ura d-ittili usennuref akkma iga ɣef udasil n waddad asertan niɣ asaḍufan niɣ agramurn kra n tamurt niɣ n wakal zeg d-yucka uterras, amen tella tmurt-a niɣ akal-a d imezzurag ni sadutaɣlift niɣ war anbaḍ afulman niɣ malla tanaya n tmurt tella sadu ca n usekref.

    Amagrad 3aḍ :Yal afgan ila inezgi n tudert d tlelli d taftit n yiman-innes .

    Amagrad 4uẓ :Wer izerri usesmeɣ niɣ aseklet n ufgan winma illa; akellu d tmesɣiwt d uzenzi n yisemɣan ttugedlenmamecma ggin.

    Amagrad 5us :Ur ad ittuzinez ca n ufgan i usennulef niɣ i ca n umuggu niɣ tamarrut tameggurzent niɣ taraffugnant niɣtalekkawant.

    Amagrad 6iṣ :Yal afgan manima iǧa ila inezgi ad tettusikez tudemt-nnes tasḍufant.

    Amagrad 7a :Akw midden d igdayen mnid usaḍf, day illa ɣersen yinezgi war tinuraf ad ilin sadu taggaẓt n usaḍuf xefudasil n tugdut. Akw midden lan inezgi n taggaẓt tagdayt mgal tinuraf akkma llant ireẓẓan Asussen-a,d mgal azuccen akkma illa i tinuraf amm tina.

    Amagrad 8a :Yal afgan illa ɣers yinezgi ad itter zi tigrawin uzuref timuranin timsasayin ad t-ssumunt s tmuggit ɣeftigawin ay deg illa uzekker mgal inezgan idasilanen ayd as-tawca tmenḍawt niɣ asaḍuf .

    Amagrad 9a :Wer izerri wuḍuf n ca n ufgan niɣ askurmet-nnes niɣ asiyeɣ-nnes s tikiriṭṭ.

    Amagrad 10 mraw :Yal afgan ila inezgi, s tugdut imdan zund wiyaḍ, ad tettwaẓer tɣawsa-nnes mnid n yict tagrawt n uzurefd tamezzarugt d tamaɣaṭ s tazreft d tuḍrart afad ad tebḍa jar inezgan-nnes d tsuɣan-nnes d kra ntasurdat tabekkaḍant ay zeg ittusurda.

    Amagrad 11 aw d an :- Yal afgan ittusurdan s yan ubekkaḍ ila inezgi ad ittwaẓer zund imelsi ar telken tnekḍi-nnes s usaḍufdeg ijen usaraḍ uḍraran ay deg rad as-ttusɣelfent akw tiseɣlaf yucclen i ustan-innes.- Urad ittusenkeḍ kra n ufgan fella n tigawt-nnes niɣ n tawagit-nnes ad igg kra n tɣawsa ay ttuɣa werillin d abekkaḍ deg wakud ay deg tt-isker, sadu asaḍuf amuran niɣ agramur. Rnu-d, urad tettuger xafs can tamarrut iẓḍayen ugar ɣef tenni ay ttuɣa yucclen ad tettuger deg wakud n usekkir ubekkaḍ.

    Amagrad 12 aw d in :Wer tettaɣ ca n ufgan tmekcemt tikiriḍant di tudert tusligt-nnes niɣ tawacult-nnes niɣ tazeddiɣt-nnes niɣtibratin-nnes, niɣ ca n yiẓeḍḍimen ɣef tillummta d waddur-nnes. Yal afgan ila inezgi n taggaẓt

    tasaḍufant mgal kra amm timkecmin niɣ iẓeḍḍimen nni.

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    36/4836

    Amagrad 13 aw d ad :- Yal afgan ila tilelli n umutti d ustay n udɣaṛ n tazeddiɣt-nnes di ugensu n yibuda n yal uwinak- Yal afgan ila inezgi ad iffeɣ tamurt akkma tella waxxa d tamurt-nnes, rnu-d netta ila inezgi ad ɣeresidwel.

    Amagrad 14 aw d uẓ :- Yal afgan ila inezgi ad iddurri di ca n tamurt nniḍen niɣ ad yarem ad degs iddurri s taṛewla zi tuẓẓirt.- Wer ittlummuẓ deg inezgi ad wenn ittwaḍfaren deg uzuref ɣef ca n yibekkaḍen ilawen wer illin d

    isertanen niɣ ɣef ca n tigawin wer d-ittasen aked iswan n Timura imunen d yimenzayen-nnes.

    Amagrad 15 aw d us:- Yal afgan ila inezgi n tamuri.- Wer izerri ad ittusfuta ca n ufgan zi tamuri-nnes s tikiriṭṭ niɣ ad ittukerref deg inezgi-nnes ad issenfeltamuri-nnes.

    Amagrad 16 aw d is :- Irgazen imawaḍen d tmeṭṭuḍin timawaḍin illa ɣersen yinezgi n warcal d usenti n tawja war asekref sumentil n ucettal niɣ n tamuri niɣ n wajjed. Day llan ɣersen yinezgan igdayen ɣer warcal, deg wakud nwarcal d ɣer taggara-nnes.

    - Arcal wer ittili ɣas malla illa udeggi ilelli ummid n sin n midden ixsen ad reclen.- Tawacunt d taferdist tagamant tadasilant n wamun, day illa ɣers yinezgi ad tedder s taggaẓt n wamund uwinak.

    Amagrad 17aw d is :- Yal afgan ila inezgi ad ɣers yili wagla-nnes netta d asuf niɣ s tadrawt zund yinneḍni.- Wer izerri ad ittwakkes wagla i ca n ufgan s tikiriṭṭ.

    Amagrad 18 aw d sa :Yal afgan ila inezgi n tlelli n uswengem d unugga d wajjed, tudef deg inezgi-a tlelli ad isemmeskelajjed-nnes niɣ tademmawt-nnes, d awlawal niɣ aked ca n tagrawt n wiyaḍ, s tuḍrart niɣ s tuffra, day ad

    issken ajjed-nnes niɣ tademmawt-nnes s uselmed d tigawt d usumed d udriz.

    Amagrad 19 aw d ẓa :Yal afgan ila inezgi n tlelli n yiẓri d wawal, inezgi-a tudef degs tlelli ad iḍfer iẓriyen war ca n timkecmin,day ad irzu ɣef yineɣmisen d tektiwin day ad ten-yameẓ ad ten-issuḍrer s tasgaynant akkma tella aselisekraf n yibuda n wakal.

    Amagrad 20 simraw :- Yal afgan ila inezgi n tlelli n ummegraw amelwi d wadaf aked timesmunin.- Wer izerri ad ittukreḍ ca n ufgan ad yadef aked ca n tamesmunt.

    Amagrad 21 simraw d an :- Yal afgan ila inezgi n udraw deg unebbeḍ n tmurt-nnes, s tarrayt tusriṭ niɣ xef ufus n yigensasenittufernen s tlelli.- Yal afgan ila inezgi s imant-nnes illan ɣer yinneḍni ad iṭṭef timajilin tunbizin di tamurt-nnes.- Tuxsa n waɣref d nettat illan d adasil n tenbaṭ n unebbaḍ, day ad issiwel waɣref ɣef tuxsa-nnes stifranin tiwalayanin timezdagin ittusudsen ɣef udasil n ustay amatay s tugdat jar marra iwdan, day adilint s ustay uffir niɣ s ca n tisekkirin tigdayin isseḍkalen tilelli n ustay.

    Amagrad 22 simraw d in:Yal afgan, amm illa netta d agmmam n wamun, ila inezgi n uḍakal amunay day ad yaweḍ, ɣef ubrid ntageẓẓalt tamurant d umyawas agramur s umsasa aked tuddsa n yal awinak d yisugam-nnes, ɣerinezgan idamsanen, imunayen d yidelsanen illan d ineẓmayen i ulallu-nnes d tigmi tilellit n

    tudemt-nnes.

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    37/48

    Amagrad 23 simraw d aḍ:- Yal afgan ila inezgi n twuri, day illa ɣers yinezgi n tlelli ad ifren tamajilt, d illa ɣers yinezgi n umahil stifadiwin tuɣdimin igeṛẓen, rnu-d netta ila inezgi n taggaẓt mgal tuṛṛawt.- Yal afgan, war kra n tannarfa, ila inezgi n tiɣraḍ tigdayin ɣef twuri.- Yal afgan isekkren kra n twuri ila inezgi n tiɣraḍ tuɣdimin igeṛẓen ayd as rad iḍekklen i netta dtwacunt-nnes yat tudert d-ittasen aked ulallu n ufgan, ad ɣers mmernin, malla ucclen, isgeynan yaḍninn taggaẓt tamunayt.- Yal afgan ila inezgi ad issenta day ad yadef aked inmula n umahil i taggaẓt n tanafut-nnes.

    Amagrad 24 simraw d kuẓ:Yal afgan ila inezgi n uswunfu d wakuden ilelliyen, yudef degs ugelluy ittwagran n yisragen n twuri dtnurẓam tisemẓuyanin s tiɣraḍ .

    Amagrad 25 simraw d us:- Yal afgan ila inezgi n yijjen uswir usadur yudan i wajbar n tdawsa d tnuflayt i netta d twacunt-nnes,yudef degs wučči d warruḍ d tzeddiɣt d usmagel ujjyan d tenfiwin timunayin tikmaranin, day netta ilainezgi n usseɣlef n usadur-nnes deg waddaden n tuṛṛawt d waṭṭan d tikucemt d tujjult d tawsert dwayen yaḍen n tamzalt n wallalen usadur illan d tafellawt n timsutal iffɣen afus-nnes.- Tayemmawt d terbawt illa ɣersent yinzegi n taggaẓt d tellalt tinagmaḍin. Akw irban d terbatin ad

    amẓen taggaẓt tamunayt s imantennes waxxa tusa-d tlalit-nnsen zeg warcal niɣur d-tusi.

    Amagrad 26 simraw d is :- Yal afgan ila inezgi n ulemmud .Yuccel i uselmed ad yili d abennan s udrus deg iẓunaẓ imenzuten dyidasilanen.Yuccel ad yili uselmed amenzu d asaduzan. Day iqqen-d ad yili uselmed atiknik d uwuriyaniggwra i midden akw, day ad yili uselmed unnij itturẓem i umata s tugdat d ɣef udasil n taklalit.- Yuccel ad issiweḍ uselmed d usegmi ɣer usemɣeṛ n tudemt n ufgan s timmad, ɣer usedwes n uzrekki iyinezgan n ufgan d tlelliwin tidasilanin, ɣer usenyuddu n umsefru d umsuruf d tdukli jar marra iɣerfan dtegrawin ticettalanin d tujjidin, d ɣer usiriw n irmuden n Timura imunen di taggaẓt n talwit.- Illa ɣer imaṛawen yinezgi amezwaru deg wefran n wawsen usegmi ay rad ittwawcen i yirban dterbatin-nnsen.

    Amagrad 27 simraw d sa:- Yal afgan ila inezgi ad idrew s tilelli di tudert tadelsant n wamun, day ad yageẓ s tẓuriwin day ad yamudeg wattas ussnan day ad illummeẓ deg ibɣuren-nnes.- Yal afgan ila inezgi n taggaẓt n tinafutin tiɣaranin d tenganin ifellun zi ca n ufares ussnan, aseklan niɣaẓuriyan nna isker.

    Amagrad 28 simraw d sa: Yal afgan ila inezgi n ijjen unagraw amunay agramur aydeg ɣa dewlen yinezgan d tlelliwin ittwarin degUsussen-a d tilawt imdan.

    Amagrad 29 simraw d ẓa:- Yal afgan ila tuɣunin mnid n wamun ay deg tezmer tudemt-nnes ad tegma yat tigmi tilellit tummidt.- Yal aterras ittemsalen s inezgan-nnes d tlelliwin-nnes ad yanez ddaw n yisekraf nni igelley usaḍufwaha, i uḍakal usikez yucclen n yinezgan n midden yaḍnin d tlelliwin-nnsen d uzrekki-nnsen, daɣen iusdaddat n yiswaren uɣdimen n taɣara d unagraw unbiz d tnafut tamatayt deg ijjen wamun agdudan .- Ur izerri di ca n waddad amekma illa ad ttumeslen yinezgan d tlelliwin-a s yat tarrayt issegdalen iswand yimenzyen n Timura imunen.

    Amagrad 30 kramraw :Wer illi deg Usussen-a kra n uḍris izemren ad ittusefru amm wenn itticcen i kra n uwinak niɣ tagrawt niɣaterras kra n yinezgi ad ggen kra n urmud niɣ tawuri ixsen ad nedlen inezgan d tlelliwin nna degsd-yusin.

    37

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    38/48

    AREY-I A TAYRI !

    anṣuf s tayri nniɣ-t ttiniɣ t!teṛmi tɣuyyit tezla tiṭ

    izla a ul-inu umdaz -lli !uzneɣ-nn tabrat ugar n tikkelt,

    sawleɣ-nn a tasa-nu;walu ! tiqqlit tsul ttals walu !

    ikttayen-nneɣ ttessuɣ-asen akṭif,maka.. maka..

    ur yad i-rin tawengimt.imeṭṭawen willi ttusfaḍnin

    ttun targwa d ttekkan,

    isgel-tt ungi n beṭṭu;ffreɣ-am tarezzift allig i-tezla,

    tadyazt n ddaw tzemmurt d taḍṣa !taḍfi-lli tuker-i-tt tɣufi

    teglugel tebbḍey tesɣufa-i,ɣf wudem-inu tezdeɣ,tssker asakuk n ungaẓ.

    Tarezzift-nnem iffeɣ-tt waḍu;ḥla tujjut n tayri ssiger-as kra !

    tiflut tunef, ifassen ttyaznen,assa-a anṣuf issem a tayri !

    tiɣratin a tiɣratin !yaɣul-d umdaz-lli !

    Yidir BENƐEDDIFas, ass n 1ru cutanbir 2963

    38

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    39/48

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    40/48

    Ar ttxemmameɣ is lliɣ agensu n ubniq : Reglent tfelwin immeɣ udɣar ! Ukiɣ d nndaar i-ittaley, imiḥ n yifiẓar n tafuyt ar digi

    d-kkaten, hezzaɣ iɣef-inu isiwel-i-d ka.Tizwuri, ur ukizeɣ awal ammi da d-iswal kag wanu ; imiḥ ar d-ittenmili wawal.Inna-i: Ur ta trid ad tceεfed?

    Nniɣ-as s tawda : Ma ayd temsed? Mattakey? Hat ur ta k-ukizeɣ !Inna-i: Ur ta i-tessined?Nniɣ-as : Uhu !Inna-i : Tamara-lliɣ g teddred aya … tugey

    ad idek tebḍu!Nniɣ-as : Nẓuẓeḍ a kem-nessikey ;teṭfared-aɣ seg ma ayd d-nlula g tudertteṭfured-i-d awd s abniq ! Ma ayd trid ?Inna-i : Is ur ta trid ad tceεfed?Nniɣ-as : Max ma ayd ssekreɣ? Yam xestamara ag nettidir nsal!?Inna-i : Tamara ?!! Ur sar tt-teffiɣed !Nniɣ-as : Nessen idd ard neddu ; nlula-d gtmara , nekwni ayd tt-iran, gren-aɣ diges

    nsal diges awd dɣi ….Inna-i : Isul wawal-nnek da ittḍinni, isuluɣuyyi-nnek amm imkilliɣ n yinurir; urdigek ibbiy ubniq aḍu!Nniɣ-as : Argaz iga-t awd agensu n ubniq.

    Nekreɣ-d s uɣuyyi n udewwab n ukurmuakiɣ-d idd tillas ag lliɣ, ur telli latalkiwt-ddaɣ annayeɣ la ifiẓar n tafuyt arttiniɣ: Ur ta as-kemmileɣ awal i tmara,iqqima digi lḥal wahli, ur ta as-ssardeɣaqmu ad tisin ma ayd mseɣ d ma aydmsen winna i-yurun: Ma ayd nmes !!!!Surriɣ allen-inu walu xes tillas d umneqqern tmeqqa n waman d-isnissiten ar ssiḍineɣ

    40

    AD NEDDER

    D IREGZENAsafu UBṚAHIM

    Ukiɣ d usemmiḍ ; ẓuẓḍeɣ iṭes ; tedda-i twengimt-inu s ka arttxemmameɣ is da ttxemmameɣ ………

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    41/48

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    42/48

    AZWU N TLELLIMujan n Tuda

    Ayt Mellal, abril 2012

    Tenker g umaḍalXes nekwni nfesta

    Idabuten ḍrenWinneγ isul nettaIs dig-neγ yufaNil uyenna yraTamunt ur telli

    Ger ayt tmurt-a

    Wiyha wiyha g uydud yugin tanekraWiyha wiyha tanbaḍt tufa mayd tra

    Imiḍer isγuyyaYaley s alebbanYuḥel g lḥegṛa

    Ibbey-asen-nn aman

    Inna-asen ur nniγAd yad geγ laman

    Ard iliγ amurZdigen-i waman

    Wiyha wiyha, llan medden g tmaraWiyha wiyha, agdud digsen iberra

    Ibrey urifiyIssuter izerfanIgrawel ulibiy

    Ifka iniγanMa g illa umaziγIkker ferdeddanMer εad msasan

    Ur da ttemzenzan

    Wiyha wiyha, tilelli tezwar-d afra

    Wiyha wiyha, hat ur illi ka bla kra

    Azwu n tlelliUki ids idda-dTamatart-nneγ

    Naẓra-tt g UẓawadUr tri tlelli

    Afgan amaggwadTra g umeγnas

    Ad ur issutur tiγrad

    Wiyha wiyha, tilelli tezwar-d afraWiyha wiyha, hat ur illi ka bla kra

    42

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    43/48

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    44/48

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    45/48

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    46/48

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    47/48

  • 8/18/2019 Asirem Amazigh N°5, Avril 2016

    48/48

    TASΓUNT TASEKLANT N UMEZRAW AMAZIΓ