Arktis - Amazon Web Services123userdocs.s3-website-eu-west-1.amazonaws.com/d/5e/07/... ·...
Transcript of Arktis - Amazon Web Services123userdocs.s3-website-eu-west-1.amazonaws.com/d/5e/07/... ·...
Arktis
Arktis är det nordligaste området på Jorden och omfattar nordpolen. Arktis har
genomgått den snabbaste förändringen vad det gäller uppvärmning och man talar om
Arktisk förstärkning av den globala uppvärmningen.
December–Februari
2016–2035
Vi kan se att under vår livstid så förväntas temperaturen i norra Ishavet öka med över 4 grader i
trakten av Svalbard och Spetsbergen.
December–Februari 2046–2065
Under mitten av seklet förväntas i stort sett hela Arktis
ha ökat med 4 grader.
December–Februari
2081–2100
Nästa generation får enligt klimatmodellerna uppleva att Arktis i vissa områden är 7 grader varmare än
jämförelseperioden 1986 – 2005, vilket i princip innebär
isfritt i Norra Ishavet.
Eftersom Ishavet är en zon för nedkylning och drivkraft för den termohalina cirkulationen så förväntas
havsströmmarna påverkas på ett idag obekant sätt.
Oktober–Mars
2016–2035
Nederbörden förväntas inte öka nämnvärt i området
under denna period.
Oktober–Mars
2046–2065
Nederbörden förväntas öka i Arktis under denna period. Ett område i norra Ishavet, norr om östra Ryssland
visar på störst ökning av nederbörden.
Oktober–Mars
2081–2100
Nederbörden förväntas öka i Arktis med 30% och två områden norr om Ryssland överstiger 30% förväntad
ökning av nederbörden.
En ökad temperatur och ökad nederbörd betyder ökad
luftfuktighet och molnbildningen kan påverkas i
området.
Höga latituder
Höga latituder betyder i detta fall nordliga områden och då menas särskilt Grönland och
nordöstra Kanada och även Sibiren i Ryssland. Grönland svarar för en stor del av Jordens sötvattenförråd bundet som glaciär. Sibirien har områden med så kallad
permafrost, där marken är frusen året om. Sibirien täcks till stor del av ett mycket stort
sammanhängande barrskogsområde.
December–Februari
2016–2035
En viss ökning av temperaturen kan förväntas i Sibirien med ungefär en grad jämfört med perioden 1986-2005,
området i nordöstra Kanada något mer.
December–Februari 2046–2065
Sibirien har nu förväntats öka med 3 grader i jämförelse
med perioden 1986–2005 och nordöstra Kanada ökar i
samma takt som Arktis med 5 grader.
December–Februari
2081–2100
Sibirien har nu passerat en 4 graders temperaturökning.
Man bör minnas att vissa delar av Sibirien når temperaturen under vintermånaderna ned mot minus 40
grader i dagens klimat. Barrskogsbältet i Sibirien
förväntas att förskjutas norrut.
Grönlands inland är det områden som påverkas minst enligt klimatmodellerna.
Oktober–Mars
2016–2035
Egentligen ingen större förändring av nederbörden kan
förväntas enligt klimatmodellerna under närmsta 25 åren. Ett område söder om Grönland har minskad
nederbörd.
Oktober–Mars 2046–2065
Nederbörden förväntas öka med 20% i östra Sibirien
under denna period. Detta område har mycket liten
vegetation eftersom det är så kallt och torrt, så man
kan förvänta sig att klimatförändringar även skulle påverka vegetationen.
Oktober–Mars
2081–2100
Nederbörden i hela området med höga latituder har ökat
med 20% jämfört med perioden 1986–2005 enligt klimatmodellerna.
Nordamerika (väst)
Nordamerika (väst) är USAs västkust och Alaska. USAs västkust är ett område med hög
befolkning, medan Alaska är glest befolkat. Området gränsar till Stilla havet i väst.
December–Februari
2016–2035
Vi ser en gradvis ökning av temperaturen jämfört med
perioden 1986 – 2005 från Arktis i norr ned mot Kaliforniska halvön i söder och från Stilla havet i väster
som dämpar uppvärmningen.
December–Februari
2046–2065 Mönstret är detsamma som ovan men förstärkt.
December–Februari
2081–2100 Ytterligare en förstärkning och zonerna har flyttats
söderut.
Oktober–Mars
2016–2035
Under denna period förblir nederbörds-mängderna ungefär desamma som jämfört med perioden 1986 –
2005 enligt klimatmodellerna.
Oktober–Mars
2046–2065
Vi kan se att nederbörden vid början av mitten av seklet börjar visa en trend att norra och tempererade
områdena får ökad nederbörd medan södra subtropiska
området förväntas få minskad nederbörd. Vi bör minnas
att ett område med redan liten nederbörd ger ett stort procentuellt utslag på endast en liten faktisk minskning.
Oktober–Mars 2081–2100
Trenden som vi såg ovan är förstärkt. Områden med
relativt hög nederbörd får mer regn och snö medan
områden med torka och låg nederbörd förväntas bli ändå
regnfattigare.
Nordamerika (väst)
Nordamerika (väst) är USAs västkust och Alaska. USAs västkust är ett område med hög
befolkning, medan Alaska är glest befolkat. Området gränsar till Stilla havet i väst.
December–Februari
2016–2035
Vi ser en gradvis ökning av temperaturen jämfört med perioden 1986 – 2005 från Arktis i norr ned mot
Kaliforniska halvön i söder och från Stilla havet i väster
som dämpar uppvärmningen.
December–Februari
2046–2065 Mönstret är detsamma som ovan men förstärkt.
December–Februari
2081–2100 Ytterligare en förstärkning och zonerna har flyttats
söderut.
Oktober–Mars 2016–2035
Under denna period förblir nederbörds-mängderna
ungefär desamma som jämfört med perioden 1986 –
2005 enligt klimatmodellerna.
Oktober–Mars
2046–2065
Vi kan se att nederbörden vid början av mitten av seklet
börjar visa en trend att norra och tempererade områdena får ökad nederbörd medan södra subtropiska
området förväntas få minskad nederbörd. Vi bör minnas
att ett område med redan liten nederbörd ger ett stort
procentuellt utslag på endast en liten faktisk minskning.
Oktober–Mars
2081–2100 Trenden som vi såg ovan är förstärkt. Områden med
relativt hög nederbörd får mer regn och snö medan
områden med torka och låg nederbörd förväntas bli ändå
regnfattigare.
Nordamerika (öst)
Östra USA är ett relativt platt landskap och det påverkas av Atlantens kustområde.
Detta område är mycket befolkat. Södra USA kan påverkas av stigande temperaturer
då det gränsar till Mexikanska gulfen och tropiska Atlanten från vilka orkaner kan bildas och driva in över tätbefolkade områden som Florida. Orkaner bildas när yttemperaturen
i havet är hög.
December–Februari
2016–2035
Under de närmsta decennierna så förändras inte klimatet i stor utsträckning i Östra USA. Tänk på att det
kan vara olika effekt på mindre orter till exempel i
närheten av de stora sjöarna.
December–Februari
2046–2065 Man kan ana ett liknande mönster som i västra USA
fast spegelvänt; norra delarna värms upp och Atlanten
i öst håller ned uppvärmningen.
December–Februari 2081–2100
Samma mönster som ovan, fast ytterligare förstärkt.
Temperaturen har ökat med 3 grader i New York och
Washington jämfört med vinterperioden 1986–2005.
Oktober–Mars
2016–2035
Ingen större skillnad vad det gäller nederbörden kan
ses de närmsta decennierna.
Oktober–Mars
2046–2065
Man kan ana ett mönster att nederbörden ökar i
kustnära områden, medan inlandet, åtminstone i södra subtropiska delen, får mindre nederbörd.
Oktober–Mars
2081–2100
Det är ingen större skillnad mot perioden 2046–2065
enligt klimatmodellerna. Tänk på att det kan vara variationer på lokal skala.
Medelhavet och Sahara
Medelhavet är ett typiskt subtropiskt område med soligt och torrt klimat, man kallar det ibland för Medelhavsklimat. I norra Afrika breder den enorma Saharaöknen ut sig och
där uppmäts Jordens högsta temperaturer om dagen, för om natten kan det bli kallt
eftersom det inte finns några moln som blockerar utflödet av värme till rymden.
December–Februari
2016–2035 Under de första 20 åren så förväntas temperaturen i
området öka cirka en halv grad.
December–Februari
2046–2065
Saharaöknen förväntas bli ännu varmare, upp emot
1,5 grad i mitten på århundradet. Medelhavsområdet förväntas också bli cirka en grad varmare.
December–Februari
2081–2100
Medelhavsområdets temperaturer förväntas stiga
med 1,5 grad mot slutet av århundradet, medan Saharaområdet stiger med 2 grader. Det finns risk
för att Saharaöknen breder ut sig.
Ovan ser vi tre olika bilder av hur nederbörden förväntas att förändras. De tre
kartbilderna till vänster visar uppifrån och ner: år 2016–2035, år 2046–2065 och år
2081–2100 för månaderna December–Februari. Dessa kartbilder visar att nederbörden kommer att minska kraftigt över Sahara. Det är de 25% "torraste" modellernas
resultat. De 25% "blötaste" modellernas resultat (de tre kartbilderna längst till höger)
däremot visar på motsatsen, nämligen att nederbörden ökar kraftigt. Det är för samma
20-årsperioder. De flesta klimatmodeller hamnar någonstans mitt emellan med små förändringar i nederbörden under detta århundrade. Detta område verkar ha felkällor i
beräkningarna hos klimatmodellerna som kan till exempel kan bero på hur aerosoler
och moln påverkar klimatberäkningarna.
Västra och centrala Asien
Området västa Asien i denna Atlas står för en hög andel av världsproduktionen av olja
och gas, vilka är de fossila bränslen som då de förbränns bidrar till den globala
uppvärmningen. Saudi-Arabiska halvön är ökenområde som en förlängning av Saharaöknen i norra Afrika. Området mellan Svarta havet och Kaspiska havet i norr
tillhör Kaukasien med höga bergskedjor. Även centrala Asien gränsar med höga berg till
Tibetanska höglandet.
December–Februari
2016–2035
Området har en måttlig temperaturökning den första
20-årsperioden enligt klimatmodellerna om man
jämför med år 1986–2005.
December–Februari
2046–2065
Man ser att den förväntade temperaturökningen på cirka en grad är tydligt över land, medan
havsområdena har lägre förväntade
temperaturökningar.
December–Februari
2081–2100
Mönstret från förra 20-årsperioden är förstärkt och temperaturökningen i nästan hela området förväntas
bli 2 grader.
Ovan visas förväntad förändring av nederbörd under oktober – mars i området. Översta
raden är för perioden 2016–2035, andra raden är för perioden 2046–2065 och tredje
raden är för perioden 2081–2100. De tre kartbilderna till vänster visar resultatet från
de 25% av klimatmodellerna som ger minst förväntad nederbörd, de tre kartbilderna till höger visar resultatet från de 25% av klimatmodellerna som visar mest nederbörd i
området och kolumnen med kartbilder i mitten visar de övriga 50% av
klimatmodellernas resultat. Det man kan se är att klimatmodellerna visar för år 2081–
2100 speciellt en stor skillnad mellan en minskning av nederbörden med 30% till en ökning av nederbörden i samma område med 40%. Det betyder att i detta område är
osäkerheten större i vad man kan förvänta sig för nederbörd detta århundrade.
Östra Asien och Tibetplatån
Detta område är ett av Jordens mest befolkade med länderna Kina och Japan. Här har
utsläppen av både sot, svavel och växthusgaser från industri och motortrafik ökat
mycket till följd av den ekonomiska utvecklingen. Tibetplatån är del av Himalayamassivet med de högsta bergstopparna på Jorden. I södra Himalaya faller det
mest regn och snö på Jorden.
December–Februari 2016–2035
Under första 20-årsperioden detta århundrade så
förväntas temperaturen att öka cirka 1 grad i Himalaya
och Gobiöknen i norr, medan den stort befolkade kustremsan förväntas öka en halv grad jämfört med
1986–2005.
December–Februari
2046–2065 Det är samma trend som förra 20-årsperioden, men nu
förstärkt med temperaturer på 1,5 respektive 2 graders
ökning. Variationer lokalt kan förekomma som följd av
utsläpp av sotpartiklar.
December–Februari
2081–2100 Under slutet av århundradet så förväntas temperaturen
öka med 2 grader i hela området. Himalaya förväntas
öka med 3 grader och detta syns ännu tydligare för
kartbilden med de 25% varmaste klimatmodellernas resultat (i fullständiga IPCC AR5).
Oktober–Mars 2016–2035
Observera att kartbilderna gäller de 25% av
klimatmodellerna med mest nederbörd.
Nederbörden förväntas då öka med 10% under de första
20 åren.
Oktober–Mars 2046–2065
Observera att kartbilderna gäller de 25% av
klimatmodellerna med mest nederbörd.
Gobiöknen förväntas bland dessa klimatmodellers
resultat få 20% ökad nederbörd under denna tidsperiod.
Oktober–Mars 2081–2100
Observera att kartbilderna gäller de 25% av
klimatmodellerna med mest nederbörd.
Gobiöknen förväntas bland dessa klimatmodellers
resultat få upp till 40% ökad nederbörd under denna tidsperiod.
Centralamerika och Karibien
Mexiko och övärlden Karibien inklusive Kuba ligger mellan Stilla havet i väst och
Atlanten och Mexikanska gulfen i öst. Detta område på gränsen till tropikerna är början
på Golfströmmen som transporterar värme i havet norrut hela vägen upp till norra
Grönland. Eftersom havet under stora delar av året är tillräckligt varmt så kan orkaner svepa in även över land.
December–Februari 2016–2035
Kartan visar i stort sett ingen temperaturökning som
följd av global uppvärmning i denna del av världen
jämfört med 1986–2005.
December–Februari
2046–2065
Cirka en grad varmare är lågt om man jämför med till
exempel Arktis. Detta område har låg klimatkänslighet.
December–Februari
2081–2100 Även mot slutet av århundradet så har området
förväntats öka cirka 1,5 grad, vilket är lägre än
genomsnittet globalt sett.
Oktober–Mars
2016–2035
Det är små förändringar i nederbördsmönstren, men vi ser en aning torrare över Mexiko.
Oktober–Mars
2046–2065 Ingen egentlig skillnad mot förra 20-årsperioden.
Oktober–Mars 2081–2100
Ingen egentlig skillnad.
Det vi däremot ser, söder om det egentliga området för
Centralamerika och Karibien vid ekvatorn så ökar
nederbörden extremt mycket. Detta i ett område som redan i dagens klimat har mycket hög nederbörd.
Norra Sydamerika
Norra Sydamerika är i en tropisk klimatzon. Här är temperaturen normalt sett hög, liksom luftfuktighet och nederbörd. Den tropiska zonen som befinner sig kring ekvatorn
bidrar till den så kallade storskaliga luftcirkulationen genom att värma luft och
transportera den mot polerna. Här växer tropisk regnskog som är ”Jordens lungor”
eftersom den tar upp stora mängder koldioxid ur luften och bildar syrgas genom fotosyntesen. Regnskogen är hem åt en enorm artvariation bland både växter och djur.
December–Februari 2016–2035
Vi ser endast en halv grads temperaturökning under de
första decennierna i hela området.
Eftersom vädret är i princip likadant året om i tropikerna
så är klimatkartan (i fullständiga IPCC AR5 rapporten) för sommarmånaderna mycket lik.
December–Februari
2046–2065
Under mitten av århundradet förväntas temperaturerna stigit med 1,5 grad i snitt i området jämfört med år
1986–2005 enligt klimatmodellerna.
December–Februari
2081–2100 Cirka 1,5–2 graders förväntad temperaturökning är
lägre än det globala medelvärdet. Detta är alltså också
ett område med låg klimatkänslighet.
Oktober–Mars 2016–2035
Under de första decennierna så blir det inga större
förändringar i nederbörden över Amazonas regnskogar.
Oktober–Mars
2046–2065 Ett visst område av minskad nederbörd med sitt
centrum i Venezuela i norra Sydamerika sträcker ut sig
söderut.
Oktober–Mars
2081–2100
Området av minskad nederbörd har tilltagit.I den
fullständiga IPCC AR5 rapporten kan man se att de klimatmodeller som förutsäger de 25% minsta
nederbördsscenariorna så är minskningen av nederbörd
över Venezuela och centrala Brasilien upp till 40%.
Västra och östra Afrika
I den tropiska delen av Afrika nära ekvatorn växer regnskog och regnskogen släpper ut
en stor mängd organiska ämnen till atmosfären som påverkar molnbildningen. Området
har mycket nederbörd och är glest befolkat.
December–Februari
2016–2035
Ingen större temperaturökning är att förvänta de närmsta 20 åren i detta område.
December–Februari
2046–2065 Området följer i stort samma trend som globalt, med
störst förändring över land och i stort sett samma
storlek, cirka 1–1,5 grad.
December–Februari
2081–2100 Ytterligare en halv grad varmare i hela området under
slutet av seklet. I stort sett alla klimatmodeller är
överens om denna bild.
Oktober–Mars
2016–2035
Området har i princip oförändrad nederbörd att
förvänta enligt klimatmodellerna de närmaste 20 åren.
Oktober–Mars
2046–2065
I stort sett oförändrade nederbördsmönster. Vid Afrikas
horn kan nederbörden öka.
Oktober–Mars
2081–2100
Liknande utveckling som under den tidigare 20-
årsperioden. Klimatmodellerna är som i Sahara något oense om utveckling.
Sydasien
Sydasien, med Indien och Bangladesh, tillhör ett av Jordens tätast befolkade områden. Området ligger nära ekvatorn i den tropiska zonen och gränsar i söder till Indiska
oceanen. Den större ön och landet Sri Lanka sydost om Indiska halvön och öriket
Maldiverna så som de låglänta områdena i Bangladesh riskerar att påverkas av förhöjda
nivåer i världshaven om de översvämmas.
December–Februari
2016–2035
Under de inledande 20 åren av seklet förändras
temperaturerna inte mycket i området, cirka en halv grad, ytterligare en halv grad norr om persiska viken.
December–Februari
2046–2065
Temperaturerna över hav förväntas öka med 1 grad,
medan temperaturen förväntas öka 1,5–2 grader över land i området jämfört med år 1986–2005.
December–Februari
2081–2100 Mönstret från förra perioden har förstärkts och södra
Himalaya har temperaturökningar förväntade till 3
grader.
Ovan visas förväntad förändring av nederbörd under oktober – mars i området. Översta
raden är för perioden 2016–2035, andra raden är för perioden 2046–2065 och tredje raden är för perioden 2081–2100. De tre kartbilderna till vänster visar resultatet från
de 25% av klimatmodellerna som ger minst förväntad nederbörd, de tre kartbilderna till
höger visar resultatet från de 25% av klimatmodellerna som visar mest nederbörd i
området och kolumnen med kartbilder i mitten visar de övriga 50% av klimatmodellernas resultat. Det man kan se är att klimatmodellerna visar för år 2081–
2100 speciellt en stor skillnad mellan en minskning av nederbörden med 30% till en
ökning av nederbörden i samma område med 40%. Det betyder att i detta område är
osäkerheten större i vad man kan förvänta sig för nederbörd detta århundrade.
Sydostasien
Sydostasien består till stor del av öar med tropisk regnskog som vegetation. Indonesien
är tätbefolkat liksom delar av Vietnam på fastlandet. Området har drabbats av tsunamis
och tropiska cykloner (orkaner). Vädret domineras av monsunvindar och har tidvis
mycket hög nederbörd.
Ovan visas kartbilder med temperaturökningen i december – februari. Översta raden gäller perioden 2016–2035, andra raden gäller 2046–2065 och nedersta raden gäller
2081–2100. Kolumnen längst till vänster visar de 25% av klimatmodellerna som
föreslår lägst temperaturökning, kolumnen längst till höger visar resultaten från de
25% klimatmodeller som föreslår högst temperaturökning. I mittersta kolumnen visas övriga 50% av klimatmodellerna. Som kan ses så överensstämmer de förväntade
temperaturökningarna väl mellan vänster, mitten och höger kolumn även om det skiljer
cirka en grad. Det visar på att säkerheten att bestämma temperaturökningen i detta
område är hög.
Oktober–Mars
2016–2035 Det är svårt att visa några större förändringar i
nederbörden under den första 20-årsperioden
jämfört med år 1986–2005.
Oktober–Mars
2046–2065
Man kan ana att landområden får en ökad nederbörd under mitten århundradet. Det kan vara
stora skillnader lokalt.
Oktober–Mars
2081–2100
Mönstret från förra 20-årsperioden har här
förstärkts, särskilt över Sydostasiens fastland där
nederbörden förväntas öka med 20%.
Stillahavsregionen
Stillahavsregionen består av en mängd mindre öar, bland annat Hawaii. Området är
mycket beroende av klimatet kring ekvatorn som är tropiskt. Stormarnas styrka och
hur ofta stormar uppstår kan påverkas av klimatförändringar i området, även om det
inte är helt klart hur mycket klimatförändringar bidrar till detta.
December–Februari
2016–2035
I snitt förväntas temperaturen i området öka med
en halv grad under denna 20-årsperiod jämfört med
åren 1986–2005.
December–Februari 2046–2065
Samma mönster som under förra 20-årsperioden
men förstärk till cirka 1 grad.
December–Februari
2081–2100
Norra halvan av området når nu cirka 1,5 grads ökning mot slutet av århundradet.
Ovan visas förväntad förändring av nederbörd under oktober – mars i området. Översta
raden är för perioden 2016–2035, andra raden är för perioden 2046–2065 och tredje raden är för perioden 2081–2100. De tre kartbilderna till vänster visar resultatet från
de 25% av klimatmodellerna som ger minst förväntad nederbörd, de tre kartbilderna till
höger visar resultatet från de 25% av klimatmodellerna som visar mest nederbörd i
området och kolumnen med kartbilder i mitten visar de övriga 50% av klimatmodellernas resultat. Det man kan se är att klimatmodellerna visar för år 2081–
2100 speciellt en stor skillnad mellan en minskning av nederbörden med 10% till en
ökning av nederbörden i samma område med 30%. Det betyder att i detta område är
osäkerheten större i vad man kan förvänta sig för nederbörd detta århundrade. Det som verkar vara minst osäkert är det området av nederbörd ökad upp till 50% vid
ekvatorn. Det området är synligt i de flesta av klimatmodellernas resultat.
Södra Sydamerika
Södra Sydamerika består av Peru, Chile, Bolivia, Equador, Paraguay, Argentina och
delar av Brasilien. Södra halvklotet har betydligt mindre andel land än hav och det
påverkar hur vindar kan blåsa i västlig–östlig riktning i detta område. I väst ligger längs hela Stillahavskusten bergskedjan Anderna.
December–Februari
2016–2035
Området har i princip inte påverkats av förhöjda halter av växthusgaser under de närmsta 20 åren enligt
klimatmodellerna, i varje fall vad det gäller
temperaturökning jämfört med år 1986–2005.
December–Februari
2046–2065
Cirka 1–1,5 grads temperaturökning jämfört med år 1986–2005.
December–Februari
2081–2100 Området förväntas öka i temperaturer från oförändrat till
havs upp mot 2 grader inåt land. Detta är lägre än det
globala medelvärdet för samma tidsperiod.
Oktober–Mars
2016–2035
Området är mer eller mindre opåverkat av förändringar i
nederbörden under denna tidsperiod enligt klimatmodellerna. Det kan vara så att området över
sydliga Anderna kan få mindre nederbörd medan
områdena i öst ökar något i nederbörd.
Oktober–Mars
2046–2065 Tendensen som anades tidigare är här tydligare. I den
fullständiga IPPC AR5 rapporten kan man däremot se att
klimatmodellerna i detta område pekar både mot något
mindre nederbörd och mot något mer nederbörd i samma område. Modellerna är alltså inte helt entydiga.
Oktober–Mars
2081–2100
Bilden av nederbördens förväntade förändring är nästan
identisk med den tidigare 20-årsperioden.
Södra Afrika och Indiska havet
Södra Afrika är ett tropiskt till subtropiskt område och området är del av den ganska
liten landmassa som finns på södra halvklotet. I indiska havet ligger en stor ö som heter Madagaskar och är större än Sverige till ytan. Även den mycket mindre ön
Mauritius ligger i Indiska havet, eller Indiska oceanen som det också heter.
December–Februari
2016–2035
Endast någon mindre temperaturökning kan förvänts enligt klimatmodellerna under de första 20 åren på
århundradet.
December–Februari 2046–2065
I de centrala delarna av södra Afrika förväntas
temperaturen öka med 2 grader vid mitten av
århundradet.
December–Februari
2081–2100
I slutet av århundradet har i stort sett hela landmassan
i södra Afrika ökat sin temperatur med 2 grader. Madagaskar och Indiska havet ökar inte fullt lika
mycket i temperatur enligt klimatmodellerna.
Oktober–Mars
2016–2035
Mycket små förändringar i nederbörden kan inträffa enligt klimatmodellerna under år 2016–2035.
Oktober–Mars
2046–2065
Fortsatt oförändrad nederbörd.
Oktober–Mars
2081–2100
Fortsatt oförändrat. Klimatmodellernas resultat varierar
endast något i detta område, även om de modeller som pekar mot minst nederbörd talar för minskad nederbörd
till skillnad från de som pekar mot mest nederbörd talar
för en viss ökning av nederbörden i området.