Arbetslöshet bland unga vuxna En kvalitativ studie om ungas upplevelse av sin situation som arbetslös

Unemployment among young adults

A qualitative study on young people´s views on their situation as unemployed

Sophia Elander

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

Sociologi

C-nivå, 15hp

Handledare: Liselotte Olsson

Examinator: Anna-Lena Haraldsson

140311

SAMMANFATTNING

Denna uppsats kommer att behandla arbetslöshet bland unga vuxna som just nu befinner sig i

ett arbetsmarknadspolitiskt program via ett specifikt företag här i Sverige. Företagets arbete

syftar bland annat till att hjälpa långtidsarbetslösa till sysselsättning.

Syftet med undersökningen är att utifrån informanternas upplevelse analysera vad som

påverkar just deras arbetslöshet. Jag har utifrån en kvalitativ metod genomfört sex intervjuer

med unga män i åldrarna 22-26 år. Materialet har sedan analyserats utifrån två sociologiska

perspektiv: Symbolisk interaktionism samt Emotionssociologi.

I min analys av materialet fann jag två kärnkategorier. Den första var kategorin ung och

stigmatiserad, vilken genomsyrades av informanternas upplevelse att de som unga inte alltid

får chansen att visa vad de går för. Men också att de som unga helt enkelt inte har hunnit skaffa

sig tillräckligt med erfarenhet eller nätverk. Detta kan bero på den förlängda

etableringsprocessen som även forskningen i ämnet tar upp.

Den andra kärnkategorin jag fann var socialt stöd, vilken var av en betydande roll när det

gäller informanternas situation som arbetslösa. Stöd visade sig nämligen höja motivationen till

att ta sig ur deras arbetslöshet. Fanns det inget stöd från tillexempel familjemedlemmar

tenderade detta istället att ge informanterna upplevelser av skam över sin situation och därmed

även en lägre motivation för vissa av dem. Informanterna blev även färgade av hur deras

närmaste omgivning såg på dem som arbetslösa, vilket också påverkade hur de upplevde att

övriga samhället värderade dem.

Nyckelord: Arbetslöshet, unga vuxna, påverkan, symbolisk interaktionism, emotionssociologi

ABSTRACT

This paper will address unemployment among young adults who now find themselves in an

action program through a specific company here in Sweden, whose work, among other things,

aims to help long-term unemployed into employment.

The purpose of the study is based on the informants' experience analyzing what affects their

particular unemployment. I have based the study on a qualitative method and conducted six

interviews with young men aged 22-26 years. The material was then analyzed and based on two

sociological perspectives: symbolic interactionism and emotion sociology.

In my analysis of the material I found two corecategories. The first category is young and

stigmatized and this category was imbued with that young people not always get the chance to

show what they can do. But also because they simply have not yet acquired enough experience

or networks. This may be due to the extended provisioning process that research on this subject

raises.

The other corecategory is social support, wich had a significant role in the informants'

situation as unemployed. Support turned out to increase the motivation to get out of their

unemployment. If there was no support from families, informants tended to feel ashamed about

their situation and thus tended to give a lower motivation for some of them. The informants

were also affected by how the people around them viewed them as unemployed, which in turn

affected how they felt the rest of society valued them.

Keywords: Unemployment, young adults, influence, symbolic interactionism,

emotionsociology

FÖRORD

Att skriva uppsats har varit både en lärorikt och intressant process. Arbetet har fungerat bra

överlag, även om det ibland kan vara lite tufft att som småbarnsmamma få allt att gå ihop som

man vill. Men nu har jag äntligen rott i land och uppnått mitt mål med en färdig samt

intressant uppsats.

Jag vill därmed börja med att tacka det företag som jag i denna uppsats har samarbetat med,

tack för möjligheten att få skriva min uppsats hos er och för den tid ni har lagt ner på att svara

på tillexempel frågor!

Jag vill även rikta ett stort tack till alla informanter som faktiskt gjort denna uppsats möjlig

genom att ställa upp med sin medverkan. Tack för att ni avsatte er tid till att hjälpa mig att få

in ett empiriskt material genom intervjuer med er!

Slutligen vill jag också tacka min handledare som varit ett bra stöd och inspirationskälla under

skrivandets gång. Och självklart min familj, som stått ut med att jag ibland ägnat både kvällar

och annan ledig tid till att skriva!

Karlstad, Januari 2014

Sophia Elander

Innehållsförteckning 1. INLEDNING ....................................................................................................................... 1

1.2 Syfte .................................................................................................................................. 2

1.3 Avgränsningar .................................................................................................................. 2

1.4 Disposition ........................................................................................................................ 2

2. TEORETISK REFERENSRAM ......................................................................................... 4

2.1 Forskning inom arbetslöshet och ungdom ........................................................................ 4

2.1:1 Arbetsmarknaden för unga ......................................................................................... 4

2.1:2 Förlängd etableringsprocess ...................................................................................... 5

2.2 Teori .................................................................................................................................. 7

2.3 Symbolisk interaktionism ................................................................................................. 7

2.3:1 Signifikanta andra ...................................................................................................... 7

2.3:2 Generaliserande andra ................................................................................................ 8

2.3:3 Spegeljaget ................................................................................................................. 9

2.3:4 Stämplingsteorier ....................................................................................................... 9

2.3:5 Stigma ...................................................................................................................... 10

2.4 Emotionssociologi .......................................................................................................... 10

2.4:1 Skam ........................................................................................................................ 10

2.4:2 Sociala band ............................................................................................................. 11

2.4:3 Interaktionsritualer ................................................................................................... 12

3. METOD ................................................................................................................................ 14

3.1 Kvalitativ metod ............................................................................................................. 14

3.2 Den hermeneutiska ansatsen ........................................................................................... 15

3.3 Urval ............................................................................................................................... 15

3.3:1 Presentation av företaget .......................................................................................... 16

3.3:2 Kort om informanterna ............................................................................................ 16

3.4 Datainsamling ................................................................................................................. 17

3.4:1 Intervjuguide ............................................................................................................ 17

3.5 Tillvägagångssätt ............................................................................................................ 18

3.5:1 Bearbetning av data.................................................................................................. 19

3.5:2 Kodning/analys ........................................................................................................ 19

3.6 Tillförlitlighet och Trovärdighet ..................................................................................... 20

3.7 Etiska överväganden ....................................................................................................... 20

3.8 Förförståelse ................................................................................................................... 21

4. RESULTAT/ANALYS ..................................................................................................... 23

4.1 Ung och stigmatiserad .................................................................................................... 24

4.1: 1 Upplevelsen av att bli stämplad .............................................................................. 24

4.1:2 Brist på erfarenhet .................................................................................................... 26

4.1:3 Utbildning ................................................................................................................ 27

4.1:4 Nätverk ..................................................................................................................... 29

4.2 Socialt Stöd ..................................................................................................................... 30

4.2:1 Motivationens påverkan ........................................................................................... 30

4.2:2 Stödet via myndigheter ............................................................................................ 33

5. DISKUSSION ...................................................................................................................... 34

5.1 Studiens slutsats .............................................................................................................. 34

5.2 Övrig diskussion kring arbetet och uppkomna reflektioner ........................................... 36

Litteraturförteckning ............................................................................................................. 39

Bilaga 1 ................................................................................................................................. 42

1

1. INLEDNING

Jag har alltid intresserat och engagerat mig när det kommer till ämnet arbetslöshet. Detta är

också ett område jag själv vill arbeta inom i framtiden. Därav var det ett självklart val när jag

nu skulle skriva min c-uppsats i sociologi. När jag sedan kom i kontakt med ett företag som

arbetar med arbetslösa föddes frågan kring att begränsa uppsatsen till just unga vuxna. Detta

för att de som arbetar på de här företaget tyckte sig kunna se en ökning av arbetslösheten när

det kommer till den gruppen.

När det gäller ungdomsarbetslösheten är den väldigt omdebatterad i vårt svenska samhälle

idag och det är därmed också känt att arbetslösheten i denna grupp är väldigt hög. Utifrån en

rapport från Saco beskrivs ungdomsarbetslöshetens utveckling under de senaste 10-15 åren som

väldigt negativ och att Sverige i nuläget har den högsta arbetslösheten i Norden när det gäller

unga. Detta innebär att det är en större arbetslöshet bland unga i Sverige idag jämfört med 1990

talets kris. Enligt Saco´s mätningar är den totala arbetslösheten idag 8% och inom den är just

ungdomar överrepresenterade med 23,8% när det gäller åldern 16-24 år. Åldersgruppen 25-34

år ligger på 8% och därefter förhåller sig arbetslösheten på 5-5,4 % upp till 64 år (Oscarsson,

2013).

Det går enligt Oscarsson (2013) inte att påvisa någon generell orsak till

ungdomsarbetslöshet utan hon menar att alla är individuella med olika bakgrund samt

erfarenheter, vilket också innebär att alla har olika behov av stöd. Dock pekar en del forskning

på att många ungas arbetslöshet idag kan bero på en förlängd etableringsfas, genom att de

befinner sig i utbildningsfasen allt längre. I och med svårigheten att ta sig in på

arbetsmarknaden, ökar också behovet av att istället studera. Detta kan sedan i sin tur leda till

att en del bor hemma hos sina föräldrar i längre utsträckning idag och att inträdet till

”vuxenlivet” därmed senareläggs (ungdomsstyrelsen, 2005).

2

1.2 Syfte

Som nämndes i inledningen är arbetslösheten bland unga i Sverige idag relativt hög. Utifrån

detta har ett samarbete med ett företag inom denna bransch inletts och där jag utifrån en grupp

unga vuxna som är i åtgärd på detta företag genomför en kvalitativ undersökning. Syftet med

denna uppsats avser att genom intervjuer få fram de unga vuxnas tankar och känslor kring deras

nuvarande situation som arbetslös. Jag vill sedan genom detta få fram vad de upplever har

påverkat deras arbetslöshet. Syftet är en önskan från det medverkande företaget, då uppsatsens

resultat eventuellt skulle kunna bidra till en utveckling inom deras företags verksamhet. Ur detta

har följande fråga skapats:

Hur upplever informanterna mötet med arbetsmarknaden?

Hur upplever informanterna att de har stöd i sin situation?

Hur upplever informanterna sin motivation när det gäller att ta sig ur sin

arbetslöshet?

Hur upplever informanterna sin närmaste framtid?

1.3 Avgränsningar

Då jag samarbetar med ett företag i Sverige vars arbete syftar till att hjälpa långtidsarbetslösa

till sysselsättning, avgränsar jag min undersökning till att innefatta individer som detta företag

arbetar med. Utav dessa kommer jag att göra en ytterligare avgränsning till att enbart undersöka

unga vuxna i åldern 21-26 år, då det är arbetsförmedlingens indelning på unga som genom

statens beslut får tillgång till vissa insatser/aktiviteter. Och som då genom detta får kontakt med

ovanstående företag. Att jag avgränsar till unga vuxna beror på att arbetslösheten bland dessa

idag är väldigt stor och utifrån detta känns den valda målgruppen både relevant och intressant.

1.4 Disposition

I kapitel ett fås en övergripande blick genom inledningen vad uppsatsen kommer att behandla

vad gäller problemområde samt undersökningens syfte och dess frågeställningar. Kapitel två

tar upp tidigare forskning kring temat ung och arbetslös. Men också uppsatsens teoretiska

referensram där redogörelse för olika begrepp sker, vilka sedan kommer att ligga till grund för

analys av intervjumaterialet. Kapitel tre behandlar metod där jag beskriver uppsatsens

genomförande, det vill säga hur jag har gått tillväga när det gäller datainsamling, urval och

bearbetning av intervjumaterialet. Kapitel fyra presenterar slutligen resultatet tillsammans med

en analys utifrån informanternas berättelse samt den teoretiska referensramen. Kapitel fem

3

avslutar uppsatsen med en slutdiskussion kring slutsats och dess frågeställningar, men också

kring mina egna reflektioner som uppstått utefter resultatet samt under arbetets gång. Jag tar

också upp vad som kunde ha förbättrat studien samt ger förslag till vidare forskning inom

ämnet.

4

2. TEORETISK REFERENSRAM

I min teoretiska referensram ingår både tidigare forskning samt de teoretiska begrepp som jag

kommer att använda i min analys av mitt insamlade empiriska material. Jag kommer först att

redogöra för den forskning som finns inom temat ung och arbetslöshet, vilket görs i förhållande

till undersökningens syfte; att se till vad informanterna upplever har påverkat deras

arbetslöshet. Därefter kommer jag att redogöra för den teoretiska aspekten med tillhörande

begrepp.

2.1 Forskning inom arbetslöshet och ungdom

När det gäller tidigare forskning i förhållande till mitt valda område har jag utgått från två

rapporter, en från Arbetsförmedlingen och en från Ungdomsstyrelsen. Dessa belyser orsaker

till ungdomars arbetslöshet och jag anser därför att detta är ett inslag som jag sedan kan

relatera till mitt resultat. Nedan följer en sammanfattning av dessa rapporter i följande

kategorier.

2.1:1 Arbetsmarknaden för unga

Jag anser att det är viktigt att först skapa sig en bild av den beskrivning som ges av ungas

arbetsmarknad via forskning, detta för att se vilken utgångspunkt unga har idag. För att få

information om detta tog jag del av arbetsförmedlingens rapport ”Ungdomar på och utanför

arbetsmarknaden”(Arbetsförmedlingen, 2013). Genom denna ges förståelsen av att

arbetsmarknaden faktiskt ser olika ut beroende på vart en individ befinner sig i livet. Detta

innebär att ungdomar i åldern 15-24 år, där arbetslösheten är väldigt hög, befinner sig i en fas

där de ska försöka etablera sig på arbetsmarknaden. Medan den äldre gruppen i åldern 25-54 år

oftast redan har gjort det och därmed har den gruppen inte lika hög arbetslöshet i förhållande

till den yngre gruppen.

De ungas etableringsfas visar sig genom att de i större omfattning rör sig mellan olika

arbeten samt mellan studier och arbete, vilket då oftast leder till perioder av arbetslöshet. En

annan skillnad mellan unga och äldre som tas upp i rapporten är att det är en mindre andel unga

som är långtidsarbetslösa. Detta på grund av att unga i större utsträckning tar mer tillfälliga

arbeten än äldre som redan har hittat sin nisch på arbetsmarknaden.

Viktigt att ta upp är också att bland de ungdomar som ingår i statistiken som arbetslösa finns

också en stor andel som faktiskt är heltidsstuderande, men som söker arbete. Detta betyder alltså

att statistiken inte enbart innehåller heltidsarbetslösa och därmed kan siffran ibland ses högre

5

än vad som egentligen är fallet. Det finns också en ganska stor del som varken arbetar eller

studerar och som då står utanför statistiken kring detta. Arbetsförmedlingen arbetar med att få

kontakt med denna grupp via vissa projekt, som går ut på att visa upp sig på de ungas egna

arenor. Detta för att få en kontakt och visa vad de kan få hjälp med via Arbetsförmedlingen

(Arbetsförmedlingen, 2013).

2.1:2 Förlängd etableringsprocess

Som även nämndes kort i inledningen skriver Ungdomsstyrelsen (2005) att alltfler studier tyder

på att ungas etableringsprocess har förlängts under de senaste decennierna. Den har gått från att

ha varit kort till att bli en mer utsträckt och individualiserad fas i livet. Regeringen menar att

det här är ett problem i samhället och i sin ungdoms politiska proposition Makt att bestämma –

rätt till välfärd (proposition 2004/05:2) presenterades därmed ett handlingsprogram där de

mestadels av prioriteringarna gällde ungas etablering. Här ingår åtgärder som tillexempel att

regeringen ska ” öka sysselsättningen, stärka ungdomars tillgång till utbildning och göra fler

bostäder tillgängliga för ungdomar”. Vidare står det att

”Genom att skapa goda förutsättningar för utbildning, kan fler ungdomar få ett tryggt och

utvecklande arbete. Genom att skapa goda förutsättningar för ungdomar till egen inkomst och egen

bostad kan de ungdomar som vill flytta hemifrån, bilda familj och leva ett självständigt liv”

(proposition 2004/05:02: sid 75).

Dock är det inte alla som har uppnått alla dessa förutsättningar som regeringen satte upp i sitt

handlingsprogram. Som rapporten beskriver är en bidragande faktor att studietiden har

förlängts, vilket dels kan förklaras av gymnasiereformen som skedde i början av 1990 talet när

alla gymnasieprogram blev treåriga. En annan förklaring är att intresset för att studera har ökat,

vilket är ett resultat av svårigheten med att komma ut på arbetsmarknaden. Enligt

ungdomsstyrelsen menar högskoleverket att utbildning och arbete idag är sysselsättningar som

vävs in i varandra och då särskilt i åldrarna 20-30 år. Utifrån detta ställs det därmed högre krav

på grundskolan att förbereda ungdomar på en fortsatt skolgång. Dock är det en väldigt stor

andel som ändå slutar grundskolan utan betyg som ger behörighet till vidare studier, vilket

också påverkar att etableringsprocessen blir förlängd. I en del grundskolor ges möjlighet att läsa

ett tionde år för de som inte har gått ut med fullständiga betyg (Ungdomsstyrelsen, 2005). Men

det vanligaste är att de med ofullständiga betyg efter grundskolan vänder sig till

introduktionsprogrammen, före detta individuella programmet, på gymnasiet. Detta ska syfta

6

till att ge obehöriga elever möjlighet till att komma in på ett nationellt program eller i arbete

(skolverket.se).

7

2.2 Teori

När det gäller min teoretiska utgångspunkt, har jag valt att utgå från Symbolisk interaktionism

samt Emotionssociologi med tillhörande begrepp. Vad dessa synsätt innebär beskrivs mer

ingående i respektive inriktning nedan.

2.3 Symbolisk interaktionism

Symbolisk interaktionism är ett synsätt som inom sociologin lägger sitt fokus på det

kommunikativa samspelet, vilket då syftar till den interaktion som uppstår människor emellan.

Denna inriktning används för att förstå samspelet med andra människor, grupper och hur dessa

förhåller sig till samhället (Trost & Levin, 2010).

När det gäller samspelet med andra har symbolerna här en betydande roll, då dessa betonar

att beteende och handlingar är av symbolisk art. Att människor genom gester, rörelser och

tankar också påverkar interaktionen med andra. Genom detta blir människan en

symbolförmedlande varelse och som genom sin interaktion med andra därmed också skapar sin

jaguppfattning (Angelöw & Jonsson, 2012).

Jag anser att detta perspektiv blir ett bra verktyg att ta med i min kommande analys av det

empiriska materialet, då symbolisk interaktionism belyser hur människor agerar och påverkas

genom interaktion med andra. Ur mitt sett att se kan en arbetslös individ tillexempel ha en

grundtanke om sin situation, men påverkas även av hur övriga samhället ser på dem som en

arbetssökande individ. Därav kommer jag att redogöra för fem valda begrepp inom denna

inriktning och som kan förklara mina informanters tankar och känslor kring deras situation.

Begreppen jag har valt att ta med är signifikanta andra, generaliserande andra, spegeljaget,

stämplingsteorier samt stigma.

2.3:1 Signifikanta andra

Till begreppet signifikanta andra hör de personer som för individen har en betydande roll och

som därmed också påverkar individens jag och dess föreställningsvärld. Denna process startar

när ett barn föds, då barnet genom föräldrar socialiseras in i vilka normer, värderingar och

förväntningar de bör leva efter (Mead, 1976). Allteftersom barnet växer upp och jaget utvecklas

kan den signifikanta andra komma att utökas till exempelvis lärare eller vänner. Även om

föräldrarnas roll fortfarande kan vara av betydelse påverkar ändå barnets jag av tillexempel

skolan och det umgänge den har på fritiden (Hewitt, 1981). Livet igenom har vi sedan ett

varierande antal människor i vår omgivning som är den signifikanta andra, vilket går att

beskriva med de personer som vi ser upp till.

8

Begreppet beskrivs också som positiva kontakter för individen, vilket ger en bild av att

individerna sinsemellan alltid kommer överens. Detta är dock inte en helt rättvisande aspekt,

då dessa relationer även kan innehålla motstridigheter med varandra. Detta kan ge sig uttryck

genom att den signifikanta andra kan vara av en annan uppfattning när det tillexempel handlar

om vad som är rimligt respektive orimligt i en viss given situation (Trost & Levin, 2011).

Detta begrepp hjälper till att förklara informanternas upplevelse kring sin situation som

arbetslös, då deras signifikanta andra kan påverka dem till en både negativ samt positiv aspekt

av att vara utan ett arbete.

2.3:2 Generaliserande andra

När det gäller begreppet den generaliserade andra kan det istället förklaras som de

internaliserade normer och värderingar som människan tagit till sig under sin

socialiseringsprocess. Barnet börjar denna process genom att överta roller i sin lek och genom

detta börjar barnet också känna igen attityden hos andra. Till skillnad från den signifikanta

andra, som formar barnet genom närståendes syn på hur den förväntas leva efter värderingar

och normer, handlar den generaliserande andra mer om den sociala verklighet som individen

ges genom samhällets förväntningar. Tillexempel ser barnet i tidig ålder inte nakenhet som

något att skämmas över. Allteftersom barnet växer upp riktas dock uppmärksamheten mer mot

andra vilket den sociala omgivningen också ser och agerar gentemot barnet. Detta leder då till

att barnet på så sätt lär sig att man förväntas dölja vissa kroppsdelar i olika offentliga situationer

(Mead, 1976, Johansson & Lalander, 2010).

Denna process pågår sedan i det fortsatta livet då den generaliserande andra ger individen

ett jag genom samhällets eller gruppens perspektiv på hur man ska känna och bete sig. Den kan

också förklaras som att den finns i ryggmärgen och bryter vi mot denna, det vill säga de

internaliserade normerna, så får vi vad vi kallar dåligt samvete även om ingen annan skulle

upptäcka (Mead, 1976).

Den generaliserande andre kan ge förståelse för hur informanterna upplever att andra i

samhället ser på deras arbetslöshet och därmed påverkan på deras identitet. Men också den

betydande faktorn som skolan har i informanternas upplevelser till hur den kan ha påverkat

deras arbetslöshet.

9

2.3:3 Spegeljaget

Spegeljaget är också ett viktigt begrepp inom den symboliska interaktionismen och utvecklades

av Charles H. Cooley (1902). Med detta menas att människan ser sig själv genom den bild som

andra har av henne. Spegeljaget har tre huvudelement: (1) föreställningen om hur vi framstår

för den andra personen, (2) föreställningen om hur vi framstår för den andra personen och (3)

någon slags självkänsla som stolthet eller skam.

Vi definierar också vår situation utifrån vår egen vy och denna definition styr vad som ingår

i vår föreställningsvärld. Det är vår manual i vårt handlande så att säga, då vi omdefinierar

situationen, justerar vår föreställningsvärld, agerar och så vidare. Genom detta får vi en viss

frihet i och med att situationen och föreställningsvärlden är vår egen. Även om detta ändå

påverkas av de internaliserande normer som vi bär på. Spegeljaget kan också begränsa friheten,

då detta styrs av vilka föreställningar som vi upplever att andra har om oss. (Cooley, 1902).

Spegeljaget ökar förståelsen för att en del av informanterna antar den bild som närstående

har av dem. Även om jag är medveten om att det kan vara svårt att applicera denna känsla, då

den rentav enbart kan ligga i mitt eget synfält och inte i informanternas.

2.3:4 Stämplingsteorier

Detta perspektiv på avvikelse koncentrerar sig på varför en handling ses som avvikande, då

avvikelse är något socialt konstruerat (Angelöw & Jonsson, 2012). Det är som Becker (2006)

menar att den sociala identiteten är inte utan blir till i ett socialt sammanhang där individen då

gradvis övertar andras perspektiv på sig själv. Han säger också” Definiera en människa som

avvikare och han blir de” (Berg 2000:173). Stämplingsteorier bygger därmed på att personer

som betraktas som avvikande från andra, tenderar att själva applicera denna syn på sig själva.

Detta resulterar i att de genom de negativa förväntningarna som finns gentemot dem också

betraktar sig själva som avvikande (Repstad, 1998).

Det är oftast de maktlösa grupperna som blir stämplade, då det är de med makten som

bestämmer vilka regler som ska ses som normala respektive inte. Utifrån detta får

stämplingsteorier en betydande faktor i min kommande analys, eftersom gruppen arbetslös kan

klassas som svagare i vårt samhälle, kanske inte för alla men för en del. Tillexempel kan

kategorin arbetslös upplevas som en färdig form att stiga in i med dess begränsningar vad man

får och inte får säga, göra och känna när det gäller arbetslöshet. Innehållet i kategorin utmålas

som svart, beskrivningarna är negativa och de personer som definierar sig med dem har lättare

att känna samhällets fördömande än andra arbetslösa (Mäkitalo (red), 2006).

10

2.3:5 Stigma

Medan stämplingsteorier i sig är mer koncentrerade på att vissa handlingar ses som avvikande,

kan begreppet Stigma istället förklara avvikelse genom att det i varje samhälle finns

kategoriseringar av människor utifrån olika egenskaper som de har. För att dessa egenskaper

sedan ska ses som nedvärderade, krävs det att det avviker på ett icke-önskvärt sätt från

samhällets norm. Normerna för hur vi ska vara och bete oss visas genom att vi utan eftertanke

rutinmässigt genomför handlingar och interaktion. Att vi på ett omedvetet plan både förväntar

oss samt kräver att människorna i vår omgivning ska bete sig på ett förväntat sätt. Gör dem inte

det utan därmed avviker från det så kallade mönstret, uppstår stigma (Goffman, 1972).

I mitt empiriska material uppkommer en viss tendens till stigmatisering, vilket visar sig

utifrån normen att det är normalt att arbeta och att arbetslöshet därmed blir något onormalt och

avvikande. Arbetslöshet kan därmed ses som stigmatiserande eftersom den fungerar som en

motpol till det normala (Mäkitalo (red), 2006). Därav anser jag att begreppet stigma är bra att

ha med sig till analysfasen, för att förstå och förklara denna aspekt av vissa informanters

upplevelser kring deras situation som arbetslös.

2.4 Emotionssociologi

Emotionssociologi syftar till att emotioner, det vill säga känslor, har en betydande faktor när

det gäller att förstå och förklara sociala skeenden. Utan emotionssociologin skulle många

former av mänskligt beteende vara svåra att förstå, då dessa genom ett emotionsperspektiv kan

förklaras genom olika typer av känslor. Ett exempel på detta är krig och våld, som går att förstå

genom emotioner såsom rädsla, ilska, förakt, hat och förbittring (Dahlgren & Starrin, 2004).

Detta perspektiv anser jag kunna förklara informanternas känslor kring att vara arbetslös.

Det är främst emotionen skam som har en betydande faktor i en del av informanternas

resonemang. Detta ger sig uttryck genom att arbetslösheten för en del av dem anses som

skamligt.

2.4:1 Skam

Tomas Scheff menar att av alla våra känslor är skam den mest dominerande, då den enligt

honom fyller fler funktioner än vad andra emotioner gör. Utifrån hans sätt att se är skam en

koppling mellan medvetandet och den moraliska känslan. Det vill säga att skam kan uppstå av

att en individ gör en moralisk överträdelse. Skam har även en central roll när det kommer till

de sociala banden, vilket visar sig genom att skam kan uppstå i situationer när de sociala banden

hotas. Detta innebär att skam blir en signal på att relationer känns osäkra och hotade. Utifrån

11

detta menar Scheff att skam även kan betraktas som en relationskänsla och alltså inte enbart ses

som en krisemotion där förnedring, vanheder och vanära är det centrala.

För övrigt så spelar skam en stor roll när det gäller att uttrycka våra övriga emotioner som

exempelvis ilska, rädsla, skuld och kärlek. Uttryckandes av emotioner styrs därmed av i vilken

grad en individ skäms för dem och detta styr då också om han/hon uttrycker eller håller tillbaka

dem. För en del kan skammen för vissa emotioner vara så stor att de blir helt undertryckta.

(Scheff, 1994; Scheff, 2003).

Dahlgren och Starrin (2004) nämner också att Scheff belyser två olika typer av skam. Den

ena är vardaglig och innebär att skammen är mindre intensiv, mer kortvarig och upplevs öppet.

Medan den andra typen av skam är mer förnedrande och väcker därmed en mer upprördhet hos

en individ, samt att den upplevs som mycket kraftfull och långvarig.

2.4:2 Sociala band

Med sociala band menas de relationer som ger en mental och emotionell samklang. För att

kunna bevara relationen krävs det förutom samklang även en kommunikation. I en relation kan

individerna tillexempel komma överens om hur de ska lösa en konflikt, vilket exempelvis kan

ske genom att de är överens över att vara oense. Att de därmed accepterar detta utan konflikt

om det. Utifrån detta blir samklang ett sätt att samtala och där också emotionerna hjälper till

så att individerna i en relation förstår varandra (Dahlgren & Starrin, 2004).

Tomas Scheff (1994) menar också att det är de sociala banden, med hjälp av emotionerna

stolthet och skam, som håller ihop samhället. Att de sociala banden därmed bidrar till att vi

människor följer normer så att relationerna blir intakta. Dagens samhälle tenderar till ett större

hot mot de sociala banden än i tidigare äldre samhällen. Detta på grund av mobiliteten när det

gäller både det sociala och det geografiska. Vi ska i vårt moderna samhälle ha en större

förändringspotential än vad som fanns i de mer traditionella samhällena tillexempel. Detta i sig

leder då till att anknytningen till andra blir mer otrygg. (Dahlgren & Starrin, 2004).

Vilken relation en individ har till andra människor är också avgörande för hur mycket en

individ är beredd att visa känslor. Ur detta är det antingen de starka eller svaga banden till andra

som är avgörande om en individ upplever skam respektive stolthet (Scheff, 1994). Detta kan

visa sig genom tre olika slags relationer. Den första relationen handlar om att individen är

socialt isolerad och alltså inte direkt ingår i några sociala nätverk. Detta tenderar att ge upphov

till den förbipasserande skammen som kännetecknar snabbt tal, snabba tankar och väldigt lite

av medvetna känslor. Den andra relationen har en balans mellan individen och den andre,

genom att det finns en ömsesidighet när det gäller förtroende och respekt. Individen ingår här i

12

ett socialt nätverk men utan att behöva undertrycka väsentliga delar av sig själv, vilket ger en

stolthet. När det kommer till den tredje relationen är individen istället uppslukad av gruppen,

vilket innebär att individen därmed tvingas ge upp väsentliga delar av sig själv. Här sker en

öppen skam vilket kännetecknas av förvirring och mer kroppsliga reaktioner såsom rodnad och

snabb hjärtfrekvens (Dahlgren & Starrin, 2004).

2.4:3 Interaktionsritualer

Randal Collins har utvecklat en modell för interaktionsritualer. Han menar att vi människor

söker både omedvetet och medvetet efter interaktionsritualer där vi kan delta och för varje

lyckad ritual sker det saker som gör att deltagarna kommer i ett gemensamt stämningsläge.

Interaktionsritualer uppstår i alla möten där minst två personer möts, beroende på hur lyckade

interaktionen dem emellan känns kan de känna höga eller låga former av emotionell energi. Vid

en lyckad interaktion uppstår hög emotionell energi och deltagaren vill då fortsätta utföra

ritualerna, vilket då också leder till ett upprepande och på så sätt också bildar interaktionsrituals

kedjor.

Förutom att deltagarna i en interaktionsritual måste vara minst två stycken individer som

också ska befinna sig på samma plats samtidigt, tar Collins även upp ytterligare tre ingredienser

som ska uppfyllas för att det ska bli en interaktionsritual. Dels så måste det finnas gränser

mellan de som deltar i en ritual och de som inte deltar, men deltagarna måste också vara

fokuserade på ett gemensamt objekt eller aktivitet samt dela en gemensam sinnesstämning eller

upplevelse (Collins, 2004). Ett exempel på en interaktionsritual kan ges genom att vara

hejarklack under en fotbollsmatch. Genom att heja på sitt lag, upparbetar hejarklacken

tillsammans en emotionell energi. De har även gemensamma symboler, tillexempel en

gemensam klädsel utefter lagets färger, vilket gör att det genom detta också finns tydliga

gränser mellan de som ingår i hejarklacken och övrig publik.

Att nämna är också de mer naturliga ritualerna som skapas utifrån ett ömsesidigt fokus och

emotionell samklang, vilka därmed också saknar formella procedurer och moment. Detta är

något som de formella ritualerna istället anammar, att de på så sätt utgår från en på förhand

bestämd uppsättning av ceremoniella procedurer (Dahlgren & Starrin, 2004).

En annan form av ritual som Collins (2004) tar upp tvingande ritualerna, vilka syftar till de

ritualer som människor känner att de måste delta i. Detta kan exemplifieras genom att det på

arbetsplatser finns möten som personalen känner sig tvingade att delta i, men där

medvetenheten om att de också blir uttråkade finns med. Detta kan då tömma dem på emotionell

energi istället för att generera ny.

13

Collins teorier om interaktionsteorier kan ge en förståelse när det gäller informanternas

brist på nätverk inom arbetslivet.

14

3. METOD

3.1 Kvalitativ metod

Jag har valt att göra en kvalitativ studie då denna metod kan ge mig de arbetslösa unga vuxnas

känslor och tankar kring deras situation. Jag är inte intresserad av att generalisera utan att bilda

mig en förståelse hur dessa unga vuxna kan tycka och tänka. Som Trost (2005) tar upp ger den

kvalitativa metoden svar på människors sätt att resonera samt reagera eller urskilja ett särskilt

handlingsmönster. Den kvantitativa metoden är mer ute efter att mäta resultatet i form av frågor

såsom hur ofta, hur länge eller hur vanligt (Trost, 2005). Vilket alltså inte passar mitt syfte med

studien.

Den kvalitativa metoden kan ge mig en fördjupad förståelse för mitt problemområde samt

att jag under intervjuernas gång kan iaktta informanterna för att på så sätt även känna av

stämningen och andra signaler, något som oftast är svårt att uppnå vid kvantitativ metod. Jag

anser också att det är lättare att undvika missförstånd vid intervjuer då jag tillexempel kan ställa

följdfrågor och förklara mer ingående om någon fråga är oklar. Och detsamma gäller även

tvärtom, om jag är osäker på min uppfattning av informanternas svar.

När det kommer till kvalitativa metodens nackdelar nämner Trost (2005) att den är mer

tidskrävande både när det gäller insamlandet och bearbetningen av materialet. Han tar även upp

generalisering och att man som forskare sällan kan göra en empirisk generalisering av resultatet.

Däremot kan forskaren, som Teorell och Svensson (2007) nämner, göra en teoretisk

generalisering i form av att man använder resultatet i sin forskning i en generell diskussion

tillsammans med tidigare forskning. Jag kommer därav i denna uppsats att använda mig mycket

av tidigare forskning och relatera detta till mitt resultat.

En annan risk med den kvalitativa metoden är att man som forskare lättare kan påverka

informanten på ett rent omedvetet plan, tillexempel genom att ställa ledande frågor eller genom

sitt kroppsspråk (Trost, 2005). Jag är själv medveten om riskerna att påverka informanterna,

därav har jag varit neutral i mitt sätt att vara och när det gäller min klädsel. Jag har också låtit

informanternas berättande styra följdfrågorna och alltså inte min egen tolkning av

resonemanget. Detta har gett följdfrågor av karaktären ”berätta mer” eller ”hur tänker du här”.

Den kvalitativa metoden anser jag har fungerat bra och att den på så sätt också har hjälp mig att

besvara mitt syfte och frågeställningar.

15

3.2 Den hermeneutiska ansatsen

Jag kommer i min studie att utgår från en hermeneutisk ansats. Vilket innebär att tolkningen till

hur informanterna i min undersökning upplever sin arbetslöshet och vad som påverkar den blir

det centrala. Jag är mer ute efter att förstå deras situation än att söka absolut sanning, som

hermeneutiken menar inte finns. Inom hermeneutiken ligger forskarens förförståelse som grund

för själva tolkningen, men att den under processens gång utvidgas. Detta kan förklaras genom

den hermeneutiska cirkeln (spiralen). Denna syftar till att tolkningen växer fram i en cirkulär

rörelse mellan forskarens förförståelse och möten med nya idéer och erfarenheter. Detta leder

också till en ny förförståelse som ligger till grund för kommande tolkning. Cirkel metaforen ska

visa på att förståelsen ständigt förändras och att forskaren på så sätt hela tiden pendlar mellan

del – och helhet (Thurén, 2004 och Dahlgren, 1996).

3.3 Urval

Min första tanke var att ha ett strategiskt urval, då jag genom på förhand uttänka kriterier skulle

komma åt en stor variation (Teorell & Svensson, 2007). Kriterierna som jag hade i åtanke och

som jag ville skulle uppfyllas var ålder, kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Genom

ett samtal, med det i uppsatsen nämnda företaget, bestämdes att jag skulle träffa de personer

som ingick i åldern 21-26 år på ett gemensamt möte, för att där informera om min undersökning

och också då få en bild av vilka de var.

Gruppen bestod av 10 stycken, alla unga män. Vilket medförde att min urvalsgrupp kön gick

bort. De andra kategorierna jag hade bestämt var också svåra att uppfylla. Åldersspridningen i

gruppen var relativt jämn och när det kommer till socioekonomisk bakgrund var den svår att

urskilja genom ett första möte. Jag hade också en tanke om att här urskilja större boendeort

kontra mindre boendeort. Men då alla tilltänka informanter kom från mindre orter gick detta

kriteriet också bort.

Därav fick jag istället övergå till att göra ett bekvämlighetsurval (Bryman, 2002) utifrån de

personer som var villiga att ställa upp på en intervju och som därmed fanns tillgängliga. Utifrån

intervjuerna med dessa fick jag ändå en liten variation vad gäller respondenternas boendeform

samt utbildning som kan ha en viss betydelse när det gäller vad som påverkar deras arbetslöshet.

16

3.3:1 Presentation av företaget

Företaget som jag i denna uppsats har samarbetat med, är ett lokalt förankrat företag på en ort

i Sverige. Företaget arbetar med att ordna arbetspraktik/arbetsträning, coacha samt matcha

mot arbete för personer som ingår i jobb och utvecklingsgarantin (JOB), men också för

personer med psykisk funktionsnedsättning. De arbetar med personer i åldrarna 21-65 år och

som utifrån arbetsförmedlingens bedömning får kontakt med dem och deras företag.

Innehållet i den tjänst som företaget erbjuder varierar utifrån arbetsförmedlingens

uppdrag, men hörnstenarna i deras arbete är enligt följande:

Planeringssamtal

Företagskontakter

Anskaffning av arbetspraktik/arbetsträning

Daglig kursverksamhet (alternativt två dagar per vecka), med ämnen inom arbetslivets

psykologi, arbetsvägledning, arbetsmarknadsutveckling och jobbsökningsaktiviteter

3.3:2 Kort om informanterna

För att skydda informanterna har jag valt att använda fingerade namn, då jag anser att detta

också ger en personlig prägel på resultatet. Samtliga informanterna är unga män i åldrarna 22-

26 år och har alla gemensamt att de under uppsatsens gång ingår i jobb- och utvecklingsgarantin

genom företaget som tidigare nämnts.

Vissa av dem har en del arbetslivserfarenhet, men gemensamt för de flesta av

informanterna är dock att de sedan gymnasiet varit arbetslösa med avbrott för vissa studier eller

tillfälliga arbeten. Nedan följer en sammanfattning av informanterna i form av fingerade namn,

boendeform och utbildning:

Intervjuperson Boendeform Utbildning

Göran Bor själv med egen familj Gymnasiet & lastbilskort

Mats Hos föräldrarna Universitet

Peter Hos föräldrarna Universitet

Olle Hos föräldrarna Gymnasiet & KY utbildning

Daniel Bor själv Gymnasiet

Johan Hos föräldrarna Gymnasiet

17

3.4 Datainsamling

Jag har genomfört ostrukturerade intervjuer, vilket då innebär att jag har koncentrerat mig kring

teman som därmed varit grunden i min intervjuguide och har kommit att utvecklas från intervju

till intervju. Jag ville inte låsa fast mig i en bestämd struktur, utan ville ge möjlighet till

utveckling och följdfrågor under intervjuernas gång. Hade jag valt mer schematiserade och

strukturerade intervjuer hade jag också blivit mer låst, då samma frågor ska ställas till alla

informanter och i samma ordning. Jag är mer ute efter att se till hur de här unga vuxna definierar

sin verklighet och att de alla definierar sin verklighet på olika sätt som även Merriam (1994)

tar upp. Hon menar att syftet med halvstrukturerade/ostrukturerade intervjuer är att inte tvinga

informanterna till att anamma exempelvis forskarens kategorisering av världen. Istället ska

denna typ av intervju syfta till att komma åt respondenternas sätt att se på saker och ting

(Merriam S, 1994).

3.4:1 Intervjuguide

Utformningen av min intervjuguide började med att jag tänkte igenom vilka huvudområden jag

skulle ha, det resulterade i tre teman: bakgrund, tankar och känslor kring arbetslöshet samt

framtid. Detta för att först få en liten överblick över vem informanten är, ålder, boendeform och

personegenskaper exempelvis. För att därefter gå in på själva temat arbetslöshet, där frågor som

hur de upplevde sin arbetslöshet och hur de upplevde mottagandet på arbetsmarknaden bland

annat ställdes. Att jag sedan avslutade med framtidsfrågor var för att på så sätt knyta ihop allt

utefter hur de ser på sin egen framtid utifrån nuvarande situation som arbetslös.

Jag inspirerades av Kvales (1997) sätt om att likna intervjun vid ett timglas. Vilket innebär

att intervjun startar högst upp i timglaset där det är väldigt brett, här passar det då bra med en

inledning. När timglaset sedan smalnar av på mitten kommer man in i en djupfas, vilket består

av något känsligare frågor. I botten av timglaset breddas det åter igen och man gör här en

avslutning av intervjun samt att man även har plats för en sammanfattning samt övriga frågor

från informanten om det finns behov.

18

3.5 Tillvägagångssätt

Vid mitt första möte med alla eventuella informanter hade jag med mig ett följebrev (Svenning,

2003) som jag delade ut till var och en. Brevet innehöll en presentation av mig själv, vad jag

studerade och vad mitt syfte med uppsatsen och därmed intervjuerna var. I brevet tog jag även

upp att materialet skulle bearbetas konfidentiellt och att allt som kan kopplas till dem och

företaget skulle skrivas om, för att på så sätt förstärka deras anonymitet i min studie. Jag

informerade också om att samtalen skulle komma att spelas in, men att detta skulle förstöras

efter uppnått syfte.

Efter att alla läst brevet och jag även redogjort muntligt, gjorde jag en förfrågan till gruppen

över vilka som kunde tänka sig att delta och därmed bli intervjuad. Jag förklarade också innan

att deltagandet var helt frivilligt och att det var okej att tacka nej till att delta. Jag är medveten

om att det kan kännas tvingande för individer att säga ja när förfrågan sker öppet inför en grupp.

Men i och med att alla i gruppen befann sig i åtgärd på företaget, var de inte främlingar för

varandra. Därav kände jag att denna förfrågan kunde göras öppet. Det var två i gruppen som

tackade nej till att delta, medan övriga åtta kunde tänka sig att bli intervjuade.

När intervjuerna skulle ske bestämde jag mig för att genomföra dem på företaget jag

samarbetar med, i ett rum som gick att stänga och med avslappnad atmosfär i form av fåtöljer

som vi kunde sitta i. Jag anser att val av rum är väldigt viktigt, då det enligt mig är bra att hitta

en plats där informanterna kan känna sig avslappnad och utan störningsmoment. Jag

genomförde även alla intervjuer i anslutning till att informanterna ändå hade sin gruppaktivitet

på företaget, detta för att undvika onödig stress för informanterna.

Mina upplevelser att som kvinna enbart intervju yngre män är inget jag direkt har reflekterat

över, då jag ansåg att det hela fungerade bra. Min upplevelse var att de kunde öppna upp sig

väldigt mycket och redogöra för hur de kände kring sin situation. Och att könsskillnaden inte

hade någon betydelse.

Jag har genomfört sex intervjuer, vilka varade mellan 20 minuter - 1 ½ timma. Jag har inte

utgått från ett bestämt antal informanter på förhand, utan inspirerades här av den grundade

teorins tanke om att intervjua tills så kallad mättnad uppnåtts, det vill säga när empirin inte ger

någon ny information (Hartman, 2001). Jag hade ganska många som var villiga att ställa upp

på en intervju, men efter sex intervjuer kände jag att svaren blev alltmer lika och att mättnad

därmed uppstått. Intervjuerna har ägt rum mellan 26 november – 6 December 2013. Kvale

(1997) nämner också att ett för stort antal respondenter ger en svårighet att göra djupare

19

tolkningar, medan ett för litet antal inte går att generalisera. Som jag tidigare nämnt, är jag i

min studie inte ute efter att generalisera utan att belysa informanternas upplevelser om deras

situation och utifrån detta göra en djupare tolkning av deras resonemang.

Innan jag påbörjade varje intervju gick jag återigen igenom de etiska riktlinjerna (Dalén,

2008) samt fick muntligt godkännande av informanterna till att genomföra intervjuerna och att

spela in dessa via diktafon.

3.5:1 Bearbetning av data

Intervjuerna transkriberades efter varje intervjutillfälle, för att på så sätt även få mina

upplevelser till intervjuerna färska. Som jag tidigare nämnt spelades intervjuerna in, vilket

också gjorde att jag sedan kunde skriva ut dem ordagrant. Att spela in samtalet medför också

att jag kan lämna luckor för pauser, funderingar och skratt tillexempel (Kvale & Brinkman,

2009). Fördelen med detta enligt mig är att jag får mina citat i uppsatsen mer levande och att

de därmed ger en mer trovärdighet samt gör det hela personligt. Vissa ord där en viss dialekt

gör sig synlig kan dock komma att skrivas om för att på så beakta informaternas anonymitet.

Jag har även här inspirerats av den grundade teorin och därmed hela tiden fört så kallade

memos (Strauss & Corbin, 1998), minnesanteckningar, för att på så sätt komma ihåg de tankar

och funderingar jag har fått under hela uppsatsens gång. Dessa har sedan använts i min kodning

av materialet.

3.5:2 Kodning/analys

Jag har valt att koda utefter den grundade teorins sett att se. Jag anser att deras kodningsprocess

skulle kunna ge upphov till val av teori, genom att jag under kodningsprocessen fann kategorier,

som jag sedan satte i relation till varandra och aktuell teori.

Jag började min kodningsprocess med att bryta ner mitt empiriska material och på så sätt

också jämföra, begreppsliggöra och kategorisera materialet. Denna fas benäms som öppen

kodning. Med detta menas att jag utifrån mitt material därmed identifierar begrepp, upptäcker

dess egenskaper och dimensioner. Vilket jag gjorde genom att markera det som jag ansåg var

relevant i förhållande till mitt syfte i intervjutexterna, så kallade concept. Detta kan handla om

både ord, meningar och stycken. Vilka sedan lyftes ur till ett annat dokument där jag utsåg

kategorier till mina concept.

Nästa steg var att se om det fanns några kopplingar till de funna kategorierna, vilket kan

handla om orsaker, samspelsmönster och kontexter. Detta benäms av den grundade teorin som

20

axial kodning. När denna fas var klar och jag hade hittat de mest centrala begreppen inom mitt

studerande område, koncentrerade jag mig endast på detta, vilket då kallas selektiv kodning

(Stauss & Corbin, 1998).

När kodningen av materialet var klar började jag att beskriva mina kategorier samt

underkategorier med hjälp av intervjumaterialet samt med utvald teori. Jag fick genom min

kodning fram två kärnkategorier (ung och stigmatiserad samt socialt stöd) med tillhörande

underkategorier (upplevelsen av att bli stämplad som ung, erfarenhet, utbildning, nätverk,

motivationens påverkan och myndigheters stöd). Resultaten förstärktes sedan med intervjucitat.

3.6 Tillförlitlighet och Trovärdighet

Med reliabilitet menas att en mätning är korrekt gjord (Thurén, 2004). Det vill säga att den inte

utsatts för slumpinflytelser och att situationen ska vara lika för alla och så vidare. Reliabiliteten

syftar därmed till att en mätning ska kunna ge samma resultat vid en förnyad mätning. Medan

begreppet validitet syftar till att man undersökt det man skulle undersöka (Trost, 2005).

Kvalitativ metod syftar inte till att kunna generalisera och att man här inte avser att mäta

resultat vid en intervju, därför menar Axelzon och Hörlyk (2002) att reliabilitet istället bör

benämnas som tillförlitlighet och validitet som trovärdighet. Att dessa benämningar passar

bättre in på den kvalitativa metoden. Även Trost (2005) har ett liknande resonemang kring att

det kan vara svårt att tala om en hög reliabilitet vid en kvalitativ studie, eftersom

slumpinflytelser såsom felsägningar eller missuppfattningar är sådant som forskaren noterar

och registrerar inför analysen av intervjun.

I min studie har jag förstärkt min tillförlitlighet genom att vara lyhörd samt att använda ett

lättförståligt språk för att slippa förklara så mycket kring frågorna, då detta kan styra

informanternas svar (Trost, 2005). Jag har utgått från samma intervjuguide för samtliga

informanter, däremot kan följdfrågorna variera och vissa frågor kan tillkomma under

processens gång då jag ändå valt att ha ostrukturerade intervjuer. Grunden är dock densamma

för alla informanter, det vill säga att jag har utgått från samma teman under intervjutillfällena.

Jag har också suttit på samma ställe med alla informanter, vilket medför att situationen har sett

lika ut för samtliga.

3.7 Etiska överväganden

Inom kvalitativ forskning är etiska aspekter extra viktiga i och med att man använder så få

informanter och att dessa ger så mycket av sig själva. Dalen (2008) tar upp fyra krav när det

gäller de etiska överväganden som finns för att skydda informanterna: Krav på samtycke, krav

på att bli informerad, krav på konfidentialitet samt nyttjandekravet.

21

För att nå upp till dessa etiska krav i min undersökning skrev jag ett följebrev där jag beskrev

vem jag var och vad jag studerade. Samt undersökningen syfte, genomförande och metod. Jag

tog också upp information om informanternas deltagande, det vill säga att deras deltagande var

helt frivilligt och att materialet skulle behandlas konfidentiellt där all information som kan leda

till dem skulle tas bort och skrivas om. I brevet informerade jag även om att intervjuerna skulle

komma att spelas in, men att det sedan skulle förstöras efter uppnått syfte. De informanter som

gav samtycke till att bli intervjuade informerades än en gång om undersökningen syftet,

metoder och genomförande innan intervjuerna påbörjades och gav i samband med detta återigen

ett muntligt samtycke till att delta. Därav har jag här uppnått de första etiska kraven såsom krav

på samtycke och krav på att bli informerad.

För att skydda informanterna har jag vid transkriberingen lyssnat på intervjuerna med

hörlurar i mitt hem där jag under transkriberingsprocessen varit ensam. Jag har heller inte skrivit

ut namn och dylikt som kan ses som härledande till informanterna i mitt material, utan har där

lämnat lucka eller skrivit x om något namn har nämnts. Ljudupptagningarna har sedan raderats.

Utifrån detta har jag även uppnått krav på konfidentialitet. Det sista kravet nyttjandekravet anser

jag att jag har uppnått genom att endast använda de uppgifter jag har fått in om informanterna

i forskningssyfte, det vill säga i min uppsats.

3.8 Förförståelse

Innan jag gick ut och intervjuade hade jag själv främst en teori om att dagens unga (men också

andra åldersgrupper) spenderar väldigt mycket tid framför datorer, detta i och med utbudet av

alla sociala medier och onlinespel. Att det helt enkelt är roligare att vara hemma idag än att

arbeta. Vilket skulle kunna leda till att unga arbetslösa även vänder på dygnet, genom att de

sitter uppe länge framför datorn. Vilket då gör att sökandet efter arbete blir lidande och att det

blir till en ond cirkel. Jag vill dock inte utgå från min förförståelse på så sätt att den ska påverka

informanternas svar, däremot har den gett upphov till en del frågor i intervjuguiden som

behandlar informanternas intressen samt den tid de lägger på sitt arbetssökande i förhållande

till sin fritid. För att även öppna upp för andra intressanta infallsvinkar har jag försökt att ha en

relativt bred intervjuguide som upptar många olika områden. På så sätt vidareutvecklar jag min

förförståelse från varje intervju, som den hermeneutiska inriktningen gör. Jag har också valt att

utgå från en induktiv tankemodell (Merriam, 1994), vilket innebär att jag inte har letat teorier

på förhand utan låtit intervjuerna styra detta. På så sätt kan jag ge utrymme för hur

informanterna ser på sin egen situation och alltså inte styra in dem direkt på ett specifikt

22

tankemönster. Att ha en induktiv tankemodell innebär att forskaren vill utforska nya teorier

istället för att utgå från en förutbestämd (Merriam, 1994). Det induktiva perspektivet passade

min studie eftersom jag, utifrån de unga vuxnas upplevelser, ville se vad som påverkade just

deras arbetslöshet. Därav kunde jag heller inte välja en passande teori innan jag intervjuat alla

informanter.

23

4. RESULTAT/ANALYS

I denna del av uppsatsen kommer jag att besvara mitt syfte och dess frågeställningar samt

analysera detta utifrån min teoretiska referensram. För att underlätta för er läsare kommer jag

att repetera mitt syfte som ligger till grund för denna analys av resultatet:

”Syftet med denna uppsats avser att genom intervjuer få fram de unga vuxnas tankar och

känslor kring deras nuvarande situation som arbetslös. Jag vill sedan genom detta få fram

vad de upplever har påverkat deras arbetslöshet”

Under min kodningsprocess där jag bröt ner och kategoriserade mitt empiriska material, fann

jag två kärnkategorier som kan ge svar på mina frågeställningar. Den första är UNG OCH

STIGMATISERAD med underkategorierna upplevelsen av att bli stämplad som ung,

erfarenhet, utbildning och nätverk. Dessa har alla en betydande faktor när det gäller

informanternas upplevelser kring vad som har påverkar deras arbetslöshet. Den andra

kärnkategorin är SOCIALT STÖD med underrubrikerna motivationens påverkan och stödet

från myndigheter. Dessa har en väldigt central roll när det gäller informanternas motivation till

att faktiskt söka arbeten och på så sätt få motivation till att ta sig ur sin arbetslöshet. Brist på

stöd och hjälp från familj, men också i vissa fall arbetsförmedlingen, tenderar att ge känslan av

mer hopplöshet hos informanten. Vilket då också skapar en lägre motivation.

Analysen kommer, som tidigare nämnts, att analyseras utifrån de begrepp som ingår i

inriktningarna symbolisk interaktionism samt emotionssociologi. Jag vill här förtydliga att

vissa begrepp utgör en större del på analysen än andra, men att alla ändå är pusselbitar i

informanternas upplevelse kring deras situation som arbetslös. Därav ansågs alla begrepp i

teoridelen som viktiga att ta med, för att på så sätt få en bättre helhetsuppfattning samt förståelse

kring informanternas resonemang.

Jag kommer också i varje kategori att beskriva hur dessa förhåller sig till syftet genom att

sammanfatta intervjuerna och förstärka med citat, för att på så sätt ge mer trovärdighet till mitt

material.

24

4.1 Ung och stigmatiserad

Ung och stigmatiserad utgör den första kärnkategorin i min studie och beskrivs genom fyra

underkategorier som det kommer att redogöras för nedan. I stort beskriver dessa informanters

upplevelse av att bli stämplad av arbetsmarknaden, deras brist på arbetslivserfarenhet och

därmed också bristen på nätverk. Vilket också påverkas av att de befinner sig i en fas där de

just nu försöker etablera sig på arbetsmarknaden.

4.1: 1 Upplevelsen av att bli stämplad

När vi under intervjuerna samtalade om hur informanterna upplevde att de togs emot på

arbetsmarknaden samt upplevelsen kring deras situation som arbetslös, framkom en hel del

resonemang kring kategorin ung. Denna kategori sågs genom informanternas ögon som något

negativt när de söker arbete. Beskrivandet av dessa upplevelser kan kopplas samman med

stämplingsteorier. Att en del av informanterna känner sig utsatta som just unga och att

arbetsgivarna i vissa fall sorterar bort dem på grund av främst åldern.

Göran menar tillexempel att arbetsgivarna bör se till vad han faktiskt har klarat av i

förhållande till sin ålder. Som han själv nämner över att han tog lastbilskort och körde själv i

en främmande storstad med en gång efter avklarad uppkörning i ett arbete han fick då. Han har

alltid kört ordentligt och utan att köra sönder nått. Enligt honom fanns det andra som tillexempel

gått transport utbildning i tre år och som inte hade kört lika bra. Han menar att arbetsgivarna

missar mycket just för att han, enligt hans egen upplevelse, stämplas som ung: ”Ja sen att jag är

ung också har jag märkt, att jag är gift och har barn, ung chaufför, ja han är ung. Det är också väldigt ofta…”.

Göran beskriver det som att hans ålder förstör lite för honom i hans sökande efter arbete.

Han vill bli sedd för den han är och till det han kan, istället för att stirra sig blind på en siffra.

Att han helt enkelt känner sig stämplad som ung och oduglig som han också nämner.

Forskningen tyder på att unga har brist på erfarenhet på grund av den idag förlängda

etableringsprocessen, vilket det förövrigt kommer analyseras mer omkring längre ner i detta

avsnitt (Ungdomsstyrelsen, 2005). Övrig bedömning kring huruvida det föreligger någon

stämpling ligger inte i undersökningens syfte. Men däremot kan det konstateras att detta är en

upplevelse hos vissa av informanterna, vilket också i vissa fall påverkar vissa av informanternas

självförtroendet till något sämre.

Upplevelsen av att bli stämplad, kan även kopplas till informanternas jag uppfattning och

att den styr hur informanterna upplever själva mottagandet med arbetslivet. Jaguppfattningen

grundläggs som tidigare tagits upp av den signifikanta andra. Detta styr deras uppfattning av

hur andra ser på dem samt utifrån vilka värderingar de har fått med sig. Även den

25

generaliserande andre ger dem deras identitet utefter de normer som samhället ställer upp och

efter gruppens perspektiv på vad de ska känna samt hur de ska bete sig (Mead, 1976). Detta kan

i sin tur kategorisera vissa samhällsgrupper efter ett visst beteende eller egenskap, så kallat

stigma (Goffman, 1972). Har informanten en negativ självbild kan det tendera till att de även

upplever mycket negativitet från omgivningen. Den sociala identiteten blir, som Becker (2006)

nämnde, till i ett socialt sammanhang där individen då gradvis övertar andras perspektiv på sig

själv. I den här studien handlar det i grunden om gruppen arbetslösa, som på så sätt ger vissa

av informanterna en sämre självbild utifrån hur deras omgivning ser på deras situation. En fara

med det skulle kunna vara att de lätt fastnar i detta mönster. Som ung utvecklar de hela tiden

sitt jag genom den situation de befinner sig i. Att de därmed blir den arbetslösa och antar de

värderingar som anses höra till den gruppen.

Ovanstående resonemang kan också kopplas till begreppet spegeljaget (Cooley,

1902/1983) där en person ser på sig själv genom omgivningen. Detta begrepp syftar också till

att en individ därmed tar den identitet som andra har av honom/henne och sedan gör den till sin

egen. Denna tendens finns hos Olle som drar sig undan och mest sitter framför sin dator. Även

om han nu håller på att bryta sig loss från denna identitet genom att ta tag i sin situation bättre.

Göran ser ner på sig själv och skäms för sin arbetslöshet. Trots detta gräver han inte ner sig,

utan försöker hålla huvudet högt ändå och göra sitt bästa för att få ett arbete. Därav går han

istället emot spegeljaget och gör tvärtom mot vad omgivningen anser.

Ur detta föddes också en hypotes från Johans resonemang kring om han gjorde någonting

annat som kunde öka hans chanser till ett arbete. Genom hans resonemang uppkom många

visioner om vad han ville göra, tillexempel genomföra vissa utbildningar. Dock avslutade han

sina meningar med att han inte kommer att greja det: ”jag kommer ju aldrig lyckas för jag har aldrig

lyckats med nått sånt innan så att…”. Hans resonemang tyder på en dålig självbild, vilket skulle

kunna bero på omgivningens påverkan eller inte. Då han även resonerar kring att han som ung

kände sig osäker när han skulle ut i arbetslivet och att det blir ett ansvar som han känner att han

inte behärskar. Här uppstår frågan om det är ett synsätt han fått genom den signifikanta andra?

det vill säga genom föräldrar och senare även eventuellt lärare. Och hur de ser på unga och

ansvar:

”Att man själv är lite osäker, jag vet ju inte hur det fungerar riktigt och, så vet jag ju, att direkt efter

skolan har man ingenting på fötterna. Praktik har man ju haft och man vet ungefär hur vissa företag

fungerar. Men när man ska börja jobba så är det ju ett annat läge, man har ju mer ansvar

framförallt. Oj väldigt ung och ska ha mycket ansvar. Man kanske är väldigt osäker, jag var det i

alla fall”.

26

En annan tolkning utifrån ovanstående citat är helt enkelt att unga behöver mer lärdom om

arbetsmarknaden och om hur arbetslivet fungerar redan innan de lämnar gymnasiet, vilket jag

kommer in mer på i nästa underkategori.

Som en intressant motpol till upplevelsen att bli stämplad, nämner Daniel att han i sitt möte

med arbetsmarknaden inte bemötts negativt och att han har en förståelse för att alla inte kan tas

emot med ett leende och öppna armar: ”Motstånd kan jag inte direkt säga att det är, det är ju ett faktum att

alla är arbetslösa, de flesta arbetsgivare är ju artiga och respektfulla, det är inte alla som tar emot med öppna armar

och står leende, de förstår man ju också. Jag har ju inte bemötts negativ i alla fall.”

4.1:2 Brist på erfarenhet

Med kategorin ung och stigmatiserad kommer också brist på erfarenhet och utbildning in, som

är något som nästan alla informanter tog upp under sina intervjuer. Flertalet av informanterna i

min undersökning befinner sig i fasen att försöka etablera sig på arbetsmarknaden vilket då

innebär att de går mellan tillfälliga arbeten och arbetslöshet (Arbetsförmedlingen, 2013).

Genom detta försöker de hitta sin väg, vilket stämmer överens med vad informanterna själva

berättar. De flesta av informanterna är väldigt aktiva när det kommer till att söka arbete, men

saknar erfarenheten på grund av åldern. Många av dem breddar sig och söker i stort sett allt

tänkbart. Nästan alla är även positiva till att flytta dit arbetena finns. Johan är den som inte

söker utanför sitt eget län, då han har en trygg grund på sin boendeort med vänner samt flickvän.

Peter säger också att Sverige verkar vara bemättat på arbetskraft just nu ur hans sätt att se och

att han hade provat att skicka in sitt CV till ett annat land, där han helt plötsligt blev attraktiv

med en gång. Att vara ung och arbetssökande kan därmed vara ett dilemma och han säger också:

”De säger ju att man ska ha 60 års erfarenhet och en 20 årings kropp.”.

Det var några av informanterna som utmärkte sig genom en viss arbetsinriktning via studier

och utefter deras ålder befinner de sig också i den grupp som enligt forskning ofta anses ha

etablerat sig på arbetsmarknaden (Arbetsförmedlingen, 2013). Detta stämmer in på dessa

informanter då de har utbildning och därmed en viss inriktning på vilka arbeten de söker. Men

de har dock inte så mycket arbetserfarenhet än och därmed går det inte att säga att de har

etablerat sig helt.

Mats har tillexempel en universitetsutbildning och ett halvårs erfarenhet inom sitt

utbildningsområde. Hans intressen ligger till grund för den arbetsinriktning han har valt, vilket

medför att han även privat kan ägna sig åt sådant som ligger inom hans yrke. Han säger själv

att han ändå håller på med det som han vill göra trots arbetslösheten. Däremot vill han gärna

27

bli självförsörjande så att han slipper leva på sina föräldrar, vilket arbetslösheten förhindrar

honom att bli. Han är också den av informanterna som enbart koncentrerar sig på att få arbete

inom sitt område: ”jag försöker hålla mig till den sektorn…det känns lite sådära att har man nu gått en treårig

utbildning på universitetet och sen ska man in som ja, lagerarbetare eller nånting, så känns det som att det är

slöseri med tid.” Han säger också att han tror att brist på erfarenhet sätter lite stopp för honom

och andra unga när det gäller att komma ut på arbetsmarknaden idag: ”Ja i alla fall inom dom högre

kompetensområdena så är det ju som vi diskuterat att de tar dem med lite mer erfarenhet först då. Och då är ju

unga inte där och då är dom ju lite fega med att just ta in ungdomar. ”

Utifrån ovanstående resonemang kan detta också anses som en faktor till informanternas

arbetslöshet, att de som unga vuxna inte har hunnit skaffa sig praktisk erfarenhet, vilket gör att

många av dem fortfarande testar sig fram. Peter tillägger också att han tror att återinförande av

lärlingsarbeten skulle underlätta för unga att ta sig in på arbetsmarknaden, då de blir utbildade

på plats och därmed också får erfarenhet på samma gång.

4.1:3 Utbildning

Den förlängda etableringsfasen som tidigare nämndes stämmer väldigt bra in på många av

informanterna i min undersökning (Ungdomsstyrelsen, 2005). En del har exempelvis

vidareutbildat sig och på så sätt inte fått någon arbetserfarenhet. Studier har också lett till att en

del av informanterna bor hemma hos sina föräldrar.

Bland de informanter som enbart har gymnasieutbildning tycks gymnasievalet vara väldigt

viktigt. Nästan alla av dem trycker på att de borde ha fått mer hjälp och stöd när det gällde det

här valet. Göran tyckte tillexempel att studievägledaren mest höll med honom när han sa vad

han ville gå och menar att de borde gå emot lite mer och vägleda dem bättre. Informanterna tar

också upp att det är tidigt att välja vad man vill bli som 15-åring och att de inte hade den

kunskapen då som behövdes för att göra ett bra val. Genom deras erfarenheter är det ofta

intresse, programmets studieomfattning eller vad kompisen väljer som styr valet. De menar

också att de inte insåg allvaret med gymnasievalet, utan den insikten har de fått efter

gymnasietiden när de kom ut i verkligheten. Att studera vidare är inget som dessa informanter

vill, dels av rädslan att dra på sig lån och ändå inte få något arbete, men också för att

motivationen inte finns där. Utan de anser att det var gymnasiet som var deras chans och att de

”sumpade” den. Göran är en utav dem som anser sig ha gjort fel gymnasieval:

”Jag tycker studievägledare borde ta sin roll bättre, för det är de som nästan är viktigast, i detta

fall är de ju vilken linje du väljer som styr så mycket. Innerst inne är jag förbannad att jag inte tog

en linje som gav mig ett jobb. Så dåligt förberedd. Dom borde berätta mer”.

28

Olle visste inte vad han ville bli och därmed gick han ett program som han hört skulle vara lätt:

” Jag visste inte vad jag ville bli. De var en annan kompis som gick el och han sa att det var en ganska lugn

utbildning, inte så mycket plugg utan ganska lätt. Jag tycker om lätt, jag är lat”.

Johan tillägger också att utbildningssystemet borde ändra på sig så att man senare lägger

själva inriktningen mot arbetslivet. Att det först ska vara mer allmänt vad man läser och välja

inriktning senare, som de gör i USA. Han tillägger dock att han valde rätt gymnasieprogram

utefter vad han tyckte var roligt, men att det inte gav honom något arbete. Utan att han måste

läsa vidare för att få kompetensen inom det området. Något han inte är motiverad till idag.

Bland de informanter som har en universitetsutbildning nämns inte gymnasievalet

överhuvudtaget, utan de är mer fokuserade på sin inriktning från universitet. Som de förövrigt

verkar nöjda med trots sin arbetslöshet. Till skillnad från övriga har de genom sin

vidareutbildning en grund att stå på och som de därmed identifierar sig med. Medan övriga inte

helt och hållet har kommit fram till vilken inriktning de ska ha, vilket också leder till ett sökande

efter passande grupperingar som de därmed kan identifiera sig med.

När ungdomar ska välja till gymnasiet befinner de sig i en fas där framför allt vänner är det

centrala i deras socialiseringsprocess, dessa blir så att säga även till deras signifikanta andra

(Mead, 1976). Detta skulle kunna vara en faktor som är avgörande i deras val till gymnasiet, då

intressen och vänner väger tyngre än framtiden så att säga. Detta styr deras jag under denna tid

vilket medför att de också inte tar gymnasievalet som så allvarligt, utan då följer strömmen eller

tar ett program som de vet att de ska klara av. Skolan blir även i denna fas deras generaliserande

andra, då de formar sig genom skolans normer och den inriktning som de har valt. I takt med

att de växer upp utvidgas också deras generaliserande andra till att även innefatta världen

utanför skolan, det vill säga samhället i övrigt, där de ska lära sig att inta roller gentemot

arbetslivet och som vuxen. Detta skulle också kunna tendera till en identitetskris, att inte alla

kan identifiera sig med det yrke som de har valt på gymnasiet. Johan säger tillexempel att han

kanske var lite väl optimistisk i sin tanke att få arbete efter gymnasiet: ”Jag var väl lite väl optimistisk

till att få jobb…innan verkligheten kom i kapp och visa att det finns inte så mycket jobb ändå”.

Avslutningsvis tänker informanterna ändå relativt ljust på sin framtid idag och väldigt

mycket av deras framtidsutsikt är fokuserat kring att få ett arbete. Peter säger att han har som

mål att ha skaffat sig egen lägenhet, kanske husdjur och förhållande tills han är 30 år. Tillägger

också: ”Men om man väl har kommit ut ur arbetslösheten så skulle jag vara rätt nöjd för tillfället. För det är

liksom största fokuset just nu. Jag har aldrig varit en sån som planerar utan tagit det mer spontant”. Men i

29

slutändan tycker han ändå att framtiden känns ganska oviss: ”det kan bli hur bra som helst men de

kan också bli sämre. Det är något som man får ta dag för dag. I alla fall om man är jag (skratt). ”

För Olle är det också ett fast arbete som är fokuset just nu, familj är inget han i nuläget vill

ha. När det gäller drömmar och visioner säger han att hans drömjobb egentligen har kring

datorspel att göra: ”Drömjobb om man ska säga så då, då hade jag ju gått en helt annat linje på gymnasiet och

utbildat mig till programmerare eller nått. Och utveckla de till datorspel eller nånting. Det är ju just det som jag

är intresserad av, men drömmar och visioner…ja ett fast jobb (skratt).

Johan vill inte känna stress inför framtiden, han hoppas att han har fått ett arbete, men anser

sig ha en trygg grund och att han är lugn av sig: ”Man behöver inte vara så stressad över framtiden och

älta i det förflutna, var i nuet istället. Det är väl nu man lever. Tillägger också: ”Pappa säger att när du är 45

då får du inte bo kvar, de är målet då”.

Daniel ser framtiden som positiv, men hade lite svårt att definiera frågan kring hur hans liv

skulle se ut om 5 år. Men om han fick välja vad han skulle arbeta med då, finns drömmen om

att öppna en egen butik. Han säger dock att han är nöjd med sitt liv och att han tror att det andra

kommer att lösa sig: ” Ja jag är ju inte olycklig, jag är nöjd med mitt liv och vad jag har gjort hittills. Jag har

många goda vänner å så, så att. Jag har det bra, det är bara jobbiten som saknas just nu”.

4.1:4 Nätverk

Att inte ha något stort nätverk tyckte många av informanterna påverkade arbetslösheten väldigt

mycket, att de som hade kontakter lättare fick ett arbete. Informanterna anser att det är genom

den vägen som många idag får in en fot i arbetslivet. Det uppkommer också en reflektion till

att termen söka arbete har, på grund av konkurrensen, blivit till ett spel. Göran nämner att det

utifrån detta uppkommer många fula trick: ” Det är kontakter och lönebidrag som dom ska ha. Den

som kommer först med att locka med det eller ge smörgåstårta på intervjun, va vet jag liksom”.

Unga har inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden och därav heller inte fått kontakter i

arbetslivet. Då ska de ha tur som många av informanterna också nämner, att de helt enkelt ska

känna rätt personer. Gör de inte det så blir det svårare att komma in på arbetsmarknaden enligt

både Mats och Peter. Mats har dock arbetat lite inom sitt yrkesområde och på så sätt fått några

kontakter som han vårdar. Han har även kompisar i samma bransch som har fått arbete och med

dessa har han en del projekt på gång för att på så sätt få in en fot någonstans, förhoppningsvis i

ett annat land.

Att ha nätverk kan kopplas samman med Randal Collins begrepp interaktionsritualer. Vid

lyckade interaktionsritualer kommer deltagarna tillbaka och interaktionen fortsätter, medan det

vid misslyckade ritualer blir tvärtom (Collins, 2004). Alla informanter har sina olika

30

interaktionsritualer genom fritidsaktiviteter och vänskapskrets, men många av dem saknar

kontakter som kan hjälpa dem till arbete. Mats har dock en del kontakter genom vänner men då

de inte bor på samma ort blir det inte samma emotionella energi. Som Collins (2004) nämner

kräver en interaktionsritual fysisk närvaro deltagarna emellan. Göran nämner att han har

släktingar inom en bransch där han skulle kunna tänka sig att arbeta, men att de inte står

varandra så nära att de hjälper honom att komma in där. Detta är exempel på misslyckade

interaktionsritualer och därav fortsätter de inte sin kontakt på ett nära plan. Genom att lyckade

interaktionsritualer håller interaktionen igång bildas också nätverk (Collins, 2004). I och med

att många av informanterna inte har hittat sin plats än på arbetsmarknaden blir det också svårt

att hitta individer med liknande fokus och aktivitet.

Johan säger dock att han har vänner som också är arbetslösa och att de brukar hjälpa

varandra att hålla ögonen öppna och tipsa om lediga arbeten till varandra. Även hans pappa

hjälper honom att leta arbete genom sitt eget kontaktnät. Att hjälpa sina vänner som befinner

sig i samma situation kan ses som en interaktionsritual, då de ger varandra respons och på så

sätt upparbetar en emotionell energi tillsammans. Beroende på vilken sinnesstämning de har

tillsammans kan energin vara både positiv eller negativ. I Johans fall upplevs energin mest som

positiv mellan honom och hans vänner.

4.2 Socialt Stöd

4.2:1 Motivationens påverkan

Denna kategori var ett övergripande mönster bland informanterna i form av om de ansåg sig

få/känna stöd från sin omgivning eller inte. Göran och Olle var de av informanterna som kände

minst stöd hemifrån från sina föräldrar. Göran beskriver också att han är uppväxt med att man

ska arbeta. Detta synsätt har därav medfört att han själv har en väldigt negativ syn på sin

arbetslöshet, vilket också påverkar hans självförtroende. Olle beskriver istället att han inte har

haft någon motivation till att söka arbeten, utan istället väljer att sitta vid datorn för att på så

sätt komma bort från verkligheten:

”Jag drar mig till datorn för att komma bort, från de här med tanken på att jag är arbetslös och

slippa känna pressen från föräldrar och släkten. Känns som att, jag vet inte, dom tycker illa om mig

för att jag inte har nått jobb. Så man blir väldigt nertryckt. Och då känner jag att datorn, där kommer

jag bort från allting liksom, där kan man sitta med mina vänner. Bara komma bort från den riktiga

världen”

31

Medan Göran ger intrycket av att vara väldigt driftig i sitt jobbsökande, trots känslan av att han

inte duger på grund av sin arbetslöshet. Utifrån detta beskriver han sig som en belastning för

samhället. Han säger också att han skäms över sin situation. Han samtalar väldigt mycket kri