AB(a.be.) abbr förk.för aktiebolag) ki pawlkhawpna Ltd.:Campanies Aktiebolag(et) (used with names of companies)abbe’ (ab’ e:) abb’en abbe’er noun RC Catholic(phongzii) Biakna Sia (fransk) katolsk prästabbedissa (abed’is:a) abbedissan abbedissor noun biakna lam ah numei makai | numei phongzii sung pan amaikai föreståndarinna för nunnekloster biakna maikai |phongzii sanga om thunei makaiabborre (ab:år:e) abborren abborrar noun abborre kici ngasa namkhat | ngasa (sötvattens)fisken Perca fluviatilisabborre (ab:`å:e) abborren abborrar noun tawlngakna mun |asang|vasa tuan nang mun|singhiangabbot (substantiv) biakna khat peuhpeuh lam ah thunei amakaiabc ( a:be:s’e)abcet(el.abcet)abcn(el.abc)abcna noun laimal/kampau khat i kipatna | akipatna basic skills, alphabet, de första grunderna till ngt: alfabetabdikation noun thungeihna teng piakhia | kumpi zaa nusiaabdikerara (abdik’e:rar)abdikerade abdikerat abdikera(i) verb kumpi zaa/ inn nusia avgå (of kings, etc..) kumpi ahihna pan tawp/ khawl | thuneihna teng mi dangtung apaber (a:ber) ett aber noun lametna khaktan/bei | hoih lohna/kicin lohna | ma’n (oväntat) hinder a khaktan thei| ahih kha theiaberration noun hihkhial/sepkhiat na | hoihtak ngaihsut lohnaabnorm (abn’år:m) abnormt abnorma adj normal lo | khial | kicing zolo inte naturlit, onormal a ngeina bang a hi-lo | normal loabonnemang (abånem’ang) et-en noun khasim ahih kei leh kumsima sum pia´k beställning i förväg el: för längre tid (av tidning, teaterplats etc..)abonnent (abån’en:t) abonnenten abonnenter noun sum apiakhia pa | sum apiakhia nu person som abonnerar på något: fast kund sum apiakhia den pa | sum a piakhia den nuabonnerar (abån`e:rar) abonnerade abonnerat abonnera(i ) verb lutma`n (sum)| kipawlna ah lutma´n beställa och betala i förväg piakhia | kihel-in piakhiaabort (ab´år_t) aborten aborter noun nau bawlkia|nausia | kumcing lo aa nausuak nausia (avsiktligt) avbrytande av havandeskap atangtung zolo ngim/gelnaabortfientlig nausiat (lauhuaina/gimna)abortive (förkrympt, misslyckad) phattuamna om lo | a tangtung loabortklinik nuasuahna zato (siikhan) abortpiller nua khamna zatui | nau neih theihloh na dinga kine zatuiabort|rådgivning (ab´år_t:rå:dji:vning)- rådgivning noun nuasiat theihna pan bangci kidal ding cih lamlahna| kikupkhawpna| ki hehnepkhawpnaabortsökande nau lakhia/bawlkhiat nan´n ngen/siauabrakadabra (a:brakad´a:bra) abrakadabrat noun khiatna neilo kammal |sepna meaninglös ljudföljd, nonsens nuihzak huai| ciimnuih bawlhuaiabrupt(abr´up:t) abrupt abrupta adj thakhatthu a| up mawhloh laitak plötslig ; tvärt avbrutenabsid Christian BiakInn tungdawna khapi phellang lim apuaabsolut (absol´u:t) absolut absoluta adj ahi ngiat |genbang lo | ahi lian fullständig, fullkomlig tehpih theiloh | ciangtan omlo | akicingabsolution syndernas förlåtelse (teologiskt) substantive ngeina bangin mawhna maisakabsolutism (absolut´s:m) absolutismen noun ta´ngtawng pekpan akizang/akizui thu (politiskt) envälde, absolutism (substantive)absolutist (absolut´is:t)absolutisten absolutister noun khamtheih guihtheih ahihlo te person som inte dricker någon alkohol,helnykteristabsorberar (absårb´e:rar)absorberade abosorberet absorbera; verb hu-up khia | ngaihsun dide suga up ciamteh ngetngek | ciamteh tawntung denabsorberar (absård´e:rar) absorberade abosorberet abosorbera: verb (hun) kipan | hun la helt uppta (någon) tankar la(zawhna tawh la/keem)abstinens (abstin´e:ns) abstinensen noun akizang lo | ki dawm/dal/kem avhållsamhet (från alkohol, narkotika etc) adiakdiak in khamtheih guihtheihabstraherar (abstrah´e:rar) abstraherade abstraherat abstrahera(i) verb lakhia | thohkhia skapa en abstrakt bild(av); tänkar abstrak ciamteh khiana nei |telkhiana neiabstrakt (abstr´ak:t) abstrakt abstrakta adj lungsimsung bek ah ciamteh huai | akimuh thei lo som bara kan upplevas genom tankar: inte verklig; svårfattlig lungsim ngaihsutna den limabstraktion (abstraksj´o:n) abstraktionen abstraktioner noun ngahkhia | lungsim ngaihsutna pan- det att abstrahera, ren tankeskapelse -ngahkhia

absurd (abs´ur:d) absurt absurda absurd upmawh huai lo | zohtih omlo | thu kipaikan nawnlo orimlig, mot förnuftet ahilian bang | khiana/deihna nei loaccelerator (substantive) mawtaw liva (setvan tawh apai khat ahatna dinga kizang liva) apparat som får partiklar att röra sig snabbareaccelererar (akseler´e:rar)accelererade accelererat accelerera(i) verb hat semsem | a hatna khang/kah öka hastigheten hisak mengmeng | manglangacceptable (aksept´a:bel) acceptabelt acceptabla adj saantak sanhuai | sangnuam | thuakzawhna godtagbar, som kan accepteras kithukimna tawh sangaccis (aks´i:s) accisen acceiser noun siahpiak (sum) skatt på tillverkning eller försäljning av en vara t ex omsättningsskatt,spirit-tobaksskatt,energiskatt m flacne el. akne (ak:ne) acnen noun tangsiat , mai vuntunga om tangsiat hudsjukdom (hos ungdomar) med utslag (finnar) i ansiktet och på halsenaccent (aks´en:t) acceten acceter noun kitepna tha | kinetna tha | kisuukna tha betoning (av ett ord el. en del av ett ord), tonviktaccent (aks´en:t) acceten acceter noun främmadnde sätt at tala , brytning a awkhauh/sanga simkhia | a awsang leh awngiam accentuerar (aksentu´e:rara) accenturade accetuerat accentuera(i) verb awsuah man | awsuah hilian lägga accenten på (also ngive emphasis or prominence ton)acceptabel(aksept´a:bel)acceptabelt acceptabla adj sanzawhna | deihhuai/sanhuai godtagbar , som kan accepterasaccepterar(aksept´e:rar)accepterade accepterat acceptera(i) verb sanghi/ngah hi| thukiim/lungkim säga ja till (någon som erbjuds): gå med på, godkänna ackompanjerar(akåmpanj´e:rar)ackompanjerade ackompanjerat ackompanjera(i) verb lasapa´|atu-um pa/nu tawh spela tex piano till(en solostämma etc): följas av kituai a tu-um khawm| tu-um khawmaction (eksjen) en action noun tat-dan | hih-dan | he-ekdan spännande handingadel (a´del) adeln noun lungsim | gamtat | gui(nam) samhällsklass som tidigare hade ärvda social förmåner namgol/ namlian/nampiiadjö (aj`o) interj. Kikhenna kam ( paita ning ei tahtaa) (used on parting)adoption (adåpsj`o:n) adoptionen adoptioner noun ta dingin nei/kem/khawi upptagande av annans barn som sitt eget för vård och uppforstranaddress (adr`es) adressen adresser,-na noun omna mun | tenna mun uppgift om var någon bor, bostadaddressat (adres`a:t) adressaten adressater noun angahding pa/nu (leihsa neipa) mottagare den som man sänder något tilladvent el. Advent subst. hongtung ta |ahun hongtung ta |Xmas lungdambawl pawi de fyra veckorna före, det nya kyrkoåret börjar 1:a söndagen i Advent lungdambawl tunma` ni-pi liadvokat (advok`a:t) advokaten advokater noun thukhen (sitni) | thukhen zuma sem juridiskt utbildad person som kan hjälpa folk rättsliga frågoraerobics:gymping substantive pumpi ci leh sa ading heksuk hektohna (gtn. kimawl) motionsgymnastik till musik afasi(afas`i:) afasi(e)n noun kam/pau/muk | lungsim sukha ahih manin lungsim kisia hjärnskada som medför svårigheter att tala och förstå kampau zo/thei nawnlo taaffisch (af `isj;) affischen affischer noun mipi´ muhding in suang/belh | akiphut aa kisuang laipi/lim stort anslag, plakat (often an advertisement) lim | limgolpi |milimpiaffär (af `ä:r) affären affärer, -na noun sai | sumbuk | van kizuakna sai butikaggressiv (agres`i:v (el. `ag) aggressivt aggressiva adj. huang kan/khe`ng | taw´ng |gal piang/suak stridslysten, hotande agnar (ang:nar) chaff gamsa duhtheih Aan plural avfall vid tröskning ngasa an | thang an tah, thang anaj (aj:) interj. Kilatvat/lamdangsakvat ciang akici kha kammal (oh |Uuu | Eee) (cry of pain, etc.)akademiker akademikern akademiker akademikerna subst. (tekkatu) pilnasang sa´ng aa Sia buaih ngahkhinsate´

person som har universitetsutbildning; akademiledamot akt (ak:t) akten akter noun pawi | hun (pawibawlna hunpi) ceremoniakt (ak:t) akten akter noun lasak nang hungelna del av en teaterpjäsakt (ak;t) akten akter noun thu ciaptehna lai | thu kimna lai | lahkhiatna lai documentaktar(ak:tar) aktade aktat akta(i) verb en-in vil-in dawn | dal(bang mah acihloh nangin dal) vara rädd om, vara försiktg med, skydda kidawm | kiging | kikeemaktar sig (ak:tar_se) aktade aktat akta(i) verb cidamna´ng in kikem/daw´n vara på sin vark, pass sig cidamna ding thupisak in kidawmaktie aktien aktier subtantive hawm/khen | kihel khawm | a kihawmna pan ngahzah ding andel i ett aktiebolog (bildligt anseende) aktiv (ak:ti:v) aktivt aktiva adj lawp(tha ngah) | ukna ukzawhna verksam , (ivrigt) sysselsattaktivitet (aktivit´e:t) aktiviteten aktiviteter noun lawpna tawh hih/sem khia | tangza´ang verksamhet, sysselsattaktuell(aktu´el:) aktuellt aktuella adj tulian aa mite´ lunglut/lunggulh |tu-mahmah|tu-hun|tu-lian som har intresse för dagen; viktig, angelägenakut (ak´u:t) akut akuta adj hihpah hihlian | zekai zeawlna omlo | ngaksuk ngaktoh omlo hastigt påkommande kritisk.överhängandeakut|mottagning (ak´u:tmo:ta.gning)-mottagningen-mottagningar noun cina gim kidonna mun | manlangtak huhna kisamte´ ading sjukhusmottagning för patienter som behöver snabb hjälp, t ex person som råkat ut för olycksfallakvarell (akvar´el) akvarellen akvareller noun tuimel tawh aki suai lim tavla målad med vattenfärgal (a:l) alen alar noun taakkung namkhat | singkung lövträdet Alnusalbum (al:bum) albumet album albumen noun manbu (photo) samlingsbok (för fotografier, skivor etc)aldrig (al:drig) adv cikmahin | cikmah hunin (ngialna kammal) inte någon gångalert (al´er_t) alert alerta adj navak sinsen | kidawmden | thangahna pigg, uppmärksamalfabet (al:fabe:t) alfabetet alfabet alfabeten noun laimal | pau khat i laimal gtn..a b c skrivtecknen i ett språk:a,b,c, osvalg(al:j) algen alger noun tuipaan | tuisunga po singkung commonly used in the plural form:agae ett slaga vattenväxtalias(a:ljas:) adv adang min även kalladalkohol (al:kohå:l)sprit alkokholen noun zu (kham theih) | aziatpianall (al:) allt alla pron. vekpi | avekpi-in indecilinable, collective hela (mängden av)alldeles (al:deles) adv. Vekpi aa gawm | abuppi in huam-in enkaak | ahi ngiat/lua helt(och hållet), fullständigt, precisalle´ (al´e:) alle´n all’eer noun lampi (lampi dung vei leh tak ah singkung po)| lam-ka väg med planterade träd på bägge sidorallergisk (al´är:gisk) allergiskt allergiska adj. sisan tawh kilemlohna | khat peuhpeuh tawh kilem loh ciang sisan in zong deihlo ahiman-in ciithak som har allergi;som beror på allergi; öberkänsligallesamman(s) ( ales´am:an(s) pron. mikhempeuh | pawlbuppi-in pawlmi khempeuh alla (tillsammans)allihop(a) (alih´o:p(a) pron. vekpi | pawlmi khem peuh alla, allesammanallra (al:s) adv. vekpi hi | vekpi-pan used to amplify superlatives av allt, av allalls (al:s) adv. bangbang ahi/aci zongin alltid ( al:tid) adv. atawntung| denkei| den jämt,ständigt,i akka fall,i alla händelser

allting (al:tid) pron. na khempeuh | apiang na khempeuh allt, vad som heltalltmer(a) (altm´e:r) adv. tektek ( tam tekek- tawm tektek) mer och meralltså(al:tså) adv. tua ahihmanin | ahihman in | ahun tawh kizui-in | cihnopna ah således, följakligenallvar (al:va:r) allvaret noun nasia | nasiapha | cihtakpi uppriktig mening; vikt och betydelseallvarig (al:va:rlig) allvarligt allvarliga adj deihtakpi´a | ahi tinten | thupi sa´n/ngaihsut högtidlig,sträng, allvarsamallvarlig (al:va:rlig) allvarligt allvarliga adj lungkham/lungngaihhuai | haksatna/gimna oroande, farligalm (al:m) almen almar noun a teham in atehtung sing atna hamaa den aom singkung- trädet Ulmus glabra -namkhatalmanacka (al:manak:a) almanackan almanackor noun celendar laibu|nisima apiang thu abanban- lista över årets dagar; kalender -aa ciaptehnaalpin (al´i:n) alpint alpina adj mual atamna mun högfjälls- mualsang alex mual tawk kisaialstrar(al:strar) alstrade alstrat alstra (i) verb tampitak bualkhia | bawlkhia/ngahkhia skapa (värme, elektrictet etc), producera akihihtawm hang hilo aa nuasuakalternative alternativt alternativa adj. khat ahih kei leh khat zaw sangsang/pelmawh som kan väljas istället för något annatamatör (amat´ö:r) amatören amatörer noun gualnopna dinga a kimawl mawkmawk lelte´ person som sysslar med konst idrott etc utan att ha sysselsättningen som yrkeambassadör ambassadören ambassadärer sudstantive gam leh lei aitanga thunei leh nasem diplomat som är chef för en ambassadambitiös(ambisj´ö:s) ambitiöst ambitiösa adj. Ngimna lianpi, ngimna sang full av ambition khensatna neikhinzoambulans (ambul´an:s (el-´ang:s) ambulansen ambulanser noun cina puakna mawtaw fordon som transporterar sjukaamerikansk (amri´a:nsk) amerikanskt amerikanska adj american minam | american pau som är från el. avser USAamiral (amir´a:l) amiralen amiraler noun tui galkap mangpi pa titel på) en hög sjöofficer (the commander of navy) ammar (am.ar) ammade ammat amma(i) verb nawipia | naungek ading nawi suksak ge mjölk ur bröstet, ge di ( of human beings)amorterar (amor_t´e:rar) amorterade amorterat amortera (i) verb damdamin piakpiakna tawh betala av på (en shuld) sumbat khempeuh lohkikampere (amp´a:r) amperen ampere (el.amper)amperen(el.amperena) noun elektrisk meitha et/tehna enhet för elektrisk strömstyrka anabol (anab´å) anabolt anabola adj. kimawlna ah zatlohdinga kikham sahual gawlsakna zatuianammar (an´am:ar) anammade nammat anamma(i) verb kimuhkhawpna | ngah/sang /la ta,motta (formal)annas (an:anas) ananasen ananas ananasen (el. ananaser ananaserna) noun lengthei | lengthei kung en tropisk frukanar anade anat ana(i) verb ngaihsun |upmawkna | upmawkgen gissa, troanblick (an:blik) anblicken noun muhtheih | muhtheih mun gawl/zang åsyn; påssendeand(an:d) anden änder noun vatawt sjöfågel av släktet Anasanda (an:da) anda noun diksuk diktoh | deihtaka huihdik | leitunga huih andedräkt;stämning,atmosfäranda(an:da) andan noun lungsim | kha mening ,avsiktenda (en:da) ende adj khatkia/khatbek | khatkiabek ensam i sitt slagandas (an:das) andades andats andas(i) verb huihdik | huihsang khia(huihdiksuk-huihdik khia) dra in luft i ( och skicka ut luft ur) lungornaandas(an:das) andades andats andas (i) verb lakkhia/kawkkhia | kawkin lak

uttrycka röja hihdan ding kuppih (idea pia) ande (an:de) anden andar noun lungsim | kha nandren is used of male på plat nummer 2andrar(an:dra) andragit andra(g) andra(ga) verb piakhia | pahtawina pia | ap ange som argument (för något) anfaller anföll anföllit anfalla verb do| khawh/ dawt gå till anfall (mot) angripanföll se anfaller ange adj zaa akipiak khit hang, sepding tavuan hihnai loanger (an:je:r) angav angett ange(i) verb genkhia/ pulak khia meddela , uppge laitawh at/gelh in genkhia | ciamtehanger(an:je:r)angav angett ange(i) verb thupuak | thulamdang anmäla (till polisen) sätta fastangelägenhet (an;jelö:genhe:t) angelägenheter angelägenheter noun thu khatpeuhpeuh | thupiang khat a thu tawh kisaiangick se angårangriper (an;gri;per) angrep angripit angrip; angripa verb alanglam pan gen | gensia| do | galbawl anfall, ge sig på,skada( aslo used of rush, pets, etc)angående prep. Hih thutawh kizui/kisai in om, beträffandeangår angick angått angå(i) verb kisai hi| kisai kha |en gega | thupi lak/ngaihsut gälla, röra, beträffaanhopning anhopningrn anhopningar substantive khawm | kaikhawm| khangin tam semsem samling, trängselanhörig (an:hö;rig) anhöriga adj. kinai pih (sanggam-beh leh phung)| tehkak khia only used as a noun släkting anka (ang;ka) ankan ankor noun vatawt no | kanglai en tam andanknyter (an:kny;ter) anknöt anknutit anknyta anknyta verb gawmkhawm| zom khawm also used as a separable compound koppla samman. Förbindaanledning (an;le;dning) en, ar,na noun ngimna/tupna | athu bulpi skäl, orsak,grund anlägger (an;leg;er) anlade anlagt anlägg; anlägga verb lam|phuankhia | bygga, uppföra anläggning (an;leg;ning) anläggningen anläggningar noun Inn | phuankhia/lamkhia byggnad, inrättninganländer (an;len:der) anlände anländ anlända verb tung | painopna mun tung komma framanmälan (an;mä:lan) anmälan anmälningar noun thuzaksakna | thuzasak | theisak rapportera (till myndighet);meddelande (om deltagande anmäler (an:ma:ler) anmälde anmält anmäla verb sittel/ettel | gen-in langpan recensera gelpha kik/ ngaihsunpha kik anmärkning anmärkningen anmärkningar subst. langpan | thukim lohna teng pulak khia kritisk påpekande langpang in mawhna hoihlohna kicin lohna zong tawmanmärkning anmärkningen anmärkningar subst. langpanna | ciamtehna | muhkhiatna påpekkande , förklaringanna (an:an) annat andra pron adang | adangkhat | akhatpen Inte den här, ytterligare , övrigannanstans (an:anstan:s) adv. amundang ah || mundang khat pan På annan platsannars (an:ar-s) adv. adang lamkhat pan | gentehnan hong hih /piang kei kha zenzen leh I annat fall: för dig övrigt tua ban ah | tua bek lo | adangannars (an:ar_s) adv. ahih kei leh | adang ngai/ngim/gelna pan | adang ( mi) | tua bek tawh hi lo lai I annat fall ; för dig övrigtannons (an:ån:s) annonsen annonser,-na noun thu zaksakna | thu zaksak ding | thei ding aki lawm thu Kungöresel, erbjudande i (tidning) att köpa och säjlaannorlunda (an:orlun:da) adj. kilamdang | kibang lo ki lamdang | adang tuam | adang Olika, ovanligannorlunda (an:orlun:da) adj. adangkhat pan | lamdang khat pan På annat sätt

anonym (anon´y:m) anonymy anonyma adj. Min kidawk/thei sak nuam lo | ( laigelh leh laipia te min ki Ice namngiven , ökand at lo anorak (an:orak) anoraken anoraker noun lu-tuam aom tui-puan vindtät sportjacka med huva kidalna lum puan tungsilh anordnar (an:å;r_dnar) anordnade anordnat anordna (i) verb gel | lungkim /thukim | kipum khat ordna, organisera kikhawm/kikaikhawm | gelkhiatnaanorexi (anoreks´i:) noun gawnnop naman An neklohna hanga An kamlim lo, kampaa-k sjuklig aptitlöshet anropar (an;ro:par) anropade anropat anropa(i) verb Aw´ng in sam | kizom (telephone,radio) kalla på (via radio etc) anser (an.se:r) ansåg ansett anse(i) verb ngaihsun | lungsim sung ah gel/ngaihsun tyck; betraktaansikte (an:sik;te) ansiktet ansikten ansiktena noun mai/ maitang | maisuah | amai framsidan av huvudetanslag (an:sla:g) anslag anslagen noun theihsakna (thu)| theihsakna thu lai-suan/sung affischanslag (an:sla:g) anslaget anslagen noun huhna (sum) pengar beviljade av stat eller kommunanslagstavla (t´a:vla) tavlan tavlor noun laisuan na suang lai-pi affisch (större) platta avsedd för meddelande o dylanspråk (an:språ:k) anspråket anspråk anspråken noun ngetna | thumna/tauna krav för egen räkning anstånd (an;stan;d) anståndet anstånd anstånden noun ahun anai khin/sawt to uppskrovanställd (an;stel:d) anställda adj. na- sem nominal use person som har anställninganställer (an:stel:er) anställde anställt anställa verb nasem ding kawm | nasep ding pia ge arbete åtanställning (an:stl:ning) anställningen anställningar noun nasep pia/ngah | arbeta, jobb, plats, tjänst nisim aa sep/hih ding |nasepansvar (an:sva:r) ansvaret noun hihding sepding hong kipia tavuan | tavuan skyldighet att ta på sig skulden (om något går fel)ansvarar ansvarade ansvarat ansvara(i) verb tanvuan nei hi |sepding bawlding in thunei/tavuan nei hi ta ansvar (för), ha ansvaret (för)ansvarig (an.sva;rig) ansvarigt ansvariga adj thuman aa thuneihna | genkik, dawnkik zawhna som tar ansvar (för något) hihding/sepding in tavuan/thunei hiansvarslös (an:sva:r_slö:s) ansvarslöst ansvarslösa adj. tavuan neihlohna | tavuan theihna lungsim- utan ansvarskänsla, oansvarig - nei lo | tavuan omlo

ansätter (an:set:er) ansätte ansatt ansätt; ansätta verb mun citeng/khempeuh pan do attackera hanthawn | nen/mek ansätter( an:set.er) ansätte ansatt ansätt;ansätta verb deihtak do | um-cih in do attackera gim pia | buaina pia | nen cip | hekcipansökan (an:sö:kan) ansökan ansökningar ansöka verb ngetna lai | siuahna lai (gtn.. nasep siau) (skriftigt) begäraantal (an:ta:l) antalet antal antalen noun nambat | aphazah | agolna | amalzah mängdantar(an:ta:r) antog antagit anta(i) verb ta dingin kem/khawi (muisaa)| deihna tak tawh sang göra till sin, anamma aituam bawl antar (an;ta:r) antog antagit anta(i) verb ahih/aman ding in ngaihsun | tavuan la | ki ngeihkhem tänka sig, fömoda ciamteh | um (upna/muan na) | ngaihsunna/ gelna /lamet naantar(an;ta:r) antog antagit anta(i) verb thukim/lungkim | kawm(na) | za-a pia | lut sak | lumsak ta emot, acceptera hi-sa | thukimnaantecknar antecknade antecknat anteckna(i) noun ciaptehna lai at | thu ciaptehna lai at skriva uppanteckning (an;tek:ning) anteckningen anteckningar noun ciaptehna lai | hih ngeihna kantelna någon som skrivits upp: notering thuciaptehna laibu | thu tom noantenn (ant´en) antennen antenner noun adio line puak/khah khia | radio mat theih nang khau

anordning som tar emot radiovågor (an insect´s antenna (feeler) khuam(inn khuam)antingen (an:tingen) conj. Nihlakpan khat | a hithei nih te sung pan akhat na pen gen/lak khia used with norn to express choiceantydning (an:ty.dning)antydningen antydningar noun kidawm khinkhian | kidawm khikhe mostly used in the plural vink, försiktig upplysning;insinuation buangnai na sepna anvisar (an:vi.sar) anvisade anvisat (pengar) kawm | ngah zahding kawm | kawmsakanvänder(an:ven:der) använde använt använd! Använda verb zang (van) | ki zang thei begagna,ta i anspråk; bära pua(la) aort (a´år_t:a) aort(el.aortan) noun athupi pen siihui pi ( sii tha gui pi) stora kroppspulsädernapa (a:pa) apan apor zawng (gan hing) ett människoliknande däggdjurapar efter (a:par´ef:ter)apade apat apa(i) verb ciamnui | mi ciinbawl in ciamnui | mi /na ciin siam härmaapelsin (apels´i;n) apelsinen apelsiner,-na noun lengmaw (sing gah) lengmaw gah en citrusfruktapotek (apot´e:k) apoteket apotek apoteken noun zatui kizuakna sai försäljningsställe för läkemedelapparat (apr´a:t) apparaten apparater noun van tuamtuam tawh kisai (teknisk) anordning,instrument ;maskin set van tuamtuam te´appell (ap´ei) appellen appeller noun thumna / ngetna | nget beh/kik na | ngen/thum vädjan, uppmaning deihapplåderar (aplåd´e:rar)applåderade applåderat applådera(i) verb khutbeng in thukimna thapia klapp(i) händerna, ge sitt bifall till deih/lungkim khawmapril(apr´il:) noun april kha (khali na) årets fjärde månadarbetar (ar:betar) arbetade arbetat arbet(i) verb nasem | nasep utföra ett arbete, vara verksam, jobbaarbetare (ar:be:tar) arbetar(e)n arbetare arbetarna noun nasem te´ person som arbetar (med kroppsarbete);jobbarearbetar över (ar:betar´ö:ver) arbetade arbetat arbeta(i) verb ahun val nasep(nasem) arbeta (på) övertidarbeta (ar:be;te)arbetet arbeten arbetena noun nasep | nuntak na´ng kivak na´ng aa nasep tjänst ,anställning,yrke,arbetsplats,jobarbetsamm arbetsamt arbetsamma adj. gim / nasep haksa | tha leh ngalzat aa nasep mödosamarbetsdag,- en ,- ar,- na noun nasep ni ( tu ni nasep ni)arbets| förmedling (ar;be;tsförme:dling)-förmedlingen-förmedlingar noun nasep zon-na zum pi allmän (kostnadsfri)förmedling av arbete,inrättning som förmedlar,mäklande nasep tawk kisai zumarbets|givare (ar:be:tsji:vare)-givar(e)n-givare-givarna noun nasepna pu/pi | nasep hong pia te´ juridisk eller fysisk person som i ett anställningsavtal försäkrar sig om att mot vederlag (lön) erhålla en arbetsprestation av arbetstagarenarbetslivs|erfarenhet(ar;be:tsli:vserfa:renhe:t)-erfarenheten-erfarenheter noun nasep ngeina tawh kisai erfarenhet från yrkesverksamhet na sepna lam ah sepngei na/ hih ngei naarbetlös(ar:be.tslö:s) arbeslöst arbetslösa adj. nasep nei lo | nasep khawl som saknar arbetearbets|marknad (ar:be.tsmar:knad)-marnaden-marnader noun nasep zon-na zum | nasep tawh kisai zum (område för) utbud och efterfrågan på arbetskraff nasep zum | nasem mite´ nuntaknaarbets|plats(ar:be:tsplat:s)-platsen_platser,-na noun nasepna mun | nasepna ställe där man arbetar;arbete kawm na | mi hingkhat i nasepna tawh ki vaknaarbets|vägledare (ar:be:tsle:dare)-vägledar(e)n-vägledare-vägledarna noun nasep danding hong hilh leh hong lak mite´/sia tjänsteman inom arbetsförmedlingen som ger yrkesvägledning nasep ngah/neih zawh nang hong huh leh hong panpihte´area (a:rea) arean areor noun aphazah/agolzah | mun yta, områdearg(ar:j) argt arga adj. hehsuak| lungtom/sintom | heh som (tillfälligt) känner vrede,uppretadargsint(ar:jsin:t) argsint argsinta adj. Hehbaih | lungtom som lätt blir arg, lättretad

arm (ar.m) armen armar noun khut tawn (khut) över extremitet hos människaarm (ar:m) armt arma adj. Zawng(bang mah nei lo) | lungsim zawngkhal fattig, stackars vul(thanem) | ciim | buaina/siatna/ haksatnaarm|band (ar:mban:d)-bandet-band-banden noun khutbulh |khut kol (khut khih) smycke som bärs runt handledenarmbandsjur (ar.mban:dsu:r)-uret-ur-uren noun khutbulh nai | naii klocka att bära om handledenarm|bågar (ar:mbå:gar)-bågade-bågat-båga(i) verb kiu tawh sun | kiu tawh su armen vid armledenarme armen arme´er subst. Galkap krigsmak;markstridskrafter(även bildligt stor skara)armenisk(arm´e:nisk)armeniskt armeniska adj. armenisk mite´ | armenisk minam som är från el. avser Armenienarm|håla (ar:mhå:la)-hålan-hålor noun le-nuai vecket mellan arm och bröstartig(a:r_tig)artig) artigt artiga adj. thu dik/nuam | pahtak huai hövligartikel(ar_t´k:el) artikeln artiklar noun thu(tangthu)| muh/theihna bang aa at (thu) uppsats,reportage (i tidning el.tidskrift)artikel(ar_t´ik:el) artikeln artiklar noun van zuak/ zuaktheih van | sazian sung a om van min vara, varusort artistisk(ar_t´is:tisk) artistiakt artistiaka adj. la-sak/ tumtheih | lasak/tumtheih khutma konstnärligartär(ar_t´a:r)artären artärer noun thagui si-hawm/si puakkhia thagui pi pulsåderarv(ar:v)arvet arv arven noun gaamluah | gaamluah za ngah kvarlåtenskap;ärflighet,arvsanlag sihkhit cianga gamluah ding vanask(as:k)asken askar noun buu | a thoh/bu neu | abung neu liten lådenaska(as:ka) askan noun zaa vu pulver som blir kvar när något har brunnitaskar(as:kar)askade askat aska(i) verb zaa vu khawlna slå av aska från cigarett e dylask|fat (as:kfa:t)-fatet-fat-faten noun zaa vu khawlna bung/kuang tallrikel dyl för cigarettfimpam ask etcasiat(asi´a:t) asiaten asiater noun asian mi, asian mite´, asian minam person från asienatom(at´å:m) atomen atomer noun dat khat i aneu penpen khenkhat minsta del avmaterien (often used intead of nkärn-n(nnuclearn)att infinitive verb pan| ding | adingattackerar(atak´e:rar)attackerade attackerat attackera(i) verb do | nasia tak aa supna anfalla,angrip langpan | buaina/lauhuaina piangsak | tawng/galbawlauktion(a_oksj´o:n) auktionen auktionen noun zuak khia | van zuakna pawi försäljning (efter utrop)till den som bjuder högtauktoritet auktoniteten auktoriteter subst. Thunei (aa na nei) | thunei te´(aa na nei te´)| sep theihna (person som har) anseende el. Pondusautomatisk automatiskt automatiska adj. ama thu in | a ma thu aa ahi/ apian av sig själv, självverkande, mekaniskav (a:v) adv. i|pan | tua pan | tawh | in (indicates the origin of an object or event)av(a:v) adv. Mun/hun cih aa kipante´ gamla | agamla ah | atuam dang | atuaciat/tek verbal praticle:indicates abreak in process av(a:v) prep. Akipata tawhkisai lak khia | kizopna | kisai na beträffande,med avseende påavancerad (avans´e:rad)anvancerat anvancerade adj. ase´n sang | khang to långt utvecklad. Sofistikerad; djärvavancerar(avans´e:rar) avancerade avancerar(i) verb mai ah kigual | hong khangto ta gå framåt (mil);bil befordradavbrott avbrottet avbrott avbrotten subst. at khia/tan | khak cip /khak tan | khawl

stopp, uppehållavbryter (a;vbry:ter) avbröt avbrutit avbryt avbryta verb man zo/sak | khawl sak/bawl/ta få att upphöra, stoppaavbön (a:vbö:n) avbönen avböner noun thum /maisak nang ngen | panpih kawmna tawh gennaavdelning (av:vde:iking) avdelningen avdelningar noun zum neu/khenkhat |zum kibang ahih hang amun dang khat aa zum | khenkhia hawmkhia avskild del inom företag el. sjukhus el. ämbetsverk etc ga- nan tuak/kawm | lungsim kikhen thangavdelning (a:vde:Ining) avdelningen avdelningar,-na noun mun cihte´/cihkhawng khen avskild del inom företag el. sjukhus el. ämbetsverk avel(a:vel) noun ganhing khaw-iin suaksak/pungsak uppfödning av djur ganhing khawi-in pungsakavfart(a:vfa:r_t) avfarten avfarter noun paikhiatna (a vang/kawngkhak)| paikhiatna/ kipanna mun avtagsväg(från en större väg)avföring(a:vfö:ring) avföringen avföringar noun Ek (dai leng) (det som kommer ut vid) tömning av tarmenavgas (a:vga:s) avgasen avgaser noun set sungpan a paikhia meikhu/ set khu |akhu, meikhu mostly used in the plural gas somm bild vid förbränning i motoravgift (a:vjit:t) avgiften avgifter noun amán(sum) | aman zah ding a kilawm |hihman/bawlman resättning (för en rättighet), betalning, prisavgränsar (a:vgren:sar)avgränsade avgränsat avgränsa(i) verb gamgi |ciangtan-na avskilja med en gräns ciamteh ( dai|huang|leitang) khen/gi khen in ciamtehavgår avgick avgått avgå(i) verb pensen la/nasepna pan tawlnga | nasepna pan tawm/khawl lämna sin tjänstavgår avgick avgått avgå(i) verb kipan khia | paikhia | nusia starta, lämna en plats (om trafik som går efter tidtabell)avgör avgjorde avgjort avgöra verb khensatna nei | khensat | khensatna pia bestämma, fälla utslagavi (av´i) avi(e)n avier noun thu leh la theisak/gen | taden pia kort skriftlig meddelande från posten a thu tawh kisai (thu leh la) (om att en försändelse kan avhämtas) theihsakna lai (caw nge lai) | zui/ngai/kemavklinga bei/kan´ng (gtn tha bei) | uaih-muat/ namsiaavkräver (a.vkrä:ver)avkrävde avkrävt avkräva verb ngen tinten/ngen ngaungau | ngen/dawh begära (något) av ( någon)avlider avled avlidit avlida(i) verb si ( nuntakna nei nawn lo) si döavlossar(a:vlås.ar) avlossade avlossat avlossa(i) verb kap(thautawh kap) skjuta av (ett skott)avlång ( a:vlång) avlång avlånga adj. sau/asauna/ adung |sau diudeu oval; långasmål akikim lo kiuli nei sikli | vatawt tui lim apua/aneiavlägger (a:vleg:er) avlade avlagt avlägga verb lam(gtn Inn) | sem/bawl /hih klara ,fullgöraavlägger (a:vla:ser) avlästa avläst avläsa verb meta sung et in kan telna pan in theihtelna ngah kontrollera (vad t ex en mätare visar) mita (gtn…mawtaw/meileng/vanleng cihte´ mita)avlöning (a:vlö:ning) avlöningen avlöningar noun ma´n anei sum |sum piak| kha sum/nasepna khasum lön ,ersättning för arbeteavlöser (a:vlö:ser9 avlöste avlös! Avlösa verb noptuamna ngah |phatuam| efterträda, ersätta tavuanla in hih/gel khiat na | makai in sem/bawl khiaavrättar (a:vret:ar) avrättade avrättat avrätta(i) verb sihna dan/sihna thuaksak | hih/gel khiatna låta ett dödsstraff verkställasavseende (a:vse:ende) avseendet avseenden avseenden noun hehpih panpihna vikt, hänys kidawpna | daw´n na | ki´navseende (a:vse.ende) avseendet avseenden avseendena noun ngimna| et the/kak na hänseende zahtakna | thupisan na | thupi saknn /thudon naavsevärd avsevärt avsevärd adj. gol | tampi betydande,ansenlig (formelt)avsikt (a:vsik:t) avsikten avsikter noun gel/ngim hi| gel/ngim na | mening,vilja, syfte hihding/sepna ding aa ngimna/gelnaavsky ( a:vsjy;) avskn noun lunggulh lohna | muhdah na | et/en san na motvilja, avsmak

avskyr (a:vsjy) avskydde avskytt avsky (i) verb muhdahna |deihloh luatna| pampaihna | en/et satna starkt ogillaavslag avslaget avslag avslagen subst. ngial | sang lo nekande svaravslagen avslaget avslagna adj. lunglut lo | lungsim ah om/teng lo | ciimtak inte fräsch (även bildligt)avslutar (a:vslu:tar) avslutade avslutat avsluta(i) verb mata | ma siang sitset | masiang kiutkeut sluta, fullbordaavslutning (a:vslu:tning) avslutningen avslutningar noun zawh/khawl bawl | mansiang ta slut, fullbordaavslöjar (a:vslöj:ar) avslöjade avslöjat avslöja(i) verb lak khia | hong khia | pulak khia tala om (något hemligt), röja eipsim teng pulak khiaavspärrar avspärrade avspärrat avspärra(i) verb khak | khak tan | khak bit stänga av (ett område)avstavar (a:vsta.var) avstavade anstavat avstava (i) verb laimal gawm | amal gawm dela upp (ett ord) i stavelser avstänger (a:vsteng:er) avstängde avstängt avstänga see stänger av khawl hi | khak hi |khak tanavsändare (a:vsteng:er) avsändar(e)n avsändare avsändarna noun a khakte´ | apuakte´ person som slickar ett brev etcavtal (a:vta;l) avtalet avtal avtalen noun thukim/lungkim na lim | thukim/lungkimna lai (rättsligt bindande)överenskommelse, uppgörese thuman/thudikna kamciamavundas ( a:vun:das) avundades avundats avundas(i) verb hazatna | deihloh na |muhdahna känna avund (mot) ngial/deih loavund|sjuk (a:vun:dsju:k) –sjukt-sjuka adj. hazatna | hazatna lak khia missunnsam haza | deihlohna/lunglut lohnaavvarar avvarade avvarat avvara (i) verb paa lo | kihel lo| om kha lo | hawi vra utanaavverkar avverkade avverkat avverka (i) verb phuk tan/paai |vat tan| tan (kitansak) hugga ner (skog)avverkar avverkade avverkat avverka(i) siin/khu´p sak | ama´n dong hih/gel/sep sak lägga bakom sig.klara avavvikelsa (vanligen plötslig) (substantiv) kipelh/kituak lo | lungsim nawngkai sakavvisar avvisade avvisat avvisa (i) verb heem | pelh | hawl | ngil khia | ngial | paai khia mota bort; avfärdaavvikande ax (ak:s) axet ax axen noun buhvui(buhgui) | ciangdawn a paak palk ett slag blomställning,sädesaxaxel (ak:sel) axeln axlar noun leng zawl (leng pei azawl) | leng mawtaw cih te i azawl stång som ett hjul roterar kringaxel (ak:sel) axeln axlar noun lia´ng | liangsa | linag nawl skuidraaxlar ( ak:slar) aclade axlat axla(i) verb pua | sem/dom/hih överta en uppgiftbaby el. bäbis, bebis [b'ej:bi el. b'ä:bi (el. -y)] babyn babyar (el. babyer) noun Naungek|Nausuak tung te. spädbarnback [bak:] backen backar noun Nungzang|Nungguh bakåtbackar [²b'ak:ar] backade backat backa(!) verb Nungkik kik hi|Leh suan hi| gå el. köra bakåt back|spegel [²b'ak:spe:gel] -spegeln -speglar noun nunglam et na man|(motor anung lam a ki muh theih na ding a ki thuah man) spegel för uppsikt bakåt i en bil etc bad [ba:d] badet bad baden noun ki sil na,tuibual na,tui tawh ki mawl na doppning i vatten, dopp (Tui sung ah ki phum/diah na)badar [²b'a:dar] badade badat bada(!)verb ki sil hi| tui sung ah ei leh ei ki sil doppa (sig) i vatten   bad|kar -karet -kar -karen  noun. Ki sil na bual| ett slags kar (i badrum) att bada ibad|rum [²b'a:drum:] -rummet -rum –rummen noun  ki sil na buk|ki sil na khan| ett rum med badkar

bagage [bag'a:sj] bagaget noun khualzit ciang a van puak na ding a aki zang thungkuah te|van packning, väskor, resgodsbagge [²b'ag:e] baggen baggar noun  tuu a pa|tuu a tal| hane av fårbajsar [²b'aj:sar] bajsade bajsat bajsa(!) verb sungpai|ek tha| ha avföring (used by and when speaking to children)bak [ba:k] baken bakar noun taw|nunglam mostly used in compounds baktill| på ryggsidan, på  baksidanbak [ba:k] baken bakar noun nungzang|nungzang guh|bakar [²b'a:kar] bakade bakat baka(!) verb moh bawl |moh em| tillverka brödbak|grund [²b'a:kgrun:d] -grunden noun nungdal na|maan ki zaih ciang a anung a a hoih ding a akoih uh.| det som ligger längst bort från åskådarenbak|länges [²b'a:kleng:es] adv. anung lam ah tillbaka, bakåtbakom [²b'a:kåm:] prep. Nunglam pan| på  andra sidan av, på baksidan avbak|sida [²b'a:ksi:da] -sidan noun nungzang|nunglam|anung lam pan| motsatt sida, ryggsidabak|åt adv.  Nungthu|abei sa hun a ih gamtat na sa te| tillbaka, baklängesbal [ba:l] balen baler noun nitum na lam a te hi kopkhat a lam na pawi|kumpi inn sung a lam na pawi pi| stor danstillställningbalanserar [balans'e:rar] balanserade balanserat balansera(!) verb sum sazian sit hi| a kikim ding a bawl/sem hålla (i) jämvikt  balja baljan baljor noun bung golpi| kar, hobalja baljan baljor noun. Singgah koih na ciang/lawh sau långsträckt fröhus för  ärtväxtbalk [bal:k] balken balkar noun paunam tuamtuam,lai thulu hi deih na huvudavdelning i lagbokbalkong [balk'ång:] -en, -er, -na noun tau| tau sang|atung a kidawh tau| öppet utrymme som skjuter ut från väggen i ett husbana [²b'a:na] banan banor noun lampi|khekhap väg (mostly used figuratively; also used of railway tracks, etc.)banan [²b'a:na] banan banor, -na noun nahtang en gul böjd tropisk fruktbaner [ban'e:r] baneret baner baneren noun puansaupi tunga thukigelh|mi theih dinga puansaupi tungah aki fana som bärs i stridbandar [²b'an:dar] bandade bandat banda(!) verb ciapteh na nei|aw khum spela in på  bandbank [bang:k] banken banker, -na noun ban(sumkoih na inn|sum khol na inn) företag som lånar ut pengar, sysslar med värdepapper etcbank banken bankar subst. tuidal na|tui khol na| vall, underlag för väg el. järnvägbankar bankade bankat banka(!) verb khawng |keu |sat |gawi | slå  hårt, bultabantar [²b'an:tar] bantade bantat banta(!) verb pumpi a gihna kiam |pumpi sung a athau te kiam | försöka magra, svälta sigbar [ba:r] bart bara adj. Puansilh lo|tangguak| bangmah aom lo| öppen; naken bar [ba:r] bär ( ah en in) (verb)bar [ba:r] baren barer noun ei leh ei laktawm a nekna ansai servering, matställe bara adv. bek(hizah lian bek|hi dan bek hi ei) endastbar|fota [²b'a:rfo:ta] adj. Akem/cing om lo,ki dal na neilo| mawzar leh khedap a bulh lo khe

indeclinable utan strumpor och skor   barn [ba:r_n] barnet barn barnen noun naupang neu|naupang en ung människa från födseln och något tiotal år framåt; en persons son eller dotterbarnavdelning, -en, -ar, -na noun naupang te ading a tuam vivel a aki seh sa na munbarnbarn [²b'a:r_nba:r_n] -et, -, -en noun tu|mi khat hi a ta te’ ta te| barn till någons barnbarnbidrag [²b'a:r_nbi:dra:g] -bidraget -bidrag -bidragen noun naupang neu te ading huh na sum |innkuan tawh a om naupang te huh na a aki pia sum| ekonomisk hjälp till barnfamiljer barnbok [barnbo:k] boken böcker, -na noun naupang neu te sim ding laibu|tangthu bubarn|morska [²b'a:r_nmor_s:ka] -morskan -morskor noun nausuak sak siamah nu| sjuksköterska med specialutbildning som hjälper kvinnor under graviditet och förlossningbarn|omsorg -omsorgen noun Naupang kep na/dan| den service som samhället ordnar för barnens omvårdnad och tillsyn, t ex förskolor (daghem), deltidsgrupper (lekskolor), familjedaghem och fri- tidshembarnskötare [²sj'ö:tare] skötar(e)n skötare skötarna noun naukem,naupang kem tebarnvagn [vang:n] vagnen vagnar noun naungek sawn na aki zang khutsawn leng|naulengbarnvakt [²b'a:r_nvak:t] -vakten -vakter, -na noun naupang kem te barnpassarebarnvänlig [ve:nlig] -vänligt –vänliga noun naupang te tawh aki tuak|a it huai nangpang| lämplig, brabarr [bar:] barret barr barren noun khuttawh puankhui na phim blad (på  gran etc) som liknar en nålbarr [bar:] barren barrar noun awmtha lak na mun| ett slags gymnastikredskapbarsk [bar_s:k] barskt barska adj  a gitloh gamtat| hoih lo(khuahun)| aki lek cip bister, sträng  bar|tender -tendern -tendrar subst.  Zuzuak te|(bar aki ci na mun te ah zu hel a azuak te) person som blandar och serverar drinkar på en barbaryton [b'ar:itån] barytonen barytoner noun lasak na ah pasal te zuihtheih aw tuam | manlig sångstämma i läge mellan tenor och basbas [ba:s] basen baser noun zatui lamtawh ki sai vankhat hi asung a aki hel van te(gentehna-zatui sung a aki hel za te) kemiskt ämne som kan uppta vätejonerbas [ba:s] basen baser noun zum|ki phualna zum| militär stödjepunktbas [ba:s] basen baser noun abul pi|deihna bul pi|ngim na | fundament som något vilar på; grundbas [ba:s] basen basar noun tungsiah te|ulian te| set tawh na sep na zum anei te| arbetsförman, chefbasar basaren basarer noun Zii|bazar(nisuahna lam gam te sap dan)|aki gawmpang van tuamtuam zuak na sai | tillfällig försäljning (för välgörande ändamål); lopp- marknadbasar basade basat basa(!) verb uksak hi, makai hi. vara bas (för), leda (vardagligt)bask basken basker noun. Nitumna lam a om Basque a ki ci minam khat person från Baskienbasker baskern baskrar noun Lukhu nam khat| ett slags mössabaskisk [b'as:kisk] baskiskt baskiska adj. Basque minam|tuate pau tawh a ki sai| som är från el. avser Baskienbassäng [bas'eng:] bassängen bassänger noun Bualneu stor vattenbehållare, damm; poolbast basten subst.ongkun/|Thaankung pan a ki ngah khauzang namkhat|khauzang växtfibrer använda till flätning el. som snörebastar [²b'as:tar] bastade bastat basta(!) verb pumpi siansuah na dinga aki bawl khan sung ah om hi.Khuaul suak sak hi.  bada bastu (informal) bastu [²b'as:tu] bastun bastur noun tui lu’m sak na khan|tuilum suan na khan|

ångbad, värmebad bearbetar [²b'e:ar:be:tar] bearbetade bearbetat bearbeta(!) verb na sem sak | tangzang sak| pilvang sak| arbeta med; omarbeta, förädla bebor [beb'o:r] bebodde bebott bebo(!) verb teeng bo i el. på; befolkabeder [b'e:der] bett (el. bedit) bed! (el. be!) bedja (el. be) ber ah na en inbedriver bedrev bedrivit bedriv! bedriva verb kem |gamluah | ägna sig åt, syssla medbedrägeri [bedrä:ger'i:] bedrägeri(e)t bedrägerier noun khemna|mikhem| handling som innebär att man lurar någon så att man vinner på  det själv; svekbedrövar [bed:r'ö:var] bedrövade bedrövat bedröva(!) verb dahsak |dah | göra sorgsenbedrövlig bedrövligt bedrövliga adj. Anak siat mahmah| som man blir nedstämd av, sorgligbedömer [bed'öm:er] bedömde bedömt bedöm! bedöma verb genkhol |upmawh gen |man ngen | upmawh tuat| avgöra; värdera; bilda sig en uppfattning om bedömning [bed'öm:ning] bedömningen bedömningar noun aki naih bel a khensat na|upmawh na värdering bedövning bedövningen bedövningar noun Ki at ma a khuaphawk loh na ding a khuaphawk loh na zatui piak na smärtlindring, narkos; avtrubbat eller utsläckt medvetandebefinner sig[bef'in:er_sej]befann befunnit befinn! befinna verb kizom |om hi. sin sin hi|lungsim sung pan piang |um mawh | vistas, uppehålla sig, vara; känna sig befolkar [bef'ål:kar] befolkade befolkat befolka(!) verb bel |Mi khat bel a nungta.| bebo, bebyggabefruktning [befruk:tning] befruktningen befruktningar noun khaici tuh na|pun na| naupaina| sammansmältning av hanlig och honlig könscell; avlelsebefästning [bef'es:tning] befästningen befästningar noun athahat na sem te| försvarsanläggningbegraver [begr'a:ver]begravde (el. begrov)begravt (el. begravit)begrav! begrava verb phum |vui | lägga i gravenbegriper [begr'i:per] begrep begripit begrip! begripa verb  adeih na thei |.Akhiat na tel |tel | förstå, fatta, inse begår  [beg'å:r] begick begått begå(!) verb kantan hi|ap hi|tawan khan hi| azawh dong sem| föröva; utföra (en handling)begåvad [beg'å:vad] begåvat begåvade adj. Pilna anei|siamna anei|atheih tawm|pianpih siamna anei| med goda anlag, intelligent begär  [bej'ä:r] begärde begärt begär! begära verb Ki sam|deih| khen sat| be om; fordra, kräva; ansöka ombegär  [bej'ä:r] begäret begär begären noun Ut na|kisap na|deih na.| stark längtan; beroendebegäran [bej'ä:ran] begäran noun Nget na|thum na önskan, anhållan; fordran; ansökanbehaglig behagligt behagliga adj. Lungnop huai|nop ci.| Angenämbehandlar [beh'an:dlar] behandlade behandlat behandla(!) verb Cina khoi|mi tawh ki ho| Tawan la|gel|uk| sköta, vårda; handskas med behandlar [beh'an:dlar] behandlade behandlat behandla(! ) verb Kem|khoi|gel|uk|len|  hantera, ta upp, handlägga; dryfta behandling [beh'an:dling] behandlingen behandlingar noun Ki kup na|Ki gin khol na|ngaihsut na| hantering, bearbetning behandling [beh'an:dling] behandlingen behandlingar noun Khoi na|bawldan|kiho kizop zia| skötsel, vårdbehov [beh'o:v] behovet behov behoven noun Ki tangsap na| något man måste ha; nödvändighet (Neihding aki sam pawl khat)behåller [beh'ål:er] behöll behållit behåll! behålla verb Kem khinkhian|nei khinkhian| koih|seng  ha kvar, spara

 behörig [beh'ö:rig] behörigt behöriga adj. Akigen sa khat puahpha/khel kik na | aki cing pilna siamna nei|makai zo kompetent; vederbörlig; lämplig behörighet  noun akicing hih theih na|pil na siamna ki cing neih na|behöver [beh'ö:ver] behövde behövt behöva verb ki sam ha behov avbejakar [bej'a:kar] bejakade bejakat bejaka(!) verb theihpih  na nei| lungkim tak a sang säga ja till; erkänna förekomsten av Thuman ahih lam lak/gen khiabekant [bek'an:t] bekant bekanta adj. Mi hi theih kim|a minthang känd, välkändbekant [bek'an:t] bekanta noun Theih na,tawmbek athei te|ki thuah pih lawm person som man känner (ytligt) bekantar sig med [bek'an:tar_sej] bekantade bekantat bekanta(!) verb ei leh ei zong/kan tawm a thei lära kännabeklagar [bekl'a:gar] beklagade beklagat beklaga(!) verb Dah|lungsim sung ah ih kepte theihsak na/gen khiat na| uttrycka el. känna sorg över; vara ledsen över bekostnad [bek'ås:tnad] noun Sumpiak na|Zatna sazian| omkostnad, räkningbekräftar [bekr'ef:tar] bekräftade bekräftat bekräfta(!) verb Kipsak |thukim intyga, styrka, försäkrabekymrar sig bekymrade bekymrat bekymra(!) verb Ong beidong sak|ong lungkham sak| oroa sig, ängslasbelopp [bel'åp:] beloppet belopp beloppen noun Apha zah|a ki gawm ciang a aphazah| summabelysning belysningen belysningar noun. Mei vak pusauk sak|mei taan dan. ljus (från lampor) belysa verb vaak|tangbelysning belysningen belysningar noun hilhcian na| hilhna| förklaring, illustrationbelåten belåtet belåtna adj. Alung kim|deih na aki cing nöjd, tillfredsbelönar belönade belönat belöna(!) verb pahtawi na pia|sum tawh ge belöning; gottgöra; tilldela prisbemästrar [bem'es:trar] bemästrade bemästrat bemästra(!) verb kantan|zo| gualzo klara av (en svårighet) ben [be:n] benet ben benen noun khe|guh del av skelettbena [²b'e:na] benan benor noun ngi|sam hiat ciang a alang leh alang a ki khen na mun linje som delar håretbensin [bens'i:n] bensinen noun sathau|Motor sung a aki thu sathau nam khat|datsi ett slags motorbränslebe|nämner -nämnde -nämnt -nämn! -nämna verb laithulu bulh|minpia kalla, tilldela särskild beteckningber [be:r] bad bett be(!) (el. bed! bedja) verb thungen|deihna tak tawh ngen|ngen anropa Gud, förrätta bön ,begära,beredd [ber'ed:] berett beredda adj akiging sa a om|mansa a om khawl färdig, redoberg [bär:j] berget berg bergen noun Mual stor upphöjning av sten i jordytan; kulle; berggrundbergs|kedja [²b'erjsced:ja] -kedjan -kedjor noun mual khat leh khat a kizop na mun sammanhängande bergsystem som består av mer eller mindre parallella bergryggarberikar berikade berikat berika(!) verb ahih theih na sangkhan|kicing sak|hausak göra rikare (bildligt) , tillföra närande ämnenberor på  [ber'o:rpå:] berodde berott bero verb muang|be’el|kinga ha till orsakberusad [ber'u:sad] berusat berusade adj. Zu akham påverkad av alkohol (figuratively, "captivated, fascinated")beräknar [ber'ä:knar] beräknade beräknat beräkna(!) verb sim|um mawh| khanman

räkna ut; ta med i beräkningen , berättar [ber'et:ar] berättade berättat berätta(!) verb genkik|gen tala om, meddela; skildra, beskrivaberöm[ber'öm:] berömmet noun phatna|lungkim pihna|thukim pihna uttryck för uppskattning, lovord, ge berömberömd berömt berömda adj. Aminthang| mitampi te hi gen theih zel ahi känd, ryktbarberömmer [ber'öm:er] berömde berömt beröm! berömma verb phat|thukimpih|um ge beröm berömmelse [ber'öm:else] berömmelsen noun minliat na|minthan na ryktbarhet, äraberör  [ber'ö:r] berörde berört berör! beröra verb bih|lawng|kisai röra vidberövar [ber'ö:var] berövade berövat beröva(!) verb kheh|suah|laksak| na khat peuhpeuh pia lo a koih ta ifrån besiktning besiktningen besiktningar noun sitna| undersökning, kontroll , jfr årlig kontrollbesiktningbesk beskt beska adj. Agimnam akhauh|akha|athak skarp, bitter (om smak; även bildligt)besked [besj'e:d] beskedet besked beskeden noun dawn na|dawnkik na(tui dawn na hi lo,kham tawh a hizong ,lai tawh a hi zong a dawn na) svar, upplysningbeskriver [beskr'i:ver] beskrev beskrivit beskriv! beskriva verb ahihna kilangh sak|genkik|genkhia berätta om, redogöra för, framställa; skildra beskär  beskar beskurit beskär! beskära verb siak(singhiang siak)|vat(buhvat)|phelkham skära av grenar på  (fruktträd etc), tukta; reducerabeslag|tar -tog -tagit -ta(g)! -ta(ga) verb phallo pipi a laksak|thuneih na tawh lasak ta i förvar, konfiskerabeslut [besl'u:t] beslutet beslut besluten noun thukhen na|khentat na något som är bestämt, avgörande, utslag beslutar [besl'u:tar] beslutade beslutat besluta(!) verb thukhen|khentat bestämma, avgöra; stadgabesparing besparingen besparingar noun Zekkhiat na|kholna| mest i plural sparad penningsummabeställer [best'el:er] beställde,- beställt,- beställ! verb leikhawl|vaikhak|ciamkhawl| i förväg be att få  boka bestämd [best'em:d] bestämt bestämda adj. Akikhel lo|adik lian|aki khentat sa ahi fast, resolut, tydlig, klar bestämmelse [best'em:else] bestämmelsen bestämmelser noun tawan|kam avsett mål; ödebestämmelse [best'em:else] bestämmelsen bestämmelser noun ukna|thunei te|sawlna regel, föreskrift; villkorbestämmer [best'em:er]bestämde bestämt bestäm! bestämma verb adik lian a zong a ciamteh| khentatbesviken [besv'i:ken] besviket besvikna adj. Alungkia|alungsim bei|adeihbang lo ledsen på  grund av sviken förhoppningbesvär  [besv'ä:r] besväret besvär besvären noun haksatna|senpi loh na möda, obehag, trassel, svårighet besvärar besvärade besvärat besvära(!) verb lungkak|lunsim buai vara till besvär, störabesvärjer [besv'er:jer]besvor besvurit besvär(j)! besvär(j)a verb mitphial lak|lik| sangkhan Lungsim khawi| cing|lam uttala besvärjelserbesvärlig besvärligt besvärliga adj. Lungkham na apiang sak|ahaksa|abaih lo svår, mödosam, jobbigbesynnerlig besynnerligt besynnerliga adj. Alamdang| atuamdang| underlig, konstigbesök  [bes'ö:k] besöket besök besöken noun Hawh na,khualzit na påhälsning, visit; vistelsebesöker [bes'ö:ker] besökte besökt besök! besöka verb Hawh| vavil|va kimu

hälsa på, komma till  betalar [bet'a:lar] betalade betalat (el betalt) betala verb pia|khasumpia|leibapia|lawmman pia| sum tawi khia ge pengar som ersättning för (något); bekosta betalning [bet'a:lning] betalningen betalningar noun sumpiakdan|sumtawi na|piakkhiat zah det att betala; pengar som betalas, ersättning betar [²b'e:tar] betade betat beta(!) verb lungthat|ci-na bawl behandla (utsäde) mot sjukdomarbetar [²b'e:tar] betade betat beta(!) verb kiak ne äta gräs (said of animals)bete [²b'e:te] beten betar noun ha(ganhing ha) |gentehna:saiha huggtand (t ex på  elefant)betecknar [bet'ek:nar] betecknade betecknat beteckna(!) verb kilangh sak|ciamteh|minpia|genkhia ge namn (åt), kalla; symbolisera beter sig betedde betett bete(!) verb dawngkik uppföra sigbetong [bet'ång:] betongen noun suangpek formbar hårdnande blandning av cement, sand, grus och vattenbetoning [bet'o:ning] betoningen noun zahtakpiakna|thupisim na| tonvikt, accentbetraktar [betr'ak:tar] betraktade betraktat betrakta(!) verb ngaihsut na sung hel|lungsim sung ah ngaihsun|um mawhbetraktar [betr'ak:tar] betraktade betraktat betrakta(!) verb en|hoihtak in en in se påbeträder [betr'ä:der] beträdde beträtt beträd! beträda verb kalsuan| paisuak gå  på beträffar beträffade beträffat beträffa verb – en|thupi ngaihsut|ki sai angå, röra (i fraser)betydelse [bet'y:delse] betydelsen betydelser noun akhiat na mening, innebördbetydelse [bet'y:delse] betydelsen betydelser noun athupit na värde, viktbetyder [bet'y:der] betydde betytt betyda verb akhait na gen|acihnop na gen|ci in ki genthei ha betydelse; innebära betyg [bet'y:g] betyget betyg betygen noun gualzawh na leh mat|tentan zawh na letmat (skriftligt) omdöme om ens kunskaper och färdigheter inom olika ämnenbetänke|tid [²bet'eng:keti:d] -tiden noun tawlngak na|khawlsak na tid att fundera på  en sak; fristbevakar [bev'a:kar] bevakade bevakat bevaka(!) verb dal|kepsak|kem vakta; övervaka bevakning noun thupit kep na|anai thei pen a cingbevarar [bev'a:rar] bevarade bevarat bevara(!) verb kem|cing| khol|lauhuai n apan kem ha kvar, spara, behålla; skydda beviljar [bev'il:jar] beviljade beviljat bevilja(!) verb phana tawh thukim|pia|pahtawi|phal na pia gå  med på; tilldela; medge bevis [bev'i:s] beviset bevis bevisen noun ahi ahih lam lah theina| det som tydligt visar att något är sant; vittnesbörd; intygbevisar [bev'i:sar] bevisade bevisat bevisa(!) verb ahih na lak khia|kilang tak a lak sak visa sanningen i (ett påstående etc); bestyrka; leda i bevis; visa bevittnar [bev'it:nar] bevittnade bevittnat bevittna(!) verb mitmuh tang a piang| vara åskådare till, se bevittnar [bev'it:nar] bevittnade bevittnat bevittna(!) verb theihpih na tawh letmat thu skriftligt intyga att något är sant genom att skriva sin namnteckning beväpnar beväpnade beväpnat beväpna(!) verb galvan thuah utrusta med vapenbi [bi:] biet bin bina noun khuai| nasep tam a abuai te en insekt som samlar honung 

bibliotek [bibliot'e:k] biblioteket bibliotek biblioteken noun laibu tampi ki koih na mun|laibu kawm theih na mun|pilna sal|sakyih taih(kawlpau) (lokal med) boksamling bibliotekarie [bibliotek'a:rje] bibliotekarien bibliotekarier, -na noun pilna sal a nasem te person som arbetar på  bibliotekbiff [bif:] biffen biffar noun bawngsa|asa neik ding a aki khawi bawngtal (maträtt av) slags finare nötköttbifogar [²b'i:fo:gar] bifogade bifogat bifoga(!) verb kizui in|ki hen (gentehna: atung a thu tawh kizui in) lägga till; skicka med biktar biktade biktat bikta(!) verb mawhna pulak|atan na gen bekänna synder (för en präst) (allmänt "bekänna öppet") ta emot bikt (om präst)bil [bi:l] bilen bilar, -na noun motor ett slags motordrivet fordonbil|bälte [²b'i:lbel:te] -bältet -bälten -bältena noun motor tutna a aom motor ih tuan ciang a aki zang kawnggak sele i bil som håller fast den åkande bild [bil:d] bilden bilder ,na noun aki suai liim|liim|lungsim liimlangh återgivning (av något) genom teckning, foto etc (figuratively, "representation")bilist [bil'is:t] bilisten bilister noun motor hawl pa|motor hawl te person som kör bilbiljard biljarden noun biljard ki mawl dan ett spel med bollar som stöts med långa käppar på  ett bordbiljett [bilj'et:] biljetten biljetter noun letmat|khualzit ciang a akizang letmat bevis på  att man betalat inträde el. resa osv… billig [²b'il:ig] billigt billiga adj. Aman ol|kima’n|van man atawm som inte kostar mycket (figurative, "bad, banal")bilmekaniker, -n, -, na noun set puahsia(motor puah sia)bilverkstad [v'är:ksta(:d)] verkstaden verkstäder noun motor sia puah na mun|workshop arbetsplats för mekaniska arbeten, hantverk mmbindande adj akilangh| aki tawsawn| mi te aki um sakbinder [b'in:der] band bundit bind! binda verb khih|hen|uk knyta, fästa, surra (also used figuratively)bio [b'i:o] bion noun video lah na  sai/mun plats där man ser på  film, biografbiograf [biogr'a:f] biografen biografer noun video lah na  sai/mun | video khui|video ka te lokal där film visas (mot betalning)biologi biologi(e)n noun. Nutak na nei gamhing,mihing  leh singkung lopa te thu sin na vetenskapen om levande tingbira [b'i:ra] biran biror noun bear(bia) ölbi|sats [²b'i:sat:s] -satsen -satser noun grammar sung a aki zang (amah laigual khat bek hi leh a khiat na neilo a,laigual  dangkhat tawh akizop ciang a akhiat na anei pen bisats(subordinate clause)ki ci hi. underordnad sats (grammatical term)bister [b'is:ter] bistert bistra adj. Ahamsa |teltheih na ding ahamsa  |akip| asiat tat hård; sträng bistånd [²b'i:stån:d]biståndet bistånd bistånden noun huhna|huhna piapa/te hjälp (particularly used of social assistance provided by the public authoritiesbiståndsminister noun leitungbup mihing te kizop na tawh ki sai thunei tebit [bi:t] biten bitar, -na noun aneng atawng| akhen tuamtuam|thuneu cik del, stycke, avsnitt, siffra i binärt talsystem; informationsenhet biter [b'i:ter] bet bitit bit! bita verb pet|dawtvang sätta tänderna i (för att äta, attackera osv)biträde [²b'i:trä:de] biträdet biträden biträdena noun ahuh pa/nu| vanzuak na a ahuh te|(letthauh-kawlai) medhjälpare, hjälpreda; expedit bit|socker [²b'i:tsåk:er] -sockret noun cikhum khal| socker i fyrkantiga styckenbitti [²b'it:i] adv. angeina sang lol zaw in|loltak in bjuder [bj'u:der] bjöd bjudit bjud! bjuda verb sam|ko|cial|

be (någon) komma hem till sig; erbjuda (mat), bekostabjörk [björ:k] björken björkar noun taakkung namkhat( ahiang neu in,akung kang hi) trädet Betula alba  björn [bjö:r_n] björnen björnar noun vom(nawi ne ganhing) däggdjuret Ursusblack blacken blackar noun khaktan na|ling|blad [bla:d] bladet blad bladen noun singteh|singteh neu sel kik na| apa pha mahmah sikpek|tem mai| lai mai| gunkuang hawtna löv, pappersark,platt och bred del av redskap bland [blan:d] prep. Alai ah| akawm ah mellan; i kretsen av; förutom, jämtebland annat prep.  adang na khat peuhpeuh tawh ki hel inblandar [²bl'an:dar] blandade blandat blanda(!) verb ki hel|ki nok|aki bang in föra samman till ny helhetblandar sig i [blan:dar_sej'i:] blandade blandat blanda(!) verb khak tan|buaisak   lägga sig i verb khat leh khat hi ki kal va nawngkai sakblank [blang:k] blankt blanka adj a vaak| a zo’ol| a tang glänsande, skinande; utan skrift, tomblankett [blangk'et:] blanketten blanketter, -na noun form(manglai pan a ki la hi) papper med (förtryckt) text där man fyller i uppgifter som erfordras eller krävsblek [ble:k] blekt bleka adj. Akang| a colour nei mel lo| anel(savun nel) färglös, vitaktig bleker [bl'e:ker] blekte blekt blek! bleka verb aza kia(a colour teng kia)|kang| göra (ett material) blekare blick [blik:] blicken blickar noun etna|muhna|etvat na sätt att se, ögonkastblickar [²bl'ik:ar] blickade blickat blicka(!) verb en ngeungau|en vat titta (somewhat formal)blid [bli:d] blitt blida adj. Adik tat|a dik mild, vänlig blind [blin:d] blint blinda adj. Amu thei lo|mit khuamu lo som inte kan se blinkar [²bl'ing:kar] blinkade blinkat blinka(!) verb mit sin| mit phelep| mei phelelep knipa ihop ögat snabbt blir [bli:r] blev blivit bli(v)! bli(va) verb hi| ding| ngah| la börja vara, komma att varablir av blev blivit bli(va) verb piang| gualzo komma till ståndblir till sig blev blivit bli(va) verb lungsim nawngkai sak| bli upphetsadblir över blev blivit bli(va) verb cian|om suak| återståblixtrar blixtrade blixtrat blixtra(!) verb cim|tangvat(mei)| thakhatthu a meitang förekomma blixtar (även bildligt)block|flöjt [²bl'åk:flöj:t] -flöjten -flöjter noun aw khum na set| avang te khutmal mal 10 tawm hubit a aki tum phit namkhat ett blåsinstrument blod [blo:d] blodet noun si| sisan luan na röd vätska i kroppenblomma [²bl'om:a] blomman blommor, -na noun pak växt, örtblommar [²bl'om:ar] blommade blommat blomma(!) verb pak pak|pak palh| khang|gol utveckla blommor, slå  ut; visa (utslagna) blommor blomster blomstret blomster blomstren (el. blomsterna) noun pak blommablomsteraffär, -en, -er, -na noun pak zuakna saiblond [blån:d] blont blonda adj. Suai young tawh kibang sam anei|  mangkang sam tawh aki bang som har ljust hårblondin [blånd'i:n] blondinen blondiner noun mangkang sam anei numei

ljushårig kvinnablundar [²bl'un:dar] blundade blundat blunda(!) verb mitsi| stänga ögonen (also used figuratively, "pretend not to notice") blunder [bl'un:der] blundern blundrar noun khialhna lianpi| khialh na bawl na misstag, fel blus [blu:s] blusen blusar, -na noun blus puan|numei te silh thei puan pan damskjorta blyg [bly:g] blygt blyga adj. Alau baih thei| alung himawh thei| amai zum thei|a zum thei osäker i sällskap med andra, generad blå  [blå:] blått blå (el. blåa) adj dum van mel ( a dum) som har samma färg som himlen utan molnblå|märke [²bl'å:mär:ke] -märket -märken -märkena noun ki kuaihkhakna ma- liamna ma blånad på huden efter slagblåsa [²bl'å:sa] blåsan blåsor noun zunbu behållare för vätska inuti kroppenblåsa [²bl'å:sa] blåsan blåsor noun alum| kitat a alum ciang abawk| apol(mei in ong kat ciang a apol) svullnad på  huden (som innehåller vätska) blåsare [²bl'å:sare] blåsar(e)n blåsar blåsarna noun muttheih tumging a mut te musiker som spelar blåsinstrumentblåser [bl'å:ser] blåste blåst blås! blåsa verb huih nung|mut (om vind:) röra sig, fläkta; (om människa:) sätta luft i rörelse (med lungorna) <det blåser; A blåser>bläddrar [²bl'ed:rar] bläddrade bläddrat bläddra(!) verb lai mai lem/phen| laimai thak lem vända blad , vi bläddrade igenom tidningshögen blänger [bl'eng:er] blängde blängt bläng! blänga verb en ngeungau| hehna mai tawh en| lunglut tak in en stirra, glo (informal) blöder [bl'ö:der] blödde blött blöda verb sisan luang| sisan pu sauksuak| ge ifrån sig blod, förlora blodblöt  blött blöta adj. Akawt våt, fuktig, surblöta blötan noun guah| kawt regn, slaskblöter blötte blött blöt! blöta verb kawtsak|diah göra våtbo [bo:] boet bon bona noun pianna mun| bu| tenna mun bostad för djur (rede, ide etc)bock [båk:] bocken bockar noun kel tal hanne av getbock [båk:] bocken bockar noun sabuai khe trästöd (med fyra ben) under t ex en bordsskivabod boden bodar noun buk (Inn neu) skjulboende [²b'o:ende] boendet noun om nang mun|ten nang mun| mi hon om na innte det att bo (på  ett visst sätt)boja [²bå:ja] bojan bojor noun khekol –( thongkia te a khe aa khihna sikkol) fångkedjabok [bo:k] boken böcker noun Laibu tryckt skrift, volym, bandbok [bo:k] boken bokar noun singkung namkhat- singkung min lövträdet Fagus silvatica bokar [²b'o:kar] bokade bokat boka(!) verb khamkhol beställa bokhandel [²b'o:khan:del] -handeln –handlar noun laibu zaukna sai affär som säljer böcker; bokförsäljningbokhandlar [²b'o:khan:del] -handeln -handlar -na noun laibu zuak te affär som säljer böcker; bokförsäljningbokhylla [²b'o:khyl:a] -hyllan -hyllor, -na noun laibu sal hylla för böckerbokstav [²b'ok:sta:v] bokstaven bokstäver, -na noun laimal| laimal gawm

skrivteckenbolag [²b'o:la:g] bolaget bolag bolagen noun company gol pi (or) company tampi te ki pawl na khat hi uk na ekonomisk sammanslutning; företagbollar bollade bollat bolla(!) verb tukpeng ki maw| bawlung lot ki mawl kasta boll, jonglerabolmar bolmade bolmat bolma(!) verb pusuak khia|mutkhia| meikhu pusuak khia ryka kraftigt (bildligt "röka")bomb [båm:b] bomben bomber noun bom| apuak tam thei van sprängvapen som fälls från luften (figuratively, "surprise")bonde [²b'on:de] bonden bönder, -na noun lokho te/pa/nu person som odlar jorden, jordbrukare, lantbrukare; lantbobonde [²b'on:de] bonden bönder noun  chess kimawl ciang a atawm bel leh a tom bel ki mawl na lim den svagaste pjäsen i schackbonus [b'o:nus] bonusen noun sum val|a val a ih san sum andel i vinstbor [bo:r] bodde bott bo(!) verb teng ha sin bostadbord [bo:r_d] bordet bord borden noun sabuai|laiet na sabuai en möbelborg [bår:j] borgen borgar noun galkap len| chess ki mawl ciang a aki zang galkap len lim|len slott, fästningborgerlig borgerligt borgerliga adj. ,athu dik|om dan asiam| khat leh khat ki zop na tawh aki sai civil, icke-kyrklig , motsats kyrkligborr [bår:] borren borrar (el. borret borr borren) noun singvuh na| siksem verktyg som man gör hål med borrar [²b'år:ar] borrade borrat borra(!) verb vangsak| leito| sing vutvang göra hål (med borr) borstar [²b'år_s:tar] borstade borstat borsta(!) verb nawt|tat|sam hiat behandla med borstebort [bår_t:] gå bort till någon adv. agam la na mun ah iväg, undan, härifrånborta [²b'år_t:a] adv. Agam la mun ah,mun gamla ah på  annat ställe, inte hemmabort|ser -såg -sett -se(!) verb thupisim lo (endast i frasen bortse från "(=inte ta med i beräkning- en)")bo|satt [²b'o:sat:] -satt -satta adj ateng| aom boende bort|skämd -skämt -skämda adj. Adeih na zui lua in asiat lawh van att få  som man vill, klemigboss [bås:] bossen bossar noun nasep nei pa| nasep na pu ledare som bestämmer allt (negative connotations)bostad [²b'o:sta:d] bostaden bostäder, -na noun ten na mun|ten na inn hem; utrymme att bo permanent ibostads|bidrag [²b'o:sta:dsbi:dra:g] -bidraget -bidrag -bidragen noun inn sap huh na sum bidrag till hyra för barnfamiljer, till vissa ensamstående och pensionärerbostads|förmedling [²b'o:sta:dsförme:dling] -förmedlingen -förmedlingar noun inn lam te| inn nei te kommunal byrå  som utan avgift förmedlar bostäder åt bostadssökande bo|sätter sig [²b'o:set:er_sej] -satte -satt -sätt! -sätta verb teng slå  sig ner, skapa sig ett hem bot [bo:t] boten böter noun leau sum| leau na mostly used in the plural straff som innebär att man blir dömd att betala pengar (böter)bot [bo:t] boten noun zatui tawh ki bawl na hjälp, botemedel; läkemedel (also "penance for a sin")boxare boxar(e)n boxare boxarna subst. Boxing ki mawl te person som sysslar med boxningbra [bra:] komp.: bättre bäst adj ahoih indeclinable god, fin, primabra [bra:] komp.: bättre bäst adv. alungkim huai mahmah fint, prima, väl

bragd [brag:d] bragden bragder noun ei a ding ngaihsut na tawh midang khat peuhpeuh aki lawm lo a bawl na djärv och skicklig handling, bedrift  brand [bran:d] branden bränder noun Mei eld, eldsvådabrandsläckare noun Mei phelh na bungbrant brant branta adj. A sawi| anak sawih mahmah ahi starkt stigande el. fallandebrant noun ki taal stup; randbrasa [²br'a:sa] brasan brasor noun mei lom| nei hal na mei lom pi eld, bålbrass [bras:] brasset noun sik san tawh a ki hel khawm ankam pak mel a pua sik| sum bleckblåsinstrument i en orkester bred [bre:d] brett breda adj. azai utsträckt, vid (also used figuratively)breder el. brer [br'e:der] bredde brett bred! breda verb khah khia| ki zel| zai sprida ut (något över en yta) bredvid [²br'e:(d)vi:d] prep. Pangah| apang vid sidan av, jämsides med; gränsande till, intillbrer [bre:r] breder ah na en inbrev [bre:v] brevet brev breven noun laikhak ett längre, skrivet meddelande, postbrevlåda [²br'e:vlå:da] -lådan -lådor, -na noun lai ong ki khak te ong ki khiat zel na lai bung/bawm låda för avgående eller ankommande postbrevpapper, -et, -, -en noun lai at nang lai dal|lai khak at nang lai dalbricka [²br'ik:a] brickan brickor noun an sai a an nek ciang a aki zang kuang leh keu koih na|awm suan en slags skiva att bära mat etc på vid serveringbringa [²br'ing:a] bringan bringor noun awm dal| awm tha| nawi| bröstparti (på  djur) brinner [br'in:er] brann brunnit brinn! brinna verb meikaang|kaang stå  i lågor; lysa (figuratively, "be enthusiastic")brist [bris:t] bristen brister noun ki cin loh na|mibat loh na| för liten tillgång (på  något), underskott (figuratively, "human failings, weakness")brister [br'is:ter] brast brustit brista verb ki thehthang|kikhen| ciak|kek|kitan|ki sia|puakkham gå  sönder, spricka bro [bro:] bron broar, -na noun leei(gal khat leh gal khat ki kawm na)| nak atunglam guh förbindelseled över vatten el. annan trafikled etcbroms [bråm:s] bromsen bromsar noun brake (motor,siksakol cih bang te tung a aki zang brake) det som minskar farten, fartspärr (also used figuratively)bromsar [²br'åm:sar] bromsade bromsat bromsa(!) verb ahat na khiam|khawl| brake kang använda bromsen, minska farten, stoppa (also used figuratively) bror el. broder [bro:r] brodern, broder, -na noun sanggam pal| u pasal |nau pasal manligt syskonbrott [bråt:] brottet brott brotten noun tapkhap na bristning, sprickabrott [bråt:] brottet brott brotten noun numei buan na| mawh na det att bryta mot lagen, olaglig handlingbrott [bråt:] brottet brott brotten noun suangsi|suang nen(atam zaw huang dal na a aki zang) mostly used in compounds plats där man bryter stenbrotts|balken [²br'åt:sbal:ken] noun thukhen na nambat| thukhen zum pan a ki khen sat thukhen neu tuamtuam te definite form avdelning i lagen som behandlar brott och straffbrottslighet [²br'åt:slighe:t] brottsligheten noun khialhna|mawhna| numei buan na| brottslig verksamhetbrottsling [²br'åt:sling] brottslingen brottslingar noun thukhun palsat te|numei buan te person som gjort sig skyldig till ett (grovt) lagbrott; förbrytarebrud [bru:d] bruden brudar noun mo nu| ki tenna ah aki hel ding monu kvinna på  sin bröllopsdag (informal, "girl")

brudgum [²br'u:dgum:] brudgummen brudgummar noun mopa|ki tenna ah a ki hel ding mopa man på  sin bröllopsdag  brukar [²br'u:kar] brukade brukat bruka(!) verb Mehteh mehgah cing|cing| lo bawl na a lei zang använda; odla leitang mehteh mehgah suanna ding in zangbrukar brukade brukat bruka(!) verb zang|sem|hihding nei ha som vana attbrun [bru:n] brunt bruna adj avom mel a pua om som är färgad som choklad etc; solbrändbrunn [brun:] brunnen brunnar noun tuikhuk hål i marken att hämta vatten ur; schaktbrunn [brun:] brunnen brunnar noun zatui a akizang thei ciktui|mualtung pan a aluang ciktui kurortbrusar [²br'u:sar] brusade brusat brusa(!) verb hap|thakhat a taivat| ahat na tawh tai låta med brusbrusar upp brusade brusat brusa(!) verb thakhat thu a thovat| piang pah lian plötsligt bli argbrutit [²br'u:tit] bryter ah en inbrutto [²br'ut:o] bruttot brutton bruttona noun akigawm summa eller inkomst utan avdragbrutto|lön  [²br'ut:olö:n] -lönen -löner noun nasep na pan a aki ngah sum ki gawm|sum ngah zah ki gawm lön innan skatten är dragenbrygga [²br'yg:a] bryggan bryggor noun leidawh na| tembaw khawl na utbyggnad i vatten; plattform (på båt) , konstgjord tandradbrygger [br'yg:er] bryggde bryggt brygg! brygga verb piang sak|bawl| (om vissa drycker:) framställa, göra bryn [bry:n] brynet bryn brynen noun alek |adawn|gamgi|a zum na| långsmal kantlinje bryner [br'y:ner] brynte brynt bryn! bryna verb vomsak| avom mel pua sak| göra brun genom stekning bryr sig [br'y:r_sej] brydde brytt bry(!) verb awlmawh|deih| deih na pulak|deihna nei| patau bry sig om (informal) bryter [br'y:ter] bröt brutit bryt! bryta verb nawngkai sak| susia| tamkhamsak komma i konflikt med (lagar etc), inte uppfylla, kränka bryter [br'y:ter] bröt brutit bryt! bryta verb kuaiciak|kuaitan blanda (med avvikande färg el. smak) , bli oense, forcera ett motståndbryter ned [bry:tern'e:r] bröt brutit bryt! bryta verb lel| muan in namsia| set sia| set khawl| ki cim| ki sia sak dela i beståndsdelar bryter samman [²bry:ter_s'am:an] bröt brutit bryta verb thakhat thu a luvai a tuk | cihmawh luat man a lungsim kem zolo få  en (psykisk) kollaps bryter upp [bry:ter'up:] bröt brutit bryt! bryta verb khen |kikhen| khaktan| khawl bawl |mansak förbereda avfärd, ge sig av bryter ut [bry:ter'u:t] bröt brutit bryta verb thagum hat na hang a tai khia a suakta |phulet utlösas, urladdas, ta sin början bråk  [brå:k] bråket bråk bråken noun aw gin ngiah | fientliga handlingar med oväsen och/eller slagsmål; upp- ståndelsebråk  [brå:k] bråket bråk bråken noun seh suah(gentehna- ¾ seh 4 suah seh thum) division som inte går jämnt upp (t ex 3/4)bråkar [²br'å:kar] bråkade bråkat bråka(!) verb do| lunggim na piangsak | haksat na piangsak ställa till bråk; slåsbråkig [²br'å:kig] bråkigt bråkiga adj. Agamlum| haksat na ong thuak sak |ki tawt na a piang sak atawn tung a anawng kai sak som ställer till bråk; besvärlig; oregerlig brås på  bråddes bråtts brås verb (nu leh pa ,meltheih te ) tawh gamtat luhek ki bang ha ärftliga anlag från, liknabråttom adv. ki nawh tak in| nawh sa tak in ont om tid, jäktigt, stressigtbräda [²br'ä:da] brädan brädor noun singpek

sågad, långsmal skiva av träbränner [br'en:er] brände bränt bränn! bränna verb helkhawm| mei hal| lum framställa med hjälp av stark värme (of spirits, "distil")  bränn|vin -vinet noun zuhang | akang thei zu en spritdryckbröd  [brö:d] brödet bröd bröden noun pongmoh(moh namkhat) mat av mjöl som bakas i ugnbröllop [²br'öl:åp] bröllopet bröllop bröllopen noun mo pawi| kiten na pawi fest när man gifter sigbröst [brös:t] bröstet bröst brösten noun awm| nawi övre framsidan på (människo)kroppen; kvinnans barmBröstoperation noun awm sung ki at na | nawi at nabröt  [brö:t] bryter ah en inbuar [²b'u:ar] buade buat bua(!) verb deih loh na pulak khia| lungkim loh na pulak khia ropa bu (åt något som man ogillar)bubblar bubblade bubblat bubbla(!) verb tat | nawt bilda bubblor, sjudabud [bu:d] budet bud buden noun theihsak na kamal| thuthak |man piak na| vaikha na meddelande, budskap; erbjudande bud [bu:d] budet bud buden noun thupiak| vaikhak na lai befallningbud [bu:d] budet bud buden noun vaikhak na kammal| thuhilh na| cipteh huai thu cih nop na meddelande, budskap; erbjudandebudget [b'ud:jet] budgeten budgeter (el. budgetar) noun paihkhiat nang gel khol na| sum zat na ding gel kholh na beräkning av kommande inkomster och utgifterbuffé  el. byffé [buf:'e:] buffén bufféer noun dawn theih a vot tuamtuam te lei ciang a sumpiak na mun| mun | bangtung a aki belh kuang koih na tau | bizu| vuak na| (bord med) drycker och smårätter bugar sig bugade bugat buga(!) verb lusu| theihpih böja huvudet (till hälsning, tack etc)buk [bu:k] buken bukar noun gil hålighet i kroppen för mage och tarmar etc; magebulle [²b'ul:e] bullen bullar noun singgah keu aki hel moh namkhat; litet runt (vete)brödbullrig [²b'ul:rig] bullrigt bullriga adj. a ngaih| agamlum bullersam, skrälligbultar [²b'ul:tar] bultade bultat bulta(!) verb keu|khawng slå  hårda slag, banka; knackabur [bu:r] buren burar noun vasak khawi na buk/inn| låda eller rum med gallerväggarburar in [bu:rar'in] burade burat bura(!) verb tawh kalh| tawh khak| khum låda eller rum med gallerväggarburk [bur:k] burken burkar, -na noun bel| sing bung förvaringskärl (med lock)buske [²b'us:ke] busken buskar noun gam mang| gam bu| ett slags litet träd som grenar sig vid rotenbuss [bus:] bussen bussar noun bus(motor namkhat) ett slags stor bil med plats för många människor; turist- bussbusschaufför noun bus hawl pa/nu ett slags stor bil med plats för många människor; turist- bussbusshållplats, -en, -er, -na noun bus khawl theih na munbussig [²b'us:ig] bussigt bussiga adj. Anop ci| aki tuak| athu nuam| hehpih na anei| thuak zawh hat na a nei snäll, hyggligbusstation, -en, -er, -na noun bus khawl zel na mun| bus tuan theih na munbutik [but'i:k] butiken butiker noun van puah/bawl na mun| sai | bazaar affär, handelsbodby [by:] byn byar noun khua neu en liten grupp med hus, samhälle

bygger [b'yg:er] byggde byggt bygg! bygga verb lam(innlam)| phuan| uppföra (en byggnad) (figuratively, "be based on, founded on") bygg|mästare [²b'yg:mes:tare] -mästar(e)n -mästare -mästarna noun innlam te person som har till yrke att (låta) bygga husbyggnad [²b'yg:nad] byggnaden byggnader noun inn | aki lam inn husbyggnads|nämnd [²b'yg:nadsnem:d] -nämnden -nämnder noun innlam na tawh ki sai thunei te den nämnd i kommunen som ger byggnadslov när man t ex tänker bygga ett husbyrå  [²b'y:rå] byrån byråer noun zum nasep| zum khan| thuneih na| zaa mindre kontorbyrå  [²b'y:rå] byrån byråar noun bizu| insung van zat a hi a tuamtuam guan theih na bizu en möbel byte [²b'y:te] bytet byten noun Ki kheen na,ki laih na utbyte, bytande, utväxlingbyter [b'y:ter] bytte bytt byt! byta verb Ki kheng,ki laih,ki khel ge (något) och få  (något annat istället); (ut)växla byxor [²b'yk:sa] byxan byxor -na noun pheituam sau| mostly used in the plural ett klädesplaggbåde ... och [²b'å:de] conj nih (ahih kei leh) nih tawh a ki sai (anih in) Only used with "and" inte bara ... (utan också)bål  [bå:l] bålen bålar noun singluang|pumpi kroppen utom huvud, armar och benbål  [bå:l] bålen bålar noun zutawh aki hel cikhum tui namkhat dryckblandningbål  [bå:l] bålet bål bålen noun nihal na mei lom| sing lom eld, brasabår  [bå:r] båren bårar noun kaihna| zai sak na| damlo puak na ett slags säng att bära en sjuk på båt  [bå:t] båten båtar, -na noun gunkuang|tembaw farkost för resa på  vattenbäddar [²b'ed:ar] bäddade bäddat bädda(!) verb lupna seng göra iordning (en säng) (also generally, "prepare")bänder [b'en:der] bände bänt bänd! bända verb thupi ng pressa, bryta, bräcka bälte [²b'el:te] bältet bälten bältena noun kawnggak| savun tawh aki bawl kawnggak| mun thupi rem att bära om midjan, livrem (figuratively, "long, narrow area, zone") bänk [beng:k] bänken bänkar noun sing,suang khawng tawh a ki bawl tutphah sau sittmöbel med plats för flera människor bredvid varandrabär  [bä:r] bar burit bär! bära verb pua|la|silh| gå med en börda; ha på sibär  [bä:r] bäret bär bären noun singgah neu(gentehna=lingmin) liten fruktbär sig åt [bä:r_sej'å:t] bar burit bära verb gamtang uppföra sigbärgar [²b'är:jar] bärgade bärgat bärga(!) verb huh| lauhuai na pan huh| kemcing rädda bärgar [²b'är:jar] bärgade bärgat bärga(!) verb Khawm|tawm| lo skörda bärgning bärgningen bärgningar noun gupkhiat na|hotkhiat na det att bärgabäst [bes:t] gilla bast att göra något adj ahoih bel superlative mest bra, mest godbättre [b'et:re] adj ahoih zaw deuh mera bra el. godbäver [b'ä:ver] bävern bävrar noun a ha tu ahiam singkung lopa te apet thei gamhing namkhat gnagaren Castor fiberböcker, -na noun laibu(atam a lawh na) tryckt skrift, volym, bandböjer [b'öj:er] böjde böjt böj! böja verb kawi|vum|kul| sia|

kröka,bocka;sänkaböjer [b'öj:er] böjde böjt böj! böja verb grammar tawh ki sai akhait na a cin theih na ding a amal laih | aw gingmel ginglomel a laih bilda olika grammatiska former av ord böjlig böjligt böjliga adj. A zaw|anem|akawi thei elastiskböld [böl:d] bölden bölder noun meima tum varbildning, bulnadbölja böljan böljor subst. våg (litterärt; bildligt om något som pågår intensivt under kort tid)böljar böljade böljat bölja(!) verb röra sig som vågorbön  [bö:n] bönen böner noun nget na| ki niamkhiat na| thum na| begäran, önskan; anropande av Gud, tillbedjan bönar [²b'ö:nar] bönade bönat böna(!) verb ngen|thum| be enträget (om något)bön|hus [²b'ö:nhu:s] -huset -hus -husen noun thunget na inn| thunget na buk mindre (frikyrklig) gudstjänstlokalbör  [bö:r] borde bort böra verb hihhuai|sep huai|ahih thei ding (indicates suitability), kunna förväntasbördig [²b'ö:r_dig] bördigt bördiga adj. alawhcing| a mapai fruktbar bördig [²b'ö:r_dig] bördigt bördiga adj. Apian na a hi härstammandebärgning bärgningen bärgningar noun. Gupkhiat na det att bärgabörjan [²b'ör:jan] början noun kipatna start, inledningbörjar [²b'ör:jar] började börjat börja(!) verb kipan starta, inledabörs [bör_s] börsen börser noun sum donna| aki kem cing van te khek na portmonnä, mostly used in the definite form institution för handel med värdepapper bössa [²b'ös:a] bössan bössor noun thau gevär, skrin att lägga pengar i sum koih na singkuangbösspipa noun Thau mamböter [b'ö:ter] bot ah en in

ca = cirka adj                   aman tungpan upmawh zah ciangtan                   cirka, ungefärcampar [²k'am:par] campade campat campa(!) verb giah phual sat                   ägna sig åt campingcamping [k'am:ping] campingen noun giah phual bawl a kithuah na                 friluftsliv som bla innefattar att man bor i tält, husvagn etccancer [k'an:ser] cancern cancrar noun nat na gilo kensar                kräfta; elakartad svulst, tumörCD, -n Aw kikhum na palastik pek                compact disccello cellon cellor (el. celli) noun tum ging githa nam khat                 ett stråkinstrument, violoncellcenter [s'en:ter] centern noun alai hawl gam kiuk na| kipawl na                 politiskt mittparticenter [s'en:ter] centern noun tukpeng ki mawl na ah alai a| akah te                    mittspelare i fotbollcenter [s'en:ter] centret centrer noun khua lai zang a sumbukpi                     affärscentrum el dylcenti|meter [sentim'e:ter]-metern-meter(el -metrar)-meterna noun atom/asau teh na|                    hundradels meter                                                            meter khat i seh 100 suah seh 1  

central [sentr'a:l] centralt centrala     adj alai zang lian| athupit na pen                   of or located in the middlecentrum [s'en:trum] centrumet (el. centret el. centrum) centrum (el. centrer el. centra)centrumen (el. centrerna el. centra)       noun alai zang| khua lai zang                  mittpunkt (esp. in the central parts of a city)chans [can:s (el. cang:s)] chansen chanser     noun hunpha| kaam|hunhoih                 möjlighet att lyckas, tillfällecharm [sjar:m] charmen      noun         adeih huai hoihna| hong kuai thei                   förmåga att bli omtyckt, attraktiv förmågachaufför [sjåf'ö:r] chauffören chaufförer, -na noun set hawl|mawtaw hawl|                 (bil)förarecheck [cek:] checken checkar (el. checker) noun sum tang aki zang letmat/lai dal no                   ett slags betalningsmedel, bankanvisningchef [sje:f] chefen chefer           noun makaipi,vai hawmpi                  ledarechips chipset chips chipsen noun Computer a, kizang van neu                  elektronisk kretsplatta i datorer (engelska)chips chipsen            noun       aalu kan keu                plural flottyrkokta potatisskivorchock [sjåk:] chocken chocker noun thakhat a lauthawng vat na                  hastigt nedsatt allmäntillstånd (i samband med kroppsskada)choklad [sjokl'a:d] chokladen   noun    moh|muamkhum                  godsak med kakao; dryck med kakaocider [s'i:der] cidern noun apple tui/zu|singah tui                  jäst dryck av äpple el. päroncigarett el. cigarrett [sigar'et:] cigaretten cigaretter noun zatep                rulle av röktobak omgiven av pappercigarettändare, n, -, -na        noun      meisah              apparat med vilken man kan tända någotcigg               noun             zatep(khang thak te min phuah)                   (slang)cirka [²s'ir:ka] ungefär, omkring           adv     aki nai thei pen tehkak na,cirkel [²s'ir:kel] cirkeln cirklar            noun    lim abem , lampi kot                ring, studiegrupp (utanför skolan) citron citronen citroner                     noun               singgah thuk|civilstånd [²siv'i:lstån:d] -ståndet -stånd –stånden noun zi,pasal nei/nei lo| kitenglo| kikhen|meigong|                 en persons ställning i förhållande till äktenskapet (gift, ogift, skild, änka el. Änkling- collage el. kollage [k'ål:'a:sj] collaget collage collagen noun aliah a belh na| aliah a kibelh lim                 konstverk av olika föremål som klistras på varandracup [kup:] cupen cuper noun Hai|pahtawi na hai|                  tävling om prispokalcykel [s'yk:el] cykeln cyklar noun saikel                    ett slags trampfordon med två  hjulcyklar [²s'yk:lar] cyklade cyklat cykla(!)verb saikel hawl                   åka cykelcyklist [sykl'is:t] cyklisten cyklister noun saikel hawl nu/pa                   person som åker cykel 

dag [da:g] dagen, dagar, -na           noun ni sim na| ni |dagas dagades dagats daga(!)          verb phalvak|nithak kipan| khuavak kipan|zingsang tung|                gry- dager dagern dagrar                        noun zing nisuah tung|                belysning; dagsljusdagg [dag:] daggen noun vuuk khi| tawh kibang a ci/mel|               små vattendroppar som bildas på marken under natten dag|hem [²d'a:ghem:] -hemmet -hem -hemmen      noun naupang don na mun| muchu sang|                      en form av kommunal förskoladagis [d'a:gis] dagiset dagis dagisen               noun nau don na sang                    daghem (informal)dag|ordning [²d'a:gå:r_dning] –ordningen   noun thu kikup khop na|geel na|

                    lista på frågor som ska diskuteras vid ett sammanträdedal dalen dalar                noun  guam| mual kuam|                   fördjupning mellan två höjder, sänkadam [da:m] damen damer     noun   Numei khat zahtak na tawh sap na                  kvinna (also used as a polite form of address)dam [da:m] damen damer     noun   kumpi nu lim                 drottning i kortspel och schackdam [da:m] damen damer noun sahang kimawl dan, sahang kimawl na                 ett spel med brickor på schackbrädedamm [dam:] dammen dammar noun bual tui|tui kuang|tuipek na tuikuang                  vattensamling, bassäng        bualtui kang, khe 4 nei ganing te nudammar [²d'am:ar] dammade dammat damma(!) verb lei vui singkhia/nul/siangsak|                avlägsna damm (från), rengöradammsuga [²d'am:su:ger] -dammsög -dammsugit -dammsug! -dammsuga verb leivui hup(settawh)                  göra rent från damm med dammsugaredansar [²d'an:sar] dansade dansat dansa(!) verb laam                  röra sig rytmiskt till musikdansk danskt danska      adj.   Danmark mite                   som är från Danmarkdanska danskan danskor     noun   Danmark numei                    kvinna från Danmarkdanska danskan danskor      noun   Danmark kampau                    endast singular språk i Danmarkdar [da:r] see dagdask dasket (el. dasken daskar)      noun  Khutpek tawh bet na                 (lätt) slag (med handflatan); strykdass [das:] dasset dass dassen      noun   inn mai buk| inn meng, dailen buk                (torr)toalett (informal) data [²d'a:ta] datan,dator      noun   kompiuta                 dator, datamaskindata [²d'a:ta] noun athu tom no te                  plural fakta, uppgifterdatakunskap, -vetenskap      noun   kompiuta pil na/siam nadataspecialist      noun   kompiuta siam na nei pa/nudato[d'a:to]datot ,daton     noun   ni phazah,tung kha ni pha zah                  datumdator [²d'a:tor] datorn datorer     noun  kompiuta                 en maskin som snabbt kan ta fram faktauppgifter, datamaskindatum [²d'a:tum] datumet (el. datum) datum (el. data) datumen (el. data) noun ni|kha|kum                 dag (och månad och år)de                  pron.         amaute                deictic and sometimes stresseddebatt [deb'at:] debatten debatter noun    kampau kinial                  meningsutbyte, diskussion thu kikup tuah nadeci|liter [desil'i:ter] -litern (el. -litrar) -literna noun tui tam/tawm teh na (liter khat seh 10 suah seh 1)                   en tiondels literdeckare [²d'ek:are] deckar(e)n deckare deckarna noun thukan te                 detektivdeg [de:g] degen degar    noun      moh bawl ding mangbuh vui tui ki hel sa atui lua lo                   hopknådad massa som ska bli bröddegar [²d'e:gar] degade degat dega(!)      verb       hun mawk bei sak                   förspilla sin tid genom brist på  initiativdej [dej:] see digdeklarerar [deklar'e:rar] deklarerade deklarerat deklarera(!)   verb    thukim na tawh pulak                   förklara, ange deklaration [deklarasj'o:n] deklarationen deklarationer      noun   akhiat na nei thuk tak in gen              uppgift om inkomst, uppgift om hur en vara är sammansatt del [de:l] delen delar     noun    |kikhen |akhen neuneu|pawl khat |tang thu lut na                  mindre bit av en helhet del [de:l] delen delar      noun      sepding|kiciam na lai| khen neu no khat|

                 mindre bit av en helhetdelaktig [²d'e:lak:tig] delaktigt delaktiga     adj    hi nianua| sianglo|hi sinsen lo                 som har del i något, inblandad; medskyldigdelar [²d'e:lar] delade delat dela(!)      verb  hawm| ai ngah|ai pia                 avskilja i delardelar delade delat dela(!)       verb     zangkhawm|ngahkhawm|omkhawm                 ha gemensamtdelfin [delf'i:n] delfinen delfiner noun ganing(vasa)nam khat                 ett slags valdel|ger [²d'e:lje:r]-gav-gett(el.-givit)-ge(!)(el -giv!-giva) verb thei sak|athu zasak                meddela, underrättadelta [d'el:ta] deltat deltan deltana noun tuipi lai a|lei mengte mun|                 förgrenad flodmynningdel|tagare [²d'e:lta:gare]-tagar(e)n-tagare-tagarna noun nasep na ah kihel nu/pa               person som är (aktivt) närvarande (i en aktivitet)del|tar [²d'e:lta:r] -tog -tagit -ta(g)! -ta(ga) verb nasep na ah ki hel                ta del, medverka; närvaradel| tar [²d'e:lta:r] -tog -tagit -ta(g)! -ta(ga) verb hehpih, thukimna                medkänsladel|tid [²d'e:lti:d] -tiden noun ahun khen,anai khen,ani khen                 kortare arbetstid än heltiddelvis    adv. Akhen khat|na khat peuh ateh na tan|                till en deldem [dem: (el. dåm:)] pron. see dendemokrati [demokrat'i:] demokrati(e)n demokratier noun mipi deihna tawh kiukna|mipi sungpan khat i uk na                (stat med) folkstyrelse demokratisk [demokr'a:tisk] demokratiskt demokratiska adj. Mipi ukna tawh kisai mikhempeh kikim na ding masak                som präglas av demokrati, folkstyrd demonstration [demånstrasj'o:n] demonstrationen demonstrationer noun mimal hat na lak| deih na pulak na                förevisning , gemensam opinionsyttring den, det, de            pron.    hih pen| hih te(kawkna)|den här, det här, de här   pron.  hih takahdenna [²d'en:a] denne detta dessa pron i kiang nai aom na khat peuh                  den här kawknadepression [depresj'o:n] depressionen depressioner noun lungkiat na, lung kiat natna                   (sjuklig) nedstämdhetdepression [depresj'o:n] depressionen depressioner noun sumzon na kisia,sumzon na kiam                   lågkonjunktur, dåliga tider deprimerad [deprim'e:rad] deprimerat deprimerade adj lungkia, dah| lung nuam lo                    svårt nedstämd (under längre tid) (also, mildly, "sad") deras [²d'e:ras] see den pron.           amaute na/van|dess [des:] adv.                                  Tuaban ah|tua khit| tua hunin|                    only used in phrases den tidendessa [²d'es:a] see dennadessutom [²des'u:tåm] adv.                      tua zong|bek tham lo|cih thap loh|                     för övrigt, till på köpetdet [de:t (el. de:) pron.                                    abei sa a na/thu khat genkik na(kawk na)                     impersonal subjectdetalj [det'al:j] detaljen detaljer noun           ateel cian athu tom no|ateel akhawk a lak lai|                   småsak, enskildhetdetalj [det'al:j] detaljen detaljer noun           athem neng, akim alang, nasep ding                   smådel, arbetsstyckedetektiv [detekt'i:v] detektiven detektiver noun      thu kan|thu zong                  person (vanligen polis) som har till uppgift att avslöja brottdet här ; se den här pron.      hih na(kawk na)detsamma adj                         akibang in, akikim in                 samma sak (mostly used in phrases)detta [²d'et:a] see denna

devis [dev'i:s] devisen deviser noun     paunak, akiciing ngei na                kort inskrift; pregnant tanke (med etiskt innehåll)diabetes [diab'e:tes] noun     zunkhum natna                  sockersjukadiagnos [diagn'å:s] diagnosen diagnoser noun      natna sit in natna amin| anam khen na|                     bestämning av vilken sjukdom en person lider avdialekt [dial'ek:t] dialekten dialekter noun      minam pau                    folkmål (t ex skånska, dalmål)dialog [dial'å:g] dialogen dialoger, -na noun     kiho|kidong|kigen |mi nih kiho na                     samtal (mellan två personer) diar [²d'i:ar] diade diat dia(!) verb      teep, hup|nawipia                     suga i sig (modersmjölk); ge mjölk från bröstetdiet [di'e:t] dieten noun      annek tuidawn                    regler (ofta bestämda av läkare) för vad man får äta och drickadig [dej: (el. di:g)] see du pron.      Nang|nang tawh kisai |dike [²d'i:ke] diket diken dikena noun      hawkguam| guamkuak                      grävd ränna i marken (ofta på  bägge sidor av en väg)dikt [dik:t] dikten dikter noun      lakam, lungsim tawh gelkhol a kigelh lai                      poem; saga, påhittdiktator [²dikt'a:tor] diktatorn diktatorer noun      ki teel lo napi hahkat thu a uk na                        envåldshärskare thu nei nuam pa, thu nei pa,ama thubek a auk nuam kumpidiktatur [diktat'u:r] diktaturen diktaturer noun      thu neih na tawh ki uk na                        styrelseform där makten utövas av en person, enväldedimma [²d'im:a] dimman dimmor noun      mei lum|meilum kai|                        moln i marknivå, dis, tjockadin, ditt, dina pron.      nang i, nang a                           som tillhör digdis [di:s] diset noun     mawk kai |lung sim navak lo|                       (lätt) dimma disk [dis:k] disken diskar noun     sum piak na mun|sabuai|                     smalt och högt bord där kunder (i butik, bank, bar etc) betjänasdisk [dis:k] disken diskar noun       aw khum na palastik pek                        magnetisk skiva på vilken man lagrar data (computer technology)diskar [²d'is:kar] diskade diskat diska(!) verb     pakan sawp|kuang sawp|                         tvätta och skölja (matservis etc)diskar [²d'is:kar] diskade diskat diska(!) verb      thukhun tawh kituak lo in hemkhia|lakhia|                        diskvalificera (informal)diskare [²d'is:kare] diskar(e)n diskare diskarna noun     pakan sil nu/pa                           person som diskardiskmaskin [²d'is:kmasji:n] -maskinen -maskiner, -na noun pakan sil na set                         apparat som diskar automatisktdisko [d'iskå] diskot diskon noun Laam                            diskotekdiskotek [diskot'e:k] diskoteket diskotek diskoteken noun Laam na mun                        danslokal med grammofonmusikdisk|plockare [²d'is:kplåk:are] -plockar(e)n -plockare –plockarna    An sai ah nasem te(niin phiat), kuang sawpte                            person som plockar ihop disk (från restaurangbord etc)diskriminerar diskriminerade diskriminerat diskriminera(!) verb     deidan, deidan hopih                              utsätta för diskrimineringdiskriminering diskrimineringen diskrimineringar noun      Ki deidanna|                     nedsättande särbehandling av människor eller grupper av människor                    förbud mot diskriminering är inskrivet i grundlagendiskussion [diskusj'o:n] diskussionen diskussioner noun     Ki kupkhopna|Ki nialna                           samtal, överläggning, debatt diskutabel [diskut'a:bel] diskutabelt diskutabla adj     Kikuptheih|kupkhoptheih |uphuai lua lo                           tvivelaktig diskuterar [diskut'e:rar] diskuterade diskuterat diskutera(!) verb     thu kikum |thugen khop                           samtala (om), överlägga (om)

dispens [disp'an:s (el. -'ang:s)] dispensen dispenser noun      ki sukhaklona|kihalna|ki saikhaknawnlona|suaktana|                             befrielse från en skyldighet; tillstånd från myndighet att avvika från gällande lagdisposition [disposisj'o:n] dispositionen dispositioner noun      nin paihkhiatna,                             förfogande(rätt)disposition [disposisj'o:n] dispositionen dispositioner noun Gelkholhna                         planläggning (av skrift el. tal)disposition [disposisj'o:n] dispositionen dispositioner noun Lungsim ngaihsutna, lungsim puakzia                        anlag, mottaglighetdistrikt distriktet distrikt distrikten noun Gamkee| myonee sang a golzaw deuh gamkhen|                        områdedistrikts|läkare -läkar(e)n -läkare -läkarna noun Gamkhen na mun a syavuan                       Läkare inom den öppna vården som bedrivs i landstingets regidit [di:t] pron. Tua lai ah                      till det stället, till vilken plats; till vilket ställeditåt [d'i:tå:t] adv Tua lam ah                      åt det hållet tua lampangdiva divan divor noun Numei lasa siam minthang                      känd person som är firad och bortskämddivision [divisj'o:n] divisionen divisioner noun Khenna,                         (militär) avdelning; klass i fotbollsserie etcdjup djupet djup djupen noun Thuk, dailo thuk, tuithuk                       avståndet från ytan till botten; ställe långt ner (eller in)djup|fryser [²j'u:pfry:ser] -fryste -fryst -frys! -frysa verb kivotsak, kikhalhsak                     frysa ner (till minst --18 grader)djur [ju:r] djuret djur djuren noun            Ganhing                       levande varelse som inte är en växt (el. människa)djurpark noun                Ganhing koihna huandjäkel el. jäkel [²j'ä:kel] djäkeln djäklar noun Kampau hoihlo|hehciang a kizangh | (dawi icihsang a nemzaw deuh in zat)                         (mild variant av djävel) (euphemism for "the devil") djävel el. jävel [²j'ä:vel] djäveln djävlar noun Lamlah ta/konglah ta, kitenglo taneih, hehciang a, kikona   kizangh |Pahtaak khollo te tung aa a kizangh                        (used pejoratively of persons) djävla el. jävla adj. Nenniamna| simmawhna a kizangh                       (svordom)djäklar el. jäklar interj. Mawhsakna| totna|hehpau                        (mild variant av djävlar)doar [²d'o:ar] doade doat doa(!) verb Background music| Lasak nungzui music                          sjunga i bakgrunden (med betydelselösa stavelser)dock [dåk:] adv. , ahitazongh in, ahihhang, ahizaw in                          i alla fall, ändå, likväl; emmellertiddocka [²d'åk:a] dockan dockor noun nau milim, kimawlna nau milim                        leksak som ser ut som en människa; skyltfigurdoft [dåf:t] doften dofter noun gimnam                        (behaglig) luktdoktor [d'åk:tor] doktorn doktorer noun Syavuan                        läkare (also used as a title)dokumenterar [dokument'e:rar] dokumenterade dokumenterat dokumentera(!) verb Ciapteh |Ciaptehna - -tawh lakkhiatna                         bevisa genom dokument dollar [d'ål:ar] dollarn dollar dollarna noun Sum|USA khawng a a kizangh|                        sedel eller mynt i USA (och andra länder)dom see den pron. Tua te,dom [dom:] domen domar noun Thukhensatna                  rättens beslut efter rättegångdom [då:m] domen domer noun Khawlaizang Biak Innpi;                    domkyrka, katedraldomare [²d'om:are] domar(e)n domare domarna noun Thukhen mang|Thukhen|thuneipi                      person som leder en rättegång eller en tävling

dom|kyrka [²d'om:cyr:ka] -kyrkan -kyrkor noun Biakinn pi| Biakinn thupipenpen                       katedral, huvudkyrka i ett stift dom|stol [²d'om:sto:l] -stolen -stolar noun Thukhenna zumpi                     myndighet som dömer i rättsfalldonerar [don'e:rar] donerade donerat donera(!) verb Piakhia                   (officiellt) skänka bortdopar [²d'o:par] dopade dopat dopa(!) verb Guitheihza zangh                   ge stimulerande medel (till idrottsmän för att de skall prestera bättre resultat)doppar doppade doppat doppa(!) verb Papsuk| moh khawng niangtuisung pap|                     sänka ner i vätskadotter [²d'åt:er] dottern döttrar noun Tanu;                      barn (till någon) av kvinnligt kön, flickadrabbar [²dr'ab:ar] drabbade drabbat drabba verb Tuahsia, tuakkha |Tuakkha, sat, vua                      träffa, slå dramatisk [dram'a:tisk] dramatiskt dramatiska adj. Kineihtawm|val deuh|                     skådespels-; spännande, effektfulldrar [dra:r] drog dragit dra(g)! dra(ga) verb Khut tawh kai| thaneihzahkai                    föra till sig (med handen), släpa, bogseradrar [dra:r] drog dragit dra(g)! dra(ga) verb Paikhia |nusia                   förflytta (sig) drar [dra:r] drog dragit dra(g)! dra(ga) verb huih in zap                    blåsa, fläktadrar [dra:r] drog dragit dra(g)! dra(ga) verb Zangh                    förbruka, behövadrar av [dra:r'a:v] drog dragit dra(g)! dra(ga) verb Kidok khia                    göra avdrag (i deklaration)drar igång [dra:rig'ång:] drog dragit dra(g)! dra(ga) verb Kipan                        startadrar in [dra:r'in:] drog dragit dra(g)! dra(ga) verb Lakik| tawikik| samkik susia|phiatsia|                     återta, avskaffa drar in [dra:r'in:] drog dragit dra(g)! dra(ga) verb dokkhia| tawmsak|                    minskadrar sig [dr'a:r_sej] drog dragit dra(g)! dra(ga) verb Hun bei|hun beisuah |                     gå för saktadrar sig [dr'a:r_sej] drog dragit dra(g)! dra(ga) verb Kidiah| utphalo| khensatngamlo|                      vara ovillig, vara tveksamdrar åt [dra:r'å:t] drog dragit dra(g)! dra(ga) verb Kigaksak                      spänna, sträckadras med drogs dragits dras verb Natna thuak                      lida under, utstå (sjukdom etc)drastisk [dr'as:tisk] drastiskt drastiska adj. Hi vengvung phadeuh                     starkt verkandedravla noun Khiatna neikholo kampau| nap| pau tangzang|dricker [dr'ik:er] drack druckit drick! dricka verb -Dawn                       dricka spritdriva [²dr'i:va] drivan drivor noun vuuk dan aa a kikhol                       hög av snödriver [dr'i:ver] drev drivit driv! driva verb hawl                       jaga, fösa, tvingadriver [dr'i:ver] drev drivit driv! driva verb sem| bawl| lam| gel |                      bedriva, ägna sig åtdriver [dr'i:ver] drev drivit driv! driva verb Hehna ding in ko| ciamuih|                      skoja, skämta meddriver [dr'i:ver] drev drivit driv! driva verb Lungleng| sin le lung kholo| hi hiai huai|                         föras omkring utan egen vilja; irradrog [drå:g] drogen droger noun Guithei| khamthei za|                     narkotiskt medeldrog see drardrottning [²dr'åt:ning] drottningen drottningar, -na noun Kumpinu                  kvinnlig regent; fru till en kung

drucken [²dr'uk:en] drucket druckna adj. Zugui| zukham|                   berusad (av alkohol)drunknar [²dr'ung:knar] drunknade drunknat drunkna(!) verb Tuikia |tuikia aa si|                 dö genom att vara för länge under vatten druva [²dr'u:va] druvan druvor, -na noun Lengah                   frukt av vinrankandryck [dryk:] drycken drycker, -na noun Tuidawn, dawnthei                   något man dricker, vätskadryg [dry:g] drygt dryga adj. Tampi|tuazah kim| Tehna tuamtuam|valkai saklo|                    riklig, rundlig (of times, weights and measures) dryg [dry:g] drygt dryga adj.   Agitlo|gal a deih|                       högfärdig, malligdryg [dry:g] drygt dryga adj. Giklua| lapto ding haksa |haksasak| hamsasak                          besvärlig, betungande drygt [dry:kt] adv. – a tampi| a cingval|                         gott och väl (of times, weights and measures)dråp [drå:p] dråpet dråp dråpen noun Misihna                       (oavsiktligt) dödande av en människadräkt [drek:t] dräkten dräkter noun Ngeina puan| puansilh|                        klädsel, kläderdröm [drö m:] -men, -mar, -na noun Mang- zanmang                         fantasi under sömnendrömmer [dr'öm:er] drömde drömt drömm! drömma verb Mangman|sun mang| ngaihsutna|                         ha en dröm, fantisera – du [du:] dig (el. dej) pron. Nang                    the inflected form is used as an object and after prepositions (refers to the person being addressed)dubbel [d'ub:el] dubbelt dubbla adj. Thuapnih|azah nih|                    med två av samma slag, tvåfaldigduell [du'el:] duellen dueller noun khat le khat kituah, kidemna                     vapenkamp mellan två personer ,duger [d'u:ger] dög (el. dugde) dugt duga(!) verb hoih mialmial (sepna)| Hoih bek ei- |                    vara lämplig, passa duk [du:k] duken dukar noun Sabuai puan                     tyg att lägga på bord , tyg som man visar film pådukar [²d'u:kar] dukade dukat duka(!) verb Sabuai puan phah|siangsak |atung ah koih|                    tyg att lägga på bord, göra iordning (ett bord) för mat, duktig [²d'uk:tig] duktigt duktiga adj. Asiam|apil| Hihzawhna, hihtheihna nei, a santham cing                    som har god förmåga, skicklig, duglig dum [dum:] dumt dumma adj. Ahaipian|a pilvanglo |siamna mel neilo                    obegåvad, enfaldig dum [dum:] dumt dumma adj. Lungsim puak a hoihlo| gamtat luhek a hoihlo                   elak, stygg dumhet [²d'um:he:t] dumheten dumheter noun Haihna, pilvanglona                           enfald; obetänksamhetdummar sig [²d'um:ar_sej] dummade dummat dumma(!) verb Mikhembawl| khelbawl| hehsak|                       göra något dumt; vara fånigdumpar [²d'um:par] dumpade dumpat dumpa(!) verb Ninkhol|                       sänka (avfall etc) i havetdumpar [²d'um:par] dumpade dumpat dumpa(!) verb Khiam, aman khiam                        sälja en vara till ett billigare pris (särskilt på en utländsk marknad)dunkel [d'ung:kel] dunkelt dunkla adj. A haideuh|a mawldeuh|                        skum, otydlig; halvmörk (figuratively, "difficult to interpret")dusch [dusj:] duschen duschar, -na noun Tui kikapsak kisilna                          apparat som strilar vatten och som används när man tvättar kroppenduschar [²d'usj:ar] duschade duschat duscha(!) verb na kisin, Tui kikapsak kipumsilna                        tvätta sig i en dusch, stänka (med en dusch)dust [dus:t] dusten duster noun Hanciamna| kidona| leivui| sik kikiatsak| kisim|kido|                        kamp, strid duva [²d'u:va] duvan duvor noun Vakhu                         fågel av släktet Columba

dvs [²de(t)vil:s'ä:ga (el. -s'ej:a)] see d v sd v s el. dvs [²de:vils'ej:a] abbr. Tua dan| gennopna|cihnopna                       det vill säga, det betyder, alltsådygn [dyng:n] dygnet dygn dygnen noun Sun leh zan |nikhat bup| nai 24 hunsung                     en natt och en dag, 24 timmar, dyker [d'y:ker]dök(el.dykte)dykt dyk! dyka verb Tui luut |Lu nuailam ngat in tuisung kikhawh suk|                     störta sig el. hoppa med huvudet före (i vatten);                      simma under vatten (also used of aircraft, birds, etc., in the air)dyker upp [dy:ker'up:] dök dykt dyk! dyka verb Kilang khia|mi tampi ten thei|                  visa sig, komma framdyna [²d'y:na] dynan dynor noun Lukham|kingapna| a natvat lohnang kidalna|                   kuddedyr [dy:r] dyrt dyra adj aman tam| tam manh|                   som kostar mycket, dyrbardyrbar dyrbart dyrbara adj. Aman pha, a man tam                  som kostar mycket, dyr; värdefull dyrk [dyr:k] dyrken dyrkar noun Tawhtang bulpi (master key)| tawhtang lo tawh tawhbu hon theihna|                  verktyg att öppna lås med utan att använda nyckeldyster [d'ys:ter] dystert dystra adj. Hi ngeungau|maitailo|dahmai|                  ledsen, nedstämddyster [d'ys:ter] dystert dystra adj a lunggulh huailo, a cimtaak huai                  tråkig, tristdå [då:] ; då och då adv. Tua hun lai, khat veivei| tua hun, tua pan kipan                 när, sedan , dåd [då:d] dådet dåd dåden noun hih khialna| sepkhialhna| khialhna| upadi palkhitna|                   förbrytelsedålig [²d'å:lig] dåligt dåliga; komp.: sämre sämst adj a sia| ahoihlo|santham cinglo| ginalo| hoihlolua(cina)|thanem /nangh                   oduglig, usel , sjuk, svag – däck [²dek:] see kassettdäckdäck [dek:] däcket däck däcken noun Tembaw  kiimkot a om sualte                   golv (på fartyg)däck [dek:] däcket däck däcken noun leengpei kimkot siik kual| mawtaw taazaa kual|                    ytterring (av gummi el dyl) på  hjuldär [dä:r ] ; där borta adv. Tua lai ah, tua mun ah                      på det ställetdär [dä:r] adv. Tua mun|hih mun|                     på det stället somdärefter [där'ef:ter] adv. Tua khit ciang, tua ban ah                       efter dettadärför [d'är:fö:r] adv. Tua man  in, tua hangin|Hih thu hangin|                       av den orsaken, på grund av detta därifrån [d'ä:rifrå:n] adv Tua hun pan|tualai mun pan kipan|                     från det ställetdärpå [d'ä:rpå:] adv. Tu khitciang|tua nungam|                    efter detta, efteråt, sedandödar [²d'ö:dar] dödade dödat döda(!) verb That|thatlum| Ngaihsutna susia| nuntakna beisak|                      ta livet av (figuratively, "repress") död|förklarar [²d'ö:dförkla:rar] -förklarade -förklarat -förklara(!) verb Sihlam theisak/pulak|                      juridiskt förklara döddöljer dolde dolt dölj! dölja verb kiselsim| busim| tuam/siin|                         gömma, täcka (över)dömer [d'öm:er] dömde dömt döm! döma verb Thukhen|thukhen zum ah thukhen| Etkaak|                           bedöma (used in phrases) dör [dö:r] dog dött dö(!) verb si|nungta nawnlo| nungta kha nawnlo|                             sluta att leva, mista livetdörr [dör:] dörren dörrar, -na noun Kongkhak|kong |                             ingång i en byggnaddöv [dö:v] dövt döva adj Beng ngong, khua za lo |khuzakna kisia                                 som inte hör, hörselskadad –

 

efter ['ef:ter] adv. Nungah, a nungciangin, a khit, ciangin,a zawh ciang in, a nungah          sedan (informal)

efterfrågan [²'ef:terfrå:gan] efterfrågan efterfrågningar noun kkisapna, ngetna verb kisam,ngen          (konsumentens) lust att köpa

eftermiddag [²'ef:termid:a(:g)] eftermiddagen eftermiddagar, -na noun sun nung,nitaklam,          tiden från klockan tolv till kvällen (sun nai 12 khit hun)

efternamn [²'ef:ter_nam:n] efternamnet efternamn efternamnen noun . behmin, phungmin        släknam                                                                                 nammin, min tawpna           

eftersom ['ef:ter_såm:] conj. Ahang in, hangin, banghanghiam cih leh                                                 efteråt  [²'ef:terå:t] adv. khitteh, tuakhitciang,

              senare, efter den tidenegen [²'e:gen] eget egna adj nei, aituam, a, nang a, kei a

             som man rår om, personligegen [²'e:gen] eget egna adj. A pia’nzia hi lo, kilamdang, tuam pia’n 

           underlig, egendomligegendom [²'e:gendom:] egendomen egendomar noun neihsa, lam sa,aituamvan

           tillhörighet, ägodel; fastighet på landet egendomlig egendomligt egendomliga adj. Alam dang, a tuampian,piandang

           konstig, underligegenskap [²'e:genska:p]egenskapen egenskaper noun a hoihna, a ci, a pia’nzia

         beskaffenhet, kännetecken; sätt att vara egenskap [²'e:genska:p] egenskapen egenskaper noun a thuak zawh zah , a hithei zah, a ta thei zah, (used in certain expressions)  a golna, azainaegentligen [ej'en:tligen] ataktak in , amantak in,

          i själva verket aman in, a hi bang inegg eggen eggar subst. A kiu, a nol ,a mong,tema

         vass kant på skärande verktygeggar [²'eg:ar] eggade eggat egga(!) verb hansuah, hehsak, tha lawpsak, thumuam, hang san sak

           hetsa; uppmuntraegoist [ego'is:t] egoisten egoister noun ansung khualna, angsung bek etna,huaihamna

           självisk personej [ej:] adv omlo, hilo ( lo)

          inte, ickeekonom [ekon'å:m] ekonomen ekonomer noun sum le paai zeek zia a saimmi            person som yrkesmässigt sysslar med ekonomiekonomi [ekonom'i:] ekonomi(e)n noun zeek thiamthiamna ,thaang zatgawp lohna,cilzatna,

           sparsamhet; hushållningekonomi [ekonom'i:] ekonomi(e)n noun kholsum, sum kepna, sum bawlna, sum lei sum zuakna, sum le paai bawlna

sätt att använda pengar; finanserekonomi|biträde -biträdet -biträden -biträdena subst. Sum bawlna lamah ahuh, thuhilhna, ahih ding dangen na

         hjälpreda i storkök (på ålderdomshem m m)ekorre [²'ek:år:e] ekorren ekorrar noun zulei

          liten gnagare som klättrar i trädeksem [eks'e:m] eksemet eksem eksemen noun cithak natna, vuntungah ciphual

              utslag på hudenekvator ekvatorn subst. Leitungsak le khang kik henna, alaizangteng, leitungtung buppi gamlim sung sak le khang kikim a ki khenna

mest i bestämd form en tänkt linje runt jorden lika långt från bägge polerel förk. Khawphelep mei

          mest i sms elektricitetelak [²'e:lak] elakt elaka adj. Migolo, miginalo,naak hoihloh lua, khih huai,sia, agina lo, kiman na neilo, asia   lam gen na,

        som vill andra människor illa gamtat hoih lo, mawh nei, vaang nei lo, haivai, eld [el:d] elden eldar noun mei

             flamma, låga; brinnande materialeldar eldade eldat elda(!) verb meitawh,mei kuantawh,mei tawh hal,mei kuang sak

             hålla en eld igång, driva (en värmeanläggning); bränna (bildligt "hänföra")elefant [elef'an:t] elefanten elefanter noun sai ,saipi

           det största nu levande landdjuretelektriker elektrikern elektriker elektrikerna subst  khaw phelep mei bawl siam pa

           person som yrkesmässigt gör elinstallationerelev [el'e:v] eleven elever, -na noun sangnaupang, a sinte, a kisinte

            person som lär sig, lärjungeelfte [²'el:fte] numeral a sawm le khat na

            på plats nummer 11elgitarr elektrik githaelit [el'i:t] eliten eliter noun a hoihpen,  aphapen a sang pen

de bästa (personerna) inom en gruppeller ['el:er] conj. Aihkeh, a hi keileh, nih lak ah khat tel

         (indicates alternatives)el|ljus -ljuset subst. Khawphelep mei tang, meivang tang

            elektriskt ljuselva noun sawmle khat (11)

          siffran 11; nummer 11 i ordningeneländig [²'e:len:dig] eländigt eländiga adj lungkamna,dahna,kamsiatna, lungkia thaneem

          som lever under svåra förhållandensiatna, kamsiatnaemalj emaljen emaljer subst. ha ii a thuap tungnung pen- a dal tungnung pen

            glasliknande skikt (på metallföremål); tändernas yttersta lageremellertid [em'el:er_ti:d] adv. Hita se leh,a hih hang, ahizong, bangbang a hizong

          dockemigrant [emigr'an:t] emigranten emigranter noun gampualam paikha pa,

            utvandrareemot [em'o:t] adv ki maingat in, ki mai tuah in

         often used as a verbal particle mot alang khat, a leh lamen [en:] ens pron khat(1) na khat, mi khat

            stressed 1, indefinite; not as subject manen [e:n] enen enar noun khat

          barrträdet Juniperus communis a tawntung aa engden lopa namkhatena [²'e:na] ene pron. A khat, a lang khat, (genteh na in) khelang khat

en av tvåenar [²'e:nar] enade enat ena(!) verb ki pumkhat, ki thukim, ngaihsutna ki bang, kipawl khawm,

göra enig, förena enbart adv. Bek, khat bek, a tua cite bek

         baraenda [²'en:da] ende adj khatguak, khatbek, a om sunsun

ensam i sitt slagendast [²'en:dast] adv. Khat bek,khatguak- bek-vuak bara,       enbart, blottenergisk [en'är:gisk] energiskt energiska adj. thadim, thakhauh

        som har el. kräver energi, ihärdig, arbetsam thahat, thasaan a nasep, gampai, khauhpai enformig [²'e:nfår:mig] enformigt enformiga adj. cimtakhuai, lunglutlo

       långtråkig, utan omväxlingengagerar [anggasj'e:rar] engagerade engagerat engagera(!) verb hun zat ding dan kiciam, kham

          anställer vasem vabawl pih,

engagerar [anggasj'e:rar] engagerade engagerat engagera(!) verb lunglut, pi ngaih sut, kin ngaihsut       intresserar lunglut, pi ngaih sut

engelska ['eng:elska] engelskan noun manglai, mangkangte mi kangte, mikanglai,;         som är från el. avser England, språk som talas i England (m fl länder)

enhet [²'e:nhe:t] enheten enheter noun khat, nakhat,zunit khat, na tehna namkhat          (minsta) sammanhängande helhet inom en större grupp

enig [²'e:nig] enigt eniga adj. Kithukim, kippum khat, ki thu tuak         överens, sams

enkel ['eng:kel] enkelt enkla adj. Amawk mawk, hi ziau, menmen ,              lätt att förstå, okomplicerad ol no tak a tel  theih ziau, baih

enkel ['eng:kel] enkelt enkla adj. Khat guak,khatbek              inte dubbel

enkät  [angk'ä:t] enkäten enkäter noun dotna ,kanna,zona              rundfråga, opinionsundersökning siik tawlai tawh kik hen dotna te

enligt [²'e:nli(g)t] prep adv tawh ki tuak in, dan in, a gen bangin, a cih bang in                     i överensstämmelse med, efter, på grund av a hun kikhel sim,aki gelna enorm [en'år:m] enormt enorma adj atampi, alianpi, naakpi, naak golmahmah,

             mycket stor ens adv. na ngawn, lo in,  inte ens tua nangawn hi lo,  utan att ens sägea gen zong gen meloen|sak subst. A thu  a la khat, thu ,thu piang tuamtaum, a thuensam [²'en:sam:] ensamt ensamma adj khat guak, a mah bek, a mah guak   utan sällskapensam|stående [²'en:samstå:ende] adj. mi awnglai, ki thuah pih nei lo a mah bek , amah guak  

som bor utan annan vuxen khat tangen|sidig -sidigt –sidiga adj. A lang khat, muhna neu, mun khat beka pang, deihsak tuamna

            som bara berör ena sidan; partisk, trångsynten|skild [²'e:nsjil:d] -skilt -skilda adj. aituam, a tuam , , mi khat beka

          privat; enstaka          a tam tawh kisailo, a tuamvivelenslig ensligt ensliga adj. khattang,khatguak

           som har isolerat läge; ensamensling enslingen enslingar subst. A amh bek a teng, tang om, tuam om enstöringenvis [²'e:nvi:s] envist envisa adj. Lungkhauh, genhak, thu khiamnuam lo,

          som inte ger sig, enveten, ihärdig ,  ama utdan beka sem era [²'e:ra] eran eror noun a hun , taanglai akipan, huh khat pepeuh

tidevarverbjuder [²'e:rbju:der] erbjöd erbjudit erbjud! erbjuda verb pia,sam

           säga sig vilja ge, ha att geerbjuder sig [²'e:rbju:der_sej] erbjöd erbjudit erbjud! erbjuda verb lunggulhna gen, sam

           förklara sig villigerbjudande [²'e:rbju:dande] erbjudandet erbjudanden erbjudandena (N) ngetna,

            förslag, anbud piakna, thu ngetna, thu gelnaerhåller [²'e:rhål:er] erhöll erhållit erhåll! erhålla verb ngah, sang, la

           få, ta emoterfaren [²'e:rfa:ren] erfaret erfarna adj. Tuahna tawh theihna, thuak in,tuak in thei/siam

           kunnig (genom egna upplevelser), van, rutinerad lui,tak, gilerfarenhet [²'e:rfa:renhe:t] erfarenheten erfarenheter noun tuahna/thuakna tawh siamna

             upplevelse; kunskap (genom egna upplevelser) lai bek hilo, a sep abawl tawh kisimpaherkänner [²'e:rcen:er] erkände erkänt erkänn! erkänna verb hi hi ci a gen kik, ko kik, hilh kik, theisak kik

hålla med om, medge; acceptera, uppskattaersätter [²'e:r_set:er] ersatte ersatt ersätt! ersätta verb a laih ding a pia, a laih ding a koih

vara istället för, vikariera förersätter [²'e:r_set:er] ersatte ersatt ersätt! ersätta verb liau sum pia, liau

            betalaersättning [²'e:r_set:ning] ersättningen ersättningar noun liau sum,

            betalningersättning [²'e:r_set:ning] ersättningen ersättningar noun mi ,tangmi, na khat tang a, a dang khat

koihna dingmun- taang något som ersätter något, reserv

etta [²'et:a] ettan ettor noun a masapen ganan, nambat (1)           siffran 1; nummer 1 i ordningen

etapp [et'ap:] etappen etapper noun pawl bawl ciang mipi mai a, tau, lasak na thu gen na mun ( stage) pulpit delsträcka (also figuratively)

etikett etiketten etiketter subst. Lai dalneu, vantung, na tung ah ciaptehna (lapp) tazeih ett slags lapp med text

etikett etiketten etiketter subst. Mitawh kikawm na ah zuih ding thu, sikaan, mi tawh ki kholh na a hih kei le pilna lam ah ki  kep danding, zuih ding, om dan khawl dan regler för hur man umgås med andra

etnisk ['et:nisk] etniskt etniska adj. Minam tawh ki sai folk-, folklivs

etsar[²'et:sar] etsade etsat etsa(!) verb khuaimeitui ki zut sikk. med syror fräta (bilder i metall mm)

ett [et:] noun khat, na khat, mi khat indefinite article

evenemang evenemanget evenemang evenemangen subst. Thu piang, a pia’n na hang            uppmärksammad händelse

eventuell [eventu'el:] eventuellt eventuella adj. Hithei, sangthei,sem thei              som möjligen inträffar

evighet evigheten evigheter subst. A tawntung, a bei thei lo             oändlighet, mycket lång tid

exakt [eks'ak:t] adv. Tua lian, Lian , kituak,kilem,           noga, precis, noggrant

examen [eks'a:men] examen examina examina noun sittel,teh, dotna te sittel prov, förhör;avslutning i skolan; godkänd högre utbildning

exempel [eks'em:pel] exemplet exempel exemplen noun gen tehna, a sinna           föredöme, mönster, (typiskt) fall, belägg hipakna, sinpakna

exempelvis [²eks'em:pelvi:s] adv. Gentehna in, teh kaaknain            till exempel

exil [eks'i:l] exilen noun gampan ki hawl khia, notkhia, hawlkhia         landsflykt, förvisning

expedit [eksped'i:t] expediten expediter, -na noun a zuak, van zuak,sai van zuak           butiksbiträde, försäljare i affär

exploderar [eksplod'e:rar] exploderade exploderat explodera(!) verb puakkham sprängas, flyga i   luften (also used figuratively) kitam, hih kham

export [eksp'år_t:] exporten exporter noun gamdang ah khak khia, puakhia mun dang ah puak             utförsel

extra [²'ek:stra] adj. a tuam, a val, ki sam sung a ki hel lo           indeclinable särskild, tilläggs

extra [²'ek:stra] adv  a tuam deuh, a ngeina sang val zaw          mer än vanligt, ovanligt

extrapris [²'ek:strapri:s] -priset -pris (el. -priser) -prisen (el. -priserna), -na noun vanman niam piak, - khiam        nedsatt pris under kortare tid

eventuell eventuellt eventuella adj. hoih lungkim huai, hi thei , bangbang a hi zong

fabrik [fabr'i:k] fabriken fabriker, -na noun set lamtawh ki sai nasep na mun|set zong| industri, verkstadfabriksarbetare, -n,-,-na noun setzong ah nasem tefack [fak:] facket fack facken noun kigawm na| ki thu tuak na fackförening; fackförbund; fackklubb (informal)Fack [fak:] facket fack facken noun vanzuak na|nasep| verksamhetsområde, ämnefack [fak:] facket fack facken noun innkhan|singkuang förvaringsutrymmefackförening [²f'ak:före:ning] -föreningen -föreningar, -na noun nasem te’ kipawl khawp na| lokal avdelning inom fackförbund facklig fackligt fackliga adj. Akigawm| aki thutuak| som rör en fackföreningfadd fadda adj  athutang|athu man|

ej i neutrum singular smaklös, jolmigfader [²f'a:der] fadern fäder noun Pa(nidang a aki zang kammal)faktisk [f'ak:tisk] faktiskt faktiska adj athu man|a dik|a man takpi| verklig faktum [²f'ak:tum] faktumet ,faktum ,faktumen noun thumaan thutak| aman taktak na något som är sant falk [fal:k] falken falkar noun mu vanlai –mu sii- sut aa aneksak rovfågel (känd för sin goda syn) av släktet Falco fall [fal:] fallet fall fallen noun kiatna|pukn|pulhna|luanna störtning, ramlande (fig: "ruin, downfall, destruction") fall [fal:] fallet fall fallen noun tuitak na|guahzuk na| tuiluan na| fors; stupfaller [f'al:er] föll fallit fall! falla verb kia|tuk|pulhluang ramla (ner), trilla , dala, sjunka , kapitulera, erövrasfalnar [²f'a:lnar] falnade falnat falna(!) verb thanem hålla på  att slocknafals [fal:s] falsen falsar noun a kikhepna ma- akhuina ma- khep- tonsak in khep fog som uppstår då två  plåtkanter (el. dyl.) böjs om varandrafalsk [fal:sk] falskt falska adj aman lo|a thuman lo| akhial|adik tat lo inte sann, oriktig inte ärlig, opålitlig inte äkta, förfalskad falu|korv [²f'a:lukår:v] -korven -korvar noun vokgilzang ett slag korv som byukar stekas:bräckkorvfantasi [fantas'i:] fantasi(e)n fantasier noun ngaihsutna|ngaihsutna tawh a ki hih thei na te| ahoih bel påhitt, inbillning, förmåga att hitta påfamilj [fam'il:j] familjen familjer,-na noun innkuan föräldrar och barn; hushållfantastisk [fant'as:tisk] fantastiskt fantastiska adj ahoih bel a hi| amawkmawk a hi lo| aham ahi| thu a nak ngaihsut mahmah a hi|a up mawh huai lo otrolig, overklig fantastiskt [fant'as:tist] adv khauhtak in|nakpi in| lauhuai tak in oerhört, väldigtfar el. fader [fa:r] fadern fäder, -na noun pa manlig förälder, pappafar [fa:r] for farit far! fara verb pai|pai lai tak- kalsuan förflytta sigfara [²f'a:ra] faran faror noun lauh huaina| risk, farlighetfarbror el. farbroder [²f'ar:bror:] -brodern, -bröder, -na noun papi|paneu pappas bror farfar el. farfader [²f'ar:far:] -fadern, -na noun pa hi a pa| pu| pappas pappafarlig farligt farliga adj. Alauh huai|alungnop huai lo| som innebär fara; riskabel, äventyrligfarm [far:m] farmen farmar (eller farmer) noun lo|mehteh mehgah ki cin na mun| lantgård (i USA); ställe där man föder upp djurfarmaceut el. farmacevt [farmas'ev:t] farmaceuten farmaceuter noun zatui bawl a a zuak te person som har apotekar- eller receptarieexamen farstu [²f'ar_s:tu] farstun farstur noun innpi sung lut na kongvang|kongvang| lut theih na mun förstuga, tambur, vestibulfart [fa:r_t] farten farter noun ahat na| aman lan na| hastighet, snabbhetfartyg [²f'a:r_ty:g] fartyget fartyg fartygen noun hai| tembawpi| gunkuangpi| khutsiam na| båt, skeppfars [far_s:] farsen farser noun ciamnuih lustspel, gyckelspelfarsa [²f'ar_s:a] farsan farsor noun pa far (informal)fast [fas:t] fast fasta adj a kip |akoh| alinglawng lo|akhauh hård, massiv

fast [fas:t] fast fasta adj. Ato| aki ciamteh khol sa a hi| som har stabilt lägefast [fas:t] conj ahih ciang in| tua ahih leh| trots att, fastänfastighet [²f'as:tighe:t] fastigheten fastigheter noun inn leh lo a nei te| mi khat peuhpeuh hi a neih leitang inn leh lo cih bang a a tawntung a ih nei det te| fast egendom fastnar [²f'as:nar] fastnade fastnat fastna(!) verb man|matsak| man kha| bli sittande (utan att komma loss), bli fast; stanna kvar fast|ställer [²f'as:tstel:er] -ställde -ställt -ställ! -ställa verb nasem| zaguan| hun khensat| kiciam| bestämma, föreskriva; konstaterafastän [f'as:ten:] conj himah tase leh|ahi zong in| fast, trots att; menfat [fa:t] fatet fat faten noun kuang|kuangkum|kungdai tallrikfat [fa:t] fatet fat faten noun a lawng- khuang abawlding sing khuaksa asung vang tunnafattar [²f'at:ar] fattade fattat fatta(!) verb man|hum|lamdangsa| ta, gripa fattar [²f'at:ar] fattade fattat fatta(!) verb tel cian| förstå, begripafattig [²f'at:ig] fattigt fattiga adj. azawng| mizawng|sumnei lo (nästan) utan pengar, utblottadfavorit [favor'i:t] favoriten favoriter noun ih deih belbel van/na khat| person (eller sak) som man tycker bäst om, älsklingfeber [f'e:ber] febern febrar noun cisa| hög temperatur i kroppenfeg [fe:g] fegt fega adj ahangsan lo| ameidawi ovillig att utsätta sig för risker, räddfejkar [²f'ej:kar] fejkade fejkat fejka(!) verb khem|ki neih| förfalska (informal)fel [fe:l] adj. a dik lo| akhial| inte rätt, felaktigfelaktig [²f'e:lak:tig] felaktigt felaktiga adj. a dik lo| aman lo| akilawm lo| oriktig, tokig, galen fem [fem:] noun nga| nambat nga| 5ferie [f'e:rje] ferien ferier noun hun awl| tawlngak ni| ledighet, lov, semesterfest [fes:t] festen fester, -na noun gualnop pawi|an nek khawp pawi| sammankomst där man äter och dricker gott och har roligtfet [fe:t] fett feta adj. Athau| Athau  a ki hel sa| som innehåller mycket fettfet [fe:t] fett feta adj thau tjock, omfångsrik, knubbig ("figuratively, also "large")fetma [²f'et:ma] fetman noun thau na| alltför stort kroppsomfång på grund av för mycket fett, överviktfett [fet:] fettet fetter noun sathau| athau ämne som människor och djur har under huden som reservnäringficka [²f'ik:a] fickan fickor, -na noun ip| puansilh tung a a om ip tygfack som sys fast på  kläderfick|tjuv -tjuven -tjuvar noun. Ipsung sawk guta| guta person som stjäl ur fickor eller väskorfiende fienden fiender noun gal| galte ovän, motståndarefientlig [fi'en:tlig] fientligt fientliga adj gal adeih | gal a nei| deih loh na| negativt inställd som en fiende fiffel [f'if:el] fifflet noun thuneu no| mikhem|khemna| ohederlig ekonomisk sysselsättning (on a small scale) fika [²f'i:ka] fikan (eller fikat) noun coffe|

kaffe (informal)fikar [²f'i:kar] fikade fikat fika(!) verb coffe dawn| dricka kaffe (informal)fikus [f'i:kus] fikusen fikusar noun pasal leh pasal/numei leh numei a lum khawm te| homosexuell man (very derogatory)fikus [f'i:kus] fikusen fikusar noun buangkung| buangnai ki ngah theih na kung| ett slags rumsväxtfil filen noun nawi thuk|bawngnawi namkhat| ett slags surmjölk, filmjölk fil filen filer noun laidal kep na| computer sung a aki hel min sap na nakhat del av datorminnet där enheter som hör ihop lagrasfil filen filer noun kigual – hawt (gunkuang hawt) radfil filen filer noun lamneu| lamkawm lamkal| motorlam körbana, körfältfil filen filar subst. phiaukawi-( phiau kawi buh at na) verktyg av stål som används för att slipa en yta jämnfilm [fil:m] filmen filmer, -na noun film| maan a hi kei leh video| tunn celluloidremsa som används vid fotograferingfil|mjölk [²f'i:lmjöl:k] -mjölken noun nawithuk|bawngnawi namkhat| ett slags surmjölkfilmstjärna, -n, -or, -na noun mi tampi hi a deih video minta/mintamifilosofi filosofi(e)n filosofier noun ngaihsut na tawh ki sai a ki sin kha laipil na namkhat (vetenskap som sysslar med) världs- och livsåskådningfilosoferar filosoferade filosoferat filosofera(!) verb thu ngaihsun| tänka på  livsfrågor (som en filosof)filter [f'il:ter] filtret filter filtren (eller filterna) noun tui leh meikhu gawmkhawp nang a aki zang van namkhat| nidal na poröst material varigenom något silasfilur [fil'u:r] filuren filurer noun gamui| ui hang| skojare, spjuverfimp [fim:p] fimpen fimpar noun zatum bang| rest av en cigarett; cigarettstumpfin [fi:n] fint fina adj ahoih| snygg, vackerfinans [fin'an:s (eller -'ang:s)] finansen finanser noun sum leh pai tawh ki sai gamsung mi te vaihawm na| sum leh pai tawh ki sai mostly in the plural and as a separable compound ekonomi, förmögenhetsförhållandenfinansminister noun sum kempipa|sum uk pipafinger [f'ing:er] fingret fingrar noun khutmal te en del av handenfinns [fin:s] fanns funnits finnas verb om| nungta lai vara, existera, förekommfinner [f'in:er] fann funnit finn! finna verb mukhia|ngahkhia|theikhia| hitta, upptäcka; märka finsk finskt finska noun Finland minam| som är från eller avser Finlandfinska finskan noun Finland pau| Finland gam sung a aki zang pau språk i Finlandfiol [fi'o:l] fiolen fioler noun pekging, tumging, lasakna nam khat ett musikinstrumentfirar [²f'i:rar] firade firat fira(!) verb zawhna pawi kham| pawi bawl| ha fest för att markera (ett speciellt tillfälle)firma firman firmor noun sum leh pai zon na| company| företag, bolagfisk [fis:k] fisken fiskar, -na noun ngasa|tusung ganhing namkhat also used as a mass noun |ett slags djur som lever i vattnetfiskar [²f'is:kar] fiskade fiskat fiska(!) verb ngasa beng|ngasa siah| ngasa man| (försöka) fånga fisk, meta

fiskbulle, -n, -ar, -na noun ngasa sa tawh aki bawl sa namkhatfixar [²f'ik:sar] fixade fixat fixa(!) verb puahpha|gel| thuah| a man dong hih| ordna, dona; klara, laga (informal) fjol el. fjor [fjo:l] noun abeisa kum| nungkum|fjorton [²fj'o:r_tån] numeral noun sawm leh li (14)fjäder [fj'ä:der] fjädern fjädrar noun vasa mul| del av fågelns dräkt, fjun, dunfjäll [fjel:] fjället fjäll fjällen noun mual|mualtung| berg som når  över trädgränsen fjäll [fjel:] fjället fjäll fjällen noun na tehna van namkhat liten hudflik (på  fiskars skinn)flackar flackade flackat flacka(!) verb vak kawikawi| mawk vak fara (planlöst) hit och dit (även bildligt)flagga [²fl'ag:a] flaggan flaggor noun dial khai| duk som hissas i mast eller stång för igenkänning; fanaflera [fl'e:ra] adj atam mahmah|khatsang a tam zaw| mer än en, åtskilliga, många flest(a) [²fl'es:t(a)] see fler adj atam zaw|flex|tid [²fl'ek:sti:d] -tiden noun aki khel phapah nasep hun a kang a kiam a ki zat dan|flicka [²fl'ik:a] flickan flickor, -na noun numei|numei neu barn av kvinnligt kön, ung kvinnaflinga [²fl'ing:a] flingan flingor noun apa mahmah van namkhat| litet bladliknande stycke, flagaflitig [²fl'i:tig] flitigt flitiga adj Anasep a zo| a citak| a hahkat| ständigt verksam i nyttigt arbeteflop el. flopp [flåp:] floppen floppar noun a hi nengnang a vaksuk vaktoh na| lelna| gualzawh loh na| misslyckande (informal) flott flott flotta adj ahi sitset| asiangthi sitset|a ki cian| elegant; generösflott flottet subst. athau suak| a kawt| smält fettfluga [²fl'u:ga] flugan flugor noun thopi|ek tho| ett slags insekt av ordningen Dipteraflyg|vapen -vapnet noun huih lak galkap| gal vanleng tawh gal do a apai galkap te ett lands luftstridskrafterflyger [fl'y:ger] flög flugit flyg! flyga verb vanleng tawh leng| leng| resa eller forsla med flygplanflykt flykten noun taisim na| ki nemnum a pai khiat na| rymning, flyende , flygningflykting [²fl'yk:ting] flyktingen flyktingar noun gal te khiang pan tai sim na| huhna ngah lo te| person som har flytt, rymling (from danger) flyr [fly:r] flydde flytt fly(!) verb tai sim|pusauk sim| lauhhuai na pan ki hem| rymma, smitflyter [fl'y:ter] flöt flutit flyt! flyta verb luang| let khia| tuikhang| rinna flyter [fl'y:ter] flöt flutit flyt! flyta verb tuitung ah lam| hålla sig uppe på  ytan av en vätskaflyttar [²fl'yt:ar] flyttade flyttat flytta(!) verb pemkhia| gamtang|ki hem khia|ki khin khia| föra till annan plats flyttar sig [²fl'yt:ar_sej] flyttade flyttat flytta(!) verb ki khinkha| ki hem khia|omna mun laih| ändra lägeflyttbar [²fl'yt:ba:r] flyttbart flyttbara adj. A hepkhiat theih| aki hemkhia thei| som lätt kan flyttasflåsar [²fl'å:sar] flåsade flåsat flåsa(!) verb huihdik manlang| huih dik hak sa| andas tungt och häftigtfläkt [flek:t] fläkten fläktar noun huihdam| vinddragfläkt [flek:t] fläkten fläktar noun maizap| pangka| apparat som ger luftdrag

flöjt [flöj:t] flöjten flöjter noun tamngai|phit|tumging namkhat| ett musikinstrumentfnissar [²fn'is:ar] fnissade fnissat fnissa(!) verb nui thutthut| nui sim| småskratta; fnittrafoder [f'o:der] fodret noun puanneel sungthuapna, tungsilh sung thuap tyg som sys fast på  insidan av kläderfoder [f'o:der] fodret noun ganhing an| mat för djur fokus [f'o:kus] fokus (eller fokusen) fokusar noun aki tuah na| meipi tawh kap/det| brännpunktfolk [fål:k] folket folk folken noun mi|gammi| collective mass noun människor, personerfolkdräkt, -en, -er, -na noun minam puan|folklig [²f'ål:klig] folkligt folkliga adj. Minam it| som kännetecknar folketfolk|skola [²f'ål:ksko:la] -skolan noun kumtawm sang naupang te kah na sang| kum 16 nuai pawl te kah na sanginn| äldre form av grundskolafolk|tandvård [²f'ål:ktan:dvå:r_d] -tandvården noun kumpi ha sai| ha bawl na sai| allmän tandvårdfond fonden fonder noun nungthu| bakgrund (på  teaterscen)fond fonden fonder noun. Ei tangthu| ih nungthu grundkapital vars ränta går till ett bestämt ändamål (även allmänt "förråd, rikedom")fordon [²f'o:r_do:n] fordonet fordon fordonen noun lamtung a set tawh atai pei nei khempeuh| mawtaw tawh ki sai något som används för att transportera människor och saker på  vägarfordran [²f'o:r_dran] fordran fordringar noun thumna| ngetna| ki sapna| begäran, anspråkfordrar [²f'o:r_drar] fordrade fordrat fordra(!) verb ngen| ki sam| kräva, begärafordring [²f'o:r_dring] fordringen fordringar noun lei nopna| ki sapna| ekonomiska krav, anspråkform [får:m] formen former, -na noun alim amel| sätt på  vilket något är anordnatform [får:m] formen former noun form|laidal tung ah phih thei ding a ki bawl form| ett ords växlande utseende inom ett böjningsmönsterformar [²f'år:mar] formade format forma(!) verb limla| na khat ih bawl ding ciang a ih hi ding dan a lim la| ge form, skapa, bildaformbar [²f'år:mba:r] formbart formbara adj. Limlak theih ding| limlak ding a ahoih| som kan formasformel [f'år:mel] formeln formler noun akibawldan, angeina, ahih ding dan, apaizia beteckning för ett ämnes kemiska sammansättning, regel uttryckt i siffror och teckenformulerar [fårmul'e:rar] formulerade formulerat formulera(!) verb aki bawldan hilh| angeina dan hilh| ahih ding dan hilh| uttrycka, utformaformulering [fårmul'e:ring] formuleringen formuleringar noun geelkhiatna, ahih ding dan pulaakna uttryckssättformulär  [fårmul'ä:r] formuläret formulär formulären noun adan| alim| anam| förebild (i en bestämd språklig form); blankettforn [fo:r_n] fornt forna adj nidang hun ahi| abei sa hun a hi| (ur)gammal; tidigare (also general "earlier")fors [får_s:] forsen forsar noun Zeau| Tuizeau| ställe (i en älv) där vattnet forsar; strömforsar [²f'år_s:ar]forsade forsat forsa verb amanlan na tawh tai| phulkhia| luang| rinna hastigt forskar forskade forskat forska(!) verb kankhiat|sittel na bawl| syssla med forskning (allmänt "leta efter, försöka utreda")forskare [²f'år_s:kare] forskar(e)n forskare forskarna noun akan khia mi| a sittel mi|

person som forskarforskning forskningen forskningar noun kankhiat na|sittel na| vetenskapligt arbetefort [for_t:] adv manlangtak in| med stor hastighet, snabbtfortfarande [²f'or_t:fa:rande] adv. Tuciang dong|hi mah tase leh zong| ännu, alltjämtfort|körning -körningen -körningar noun aki ciangtan na zah sang a a hat zaw a hawl na| aki ciangtan na zah sang a motor hawl man a leau tuahna| det att köra (bil) fortare än tillåtet umfortsätter [²f'or_t:set:er] fortsatte fortsatt fortsätt! fortsätta verb kemcing suak|zomsuak| hålla på, hålla igång fortsätter [²f'or_t:set:er] fortsatte fortsatt fortsätt! fortsätta, verb hihsuak|zomsuak|paisuak| tawlnga lo a hihsuak| hålla på, hålla igång, gå vidare med forum [²f'o:rum] forumet (eller forum) forum (eller fora) forumen noun akuamahpeuh thu kikup khawp thei na mun| ställe där något diskuteras forward [f'å:rvar_d] forwarden forwardar (eller forwards) noun kimawl ciang a amai a a tai te| mainawtna| anfallsspelarefoster [f'os:ter] fostret foster fostren (eller fosterna) noun atawm pen kal giat (8) apha nawine ganhing hi ta| ofött barn, embryofostran fostran noun pattah na| social träning av barn och ungdomar inför vuxenlivet, uppfostranfostrar [²f'os:trar] fostrade fostrat fostra(!) verb pantah|kem| khawi| nek leh dawn tawh vak| ge fostran fot [fo:t] foten fötter noun khe nedersta delen av benetfotar [²f'o:tar] fotade fotat fota(!) verb maan la| fotograferafotboll [²f'o:tbål:] -bollen -bollar, na noun tukpeng| bawhlung| boll använd vid fotbollsspelfotbollsäsong [ses'ång:] säsongen säsonger noun tukpeng/bawhlung ki dem pawi/hun regelbundet återkommande tidsperiod (för viss verksamhet)foto [f'ot:o] fotot foton fotona noun maan fotografifotograf [fotogr'a:f] fotografen fotografer noun maan la pa|maan zaih pa| person som fotograferarfotograferar [fotograf'e:rar] fotograferade fotograferat fotografera(!) verb maan la|maan zaih| avbilda med kamerafram [fram:] adv mai ah| akizom in| framåt (in the direction of a goal)framför  [²fr'am:för] prep ki mai ngat| mai ah| före, i spetsen förframför  [²fr'am:fö:r] framförde framfört framför! framföra verb anei ki khel|anei ki laih| piakhia-ap|pia| uttala; uppföra framstår  [²fr'am:stå:r] framstod framstått framstå verb kilak khia|kimu thei| um mawh| mipi lak ah theisak/lakkhia| verka, tyckas framställer [²fr'am:stel:er] framställde framställt framställ! framställa verb bawl| phuak khia| tillverkaframställer [²fr'am:stel:er] framställde framställt framställ! framställa verb gen| theisak| genkik| beskriva, skildra franska [²fr'an:ska] franskan noun Pintit mina| Pintit pau| som är från Frankrike, språk i Frankrikefred [fre:d] freden freder noun kilem na| gal ven na| tillstånd utan krig, lugn och rofredag [fr'e:da(:g)] fredagen fredagar, -na noun ni nga ni| kal khat sung a ni om te lak pan a ni nga ni| veckans femte dag

fredlig [²fr'e:dlig] fredligt fredliga adj dai dide| a lungnop huai| lungnop tak a aom nuam| lugn, stillsam, fridsam, fredsälskande frestad adj lungsim hoihlo tawh a zol| lockad till ett visst beteendefrestar frestade frestat fresta(!) verb zol|lungsim hoihlo tawh zol| locka till ett visst beteendefri [fri:] fritt fria adj a suakta| a man( abuailo)|nawngkai na a om lo| lös, obunden, ledig  friar [²fr'i:ar] friade friat fria(!) verb genkhia|theisak| be någon om giftermålfriar [²fr'i:ar] friade friat fria(!) verb mawhna pan suakta| mawh neih loh lam theikhia sak| frikänna friare [²fr'i:are] friar(e)n friare friarna noun mo dong| numei khat kitenpih ding a dong| man som ber en kvinna gifta sig med honomfri|ger [²fr'i:je:r] -gav -givit -ge(!) (eller -giv! -giva) verb suakta|theikhaisak| hawmkhia| släppa lös, försätta på fri fotfrihet [²fr'i:he:t] friheten noun suahtakna| makt att själv bestämma över sina handlingarfri|idrott -idrotten noun ki mawl kidemna tuamtuam te ki sin na mun(gtn. Kantehkan) allmän idrott (löpning, hopp, kast och mångkamp)frimärke, -t, -n, -a noun lailu| laikhak ciang a laikhak bawm tung a akibelh lai lu| kvitto på  avgift för brev, portofrisk [fris:k] friskt friska adj acidam| som har (god) hälsafrisk|intyg -intyget -intyg -intygen noun cidamna tawh ki sai theihpihna/thukim pihna| siavuan letmat| läkarintyg som visar att man är friskfrisör, -en, -er, -na noun sammet pa/nu| person som har till yrke att sköta andras hårfri|tar [²fr'i:ta:r] -tog -tagit -ta(g)! -ta(ga) verb piakhia|tang a lut|suakta|genkhia| hawmkhia| lösa, frigöra friterar [frit'e:rar] friterade friterat fritera(!) verb sathau sa mahmah sung ah thun in kang| kang (mehkang)| koka i het oljafritid [²fr'i:ti:d] -tiden noun hun awng| nasep loh sung| den tid då  man är ledig från arbetefritids|gård [²fr'i:ti:dsgå:r_d] -gården -gårdar noun khangno/naupang te’n hun awng a neih ciang aom na mun uh/ahun beisak na mun| lokal (som drivs av kommun eller organisation) där barn och ungdom har möjlighet att vistas under sin fritidfri|villig [²fr'i:vil:ig] -villigt -villiga adj ei hi kizawh na dan a hi| deihsak na tawh nasem te| som görs av fri vilja, självvaldfru [ fru:] frun fruar, -na noun zi| inn nupi|pasal nei numei| gift kvinna, hustru (also used as a form of address)frukost [fr'uk:ost] frukosten frukostar, -na noun kial lap| morgonmålfrukt [fruk:t] frukten frukter, -na noun singgah| den del av en växt där fröna finnsfruktans|värd [²fr'uk:tansvä:r_d] -värt -värda adj haksat na alian| alauh huai| ahih theihna a thanem| förskräcklig fruktdisk, -en, -ar, na noun singgah atawm ngiat a aki koih na mun|frys [fry:s] frysen frysar noun avot singkuang sung a tuikhal omna mun skåp eller box för djupfryst matfryser [fr'y:ser] frös frusit frys! frysa verb votsak| damsak(khuadam)| känna kyla, huttra, förvandlas till is, få isbeläggning fryser ut [fryser'u:t] fryste fryst frys! frysa verb apua lam ah tuikhal|  adam lai tak| utestänga ur gemenskapfryst, -a adj tui akhal|fråga [²fr'å:ga] frågan frågor -na noun dotna| ärende, sak, begäran om svar, förfråganfrågar [²fr'å:gar] frågade frågat fråga(!) verb dong|

begära svar (av); undrafrågetecken, -tecknet, -, -tftcknen noun dotna lim| ?| skiljetecknet ?från  [frå:n] see ifrån adv pan|khiang pan|frånvarande [²fr'å:nva:rande] adj aom lo| inte närvarande, bortafrånvaro [²fr'å:nva:ro] frånvaron noun pelhna|omloh na| neihloh na|ki cinloh na| det att vara på  annan plats än den förväntade främling [²fr'em:ling] främlingen främlingar noun gamdang mi| ih theih ngei loh mi|khualmi|  obekant person, främmandefrämmande [²fr'em:ande] adj khualmi ahi| alamdang| gamdang ahi| ny och obekant (particulary "foreign") främmande [²fr'em:ande] främmandet noun zin|lengla| khualmi gästerfräs  [frä:s] fräsen fräsar noun na khat peuhpeuh tanna van| roterande verktyg av härdat stål som skär bort material från den bearbetade ytan fröken [fr'ö:ken] fröken fröknar noun pasal nei nailo nungak| nungak pi| ogift kvinna, flicka (also a form of address (to waitresses etc.)fröken [fr'ö:ken] fröken fröknar noun sang siamah| lärarinna (commonly as a form of address)fukt [fuk:t] fukten noun kawt na(keulo) oönskad vätafuktig fuktigt fuktiga adj akawt| lätt våt, lite blötful [fu:l] fult fula adj mel ahoih lo| mel a sia| inte vacker att se påful [fu:l] fult fula adj gamtat luhek a hoih lo| som är obehagligt genom att bryta mot normenfull [ful:] fullt fulla adj adim| som inte rymmer mer, fylldfullföljer [²f'ul:föl:jer] fullföljde fullföljt fullfölj! fullfölja verb man| ki cingsak|tel| hålla fast vid, slutföra fullkomlig fullkomligt fullkomliga adj mawh a neilo| ahoih|aki cing tak a aom| felfri , fullständig (även allmänt förstärkande)fullmakt [²f'ul:mak:t] fullmakten fullmakter noun phalna| thuneih na| hih theih na | (skriftligt eller muntligt) tillstånd för en person att göra något i en annan persons ställefullständig [²f'ul:sten:dig] fullständigt fullständiga adj. Avek in a hi| akim tak a hi| som omfattar allt, totalfullständigt [²f'ul:sten:dit] adv Kicing tak in| alldelesfunderar [fund'e:rar] funderade funderat fundera(!) verb ngaihsun| ki cing tak a ngaihsun| tänka (also with the secondary meaning: contemplate) fundersam adj hioh tak a a ngiah sun dan a|fungerar [fungg'e:rar] fungerade fungerat fungera verb nasem| sawl| na khat sem| zat theih| ha normal funktion, gå, fungerar [fungg'e:rar] fungerade fungerat fungera verb sem| tjänstgöra, verkafunkar [²f'ung:kar] funkade funkat funka verb sem| sawl| fungera (informal)funktionär  [fungksjon'ä:r] funktionären funktionärer noun thunei/u lian| mi khat hi nasep pen phalna tak tawh sepna| medhjälpare (vid idrottsarrangemang etc) funnits se finnsfusk [fus:k] fusket noun mikhem| khemna| zolna(ahoih lo )| a zum huai mi khem na| användning av otillåtna metoder för att vinna fördelar, slarv fuskar [²f'us:kar] fuskade fuskat fuska(!) verb khem| zol| använda otillåtna metoder för att vinna fördelarfuturum [²fut'u:rum] futurumet (eller futuret eller futurum) futurer noun mailam ih tuah nai loh hun| mailam hun|

en verbform som anger framtid (t ex skall komma) fylla [²f'yl:a] fyllan fyllor noun zukham a ihmut na| berusningfyller [f'yl:er] fyllde fyllt fyll! fylla verb dim| adim dong dim/guang| zu kham| göra fullfylleri fylleri(e)t noun zukham dan| zukham hang a apiang thei thu| det att vara berusadfyllig [²f'yl:ig] fylligt fylliga adj. Abem| aki um| som har stort omfång fyllo fyllot fyllon fyllona noun zudawn mi| person som (ofta) är berusad (nedsättande; vardagligt)fyra [²f'y:ra] noun li| nambat li| av; (4)siffran 4; nummer 4 i ordningenfyrkant [²f'y:rkan:t] fyrkanten fyrkanter noun pangli anei lim| ruta, kvadrafyrverkeri [fy:rvär:ker'i:] fyrverkeri(e)t fyrverkerier noun kep lawtna| skådespel med raketer och smällare etcfysik [fys'i:k] fysiken noun pumpi ki lam zia leh khantoh zia| cidam na| vetenskapen om naturkrafterna, kroppsbeskaffenhet, constitutionfå  färre pron. Atawm| amal tawm| plural; superlativ saknas inte mångafåne [²f'å:ne] fånen fånar noun mipil lo| ngaihsut na neilo mi| mentalt efterbliven person (derogatory) får  [få:r] fick fått få verb ngah| ta emot, erhållafår  [få:r] fåret får fåren noun tuu(ganhing) ullhårigt gräsätande djur av släktet Ovisfår  [få:r] fick fått få verb nei| vara tvungenfåtölj, -en, -er, -na noun khat bek tutna tutphah/khunphah|thadah tutpha| ett slags bekväm stolfä  [fä:] fä(e)t fän fäna noun gamsung ganhing| gam gan| (hus)djur (also derogatory, of people)fälla [²f'el:a] fällan fällor noun thaang| ganhing mat nading a aki zong thaang| redskap som man fångar djur ifällandedom noun mawhna hang a thukhen na|fäller [f'el:er] fällde fällt fäll! fälla verb phuk| singphuk|tuksak| slå  omkull, få att fallafäller [f'el:er] fällde fällt fäll! fälla verb danpia| mawhna hang a dan tuak ding khensat| dömafäller [f'el:er] fällde fällt fäll! fälla verb luang| ki pei| förlora färgfäller [f'el:er] fällde fällt fäll! fälla verb kia| khahsuah| hisak| yttra, sägafängelse [²f'eng:else] fängelset fängelser noun thong|thonginn| anstalt där man avtjänar fängelsestrafffängslar [²f'eng:slar] fängslade fängslat fängsla(!) verb thongkhia| thong sung ah khum| sätta i fängelsefärd [fä:r_d] noun khual| khualzit na| resafärdig [²f'ä:r_dig] färdigt färdiga adj. Aman| abaih sa a aom| klafärdig [²f'ä:r_dig] färdigt färdiga adj. Amin dektak| nära, redofärdighet [²f'ä:r_dighe:t] färdigheten färdigheter noun siamna| pilna| nalna| förmåga att göra något praktisktfärg, -en, -er, -na noun colour (gtn- asan|akang| avom...)a mel ett slags synintryck; kulör, nyansfärg [fär:j] färgen färger noun innzut na| limsuaih na| lim zep na|

ämne som man målar med färg [fär:j] färgen färger noun puan| puan kopkhat| en av serierna hjärter, spader, ruter och klöver i en kortlekfärgar [²f'är:jar] färgade färgat färga(!) verb colour nei sak| limzem| ge (en viss) färg åt (figuratively: "influence, affect the nature of")färg-TV, -n noun colour nei TV| colour nei melmuh tongsan|färja [²f'är:ja] färjan färjor noun vanpuak na|puakna| ett slags båt som fraktar människor och fordon färre pron. Atawm| amal tawm| komparativ till få ett mindre antalfärs [fär_s:] färsen färser noun sa a kigawisa at nensa malet eller hackat kött (also of fish (mousse)färsk, -t, -a adj. Athak| a ki bawl zawh a sawt nai lo| asiangtho|alimci| nyligen framställd eller skördad (of foodstuffs, also generally, as "absolutely new")fäster fäste fäst fäst! fästa verb khih| zom| koih khawm| göra eller sätta fast (även bildligt)fäst man / flicka noun aki dong sa numei/pasal| den man som en kvinna el man är förlovad medfäst|mö  -mön -mör noun aki dongsa te| den kvinna som en man är förlovad medföda [²f'ö:da] födan noun ann| nektheih na| näring till levande varelse, mat födelse [²f'ö:delse] födelsen födelser noun suahna| nau suahna| det att födas, tidpunkt då  någon födsfödelsedatum [²f'ö:delseda:tum]-datumet(eller -datum)-datum(eller -data)-datumen(eller-data) noun- Suahni| suahkha| suahkum| år, månad och dag för födelsen föder [f'ö:der] födde fött föd! föda verb anpia| anvak| vak| ge födaföder [f'ö:der] födde fött föd! föda verb nausuak| ge liv åtföder upp [fö:der'up:] födde fött föd! föda verb kem| an leh tui pia| ge foder åt; få att växaföds [fö:ds] föddes fötts födas verb nausuak| nuntak kipan| börja levaföl  [fö:l] fölet föl fölen noun sakol neu| unge till hästföljd följden följder noun akingah na| aphat tuamna| dawn na| resultat, verkanföljd följden följder noun aki zuihna| aki zopna| rad, räckaföljer [f'öl:jer] följde följt följ! Följa verb zui|nungzui| lam ki ki lak dan a zui| gå  efter (figuratively: succeed) , rätta sig efter, lydaföljer [f'öl:jer] följde följt följ! följa verb zui|kha| göra sällskapföljande [²f'öl:jande] adj. Nungzui te som kommer härnäst, kommandeföna , -r, -de, -t verb akeu theih na ding a set tawh mut sak|fönster, fönstret, -, fönstren noun kongvang neu| taw let| glasad öppning i vägg eller takför  [fö:r] förde fört för! föra verb pua sawn, pua khia sawn, puakna frakta, förflyttaför adv adingför  [fö:r] förde fört för! föra verb lamlak leda, styraförare förar(e)n förare förarna noun motor/setli hawl pa person som kör bil eller båtförargad förargat förargade adj. Alungtom | aheh baih| arg, irriterad

förarglig [för'ar:jlig] förargligt förargliga adj. Onglung buaisak ahi| aheh| lätt irriterandeförbannad [förb'an:ad] förbannat förbannade adj. Omdan ahoih lo| a muh thadah huai ahi|hamsiatna atuak ahi| a mawkna a akizang thei lo| (invective, generally used as intensifier) förbannad[förb'an:ad]förbannat förbannade adj. aki ko|/akimawh sak|aheh suak|alung tom| arg (informal)förbereder [²f'ö:rbere:der] förberedde förberett förbered! förbereda verb kiging| abaih sa| göra i ordning i förväg, planera; öva in förbi [förb'i:] adv. Keng in| akheng val in| a hun kheng in| verb particle fram till och på sidan om och bort frånförbi [förb'i:] adj. Amansa ahi| slutförbinder [förb'in:der] förband förbundit förbind! förbinda verb meima tuam|ki thawi| vial| lägga om (ett sår)förbinder [förb'in:der] förband förbundit förbind! förbinda verb kizawi tawn| ki zom| sätta ihop, foga sammanförbinder sig [förb'in:der_sej] förband förbundit förbind! förbinda verb ciam| panmun la| lova, förplikta sig förbjuden [förbj'u:den] förbjudet förbjudna adj Aki ciangtan sa ahi| aki phal lo a hi| inte tillåtenförbjuder [förbj'u:der] förbjöd förbjudit förbjud! förbjuda verb kham| hihloh/zatloh ding kham| phal lo| inte tillåta, vägraförblir [förbl'i:r] förblev förblivit förbli(v)! förbli(va) verb aom lai | a cian| atang lai| fortfarande vara, fortsätta att varaförblöder [förbl'ö:der] förblödde förblött förblöd! förblöda verb si luang in si| a sih dong a siluang| blöda till dödsförbrukar [förbr'u:kar] förbrukade förbrukat förbruka(!) verb zang(na khat ih hih theih nang a ih zat)| zat| göra av med, slita ut; konsumeraförbund [förb'un:d] förbundet förbund förbunden noun ki lawmtat na| ki pumkhat na| khat leh  khat ki theih na| förening av organisationer förbränner [förbr'en:er] förbrände förbränt förbränn! förbränna verb kang to| asan na lam ah kuang to| bränna upp förbättring [förb'et:ring] förbättringen förbättringar noun khantoh na| picin semsem na| åtgärd för att göra något bättrefördel [²f'ö:r_de:l] fördelen fördelar noun amet| aphat tuam na| lamkhat manlan na| det som gynnar någon fördelar [för_d'e:lar] fördelade fördelat fördela(!) verb khen| khenkhia| dela upp, sprida fördom fördomen fördomar noun gum| uppfattning som inte har något sakligt stöd, förutfattad meningföre [²f'ö:re] prep sung in| khiang ah| anai ah| ma in| hun masa in| mai ah| framför, innan förening [för'e:ning] föreningen föreningar noun ki pawlna| organisation med en viss verksamhet förening [för'e:ning] föreningen föreningar noun gamna| khat leh khat gawmkhawp na| ämne som består av två eller flera grundämnen (chemical term)föreställning föreställningen föreställningar noun hihna| hihdan| lasak na tawh thapiak na| framförande på  scenföreställning föreställningen föreställningar noun ngaihsut na| muhna| tanke, idéföretag [²f'ö:reta:g] företaget företag företagen noun company rörelse, firmaföretar[²f'ö:reta:r]företog företagit företa(g)!företa(g)a verb aman siang dong sem| a met lunggulh na tawh sem| often reflexive göra företeelse [²f'ö:rete:else] företeelsen företeelser noun thupiang| alamdang thupiang khat| något som finns (mostly used about something abstract)

företräder [²f'ö:reträ:der] företrädde företrätt företräd! företräda verb tungtawn| tang a hih sak| representeraförfader [²f'ö:rfa:der] förfadern förfäder noun khanglui mi| nam| person som man härstammar ifrånförfalskar [förf'al:skar] förfalskade förfalskat förfalska(!) verb tei| van khat a tatak lim dan a tei| tuh| kopiera (ett original) för att lura någonförfar [förf'a:r] förfor förfarit förfar! förfara verb bawl|sem| gel| handla, agera författar författade författat författa(!) verb laiat| at| skriva (skönlitterär) textförfattare [förf'at:are] författar(e)n författare författarna noun laiat sia| person som (yrkesmässigt) skriver längre texter (especially fiction)förfärlig [förf'ä:rlig] förfärligt förfärliga adj. Anak gol mahmah ahi| alauh huai| anasia mahmah ahi| som väcker förfäran (also generally used as an intensifier) för... sedan adv abei sa hun in| nung kum deuhmah in|förhandlar [förh'an:dlar] förhandlade förhandlat förhandla(!) verb ki kum| aman sit| överlägga för att nå en överenskommelse förhandling förhandlingen förhandlingar noun ki kupna| överläggning för att nå en överenskommelseförhöjer [förh'ö:jer] förhöja förhöjde förhöjt förhöj(!) verb khan| aman khan| sang sak| öka, ge större intensitetförklarar [förkl'a:rar] förklarade förklarat förklara(!) verb hilhcian|gen|athei khat in a thei lo khat tung ah gen| beskriva (något) så  att man kan förstå detförklarar [förkl'a:rar] förklarade förklarat förklara(!) verb genkhia| theisak| säga, påstå förklaring [förkl'a:ring] förklaringen förklaringar noun hilhcian na| begriplig beskrivning (av något)förklaring [förkl'a:ring] förklaringen förklaringar noun genkhiatna| uttalandeförklarlig [förkl'a:rlig] förklarligt förklarliga adj. Aki hilh thei| a kitel thei| som kan förklaras, naturligförkläde, -t, -n, -a noun anhuan ciang a ki zang puan namkhat| ett slags skyddsbeklädnad (also of a person who protects another's virtue) förkortar [förk'år_t:ar] förkortade förkortat förkorta(!) verb tomsak| tomlak| göra kortare, dra ihopförkortning [förk'år_t:ning] förkortningen förkortningar noun tomlakna| tomsakna| det att förkorta; förkortat ordförkunnar förkunnade förkunnat förkunna(!) verb hunzang| siasem| genkhia| uttala sin mening offentligt (något högtidligt)förkyld [förc'y:ld] förkylt förkylda adj. A namtui| a nasi| snuvigförlamad [förl'a:mad] förlamat förlamade adj. Lam apai thei lo| a khezaw| som inte kan röra sigförlorar [förl'o:rar] förlorade förlorat förlora(!) verb mang| lel| si| sum (metlo) inte vinna, bli besegrad, bli av med, mistaförlovad förlovat förlovade adj a ki ciam sa| a ki thukim sa| utlovad , som har förlovat sigförlovar sig [förl'å:var_sej] förlovade förlovat förlova(!) verb ki teng ding ci a ki thukim| a kidong sa| ingå  förlovningförlåt noun thumna| maisakna|phalna| ursäkta!förlåtelse [förl'å:telse] förlåtelsen förlåtelser noun theihsiam na| maisak theih na lungsim| ursäkt, överseende (med fel)förlåter [förl'å:ter] förlät förlåtit förlåt! förlåta verb thum| maisak| ursäkta, överse medförlänger [förl'eng:er] förlängde förlängt förläng! förlänga verb sausak | peh|kai| göra längre (in time and space) förmedling [förm'e:dling] förmedlingen förmedlingar noun tang adin sak na zum|

inrättning som förmedlar; mäklandeförmodligen [förm'o:dligen] adv. Upmawh huai| antagligen, troligenförmyndare [förm'yn:dare] förmyndar(e)n förmyndare förmyndarna noun hong cing/kem te| person som är utsedd att sköta ekonomin etc för en omyndig personförmåga [förm'å:ga] förmågan noun hihtheih na| pian pih khuak pil na| kapacitet (att göra något)förmån  [²f'ö:rmå:n] förmånen förmåner noun phatuamna|meetna|hamphatlawhna|hamphat lawh| fördel; nytta  förmår  [förm'å:r] förmådde förmått förmå(!) verb sang|guang|vanzo| hihzo| vara istånd attförmår  [förm'å:r] förmådde förmått förmå(!) verb hansuah, thuzawh, hanthawn, zol bawl övertala ,förmögenhet [förm'ö:genhe:t] förmögenheten förmögenheter noun hauhna, van leh nate tampi neihna kapitaltillgångarförnamn [²f'ö:r_nam:n] -et, -, -en noun min masa| atam zaw aki sap na min| dopnamn förnekar [för_n'e:kar] förnekade förnekat förneka(!) verb nial|sell| athu sanglo| hisalo| bestrida (ett påstående)förordar [²fö:r'o:r_dar] förordade förordat förorda(!) verb huh, athu genpih, mi khat ngaihsutna huh a genpih rekommendera (of suggestions or of people)förorenar [²f'ö:rore:nar] förorenade förorenat förorena(!) verb ninsak| smutsar nerförorening [²f'ö:rore:ning] föroreningen föroreningar noun sianlohna| asiangtho lo nate/vante| nedsmutsning; nedsmutsande ämneförra [²f'ör:a] förre adj abeisa hun ahi| tuma in| förutvarande; tidigareförresten el. för resten [för'es:ten] adv bektham lo in| gen kizom lo in|zong| för  övrigt, dessutomförråder [för'å:der] förrådde förrått förråd! förråda verb masak| khiam| genom svek göra något käntförråder [för'å:der] förrådde förrått förråd! förråda verb lehbawl| genom svek utlämna (någon el. något) till fiendenförsakar [för_s'a:kar] försakade försakat försaka(!) verb nusia|paisan|kikheel|gamtatna lui nusia|nial khia avstå  ifrån, (upp)offra förser [för_s'e:r] försåg försett förse(!) verb huh na pia|guan|van pia| utrustaförsiktig försiktigt försiktiga adj Kidawm tak in| ki dawm sa in| aktsam, varsamförsitter [för_s'it:er] försatt försuttit försitt! försitta verb peng|pel| neumuh|a hun laplo| missa (genom att inte handla), försumma förskingrar [försj'ing:rar] förskingrade förskingrat förskingra(!) verb zangkhial| ahi lo lam ah leh lak| ol ngaihsut| göra av med pengar som man har fått ansvar för, förslösaförskingring [försj'ing:ring] förskingringen förskingringar noun zatkhial na| pai khelh na| gamta khelh na| ol ngaihsut na| det att förskingraförskingring [försj'ing:ring] förskingringen förskingringar noun gampua lam| gamdang| område långt från hemmiljönförskola [²f'ö:r_sko:la] förskolan noun muchu sang| naupang kumcing nai lo te sang| gemensamt namn på  daghem och deltidsgrupp (lekskola) för barn under skolåldernförskräcklig förskräckligt förskräckliga adj. Alauh huai| som väcker skräck (även som allmän förstärkning)förslag [för_sl'a:g] förslaget förslag förslagen noun na khat peuhpeuh nget na|ngaihsut na pia| ngaihsut sak| idé, plan försover sig [för_s'å:ver_sej] försov försovit försov! försova verb sawt lum| sova för länge

först [för_s:t] adv amasa in| aki pat tung in| främst, längst fram, i början; tidigastförsta februari noun February kha ni khat ni|förstånd [för_st'ån:d] förståndet noun kidop theih na| telbaih na| förmåga att förstå förståndig [för_st'ån:dig] förståndigt förståndiga adj Ngaihsut na khuak anei| angaihsun thei| klok, förnuftigförstår  [för_st'å:r] förstod förstått förstå(!) verb tel| begripa innehållet i ett språkligt meddelande el. en handling försvar [för_sv'a:r] försvaret noun dalna|kidalna| thumna ( thukhen zum)motstånd mot angrepp försvarar [för_sv'a:rar] försvarade försvarat försvara(!) verb dal | panpih( thukhenzum)|skydda, kämpa för försvarare [för_sv'a:rare] försvarar(e)n försvarare försvararna noun ong gum pa/nu| thukhen na mun a mawh nei te tang ding a a thumsak nu/pa|jurist som inför domstol försvarar en person som misstänks för brott; försvarsadvokat försvars|advokat [²för_sv'a:r_sadvoka:t] see: försvarare försvarsminister noun  auk pipa| adal pipa| a kemcing pipa| försvinner [för_sv'in:er] försvann, försvunnit, försvinn!,försvinna verb mang| mangthang|muhtheih nawn lo|komma bort, inte synas till  försvårar [för_sv'å:rar] försvårade försvårat försvåra(!) verb hamsa sak| ki nawk sak|göra svårare försäkran [för_s'ä:kran] försäkran försäkringar noun genzaakna|thu genzaakna|taangkonapåstående om att något är sant, löfte, bedyrande försäkring [för_s'ä:kring] försäkringen försäkringar noun kaamsiatna atuah leh sum ngah theih dinga kiciamna|överenskommelse om ersättning vid skada eller olycka etc försäkrings|bolag [²för_s'ä:kringsbo:la:g] -bolaget -bolag -bolagen noun kaamsiatna atuah leh sum ngah theih dinga kiciamna company|bolag där man kan teckna privata försäkringar försäkrings|premie [²för_s'ä:kringspre:mje] -premien -premier noun piakkhong, mailam a meetna ding etna hang a akipia sum| angeina ban a kipia sumavgift för en försäkring försäkrings|kassa [²för_s'ä:kringskas:a] -kassan -kassor noun kaamsiatna atuah leh sum ngah theih dinga kiciamna zum|myndighet som sköter alla socialförsäkringar (t ex sjuk- och föräldraförsäkring, folkpension och ATP) försäljare försäljar(e)n försäljare försäljarna noun vanzuakpa/nu|person som säljer något försändelse [för_s'en:delse] försändelsen försändelser noun vankhak na mun| vangol pipi khak na mun|något som skickas med post eller järnväg etc (gtn- vankhat pen laito ahih kei leh meileng tawh khak na mun) försök  [för_s'ö:k] försöket försök försöken noun hanciamna|ansträngning att åstadkomma något försök  [för_s'ö:k] försöket försök försöken noun sinna| ki sinna|(natur)vetenskaplig undersökning, experiment

 försöker [för_s'ö:ker] försökte försökt försök! försöka verb hanciam|anstränga sig att åstadkomma något försörjer [för_s'ör:jer] försörjde försörjt försörj! försörja verb huh|huhna pia|ansvara för uppehälle för försörjnings|plikt [²för_s'ör:jningsplik:t] -plikten noun thukhun(upadi) tawh ki zui a zi leh ta vak nading a ih ngah sum/van| skyldighet att försörja någon (t ex minderåriga barn) som man har vårdnaden omförtalar [för_t'a:lar] förtalade förtalat förtala(!) verb ahoih loh na gen| ahoih loh na thu gen| tala illa om, baktalaförtar sig [fört'a:r_sej] förtog förtagit förta(g)! förta(g)a verb  uangtat| na gen mahmah| gimthuak| often with the negative överanstränga sig förteckning [för_t'ek:ning] förteckningen förteckningar noun siazian| sazian guanna| ciaptehna bawl| skriftlig uppställning, register, listaförtegen [fört'e:gen] förteget förtegna adj. Thusim nei nuam|thusim anei thei| athu aki cian lo| som inte vill yttra sig, tystlåtenförtjust över förtjust förtjusta adj. Alungkim huai| adeih huai| glad och nöjd (även "förälskad")förtroende [för_tr'o:ende] förtroendet noun upna| thumaan na|muanna| övertygelse att man kan lita på någon el. Någotförtunna verb pasak|pansak| aman kiam sak|förtvivlad förtvivlat förtvivlade adj Lungnuam lo| lamet na aom lo| utan hopp, djupt olycklig; hopplös förtydligande [för_t'y:dligande] förtydligandet förtydliganden förtydligandena noun hilhcian na| klarläggande tillägg förtär  [för_t'ä:r] förtärde förtärt förtär! förtära verb ne| äta, intaförtöjer [för_t'öj:er] förtöjde förtöjt förtöj! förtöja verb tembaw ki nga| lägga fast (en båt) med repförut [²f'ö:ru:t] adv amasa lam in| atunglam in| förr, tidigareförutom [²för'u:tåm] prep. Loin(gtn- amah lo in) utom, med undantag avförvar [förv'a:r] förvaret förvar förvaren noun kepcing na| dalna| placering på  säkert ställeförvarar [förv'a:rar] förvarade förvarat förvara(!)verb kemcing| a muan huai na mun khat ah koih/seng| placera på  säkert ställeförvånad [förv'å:nad] förvånat förvånade adj a lamdang| (gtn- mikhat ama up bang lo in hoih/sia zaw) häpen, överraskadförvånar förvånade förvånat förvåna(!) verb lamdang sak| göra häpen, överraskaförälder [för'el:der] föräldern föräldrar noun nu leh pa(pian na nu leh pa) mostly in the plural mamma eller pappaföräldra|penning [²för'el:drapen:ing] -penningen noun nu leh pa huhna sum| huhna sum| ersättning från försäkringskassan för vård av barn i samband med barnfödsel eller adoption samt tillfällig vård av sjukt barnförälskelse [²för'el:skelse] förälskelsen förälskelser noun itna|ngaihna| det att vara förälskad; person som någon är förälskad iförändrar [för'en:drar] förändrade förändrat förändra(!) verb puah pha| khel| ki khek| ändra, förvandla föser [f'ö:ser] föste föst fös! fösa verb motor hawl| sawn| driva framför sig fötter [f'öt:er] see: fot noun khe atam tawh lawh na|

gaffel(g´af:el) gaffeln gafflar noun siik-keu kaa Redskap att äta med som har två eller flera spetsar fästa vid ett skaffgala (g´a:la) galan galor noun pawi | pawibawlna | pawi pi

(stor och fin) föreställning el. Fest galen (g´a:len) galet galna adj. lungsim kicing lo | mi hai/ mi cingtak lo själsligt sjukgalen(g´a:len) galet galna adj. khilhna | aman lo | akilawm lo | paizia ahi lo/akituak logaller (g´al:er) gallret galler gallren (el.gallerna) noun sik tawk akibawl daina/ kuang ett slags stängsel av spjälor eller stänger sik ling/huang | sik leng/daigalär (ga´ä´r) galären galärer noun gunkuang hawtna tawh aki hawt gunkuang fartyg som framförs av fångar och slavar (historical) mi/van ten na gunkuang golgam (ga:m) gamen gamar noun muu-vasa namkhat asätande rovfågel av familjerna vulturidae och cathartidaegammal (g´am:al) gammalt gamla:komp: äldre äldst adj. khangham | kum tam som har en viss ålder.som har hög ålder;som har existerat längeganska (g´an:ska) adv alai hawl ( alua lah hi lo alo lua lah hi lo) någorlunda, rätt så,tämligengenväg el.ginväg(j´e:nvä:g)genvägen genvägar noun lam-dawt | lam nai | lam tom kortare väggapar (g´a.par) gapade gapat gapa(i) verb kaamka | kaamka be-ba öppna munnengapar(g´a:par) gapade gapat gapa(i) verb awn´g | kapkhia beba |awng khia beba ropa,skrika (på ett störande sätt)garage –t-,n noun mawtaw koihna | mawtaw gu-dawn byggnad eller lokal för bilparkeringaranti(garant´i) garanti(e)n garantier noun ahoihna (Aa mah khan)|sawt vei aki man nang Ann mah khan löfte om ersättning,särkerhetgardin -en, er,- na noun pa den puan | paden tung aa ki khai puan deina förhänge (för fönster)gas (ga.s) gasen gaser noun daat khu | gas luftilknande ämnegas (ga:s) gasen noun khakkhia | khak khiat tunggas (ga:s) gasen gaser noun mawtaw liva | set ii hatna len/kep theina (control) na (pedal som styr)bränsletillförel till en motorgaskäll dat khuksunggaspedal (substantiv) li-va (gtn. Mawtaw aha sakna leh a hatna khiapna (liva) (pedal som styr)bränsletillförsel till en motor och medelst viken man ökan ellereeraliserar ( miskar hastigheten ( i amerikansk engliska också gas pedal)gata (g´a:ta) gatan gator,-na noun lampi väg i en tätortgat|lykta - lyktan – lyktor substantiv. Lam mei | lam mei tang/vang belysning på gata etcgav (ga:v) see geger (je:r) gav gett (el.givit) ge(i) (el.giv!giva) verb pia | nusia överlämna (som gåva,som betalning),räckagem (ge:m) gemet gem gemen noun laidal teepna | lai kilhna pappersklämmagemensam (jem´e:nsam) gemensamt gemensamma adj. apiang ngei denzel | ahi den thu/kei som tillhör flera, allmän, ömsesidig ahi den | apiang ngei den| pongman ahi khatgen (je:n) gent gena adj. Tom(sang lo) |ngiam | thumaan | ci-tak kort,rakgenast (je:nast) adv. Pah (hih pah, pia pah)| khawl/ngak cih omlo | hihpah/tawm vei sung kal aa omedelbart, ögonblickligengenerad generat generade adj. maizum| zahtaak | maizum hang aa om dan ding haksa saa förlägen,besvärad;skamsengeneraliserar (sjeneralis´e:rar) generaliserade generaliserat generalisera(i) verb ahuam aa lakhia dra allmänna slutsatser (från enstaka fall) genpak na | gen khiat pakgenerös(sjener´ö:s) generöst generösa adj. kihelthei kim | deihsakna/hehpihna nei | piak khia nagenom (j´e;nåm) prep. Alangkhat pan langkhat ah | apatna pan atawp dong |ngawkna/kantan na in på ena sidan (av något) och ut på den andra,från den ena sidan andra,igenomgenomför (j´e:nåmfö:r) genomförde genomfört genomför! Genomföra verb hih/sep khiana ngiat utföra,realisera genomförande hih/sep khia zo , tangtungsak zo,piang zo

medeltalgenomträngande (j´e:nåmtreng;ande) adj. a ging veva | en gega | en gelgal som tränger igenom alla hindergentemot (j´e:ntem:t) prep. Tawh kisai| paa na kisai na |kian ah, kian pan i förhållande till, emot lai khak na sung ah ki nai na, ki itna pulak khiageografi (jeograf´i) geografi(e)n noun leitung tawh kisai läran om bebyggelse (och näringar etc) på jordytanger gav gett (el. givit) ge(i) (el.giv!giva) verb pia | pia khia överlämna (som gåva,som betalning),räcka (försvagat”presentara,ta fram)ger efter (je:r´ef:ter) gav gett (el.givit)ge(i) verb lungkia |ki lelsak |lel ge vika, foga sigger igen (je:rij´en;) gav gett (el.givit)ge(i) verb pia kik |thuk kik |hih kik återlämna;ge lika för lika, hämnasger med sig (je;rm´e;(d)sej) gav gett (el.givit) ge(i) verb lungkia |lel acceptera något (efter påtryckning), foga sigger sig (j´er_sej) gav gett (el.givit)ge(i) verb kipelh | ta´n/hih ta´n | nu sia | khahsuah kapitulera ,ge uppger sig av (je:r_sej´a:v) gav gett (el.givit( ge (i) verb pai khia | nu sia avlägsna sig, ge sig ivägger sig på (je;r_sejp´å) gav gett (el. givit) ge (i) verb do | langbawlna in lai tawh at leh gen khia anfalla, angripager sig till (je;r_sejt´il;9gav gett (el. givit)ge (i) verb akipan tung | suan/vawh | kipan börja, ta sig förger upp (je:r´up) gav gett(el.givit)ge(i) verb nusia |lungkia | pia/ap khia | ta´an kapitulera,anse (saken) förlorad lai khen(bawl) in hawmkhia | thuzasak khia/tangko låta pulicerageting( j´e;tning) getingen getingar noun lungno namkhat stickande,gul-och svartrandig insekt av släktet vespidaegiffel (g´if:el el.j´if:el) giffeln gifflar noun kha phel lang | kha phellang lim dan/apua litet bröd i form av en halvmånegift (jif:t) gift gifter noun guu(sih theina guu) | lauhuaina tawhakidim/akituacip skadligt el. hälsofarligt ämnegift (jif:t) gift gifta adj. Innkuan pih nei | zi nei /pasal nei som har ingått äktenskapgifter sig (j´if;ter_sej) gifte gift(i) gifta verb kiteng | pumkhat suak | nupa suak få en man eller hustru;ingå äktenskap; vigas vid zuthawlpia in kitenggill (jil) gillt gilla adj. thu leh lai tawh kituak/kihual | santak/sanhuai| thudikna giltig (archaic or legal)gillar (j´il:ar) gillade gillat gilla(i) verb diksa/hi sa/deih | lungkim na | san zawhna/deihna tycka om, uppskatta; godkänna deih | thupi sakna | thukimna | hoihsakna |phalnagilatig (j´il:tig) giltigt giltiga adj. thu leh la taw ah kithuak/kihual| santak/sanhuai| thudikna | amn som gäller, gångbär,laglig ahi taktak | aki cian taktak | a kip taktakgipsar (jip:s) gipsen gipser noun palaster(ana tuamna)| ngulkeu na puansia | adalna (inn khum) vitt, lätt ämne som man kan form när det är fuktigt och som är stelt och hårt när torktgipsar (j´ip:sar) gipsade gipsat gipsa(i) verb lägga om med gipsförbandgiraff (sjir´af) giraffen giraffer noun sa ngawng sau fläckigt djur med lång hals av släktet Giraffagissar (j´is:ar) gissade gissat gissa(i) verb um/up mawh uttala sig utan att känna fakta,tro,förmodagitarr (jit`ar) gitarren gitarrer noun mawtaw gia ett misikintrument med strängargiv (ji:v) given givar noun phe hawm | van pua in zuak | zuak ding lei ding ki thukim na utdelning (av spelkort)giver se gergivetvis (j´i:vetvi:s) adv. aman taktak | ahi taktak | aki langkhia naturligtvis angeina lian | angeina bang kuamah bawl tawm ahi lo gjuter (j´u:ter) göt gjutit !gjuta verb lawn khia | lawn | pongtuan in belh /la khia låta (mjuk el.flytande massa) stelna i en form bua | buak suk/khia | sung in bawltawm

glad glatt, glad adj. nuam | lungdam upprymd och tillfredsställdglapp (glap:) glappet glapp glappen noun tawlnga | lungnuam kipaak | kimawl | liimlak mellanrum på grund av dålig passformglas, -et-,-en noun manhai kärl av glass (el.liknande material) att dricka urglas|bruk (gl´a;sbru:k)-bruket-bruk-bruken noun man huan na setzongpi | man bawlna mun fabrik där man tillverkar glasglass,-en,ar,na noun zikhe moh | tuikhal tawh akibawl moh maträtt av frysta mjölkproduktor o dylglasögon (gl´:sö:gån)-ögonen noun mit limlang (miat man) plural slipade glasskivor som ger bättre synglider (gl´i:der) gled glidit glid! Glida verb kikhin litlit | set neilo van leng hawl/tung tuang röra sig långsamt och jämnt;slinta tuuk-in taihkha | ki taal in pukglor (glo:r) glodde glott glo(i) verb en gega | en gemgam | en lemlam (informal; pejorative) kamka heuhau sa in en | en giugauglosa (gl´osa) glosan glosor noun laimal enstaka ord vid inlärning av främmande språkgläder (gl´ä:der) glade glatt gläd! Glädja verb lungnopna | lungdam sak |ki-paak göra glad lung kim/dam sak | ki-paak , nuamgläder sig (gl´äder_sej) gladde glatt gläd! Glädja verb ki lung dam/nuam sak | nuam/ki-pak vara glad; jublaglömmer (gl´öm:er) glömde glömt glöm! Glömma verb mangngilh | phawtkha lo | kiciat lohna inte minnas,förlora ur minnet ; försumma zahtak bawl lo | zahtak dawn loglömsk (glöm:sk) glömskt glömska adj. mangngilh thei baih | mangngilh som lätt glömmer, tankspriddglömska glömskan subst. mangngilh dåligt minne; bortglömdhet , förbiseende ciaptehna lungsim hoih lognider (gn´i:der) gneg gnidit gnid! Gnida verb nawt/kiat / taih |kiat khia gnugga, gno , strykagnistrar gnistrade gnistrat gristra verb lungsim manlang | tang dildel/deldal | tang vat ge ifrån sig gnistor , spraka ,blixtragnolar (gn`o;lar) gnolade gnolat gnola(i) verb khuai ham bang aa ham den | muk cip-cip småsjunga, nynna lasa hiauhiau | ging vuvu | a naam hoih lo | ahoih lo naamgnäggar (gn´eg:ar) gnäggade gnäggat gnägga(i) verb ham (sa kol) | sakol hawm in ham låta som en hästgnäller gnällde gnällt gnäll! Gnälla verb taau(thum) | ka-ap ngaungau (kap) klara, jämra siggod el. vard. Go (go:d) gott goda adj. hoih | siam /kivaa comp.:nbetter, bestn bra, fingodis (g´o:dis) godiset noun cikhum pum | muamkhum |chuchin(thangkhuai pum) godsaker, sötsakergod|känner (g´o:dcen:er)-kände-känt-känn!känna verb deihna tak tawh sang |sang/sim acceptera ,godta, auktoriseragod|tar (g´o:dta:r)-tog-tagit-ta(g)!-ta(g) verb diksa/hoihsa |thukim |sang godkänna, accepteragolf (gål:f) golfen golfer noun gauh(golf) tangsat kimawlna dan ett bollspel med klubba och liten boll som ska slås med ett håll i makengolf (gål:f) golfen golfer noun tuipi | tui li pi vik, buktgolv (gål:v) golvet golv golven noun sual (Inn sual) den yta som man står el. går på i ett rumgolvar (g´ål:var) golvet golvade golvat golva (i) verb sual dawh/phah |tuum paai/puk slå ner (så att han faller till maken)gom (gom) gommen gommar noun dangtawng(kamsung) tawng munhålans takgorilla (gor´il:a) gorillan gorillor noun vompi (gaw zi la kici)| zawngkuh pi den största människoapan Gorilla gorillagott ( gåt;) see godgrabb (grab:) grabben grabbar noun naupang no (pasal no)

poikegrafik (graf´i;k) grafiken noun limsuaih |limsuaih siamna konstarter i vilka bilder framställs i många examplargram (gram) grammet gram grammen noun gram (kilogram khat i seh 1000 suah seh 1 tawh akikim gihna en viktgrammatik (gramat´;i:k) , en, er noun laigual | laimal gualh dan (lärabok i) språkläragrammofon (gramof´å:n) grammofonen grammofoner noun dalpau(nidang lai aa) ketset skivspelaregrammofonskiva,-n,-or,-na noun dalpau| khui skivspelaregran (gra:n) granen granar noun taakkung (ateh zum) takkung namkhat barrträd av släktet Piceagrann grat granna adj. nasia/ hoih/thupi/| thupi zeizai| nopci ziahzuah vacker, snygggrann subst. Neu, malneu | maltawm |tawm logranne (gr´an;e) grannen grannar noun Innveng | vengte´| nuntak dan neih leh lam ki bang mite´ en av två el. flere person som bor nära varandragranskar (gr´an;skar) granskade gran skat granska(i) verb hoihtak sittel | gensia/ahilo lam ah gen noga undersökagratis (gr´a;tis) adv. Amawkna in ngah ( akhawn khawng)| man nei lo utan att det kostar något, till skänks, frittgrattis (gr´at;is) interj. Pahtawi (pahtawina kammal) gratulerar!gratulerar (gratul´e:rar) , de, t ,gratulera (i) verb pahtawi| nuam/lungdam in pahtawi lyckönskagrav (gra;v) graven gravar noun ha´n ( misi phumna han) plats i marken där en död är begraven; brett dikegravar /gr´a:var) gravade gravat grava(i) verb athukna ding in um (diah) |cii tawh diah(um) tillaga (fisk) genom sockersaltning och lätt pressninggravid (grav`i:d) gravida adj. gai/ nau-paai /nau nei med barn, havandegrekisk (gr´e;kisk) grekiskt grekiska adj. Greek ( ga lik) mi | greek mi nam som är från el. avser Greklandgren grenen grenar subst. Singhiang | ahiang | akaa (sing ka) sing meng grov kvist (på träd)grep el. grepe (gre:p) grepen grepar noun buhkung khawp/lakna cia´ng (thal), kangkui grävreskap som ser ut som en gaffelgrepp greppet greppen sudst. Hum (hu-um cip)| khuttawh hum/mek cip tag (med fingrarna etc)(bildligt ”angreppssät,metod”)gripande (gr´i:pande) adj. dipkuat huai | nakpi tak lungsim linglawng in sukha rörandegriper (gr´i;per) grep gripit grip!gripa verb man(len)| man(kai)|man(khia) | kem ta,fatta, hugga tag i man(hum)| mangris (gr´i;s) grisen grisar noun vok svingroda (gr´o.da) grodan grodor noun ui phuk kräldjur tillhörande klass Amphibia el släktet Ranagroda (gr´o:da) grodan grodor gitlohna/hansan na pan khilhna | nakpitak aa khilhna dumhet, blundergror (gro:r) grodde grott gro verb (atang pan) po khia | po/ dawk khia börja växa, komma upp, spiragrossist (grås´is:t) grossisten grossister noun khatkhat in zuak | khat kia | khat bek (pum khat bek) grosshandlaregrotta grottan grottor subst. kawhawm (leisung) | lei nuai avang| suangkua hawm sung rum i berg, håla grov (gro:v) grovt grova; komp; grövre grövst adj. gik | sah|thau| hat | mipi tung ah zuakkhia tjock, kraftig, bastantgrov (gro:v) grovt grova; komp;grovre grövst adj. gamtat |gitloh tat | ta/hih vatvat skrovlig, ojämn;inte finfördelad, inte bearbetad akikim lo | ahaksa akhaua

grov (gro;v) grovt grova;komp;grovre grövst adj. hi hithiat in,thuk in zai | thupi sim/ngaihsut stor, betydande; allvarlig (general intensifier) hoih lo/ sialua | thau luagrund (grun:d) grunt grund adj. dai (thuk lo) | athuk lo adai inte djupgrund (grun:d) grunden grunder noun ataw phah |abul |ataw underlag, bottengrund (grun:d) grunden grunder noun athu (thu) | ahang orsak, anledninggrund (grun:d) grundet grund grunden noun sehnel(piaunel) |sehnel skär, rev, gynnagrundar grundade grundat grund(i) verb kipan | lam/phuan| apatna inrätta ,startagrundare aphuankhia te´| alam khia masa te | ahih khia masa tegrund|läggande (gr´un;dleg:ande) adj. akipatna pi |amasa lam teng anuai lam/phah| ahi lo thei lo aa kisam huvudsaklig, fundamental,elementär, primärgrus (gru:s) gruset noun suang khal |sehnel khal grov sandgrund|skola (gr´un:dsko:la)-skolan noun kum 7 pan 16 sung sin/kah loh aphamawh sang lai nioårig obligatorisk skola för barn som är mellan 7 och 16 gamlagrupp (grup;) gruppen grupper, na noun pawl (group) |pawlpi | a phuaih samling person som hör ihopgruva (gr´u:va) gruvan gruvor noun leisung(dum sung)| suang mei hawl ki lakna lei/dum sung ställe där man bryter malm etcgruvarbete leisung nasem te | apuak khamthei nasem tegruvar sig (gr´u:var-se) gruvade gruvat gruva(i) verb nak lau mahmah | ki lat veva oroa sig (för något som ska hända) lau khawl mahmah |ki lat khawl mahmahgrymtar (gr´ym:tar) grymtade grymtat grymta(i) verb vok ham bang aa aging/aw låta som gris (figuratively,nmutter,murmurn)gry (gry:r) grydde grytt gry verb phalvak(zingsang tung)| ni thak kipan ljusna , bli dag khuavak ding kipan | khuavak tunggrå ( grå:) grått grå (el.gråa) adj. samkang | meikhu zawng(mel) färgad som askagrå (grå;) grått grå (el. gråa) adj. ciimtak huai | ciimhuai dyster, mulengrånar ( gr´å:nar) grånade grånat gråna verb samkang ta |avom philphel mel få grått hår;bil gammal och grågrå|sparv (gr´å:spar:v)-sparven-sparvar noun kawlgit bu (vasa) den lilla fågeln passer domesticusgråter (gr´a:ter) grät gråtit gråt! Gråta verb kaap | kap fälla tårargräddar (gr´ed:ar) gräddade gräddat grädda(i) verb alumpia | sa mahmah | moh pho/kang baka i lugn eller panna awng | huangrädde ( gr´ed:e) grädden noun bawngnawi tawh akibawl moh det feta på mjöikengräl (grä:) grälet gräl grälen noun ki thu tuak lo | ki kamtam | kitawng starkt irriterad diskussiongrälar (gr´ä:lar) grälade grälat gräla(i) verb ki thu thuak lo | kitawng | mawhsak nang zong vara inblande i grälgrälar (gr´ä:lar ) grälade grälat gräla(i) verb buai(kitawng)| hawl mang/khai | tai(awng) skälla på läxa uppgräns (gren;s) gränsen gränser noun adawn | gamgi | gamgi dung skijelinjegräs (gr´ä:s) gräset gräs gräsen noun lokung| lopaa kung växt av familjen graminesae (also of grouping of similar plants)gräslig gräsligt gräsliga adj. hoihlo/sia/nasia| patauhna/lungsim linglawng hemsk,ohygglig,förskräcklig;mycket fulgräs|matta (gr´ä.smat:a) –mattan- matto noun lopaa markyta med krtklippt gräsgräver /gr´ä:ver) grävde grävt gräv! Gräva verb tokhia | leisung to khia | zong (na zong) kasta upp jord;göra grop i marken (also) used figuratively)

gräling (gr´ä:vling) grävlingen grävlingar noun Ui tawh ki bang Vok tawh kibang ganhing rovdjuret Meles melesgrön (grö;n) grönt gröna adj. a eng(mel)adu-um färgad som färskt gräs, omogen; oerfarengrön|sak (gr´ö:nsa:k)-saken-saker noun mehteh mehgah (An the) mostly used in the plural födoämne från trädgården (sallad, tomat etc)grönsaksdisk, -en,-ar,na noun mehteh mehgah koihna mun tuam gubbe (g´ub:e) gubben gubbar noun putek |U ham | palik Ulian gammal man ,gamling (also used informally of men in general)gud (gu:d) guden gudar noun Pasian | mihing khengval mi | dawipasian de kristnas gudguds|tjänst – tjänsten- tjänster subst. kistian BiakInn ah kikhawp hunbawlna offentlig ceremoni i kyrka, andaktguide (gaj:d) guiden guider noun a maikai | lamlak |n lamlahna thukhaam vägvisare, reseledare gul (gu;l) gult gula adj. anaipaak (mel) färgad som guldgula ( gu:l) gult gula adj. anaipaak vante´ | van anaipaak te´gula (gu:la) gulan gulor noun Aktui ciik det gula i ett äggguld ( gul:d) guldet noun khaam (suai) | kham(suai mel) en dyrbar gul metallguld (gul:d) guldet noun kham(suai) tawh kibawl pahtawina förstanpris (i sport), guldmedaljguldsmed Kham(suai)tawh na alem/ abawl teguldmedsaffär kham(suai) kizuakna sai | suai saigulling (g´ul:ig) gulligt gulliga adj. lunglutna/lung gulhna | ngaihsut khiatna lung sim hoih khum rar, söt (mostly used by women)gunst (gun:st) gunsten gunster noun hehpihna |deih/kisapna | maibiak välviljagurka (g´´ur:ka) gurkan gurkor,- na noun tangmai gah | tangmai gui (frukt av) grönsaksväxten Cucumis sativusgyckel (j´yk:el) gycklet noun kipah na | ki ciamnuihna | ciam nui elakt skämt (riktat mot någon),driftgymping (j´ym:ping) gympingen noun pumpi ci leh sa cidam nang tatsut tattohna(lih cian khan)|laam motionsgymnastik till musikgymnasium (jym:ping) gympingen noun sang tan 8 ciang bang aom sang gymnasieskolagynnar (j´yn:ar) gynnade gynnat gynna(i) verb phattuamna ngah | metna ngah hjälpa, främja, favorisera phattuamna bawl |huh/panpihna går (gå:r) gick gåt gå(!) verb pai (lampai) |kalsuan| lam siau förflytta sig (till fots) (also,to leave)gånga (gång) gången gånger noun a hun sung/teng | athupi hang aa khawl |ahi pak(zang pak)| tan´g tillfällegångbar (g´ång:bar) gångbart gångbara adj. kikum theih nang lampi ki hong | ki thukim zawh na lungkim |sep/bawl zawhna | ahi/ apiang zo ding gällande, giltiggård (gå:r_d) gården gårdar noun huang |lo | gan khawi na huang bondgård ,lantgård ,egendomgård ( gå:r_d) gården gårdar,-na noun aki-um huang/huan markområde inhägnat av byggnadergår igenom (gå;rij´e:nam) gick gått gå(!) verb sit/en tel | aki lo lam aa gen | ngaihsun pha kik göra en genomgång av, orientera omgår in för (gå:r´in:fö:r) gick gått gå(!) kihel/paa |uk-na /lunggulhna sats pågår med på (gå:mr´e:(d)på:)gick gått gå(!) verb sang/thukim/diksa |hoih| thukim accepteragår ned (gå:r_n´e:d) gick gått gå(!) verb man kiam/niam |ki deih lo | kiam (khang lo) minskagår på (gå:rp´å:) gick gått gå(!) verb om san | hih/sem| hi thei piang thei ( HI)

hålla på , fortsättagår på ( gå:rp´å:) gick gått gå(!) verb a ma´n zah | abei zah | ma´n kostagår upp (gå;r´up:) verb khang | tam semsem | apum gol | ma´n khang/kah ökagår ut över ( gå:r´u:tö:ver) gick gått gå(!) verb phattuamna om lo | aki mang lo drabbagår åt (gå:r´å:t) gick gått gå(!) verb kizang | ki man´g förbrukasgår över ( gå:r´ö:ver) gick gått gå verb khiam/ngiam | khawl | dai khipkhep | mansiang ta sluta, upphöragås ( gå:s) gåsen gäss gässen noun kanglai(va tawt) andfågel av underfamiljen Anserinagåta (g´å:ta) gåtan gåtor noun theihtel nang ham/hak sa | thu sim/eip sim| upmawh sansat något man skall gissa, problem, hemlighetgåva ( g´å:va) gåvan gåvor noun letsong något man får, presentgädda (j´ed:a) gäddan gäddor noun a muksau ngasa nam khat| ngasa fisken Esox luciusgälar (j´ä:lar) noun ngasa huihdiik nagäll gällt gälla adj. nakpitak aging zeza( agin ngaih mahmah) skarp, genomträngandegäller (j´el:er) gällde gällt gälla verb kisai |bulphuhna /phawkna hang | lunggulh handla om,röra,angå, vara giltig,vara i kraftgäng (jeng:) gänget gäng gängen noun pawlpi |munkhat aa om khawm mi/group grupp,ligagärna ( j´ä:r_na) komp:hellre helst adv. lunglut |lunggulh mahmah | lungdam/kipaak tak in med nöje, villigtgärna (j´ä:r-na)komp:hellre helst adv. baih/ol tak in |hoih/uam tak in | haksatna om lo | zelzel/pahpah ofta, lättgärning gärningen gärningar subst. Hih/sep/gel na | a thu |tatdan hekdan omdan handling, verk, dådgäspar (j´es:par) gäspade gäspat gäspa(!) verb huu-sang | eihmutsuang in ki khi-em andas in djupt när man är tröttgäst (jes:t) gästen gäster,-na noun lengla/ leng na´a person som inbjudits att besöka någons hem,främmandegästar (j´´es:tar) gästade gästat gästa(!) verb va hawh | va lengna´/va lengla zel besöka som gästgästfri (j´es:tfri:) gästfritt gästfria adj. leng na/la do siam som gärna tar emot gästergömmer (j´öm:er) gömde gömt göm! Gömma verb eim sim| kuamah gen/thei sak lo | thu sim | bu cip dölja gömmer (j´öm:er) gömde gömt göm! Gömma verb kem( ke-em) cip |siit | koih cing spara, bevaragör ( jö:r) gjorde gjort gör! Göra verb hih | sem tillverka; förfärdigagör av (jö:a.v) gjorde gjort gör! Göra verb hemkhia | ki sawh/su/sai kha lo used in questions placeragör bort sig (jö:rb´årt:se) gjorde gjort gör! Göra verb mi te nuihzak/ ciamnuih /zahpihna ding aa om na uppträda så att man skämsgör om (jör:r´åm:) gjorde gjort gör! Göra verb khatvei hih kik leuleu | khatvei lai göra en gång tiigör sig till (jö:r´åm) gjorde gjort gör! Göra verb ki sathei sak | mi mai ah ki hi sak uppföra sig konstlat (för att behaga någon)gör upp (jö:r´up:) gjorde gjort gör! Göra verb mansak | tawp/khawl sak | atawpna | abei na avsluta, avtalagös (jö:s) gösen gösar noun amuk asau ngasa namkhat | ngasa

hackar (h´ak:ar) hackade hackat hacka(!) verb vat |satphawk | khuak | vat/sat siang bearbeta med hack;sönderdela.göra hackhackar (h´ak:ar) hackade hackat hacka(!) verb genna tawh langpan / mawhsak/mawhsiat alltid kritiserahaglar (h´a:glar) haglade haglat hagla verb notset | muak/dawn | sam(gal sap) falla (som) hagelhalm (hal:m) halm noun buhkung | mangbukkung strå av sädesväxterhalv|fabrikat (h´al:vfabrika;t) -fabrikatet-fabrikat-fabrikaten noun phellang/alang | khenkhat industriproduckt som skall bearbetas-ytterligare ani aa aki bawl/thoh vante´hamnar (h´am:nar) hamnade hamnat hamna(!) verb gungei neh/pai | tuaksuk (händelsevis) komma;bli placeradhamrar hamrade hamrat hamra(!) verb seektawh se-ek | sat | satkham slå med hammare;banka,bulta,dunkahandling (h´an:dling) handlingen handlingar noun (lim- datsian) cih te athu piang taktak | apia´n dan det som händer el. utspelat sig,intrighandling (h´an:dling) handlingen handlingar noun gelna/ngimna | hihna sepna | apia´n nadan det som man gör, gärninghandskas med (h´an:skasme:d) handskades handskats handskas(!) verb hihdan tatdan sep dan hantera;behandla sum lei sum zuak sem | kepcing | gel/ngimna tawhhand|stil (h´an:dsti:l) –stilen-stilar noun khutlam ( lai at) sätt att skriva för handhanterar (hant´e:rar) hanterade hanterat hantera(!) verb gel in uk | thulen tawh kizom behandla;shötahant|verk (h´an:tvä;k) –verket-verk-verken noun khut siamna yrkesmässigt arbete som görs för handhar (ha:r) hade haft ha(!) verb nei | ah om an auxiliary verb used before the supine from of another verb äga;vara försedd medhagel (h´a:gel) hagelt noun guahmal | guah phin | guah zusuk suah nederbörd i from av iskornhagel ( h´a:gel) hagelt noun kap(thau | thau ging | thau piging små blykulor i gevärspatronhaj (haj:) hajen hajar noun sum gu sum khem te´| ahuaiham aduh hawp en rovfisk (av ordningen selachi) med skarpa tänder som kan anfalla människorhaka hakan hakor noun khaa (kha guh) ansiktets, fastnahalkar (h´al:kar) halkade halkat halka (!) verb tuk/ kipai | khah in kia | taalkhia förlora fotfästet för att underlaget är glatt (figuratively,need up in aworse positionhall, -en,-ar,-na noun Inn khan/sung golpi | inn lutna khan | khedap suahna mun förrumhallon hallonet hallon hallonen subst. raspberry kici apum bemleh san aa nek theih bär av buskväxten Rubus idaeushals (hal:s) halsen halsar noun gawl | ngawng kroppsdel som förenar huvudet med bålen (övriga kroppen)halt halta adj. khe kitan | khe na | khe hoihlo neutrum sakna som går ojämnt på grund av skada i benethaltar haltade haltat halta (!) verb pai lawnglawng | khe kikim lo lampai |khe na gå ojämnt pai lawnglawng (khe kikim lo lampai)halv (hal:v) halvt halva adj. alang/phellang | sehnih suah sehkhat | nai lang ( minutes 30) som utgör 50procent av det helahalvligger tutphah(su fa) tung siiktut dengdanghalv|vägs (h´al:vä:gs) adv. lamlang på halva vägenhambo hambon subst. Laamkhawpna laam en folkdans i ¾-takthamnar (h´am:nar) hamnade hamnat hamna(!) verb gungei neh

(händelsevis)komma,bli placera ei hoihloh ginatlohna ei mah in thuak kikhamn (ham:n) hamnen hamnar noun tembaw khawlna mun | belhna tawlngakna mun skyddad plats för båtarhan(han:) honom a mah ( pasal te´ ) in its inflected form,used as an object and after a prepositionhand (han:d) handen händer noun khut | khut bulhna lam ytterta del av en människas armhandel ( h´an.del) handeln noun sum lei sum zuak | van zuak van lei köp och försäljning;köpenskaphandelsminister van lei van zuakna tawh kisai zumpihandikapp (h´an;dikap;) –handikappet handikapp handikappen noun pumpi khut leh khe kimlo kroppsligt eller själsligt fel hos en människa som utgör hinder för ett normal livhandlar (h´an:dlar) handlade handlat handla(!) van lei na lei | nektheih (Aan lei) zii pai köpa (also generally,ndo business,tradenhand|ledare (h´an:dle:dare) –ledar(e)n-ledare-ledarna noun atua aa laihilh Sia te´ person som hjälper någon vid studier etchandling (h´an:dling) handlingen handlingar noun hih/sep/gelna | hun gelna det som man gör,gärninghandling (h´an:dling) handlingen handlingar noun thukimna lai | thuciamna lai | thuciap tehna akt, documenthandske (h´an:ske) handsken handskar noun khut tuam | boxing tumte´ zat khut tuam liten (dam)väska att bära i handenhenne el. hanne hanen hanar subst. apii | nu mei nu pii djur av manligt könhanne hannen hannar se hanehans (han:s) see han pron a mah | amah pen | a maa (neih sa) ama aahant|verk (h´an:tvär;k)-verket-verk-verken noun khutsia´m yrkesmässigt arbete som görs för handhar (ha:r) hade haft ha(!) verb nei | neihsa an auxiliary verb used before the supine form of another verb man zo hi ci-a genkhia nahare (h´a:re) haren harar noun gam bilpi |bilpi gol namkhat en gnagare av släktet lepusharklar sig (h´ar:klar_se) harklade harklat harkla(!) verb hih/phiat/zo siang | gawlsung siangsak/khuah klara strupenhatar (h´a:tar) hatade hatat hata(!) verb mudah | etsan | deihlo| ki´ih avskyhatt, -en,-ar,-na noun lu-khu |lukhu | lu tuam ett slags huvudbonadhav (ha:v) havet hav haven noun tuipi | tui li-pi det sammanhängande vatten som omger fastland, oceanhavre (h´´a:vre) havren noun agah nektheih i akung | buh namkhat | mangbuh nam khat (sakol an) sädesslaget Avena sativahednisk (h´e:dnisk)hedniskt hedniska adj. biakna minthang khatpeuh azuilo biakna nei lo iceke kristenheder hedem subst. van´g | vangnei (dikna vang, min thusim, zahtak) anseende på grund av goda karaktärsegenskaperhader hedem subst. upna | zahtakna | min hoihna | vangneihna erkännande av anseende ärahaderlig hederligt hederliga adj. khemna leh ipcipna aom lo | mi hoih ,gamtat hoih som arbetar med moralisk godtagbara metoder,ärlig;hedersam (särskilt i affärer)hedrar (h´e:drar) hedrade hedrat hedra(!) verb azahtak huai mahmah Ulian |pahtawina pia bevisa heder;vara en heder för thupi sima pahtawina| pila siamna pahtawina piahej (hej:) interj mikhat peuhpeuh tawh ki muh ciang hej ci-a hopihna (noh set na kammal) (an informal greeting)hejar hejade hejat heja(!) verb hejar ci-a muakna/tha piakna kammal säga hej (till)hejar hejade hejat heja(!) pahtawi |thapia | thukimpih (khutbetsan in pahtawina pia) stödja med hejarop;hålla påhektisk (h´ek:tisk) hektist hektiska adj. nasep buai mahmah | dipkua | lungsim ngaihsut tam intensiv och brådskande ci –na nuam | damlo nuam | cinat sawm tawh kibang

hel(he:l) helt hela adj. angeina bang in om| ki sia/tan/tam lo | avekpi/ abuppi only used attributive odelad,fullstöndig adim(a di´m) | diim helg (hel:j) helgen helger,na noun sani leh nipi | tawlngak hun | nasep loh hun period av ledighet vid veckosluthelgon (h´el:gån) helgonet helgon helgonen noun biakna Sia |biakna Sia hoih en helig kristen i den katolska krykan RC phungziihelst (hel:st) see gärnahelst (hel:st) adv. khat peuhpeuh | tawmkhat/tawmkhawng used with som helsthel|tid (h´e:lti:d) –tiden noun ahunbit | nikhat ai nasep hun nai 8 full arbetstidheltidsabetae (d´e:lti:dsar:be:te)-arbete-arbeten-arbetena noun hunbit a nasem arbete under kortare tid än vanligt, t ex några timmar om dahen eller några dagar i veckanhem (hem:) hemmet hem hemmen noun Inn ställe där man bor, permanentbostadhem|försäkring- försäkringen-försäkringar subst. Inn aa-mah-khan en försäkring som ger skydd för bl a skada genom brand,natten och inbrott i hemmet; i vissa fall kan försäkringen ock täck advokat-och-rättegångskostnader samt reseskyddhem|hjälp (h´em:jel:p)-hjäipen-hjälpar noun thuneihna zum lam pan akipia inn nasem | huhna person som är anställd för att hjälpa till hemmethemland (h´em:lan:d) –landet-länder,-na noun pian na gamlei | suahna khankhiat na gamlei land där man har vuxit upphemlig (h´em:lig) hemligt hemliga adj. thusim | thu ipsim | thu selsim | kuama theih loh ding thusim som ingen annan känner till;doldhemlighet hemligheten hemligheter subst. sungthu | thusim | tawhtang något som är hemligthemma (h´em:a) adv. Inn ah ( inn ah om) i hemmet, innehemsk (hem:sk) hemskt hemska adj. lauhuai/lipkhap huai | sia/hoih ( ahoih lo lam gen cih nopna) som inger skräck,förfärlighem|tjänst (h´em:cen:st)-tjänsten noun Inn tawh kisai sep/bawl/piakding aa kipan hihna zumpi social| service för äldre pitek putek te Inn ah pai aa huh, a Inn na sepsakhem|trevlig – trevligt-trevliga adj. lungsim siangtho | nuamsa hithiat som gör att man trivs, trivsamhemuppgift (up:jif:t) uppgiften uppgifter noun Inn aa/pan nasep ding | Inn nasep ding pawlkhat avgränsat hemarbetehemväg (h´em:vä:g) på hemvägen noun ciah kikna lampi | kileh kik na lam pi | Inn lampi väg hem e. Tillbakahemåt (h´em:åt) adv. Inn lampan | Inn lampan in i riktning mot hemmethennes (h´en:e) see hon pron amah (nu mei te)| amah nu penherde herden herdar subst. Bawng sakol Tuu cing te person som vaktar boskaphare haren harar subst. gam bilpi en gnagare av släktet lepushed heden hedar subst. gampaa vive apo na gamtak / gamkuam trädlös slättmarkheroin (here´´i:n) heroinet noun beng (khamtheih guih theih ) ett narkotisk berusningsmedelherr herrn herrar subst. zaa / thu neihna tawh ki zui in min mai ah koih aa sapna (titel på en man när man taler till eller om honom)herre herrn herrar subst. Pasain |Topa | a vanglian | anung ta tawntung | a Uk pa man som bestämmer,härskare (i bestäms form ”Gud”)herre (h´är:e) herrn herrar noun gui(pianna guai) | pasal zahtak huai | pasak cing taak man (used especiallt to indicate the gender of the person referred to)het (he:t) hett heta adj. Saa | luum /ul | lungkhau na mycket varm; upphetsadheter (h´e:ter) hette hetat heta verb min | kisapna min ha som namn,kallas (have as an equivalent(in another language)hetta(h´et:a) hettan noun a lum | alum na tha | lungtang khauh | lungsim hi tinten

värme,glöd (also used figuratively of strong emotions)hette se heterhimmel (h´im:el) himlen himlar noun vantung gam nuam | vantung rymd över jorden,plats där Gud borhinder(h´in:der) hindret hindrade hindren (el.hinderna) noun akhakta | ahuucip | adal svårighet,besvär,motstånd khaktan | thuak/ natna | adalhindrar (h´in:drar) hindrade hindrat hindra(!) verb nawngkaaisak | khaktan | khawlsak utgöra hinder för,hejda (of person,also stop) sittel |khaktan /khaamhingst (hing:st) hingsten hingstar noun sakolpi (huangsung aa kikoih sakolpi) hane av hästdjurhink (hing:k) hinken hinkar noun khuttawi bung | bung kärl med handtag att bära vätskam m i, spannhinna (h´in:a) hinnan hinnor noun ada´al | vun | a mei tunt skikt,membranhinner (h´in:er) hann hunnit hinn! Hinna verb tung | lap | ban | kizom komma i tid, nå fram mai ah pai | kigualhinner (h´in:er) hann hunnit hinn! Hinna verb ahun om | ahun val| gel/ngim ha tillräckligt mycket tidhiss (his:) hissen hissar,-na noun settha tawh apai kahlei apparat som transporterar människor etc mellan våningarna i en byggnadhissar(h´is:ar) hissade hissat hissa(!) verb khaito | dom to | sangsak to | lam to förflytta uppåt med lyftanordninghissar (h´is:ar) hissade hissat hissa(!) lawnto (bawlung) | khuuk | hual hylla genom att kasta upp i luften lamto | atung ah lamsang tohistoria (hist´o:rja) historien noun tangthu | khang tangthu vetenskapen om det som hänt i världen (also the school subject)hit (hi:t) adv. Tua mun | tua hun ( ah|sung|pan) | tuamun dong ciang till denna plats (the place where the speaker is)hit(hit:) hiten hits noun khaa(sukha) | a khaak na | mite deihtheih tawh ki tuak kha sång som säljer mycket do | taih/phu |saathittar (h´it:ar) hittade hittat hitta (!) verb mukhia (zon na kan na hang in) na thak mukhia finna, upptäcka, påträffahittar på (hit:arp´å) hittade hittat hitta (!) bawl/piangsak khia | ngaihsutna tawh bawl uppfinna,tänka ut: dikta upp;ställa till medhittills (h´i:til:s) adv. tuhun ciangdong | tuhun hong tu´n ma fram till denna tidpunkt, tills nuhjortron (j´or_t:rån) hjortronet hjortron hjortronen noun meeimel a nei/pua berry gah |meeimel anei (bär av) växten Rubus chamaemorus bem in atang nei lo atui kisuuk thei agah neuhjul (ju:l) hjulet hjul hjulen noun peei ( leng pei| mawtaw pei) | pei tawh a kibang van/na cirkelrund skiva eller ring som rör sig kring en axelhjälm (jel:m) hjälmen hjälmar noun siik lukhu | lukhu saak/saah skydd för huvudet lu dalna lukhu hjälp (j´el:p) hjälpen noun huh | huhna ge hjälp, biståhjälpsam (j´el:psam:) hjälpsamt hjälpsamma adj. panpih /huh | huhnopna| hihkhawm som gärn hjälper till (tjänst, villighjärna hjärnan hjärnor subst. khuaak (ngaih sutna khuak) centrum i huvudet för nervsystemet (även bildigt förstånd, mycket intelligent person)hjärta (j´´är_t:a) hjärtat hjärtan noun lungtang kroppens centrala blodpumphjärtlig hjärtligthjärtliga noun lungnuam | kipaak | ki meltheih mahmah| ki mai ngap mahmah som kommer från hjärtatho(ho:) hon hoar noun kuang(ganhing aan nek na) | akuak pinih mostly used in compounds öppen vattenbehållarehon (hon:) henne pron a mah ( nu mei te sam na) used in the declined form as an object and after a prepoditionhopp (håp:) hoppet hopp hoppen noun diang |diang to| ka´an språng ,skutthopp (håp:)hoppet hoppen noun lametna | muan na | deihna/lunggulhna

önskan att något skall gå bra,förhoppninghoppar(h´´åp:ar) hoppae hoppat hoppa (!) verb diang | diang suk | sang dian göra ett hopp,skutta kaaito (teento) | kah/diang tohoppar av (håp.ara:v) hoppade hoppat hoppa(!) verb nusia | taai sim/khia/mang lämna ett land,ett parti e dylhoppar över (håp:ar´ö:var) hoppade hoppat hoppa(!) verb hawi | vuuh | hawi lai | cian sak lai atelämnahopp|lös (h´åp;lö:s) -löst.lösa adj. lametna om lo | lamet bei | lungkiatna som är utan hopp, tröstlös,ohjälplighoppas (h´åp;as) hoppades hoppats hoppaa(!) verb lametna | lametna tawh ngak | lunggulh önska att något skall gå brahormon (horm´o:n) hormonet hormon (el.hormoner) noun hu mong ciki pumpi sung aa dat khat ämne bildat i vissa körtlar i kroppenhorn (ho:r_n) hornet horn hornen noun Kii (sa kii) | kii tawh akibawl van | kii tawh a ki bawl tuumtheih slags blåsinstrument o dylhos (hos:) prep ah |pan | ten | tawh | ahih man in | mun leh ahun lah/gen na i anslutning tillhosta (h´os:ta) hostan noun buukkhuh vei | buukkhuh natna skrällande ljud som framkallas av retning i luftvägarnahostar (h´os:tar) hostade hostat hosta(!) verb buukkhuh | buukkhuk aw/pau ha hosta (figuratively,of sound resembling coughing)hot(ho:t) hotet noun lauhuaisak | taw´awng | tawn bawl | mudah varning för följderna om inte talarens krav uppfyllshotar (h´o:tar) hotade hotat hota(!) verb tawng (tawn bawl) | lauhuai na piang sak varning för följderna om inte talarens krav uppfyllshotell (hot´´el:) hotellet hotell hotellen noun hawtel (hotel)| zintun theihna Inn hus med rum för resandehov|rätt (h´´å:vret:) -rätten-rätter noun thukhen zum ah nget/thumna /gen kik na allmän domstol där man kan överklagar en dom från tingsrätten thukhen zum ah – nget/thum kik na laihud (hu:d) huden hudar noun vun | sa vun yttersta,skyddande skikt på människor och djurhugger (h´ug:er) högg huggit hugg! Hugga verb pet(kamtawh) | vut vang anfalla med tänder el.klor (also used of fisk,ntake the baitin) khenkhia | khen ta´nhugg|orm (h´´ug:or:m) –ormen-ormar noun gul(gul haa) | gulgu khau giftig orm av familjen Viperahull(hul:) hullet noun sa | sa ga´ap | sa tak kroppens mjukdelar ganhing te´ sa | sa takhuman humant humana adj. hehpih theih na lungsim | mi tung ah ngaihsut siam na lungsim mänsklig,människovänlighummer (h´um´ö:r) hummern humrar noun kaaikuang ( tui sung aa om kaaikuang) kräftdjuret homaridaehumör (hum´ö:r) humötet noun lungsim pualzia | lungtom hehbaih | ngeina lynne,sinnesstämninghund (hun:d) hunden hundar,-na noun Ui husdjuret canis familjiarishundralapp (h´´un:dralap) –en,-ar,-na noun sum zakhat lai | zalai dal sedel med 100 kronors värdehungrig (h´ung:rig) hungrigt hungriga adj gilkial (An duh)| gil kial som känner hunger,svulten,sugenhur (hu:r) adv. bang ci? ( dot na) | koi ci på vilket sätt? I vilken utsträckning? (used in quesions)hurra (hur´a:) interj. Nuamna /kipaakna man a awng (an expression of joy,approval.etc;an ovantion)hurrar (h´ur:ar) hurrade hurrat hurra(!) verb awtna tawh thapia ropa hurrahurså el. hur så (hur-s´´å) adv bang hang thei nuam? Interrogative varför (säger du det)?hus (hu:s) huset hus husen noun Inn Utrymme där människor,bor,vistas el. förvarar saker

huse|syn- synen subst. mansiang na ding aa gel/vaihawm | a et/ sitsii Ulian Genomgång av ett hus i samband med att någon flyttar( även allmänt rundvandring I ett hus)hus|håll (h´u:shål:)-hållet- håll-hållen noun Innkuan sung leh sep ding tawh kisai arbete i ett hemhus|håll(h´u:shål:)-hållet-håll-hållen noun Innkuan grupp som lever ihop, familj Inn nasem te aa kipan Innkuan khat sung aa mi phazahhushålls|assistent (h´u:shål:assistent)-assistenten-assistenter noun Angawi set | Aw gawi na set hushållsmaskin av visst slag nektheih An te vuisak/ gawi sakna sethusse hussen hussar subst. apu | aneipa | ato pa en hunds ägare,herre,husbondehustru ( h´us:tru) hustrun hustrur noun Zi | innkuan pih nu | numei någon fru,make (esp.in relation to har husband)huvud (h´u:vud) huvudet huvuden noun Lu | lutang den del av kroppen där ögon,öron,näsa,mun och hjärna finnshuvud|värk (h´u:vudvär;k)-värken noun lutang na | lutang nat ont i huvudethygglig (h´yg:lg) hyggligt hyggliga adj. lungduai | hehpih theihna | maitaai na kamratlighygien (hygj´e:n) hyggienen noun pumpi siantho na ding åtgärder för att hålla sig renhyienisk (hygj´e:nisk) hygieniskt hygieniska adj. siangtho | ahi sitset bang mah lungno om lo som avser hygien renlighygienmat asiangtho Aan | Aa limciihyllar (h´yl.ar) hyllade hyllat hylla(!) lungdam tak inpahtawi | pahtawina pia fira,uppvakta awng in tha pia| awtna tawh thapiahyper (h´y:per) taa´ng lua | hi tentan (khauh)| vaallua allför; mycket lua (val lua) | lauhyr (hy:r) hyrde hyrt hyr!hyra verb kawm| van/na kawm använda mot betalninghyra (h´y:ra) hyran hyror,-na noun innsap | innsap man(sum)hyres|värd (h´y:resvär_d)-värden-värdar noun Inn nei te person el. företag som hyr ut längenheterhytt (hyt:) hytten hytter noun sing inn neu/no | vanglen-tembaw hawlna khansung litet rum (esp.on borb ship ) meileng tung aa lupna khanhytter el. höter (h´yt:er) hytte hytt hytt!hytta verb khuttuum lak | khuttum lakkhia hotfull skaka (näven eller fingret)hyvlar (h´y:vlar) hyvlade hyvlat hyvla(!) verb genkhia | taalsuk jämna tll med hyvel:skriv zawlsak | pa dildal aa at | suai khuk tohål (hå:l) hålet hål hålen noun avang | a luu vang | asung | duum öppning genom el. ner i ett föremålhåla (h´å:la)hålan hålor noun dumsung | kawhawm sung | sikha kuua fördjupning el. hålighet (i berg el.jord)håll(hål:) hållet håll hållen noun maingat na lampi | maingak na lam | agam latna |khualzinna riktning från en viss utgångspunkthållbar (h´ål:ba:r) hållbart hållbara adj. sawtvei kimang | sawtvei khan som inte lätt förstörshåller (h´ål:er) höll hållit håll! Hålla verb kemcip tentan | lencip | keem ha i handen,grip ,fatta hindra från att ändra läge; kvarhålla nei | ngah ( neih /ngah)håller (h´ål:er) höll hållit håll!hålla (!) verb tawmvei khawl/ tawlnga | mansiang/ man taa stannahåller(h´ål:er) höll hållit håll!hålla(!) verb koih | keem | khawl inte bli förstörd, inte gå sönder,vara stark noghåller av ( hål:er´a:v) höll hållit håll!hålla verb deih | lunglut | ngai | it tycka om älskahåller igen (hål:erj´en:) höll hållit håll! Hålla verb keemcing | ukcing hindra,vara restriktiv; hejdahåller i gång (hål;erig´ång) höll hållit håll!hålla verb ei leh ei ki lung nuam/dam sak roa sighåller med (hål:erm´e:(d) höll hållit håll! hålla (!) lungsim ngaihsut kituak /kihual

ha samma åsikt somhåller på (hål.erp´´å:) höll hållit håll!hålla verb nasep buai | hih/sep laitak| hih san laitak vara sysselsatt (med)håller på (hål.erp´å:) höll hållit håll!hålla(!) verb hih/kipat sawm lian | paisawm lian vara nära (att)håller till (hål:er_t´il:) höll hållit håll!hålla(!) verb kawisak | kuunsak uppehålla sig;hålla hushåller ut (hål:er_t´´il:) höll hållit håll! hålla(!) verb hih tinten | ahaksa thuak zo | zuai nai uthärda,stå ut do khia | do mang |hawlkhiahåll|plats (h´ål:plat:s)-platsen-platser noun Bus khawlna mun stoppställer föt buss o dylhån (hå:n) hånet noun thusim lo | kilawm kituam lo zahdong aa hopih| ciamnuih bawl förakt; illviligt förlöjligande zahtak bawl lo | en neuhår (hå:r) håret noun sam | lu tung aa sam tunna strån som växer på kroppen (särskilt på huvudet)hård (hå:r_d) hårt hårda adj. saak /to´o | agol mahmah atha hat som inte ger efter för tryck el.böjninghård(hå:r_d) hårt hårda adj. a haksa | akhauh | nakpi |a nasia påfrestandehäck (hek:) häcken häckar noun huan-um na dai | a um-na tät rad av buskar (som strängsel)häck (hek:) häcken häckar noun ta´aw(taw) | tawkuam bakdel på person (informal)häftig (h´ef:tig) häftigt häftiga adj. nasia |khau | thahatna hang aa apiang kraftig och plötslighäftig (h´ef:tig) häftigt häftiga adj. hehsuak | ngaklah | ngaihsut khawlhloh in sem/hih na lättretad (of persons) utbang dan a hih | hai hih gawphäftig (h´ef:tig) häftigt häftida adj. mii deih | hun tawh kituak na | sitai tuff, modernhägg (heg:) häggen häggar noun vasa phuitong mel anei | phuitong va trädet el. busken prunus padushäkte (h´ek:te) häktet häkten häktena noun mat nang thupia | man in thongsung koih kik (rannsaknings) fängelse för häktade personerhäl(hä:l) hälen hälar noun khetuul | mi gilo fotens bakersta delhälft (hel:ft) hälften hälfter,-na noun alang | phel-lang | khenkhat halvt antal,halvahäll (hel:) hällen hällar noun suangtum |suangphung | suang paakkhat slätslipad större sten; kokplattahäller (h´el:er) hällde hällt häll! Hälla verb buua | buak | guah zusuk zaizai/ziahziah låta(väska)rinna ur en behållarehäsa(h´el:sa) hälsan noun cidam na | cidam nang tillstånd där man mår bra,friskhethälsar (h´el:sar) hälsade hälsat hälsa! Verb maitai tak in muak/notset/hopih | lengnaa do säga god dag, välkomnahälsar (h´el:sar) hälsade hälsat hälsa(!) verb laikhak | thupuak (ta den buak) skick bud, meddelahälsningar noun theih/it/phawkna tawh laikhak | deihsakna/thungetsakna thupuak/khakhälsosam (hhel:sosam) hälsosamt hälsosamma adj. tha&ngal lungsim, cidamnang khantoh nading in laamto nyttig för hälsan.sund cidam | sum leh paai | lungsim gamtathämtar(h´em:tar) hämtade hämtat hämta(!) verb la (pai in la) / tuah / paipih skraffa,gå efterhämtar sig (hem:tar_sej) hämtade hämtat hämta(!) verb ngahkik | cina/damloh na pan tha neikik tillfriskna;hämta nya krafterhän (hä:n) adv. koi ah koitak koilai ah | koilai muh ah | koi lai mun panhänder (h´en:der) hände hänt hända verb athu ala | apiang thu | apian dan | bangthu ske,tilldra sighängare (h´eng:are) hängar(e)hängare hängarna noun kiasuk/kipuk khawm | puankhai na krok el.galge att hänga kläder på

hänger (h´eng:er)hängde hängt häng!hänga verb kiasut khawm | kaaisuk khawm |khau kaisuk avrättai galgehänger(h´eng:er)hängde hänget häng!hänga verb khai | phoo | theithei lo | thei zolo fästa(något)överdelen så att underdelen är fri;vara i en sådan positionhänger på(heng:erpå:) hängde hängt hänga verb muang | bel bero påhänger efter (h´eng:er´ef:ter) hängde hängt hänga verb manglang loluat man ze kai/awl man inte komma ifatt ze kai/awl lua in anunglam ah omdenhängig (h´´eng;ig) hängigt hängiga adj. lunggol | heh/hehsuak | hi melmalhänsyn (h´ä:sy:n) hänsynen hänsyn hänsynen noun zahtak | zahtak in dawn | mi aa ding ngaihsut sakna respekt för andras önskemål;hänsynfullhet ngaihsutsak | hehpihna tawh ngaihsut sakhär (hä:r) adv. hiah ( hi lai ah / hi lai mun ah) på denna plats,hos mighär (hä:r) hären härar noun galkap | galkap sung arme´ (mostly historical)härdad(h´ä:r_dad) härdat härdade adj. saak | khau (nip lo) mycket behanlig (för något av sinnena) minthang mahmah | zaktakna tawh kidim it/ngaih huai | lunggulh huaihärmar (h´är:mar) härmade härmat härma(!) verb et teh | en kaak efter.imitera:förlöjliga et tah na la | en kaak in zuihärskar (h´är_skar) härskade härskat härska(!) verb Uk | uk na thu kizel utöva fullständig marlt;regerahärstammar från (h´ä:r_stam:ar frå:n) härstammade härstammat härstamma (!) verb kipan khia- among | aluankhia na ha sitt ursprung (i):härröra(från):datera sig (från) po’okhia | hun khat peuhpeuh tawh a kisaihäst (hes:t) hästen hästar noun sakol stort husdjur av släktet Equushäver hävde hävt häva verb kaito | domto | lawnto lyfta upp (ock kasta)häver hävede hävt häv! Häve verb lakhia/khaktan | hihsak lo |khawlbawl få att upphörahäxa (h´ek:sa) häxan häxor noun dawt numei | numei gina lo elak trollkvinnahö(hö(e)t noun bawl an ding aa kizang lopa keu torkat gräs (som foder åt djur)hög(hö:g) högt höga ;lasa hogt adj sang| atungsang | adawnsang som räcker långt ovanför marken, långhöger (h+ö:ger) högem,till höger noun taklam | taklam pan(ah de konservativaste i borgerlighetenhög/ljudd (h´ö:gjud)-ljutt-ljudda adj gamlum | awng beba/zelzulhögtidlig (h´ö:gti:dlig(el.h´ök:-) högtidligt högtidliga adj. ahi gige | kiphasak allvarlig och värdig anop ci taktak | athupi taktakhök höken hökar subst. mu vanlai | mu en rovfågel av underfamiljen Accipitrinaehöjer (h´öj:er) höjde höjt höj!höja verb amal/apha zah khanto | pia khol/pia kik khol göra högre; ökahöll(höl:) see hållerhöna (h´ö:na) hönan hönor noun Ak pi | vasa pi (a pii) tamfågel av honkön;Gallus domesticus ( also used of other gallinaceous birds)höns(hön:s) hönsen noun a tuui leh asa dinga kikhawi Ak | khawi Ak |Ak khawi plural;collective mass noun hönorhöra, hör,-de,-t,höra ihop verb gawmkhawm | zaa ( bil tawh zaa)hör(hö:r)hörde hört hör!höra verb Za(bil in za) | ngai(za in ngah) uppfatta med öronen,lyssna;få vetahör(hö:r) hörde hört hör! Höra verb nei (neihna-kei aa) | kisai a sammanhänga (med),räknas (till)hör efter (hö:r´ef:ter) hörde hört hör!höra verb dong |ngen | thu´um (thum) fråga hör|lur-luren-lurar subst. bil ngaihna | bil ah na ngaihna vanl.plur,en av två små högtalare som placeras vid vardera örat

hörn (hö:r-n) hörnet hörn hörnrn noun kiu | a kiu khat | among yttre eller inre vinkel av ett föremålhörsel (h´´ör_s:e) hörseln noun zakna | zak thei höst (höst:t) hösten höstar ,-na noun phalbi (khua hun) | phalbi kipat hun årstiden efter sommar khal hun ciang aa singteh apulhhövlig hövligt hövliga adj. thunuam | thudik | lungduai | nua´m artig

I noun Sweden laimal lakpan a giat na laimali [i:] adv asung ah| asung| asunglam ahi| verbal particleibland [ibl'an:d] adv khat veivei då  och då, emellanåticke [²'ik:e] icke-rökare adv a hilo| ih hih ngei vet loh| inte, ej (formal, except in separable compounds) ID-kort [²'i:de:kor_t:] -et, -, -en, see identitetskort noun Ih hihna lahna card| ID card|idag noun tuni|ideal [ide'a:l] idealet ideal idealen noun genthena hoih| gentehna| et teh theih ding| perfekt exempel (att efterlikna), förebildideell [ide'el:] ideellt ideella adj ngaihsutna lam tawh kisai| ngaihsut na khuak| som bygger på  ett ideal; icke-kommersiellidentifierar [identifi'e:rar]identifierade identifierat identifiera(!)verb phawk| ahih lam thei/phawk| theikik| känna igen, påvisa identiteten hos (något el. någon); likställa med identisk [id'en:tisk] identiskt identiska adj. Akibang| aki sun| helt lika, sammaidentitet [identit'e:t] identiteten identiteter noun hihna| ahihna lah na| vem el. vad någon el. något äridiot [idi'o:t] idioten idioter noun mihai| mibanglo| a gilo mi| mycket dum person, stoleidrott [²'i:dråt:] idrotten idrotter noun ki mawl| ki mawlna| sportidrottsklubb, -en, -ar, -na noun kimawl na lamtawh kisai ki pawl khop na|ifall [if'al:] conj. Ahun khat gen ding ciang a akawm a aki zang lai mal| laimal zop na| om (especially colloquially)igelkott [²'i:gelkåt:] igelkotten igelkottar noun sakuh| a pumpi tung lingtawh akidim sa namkhat| ett litet däggdjur med taggar på ryggenigen [ij'en:] adv. Hi leuleu| leuleu| hi kik| ännu en gång, åter; tillbakaihjäl  [ij'ä:l] adv. Nawn vetlo|(gtn- huih dik nawn vetlo) verbal particle till döds Oyrm (skjuta ihjäl, slå ihjäl, skratta ihjäl sig )ihåg [ih'å:g] komma ihåg adv phawk kikilla [²'il:a] komp.: värre värst adv. Nasia tak in| nakpi in| mycketilla [²'il:a] komp.: värre värst adj. Ahoih lo| inte bra, dåligtiller noun saham, ngasate a ne thei ganhingilsken ilsket ilskna adj. Ahehsuak| som visar ilska (bildligt "häftig")imiterar imiterade imiterat imitera(!) verb zil| mikhat hi ahih dan a zil| efterbilda el. kopiera (ett visst mönster), härmaimma imman noun tui khu| små  vattenpartiklar som lägger sig på  t ex en fönsterruta, kondensimponerar [impon'e:rar] imponerade imponerat imponera(!) verb pimuh| alungsim la| göra ett starkt positivt intryck impopulär  [impopul'ä:r] impopulärt impopulära adj kuamah hi adeih loh| a minthang khol lo| inte omtyckt

import [imp'år_t:] importen noun puak| gamdang pan vanpuak/vanla| införande av varor till ett landin [in:] adv asunglam| asung ah| sung ah| verbal particle till insidan (av något)inackordering inackorderingen noun. Tawlkhatsung zat pak ding inn| kawmpak ding inn| ompak nang| hyra av kost och logi (i privatbostad) inbetalnings|kort [²'in:beta:lningskor_t:] -kortet -kort -korten noun laito pan aki khak sum| sumkhak na| blankett för inbetalning (på post el. bank)inbjudan [²'in:bju:dan] inbjudan inbjudningar noun sapna lai | khohna| sapna| det att bjuda in någon, invitationinbjuder [²'in:bju:der] inbjöd inbjudit inbjud! inbjuda verb sam| (pawi bawlding ciang a apawi ah ki hel ding a sam) be någon komma som gäst, bjuda in, inviterainbiten inbitet inbitna adj. Azongsang| adan| orubblig, fast i en vanainbrott [²'in:bråt:] inbrottet inbrott inbrotten noun vanguk na| naguk na| guktheih na ding a suksiat na| det att bryta sig in för att stjälainbrott [²'in:bråt:] inbrottet inbrott inbrotten noun tawmkhat tawlngak na| khawlpak na| tidpunkt då  något nytt börjar; början, inträdeindivid [indiv'i:d] individen individer noun khatsim| enskild varelse (inom en grupp); människaindividuell [individu'el:] individuellt individuella adj. Khatsim tawh a kisai| som gäller en individ, enskild, personligindustri [industr'i:] industri(e)n industrier noun set tawh nasep na| hanciam na| hahkat na| (företag som sysslar med) masstillverkning; näringslivIndustriminister noun set zumpi ah a uk pipa|information [infårmasj'o:n] informationen informationer noun theihsak na| thu tuamtuam| kunskap i form av fakta, upplysning, underrättelseinformerar [infårm'e:rar] informerade informerat informera(!) verb gen| theisak| thu tuamtuam theisak| ge information, upplysa infra|struktur [²'in:frastruktu:r] -strukturen -strukturer noun kipawl na sungkhat a na semzia | lampi| leidawh| ett lands grundläggande uppbyggnad (kommunikationer, energi, utbildning etc.)infrastruktursminister noun inn lam na tawh ki sai thunei pi|inga [²'ing:a] see ingen (bangmah lo)ingen [²'ing:en] inget inga pron kua mah| bangmah hilo| inte någoningenjör  [insjenj'ö:r] ingenjör(e)n ingenjörer noun setlam tawh ki sai pilna nei mi|engineer person som har teknisk utbildningingenting [ingent'ing:] pron. Bangmah lo| inte något, ingetinget vidare pron khanto lo| lemtan loh na|ingriper ingrep ingripit ingrip! ingripa verb kiguangtum|phelh|khen även lös sms det att ingripa i, aktion Engelsk översättning intervene, step iningång ingången ingångar noun kongvang| luttheihna kongvang| ställe där man går in, entréingår  [²'in:gå:r] ingick ingått ingå(!) verb lut| kahto| kihel| gå  in i, komma överens om, bildainkasso inkassot noun leiba sikna| leiba seikna zum| indrivning av fordran (obetald skuld), inkassering, En inkassoåtgärd är att skicka ett kravbrev med hot om att rättslig åtgärd kommer att vidtas om betalning inte sker frivilligtinkl [inklus'i:ve (el. 'in:-)] ki helna| guan na| kitel| inklusiveinkomst [²'in:kåm:st] inkomsten inkomster noun sumlut| khasum| ngahna| lön; intäkterinköpslista, -n, -or, -na noun vanlei na sazian|inleder [²'in:le:der] inledde inlett inled! inleda verb kipan| ki hong| hon kipan| amasa|

påbörja, starta inledning inledningen inledningar noun na khat peuhpeuh aki pat hun| början, introduktion inlåter sig [²'in:lå:ter_sej] inlät inlåtit inlåt! inlåta verb nasep guan| kawm| ki hel|innan [²'in:an] adv ma in| atung in| tuma in| förut, dessförinnan, före, förrän inne [²'in:e] adj. ah| ding| moderiktig, populär,( det är inne att cykla)inne [²'in:e] adv Asung lamah | asung ah| inuti, på  insidaninneboende [²'in:ebo:ende] adj pianpih ahi| angei na dan ahi| som är naturlig för någon el. någotinneboende [²'in:ebo:ende] noun mi inn ah om a innsap a pia te| person som bor i möblerat rum i någon annan persons bostad; inackorderadinnebär  [²'in:ebä:r] innebar inneburit innebära verb adeih na nei| akhiat na nei| betydainnehåll [²'in:ehål:] innehållet noun a ki hel thu| a sung aom thu| van| det som finns inuti något, substans innehåller [²'in:ehål:er] innehöll innehållit innehåll! innehålla verb ki hel| ha som inehåll, rymmainnehåller [²'in:ehål:er] innehöll innehållit innehåll! innehålla verb pialo a koihcip| piakding/phalding deih lo| hålla inne, inte betala ut inom [²'in:åm] pron sung in| tua hun sungin| innanför, senast vid slutet av (en tidsperiod) inomhus [²'in:åmhu:s] adv. Innsung| inne, under takinrikes - förled noun gamsung| gamsung tawh ki sai thu|(gtn- kawlgam sung tawh ki sai thu) som gäller det egna landetin|rutad[²'in:ru:tad] -rutat -rutade adj. Angeina a hi| a hi thei zeuhzeuh| mycket regelbundeninrättar [²'in:ret:ar] inrättade inrättat inrätta(!) verb phunkhia| kipan| innlam nang khumphut| få till stånd, grunda insats [²'in:sat:s] insatsen insatser noun kikhapna sum| ki khapna| det man sätter på  spel, satsninginsats [²'in:sat:s] insatsen insatser noun hanciam na| thasan na| nasep hahkat hang| åtgärd, prestationinsekt [²'in:sek:t] insekten insekter noun lungno| litet djur med tredelad kropp och sex ben (t ex myra el. fluga)inser [²'in:se:r] insåg insett inse(!) verb kimtak a thei| cian tak a tel| förståinskrift [²'in:skrif:t] inskriften inskrifter noun sing tung/mual suang tung a lai kigelh, lim kisuai inhuggen el. inristad skriftinskriver [²'in:skri:ver] see skriver 2 noun sazian piakna|ciapteh na|sazian guan na|inslag [²'in:sla:g] inslaget inslag inslagen noun aki hel a khen tuamtuam te| akhen tuamtuam| avgränsad del av en helhetinstinkt [²'in:sting:t] instinkten instinkter noun pianpih theihna| pianpih muhna zakna| theih tawm| inre drift som leder till ett visst beteendeinställer [²in:stel:er] inställde inställt inställ! inställa verb paikhia| nawlkhin zeau| thuak zeau| also used as a separable compound stoppa något planerat; upphöra medinstämmer instämde instämt instäm! Instämma verb thukim| säga att man tycker detsamma (som någon annan) in|stängd [²'in:steng:d] -stängt -stängda adj aki kalhbit ahi| asung ah a ki khak ahi| isolerad i ett stängt utrymme insåg  see inserintakt [int'ak:t] intakt intakta adj aki sia lo| a ki lawng nailo| orörd, oskadadintar [²'in:ta:r] intog intagit inta(!) (el. intag! intaga) verb la| ngah| mankha| kemcip| ta i besittning, placera sig på 

intar [²'in:ta:r] intog intagit inta(!) (el. intag! intaga) verb sepna ah ki hel| ne| dawn| äta (formal)inte [²'in:te] adv hilo| nialna kammal| ej, ickeintegration, integrering noun kideihdan na om sak loh nang|intelligent [intelig'en:t] intelligent intelligenta adj. Apil | asiam| akhuak hoih| akhuak ciim| begåvad  intervju [intervj'u:] -n, -er, -na noun mi thudotna| interview bawlna| utfrågning av personintervjuar intervjuade intervjuat intervjua(!) verb maitang kisi a thu kidong| interview bawl| göra en intervju med, fråga utintressant, -a adj alunglut huai| a theihnop huai| som väcker intresse, medryckande, fängslandeintresse intresset intressen intressena noun lunglut na| lunggulh na| lust att ägna något sin uppmärksamhet (även "något man gärna sysslar med"; i plural ofta "engagemang", något som man kan ha fördel av)intresserad [intres'e:rad] intresserat intresserade adj. Lunglut na a nei| som visar intresse för någotintresserar [intres'e:rar] intresserade intresserat intressera(!) verb lunglut| thupi ngaihsut| fånga och hålla kvar intresse hos introduktion [introduksj'o:n] introduktionen introduktioner noun maithak kimuh na| kipatna| na thak khat atam hi theih ding a muakna bawl na| presentation, inledning; information för den som börjar på  en ny arbetsplatsinträffar [²'in:tref:ar] inträffade inträffat inträffa verb piang| upmawh loh pi a piang| upmawh loh pi a kituak| hända intyg [²'in:ty:g] intyget intyg intygen noun zawhna lai| zawhna letmat| lai thupi| dokument som intygar något, bevisinvalid [inval'i:d] invaliden invalider noun mibang lote| person som är (permanent) rörelsehindradinvandrare, -n, -, -na noun gamdang a atai te| den som är eller har varit utländsk medborgare och som är fast bosatt i Sverigeinvesterar investerade investerat investera(!) verb sum khangsak| sum meetkhak| pungsak| satsa pengar (i företag el. egendom)inviger [²'in:vi:ger] invigde invigt invig! inviga verb thusim gen| göra någon förtrogen (med) inviger [²'in:vi:ger] invigde invigt invig! inviga verb hun bawlna sung ah panmun guan| hunbawl kipan| ta i bruk för första gången (genom en ceremoni)invånare [²'in:vå:nare] invånar(e)n invånare invånarna noun munkhat ah akip a ateng den te| person som bor i ett land (el. en stad etc)irrar irrade irrat irra(!) verb kawi vak| mawkvak| gå  omkring planlöstirriterad irriterat irriterade adj aheh suak baih| alung tom| förargad; förargadirriterar irriterade irriterat irritera(!) verb hehsak| lungtomsak| göra förargad, reta (även bildligt om sår etc)is [i:s] isen noun tuikhal| fruset vattenis|berg [²'i:sber:j] -berget -berg -bergen noun tuipi tung a alam tui khal| ismassa som brutits loss från glaciär och flyter omkring i havetisbjörn [bjö:r_n] björnen björnar noun tuikhal lak a aom vom| tuikhal lak a ateng ganhing namkhat| däggdjuret Ursusister|band [²'is:terban:d] -bandet -band -banden noun voksa tawn bawl nading a aki zang lim| ett slags korv i stället el. istället [²ist'el:et] adv. taangin som ersättning; i utbyteivrig [²'i:vrig] ivrigt ivriga adj. A thangah huai| alung lut huai| a om thei lo| full av iver

Ja (ja:) interj he | hi-mah/hi-hi | aw leh just det ,visst (bekräftande svar på en fråga)jacka (j´ak:a) jackan jackor,-na noun puantung silh | puanlum ytterplagg som är kortare än en rockjag (ja:(g) pron kei used as subject;as object me kihihsakna lungsim | kithupi sakna lungsim en människas inte naturejagar (j´a:gar) jagade jagat jaga(!) verb anungpan delh | sa beng | gamlak vak in sa beng förfölja för fånga (och döda djur) delh in manjagar(j´a:gar) jagade jagat jaga(!) verb tai-simsak | hawlkhia | nawtkhia få att flyjagare(j´a.gare) jagar(e)n jagare jagarna noun a susia te´ | a that te´ | a ki susia tembaw ett slag krigsfartygjaha interj hi maw? Hi mawk maw? hi ee?Jakt (jak:t) jakten jakter noun sa beng/ben | gamlak ah sabeng dig kuan | zong (mat ding in) Det att jagaJakt(jak;t) jakten jakter noun gunkuang | gualnopna aa ki tung tenbaw pi Stor fritidsbåtJamar (j´a:mar) jamde jamat jama verb zawhngeu awt in awng / zawhngeu kut in kuu (låta som en katt)japan(jap´´a:n) japanen japaner noun Japan mi te ( zapan mi nam te) person från japanjaså(j´as:å) interj cimai Oo | ci phawt mai Oo | takpi (ka takpi) säger du det , verkligenjazz (jas:) jazz noun pengkul nampian aa kitum tumtheih | american aa mivom te phuat/bawl musikform som uppstod bland amerikanska neger i börga av 1900-taletjeans (ji;ns)jeansen noun jean bombi (gim/jin bawngbi) plural långbyxor, speciell modell (fota i grovt, blått bomullstyg)jo(jo:) interj hi mah veh aww | hi veh aw | hi mah hi (used to deney a negative statement)jobb(jåb:) jobbet jobb jobben noun nasep not used as prefix in compounds arbete,verksamhet;resultat av arbetejobbor(j´åb:ar) jobbade jobbat jobba(!) verb nasem göra ett jobb, arbetajobbig jobbigt jobbiga adj. thasan thatang zang in nasem | gimtak aa kahtohna | hi tantan tohna (fysiskt och(eller psykiskt)ansträngande (även om människor påfrestande)joggar (j´åg:ar) joggade joggat jogga(!) verb damdam in tai | tai thiangthiang/hiathiat småspringa för att värma upp sig khualumsakna ding in taijoggar(j´åg:ar) joggade joggat jogga(!) verb damtak sawn/ling/hih/sun smårspringa för att värma upp sig (generally,run to exercise) damdam aa pai/taijord(jo:r_d) jorden jordar noun leitung | lungtungdang planeten tellus,jordklot,världjord|bruk(j´o:r_dbru:k) –bruket-bruk-bruken noun huan/singkung suan na lam aa pilna det att odla jorden,åkerbrukjord|bruk(j´o:r_dbru:k)-bruket-bruk-bruken noun huan/ganhing khawina huang plats där man odlar jorden,lanbruk,bondgårdjord|bruksminister Huan(singkung suan)/ gankhawina tawh kisai zumpijordenruntresa leitungbup kimkawt/kimvel aa khualzin pai

jord|gubbe (j´o:r_dgub:e)-gubben-gubbar noun stawberry gah odlad växt och bär av släktet fragariajournalist journalisten journalister subst. tadensa Sia person som skriver i en tidning el.tidskrift,tidningsmanju(ju:) adv thukipsak na kamal | thukimpihna hih sakna kammal ( hi mah veh aw) inte sant ,eller hur,som dut vet, bangci thu hang aa | banghang preceding comparatives i samma mån somjuice el. jos (jo:s) juice juicer noun singgah tui | singgah pan akibawl tuikhum råsaft från fruk el. grönsakerjul (ju:l) julen jular noun lungdam bawlpawi /christmas helgen 24-26 decemberjul|bord(j´u.lbo:r_d)-bordet-bord-borden noun lungdam bawl nitak An (pawi an) smörgåsbord med julmatjul|klapp(j´ulkap:).klappen-klappar noun lungdam bawl letsong present som man ger vänner och släktingar på julaftonjul|skinka (j´u:lsjing:ka)-skinka-skinkor noun lungdam bawl ciang aa kinei vok sa/phei (hel)skinka som äts till juljumpa el. jympa jumpan subst. kimawlna Innpi | kimawl dan gymnastik(vatdagligt)junior (juni´å:r) junioren juniorer noun khangno | agual/amawi | zaneu yngre medlem i en(idrotts)föreningjust (jus:t) adv. Tulian |tun ah | tulaitak lian in sem | tumahmah in ahjust /jus:t) adv. Kituaklian | hi linlian | kilemlian precis,exaktjust /sjys:t) see sjystjusterar (sjyst´e:rar) justerade justerat justera (!) verb deih | lungkim/thukim | hi sakna gödkänna (ett protokoll efter granskning och rättning)justerar (sjyst´erar) justerade justerat justera(!) verb ngim/the | bawlpha | khin/hem rätta till,avhjälpa mindra fel hosjusterar(sjyst´erar) justerade justerat justera(!) verb liamsak | natna ngah/piang sak ge (någon) en kroppsskada (i t ex fotboll)justitie(just´i:tsje) thukhen zum aa thuman thutak thutawh akisai som gäller rättsväsendetjustitieminister thu khenna zumpi | thukhenlianpijägare (j´ä:gare)jägar(e)n jägare jägarna noun sabeng te person som jagajäklar (j´ä:klar) see djäklar verb hamsiat | mawhsakjämkning jämkningen jämkningar subst. uk/kem | a kituak lo te ki tuaksak kik anpassning (sänkning) av prelimnärskatten så att den stämmer med den beräknade inkomstenjämn (jem:n) jämnt jämna adj. a hilian | aki tuaklian exakt,precisjämn(jem:n) jämnt jämna adj. asan na kibang | a kikim | ki tuak plan,slät;rakjämn(jem:n) jämnt jämna adj. kikim | ktuak | paakkim som fördelar sig regelbundet,alltid el. överallt lika storjämställdhet (j´em:stel:dhe:t) jämställdheten noun kikim | kibang lianhko kikim| numei pasal kikhen lo det att ha samma rättighete,jämlikhetjärn (str´y.kjär_n)-järnet-järn-järnen noun mei bung | mei cih na mei bung ett hårt metallisk grundämne som bl a använda till ståljärn|verk (j´ä:r_nvär:k)-verket-verk-verken noun sik tuisakna/ huan na set | sik lam tawh bawlna setzong industri där man framställer och bearbetar järnjärn|väg (j´ä:r_nvä:g)-vägen-vägar noun meileng lampi bana för tåg, tågrälsjärnvägsstation,-en,-er,-na noun meileng khawlna munpijättebra hoih mahmah | hoih lua mycket,fantastisktjäv(jä:v) jävet jäv jäven noun tawng | tawn bawl anmärkning mot att en person medverkar (t ex som vitte) i en rättegång

Kaffe(k´af:e)kaffet noun coffe (ka phi),…niang the ahilo kaphi Dryck på bönor från kaffebuskenKaja(k´aj:a) kajan kajor noun va ak tawh aki bang alum avom vasa namkhat Kråkfågeln corvus monedula ahi deldal na a hihsia gawp thei va-ak namkhatKaka(k´a:ka) kakan kakor noun muh(kek moh), cafe moh | biskot moh Sött bakverk,småbrödKalas(kal´a.s) kalaset kalas kalasen pawi | pawibawl na pawi fest,bjudning (also used figuratively)kalender(kal´en:der) kalendern kalendrar kalenda | piah-kha-deng ( ni ciaptehna) nimit almanacka;årsbokkalkar (k´al:kar) kalkade kalkat kalka(!) leikang zu´ut | kawm leikhang zu´ut stryka kalkfärg på;strö ut kalk(pulver)kalkon (kalk´o:n) kalkonen kalkoner sai Ak en hönsfågel av släktet meleagriskall(kal:) kallt kalla vawt | ki lemna | khuadam hun |a vothuan som har låg temperatur (also used of people, hard insensitivekallar kallade kallat kalla(!) verb samsak | tungsiah thuneihna tawh samsak uppmana att kommakallar kallade kallat kalla(!) verb minphuak/min pia | minsam ge namn, benämnakalv (kal:v) kalven kalvar noun bawngno suakcil ( bawng,lawi ,sai,sakhi, ngasa pi cihte´) kons unge (also used of young elk, deer,etc)kam( kam:)kammen kammar samsih | sam hiatna |sam kilh redskap att ordna håret medkamel (kam´e:l) kamelen kameler sehnelgam a kizang ka-la-awoh ett hovdjur med två pucklar av familijen Cameliadekamera (k´a:mera) kameran kameror manzaihna | manbu apparat för fotograferring el.filmningkammar(k´am:ar) kammade kammat kamma(!) samhiat | samhiat lian/laitak ordna med en kamkamp gfdsakampen kamper subst. kido na |kidema ki do | boxing kitutna pawi tillstånd där två parter använder våld mot varandra (om sport även försvagat "tävling")kampanj [kamp'an:j] kampanjen kampanjer noun thapiakna tawh sepkhiana | galdo ding a kuan samordnade aktiviteter för att värva anhängare el. kunder etckamrat [kamr'a:t] kamraten kamrater noun lawm | ki theihpih lawm/gual vän, kompiskamrer kamrer(e)n kamrerer subst. Sum sazian len pi | ban(bank) a thunei Ulian chef för bokföringen och kassan på ett företag; avdelningschef på en bankkan [kan:] kunde kunnat kunna(!) verb zo /thei | ngah ha kunskap ikanal [kan'a:l] kanalen kanaler tui luangna ding aa tuilam hawkguam kibawl tawm smal konstgjord vattenvägkanel [kan'e:l] kanelen thaksing kung ii a hawng-sing khawng ett slags sötaktig, brun krydda kanelbulle, -n, -ar, -na noun thaksing tawh akibawl mohkanin [kan'i:n] kaninen kaniner noun bilpi ett hardjur av släktet Oryctolagus

kanna [²k'an:a] kannan kannor noun bel (tui bel/ tuibung) | tui lumbel-ning bel behållare (för vätska), tillbringarekanon kanonen kanoner subst. thaupi (lengtawm akipua agamla pi kapna thaupi) kraftig artilleripjäskanot kanoten kanoter subst. gunkuang hawtna tawh a kihawt gunkuang neu smal båt som man paddlar gunkuang neu (a hawtna tawh a ki hawt)kanske [²k'an:sje] kician taktak nai lo ( hi thei: zong hi lo thei) möjligen, eventuellt, kanhändakant kanten kanter subst. adawn | aha/ amuk yttre del eller sida av någotkantar kantade kantat kanta verb tuah | le´em | akikim ding in tep omgekantor kantorn kantorer subst. BiakInn a Upa a makai körledare i kyrkakappa [²k'ap:a] kappan kappor, -na noun puatual | coch puantual slags längre ytterplaggkarikatyr karikatyren karikatyrer subst. Nuihzak huai ciamnuih melte´ förlöjligande och överdriven bild, vrångbildkar karet kar karen subst. bungpi |bung | kisilna tuidungpi stor öppen behållare för vätskakarl [ka:r] karlen karlar naupang pasalno man som har typiska manliga egenskaper (styrka, sexuell utstrålning etc)karta [²k'a:r_ta] kartan kartor, -na noun gamlim förminskad bild av jordytan el. annat områdekart|lägger [²k'a:r_tleg:er] -lade -lagt -lägg! -lägga sittel | genna/ngetna lai |gelna /sehna/zatna beskriva systematiskt ahisitset/ hi linlian a gelna | ahuam aa en ka´akkarusell karusellen karuseller subst. chia zahat kici akipei a atung kituang kimawlna runt roterande golv med sittplatser i en nöjespark (även bildligt)kass [kas:] kasst kassa manneilo | akizat theihtna omna(kiman na om lo) dålig, oduglig (informal) hoihlo | diklokassa [²k'as:a] kassan kassor,-na noun sumpiak a mun (kawngta) förråd av (kontanta) pengarkasse [²k'as:e] kassen kassar, -na noun ip (lai ip / pala sitik ip) buangnai ip bärpåse, väskakassett [kas'et:] kassetten kassetter, -na noun casset khui | filim khui (liten) ask för ljud- och filmband som passar i en bandspelarekassett|däck [²kas'et:dek:] -däcket -däcken casset khui kassettbandspelare som ingår i en stereoanläggningkassör [kas'ö:r] kassören kassörer sumtawh kisai tavuan anei sumkem person som har hand om en kassakassörska kassörskan kassörskor subst. numei sumkem /sumlen kvinnlig kassörkastar [²k'as:tar] kastade kastat kasta(!) Verb kap få något att fara genom luftenkastar kastade kastat kasta(!) verb pai´a |lawnkhia | paikhia | nawlkhin kassera, slänga (bort)katastrof katastrofen katastrofer subst. Gimna/lauhuaina |haksatna |siatna stor och svår (plötslig) olyckakatolsk katolskt katolska adj. RC biakna catholic som avser katolicismen el. katolikerkatt [kat:] katten katter noun zawhngeu husdjuret Felis ocreata domestica; kissekavaj [kav'aj:] kavajen kavajer, -na noun coch puan jacka (till en kostym), blazerkedja [²c'e:dja] kedjan kedjor subst. sikkhau | a pianna den a thu band av sammanfogade länkarkedjar [²c'e:djar] kedjade kedjat kedja(!)verb sikkhau tawh hen binda fast med kedjakel [ce:l] kelet subst. lunggulhtak in | hoihtak in tawi/len/kem/zang smek

kelar [²c'e:lar] kelade kelat kela(!)verb pom in kawi | cilumna ding in lumkhawm smeka (lekfullt) , tawi /pom ( it tak deih tak/ ngaih tak in)kemisk [c'e:misk] kemiskt kemiska adj dat lam vantawh akisai | dat tawh akibawl van te som hör till el. produceras inom keminkeps[kep:s] kepsen kepsar lukhu maidawk | lu tuam en slags mössa med skärmkick [kik:] kicken kickar noun sui (khe tawh sui) sparkkidnappar kidnappade kidnappat kidnappa(!) verb miman in sum ahih kei leh amaudeihna angahna ding in röva bort för att få ut lösensummakikar [²c'i:kar] kikade kikat kika(!) verb anei etna tawh et sim | en sim titta (i smyg), spana en sim khinkhia kilar kilade kilat kila(!) verb amang lang a deih | tai mengmeng springa snabbt, skynda (vardagligt)kilar fast kilade kilat kila(!) verb sätta fast el. fixera med en kilkillar[²k'il:ar] killade killat killa(!) verb kawcilik zia/ze | nui nuam na ding aa hih kittla (informal)kille [²k'il:e] killen killar noun pasal no pojke (informal)kilo [k'i:lo (el. c'i:lo)] kilot kilo(n) kilona noun kilo( agihna tehna kilo) ett viktmått (=1 000 gram)kilometer, -n, -, -metrarna noun kilomiter (asau na/ agam latna tehna)kind [cin:d] kinden kinder noun pang | biangkinkig [²c'ing:kig] kinkigt kinkiga adj hamsa| abaih lo | hih zawhna ding a baih lo svår att klara, besvärligkiosk [ki'ås:k el. ci'ås:k] kiosken kiosker, -na noun lamgei vanzuakna sai neu | tadensa zuakna liten byggnad för försäljning av tidningar, godsaker etc. tadensa kizuakna saikisar kisade kisat kisa(!) verb mithem | sawi-et | mit suk san se med halvslutna ögon, plirakissar [²k'is:ar] ,de,t, kissa(!) verb zuntha kasta vatten, urinera (informal)kisse (k´is:e) kissen kissar zawhngeu kattkista [²c'is:ta] kistan kistor noun sing ahih keileh sik singkuang pi stor låda med lockkittel [²c'it:el] kitteln kittlar noun sikbel pi stort runt kokkärlkittlar[²c'it:lar] kittlade kittlat kittla verb kawcilek zia | zia/zelsak | lungdam/nuisakuppleva en behaglig irritation på huden, vidröra (någon) lätt på huden så att en behaglig irritation framkallaskivas [²c'i:vas] kivades kivats kivas(!) verb kitawng | ki kamtam | deihna ki bang lo | ki lungtuak lo vara osams så att man grälarkiwi[k'i:wi] kiwin kiwi gah | kiwi vasa mel anei singgah brun frukt med sött grönt kött Newzealand gam aa amuksau aa aleng ngeilo vasa namkhatkjol [co:l] kjolen kjolar, -na noun numei te ten nikbawk kvinnoplagg som går från midjan och ner över benenklack klacken klackar subst. khedap tulsang upphöjd del av sko under hälen (även allmänt "upphöjning, avsats")klackar klackade klackat klacka(!) verb khedap taw lakhia in athak belh (sakol khe taw) sätta nya klackar påklackar klackade klackat klacka(!) verb khentun tawh sui sparka med klacken (vardagligt)kladd [klad:] kladden kladdar hungen pong | gelna pong | ngimna pong | migi lo utkast, konceptkladd [klad:] kladdet khutlam hoih lo laigelh | asimhaksa khutlam laigelh klotterkladdig [²kl'ad:ig] kladdigt kladdiga adj man/belh | ahi nemnum (mi | ahun) kletig (figuratively, "unpleasantly caressing") klagar [²kl'a:gar] klagade klagat klaga(!) verb lungkimlohna pulak khia | phulkim/khia uttrycka sorg, jämra sig lungtang nat/na

klander klandret subst. langbawl | khialsam |mawhsak kritikklang klangen klanger subst. aw/ging ljud som klingar, tonklant klanten klantar subst. mihai |lungsim kicing lo oskicklig personklapp [klap:] klappen klappar damtak beng/itna tawh beng khiankhian | beng smekning, lätt slagklapp [klap:] klappen klappar lungdambawl letsong | letsong van julgåva (informal)klappar [²kl'ap:ar] klappade klappat klappa(!) verb beng | zut / damtak leh hoih zut ge en klapp, smekaklappar[²kl'ap:ar] klappade klappat klappa(!) verb sat behbeh/kikkik | tawk | khee slå upprepade gånger (to produce a sound; for inanimate objects, "pound")klar[kla:r] klart klara man siang/ta | zo siang | kiging sa tydlig, lättbegripligklar [kla:r] klart klara adj singtho | vansiang(mei om lo) | vak (mial lo) ljus, lysande, genomskinlig klar [kla:r] klart klara adj semkhin |bawlkhin | hih khin | a kiging sa in om khin färdigklarar [²kl'a:rar] klarade klarat klara(!)verb theikhin | bawlkhin | mankhin genomföra (med framgång)klarinett [klarin'et:] klarinetten klarinetter singtawh akibawl tamngai ett träblåsinstrumentklase klasen klasar subst. pawlkhat | lomkhat | khilkhat samling, klungaklass [klas:] klassen klasser noun sangkhan khat | laisimna khan grupp av företeelser, avdelning skolelever i samma årskursklave klaven klavar subst. sumnen(sumtang) | sumtang tung alum lam aom na lam ena sidan av (svenskt) myntklaver [klav'e:r] klaveret klaver klaveren noun pian U (piano) pianokletig [²kl'e:tig] kletigt kletiga adj belh | mat | mi cina | mi vanglak ( thu) som har blöt konsistens och lätt fastnarkli [kli:] kli(e)t va´ai(vai) an vai | mangbuh va´ai skal från sädeskärnorkliar [²kl'i:ar] kliade kliat klia verb ku´ui (kui) | khiat | at (lai at) rivakliar [²kl'i:ar] kliade kliat klia verb tha´ak (ci thak) | lunggulhna lungsim khau irritera (huden)klibbig [²kl'ib:ig] klibbigt klibbiga adj belh | mat in belh som har mjuk yta som lätt fastnar

klibbigris buh ma´n (buh)klick klicken klickar subst. pawlkhat(group/phuaih khat) liten grupp människor, gängklick klicken klickar subst. akhal neu | tum khat liten klimpklickar klickade klickat klicka(!) verb thautang//bom/thau hoihlo | meikang ki lawh/zom lo inte gå av, inte fungera (om skjutvapen; även bildligt "inte fungera")klickar klickade klickat klicka(!) verb thakhat in gingvat | ging/ a aw ging knäppa metallisktklimat [klim'a:t] klimatet klimat klimaten khuahun (mun khat aa khuahun piang) normala väderleksförhållanden inom ett områdeklinik [klin'i:k] kliniken kliniker sikhan(zato kumpi aa ahilo) (avdelning på ett) sjukhus; specialundervisning i skolanklippa, [²kl'ip:a] klippan klippor noun mual | gungei aa suangmual berg (utan växtlighet), bergknalleklipper el. clipper [kl'ip:er] klippte klippt klipp! Klippa verb ta´n/at tan | tep skära med sax

klistrar [²kl'is:trar] klistrade klistrat klistra(!)verb kawtawh mat | diah in zut fästa med klister, limmakliver klev klivit kliv! kliva verb lampai in kal sau/gol pipi in suan gå med stora steg; klättraklo [klo:] klon klor galhing te kheci´in (ganhing khe ci´in) mainly used in the plural skarp tånagel på vissa djurklocka [²kl'åk:a] klockan klockor, -na noun nai urklock|ren -rent -rena adj. siangtho |kician mahmah mycket ren och klarklok [klo:k] klokt kloka pilna nei | ngaihsutna hoih nei förståndig, visklor [klå:r] kloren tuisiansak nading aa kizang gas namkhat gasformigt grundämne använt bl a till att rena vatten klotter [kl'åt: er] klottret lai(khutlam) aki at phiatphuat slarvig el. otydlig skriftklubb [klub:] klubben klubbar phei | pawlkhat (phuaih khat) | kipawlna khat (mindre) förening (also used in compounds, "place of entertainment")klubba [²kl'ub:a] klubban klubbor noun khetbuk | asatna sing | ciangkhut slagredskap (av trä) som är tjockare i ena ändanklubba [²kl'ub:a] klubban klubbor noun atawina ding aa kibawk (chusin / zikhe) slickepinneklubbar [²kl'ub:ar] klubbade klubbat klubba(!) verb ciangtawh sat |sat /sek/su slå hårt med en klubbaklunga [²kl'ung:a] klungan klungor kimuhkhawpna | kipawlna tätt sammanhängande grupp (människor), skockklyftig klyftigt klyftiga adj. theihbaihna | pilna/siamna | ciimna| tei-na intelligent, klipskklyver [kl'y:ver] klöv kluvit klyv! klyva verb khen | kitam | sing ten/ e´ek dela i två delar, dela mitt itu pawl kikhen/tam | kikhen thangklåda [²kl'å:da] klådan ci-thak nei | vuntung ah ci-thak kliande, irritation (figuratively, "desire to do something")kläder [kl'ä:der] -na noun puan | silh leh ten plural plagg (t ex byxor, kjol) som man har på kroppenklä av, klä på - puansuah, puansilhklänning [²kl'en:ing] klänningen klänningar, -na noun niktual | nikbawk tual ett klädesplagg för kvinnor puantual (numei te silh)klär [klä:r] klädde klätt klä(!) tuakkha | hongpiang thu vara klädsam för, passaklär [klä:r] klädde klätt klä(!) verb puansilh |nik ten puansilh | puantawh tuam sätta kläder på; sätta tyg påklär om [klä:r'om] klädde klätt klä(!)verb puankhen | puanlaih byta kläderklättrar [²kl'et:r ar] klättrade klättrat klättra(!) verb atung ah kahto | asang ah kahto | khangto ta sig uppåt med händer och fötter; klänga kahto khawm | kahto/khangtoklöver [kl'ö:ver] klövern noun akuak thum aom singteh | bawng Anteh en växt av släktet Trifoliumklöver [kl'ö:ver] klövern noun phe (phe mel) färg i kortspelknackar [²kn'ak:ar] knackade knackat knacka(!) verb aging ngaih lo ding in tum | kongkhak kiu slå med korta slagknapp [knap:] knappt knappa adj tawm | kiciangtan otillräcklig, begränsadknapp [knap:] knappen knappar noun puankilh/angkilh | kha-loh liten skiva som sys fast på kläder etc (för att hålla ihop dem)knappast [²kn'ap:ast] cikmah hunin | tawmzong | kingahlo zahdong | omlo | hih theilo nästan inteknark knarket subst. khamtheih guihtheih (zatui) narkotika (vardagligt)knakar knakade knakat knaka verb kitum/kisat | humham | tau nganngan |tan´g

låta som när något (nästan) bryts av, braka (även bildligt) (gtn. Naupai laitak gilsung ah nau tan´gknarkar [²kn'ar:kar] knarkade knarkat knarka(!) verb khamtheih guihthei zang/la använda knarkknockar [²n'åk:ar] knockade knockat knocka(!) verb tumpai | leitang kisatna / tuk slå knockoutknogar [²kn'o:gar] knogade knogat knoga(!)verb khu-ul tal pan khe dong lung zen aa nasem arbeta hårt; gå mödosamt haksa leh gim nasepknop [kno:p] knopen knopar khaukhih bawk | abi´el bawk | gun gei aa amuk pek vasa namkhat knut (på ett rep)knotar [²kn'o:tar] knotade knotat knota(!) verb lungtom/hehsuak aa humham /phun klaga (lågmält), knorra noun lungkim lo-in phun |phun knuff [knuf:] knuffen knuffar sawn | nen stöt (med kroppen) som flyttar någotknuffar (kn`uf:ar) knuffade knuffat knuffa(!) verb nen | sawn ge en knuff,stöta tillknutte knutten knuttar subst. mi |pasal mest i sms manlig personknyter [kn'y:ter] knöt knutit knyt! Knyta verb khautawh hencip | gak/vil binda ihop med en knut, sammanfogaknä [knä:] knä(e)t knän knäna noun khuk | khukbawk leden mellan lår och underbenknäpp knäppt knäppa adj. lungsim kicing lo | haipian (mihai) tokig (vardagligt)knäpper knäppte knäppt knäpp! knäppa verb kitan duak/set | kitan | gingkhia ge ifrån sig ett knäpp (bildligt "trycka på knappen (för att ta ett foto)") man kizaihknäpper knäppte knäppt knäpp! knäppa verb zial | khep | kuaitan | he´en | kawi fästa ihop (med en knapp), knyta sammanknäpper på knäppte knäppt knäpp! knäppa verb mei kha-loh khak | mek in khak sätta på (genom att trycka på en knapp)knöl [knö:l] knölen knölar kitaih kha | ki lusik kha rund bildningknöl [knö:l] knölen knölar mihoih lo | mi gilo | khetul hänsynslös manko [ko:] kon kor noun bawng ett husdjur som ger mjölkkock[kåk:] kocken kockar An huan (An sai aa Anhuan sia) person som har till yrke att laga matkod [kå:d] koden koder theihsim laimal | nambat | theihsim/selsim nambat teckensystem, chifferkokerska [²k'o:ker_ska] kokerskan kokerskor noun An sai aa Anhuan te | Anhuan na ah a makai kvinnlig kockkokos|nöt [²k'o:kosnö:t] -nöten –nötter Onggah | a hawng asah gah | lu-guh nöt från kokospalmenkol[kå:l] kolet suang meihawl bränsle av bergarten stenkolkolja koljan koljor subst. tuipi sung aa tonfisk ngasa namkhat torskfisken Gadus aeglefinuskoll [kål:] kollen kollar noun en (mit tawh en) | sitsi en-cek | ve-el | sin kontroll (informal)kollar [²k'ål:ar] kollade kollat kolla(!) verb en/vel | ahih taktak lam kitel ki ciansak kontrollera, undersöka, titta (på) en |vel |si´itkollektiv [kålekt'i:v (el. k'ål:ekti:v)] kollektivet kollektiv kollektiven kipawla nasep | apawl | ahawn som gäller en grupp människor (som bildar en enhet) ki plawlna bup tawh akisaikollektiv|avtal [²kålekt'i:va:vta:l] -avtalet -avtal -avtalen kipawl khawma nasep na´ng thukimna lai avtal mellan en facklig organisation och en (organisation av) arbetsgivare koloni [kålån'i:] koloni(e)n kolonier ki-ukna khutnuai | ko-lu-ni ett lands besittning utomlands; nybyggarsamhällekoloni [kålån'i:] koloni(e)n kolonier khal hun cing aa omna Inn | khal An sua´n sommarhem för barn, kollokomma [²k'åm:a] kommat komman kommana laigual gelhciang aa kizang(,)

ett skiljetecken (,)kommer [k'åm:er] kom kommit kom! komma verb pai ( hong pai) anlända, nå (fram), infinna sigkommer ut [kåm:er'u:t] kom kommit komma suah/suak khia | lai bawlkhia ( ta-den-sa, laibu) bli publiceradkommer åt [kåm:er'å:t] kom kommit komma po | tung | po khia zo få tag påkommun [kåm'u:n] kommunen kommuner noun khuasung uk | khua sung thu nei geografiskt avgränsad förvaltningsenhet eller region khua/gam sung tawk kisai ukna khuaneu (under länsnivå) med egen (politiskt vald) styrelsekommunicerar [kåmunis'e:rar] kommunicerade kommunicerat kommunicera(!)verb kizopna | kigen na överföra budskap (till någon) khattung ah ap/pia | thuthak (ta-den)kommun|styrelse -styrelsen -styrelser subst. khuasung puah thunei te kipawlna kommunens "regering", dvs dess verkställande organ (utsett inom kommunfullmäktige)komp [kåm:p] kompet komp kompen noun pangkhawm | tum thei tuamtuam tumkhawm ackompanjemang kompis [k'åm:pis] kompisen kompisar lawm leh gual kamrat, vänkomponerar [kåmpon'e:rar] komponerade komponerat komponera(!)verb la-phuak / la-at sätta samman (musik)koncentrerar [kånsentr'e:rar] koncentrerade koncentrerat koncentrera(!)verb lunglut, lunggulh föra samman till en punkt, samla kai-khawmkoncentrerar sig [kånsentr'e:rar_sej]koncentrerade koncentrerat koncentrera(!) munkhat bek ngaihsun samla sin uppmärksamhetkondition [kåndisj'o:n] konditionen hun | athu ala om dan frysisk och psykisk hälsa, allmäntillståndkonditori [kånditor'i:] konditori(e)t konditorier noun moh zong akizuakna coffe sai (ka-phi sai) affär där man säljer bakverk; kafé An sai neu | moh saikoncentrerar [kånsentr'e:rar] koncentrerade koncentrerat koncentrera(!)verb lungtung/lunglut/lunggulh föra samman till en punkt, samla ngaihsutna sung ah kidiah |ngaihsunkonferens [kånfer'en:s] konferensen konferenser noun thu kihupkhawpna , khawmpi sammankomst (för att diskutera en viss fråga)konkurrerar konkurrerade konkurrerat konkurrera(!) verb kidemna |ki dem delta i konkurrenskonserv[kåns'är:v]konserven konserver adj bung tawh aom nektheih (ngasa bung, sa bung) livsmedel (på burk) som håller sig längekonsonant [kånson'an:t] konsonanten konsonanter, -na noun språkljud som kan bilda stavelse endast med vokalkonst konsten konster subst. siamna /ki va´ak na | pilna | hatna inlärd förmågakonst konsten konster subst. lim suaih siamna | lim suaih pilna estetisk verksamhet; produkter inom (bild)konsten (tavlor etc)konst|gjord [²k'ån:stjo:r_d] -gjort -gjorda mite bawltawm | ama thu aa piang ahilo | a tuh inte naturlig, konstigt [²k'ån:stig] konstigt konstiga adj kilam dang | a ngei bang lo | tuamdang icke normalkonstnär [²k'ån:stnä:r] konstnären konstnärer, -na noun lim suaihlam tawh kisai asem te person som utövar (bild)konstkonstruktion [kånstruksj'o:n] konstruktionen konstruktioner adan | lam(inn lam) |phut/gel /pankhia sätt att vara konstrueradkonsul [²k'ån:sul:] konsuln konsuler kawng-si (council) chef för konsulatkonsument konsumenten konsumenter subst. van leite (sai ah van alei te) person som köper varor (el. tjänster), köpare motsats producentkontaktar [kånt'ak:tar]kontaktade kontaktat kontakta(!)verb thukizakna´ng hih/bawl ta kontakt medkonto [²k'ån:to] kontot konton kontona sum sazian | ban (bank) sazian sammanställning av räkenskaper, räkningkontor [kånt'o:r] kontoret kontor kontoren noun zum | zum khan

arbetsplats för tjänstemän, expeditionkontrakt kontraktet kontrakt kontrakten subst. ki thukimna lai skriftlig överenskommelse, avtalkontrakt kontraktet kontrakt kontrakten subst. khuano aa Biak Inn underavdelning av stift (inom svenska kyrkan)kopp [kåp:] koppen koppar, -na noun hai ( tui/niangtui dawnna hai) liten skål (med öra) som man dricker urkoppar koppar(e)n subst. siksan ett metalliskt grundämne (Cu)kopplar [²k'åp:lar] kopplade kopplat koppla(!)verb zom | kizom | kisai ansluta, sätta i förbindelsekopplar [²k'åp:lar] kopplade kopplat koppla(!)verb thei | tel | theih tel na förstå, fattakopplar [²k'åp:lar] kopplade kopplat koppla(!)verb khaukhung |khaukhih | ciangtan aa hihna binda med koppelkopplar av [kåp: lar'a:v] kopplade kopplat koppla(!) khiam |nip( khau/sak lo) | khawlbawl ta igen sig, vila (från arbete)korar [²k'o:rar] korade korat kora(!)verb te´el(tel) | khensatna nei utsekorg[kår:j]korgen,korgar noun khutkhai lawh | bawmtaa flätad behållare att bära saker i (also used of objects resembling a basket)korkad[²k'år:kad] ka kort korde hai /gilo/hangsan | hik meimai dum, ointelligentkorp [kår:p] korpen korpar va-ak | a vom bengbang vasa kråkfågeln Corvus coraxkors|drag [²k'år_s:dra:g] -draget -drag -dragen huih | huihnung | huihnun na lampi luftdrag tvärs igenom ett rum, tvärdrag kort [kor_t:] kortet kort korten man(photo) foto, bildkort [kår_t:] kort korta adj tom(sau lo) | ngiam som har liten längdkort [kor_t:] kortet kort korten noun kat(card) | phe-dal | laidalneu spelkort, litet blad i styvt papper (el. plast etc) för olika ändamål (ofta som bevis på något)korv [kår:v] korven korvar, -na noun sa ngawi hackat och malet kött stoppat i ett avlångt skinnkostar [²k'ås:tar] kostade kostat kosta verb amanzah | abeizah | vanman ha som priskostsam kostsamt kostsamma adj. mantam/mansang | tamman som kräver stora kostnader, (alltför) dyrbarkota[²k'o:ta] kotan kotor nungguh kituahna khempeuh ben i ryggradenkraftig kraftigt kraftiga adj. thahat/thakhauh | tha nei som har (fysisk) kraft, stark motsats svagkraftig kraftigt kraftiga adj. to (sia hak) | sah | gol viavua som inte lätt går sönder; grov, tjock (även förskönande om fet person) motsats klen, smalkraft|verk -verket -verk -verken subst. Mei hongpai na zumpi (electric) anläggning där elektrisk energi produceraskramar [²kr'a:mar] kramade kramat krama(!)verb kawi | pom omfamna (med armarna)kramar [²kr'a:mar] kramade kramat krama(!)verb nen kawm leh hek | mek leh hek thuah pressa ihopkrav [kra:v] kravet krav kraven noun kisapna teng ngetna |kisam | ngen önskemål som man ställer som villkor för någotkreativ [kr'e:ati:v] kreativt kreativa skapande; idérikkrig [kri:g] kriget krig krigen gal | galdo | galpiang strid med vapen mellan staterkrigar [²kr'i:gar]krigade krigat kriga(!)verb gal piang | gal kido

föra krigkrigare [²kr'i:gare] krigar(e)n krigare krigarna galkap | galkap te soldat; militär (historical)kris [kri:s] krisen kriser haksat hun | sih ding tuntak ding hun (cinat mahmah lai tak) svår eller kritisk situationkrita [²kr'i:ta] kritan kritor leikang vui | suang nip nam | lei kang (sunglai tung atna) vit och mjuk kalksten (att rita med)kritisk [kr'i:tisk] kritiskt kritiska adj mawksak (mawhzong)| langpan na ah siam | a thupi uppmärksam på fel och brister |kritisk (mot B); kritisk (till x)krock krocken krockar subst. mawtawm kitaih | kitaih kha sammanstötning, kollisionkrog krogen krogar subst. Ansai | zu sai restaurang (med spritservering)krok [kro:k] kroken krokar noun puankhai na | ngasa siahna | phiaukawi krökt metallföremål som används att gripa el. hänga upp något (used especially for fishing)krokig [²kr'o:kig] krokigt krokiga adj kawi | kawi vengvang | thuman lo lungsim kawi böjd i en krokkrokodil [krokod'i:l] krokodilen krokodiler Aw-le (tui sung aom Awle pi) ett stort kräldjur av ordningen Crocodiliakrona [²kr'o:na] kronan kronor, -na noun sweden sum (sweden gam aa kizang sum) ett mynt (100 öre) i bl a Sverigekrono|fogde -fogden -fogdar subst. head of enforcement district, enforcement officerperson som företräder en statlig myndighet (kronofogdemyndigheten) som har hand om indrivning av fordringar sum bat ngetkikna zumpi /Uliankropp [kråp:] kroppen kroppar pumpi människas eller djurs fysiska materia (huvud, bål, extremiteter)krossar krossade krossat krossa(!) verb slå sönder (i småbitar), splittra (även bildligt "nedkämpa")kruka [²kr'u:ka] krukan krukor noun nuai | gawi | nen | vuisak högt och bukigt kärl (av lergods)krusbär [kr'u:sbä:r] krusbäret krusbär krusbären noun gam suaklu | kuama deihloh mi val bär av busken Ribes grossulariakryar på sig [kry:arp'å:sej] kryade kryat krya(!)verb natna pan dam kikta | dam na ngah kik bli friskkrydda [²kr'yd:a] kryddan kryddor meh laha aki sawh/hel anam tuisak/ alimsak något som sätter (extra) smakkryddar [²kr'yd:ar] kryddade kryddat krydda(!) verb meh lim tuam/namtui na ding mehlak aa kikhah smaksätta med kryddorkryper [kr'y:per] kröp krupit kryp! Krypa verb bawkbak sa in pai | awmtal gå på händer och knänkråka [²kr'å:ka] kråkan kråkor Ak khuang ging | va-ak fågeln Corvus cornixkråmar sig kråmade kråmat kråma(!) verb lampai luallual | lampai phiauphiau stolt vrida på kroppen för att visa upp sig amul akha asiangsak sitset vasakräks [krä:ks] kräktes kräkts kräks! kräkas verb lua ( kamsung pan lua) få upp mat från magen genom munnen, kasta upp, spykräver [kr'ä:ver] krävde krävt kräv! Kräva verb ngen | akisam (ngen) framföra som kravkrök kröken krökar subst. lam kawi | akawi sväng, kurvakudde [²k'ud:e] kudden kuddar noun lu-kham (lugna aa lukham) stoppat fodral (att vila huvudet på)kul[ku:l] nuam | kipahna | lungdamna indeclinable rolig(t)kuling [k'u:ling] kulingen kulingar hui | hui-pi nung mycket hård vindkull [kul:] kullen kullar noun suahkhat aa tampi asuak ganhing neu te alla ungar som fötts på samma gång

kulle [²k'ul:e] kullen kullar noun mualdawn | lamto | mualkuam rundad höjd som sluttar åt alla sidorkultur [kult'u:r] kulturen kulturer noun ngeina | pu leh pa zat ngeina människors sätt att leva i ett visst samhällekultur [kult'u:r] kulturen kulturer noun ngeina (lai/ tumtheih/lasak/lam) cih te vetenskap, musik, litteratur och konst ngeina lam tawh kisai thupi ngeisutkultur [kult'u:r] kulturen kulturer noun (ren)odlingkulturminister ngeina lam tawh kisai ah amakai Ulian kund [kun:d] kunden kunder noun vanlei te | vanlei ding aa hong pai mite person som avser att köpa något; spekulantkung [kung:] kungen kungar, -na noun kumpi pa/ kumpi nu statsöverhuvud i monarkikunna [kan:] kan, kunde,har kunnat verb zo/thei ( gentehna hih zo / hih thei) see kankunnig [²k'un:ig] kunnigt kunniga adj na khat peuhpueh kician tak aa hihnei na| siam/kivaa som kan mycket, kunskapsrik lungsim hoih/pil | ciim/lungsim ngaihsutna pilvangkunskap [²k'un:ska:p] kunskapen kunskaper pilna | theihna | pilvang aa thutheihna vetande, lärdom lai leh kampau lam ah theihna/ telnakupé kupén kupéer subst. adei (khan) | akizom (gentehna meileng lampi) avdelning i en järnvägsvagnkupé kupén kupéer subst. mawtaw kongkhak nihbek aom aa atungkhum asah leh anunglam a sau sportigare bilmodellkupp [kup:] kuppen kupper za/thu neihna la | gualzawhna ding aa sepkhiatna överraskande handling för att ta maktenkurar ihop sig [ku:rarih'o:psej] kurade kurat kura(!) verb kituah in kikhawm |gawmkhawm huka sig ner (med uppdragna axlar) kurator [²kur'a:tor] kuratorn kuratorer khantohna ding leh nakhat peuhpeuh ah koici gel ding cih a panpih ahuh mi( thunei ulian) person som har till yrke att ge råd och upplysningar i allmänna och individuella sociala frågorkurra|gömma subst. ku-ke kingeih ( khat bu in a khat in zong) lek där en letar efter några som gömt sigkurs [kur_s:] kursen kurser,na noun viss del av längre utbildning; kortare utbildningsserie , riktning; riktlinjekurs [kur_s:] kursen kurser noun aphazah | amanzah | aman phatna| gällande pris, värdekusin [kus'i:n] kusinen kusiner, -na noun sanggam (nu &pa unau) barn till ens mammas eller pappas syskonkuslig kusligt kusliga adj. lausak/patausak | cikze huaisak | lauhuaisak som känns skrämmandekust [kus:t] kusten kuster gungei | tuipi gei gräns mot hav; strandkuvar kuvade kuvat kuva(!) verb satpai | sat niam(niamsak)| meksuk(mek niam) slå ner, undertrycka; förtryckakuvert [kuv'ä:r] kuvertet kuvert kuverten noun lai-ip (lai khakna lai-ip) | atuam/ asin omslag om brevkvadratmeter [²kvadr'a:tme:ter]-meterm -meter(el. -metrar)-meterna noun adung avai the na mita(meter) ytmått som hos en kvadrat med 1 meter långa sidor kvar [kva:r] tamlo | asanglo i behåll, över (jag har inga pengar kvarkvar [kva:r] !, de, t verb cianlai (mo lai/ nei lai) | sitlai | nusia på samma ställe som förutkvart [kvar_t:] kvarten kvart el. kvartar; kvart över ett seh li suah seh khat ( nai et na ah kizang) fjärdedel (mainly used for a quarter of an hour (15 minutes))kvart [kvar_t:] kvarten kvartar noun zintun na Inn dei(khan) | om pakna ding Inndei Innkhan logi, rum (informal)kvarter[kvar_t'e:r] kvarteret kvarter kvarteren noun Inn akilum aa kilam | taihkhat (taih Inn) husgrupp mellan (i regel fyra) gator lamlak ah Inn a kihonlam | lamkhak

kvinna [²kv'in:a] kvinnan kvinnor, -na noun numei (nu pi) vuxen person av honkönkvinnlig [²kv'in:lig] kvinnligt kvinnliga adj numei kician numei kizen som anses typiskt för kvinnorkvittar kvittade kvittat kvitta(!) verb pia | sumpia (piak ding teng pia) betala skuld genom att räkna av motfordran; utjämna kvitto[²kv'it:o]kvittot,kvitton,kvittona noun sumpiak ciang aa ngah hi cihna lai (pi-sa)(phiat pai) intyg på att man har betalt en viss summa pengar; mottagningsbeviskväll [kvel:] kvällen kvällar,-na noun nitak- nitak lam dagens övergång till natt, aftonkvällstidning [kvel ti:(d)ning] -en, -ar, -na noun nitak lam aa kibawl ta-den-sakyckling [²c'yk:ling] kycklingen kycklingar, -na noun Aksa | ak no unge av hönsfågelkyffe [²c'yf:e] kyffet kyffen kyffena avang | Innkhum vang | a singtho lo Inn nin uselt rum eller hus bu-uk(buk) | buk hoihlo buksiakyl [cy:l] kylen kylar noun zi-khe tit-ta ( avotsakna bizupi) kylskåpkyler [c'y:ler] kylde kylt kyl! Kyla verb votsak | khuadamsak | khalsak göra kallkylig [²c'y:lig] kyligt kyliga adj vot | khuavot khuadam förhållandevis kall, svalkyrka [²c'yr:ka] kyrkan kyrkor, -na noun BiakInn (Pasian Biakna Innpi) ett specialbyggt hus för gudstjänsterkysk kyskt kyska adj. singtho in gamtat hoih sexuellt avhållsam nu leh nu, pa leh pa lam ngeihsun lokysser [c'ys:er] kysste kysst kyss! kyssa verb nam( ngai in nam) | tawp ge en kysskånkar kånkade kånkat kånka(!) verb hamsa pitak aa kai-in pua bära med möda, släpa (på) (vardagligt)kår [kå:r] kåren kårer noun thunei /ta-vuan nei galkap | galkap hon/pawlkhat sammanslutning (av personer med samma intressen eller sysselsättning)käkar [²c'ä:kar] käkade käkat käka(!)verb ne ( an ne, na khat peuhpueh ne) | valh (gil sung ah valh) äta (informal)käke [²c'ä:ke] käken käkar khaguh | kha a tung leh a nuai guh del av ansiktsskelettet där tänderna sitterkämpar [²c'em:par] kämpade kämpat kämpa(!) verb do | peng leh tuttawh thuah | la-ai använda våld för att hävda sig mot en motståndare dal/pang | kitom /kisatkämpe [²c'em:pe] kämpen kämpar noun a do pa | a tum pa | gal vanleng krigare (historical; also used generally, "a person who fights")känd [cen:d] känt kända minthangna | mi tampin thei | ciamteh | vang som många känner, bekant, berömd mi tampi ten thei(min thang na) känguru [c'eng:guru] kängurun kängurur tapua ganhing australiensiskt pungdjur av familjen Macropodinaekänner [c'en:er] kände känt känn! känna verb lungsim sung om | thei | mangngilh lo | ngaihsut uppfatta med sinnena, märka lungsim sukha/lawng in theina leh ngaihsutnakänner [c'en:er] kände känt känn! känna verb thei | tel ( theih tel na) ha kunskap om, vara bekant eller förtrogen medkänner [c'en:er] kände känt känn! känna ngaihsutna/thuakna /sukkhatna / ta (på), röra (vid)känns [cen:s] kändes känts kännas verb sin/zon na pan muhkhiat | entel,vel, sit-se upplevas med känseln el. liknande sinnenkänsla känslan känslor subst. phawk/theihtheih na lungsim | itna ngaihna upplevelse med sinnena (även "förnimmelse av något förestående") ofta i plural attityd gentemot andra (särskilt förmåga att känna kärlek)kär[cä:r] kärt kära ngai | deih | lungtung | it förälskadkär [cä:r] kärt kära ngaihna paktatna |zahtakna muan na älskad, uppskattadkärlek [²c'ä:rle:k] kärleken nown itna ngaihna |lungsim takpi tawh itna känsla att man tycker mycket om någon

kärve [²c'är:ve] kärven kärvar alom | a thoh | adal bunt el. knippe med (otröskad) säd buhlom | laidal thohkö [kö:] kön köer kigual | kigual aa angak rad av väntande kigual in amau hun a tun ding ngakkö [kö:] kön köer anung lam ah om | taw(taw-aw) | nung lam sista del av en trupp etcköar [²k'ö:ar] köade köat köa(!) verb kigual stå i kö kök [cö:k] köket kök köken noun An huanna | Anbuk rum där man lagar mat kök [cö:k] köket kök köken Anhuanna mei used only as an affix enklare matlagningsapparatkök [cö:k] köket kök köken Anhuan dan/ meh huan dan | An mat, kokkons t (japan an france(pian tit an cih te gamdang An)kön könet kön könen subst. numei maw pasal cih a kitheihna egenskapen att vara hane eller honaköns|roll -rollen -roller subst. numei ahih kei leh pasal te hihding akilawm na bestämd föreställning om hur man bör vara som man el. kvinnaköns|umgänge -umgänget -umgängen -umgängena subst. nu & pa om khawpna samlagköper [c'ö:per] köpte köpt köp! Köpa verb lei ( van lei, na lei) skaffa sig något genom att betala för det, handlakör [cö:r] körde kört kör! köra verb hawl (mawtaw hual) | nasem | hih/gel framföra (ett fordon) (also "transport")kör [kö:r] kören körer noun la-pawl(lasa) | lasa khawm mihon(pawl) grupp personer som regelbundet sjunger tillsammanskör över [cö:r'ö:ver] körde kört kör(!) köra verb gawi | hih khengval in khatvei hihkik köra så att någon hamnar under ens fordonkörkort [²c'ö:rkor_t:] -kortet -kort –korten noun mawtaw hawltheihna | mawtaw licence(lai-sen) intyg på att man klarat ett officiellt körprovkörsbär [c'ör_s:bä:r] körsbäret körsbär körsbären noun phuaitong gak/kung/paak/mel liten röd stenfrukt från träden Prunus avium eller Prunus cerasuskött [cöt:] köttet noun muskel- och fettvävnad hos människor och djurköttbulle, -n, -ar, -na noun sa pum ( a bem a kibawl sapum)kött|färs -färsen subst. sa kigawivui | sa kigawi zan |sa kigawi nel malet köttla se läggerlack [lak:] lacket lack lacken (el. lacken lacker) noun a zanuh – singza- singzutna za ett slags målarfärg med slitstark ytalackar lackade lackat lacka(!) verb a za zuut hi behandla med (färglös) lacklackar lackade lackat lacka(!) verb siin hilada [²l'a:da] ladan lador noun a kholna| saal| buh saal| khai gah kholna mun byggnad där man förvarar hö och halm etclade [²l'a:de] see läggerladu|gård el. lagård [²l'a:dugå:r_d] -gården -gårdar noun buh beem| a khol na byggnad för kor (på en lantgård)lag [la:g] lagen lagar noun upadi| zuih ding thu| sepding| bawlding allmän rättsregel (el. samling rättsregler) i ett land; förordninglag [la:g] laget lag lagen noun ki mawl pawl| ki hel kha| a lom lak a pa | ateen | a phuaih grupp av personer som samarbetar (i arbete, idrott etc)lag [la:g] lagen noun zukhauh| a khauh pen zu spad, marinadlaga [²l'a:ga] adj upadi tawh ki tuak| a man| thu maan tawh ki sai only used as an attribute som stämmer med lagenlagar [²l'a:gar] lagade lagat laga(!) verb hih pha hi | bawl pha hi repareralagar [²l'a:gar] lagade lagat laga(!) Verb huan hi tillreda, anrätta

lager [l'a:ger] lagret lager lagren noun vante kholna| kholdan| khol na ding a mun awng| förråd, magasin van te khol na ding mun, khanlager [l'a:ger] lagret lager lagren noun nidang lai a, gual zawh na ngah te a ding a pah tawi na a ki bawl lu khu paak kual maskinelement som bär upp en roterande axel sing teh kaang nam khat tawh ki bawl paak kuallager [l'a:ger] lagern lagrar noun tatdan heekdan| omdan khawl dan|khusak dan|nun dan trädet Laurus nobilis kisai | set i a pei siik bom neulagom [²l'a:gåm] adv. Kicing tak in| a ki lawm a ki tuak| hoihbek inte för mycket och inte för lite, passande, lämpligtlakan [²l'a:kan] lakanet lakan lakanen noun lupna tung a ki phah paun| puanza| puandal tygstycke som används som sängkläderlamm [lam:] lammet lamm lammen noun tuno| tusa fårets ungelampa [²l'am:pa] lampan lampor noun khuaphelep mei| mei bap anordning för belysningland [lan:d] landet länder, -na noun gam stat, rike, landsbygdland [lan:d] landet land landen noun gam|leitang| logam odlat jordstyckelands|lag [²l'an:sla:g] -laget -lag -lagen noun gam sung a, a ki mawl mite idrottslag som representerar ett landlandar [²l'an:dar] landade landat landa(!) verb kahto hi|kanto hi ta mark, gå nerlandskap [²l'an:ska:p] landskapet landskap landskapen noun gam sung a gam ke neu khat| gam khen neu khat del av landet (Halland, Skåne etc)landskap [²l'an:ska:p] landskapet landskap landskapen noun leitung kidawh zia| gam om dan (landområde med en viss) naturlands|ting [²l'an:sting:] -tinget -ting -tingen noun khuasung gamsung kipawlna (kongsi)- hausa politiskt valt beslutande organ som representerar ett antal kommuner i frågor som rör hälso- och sjukvård, undervisning, socialvård mmlapp [lap:] lappen lappar noun athem| a huk nang a them|leitang mun litet stycke tyglapp [lap:] lappen lappar noun lait hem| niin them litet stycke papperlapp [lap:] lappen lappar noun Scanivia sak lam leh Russia gam a sak lam a minam khat samelappar [²l'ap:a r] lappade lappat lappa(!) verb a huk nang hi| puan them hi |a vang hi sätta lappar (på något); laga, repareralarm [lar:m] larmet larm larmen noun gamlumna| a sau a, gin ngaih ziazua störande ljud, oväsenlarm [lar:m] larmet larm larmen noun lau huai na pen thei sak khol| lungkham (anordning som ger) varningssignal; alarmlarvig larvigt larviga adj. Hai|ngaih sutna nei lo dum, fånig (vardagligt)laser [l'a:ser] lasern lasrar noun a nasia mahmah| a khauh pai mahmah khuavak khauh a puasuak sak van apparat som alstrar och sänder ut en intensiv ljusstrålning lassar [²l'as:ar] lassade lassat lassa(!) verb koih hi|suan hi| vansuan hi| lasta last [las:t] lasten laster noun van|a ki pua van|van puak na| kontena det som bärs el. fraktas, börda last [las:t] lasten laster noun haza| mawhna| gam tat hoih lo envis (och skamlig) ovanalastar [²l'as:tar] lastade lastat lasta(!) verb van suan hi lägga last på; placeralastar [²l'as:tar] lastade lastat lasta(!) verb mawhsak hi|ngawh hi most commonly used in the (passive) infinitive ge skulden (för något)lastar [²l'as:tar] lastade lastat lasta(!) verb mawhsak hi|ngawh hi| mawh na zong hi most commonly used in the (passive) infinitive ge skulden (för något) mawh na muh

last|bil [²l'as:tbi:l] -bilen -bilar noun van pua mawtaw pi| lawli mawtaw pi bil med flak som kan ta lastlat [la:t] lata adj. Na sem nuam lo| tha dah lacks a neuter form ovillig att arbeta, bekväm (av sig), slölater [l'a:ter] noun bawldan vai hawm dan| sep dan bawl dan| plural (högfärdigt eller bortskämt) uppförandelatin [lat'i:n] latinet noun latin kampau språket i romarriket och senare inom katolska kyrkan och vetenskapenlavin [lav'i:n] lavinen laviner noun vuk kia kia |mualtung pan tulkhal le vuk te cimsuk stort (snö)rasled [le:d] leden leder noun ataang| a kizopna| guh ki zpna rörlig förbindelse mellan ben i kroppenled [le:d] leden leder noun alai | kizom| lam | a vang sträcka där man kan färdasled [le:d] lett leda adj. Sia|gitlohna | hoihlo otäck, elakleda [²l'e:da] ledan noun cim huai hun| cimtak huai| cimtakna känsla av att vara uttråkadlegitimation [legitimasj'o:n] legitimationen legitimationer noun theihna ding a sit| a muan huai na ding a lakidentitetskort (utfärdat av Posten el. av banker) el. andra handlingar som visar vem man är (pass, körkort etc)lera [²l'e:ra] leran leror noun buan| tungman en jordart som är mjuk och formbar i vått tillstånd och hård i torrt tillståndlevnad [²l'e:vnad] levnaden noun nuntak hunsung| livstid (also of a person's way of life)leder [l'e:der] ledde lett led! leda verb makai hi|makaih hi | lamlak hi ligga främst, vara ledare el. chef för; sköta, styra ,föra (till ett mål)ledare [²l'e:dare] ledar(e)n ledare ledarna noun makai |mataai|vaihawm|uk person som leder något, chefledare [²l'e:dare] ledar(e)n ledare ledarna noun lialam tadensa cih te ah makaihna leh ngaihsutna tidningsartikel som framför en tidnings egna åsikterledare [²l'e:dare] ledar(e)n ledare ledarna noun mei/dat aluan theina van te na te ämne som leder elektricitet mycket braledig [²l'e:dig] ledigt lediga adj suak ta| awng| man inte upptagen, friledsen [²l'es:en] ledset, ledsna adj dah nedstämd, bedrövadlegitimation [legitimasj'o:n] -en, -er, -na noun hihna taktak lahna- kua taktak cih teltak lahnaidentitetskort (utfärdat av Posten el. av banker) el. andra handlingar som visar vem man är (pass, körkort etc)lek [le:k] leken lekar noun ngasa tuui| ukeeng tuui parning (hos fiskar)lek [le:k] leken lekar noun ki mawlna| gual nopna sysselsättning för nöjes skulllek [le:k] leken lekar noun phe bu khat| phe lom khat kortlekleker [l'e:ker] lekte lekt lek! Leka verb ki mawl hi| ki mawl lai tak hi hålla på med lek(ar)lek|sak [²l'e:ksa:k] -saken -saker noun naupang ki mawlna| lim tuam taum föremål som används att leka medlektion [leksj'o:n] lektionen lektioner, -na noun sin na | lai sin na undervisningstimme (i skolan)ler [le:r] log lett le(!) verb nui dra på munnen, se road el. glad utlera leran leror subst. buan|tungman en jordart som är mjuk och formbar i vått tillstånd och hård i torrt tillstån används bl a till keramikletar [²l'e:tar] letade letat leta(!) verb zong hi|en hi|mu hi| försöka hitta, sökalever [l'e:ver]levde levt lev! Leva verb nungta hi| teenghi vara vid liv, existeralever [l'e:ver] levern levrar noun sin

ett inre organ i kroppenleve [l'e:ve] levet leven noun tha pia|lungdam thu ko hi hurraroplevnad [²l'e:vnad] levnaden noun nuntak hunsung|a hun| nuntak hun sung livstidlexikon [l'ek:sikån] lexikonet lexikon (el. lexika) lexikonen noun dictionary| lai khiat na ki gelh lai bu ordboklider [l'i:der] led lidit lid! lida verb haksat na thuak hi| ngen theih na thuak hi | gimna thuak ha smärtor, plågas (also generally, "endure, be afflicted (with)")lider [l'i:der] led lidit lid! lida verb tan- kan- kheng- hun beisak- khuttawh kikhak förflyta (in some phrases)lie [²l'i:e] lien liar noun lopa meet na tem| phiau kawi handredskap som används för att slå gräsliftar [²l'if:tar] liftade liftat lifta(!) verb mawtaw alem om in zui pak|hi| mawtaw tung ki luai in tuang hi (be att få) åka med gratisliga [²l'i:ga] ligan ligor noun pawl| a khawk | khawk khat| mi gam tat pawl| migilo pawl kriminell grupp, förbrytargäng kipawl na| a ten|a pawl| ki pawl khop naligger [l'ig:er] låg legat ligg! ligga verb lum hi| om hi vara i vågrätt läge, vila; vara placeradligger över [lig:er'ö:ver] låg legat ligg! ligga verb zan tha pai om hi| zan tawntung om hi stanna kvar hos någon över natten, sova överlik [li:k] likt lika adj. Kibang| kisun som har samma utseende som el. påminner om någotlik [li:k] liket lik liken noun misiluang död (människo)kropplikadan [li:kad'an: (el. -d'a:n)] likadant likadana pron. Kibang|ki sun| tua mah bang in av samma slaglike [²l'i:ke] liken likar noun a nam kibang| a sen ki kim| tan bang kim motstyckeliknande [²l'i:knande] adj. Kibang tak in| kisun| ki bang (nästan) likadan, likartadlikväl [likv'ä:l] adv tungcing|tudong| (uang gen n aah ki sang kam mal hi) ändå, trots detlikör [lik'ö:r] likören likörer zu khum|zu khauh khum en söt spritdrycklilla [²l'il:a] see liten adj no| neulimmar [²l'im:ar] limmade limmat limma(!) verb kaw mat hi klistralimning [l'im: ning] limningen limningar noun a lang nih ki tuah na| ki suk khak na| ki tuah na| kawlimpa [²l'im:pa] limpan limpor noun pongmoh bem avlångt mjukt brödlinje|domare [²l'in:jedom:are] -domar(e)n -domare -domarna noun ki mawl na ah thu khen te| dailuci domare (i fotboll) som bevakar planens sidlinjerlinje [l'in:je] linjen linjer noun lam| khualzin|mun khat pan mun khat ah lam ngei na figur med utsträckning åt endast ett håll, sträcka som trafikeras med allmänna kommunikationer , kurs, inriktninglipar [²l'i:par] lipade lipat lipa(!) verb kahpau hi| kap kawm a pau hi| ki diik kawm a kap hi gråtalirar [²l'i:rar] lirade lirat lira(!) verb kimawl hi|ciamniuh bawl hi| ki ngeih hi|ciamnuih hi| spela (boll el. musik)list [lis:t] listen lister noun ciamnuaih na bang a ahi lopi aa bang a kigen knep, slughetlist [lis:t] listen lister noun sing hawng hok| sing peek bawl| lem tunn ribba av trä (som används för att dölja fogar etc)lista [²l'is:ta] listan listor noun sazian förteckninglistar ut [lis:tar'u:t] listade listat lista(!) verb mu hi| zong in mu hi komma underfund med, lura utlistig [²l'is:tig] listigt listiga adj. lungsim kawi| ngian thei| khemthei som använder list, slug, knepig

litar på [²l'i:tarpå:] litade litat lita(!) verb ,muan huai hi| up huaihi|muang in bel hi| ki nga hi ha förtroende för, tro pålite el. litet [²l'i:te] adv neu hi| tawmtawm en aning, någotliten, litet, små adj neuliten [²l'i:ten] litet lilla komp.: mindre minst adj. neu obetydlig ifråga om storlek, ålder etcliter [l'i:ter] litern liter (el. litrar) literna noun lita| tui teh na van ett rymdmåttliv [li:v] livet liv liven noun nutak na| nungta| nuna det att leva, levnad, verksamhetliv [li:v] livet liv liven noun gamlum ngeingai gamlum ziasua livlighet; oväsen buai/ kitotna gamlumna awging ziazualivs|föring [²l'if:sfö:ring] -föringen noun nuntak omzia sätt att levalivs|medel [²l'if:sme:del] -medlet -medel -medlen noun antang tuibuuk| an neek tui dawn| neek le dawn mat, födalivsmedelsaffär, -en, -er, -na noun neek le dawn zuak na sailivs|tid [²l'if:sti:d] -tiden noun mi hing khat i nun tak hun sung| nun tak hun sung teng den tid man lever, levnadliv|vakt [²l'i:vvak:t] -vakten -vakter noun mi nuntak na cing| micing vakt(styrka) som skyddar ngns livljud [ju:d] ljudet ljud ljuden noun aw awging det som hörsljuder [j'u:der] ljöd ljudit ljuda verb aw ging hi|gingsak hi höras, låtaljud|lös -löst -lösa adj. a aw ging lo| a aw suak lo| gamlum lo som inte hörs, tystljuger [j'u:ger] ljög ljugit ljug! ljuga verb zuau hi| zuau khem hi inte tala sanning, lurasljus [ju:s] ljuset ljus ljusen noun khuai mei vak det som gör att man kan se, skenljus [ju:s] ljust ljusa adj khuavaak som är upplyst; som ger ifrån sig mycket ljusljus [ju:s] ljuset ljus ljusen noun a vaak| a taang ljuskälla, belysningljusnar [²j'u:snar] ljusnade ljusnat ljusna(!) verb vaaksak hi| a tang na ding a bawl hi bli ljusareljög [jö:g] see ljugerlock [låk:] locket lock locken noun a siin| mit khu| mitdal anordning att stänga till öppningen (på kärl, låda etc), lucka (also figuratively)lock [låk:] locken lockar noun a kual| a kual| a zial hårslingalockar [²l'åk:ar] lockade lockat locka(!) verb kheem hi| zol hi | kaai hi förmå någon (genom löften etc) att göra någotlockar [²l'åk:ar] lockade lockat locka(!) verb kawi hi| kawi| zial hi| ton hi| kual hi göra el. vara lockiglo|djur [²l'o:ju:r] -djuret -djur -djuren noun sa ngak hi| a meitom a pum tung a kuatkuat a om higamzawh ngeu kattdjuret Lynx lynxlod|rät [²l'o:drä:t] -rätt -räta adj. tumai tang tawhki dawng man|tang| a tunglam in som bildar en rät vinkel mot marken, vertikallogi [losj'i:] logi(e)t logier (el. login) logina noun tawm vei sung a ki ngah om nang khawnl nang | ih mut na khan| giah buuk tillfällig bostad, husrumlok [lo:k] loket lok loken noun mei leeng lu| set lu motorvagn som drar tåg, lokomotivlokal [lok'a:l] lokalen lokaler, -na noun mun khat| inn pi khat i mun utrymme som används för kollektiv verksamhetlokal [lok'a:l] lokalt lokala adj. mun tawh ki sai| khua tual

som är begränsad till en viss platslopp [låp:] loppet lopp loppen noun kidem na löpninglopp [låp:] loppet lopp loppen noun hun| khang| taang thu (tidens) gång, förlopplopp [låp:] loppet lopp loppen noun thau lawng muuk insidan av gevärspipalopp [låp:] loppet lopp loppen noun gun |tuu miaung te i a ki zopna utsträckning av vattendraglortig [²l'or_t:ig] lortigt lortiga adj. siang tho lo| niin| tui niin smutsig (informal)lott [låt:] lotten lotter noun aitaang| ki hel| a khen| ai tuam| mun khat föremål som används för att göra ett slumpmässigt val, lottsedellott [låt:] lotten lotter noun kaam|a kop in| a lom in det som tilldelas någon (genom arv el. slumpmässigt val) (also used figuratively)lov [lå:v] lovet lov loven noun hun awng ledighet från skolanlov [lå:v] lovet lov loven noun phat| pahtawi pris, berömlovande [²l'å:vande] adj. phat tuam huai| lam et huai som lovar gott för framtiden, löftesrik hih tuak| hoih tuaklovar [²l'å:var] lovade lovat lova(!) verb kamciam pia hi| kiciam hi ge löfte om, försäkralovar [²l'å:var] lovade lovat lova(!) verb phat hi| pah tawi hi prisa, berömmalovlig lovligt lovliga adj. phal thei tillåten (att jagas) (även bildligt)lucka [²l'uk:a] luckan luckor noun kongvang| tawlet| kongvang öppninglucka [²l'uk:a] luckan luckor noun a kikal| a awng| mun awng| a kal mindre dörrluder [l'u:der] ludret ludren noun numei ki zuak| numei gina lo| vaang nei lo numei hora (informal)luft [luf:t] luften noun lei tung huih| huih det man andas, atmosfären ovanför markytanluftar [²l'uf:tar] luftade luftat lufta(!) verb huih thau vädralugg lug:] luggen lugga noun samzang- samzang taltung a kaisuk hår (som hänger ner i pannan)luggar [²l'ug:ar] luggade luggat lugga(!) verb sam kaai hi| sam huai hi| kaai hi dra i håretlugn [lung:n] lugnt lugna adj dai| taanglo|kip| som rör sig mycket litelugn [lung:n] lugnet noun a hi hiit hiat omdan khawl dan behärskning av känslorlukt [luk:t] lukten noun a gim nam theih na| a nam förmågan att uppfatta lukt, luktsinne luktar [²l'uk:tar] luktade luktat lukta(!)verb anam hi| a nam za hi ge ifrån sig lukt, dofta, känna lukt, vädralumpen [l'um:pen] noun gal kap militärtjänstenlunch [lun:sj] lunchen luncher, -na noun sun an (sun an neek hun) måltid mitt på dagenlunga [²l'ung:a] lungan lungor noun kal andningsorgan hos människan (och högre djur)lunnare naal hilur [lu:r] luren lurar noun ki tawh a ki bang gua tawh a ki bawl tum theih nam khat| tam ngai ett slags blåsinstrumentlur [lu:r] luren lurar noun a ngah mi| van| telephone ngaih na| aw mat na

den del av en telefon som man håller mot öratlur [lu:r] luren lurar noun lusu| mengme| tawm vei ih mu en stunds sömnlurar [²l'u:rar] lurade lurat lura(!) verb buksim hi| ngaksim hi stå på lur pai sim| buksim| ngaksimlurar [²l'u:rar] lurade lurat lura(!) verb khem hi| zuau hi använda lögn för att vinna fördellus [lu:s] lusen löss lössen noun hik| lungno most often in plural insekt som lever i människors el. djurs skinn el. hårluskar ut [²lus:kar'u:t] luskade luskat luska(!) verb zong khia hi ta reda på (genom list) (informal)lust [lus:t] lusten noun lungkim na| lungkim känsla av tillfredsställelselust [lus:t] lusten noun uutna| deih na önskan att pröva (något intressant)lusta [²l'us:ta] lustan lustar noun lunggulh na|nu le pa om khop lunggulh luatna sexuell åtrålustig [²l'us:tig] lustigt lustiga adj. nuih zaak huai|lawp huai|nophuai| rolig, komisk tel sitset na ding a hilh haksalutar [²l'u:tar] lutade lutat luta(!) verb kitep – awng dengdang - kingam stå snett , ställa snettluva [²l'u:va] luvan luvor noun tumul lukhu en slags stickad mössalycka [²l'yk:a] lyckan noun kam phatna| lungdaman| a thu ki tuak känsla av djup glädjelyckad [²l'yk:ad] lyckat lyckade adj. gual zo hi| a phat tuamna om hi som har lyckats bralyckas [²l'yk:as] lyckades lyckats lyckas verb gual zawh na ngah hi| kizom hi ha lycka el. framgång; klara av (att)lycklig [²l'yk:lig] lyckligt lyckliga adj gualnuam| lungdamlungkim| kampha full av lycka, gladlyder [l'y:der] lydde (el. löd) lytt lyd! lyda verb mang hi| thumang hi göra som någon annan villlyder [l'y:der] lydde (el. löd) lytt lyd! lyda verb taai hi| sim hi |kan na tawh tel hi| ha en viss lydelse (also "have a certain content") sim| thei| mu| simkhialydig lydigt lydiga adj. mang| amangding a kigingsa in om som lyder utan invändningarlydnad [²l'y:dnad] lydnaden noun thuman na| thu pha det att lydalyfter [l'yf:ter] lyfte lyft lyft! lyfta verb a sang ah lamto hi|lawpsak hi| suai hi höja till en högre nivå, föra uppåt lamtolysande [²l'y:sande] adj. tampi| pi et huai| bun mycket framståendelyser [l'y:ser] lyste lyst lys! lysa verb taan hi| khua vaak taan hi| te sak hi ge ifrån sig ljus, skinalyser [l'y:ser] lyste lyst lys! lysa verb zuak hi | zasak hi in some phrases meddela offentligt, kungöralyssnar [²l'ys:nar] lyssnade lyssnat lyssna(!) verb ngai hi höra uppmärksamtlyster [l'ys:ter] lystern lystrar noun niim| tee| siang| tang glanslåda lådan lådor subst. singkuang|bizu (fyrkantig) behållarelåg [lå:g] lågt låga lägre lägst adj sang|l aliatna| niam|sawtlo som ligger långt ner på en skala ,som har en höjd under det normalalånar [²l'å:nar] lånade lånat låna(!) verb kawm hi| kawm khia hi använda något (kostnadsfritt) som tillhör en annan, låta någon använda det man äger, låna utlånekort [²l'å:nekor_t:] -kortet -kort –korten noun kawm na kat dal| na khat pepeuh kawm nang kat bevis på att man har rätt att låna på biblioteklång [lång:] långt långa; komp.: längre längst adj. sau|a hun sawt

som har stor längd i tid och rumlångfranska [²l'ång:fran:ska] -franskan -franskor, -na noun a mel a kang pong moh sau långt vitt franskbrödlångsam [²l'ång:sam:] långsamt långsamma adj. damdam |ziakai tak in som har låg hastighet, som rör sig saktalås [lå:s] låset lås låsen noun tawh anordning att låsa medlåser [l'å:ser] låste låst lås! låsa verb tawh kalh in khak hi| thong kia sak hi stänga (en dörr) så att man inte kan öppna utan nyckel tawh kalh hilåt [lå:t] låten låtar noun aw ging -tumtheih githa awging- melodilåter [l'å:ter] lät låtit låta; låt mig se verb phal hi| hisak hi höras, ljudalåter [l'å:ter] lät låtit låta verb ging hi tillåta, gå med påläder [l'ä:der] lädret noun savun|a ki nuainiim sa, savun| a melkibawl ding savun\ bearbetad djurhud (som används till skor, väskor etc)lägenhet [²l'ä:genhe:t lägenheten lägenheter, -na noun taih khan bostad (i hyreshus), våninglägger [l'eg:er] la(de) lagt lägg! lägga verb lumhi| munla hi| ngam|tua lai ah om hi få att ligga (mot underlaget) sätta sammanlägger av [leg:er'a:v] lade lagt lägg! lägga verb khawl hi| khawl lai tak hi sluta (med något)läkar- adjektiv zatui lam pilna|zatui| zatui lam tawhki sai theih naläkare [²l'ä:kare] läkar(e)n läkare läkarna, -na noun siavuan| zatui sia| cidam na lam ah sia person som har till yrke att bota sjukdomar, doktorläkare; medicinare {om student} (substantiv) zatui lam sia|zatui sialäkarundersökning [²'un:der_sö:kning] undersökningen zatui tawh damsakna| cidam na sit det att undersöka något el. någon, granskningläkar|vård [²l'ä:karvå:r_d] -vården noun zatui tawh dam sak dan| damsak behandling som ges av läkareläke|medel -medlet -medel -medlen subst. zatui|zatang medicin läker [l'ä:ker] läkte läkt läk! läka verb damkik hi|haksat na te nuam taumhi| bli bra (igen), a na dam tuam| damsiangläktare [²l'ek:tare] läktar(e)n läktare läktarna noun pulpit tung| pawi et nang atung dei upphöjd åskådarplatslämnar [²l'em:nar] lämnade lämnat lämna(!) verb haw hi| pusuak hi| nusia hi| phal hi räcka, ge, hand, give, avlägsna sig från en plats, låta vara kvarlämplig [²l'em:plig] lämpligt lämpliga adj ki lawm mahmah| kituak passandelän [lä:n] länet län länen noun khawk|gamke khat i khawk| gam khen khat i khawk geografiskt område som är en administrativ enhet inom statsförvaltningenländer [l'en:der] see land gamlängd [leng:d] längden längder noun sazian| sazain pia in compounds förteckning, registerlänge [²l'eng:e] komp.: längre längst adv a hun sau tak in under lång tidlängtan [²l'eng:tan] längtan noun lunggulh luatna| uuk luat na det att önska starkt el. vänta ivrigtlängtar [²l'eng:tar] längtade längtat längta(!) verb phawk hi| ngai hi önska starkt, vänta ivrigt deihgawh hi\ lunggulh hiläns|styrelse [²l'ä:nsty:relse] -styrelsen -styrelser noun khawk ki uk na förvaltande statlig myndighet i länetläpp [lep:] läppen läppar noun muuk| kuang uk gong| zah tak lo a thu gen en av de två (röda) hudflikar som bildar munöppningenlär [lä:r] lärde lärt lär! lära verb hilh hi|lak hi| sin pih hi undervisa, visa hur något ska göraslär sig [l'ä:r_sej] lärde lärt lär! lära verb kan in sin hi inhämta kunskap el. färdighet, studera

lära läran läror subst. hilh- lai hilh –thu hilh kunskapssystemlärare [²l'ä:rare] lärar(e)n lärare lärarna, -na noun sia nu|sia pa person som undervisarlärarinna [²lä:rar'in:a] lärarinnan lärarinnor noun numei sia sem|sia nu kvinnlig lärare (unofficial term)lärdom [²l'ä:r_dom:] lärdomen lärdomar noun sin n apan a nagh pilna (stora) kunskaper (inhämtade genom studier)lärling [²l'ä:rling] lärlingen lärlingar noun nasep ki sin| mi thak person som lär sig ett yrke, praktikantlärlingsutbildning na sepna ding asiam na khat pen sin|sin naläser [l'ä:ser] läste läst läs! Läsa verb lai sim hi se igenom och begripa (en skriven text)läser [l'ä:ser] läste läst läs! läsa verb sin hi| kan hi studeraläsk [les:k] läsken noun sawda pa sing gah tui (söt) kolsyrad dryckläslig [²l'ä:slig] läsligt läsliga adj sim a ki ngah| ki sim thei| a kit el lai mal| som kan läsasläsning [²l'ä:sning] läsningen noun laisim dan| lai simna tawh ki laidet att läsalätt [let:] lätt lätta adj baih| ol| zaang som har liten vikt, enkel, okompliceradlättar [²l'et:ar] lättade lättat lätta(!) verb lam to hi| huh hi avta, lyfta, göra el. bli lättarelätthet [²l'et:he:t] lättheten noun ol hiithiat na| haksat loh na|baih nalättmjölk [l'et mjöl:k] mjölken noun athau tawm bawng nawiläxa [²l'ek:sa] läxan läxor,-na noun innlai hemuppgiftlöder [l'ö:der] lödde lött löd! löda verb siik le siik mat hi| siik le siik zom hi| wading saw sammanfoga metallbitar med smält metalllöfte [²l'öf:te] löftet löften löftena noun kamciam| kiciam na pia det som någon lovarlögn|hals [l'öng:nhal:s] -halsen -halsar noun zuau phuak pa| a maan lo thu gen pa person som ljuger, lögnarelök [lö:k] löken lökar noun lo thang rund grönsak av släktet Allium med stark smaklöje löjet löjen löjena subst. kheem na|ciam nuih na| zah pih na hånfull munterhetlöjlig löjligt löjliga adj. nuih zaak huai komisk, skrattretandelön [lö:n] lönen löner ,na noun pong man khasum| kha sum| thaman( na sem a nagh sum) pengar som betalas ut för arbete, ersättninglönande [²l'ö:nande] adj. a meet na om hi som lönar sig, inkomstbringandelönar sig [²l'ö:nar_sej] lönade lönat löna verb ameet om sak hi| apung om sak hi vara värd besväret; ge avkastninglönn lönnen lönnar subst. a liim | singtak| sawl bawk trädet Acer platanoideslön|tagare -tagar(e)n -tagare -tagarna subst. tha man| na sem kha sum anställd, arbetstagarelöpare [²l'ö:pare] löpar(e)n löpare löparna noun ataai pa idrottsman som löperlöpare [²l'ö:pare] löpar(e)n löpare löparna noun check ki ngeig ciang a a kum pi pa lim pjäs i schacklöper [l'ö:per] löpte löpt löp! löpa verb taai ki demhi| taai ki dem na ah va taai delta i löpning; springa fortlöper [l'ö:per] löpte löpt löp! löpa verb keek hi | zaan hi| sawk phei hi sträcka sig i en viss riktninglös [lö:s] löst lösa adj. a ki ciang tan n apan suak ta| ki lom hen lo

som inte sitter (stadigt) fast, ge frilös löst lösa adj. kol|,khiam| a kpsuak ding a thuah lo mjuk, porös, motsats hård, kompakt khih lo| tun lolöser [l'ö:ser] löste löst lös! lösa verb a dawn na zong hi| lem hi klara, komma tillrätta medlöser löste löst lös! lösa verb tuisuah hi| phiat hi blanda upp tui sungah zatang tui suah hilöser löste löst lös! lösa verb pia hi| aap hi få mot betalninglöser löste löst lös! lösa verb khah hi| suak ta sak hi ge frilördag [l'ö:r_da(:g)] lördagen lördagar, -na noun ki gin ni| nipi zawh ni guk ni veckans sjätte daglöss [lös:] see luslöv [lö:v] lövet löv löven noun sing teh blad på träd och buskarmage [²m'a:ge] magen magar, -na noun gil| gilpi organ där man smälter matenmager magert magra adj. gawng hi. benig (om kroppsbyggnad hos människor och djur; även om låg fetthalt; bildligt "dålig, obetydlig")majs [maj:s] majsen noun vai miim, bagn buh sädesslaget Zea maysmaka [²m'a:ka] makan makor noun Zi| lawmnu hustrumakar [²m'a:kar] makade makat maka(!) verb tang sak hi| nawl khin hi|laih hi| suah hi flytta, förskjutamake [²m'a:ke] maken makar noun papi| pasal äkta manmakulerar [makul'e:rar] makulerade makulerat makulera(!) verb siin hi| liah hi| susia hi kassera el. förstöra (papper)mal malen malar subst. pengpe leep- khuamial ciang a meivak bawha hong leng ganhing kha nei även massord liten insekt av familjen Tineidae (som lever i kläder etc)malaria Khua sik,nat tun nat namamma[²m'am:a] mamman mammor, -na noun nu | nu nu mor, moderman [man:] mannen män männen noun pasal vuxen person av hankönman [man:] mannen män männen noun pasal| numei i pasal (äkta) makemanar [²m'a:nar] manade manat mana(!) verb naakpi, deih tak a han thawn hi uppmana aqm-hilh hi.mandel [²m'an:del] mandeln mandlar noun singgah badan gah nöt från mandelträdet Prunus amygdalusmandel [²m'an:del] mandeln mandlar noun tonsil leibul dang tonsillmangel [m'ang:el] mangeln manglar noun puan tui suuk na set| puan kawt suuk na set apparat som slätar ut tvättade kläder och textilier genom att pressa dem mellan två valsarmanglar [²m'ang:lar] manglade manglat mangla(!) verb puante pen asuuk naset sung ah koihin atui suuk hi apparat som slätar ut tvättade kläder och textilier genom att pressa dem mellan två valsar ki sia sakhimani [man'i:] mani(e)n manier noun lunglawpsak –lungsim thalawpsak –lunggulh lua onormalt intresse (för något) lunglutluatna – aval lua aa ngaihsut denkei namanipulerar [manipul'e:rar] manipulerade manipulerat manipulera(!) verb pilvang tak aa nakhat a ma deih dandan in hei hantera eller påverka något el. någon på ett ohederligt sät manlig [²m'an:lig] manligt manliga adj. pasal vai typisk el. lämplig för en manmanlig [²m'an:lig] manligt manliga adj. pasal| a pa som är av mankönmapp [map:] mappen mappar noun lai a lom| fal| laidal te koih khawm förvaringspärm

maraton [m'a:ratån] noun maraton tai ki dem na löpning 42 kilometermargarin[margar'i:n] margarinet noun huan an ding a a ki zang thawhbat thau ett slags matfett pong moh tung a a ki taat thawhbat nam khatmark [mar:k] marken marker noun neihsa leitang- gamsung -huangsung ägt landområde, ägormark [mar:k] marken marker noun leitung lei maitang jordytamark [mar:k] marken mark marken noun ciapteh na mynt (i t ex Tyskland och Finland)markerar [mark'e:rar] markerade markerat markera(!) verb lak hi| ciap the na lak hi bevaka (motspelare i t ex fotboll)markerar [mark'e:rar] markerade markerat markera(!) verb ciam the hi ange, visamarknad [²m'ar:knad] marknaden marknader noun sumlei sum zuak na mun| zi (offentligt utlyst och regelbundet återkommande) handel utomhus; torghandel; basarmarmelad [marmel'a:d] marmeladen marmelader noun lingmaw tui fruktmassa (av apelsin etc) i geléform lingmawhawng tawh a ki bawl pong moh tung a a ki taak zumarscherar [marsj'e:rar] marscherade marscherat marschera(!) verb gamgi ciam the hi gå i takt (som soldater)marsvin [²m'a:r_svi:n] marsvinet marsvin marsvinen noun lungno en liten gnagare utan svans (Cavia porcellus)mask masken maskar subst. tangtel ryggradslöst djur av gruppen Vermes (särskilt den typ som håller till i jorden)maskar maskade maskat maska(!) verb damtak a na sem| sikaan tawh ki tuak a na sem medvetet sänka (arbets)takten, förhala tidenmaskerad [masker'a:d] maskeraden maskerader noun kineih hi| hih khem hi kostymbalmaskin [masj'i:n] maskinen maskiner noun setvan apparat som utför arbete och drivs med energimaskning maskningen subst. na sem ta siikaan| thu khun| na sem te ki ut na medveten sänkning av (arbets)takten; obstruktionmassa [²m'as:a] massan massor noun atam| a lom| agih na| mitampi| a mal tam stor mängd människormat [ma:t] maten noun neek theih dawn theih näringsämne som man ätermataffär, -en, -er, -na noun an sai- An huan sa huan nailo kizuakna saimatar [²m'a:tar] matade matat mata(!) verb vaak hi|an vaak hi| beh lap hi ge mat åtmatch [mat:c (el. mat:sj)] matchen matcher, -na noun ki dem na|ki mawl na tawh ki sai tävlingmatematik [matemat'i:k] matematiken noun ga naan|tenchia vetenskapen om tal; skolämnet räkningmateria el. materie materien materier subst. dat | physic lam a, om dat te allt som finns i den fysiska världen (i motsats till den andliga)matfett moh a ngot sak na ding a a ki hel a thau khal| moh kan na ding sathaumatris alim, a mel bawl|pongsan bawi|mat|rätt se rätt subst. meh| an| kua ai|kuang uukmat|sal [²m'a:tsa:l] -salen -salar noun an neek tui dawn na dei golpi| an neek na dei (större) rum där man äter; matrummat|sedel -sedeln –sedlar subst. An min mehmin ki at na lai (An sai ah aki ngah teng ki-at na lai) förteckning över maträtter (på restaurang); menymat|sked [²m'a:tsje:d] -skeden -skedar noun siik keupi|siikkeu sked att äta medmatspö nga kawimat|säck [²m'a:tsek: (el. ²m'as:ek:)] -säcken -säckar noun sun siah bel| an um| sun an bel mat som man tar med på utflykter etc, proviantmatt [mat:] matt matta adj. thatang|tha| nun taak na tha| tha neem trött, kraftlösmatt [mat:] matt matta adj. khuak hai| te lo|siang lo

som inte är klar och skarpmatta [²m'at:a] mattan mattor, -na noun kawzaw| a phah|pheekgolvbeläggning av vävda etc textiliermatte [²m'at:e] matten noun ga nan lamtawh kisai sanglai (tuat tangtang lam tawh kisai) matematik (vardagligt)matte matten subst. to nu | ukpi nu matmor (för hund etc)mazarin mazarinen mazariner subst. pong moh a khum nam khat bakverk av mördeg (med fyllning av mandel, ägg och socker)med [me:(d)] adv tawh ( a mah tawh- amah zong) ocksåmed [me:d] meden medar noun a sim tat mi| sum dong pa most often used in the plural skena som en kälke etc glider påmedalj [med'al:j] medaljen medaljer noun min phatna thaman, dangkapi liten metallplatta (i form av ett mynt) som används som belöning el. prismedan [²m'e:dan] conj. Laitak| hang| a mantak in under tiden som, samtidigt sommedborgare [²m'e:dbår:jare]medborgar(e)n medborgare medborgarna noun gam mi hih na| tualsung mi hihna person som tillhör en viss statmeddelande [²m'e:de:lande] meddelandet meddelanden meddelandena noun thu puak| vaikhak kammal upplysning, rapportmedel [m'e:del] medlet medel medlen noun neih leh lam sum leh pai only in the plural tillgångar, pengarmedel [m'e:del] medlet medel medlen noun a dan| a hihdan| a sep dan| a bawl dan-alampi sätt, metodmedel|ålders [²m'e:delål:der_s] adj. kum lai hawl pawl| khang lai pawl som är i medelåldernmedföljer medföljde medföljt medfölj! medfölja verb hih khawm hi| guang khawm hi| thuah khawmhi mest i lös sms följa med, vara bifogadmedger [²m'e:dje:r]medgav medget(el.medgivit)medge(!)(el.medgiv! medgiva) verb ki siik kik hi|phal hi| erkänna, hålla med om , tillåta, ge möjlighet till ciam teh himedicin [medis'i:n] medicinen mediciner, -na noun zatang- zatui läkarvetenskap, läkemedelmedicinsk [medis'i:nsk] medicinskt medicinska adj. ki at lo a damsak na som rör läkarvetenskapenmedlar [²m'e:dlar] medlade medlat medla(!) verb khen ( a kitawng khat peuh khen- lemtuah) phelh försöka nå en uppgörelse i en konfliktmedlem [²m'e:dlem:] medlemmen medlemmar noun pawl pih| pawl khat| ki hel mi-pawl mi person som tillhör en organisationmedium [m'e:djum] mediet medier (el. media) noun – nasepna a kizang kampau- alaihawl pawl used most commonly in the plural (informations)medel, medelstormedverkar medverkade medverkat medverka(!) verb ki hel hi|pa hi bidra, hjälpa till; vara med, delta pia hi| huh himejar [²m'e:jar] mejade mejat meja(!) verb aat hi| tan hi| at tan hi sl å av med liemejeri [mejer'i:] mejeri(e)t mejerier noun bawngnawi kholna| thawhbat, dengkhe, cih te pawl huan na mun ställe där man behandlar mjölk och framställer smör, ost etc nawi tawh ki bawl van saimejslar [²m'ej:slar] mejslade mejslat mejsla(!) verb sekkhu tawh tan| sekkhu tawh khuak|sekkhu tawh bawl forma el. bearbeta med mejsel sek khu tawh bawlmellan [²m'el:an] prep a lai| nih ki kaalmellanmjölk, -en noun athau tamlua lo bawng nawimelodi [melod'i:] melodi(e)n melodier noun a zaak nop huai aw ging , la sak siam aw ordnad följd av toner som bildar en helhet a lam dang ding a ki bawl la aw ciap the na melon [mel'o:n] melonen meloner noun sing tangmai frukt av växten Cucumis melomen [men:] conj a hih hang –( kampau zopna) (indicates objection or restriction)men [me:n] menet men menen noun liamna ngah-liam- kisia skada (in phrases)

menar [²m'e:nar] menade menat (el. ment) mena(!) verb upna nei hi| um mawh hi tyckamenar [²m'e:nar] menade menat (el. ment) mena(!) verb gel |akhiatna, agennop, acihnop avse, åsyftamening [²m'e:ning] meningen meningar noun gel sa te| gel na åsikt, uppfattningmening [²m'e:ning] meningen meningar noun ngaih sut| upmawh na|| upna betydelsemening [²m'e:ning] meningen meningar noun a khiat na| lai gual avsikt, syftemening [²m'e:ning] meningen meningar noun lai gual en eller flera satser som uttrycker en tanke (och som i skrift brukar avslutas med punkt)meny menyn menyer subst. Meh sazian( an sai ah) van man ciap teh na (van zuak na sai ah) matsedelmej [mej:] see migmer el. mera [me:r] adj tam zaw comparative som har större utsträckningmerit [mer'i:t] meriten meriter noun citna, hoihna, pilna siamna tawh citzawhna | hih na |za (bevis på) utbildning el. erfarenhet som är till nytta när man söker en tjänstmest [mes:t] mesta adj. a sensang pen tawh| a sangpen superlative som utgör största delen el. mängden, störstmest [mes:t] adv. Atamzaw- a sensang zaw used especially in comparisons i högsta grad; oftastmetall [met'al:] metallen metaller noun siilkkang- haak ( a keekseu thei lo sik) mineraliskt grundämne med stor hållfasthet (t ex järn)metar [²m'e:tar] metade metat meta(!) verb ngakawi tawh ngabeng| nga man fiska med spömeter [m'e:ter] metern meter (el. metrar) meterna noun mitre| a sauna tehna ett längdmåttmetod metoden metoder subst. ahihdan, abawldan, nasepdan (systematiskt) sätt att utföra någotmiddag [m'id:a(:g)] middagen middagar noun suun kim laitak|suun hun tid omkring kl 12 på dagenmiddag [m'id:a(:g)] middagen middagar noun nitak an neek pawi| nitaak an (huvud)måltid på dagenmigration -- uum leh bel, inn leh lo tawh ki sai | mun laak kik na| ki tuah kik hin na tawh ki saimigrationsminister-- umm le bel neih le lam ki tuah na tawh ki sai a Ulian pa, a lian pen pamikrofon [mikrof'å:n] mikrofonen mikrofoner noun awngaih na ding a ki zang pauna| maih, Mic apparat som förvandlar ljud till elektrisk strömmikrovågsugn [²m'ik:råvå:gsung:n] -ugnen -ugnar, -na noun huihlum set taeh lumsakna ( set) ugn där tillagningen av mat sker med mikrovågor och därmed blir mycket snabbmil [mi:l] milen mil milen noun tai| khualzi’n ciang a a gamlaat na the na tai ett längdmått (= 10 kilometer)mild [mil:d] milt milda adj. anel- migi- nunneem- nasia lo vänlig, angenäm, behaglig mild [mil:d] milt milda adj. a votlualo ljum, behaglig (of weather)militär [milit'ä:r] militärt militära adj. galkap (n) galkap, leitunga thau tawh galkap mi som avser krigsmakten, krigsmilitärkupp thu neih na a la gal kapte aana teng thei gal kapmiljon miljonen miljoner subst. tul then 1 000 000miljö [milj'ö:] miljön miljöer noun (n) kiim leh pam a omte, i kinaihpihte omgivning, omgivande naturmiljöminister kiim le paam tawh ki sai a Ulianpi pamin [min:] mitt mina pron kei i| kei a possessive form of I som tillhör migmindre [m'in:dre] adv. a mal tawm zaw| neu zaw| tawm bek comparative inte så mycket, i lägre gradminne [²m'in:e] minnet minnen minnena noun phawk hi|ciamteh hi|phawtna ding van| letsong

hågkomst, erinringminnes|märke [²m'in:esmer:ke] -märket -märken -märkena noun phawkna | phawkna mualsuang historiskt föremål; föremål till minne av någon el. Någotminns [min:s] mindes mints minns! minnas verb phawk hi komma ihågminskar [²m'in:skar] minskade minskat minska(!) verb khiam hi| tawmsak hi| neusak hi bli mindre, avta, göra mindre, reduceraminst [min:st] minst minsta adj. a tawmpen| neumahmah| a tawmpen obetydlig ifråga om storlek, alder, superlative obetydligastminut [min'u:t] minuten minuter, -na noun minit(nai ah ki zang) mått på tid (=60 sekunder)miss [mis:] missen missar noun kipelh na| aman lo ngaih sutna misslyckande, felmissar [²m'is:ar] missade missat missa(!) verb kipelh hi| suakta hi|sumhi| gual lel hi misslyckas med att träffa ett visst målmissbrukar [²m'is:bru:kar] missbrukade missbrukat missbruka(!) verb (v) zangkhial, akizat ding banga zang khalo, ahilopi a zang, kampau zangkhial, agitloh huaipi a bawl använda på ett olämpligt el. skadligt sätt misshandlar misshandlade misshandlat misshandla(!) verb do hi|sathuan hi| tum hi utsätta för misshandelmisslyckad noun tuahsiatna, taangtut lohnamissnöjd missnöjt missnöjda adj. lungkiim lo| thangah lo som känner missnöje, missbelåtenmisstag misstaget misstag misstagen subst. khial | khialh na oavsiktligt fel, förbiseendemisstar sig misstog misstagit missta(g)! missta(ga) verb khial hi ta felmisstänker [m'is:teng:ker]misstänkte misstänkt misstänk! misstänka verb ummawh hi| muangmawh hi ha misstankar motmister miste mist mista verb bei hi|mang hi förlora, gå miste ommitt [mit:] mitten noun alaizang| (n) alai, akikal, nih kikal a laizangmitt ---- -( kei a cihna) neih na lak | sweden ali ah ett a ki zatna te i neihna lah na kam mal medelpunkt, centrummjuk [mju:k] mjukt mjuka adj nip hi| neem hi| khaubekbak lo hi som ger efter vid beröringmjölk [mjöl:k] mjölken noun bawngnawi näringsrik vit vätska (från t ex kor)mjölkar mjölkade mjölkat mjölka(!) verb nawisuuk hi trycka ut mjölken ur t ex kons spenar (bildligt "suga ut vinst")mjölkkanna bawngnawi bung| bawngnawi koih na pipa bung pimjölpulver [p'ul:ver] pulvret pulver pulvren (el. pulverna) noun nawi vuui finfördelat ämnemobbar [²m'åb:ar] mobbade mobbat mobba(!) verb zawhthawh bawl hi|simmawh bawl hi| kigual zo sak hi ge sig på, trakassera (often of several persons who harass one)mobbning - a zo thawhpa| a kisia sak pamode [²m'o:de] modet moden modena noun kizepna, silh leh teen för tillfället rådande (kläd)smakmodell[mod'el:] modellen modeller, -na noun alim, amel, etteh dinga akibawl förebild, exempel , (standard)utförande av en viss vara (t ex bilar, maskiner, kläder)moder [²m'o:der] modern mödrar see mor nu| nu pimodern [mod'ä:r_n] modernt moderna adj tulai tuhun, tulai hun tawh kituak som är från el. avser nutidmodern [mod'ä:r_n] modernt moderna. tulai gamtat zatna, tulai lungsim leh hihdan pibawlna

moderiktigmodern - nu cih na hi a, ( Sweden pau in bestämform ki ci- in a kician khat kawk hi) The mother| manglai in moders|mål [²m'o:der_små:l] -målet -mål -målen noun kampau | i pau theih cil a kipan i pau pen| kampau i khankhiatpih kampau det språk som en person är uppfödd med

modul [mod'u:l] modulen moduler noun Innsung vanzat (tutphah sabuai ii adei a dei- alu akhe cihdan) standardiserad enhet khapi tung kahciang akilawnto penmogen moget mogna adj. min hi| hamhi| nek theih ding a om| a ki ging sa a om fullt utvecklad, färdig (att ätas) (om frukt; även bildligt), motsats omogenmogen moget mogna adj. khangcing| a huncing| picing| a huncingta tuah khak, theihkhak ,phuutkhak hau erfaren, klokmognar [²m'o:gnar] mognade mognat mogna verb minta| nungak tangval hi ta| picingta bli mogen, bli erfarenmoln [må:ln] molnet moln molnen noun meei| guah meil| meeilum|luummei samling av vattenpartiklar i atmosfären som skymmer solenmonument [monum'en:t] monumentet monument monumenten noun phawlna mual suang minnesmärke mualsuang haan cihtemor el. moder [mo:r] modern mödrar, -na noun nu kvinnlig förälder, mammamor|mor [²m'or:mor:] -modern noun pi| i nu lam pan a, pi mammas mammamord [mo:r_d] mordet mord morden noun mithat| mithahna dödande med avsiktmorgon [²m'år:gån] morgonen morgnar (el. mornar), -na noun ziingsang|ziingsang lam de första timmarna på dagenmorsk morskt morska adj. hangsan, ngam, maingalna| a mah le a mah ki muang| ki hi sak orädd, karsk mot prep. Nial| kalh| langpan| a lehlam| a langlamah (anger opposition) jfr emotmot prep. ah| a ding| pen (anger riktning) , (anger utbyte)motion [motsj'o:n] motionen motioner noun kisinna, pumpi thahat sinna, lai gelh sinna only in the singular träning, kroppsrörelse (för hälsans skull)motivation [motivasj'o:n] motivationen noun agamtatsak na, na khat semkhiasak, lungsim ukna piangsak hansuah, thalawpsak drivkraft,intressemotor [²m'o:tor] motorn motorer noun set, akipeina| mawta apparat som driver någotmotsats [²m'o:tsat:s] motsatsen motsatser, -na noun kilehbulh motsatt förhållande, kontrastmotar [²m'o:tar] motade motat mota(!) verb khaktan spärra vägen för (någon)motståndare[²m'o:tstån:dare]motståndar(e)n motståndare motståndarna noun langpang, adomi, langdo na person som aktivt bekämpar något kidempih- lang khat lam te mott [måt:] motten (el. mottet) mott motten noun than| lungno skadeinsektmottar el. mottager mottog mottagit motta(!) (el. mottag! mottaga) verb sang hi ngah hi även lös sms ta emot, få , ta emot, mötamotverkar [²m'o:tvär:kar] motverkade motverkat motverka(!) verb lehdohi, athu leh gawphi, kikapthuah hi kikhakcip hi motarbeta, hindramulen mulet mulna adj. meeisah| meei in tuam täckt med moln (bildligt "dyster")mulnar mulnade mulnat mulna(!) verb meei ong sah hi| meei in tuam hi bli mulen (bildligt "se allt dystrare ut")mun [mun:] munnen munnar noun kam|muuk läppar och håligheten innanför demmunk munken munkar subst. siampi, Buddha biakna zuite siampi, phungzi manlig person som tillhör en klosterorden, klosterbrodermunk munken munkar subst. moh laivang a ki bawla ki kang tawm| buhman moh namkhat ett slags bakverkmuntlig [²m'un:tlig] muntligt muntliga adj. kam atwh pau| kam tawh laivuan| kam tawhdawng| som uttrycks genom ord el. tal mur [mu:r] muren murar noun kawm, zual, inn umna, baang, kulh, phuung, suangki ciang daai, daai

vägg el. inhägnad av sten, tegel etc (figuratively, "obstacle")murar [²m'u:rar] murade murat mura(!) verb taih inn lam hi| daai tawh kibang na| pazyn sem hi sammanfoga (en mur) med stenar och murbrukmurare [²m'u:rare] murar(e)n murare murarna noun taih inn lam nu|taih inn lampa| payan sem te person som har till yrke att muramus [mu:s] musen möss mössen noun zusa| zusa lau te| thaneem mindre art av släktet råttormuseum [²mus'e:um] museet museer, -na noun vanlui| vangil te lakna inn |pyahtaih (byggnad där man visar en) systematisk samling av föremålmusik [mus'i:k] musiken noun tumging, lasakna tawh kisai aging theivan uncountable toner arrangerade melodiskt, rytmiskt och harmonisktmusikinstrument, -et, -, -en noun tumtheih tuamtuam( tumthih tuamtuam a ki zang vante)muskel [m'us:kel] muskeln muskler noun pumpi sa tak, thagui thahatna elastiskt material i kroppen som kan åstadkomma kroppsrörelser genom att dras ihop och förlängasmust [mus:t] musten muster noun singah theipuam|antehmehteh te tui fruktsaftmust [mus:t] musten muster noun a limna| a ciikna| a tawdat| a thau koncentrat som ger smakmuta [²m'u:ta] mutan mutor noun sum piasim, sum gukpia, (na khatsep sak nadinga sum pia sim) most commonly used in the plural gåva som man ger för att påverka någon till sin fördelmutar [²m'u:tar] mutade mutat muta(!) verb golhguk pia ge mutormycke adv tampi- simzawhlo tampi i hög gradmycket [²m'yk:e(t)] mycken myckna adj. tampi om hi attributive only before uncountables som har stor mängdmyndighet myndigheten myndigheter subst. aloma om| zawhna| egenskapen att vara myndigmyndighet myndigheten myndigheter subst. sep khua nei| a ana|thunei| statlig eller kommunal institution med särskilda uppgiftermyra [²m'y:ra] myran myror noun miiksi liten insekt av familjen Formicidae som bildar välordnade samhällenmysig mysigt mysiga adj. nuamtuam| lungkim huai kipak huaitrivsammysli el. müsli [m'ys:li] myslin noun moh keu namkat (zingsang tunga bawngnaw tawh a kine khawmmohmysli el. müsli [m'ys:li] myslin noun mangbuh huum blandning av flingor och grynmål [må:l] målet mål målen noun kung |bawlungki suih ciang a kung|muitum na|tupna| sawmna bur i fotboll (m. fl. bollsporter); skott i målburenmål [må:l] målet mål målen noun kampau|pau tuamtuam| leei| maingatna used most commonly in compounds språk, talförmågamålar [²m'å:lar] målade målat måla(!) verb za zut| inn zazut| limsuai| meihkat kinuh stryka (en yta) med färg målare målar(e)n målare målarna subst. tembawsi zutte| limsuai siamte hantverkare som har till yrke att målamålare målar(e)n målare målarna subst. limsuiah, miliim bawl, siam na lam ah pilna nei te konstnärmålning [²m'å:lning] målningen målningar noun zazut siamna|limsuiah siamna målat konstverkmåls|man [²m'å:lsman:] -mannen -män -männen noun ongkem nu le pa te| ong uk ongkem te|aong cing ong kemte Används i dagligt tal om person (vanligen förälder) som för en omyndig persons talanmål|sättning [²m'å:lset:ning] -sättningen -sättningar noun maingatna|tupna, gelna (det att bestämma) mål, syftemån [må:n] noun buaih| a sen| pilna lam a sen| mimal i hih na, mimal a thupi, thupilo khenna utsträckning, gradmånad [²m'å:nad] månaden månader, -na noun kha| khade tolftedel av ett årmåndag [m'ån:da(:g)] måndagen måndagar, -na noun nipi khuavak| nipi zawh hi khat ni veckans första dag

många [²m'ång:a] komp.: fler flest pron a tam pi (kisim thei, kisimzo) plural ett stort antalmången [²m'ång:en] mång(e)t många adj. a mal phazah| atam fleramångfald [²m'ång:fal:d] mångfalden mångfalder noun a tampi| milompi| mihon pi| a lompi| a khalpi| a baakpi stor mängd mår [må:r] mådde mått må(!) verb thei, phawk, thuak, khoihkhak banga phaw känna sig måste [²m'ås:te] måste måst verb pel lo hih ding vara tvungen att (indicates probability)måtta [²m'åt:a] måttan noun ciangtan|kiciangtan| ahoih bek, a laihawlpawl hihna| aki kimding a bawl a kituak ding a hih gräns, återhållsamhet människa el. mänska [²m'en:isja] människan människor noun mi|mihing person (in amounts), individ av släktet Homo sapiens; man el. kvinna el. Barnmärkbar [²m'är:kba:r] märkbart märkbara adj. phawktaak|theihtaak| kithei|kitel som syns tydligtmärke [²m'är:ke] märket märken märkena noun khekhap|khutkhap|ciaptehna spår (efter t ex åverkan), avtryck, (igenkännings)teckenmärke [²m'är:ke] märket märken märkena noun a thohkhia i min| a hawmkhia te min, tazeih| van tung a tazeih fabrikatmärker [m'är:ker]märkte märkt märk! märka verb mu hi|hoihtakantel hi| sencik hi få se, observera märker [m'är:ker] märkte märkt märk! märka verb ciapteh na pia hi| tazeih thuah hi förse med märkemärklig märkligt märkliga adj. lamdang|tuamphadiak| ciapteh huai zah dongin lamdangmässling [²m'es:ling] mässlingen noun tangh siat ciphual en virussjukdom med utslag (hos barn)mästare [²m'es:tare] mästar(e)n mästare mästarna noun ana nei, thu nei te|ulian te|a uk,a mang te|to te person som är mycket skicklig inom ett område mästare [²m'es:tare] mästar(e)n mästare mästarna noun kidem pih teng zo|gualzo|bo pen person som vunnit en mästerskapstävling mästerskap [²m'es:ter_ska:p] mästerskapet mästerskap mästerskapen noun kimawlna ah a sangpen, a thupipen (seger i) större idrottstävlingmäter [m'ä:ter] mätte mätt mät! mäta verb a kikimna ding a sansat hi| upmawh gel hi| the kak hi commonly reflexive jämföra (ifråga om prestation etc)mäter [m'ä:ter] mätte mätt mät! mäta verb teh hi|tawkhai hi fastställa el. beräkna (storlek el. mängd etc)mätning mätningen mätningar subst the na| tawi khai na| fastställande el. beräkning av storlek el. mängd etcmätt [met:] mätt mätta adj. gilvah| gilkial lo som har stillat sin hungermättar [²m'et:ar] mättade mättat mätta(!) verb an vak| gilkial nawn lo ge mat, göra mättmö [mö:] mön mör noun innteng nu mei| inn na sem numei| used most commonly in compounds ogift kvinnamöbel[m'ö:bel] möbeln möbler, -na noun innsung van zatte| a nengneng te del av husinredning (t ex stol, bord)möblerad, -t, -e noun innsung vanzat te a ki koih na khan, deimöblerar [möbl'e:rar] möblerade möblerat möblera(!) verb inn, taih khan sung ah inn sung van zat guan hi huh hi behlapsak himöblerar om [möble:rar'åm:] möblerade möblerat möblera(!) verb inn sung vanzat te, tuah in mundang ah koihkik hi möblera på annat sätt (figuratively, "make changesmöjlig [²m'öj:lig] möjligt möjliga adj. hi thei hi, hi zo hi tänkbar, rimligmöjligen [²m'öj:ligen] adv. hi thei khading hi| hih tuak hi eventuellt, möjligtvis

möjlig|gör [²m'öj:ligjö:r] -gjorde -gjort -gör! -göra verb a hih theih na dig a sem hi| hi sak thei hi, piangsak hi göra möjlig möjlighet möjligheten möjligheter subst. a hih theihna| a hih zawh na möjlig utväg, tillfällemöjlpulver [p'ul:ver] pulvret pulver pulvren (el. pulverna) noun avui finfördelat ämnemönster mönstret mönster mönstren (el. mönsterna) subst. apiazia| a dan, om zia sin na mawkmawk regelbundet upprepat arrangemang (av linjer, figurer etc), motiv (även allmänt "struktur")mönster mönstret mönster mönstren (el. mönsterna) subst. pongsan| a paidan förebild, modellmördar [²m'ö:r_dar] mördade mördat mörda(!) verb mithat hi| that hi| sawm na khat tawh that hi| dan om lo a that hi begå mord (på), avsiktligt döda mördare [²m'ö:r_dare] mördar(e)n mördare mördarna noun mithat te person som begår mordmörk [mör:k] mörkt mörka adj khuavak omlo | mial som saknar ljusmörk [mör:k] mörkt mörka adj. ziing| lungkiat huai dystermörker mörkret subst. mial|mial mengmang frånvaro av ljus, dunkel motsats ljusmörk|hyad [²m'ör:khy:ad] -hyat -hyade noun khuamial in tuam cip som har mörk hy; som inte är av vit rasmössa [²m'ös:a] mössan mössor, -na noun lukhu ( amai daawk lo te) mawza lukhu mjukt huvudplaggmöte [²m'ö:te] mötet möten mötena noun thu kikumkhawm, kimu khawm, ki tuah khawm organiserat sammanträdemöte [²m'ö:te] mötet möten mötena noun thu kikupna bawl| kikai khawm sammanträffandemöter [m'ö:ter] mötte mött möt! möta verb kituak hi| kituah hi träffa (tillfälligt eller planerat) komma emot och passera

nackdel [²n'ak:de:l] nackdelen nackdelar noun kamsiatna – liamna – siatna – thanemna – liam/bai skada, olägenhetnacke [²n'ak:e] nacken nackar noun ngawng – deekgui halsens baksidanagel [n'a:gel] nageln naglar noun khutcin – khecin ( ci´in khutcin khecin) hornbildning på finger- och tåspetsarnaiv [na'i:v] naivt naiva adj. naupangno khatbang a mawhna neilo- thuman som liknar ett barnnamn [nam:n] namnet namn namnen noun min- (kisamna min – a kicihna min) det som någon kallas , beteckningnamnförtydligande a kitel sinsen minthuh min atnamnteckning [²n'am:ntek:ning] -teckningen -teckningar, -na noun minthuh- minat (suaikaih) en persons namn skrivet för hand av personen själv; signaturnapp [nap:] nappen nappar noun naungek ten a kama amuam nawimuk tawh a kibang buangnai en slags gummiblåsa som småbarn får suga på; tröstarenapp [nap:] nappen nappar noun nawimuk (nau anpiakna nau Anthawl a kithuah) sugblåsa av gummi på en diflaskanapp [nap:] nappet napp nappen noun pet ( kam tawh pet) hugg (på metkroken) av en fisknappar [²n'ap:ar] nappade nappat nappa verb pet- humcip- phuvang- vutvang hugga (på metkroken) (of fish)narkos [nark'å:s] narkosen narkoser noun khuaphawk lohna zatui- cihiksakna zatui bedövning (vid operation), sövningnarkotika [nark'å:tika] narkotikan noun khamtheih guihthei zatui collective noun bedövande och smärtstillande drog (t ex morfin, kokain, heroin)national [²natsjon'a:l-] minam tawh kisai

nationalitet[natsjonalit'e:t] nationaliteten nationaliteter, -na noun minam – piankhiatna minam tillhörighet till el. medborgarskap i ett visst landnationell [natsjon'el:] nationellt nationella adj. minambup tawh akisai som gäller hela nationen, folk-; som gäller en enskild nation minam khat ii ngeina leh zia leh tong national|sång [²nat:sjion'a:lsång] -sången -sånger noun lapi – gamlapi ( Zogam lapi) officiell sång i ett land (a country's official anthem, performed on formal occasions)natt [nat:] natten nätter noun zan ( zankim) mörka delen av ett dygnnattduks|bord -bordet -bord -borden subst. lupnagei a sabuai litet bord bredvid huvudändan på sängennatur [nat'u:r] naturen noun mihing bawlhilo apiangsa nate, aomsa nate-leitung pianzia den biologiska och fysiska världennaturligtvis [nat'u:rlitvi:s] adv. a taktak- a kilangkhia- a hipelmawk cihna givetvis, självfallet, förs ned [ne:d] see ner adv. anuai ah tuaksuk- anuailam- anuai i riktning mot ett lägre plannedan [²n'e:dan] adv a nuai ah- a nuailam – anuai a längre ner, i det följandenederst nedersta adj. atawlam – abullam- thuk mahmah- thuksuk superlativ som finns längst nernedför [n'e:dfö:r] prep. tuaksuk- kumsuk i riktning nedåtneg se nigernegativ [n'eg:ati:v] negativt negativa adj. apianglo ahilo ahoihlo lam – na khat peuhpeuh ngial som går i icke önskad riktning, avvisande kritisknegativ [n'eg:ati:v] negativet negativ negativen noun fotografisk film där motivets ljus blir skugga och skuggan ljusnej nej tack [nej:] interj. Nialna-lo ( hi lo deihlo omlo) inte allsner [ne:r] ,e see ned adv a nuailam ah tuaksuk- angiamlam tuaknere adj. a ngiamlam- anuai lam- ngiam deprimerad , på en lägre nivånerför se nedförnervös [närv'ö:s] nervöst nervösa adj lauthawng guap- lunghimawk orolig, ängslig lungsim lauthawng- pataunetto [²n'et:o] nettot netton nettona noun sumcian lai- a omlai ( amet acian lai teh te) återstod (när alla avdrag gjorts), behållningni [ni:] pron nang- no ( no te) personnickar nickade nickat nicka(!) verb phaasaknalak, phasakpihin-a alu su gaih, thukim in lusu böja lätt på huvudet (som hälsning, bekräftelse el. tecken på trötthet)niger neg nigit nig! niga verb khutdin in kun- zahtakna tak tawh hopih böja knäna (för att hälsa, tacka etc) (om kvinnor)nit [ni:t] nitet noun upna- taksanna – nungkik lo a pasallungsim neihna stor ihärdighet, flitnit [ni:t] niten nitar sikpim lukhu pek nei kort (klen) bultnit [ni:t] niten niter/ar noun kamsinna letmat lottsedel som inte ger vinstnivå [niv'å:] nivån nivåer noun kizangkim, kitangkim dide-tangkimsak, kikimsak dide höjdläge i rummetnjuter [nj'u:ter] njöt njutit njut! Njuta verb kipaak-lungnuam lungdam- nuamsa- deih ha lustkänslor (inför något)nog [no:g] adv. kicing-kim- phazo - cing usually placed after its headword tillräckligtnog [no:g] adv. a hi theiding dan- apiang thei dingdan antagligen, troligennoga [²n'o:ga] adv. a kituaklian- a kilemlian - ahilian på ett grundligt sättnoga [²n'o:ga] adj. kinbawl – hoihtak in sittel

indeclinable; not used as an attribute angelägen, noggrannnoggrann [²n'o:gran:] noggrant noggranna adj. hitiltel- hoihtak in don/enel/sittel- a kician grundlig och omsorgsfull kidon- kikem -kidawmnojsar [²n'åj:sar] nojsade nojsat (!) verb khembawl- khemna zang- ciamnuaih bawl skoja (handgripligt) Nordamerika america gam saklamnorm [når:m] normen normer noun limlakna – amuna tampi te tangin khat lahna regel för handling och tänkandenormal [nårm'a:l] normalt normala adj. angei, ahingeina, angeingei som inte avviker från genomsnittetnorr [når:] noun saklam- leilu lam ett av de fyra väderstrecken; nordnorrut [n'år:u:t] adv. saklam ah- leilulam ah åt norrnorsk norskt norska adj. norway gamtawh kisai som är från el. avser Norgenorska norskan subst. norway mi leh norway pau lai endast i singular det språk som talas i Norgenosar [²n'o:sar] nosade nosat nosa(!) verb nakhamham – a gingkhia in nakhamham lukta (of animals, figuratively of people "examine curiously") nam- a nam zak7theih nang in naamnos|hörning [²n'o:shö:r_ning] -hörningen -hörningar noun cingpi (ginghing cingpi) ett stort afrikanskt hovdjur med horn på nosennota [²n'o:ta] notan notor noun sumpiak zahding- a manzah – sumpiak ding a tungzah räkningnoterar noterade noterat notera(!) verb laibawl laiat in ciamtehna bawl – ciaptehna lai anteckna, skriva upp (bildligt "lägga på minnet")noterar noterade noterat notera(!) verb lai tawk ciamtehna – lai tawh lakkhia pulakkhia nå som resultat (särskilt i idrott)noterar noterade noterat notera(!) verb aman tawm- aman ngiam – aman tamlo ange pris pånovell novellen noveller subst. tangthu tom- genkhia na atomno (kort) berättelsenu [nu:] adv tun- tuu mahmah in- tu lian in i det här ögonblicketnummer [n'um:er] numret nummer numren (el. nummerna) noun nambat- 123 siffra el. siffergrupp i ett räknesystemnumera [n'u:me:ra] adv tulian- tu mahmah – tu mahmah lian nu för tiden, nu (till skillnad från förr)nupit [²n'u:pit] see nuvarande [²n'u:va:rande] adj. tulian laitak- tu mahmah – tu lian a ahi apiang som finns nu(mera)ny [ny:] nytt nya adj a thak som inte fanns tidigare eller som skiljer sig från det som fanns tidigareny|börjare [²n'y:bör:jare] -börjar(e)n -börjare -börjarna noun akipan tung- aki panthak person som just börjat med en ny verksamhetnyckel [²n'yk:el] nyckeln nycklar noun tawh( Inn konghonna tawh) tawhtang redskap att öppna el. stänga lås mednyfiken [²n'y:fi:ken] nyfiket nyfikna adj. theihnopna-sinnopna-awlmawh vetgirig, frågvisnyhet [²n'y:he:t] nyheten nyheter, -na noun muntuamtuam thu- thuthakny|komling [²n'y:kåm:ling] -komlingen -komlingar noun sawtnailo a hongtung- a kipan khia te person som är ny i ett visst sammanhangnykter [n'yk:ter] nyktert nyktra adj. zu-uuklo – kidaamzo- khamtheih guihthei hihlo inte påverkad av spritnylon nylonet (el. nylonen) subst. nailon khau- naipuan sanga hoih zaw puan namkhat ett syntetiskt (textil)materialmyndig myndigt myndiga adj. kumcingta- amah leh amah thu khen/nei thei ta (om person) som fyllt 18 år, motsats omyndigmyndig myndigt myndiga adj. thu hoih thupha tawh a kituak som inger respekt

ny|målad [²n'y:må:lad] -målat -målade adj. za akizutthak som just strukits med färgnyper [n'y:per] nöp nypt (el. nupit) nyp! nypa verb sikhkhia- deh klämma mellan tumme och finger; knipanyss [nys:] adv. tu mahmah diak – a sawt mahmah nailo för en liten stund sedannytta [²n'yt:a] nyttan noun phattuamna- metna- hamphawtlawhna något som har god effekt (på längre sikt), fördelnyttig [²n'yt:ig] nyttigt nyttiga adj kizat theihna – hih theihna hih ngeina- kizang kimang som man har nytta avnågon [²n'å:gån] något några pron mi khat peuhpeuh- na khat peuhpeuh ennågonting el. nånting [²n'å:gånting:] pron. na khat peuhpeuh – khat peuhpeuh något, något litenål [nå:l] nålen nålar noun phiim- puan khui na phiim smalt och spetsigt redskap att sticka genom tyg med och ofta att sy mednån [nå:n] pron. adang- atawm – khatpeuhpeuh- khenkhat-kua. någonnånting [n'ån:ting:] see någontingnår [nå:r] nådde nått nå(!) verb ban-lap- tung- tung in lap få tag i (genom att sträcka ut händerna), komma fram till, anlända tillnått [nåt:] see nårnä [nä:] see nej lo ( nial na kammal- ut lo phal lo)näbb [neb:] näbben näbbar noun vasa muuk – azum ziu ziau mun på en fågelnämner [n'em:ner] nämnde nämnt nämn! nämna verb gen- thugen- khat peuhpeuh siksan a gen na tala om i (förbigående)när adv hun- banghun- cik in cikciang vid vilken tidpunkt?när [nä:r] närde närt nära verb tha leh ngal apiangsak- tha apiangsak ge föda, ge näringnär [nä:r] adv. kinai- kineh- banghun näranär- [²n'ä:r-] first element kinai na (mun khat peuhpeuh tawh kinai na) amun på nära hållnära [²n'ä:ra] närmare (el. närmre) närmast (el. närmst) adj. ci leh sa kinai na- omna leh hun leh ni kinai na på kort avstånd (i tid och rum)nära [²n'ä:ra] adv. kinai mahmah- hidektak - kineh så gott som, nästan (in stating measurements)närhet, -en; i narheten noun kimleh paam kinai na- kimleh paan tawh kisai det att ligga nära; omgivning, grannskapnäring [²n'ä:ring] näringen näringar noun tha apiangsak- tha leh ngal a piangsak de ämnen som behövs för att någon el. något skall leva, födanäring [²n'ä:ring] näringen näringar noun settawh nasepna –van piangkhiasak-van suaksak khia verksamhet som producerar varor (och tjänster), yrkesområdenärings|liv [²n'ä:ringsli:v] -livet noun. Nasep sumdawnna- vanbawlna industri och handelnärmar sig [²n'är:mar_sej] närmade närmat närma(!) verb hongnai semsem- neh semsem komma närmare nai mahmah neh mahmah ( hun leh ni te)närmare [²n'är:mare] adj. kinai- kinehzawnärmare [²n'är:mare] adj. akicing tak leh a kiteltak in lak leh genkhiatna comparative mera nära; mera detaljeradnärmare [²n'är:mare] adv. kinaih mahmah-hidektak - kineh comparative så gott som, nästan; mera näranärmast [²n'är:mast] adv. hidektak- kineh- kinaih mahmah framför allt, mestnäring [²n'ä:ring] näringen näringar noun tha leh ngal apiangsak- (singkung te in leipan thapiangsak na te huum ) de ämnen som behövs för att någon el. något skall leva, födanäring [²n'ä:ring] näringen näringar noun An leh tui tha leh ngal apiangsak

näring [²n'ä:ring] näringen näringar noun settha zang a nasepna tawh kisai verksamhet som producerar varor (och tjänster), yrkesområdenäringsminister nabawlna- van bawlkhiatna lam ah asai Ulian (vuandawk)närmast [²n'är:mast] adv. hidektak- kineh- kinaih mahmah framför allt, mestnärsynt närsynt närsynta adj. anai lambek muhtheihna ( agamla lam muthei phalo) som ser skarpt och tydligt bara på nära hållnärvara [²n'ä:rva:ra] närvarit verb thungai- hawh/kihel- nasepna mun ah hawh no present form vara närvarande zui/thumang- zui in keem/cing- a geiah omnärvarande [²n'ä:rva:rande] adj. tulian laitak a apiang- tuhun tulaitak på plats för tillfälletnärvaro [²n'ä:rva:ro] närvaron noun om na- kihelna det att vara närvarandenärvaro [²n'ä:rva:ro] närvaron noun hongtung- hong kihel det att vara närvarandenäs [nä:s] näset näs näsen noun tuikulh – saem nading siktul smal landtunga, uddenäsa [²n'ä:sa] näsan näsor noun nak luktorgan hos människannäs|borre [²n'ä:sbår:e] -borren -borrar noun nakvang mostly in the plural andningshål på näsans undersidanäs|duk [²n'ä:sdu:k]duken dukar noun napnulna- napsiakna tygstycke att snyta sig inästa [²n'es:ta] adj adang- azom som kommer efter denna, följandenästa [²n'es:ta] nästan noun Innveng- behleh phung – nuntak dan kibang( veng leh paam) medmänniskanästan [²n'es:tan] adv dektak phial- kinaih mahmah så gott somnät [nä:t] nätet nät näten noun nge-( ngamatna nge) (material av) hopknutna trådar som bildar ett rutmönsternätter [n'et:er] see natt zannöd [nö:d] nöden noun kisamna thupi- annek tuidawn ding neihloh man lungkham na svår situation där man behöver hjälpnödd nött nödda adj. na khat peuhpeuh aphamawh in hihsak- zawhthawhna tawh tvingad av omständigheternanödvändig nödvändigt nödvändiga adj. a kisam mahmah- a omloh a phamawh som man inte kan vara utannöjd [nöj:d] nöjt nöjda adj. lungnuam- lungkim- nuam tillfredsställdnöje [²n'öj:e] nöjet nöjen nöjena noun kipak-gualnuam – kikimna- mitung ah citna verksamhet som ger lustkänsla, glädjenöt [nö:t] nöten nötter noun ahawngkhauh singgah - luguh torr frukt med kärna omgiven av hårt skalnöt [nö:t] nötet nöt nöten noun bawng khawi nam - a kikhawi nam( bawng) mostly as a separable compound nötkreatur, ko (oxe osv)

oavgjord [²'o:a:vjo:r_d] oavgjorda oavgjort. adj khensat ding haksa inte avgjord, utan någon segrareobehaglig obehagligt obehagliga adj. adeihhuai lo | lunggulh huai lo som gör att man känner obehagobehörig [²'o:behö:rig] obehörigt obehöriga adj. thunei te kiang pan phalna omlo| phalna ngahlo som inte har rätt eller kompetens till något ta-vuan om/nei looberörd oberört oberörda adj. akisai lo| semkhia lo | dai hithiat

inte påverkad, lugnobestämd [²'o:bestem:d] obestämt obestämda adj. ciangtan omlo/ kician lianlo inte fastställd aki su/lawng khakthei lo |lungsim ngaihsutna tkiman theiloobligatorisk [åbligat'o:risk] obligatoriskt obligatoriska adj hihloh theihloh (a hamtang) | aa-na bindande inte frivillig aom loh aphamawh | hih hamtang akul | hih ding akisamobotlig [²'o:bo:tlig] obotligt obotliga adj. akibawl phat kik theilo zongsatna | kibawl theilo (natna) som inte kan botas akibawl phat kik thei nawnlooch [å(k:)] conj. Tawh ( gentehna,…..nang tawh, kei tawh) connects words or clauses of the same kind samt, såväl somockså [²'åk:så] adv zong (gentehna,….nang zong, kei zong) även, dessutomockuperar [åkup'e:rar] ockuperade ockuperat ockupera(!) verb la/luah ( ahun leh mun cihte) inta och hålla (ett område) med vapenmaktodlar[²'o:dlar]odlade odlat odla(!) verb mehteh mehgah suan nang lokho | mehteh mehgah suan | producera (växter); bruka (jorden) (figuratively "develop") khang |pung ( An kung)odlare singkung/ mehteh mehgah suan leh asuan teoenig [²'o:e:nig] oenigt oeniga adj. aphel aa kikhen | khenkhia | a kibang lo kikimlo inte överensoerhörd [²'o:erhö:r_d] oerhört oerhörda adj. gol mahmah | alamdang | athupi zeizai enormofattbar [²'o:fat:ba:r] ofattbart ofattbara adj. tel/theih nading haksa | tel/theihlohna lak khia som man inte kan begripa, obegripligofelbar ofelbart ofelbara adj. cikmah aa hihkhial ngeilo | khial lo som aldrig gör fel (om abstrakter även allmänt "osviklig")ofta [²'åf:ta] adv pahpah/zelzel | tamvei pi vid många upprepade tillfällenogift [²'o:jif:t] ogift ogifta adj. Innkuan pih nei lo ( zi nei lo / pasal nei lo) inte giftogjord [²'o:jo:r_d] ogjort ogjorda adj. hihloh/seploh/bawlloh| akihen lo | a kisia ännu inte gjordohygienisk [hygj'e:nisk] hygieniskt hygieniska adj. siangtho lo | limci lo(nin) som avser inte hygien; inte renligohälsa [²h'el:sa] hälsan noun cidam looj [åj:] interj. Ih ki-lat vat ciang aa( ooh| aah) ih cih (exclamation of surprise etc.)ojämn ojämnt ojämna adj. kitanglo | haksa | tehpih theih loh inte jämn el. slät (om yta) ojämn ojämnt ojämna adj. kikimlo |kibang lo inte likvärdig (bildligt "ryckig, nyckfull")ojämn ojämnt ojämna adj. ga-nan mal 2 tawh hawm leng a ki hawm theilo udda (om siffror)oklar oklart oklara adj. kilan´g lo | kitel lo mang(ki phelphal) inte klar el. synlig (bildligt.svårbegriplig)oktober [åkt'o:ber] noun october kha (kha 10 kha) årets tionde månadolaga [²'o:la:ga] adj. U-pa-di tawh aki tuak lo | thuman na tawh ahilo som strider mot lagen, illegal, olaglig U-pa-di tawh aki langpan (elpuak)olik [²'o:li:ka] olikt olika adj. aki banglo | aki lamdan na om/nei inte lik, skild, annorlunda atuamtuam olika [²'o:li:ka] adv inte på samma sätt, på avvikande sätt oliv oliven oliver subst. oliv gah (sing gah) (frukt från) olivträdolivolja ,n oliv thauolja [²'ål:ja] oljan oljor noun sathau (nek thau) trögflytande vätska som är olöslig i vattenoljar [²'ål:jar] oljade oljat olja(!) verb sathau zut/ta´at

smörja in med oljaoljekälla namgim khuk( zi-nam khuk)olycka olyckan olyckor subst. tuahsia (mawtaw kitaih) | accidentobehaglig obehagligt obehagliga adj. adeih huai lo | a enhuai lo som gör att man känner obehagolycklig [²'o:lyk:lig] olyckligt olyckliga adj. dah/lungkham | lungnop loh huai drabbad av olycka, sorgsenolycklig [²'o:lyk:lig] olyckligt olyckliga adj. kamsia | ka´am nei lo som får negativa följderolydig olydigt olydiga adj. mang/zui lo | langpan | langbawl inte lydig, trotsigolympiad [olympi'a:d] olympiaden olympiader noun olypic kici gam tuamtuam pan kimawlna pawi internationell idrottstävling som inträffar vart fjärde årolämplig olämpligt olämpliga adj. kituak lo | ahih/ huai lo | akilawm lo inte lämplig, inte passandeolämplig munsia | amun lem lo | nuihzak huaiom [åm:] adv khatvei lai | akik mostly as a verb particle på nytt, ännu en gång, om igenom [åm:] prep. Tutna/ngimna | akipan na ahang lakkhia i förhållande till ,angående, beträffandeom [åm:] adv. thu leh la tawh akisai | tawh kisai na verb particle angående, beträffandeom [åm:] prep. Akimkot ah umcih | man-dat omkring, runt; förbi, via (spatial)om [åm:] adv. Kimkot | kimvel | kimkot aa pei verb particle omkring, runt; förbi (spatial)om [åm:] conj. hun leh thu lahna laigual khat ifall, såvida; huruvida hi-leh | hang-in | ahi hang-inombedes [²'åm:be:des] ombads ombetts (el. ombedits) ombes(!) (el. ombedjas(!)) verb ngen bli hövligt uppmanad (att göra något) thum/ngen /sam (zahtakna tawh)ombud ombudet ombud ombuden subst. mi khat tang-aa ( khat peuh tang-a) |ku-sa-le person som företräder en annan person, representantomedelbar omedelbart omedelbara adj. ahihpah lian | azom suan aa ahi/apiang direkt, ögonblickligomedelbart adv. khawl/ngah cih aom lo | aki-kal aom lo strax, genastomfamnar omfamnade omfamnat omfamna(!) verb khuttawh kawi | khuttawh pom slå armarna om, kramaomfattar [²'åm:fat:ar] omfattade omfattat omfatta verb kihel | kizang thei/ki mang thei | na bawltawm innefatta, rymma; bestå avomger omgav omgett (el. omgivit) omge(!) (el. omgiv! omgiva) verb um-cih | akim ah vial finnas runt omkring, omfatta omgivning [²'åm:ji:vning] omgivningen omgivningar noun kim leh pam | kim leh pam aa muhtheih det som finns runt omkring något el. någon, grannskapomgående [²'åm:gå:ende] adv ngakphawt cih omlo hihpah | hihlian|tu mahmah genast, omedelbartomhänder|tar -tog -tagit -ta(g)! -ta(ga) verb kem | don | khawi ta vård om, ta hand om (särskilt om ingripande från myndighet)omklädd [²'åm:kled:] see klär omomkring [åmkr'ing:] adv. anai ah | akim ah | zah |tan |khawng ungefär, cirka (in expressing figures)omodern [mod'ä:r_n] modernt moderna adj. tunhun tawh ki tuak nawn lo| khet-mi lo inte modern, gammalmodigområde [²'åm:rå:de] området områden områdena noun mun | kim leh pam avgränsad ytaomsorg omsorgen subst. kem/ don | huh /et cik vård och skötsel , noggrannhetomtanke [²'åm:tang:ke] omtanken noun hehpihna | ngaihsutna tawh kidop theihna hänsyn, omsorg mitung ah hehpihna ngaihsutna neihnaomtumlad [²'åm:tum:lad] omtumlat omtumlade adj. am (lung-am) lungmang

omskakad av något som häntomtyckt omtyckt omtyckta adj. mite deih/lunggulh uppskattad, populär, jfr tycker omomtänksam omtänksamt omtänksamma adj. ei thuakding in ngah sut in hehpih theihna hänsynsfull, som visar omtanke midang te supna ding om/hi sak nuam loomväxlande [²'åm:vek:slande] adj. a tuamtuam varierande (på ett tilltalande sätt)omyndig [²'o:myn:dig] omyndigt omyndiga adj. kumtawm lai | khangno lam (om person) som inte fyllt 18 år, inte myndigomåttlig [²'o:måt:lig] omåttligt omåttliga adj. val-lua | ahiding leh akilawm ding zah ahilo överdrivenomöblerad [²'o:möble:rad] omöblerat omöblerade adj. vanzat aomlo | innsung vanzat aom/pa lo inte möbleradomöjligen [o²m'öj:ligen] adv. ahi thei lo | apiang zolo ding eventuellt, möjligtvisomöjliggör omöjliggjorde omöjliggjort omöjliggöra verb dal/kem | ahih zolo ding na sepna göra omöjligonormal [²'o:nårma:l] onormalt onormala adj. a ngeina bang aa ahilo | a normal lo (naw-mel lo) inte normal, osedvanligonsdag ['on:sda(:g)] onsdagen onsdagar, -na noun nipi zawh ni thum ni veckans tredje dagond [on:d] ont onda adj. na-sa(nat na) | supna bai na |lungsim nawngkaisak som ger smärta, öm, värkandeond [on:d] ont onda adj. buaina piangsak | heh/sinso sak förargad, ilskenond [on:d] ont onda adj. muhdahna | et-satna | kithu hual lona elakont [on:t] see ond adj.onödig onödigt onödiga adj. akisam lo som inte behövs, inte nödvändigoordning [²'o:å:r_dning] oordningen noun ahi sitset lo | ahi zelzul ( na omna mun ding ah omlo) brist på ordning, oreda hi bialbualopassande adj. kilawm kituak lo | et lawm lo olämplig (i etikettsregler etc)operation [operasj'o:n] operationen operationer noun ki-at ( siavuan ten cina te at, dam na ding) kirurgiskt ingrepp (av läkare)operation [operasj'o:n] operationen operationer noun galdo na | galdo na ah hihna sepna krigsföretag, trupprörelseopererar [oper'e:rar] opererade opererat operera(!) verb ki-at in natna dal(siavuan ten) utföra en medicinsk operationopererar [oper'e:rar] opererade opererat operera(!) verb galdona | galdo aa mainawt utföra en militär operationopp [åp:] see uppoptimistisk [åptim'is:tisk] optimistiskt optimistiska adj ahoih lam aa muhna | ahoih lam aa muhna thu som präglas av optimism, hoppfullord [o:r_d] ordet ord orden noun kamma /laimal minsta självständige språkliga enhetordbok [²'o:r_dbo:k] -boken -böcker, -na noun thudot(kamdot ) laibu | dictionary( dik-si-na-hli) bok som innehåller orden i ett språk och förklaringar på samma språkorden ['år:den] orden ordnar noun tungsiah pan aa thu | thu vaikhak na lai officiell utmärkelseordentlig [or_d'en:tlig] ordentligt ordentliga adj. lim-tak/hoih-tak |kician ta | daitak noggrann, ordningsam ord|förande [²'o:r_dfö:rande] -föranden -förande -förandena noun thugen pa/nu | makai ding aa kitel khiate talesman för en organisation; person som leder ett sammanträdeord|lek [²'o:r_dle:k] -leken -lekar noun laimal tawh kimawlna |khiatna namnih tawh aki bawl phe-tang lek med ordens form, ordvitsordnar [²'å:r_dnar] ordnade ordnat ordna(!) verb hungelna | phah/lak | bawlpha kik göra i ordning, arrangera la phuak/at

ordning [²'å:r_dning] ordningen ordningar noun thupiak | hih cin na/lamlahna tillstånd då föreskrifter följs el. då allt är på rätt plats; redaordning [²'å:r_dning] ordningen ordningar noun thupai zia | ngeina dan naturligt el. skapat systemordning [²'å:r_dning] ordningen ordningar noun hun (kei-hun) | ciang tan aa thugelna | atawntung normal följd, tur(ordning)oregelbunden [²'o:re:gelbun:den] oregelbundet oregelbundna adj. ngeina den hi lo | nensuah (sum nen) inte regelbunden, växlandeorganisation [årganisasj'o:n] organisationen organisationer noun kipawlna |kipawl khawpna planläggning av en helhetorientalisk [årjent'a:lisk] orientaliskt orientaliska adj. asia nisuan nalam | nisuah na gam lam tawh akisai som är från el. avser Orientenork orken subst. tha | tha leh ngak styrka, uthållighetorkar [²'år:kar] orkade orkat orka(!) verb hihzawh na | hih ngen sem ngei na| semzo ha krafter (till), kunna, förmåorkester [årk'es:ter] orkestern orkestrar noun tumtheih namkim tum | tumtheih aki tumna mun musikgrupporm [or:m] ormen ormar noun gulkräldjur av ordningen Ophidia, reptiloro [²'o:ro:] oron noun lung patau na |lung gimna |lungsim sung ah ngaklahna känsla av rädsla för att något obehagligt skall händaoroar [²'o:ro:ar] oroade oroat oroa(!) verb lungkham | gimna | haksatna | lung patauhna orsaka oro hos, störaorolig [²'o:ro:lig] oroligt oroliga adj. lung patau |lungnuam lo |lunggim som känner oro; ängslig, bekymradorolig [²'o:ro:lig] oroligt oroliga adj. lungnuam lo | tawlnga lo | eihmu thei lo bråkig omkhawng thei loorolighet [²'o:ro:lighe:t] oroligheten oroligheter noun nawngkaisak | buaina bråk, upprororre [²'år:e] orren orrar noun vasa vum namkhat fågeln Lyrurus tetrixorsak [²'o:r_sa:k] orsaken orsaker noun a thu ala | apian na thu | athu tawh kisai skäl, anledningort [or_t:] orten orter noun gam(mun leh mual) | kim leh pam muhna (lokal)samhälle ortoped [år_top'e:d] ortopeden ortopeder noun guh leh ci leh sa lam Siavua pi läkare som är specialist på rörelseorganen och kroppens hållningorörd [²'o:rö:r_d] orört orörda adj. a kisukha nai lo | lungsim leh pumpi asukha nai lo som inte (vid)rörts, intakt os [o:s] oset noun akhu | anam( a na´am)| agim (lätt) rök som har en obehaglig irriterande luktOS [²'o:es:] abbr. Kimawlna pawi ( olympic kimawlna) olympiska spelosams adj. ngaihsutna ki tuak/bang lo |ki tawng/sel | ki khen oenigosannolik osannolikt osannolika adj. ahi zolo ding | ahi thei loding föga troligoskadd [²'o:skad:] oskatt oskadda adj. sukha saklo | hihkha saklo oskadadoskuld [²'o:skul:d] oskulden oskulder noun gamtat hoih in hih/sep khilh cih neilo| mi hoih/dik oskyldighet, (barnslig) omedvetenhet a thei lo / atel looskuld [²'o:skul:d] oskulden oskulder noun nungak/tangval sitset ( kuamah tawh alum khat nei lo) sexuellt orörd personoskyldig [²'o:sjyl:dig] oskyldigt oskyldiga adj. mawhna omlo | mawhna neilo | mi hoih inte skyldig (of an activity "not dangerous") ost [os:t] osten ostar, -na noun bawngnawi leh ci tawh akibawl (nawi-khal) ett livsmedel gjort av mjölk och saltost [os:t] noun nisuahna lam | mailam

väderstrecket österosäker [²'o:sä:ker] osäkert osäkra adj lungmuan omlo | lauhuai na | muanhuai lo som saknar självförtroendeosäker [²'o:sä:ker] osäkert osäkra adj. ahi lian bang aa thei lo | akician lian hi lo inte säker el. självklarotrevlig otrevligt otrevliga adj. nua´m lo (mi hong hopih mello, hong thudonmel lote) inte trevlig, obehagligotrogen otroget otrogna adj. thuciam/kamciam pel inte trogen (särskilt om sexuella förhållanden "som har samlag utanför äktenskapet")otrolig [²'o:tro:lig] otroligt otroliga adj. upmawh loh zahdong in | upmawk huai lo napi´i som man inte kan tro på (as a common intensifier "very large") ahi zolo zah dongotur [²'o:tu:r] oturen noun kamsia | cidam lo oumbärlig oumbärligt oumbärliga adj. kisam | aomloh theih loh | kitot kisel theiloh som man inte kan vara utan; nödvändig, oersättligovan [²'o:va:n] ovant ovana adj. sep/hih ngeiloh | ki mang/zah lo inte van, oerfarenovan [²'å:van] adv. atung aa | atung pan på en plats högre uppovanför [²'å:vanfö:r] prep. Atung pan | atung dong |atung ah över (spatial)ovanlig ovanligt ovanliga adj. angeina apiang ngeina bang hilo | alamdang deuh/diak inte vanlig, sällsyntovan|nämnd [²'å:vanem:d] -nämnt -nämnda adj. genkhia/pulak khia omtalad tidigare (i texten)ovanpå [²'å:vanpå:] prep. Atung ah | atung aa över, på (spatial; figuratively "in addition to, after")overklig [²'o:ver:klig] overkligt overkliga adj. ataktak hilo( sit-lo) | a sit ahilo inte verklig, drömlik lungsim ngaihsutoväder [²'o:vä:der] ovädret oväder ovädren noun huihpi ( huihpi nung) dåligt väder, åskväder, stormovän [²'o:ven:] ovännen ovänner noun gal(kilem loh pihte) | kidopih alang lam aa te person som man är i konflikt medovänlig adj kimel theih lo | ki thei ngei lo | ki lawmta looväsen [²'o:vä:sen] oväsendet noun aging | gamlum aa ging störande ljud, väsenoxe oxen oxar subst. bawngbuk sung aa kikhawi bawngpi kastrerad tjuroöverstiglig oöverstigligt oöverstigliga adj. ka´an/khe´ng zolo | ma khelh zolo oöverkoml

padda [²p'ad:a] paddan paddor noun ui-phuk groddjuret Bufo bufopack [pak:] packen packar noun athoh | ip(nung aa puak) | tu´un only in compound words förpackningpacka upp vanteng tu´n(van bawl/guang) | vanteng hemkhiapackar [²p'ak:ar] packade packat packa(!) verb vangteng ipsung ah guang | vanteng kaikhawm fylla en väska e.dyl. (med något), mostly in the perf. participle pressa ihop till en massapackar upp verb van hong |vansuah | a kitun van-hong (packing-hong)packe [²p'ak:e] packen packar noun athoh | akitun |(packing) bunt, travepackning [²p'ak:ning] packningen packningar noun van(pua-lom) | khualzin ciang aa puanlom saker som packats ned, bagagepackning [²p'ak:ning] packningen packningar noun vanguang | vantun | van (ip-bag) slags tätning (i vattenkranar o dyl)paj [paj:] pajen pajer noun moh namkhat en maträtt av gräddad deg med fyllning sa leh ngasa, gah(singgah) tawh a kibawl mohpaket [pak'e:t] paketet paket paketen noun vankhak( sa-daih pan)| van|lai

något som är inpackat eller inslagetpaketerar [paket'e:rar] paketerade paketerat paketera(!) verb ip sung ah guang( athoh sung guang) | tu´un slå in i paket, packa inpalett [pal'et:] paletten paletter noun limsuai te zat amel(azawng) atuamtuam hel na singpeek färgbräde för konstnärerpanik [pan'i:k] paniken noun thakhat thu aa ki-lat(lauvat) |laulua mahmah vat stor skräckpank [pang:k] pankt panka adj sum neinawn vetlo |sumcian nawn vet lo (bai-piat) helt utan pengarpanna [²p'an:a] pannan pannor noun sikbel(meh-kanna) | meibung gol mahmah | tui so belpi kokkärl; kastrullpanna [²p'an:a] pannan pannor noun tal ( ta´al)….maitang.. översta del av ansiktepanna [²p'an:a] pannan pannor noun mei bung pi | ningbel pi(tui so) uppvärmningsanordningpannkaka [²p'ang:ka:ka] -kakan -kakor, -na noun moh ( aktui , maidaa, bawngnawi)tawh akibawl en maträtt av ägg, mjöl och mjölk (som gräddas i stekpanna)papiljott [papilj'åt:] papiljotten papiljotter noun sam kil/kawi sak nading aa kizang sam-kilh hårrullepapp [pap:] pappen (el. pappet) noun laidal met aa akhausak van te ( laikuang- card) tjockt papper lai-sah (laidal sah)pappa [²p'ap:a] pappan pappor, -na noun Pa ( pian na Pa) farpapper [²p'ap:er] papperet papper papperna (el. papperen) noun laidal ( lai at na laidal) tunt plant material av växtfibrerpaprika [p'a:prika] paprikan paprikor, -na noun zasan ( zasan thak lualo) | mel engsakna(a zawng-ten) ett slags pepparväxt av släktet Capsicum annuumpar [pa:r] paret par paren (= några) noun kawpkhat( nih) | bukhat två som hör ihopparad [par'a:d] paraden parader noun galkap te pawi nei aa aki gualhna | kigual (militär) uppvisningparad [par'a:d] paraden parader noun galkap pawi ciang aa kihong sai te avvärjande av angreppparaply paraplyet paraplyer subst. kawl lukhu | lukhu uppfällbart regnskydd att hålla i handenparar parade parat para(!) verb khai ( a kawi tawh khai) | zomkhawm förena till par; sammanfogaparar sig parade parat para verb gawmkham (gentehna,…ganhing,. Hukte…bah) genomföra sexualakt (om djur) parfym [parf'y:m] parfymen parfymer noun anamtui ( zi-mui)| tui nam tui | anam slags vätska som luktar gott; luktvattenpark [par:k] parken parker, -na noun paakhuan( pan-chian) | huang område för rekreation med gräs och trädparkerar [park'e:rar] parkerade parkerat parkera(!) verb mawtaw koih/khawsakna ( car parking) ställa ifrån sig (en bil el dyl) parti [par_t'i:] parti(e)t partier noun akhen tuamtuam | akhen | alang |bekkhat avgränsad del, styckeparti [par_t'i:] parti(e)t partier noun pawl ( pa-ti) | nai-ngan-zi pa-ti politisk sammanslutningparti [par_t'i:] parti(e)t partier noun ki mawi na ( king) omgång, spelparti [par_t'i:] parti(e)t partier noun van ( mun dang pan hong ki pua van) mängd av en viss varapartner [p'a:r_tner] partnern partners (el. partner) noun seppih bawlpih lawm leh gual person som man samarbetar medpass [pas:] passet pass passen noun pa-si-pawt (passport)-gamdang khualzin theihna laibu legitimationshandling för utrikesresandepass [pas:] passet pass passen noun mualtung mualkuam aa lam kaw ciik trång väg i bergenpass [pas:] passet pass passen noun hunkhat

tjänstgöringstid vid visst tillfällepassar [²p'as:ar] passade passat passa(!) verb daw´n | ke´m | khawi | cing se efter, vaktapassar [²p'as:ar] passade passat passa(!) verb bawhlungsui | bawhlung sui-in kipia spela bollen vidarepassare [²p'as:are] passar(e)n passare passarna noun sik-hup ett instrument för cirkelritningpasserar passerade passerat passera(!) verb ma-khelh | kheng | ka´an gå förbi, åka förbipasserar passerade passerat passera(!) verb nektheih tuamtuam van te kisia pressa (matvaror) genom silpass|form [²p'as:får:m] -formen noun kituak/kilawm lian (puan silh) klädernas sätt att passa kroppenpassiv [p'as:i:v] passivt passiva adj. ahih/ asawl |lunggulh lo | lunglut lo icke aktiv, overksam pasta [²p'as:ta] pastan pastor noun kaw | asung aa aciik salva,pasta [²p'as:ta] pastan pastor, -na noun i-ta-li mite´n mangbuh vui tawh abawl an spaghetti och makaronerpastor[²p'as:tor] pastorn pastorer noun Biakna makai Sia ( pastor) prästpedagog pedagogen pedagoger subst. pilna lam ah akiva asiam Siate | pilna sang nei person som ägnar sig åt pedagogik (särskilt "duktig lärare")pekar [²p'e:kar] pekade pekat peka(!) verb khuttawh kawk in lak visa (med fingret)pendlar [²p'en:dlar] pendlade pendlat pendla(!) verb vei leh tak tansak(sem) hängande tyngd som svänger fram och tillbaka ciah leh kuan akot daudau painapeng [peng:] pengen pengar noun sum-tang mynt, slantpengar [p'eng:ar] -na noun sum plural; mass noun kontanter, betalningsmedelpenna [²p'en:a] pennan pennor, -na noun khe-dan | bawl pen ett redskap att skriva medpenning [²p'en:ing] penningen penningar noun sum leh pai mynt, pengpensioner [pansj'o:n] pensionen pensioner, -na noun pen-sen khasum |pen-sen sum lön för personer som slutat arbeta kum 65cin-khint ciang nasep na pan pen-sen ngahtepensionerar pensionerade pensionerat pensionera(!) verb pen-sen pia in nasepna pan khawlsak låta gå i pensionpenslar penslade penslat pensla(!) verb limsuai/ limzem | za-zut lägga på (färg el dyl) med penselpeppar pepparn subst. zasan vui (nga-zoh-kawng) stark krydda från växter av släktet Piperperfekt el.perfektum[²p'ä:rfekt]perfektet perfekt(el. perfekter perfekte (el. perfekterna) noun hi-lian hoihlian en tempusform för förfluten tid hun hoih |hun lemlianperfekt [perf'ek:t] perfekt perfekta adj. bang mah genban ding omlo hoih kicaing| hi linlian bra på alla sätt, fulländadperiod [perj'o:d] perioden perioder noun hun | tang thu | abeisa hun avsnitt i tiden, tidrymdpersisk [p'är_s:isk] persiskt persiska adj. persiah minamte lai tawh kisai ( iran mite) som hör samman med (det gamla) Persienperson [per_s'o:n] personen personer, -na noun mi ( mi hing) människa, individpersonlig [per_s'o:nlig] personligt personliga adj. aituam neih | ei aa | ei bek tawh akisai som avser en enskild person, som uttrycker en persons egenart, intimpersonnummer [²per_s'o:num:er]-numret-numme -numren(el. -nummerna) noun matpongten nambat ett tiosiffrigt nummer som tilldelas alla som blir folkbokförda eller får skattsedel i Sverigeperuk [per'u:k] peruken peruker noun sam-tuh löshårpessar [pes'a:r] pessaret pessar pessaren noun naukham nading aa naubu sung akiguang na/van

preventivmedel för kvinnor i form av en gummikupa pessimistisk [pesim'is:tisk] pessimistiskt pessimistiska adj. ahoihlo lam muhna | thu hoihlo lam som ser livet i svart; modstulen, dysterpiano [pi'a:no] pianot pianon pianona noun pian-u (piano) ett stort musikinstrument med tangentbordpiano [pi'a:no] adv. Agi´n gaihlo, aging hiauhiau svagt (of the strength (volume) of a tone in music)piff [pif:] piffen noun lawpna | kipaakna | hong khim/lunglut sak thei natepigg [pig:] piggt pigga adj lawp |thangah | navak | gualnuam | kipaak glad och livligpigg [pig:] piggen piggar noun azum | ling | adawn azum/ ahiam tagg, spets, uddpil [pi:l] pilen pilar, -na noun tha´al (thal) | thaltang långsmal projektil med vass spetspil [pi:l] pilen pilar noun paakkung ( mu-ma-khak paakkung) träd eller buske av släktet Salixpiller [p'il:er] pillret piller pillren (el. pillerna) noun zatang(zatui) liten tablett med läkemedelpilot [pil'o:t] piloten piloter noun vanleng hawlte | vangleng hawl flygplansförarepilsner [p'il:sner] pilsnern noun dau(akhau lo beer nam khat | adau ett slags ljust ölpingis pingisen subst pingpong ( sabuai tung aa kisat kimawlna) pingpong (vardagligt)pinsam [²p'i:nsam:] pinsamt pinsamma adj. ahang( hamsa akizat thei nang) | et/muh ding in kilawm lo som orsakar förlägenhetpipa [²p'i:pa] pipan pipor, -na noun zatepna tukbel rör (med behållare för tobak) som används vid rökningpipa [²p'i:pa] pipan pipor noun paih | muktum(huih hut) | sikzawl /gualawng instrument att blåsa ipiper [p'i:per] pep pipit pip! pipa verb tauna aw( tau in ka´ap) | tau huanghuang/hianghiang ge ifrån sig svagt ljud i högt tonläge muktum(huih hut) | ging hiauhiaupippar pippade pippat pippa(!) verb nu leh pa om khawpna (nu leh pa ki hih) ha samlag (med) (kan uppfattas som stötande)pir [pi:r] piren pirar noun tembaw khawlna aa lei( le´ei) vågbrytarepirrar [²p'ir:ar] pirrade pirrat pirra verb taakseisai- taak sesa kittla, sticka, krypapissar [²p'is:a] pissade pissat pissa(!) verb zuntha (daileng) kissapist [pis:t] pisten pister noun vuk kiphah na lam pi (ki mawl nang) preparerad backe för utförsåkning på skidorpizza [²p'it:sa] pizzan pizzor, -na noun pit-za (pizza) ki ci italy an (italiensk) maträtt av bröddeg med fyllning av tomat och ostpjäs [pjä:s] pjäsen pjäser noun sumnen | athemneng | van | limlahna (prydnads)föremål, tyngre eldvapen siamna kivaknapjäs [pjä:s] pjäsen pjäser noun limlahna | limlak(lamna /thugenna/ lasatna) teaterstycke, skådespelplacerar [plas'e:rar] placerade placerat placera(!) verb munpia/muh gelsak | koih | sen´g sätta, ställa, läggaplacering [plas'e:ring] placeringen placeringar noun mun(khuasung) | vengsung | inn leh lo plats placering ahi lian/ahoih lian na muh ah koih| thaupi (för vapen)plagg [plag:] plagget plagg plaggen noun nikten puansilh | atuam/ahawng/asin | puan något som man klär sig med

plan[pla:n] plant plana adj. asan na kikim | ahihna/ muhna kikim jämn och slät

plan [pla:n] planen planer noun tutna ngimna | gelna ngaihsutna förslag till hur man skall nå ett målplan [pla:n] planen planer noun gamlim ( mun amun gamlim tawh aom) | adan bild över ett områdeplan [pla:n] planen planer noun lo-sung(lo zau) | An kiciin na lo sung | munzang jämnt och regelbundet områdeplan [pla:n] planet plan planen noun Innthat | athat(Inn),..( inn that bang zah sang) våningplan [pla:n] planet plan planen noun vanleng flygplanplanerar [plan'e:rar] planerade planerat planera(!) verb gel | lai ah at in ge´lna | gelna nei/bawl göra upp en planplanterar [plant'e:rar] planterade planterat plantera(!) verb suan ( lei ah suan, An kung singkuang) sätta (växter) i jordenplaskar plaskade plaskat plaska(!) verb tui-malleng khia | lengkhia/phul khia få vatten att stänkaplats [plat:s] platsen platser noun mun/mun awng ( lai lam tawh kisai) plats i ordningenplats [plat:s] platsen platser noun nasep cibawl ( nesep lawm tawh kisai) anställningplats [plat:s] platsen platser noun Innkhan | mun awng akidei tuam ngiat ledigt utrymme mun awngplats [plat:s] platsen platser noun mun | kim leh pam ( mun leh mual) område med ett bestämt lägeplats|ansökan [²pl'at:san:sö:kan] -ansökan -ansökningar noun nasep siauhna lai | nasep siau skriftlig ansökan till arbetsgivare om arbeteplats|journalen [²pl'at:ssjorna:len] -journalen noun nasep nang mun awng | asem ding aom nailo nasep lista med uppgifter om lediga arbeten mun awng /nasep awng/ nasepding ( ni-za-lawt)plastik|kirurgi [²plast'i:kcirurgi:] -kirurgi(e)n noun ki-at ( Siavuante´n at) | akisapna mun ah plastic pa-la-si-tik tawh belh/khui/guang den del av kirurgin som korrigerar missbildningar och skador som förstört utseendetpli [pli:] plin (el. plit) noun zuihding thu ( si-ka´an) disciplin (in phrases)plikt [plik:t] plikten plikter noun i hihding/sepding na ( ta-vuan) | siah piakna inre tvång, skyldighetpliktar pliktade pliktat plikta(!) verb danpian (mawhna dan) | dan ngah/thuaksak i vissa fraser sonaplit [pli:t] pliten plitar noun thawng cing/ngak te | thawng Innsung aa ulian vakt i fängelse (vulgar)plockar [²pl'åk:ar] plockade plockat plocka(!) verb khawm(kai khawm) | te´el | taw´m samla (ihop)plockar [²pl'åk:ar] plockade plockat plocka(!) verb lo ( singgah lo, mehteh mehgah lo) | dawk rycka loss (hår el. fjädrar från)plugg [plug:] pluggen pluggar noun ahu-u | asin | agawn gak tapp (att sätta i hål), propppluggar [²pl'ug:ar]pluggade pluggat plugga(!) verb khak( avang khak) | avang hu-u sätta plugg i (hål)pluggar [²pl'ug:ar] pluggade pluggat plugga(!) verb laisim (sang kah) | lai hoihtak deihtak in sim läsa hårt, studera (informal)plundrar [²pl'un:drar] plundrade plundrat plundra(!) verb luh/sut/gusim/selsim stjäla (i krig), rövaplural el. pluralis [²pl'u:ra:l] pluralen pluraler noun atam khatsang a tamzaw flertal; flertalsformpluralism [plural'is:m] pluralismen noun biakna lam ah thuneihna khatsang atamzaw anei angah åsiktsmässig och kulturell mångfald i ett samhälleplån|bok [²pl'å:nbo:k] -boken -böcker noun sumbawm| sum-eip fodral för sedlar o dylplåster [pl'ås:ter]plåstret plåster plåstren(el. plåsterna) noun Innlamna ah akizang bi-lat-mi (självhäftande) skydd för sår suang-vuiplötsligt [²pl'öt:slig] plötsligt plötsliga adj thakhatthu up-mawh lohpi aa piang/ hih vat

hastig och oväntadpojke el. pojk [²p'åj:ke] pojken pojkar, -na noun pasal naupang no barn av manligt könpol [po:l] polen poler noun leitung ( abem tawk kisai) ändpunkt på jordens rotationsaxel, en av två ytterligheterpolis [pol'i:s] polisen noun pa-lik ( polis) tjänsteman inom poliskårenpolitik politiken subst. thukhun lam tawh kisai | paw-li-si inställning till och behandling av frågor som rör statens verksamhet; statskonstpolitiker [pol'i:tiker] politikern politiker politikerna noun gamvai tawk kisai a u´ukte | nai-ngan-zi tamaa person som yrkesmässigt sysslar med politik politisk [pol'i:tisk] politiskt politiska adj gamvai / nai-ngan-zi lamtawh kisai som rör politikpollen [p'ål:en] pollenet noun paak tung aa khuai in abawpna mun frömjöl från växterpopulär [popul'ä:r] populärt populära adj mipi te deih( mi thang) allmänt omtyckt, lättfattlig, enkelport [por_t:] porten portar noun kongpi Inn/huan sung lutna kongpi (gate) ingång (genom mur etc), kraftig dörrporto [²p'år_t:o] portot porton portona noun lai-lu mán ( ta-zeih-gawng ma´n)| laikhak man avgift för brev eller paketportugisisk [por_tug'i:sisk] portugisiskt portugisiska noun paw-tu-gi mite (portugi mite) som hör samman med Portugalposition [posisj'o:n] positionen positioner noun om dan hihdan |pan mun| khawldan ( a chi- ani) ställning, lägepost [pås:t] posten noun lai-khak| sa-daih(laito) pan a thoh kikhak brev, paket o dylpost [pås:t] posten noun laito´o / sa-daih mostly in the definite form postkontoret, postverketpost [pås:t] posten poster noun sazian sung aa om vanmin | athu ala | lai –lai at ciamteh belopp (i räkenskap)post [pås:t] posten poster noun kongkhak/ padenpauh om na kawm (bawng) lodrätt del av dörr- el. fönsterkarmpostadress [²p'ås:tadres:] -adressen -adresser, -na noun leih-sa (lai khak nang ) Inn leih-sa adress för brevpost|gång -gången subst. sa-daih zumpi(laito zumpi)| lai khak na tawh kisai regelbunden postförbindelsepostnummer [²p'ås:tnum:er]-numret-nummer -numren (el. -nummerna) noun sa-daih ( laito) nambat ett femsiffrigt nummer före ortnamnet i en postadresspotatis [pot'a:tis] potatisen potatisar, -na noun Aa-luu | aa-lu`u kung rotgrönsak av växten Solanum tuberosumpraktik [prakt'i:k] praktiken noun kisinna ( ahoih zawh thei nang ding kisinna) praktisk övningpraktik [prakt'i:k] praktiken noun Siavuan , sit-ni cihte nasep | nasep läkares (el. tandläkares etc) yrkesverksamhet, mottagningpraktikant [praktik'an:t] praktikanten praktikanter, -na noun kisinna aneite | nesep akisin te person som gör praktikpraktisera kisin na neihna ( nasep leh na khat peuhpeuh)praktiserar [praktis'e:rar] praktiserade praktiserat praktisera(!) verb kisin aa sepkhiana kisin khiatna skaffa sig erfarenhet, öva (praktiskt), tillämpa sin erfarenhet, utöva (i praktiken)prat pratet subst. kampau / kamgen vardagligt tal (även "meningslöst tal")pratar [²pr'a:tar] pratade pratat prata(!) verb gen | pau talapratsam [²pr'a:tsam:] pratsamt pratsamma adj. kamtam | thugen/ thu kikup u´uk som pratar mycket, pratsjukprecis [pres'i:s] precist precisa adj. ahi lian | aki tuaklian | avekpi aa amanlian noggrann, nogaprejar prejade prejat preja(!) verb ga´al sam| ga´al awt | a khawlna ding in lak anropa och tvinga fartyg att stanna (även utvidgat "tvinga ett fordon av vägen")

preliminär preliminärt preliminära adj. apatna, kipat khiana | amaa inte slutgiltig, förberedandepremie premien premier subst. amet( akhang) | amet piak avgift (för försäkring)premie premien premier subst. aval teng man | piakbeh/ngahbeh pris, belöningpremiär [premi'ä:r] premiären premiärer noun amasa pen | akhatna första föreställning (also commonly of the first time sth. happens)premiärminister Gam makaipi (PM)preparat [prepar'a:t] preparatet preparat preparaten noun man ( agamla anai et na man) föremål som förberetts för undersökning (i mikroskop) man neu| et na ding man neupreparat [prepar'a:t] preparatet preparat preparaten noun kigen khawlhna | hih/ngim khawlhna ämne som framställts på kemisk väg, kemisk produkt hihkhawlhna kigen khawlhpresent [pres'en:t] presenten presenter noun tu hun tu laitak tulian | hihsan/ bawlsan/piangsan sak som en person ger en annan, gåvapresentabel [present'a:bel] presentabelt presentabla adj. etlawm lungnop huai | gen khia lakkhia som är tillräckligt fin för att visas upp muhnop mahmah | etlawm hoihpresenterar [present'e:rar] presenterade presenterat presentera(!) verb khat leh khat kigen(ki meihset) göra en person bekant med en annan, föreställapress [pres:] pressen pressar noun thasan in sem | nawhgawp | thuakzawh loh ding in hih psykisk påfrestningpress [pres:] pressen pressar noun mek | nen | suk| sawn | laibu bawlna set maskin som man pressar med, tryckpresspressar [²pr'es:ar] pressade pressat pressa(!) verb mek | nen | su´uk stryka, trycka (ihop) prick [prik:] pricken prickar noun atang | ciaptehna punkt, märke tangsiat ( maitang aa om)prick [prik:] pricken prickar noun mi (pasal) | seppih lawm leh gual person (informal)prickar [²pr'ik:ar] prickade prickat pricka(!) verb gen na tawh langpan | kan-kuat | mawhsak ge en anmärkningprickar [²pr'ik:ar] prickade prickat pricka(!) verb sat | kap | kha träffa kha´a( kap in kha) | ki sutuah kha | sat/tumprickig prickigt prickiga adj. ama akiciapteh na om | atangtang in om som har prickarprincip [prins'i:p] principen principer noun abuppi | kipatna | ei leh ei gamtatna grundläggande regel (som norm för handlande)prinsessa prinsessan prinsessor subst. kumpi´ tanu kvinnlig medlem av ett kungahus (som inte är drottning) (även som titel; även bildligt)pris [pri:s] priset pris el. priser prisen el. priserna noun vanma´n (na man) | leiding vai i aman zah kostnad för något vid köppris [pri:s] priset pris el. priser prisen el. priserna noun letsong (tha man) fastställd belöning för en viss prestationprisar [²pr'i:sar] prisade prisat prisa(!) verb phat | pahtawi ( Topa phat/ pahtawi) berömma (particularly in religious contexts)prislista vanman aki-at na sazianprivat [priv'a:t] privat privata adj. neihtuam ( kuamah hong neih pih hilo)| khai i neih enskild, personligproblem [probl'e:m] problemet problem problemen noun buaina |haksatna svårighet som inte lätt kan avhjälpasprocess [pros'es:] processen processer noun hihna sepna | bawl(thoh) khiatna ase´en utvecklingsförloppprocess [pros'es:] processen processer noun thukhen zum aa nasep na tawh kisai rättegångproducent [produs'en:t] producenten producenter noun agel khia abawlkhai te ( zoh-sian, limlah na) person som producerar (varor, film, TV-program etc)producerar [produs'e:rar] producerade producerat producera(!) verb van/na bawl/thoh | bawl/thoh in hawm tillverka en varaprodukt [prod'uk:t] produkten produkter noun van/na bawl/thohna i aphat tuamna resultat av tillverkning

professionell [profesjon'el:] professionellt professionella adj. ahi taktak | amawkmawk ahi lo yrkesmässig theihna siamna tawh kisaiprogram [progr'am:] programmet program programmen noun hun gel/zak na ( program) (skriven) plan över hur något skall genomföras, enskild sändning i radio och TVprogram [progr'am:] programmet program programmen noun kon-peu-ta(computer) i lamlakna instruktion för en datorprojekt [prosj'ek:t(el. -j'ek:t)] projektet projekt projekten noun ngimna/gelna (sep khiat ding) (plan till) ett större arbete (med ett bestämt syfte)promenad [promen'a:d] promenaden promenader, -na noun lam-siau | khe tawh apai gångtur för nöjes skullpromenerar [promen'e:rar] promenerade promenerat promenera(!) verb lam-siau in paikhia gå för nöjes skullproportion [propor_tsj'o:n] proportionen proportioner noun agolna/ aneu na /asau na/ a zai na (storleks)förhållandepropp [pråp:] proppen proppar noun hu´u | khak ( avang hu /khak) något som täpper till ett hålpropp [pråp:] proppen proppar noun meikhau akhan (electric fills khau) elektrisk säkringproppar [²pr'åp:ar] proppade proppat proppa(!)verb guang( asuang ah) |tu´n(thoh)|pack stoppa (full), packa (full)proppar [²pr'åp:ar] proppade proppat proppa(!) verb khaktan | kan-kuat with particle stängaprosa prosan subst. paunak ahihlo aa thukhat lai in at skrift eller tal som inte är på versprotest [prot'es:t] protesten protester noun nakpi tak in langpan | thukkik invändning, oppositionsyttringprotestantism [protestant'is:m] protestantismen noun kristian biakna pawlpi kristen riktning som utgår från luthersk och reformert läraprotesterar protesterade protesterat protestera(!) verb naksiatak in lang pan | ngial säga emot, opponera sigprov [pro:v] provet prov proven noun zong/sin/hatkat försök, undersökningprov[pro:v] provet prov proven noun sitse(et,vel) | dong (dongtel) (skriftligt) förhörprov [pro:v] provet prov (el. prover) noun sin na ( na-mu-na) litet urval (ur något större), exempelprovar [²pr'o:var] provade provat prova(!) verb sin in bawl/sep khia gelkhia zangkhia använda på provprovocerar [provos'e:rar] provocerade provocerat provocera(!) verb hamthawn|thapia | taw-sawn utmana, reta präst [pres:t] prästen präster, -na noun biakna sia pastor ( biakna lam aa Sia) person som är utbildad som ledare inom ett religiöst samfund; pastorpsykisk [ps'y:kisk] psykiskt psykiska adj. lungsim lam tawh akisai | lungsin natna själsligpub [pub:] puben pubar noun zu-sai (öl)servering, barpublicerar [publis'e:rar] publicerade publicerat publicera(!) verb laibawl in hawm khia | gen/thei sak khia ge ut i tryckpublik publiken subst. mi-pi ( mi hawnpi te) kollektivt massord samling åskådare eller åhörarepulka [²p'ul:ka] pulkan pulkor noun vuktg ah naupang te tuang aa kikaihna liten släde (för barn)puls [pul:s] pulsen pulsar noun si pandan ( lungtang kisat) hjärtats slagpulsar [²p'ul:sar] pulsade pulsat pulsa(!) verb vuklak ah hamsa pi in pai khen tawh kliva (i snö)pulver [p'ul:ver] pulvret pulver pulvren (el. pulverna) noun avui ( gentehna,…pauda/ bawngnawi) finfördelat ämnepunkt [pung:t] punkten punkter noun ciamtehna | adawn |among| te´eh kakna

plats, läge ngatna lampunkt [pung:t] punkten punkter noun lai at ciang aa kizang (.) tecken för slutet på en mening (.)puss [pus:] pussen pussar noun nam ( muk tawh nam)| tawp kysspuss [pus:] pussen pussar noun bual (guahzuk ciang tuivung aa bual asuak) liten vattensamling, pölpussar [²p'us:ar] pussade pussat pussa(!) verb nam (muk tawh nam) | tawp kyssapustar pustade pustat pusta(!) verb na´ak( huihdik,nak) | huih hingkhia andas ut häftigt (även bildligt "koppla av, vila")pyjamas [pyj'a:mas] pyjamasen pyjamaser noun lup-puan ( agol leh atual) nattdräkt med jacka och byxorpyr pyrde pyrt pyra verb damtak kan´g ( mei kang) | kang brinna sakta, glöda (även bildligt)pyser [p'y:ser] pyste pyst pysa verb apualam aa huihnung ging kiza strömma ut med ett väsande ljudpysslar [²p'ys:lar] pysslade pysslat pyssla(!) verb nasep buai | nasep tam utföra små enkla sysslorpå [på:] adv atung ah verb particle (i riktning) motpåfrestning [²p'å:fres:tning] påfrestningen påfrestningar noun thasan | kisat fysisk el. psykisk presspåfågel [²p'å:få:gel] påfågeln påfåglar noun U tong ( Utong vasa nam) hönsfågel (av släktet Pavo) med stora färggranna stjärtfjädrarpågår [²p'å:gå:r] pågick pågått pågå verb kipan | hihta hålla påpåkallar [²p'å:kal:ar] påkallade påkallat påkalla(!) verb hongpai in sam| ngen | ki sa´m krävapålitlig [²p'å:li:tlig]pålitligt pålitliga adj. mi hoih gamtat hoih tawntung mite som man kan lita på, säker a muanhuai | asuantakpålägg [²p'å:leg:] pålägget pålägg påläggen noun moh tung ah kikoih aa kinei bawngnawi khal mat som man har ovanpå en smörgåspåminner [²p'å:min:er] påminde påmint påminn! påminna verb theihsakna | phawksakna hjälpa att komma ihåg phawk sakkik påminner [²p'å:min:er] påminde påmint påminn! påminna verb amel kibang | agolna kibang föra tankarna till, likna aki bang adan apong-sanpåminnerpåse, -n, -ar, -na noun ip | thungip/ thungpipåsk [pås:k] påsken påskar noun thawh kik pawi en högtid med religiös betydelse som firas i mars eller aprilpås|sjuka [²p'å:ssju:ka] -sjukan noun biangkaai (biangkaai vei) en infektionssjukdom som ger svullna kinderpåstående [²p'å:stå:ende] påståendet påståenden påståendena noun theihding thu lai akisuang( caw-ngia-lai) något som påståspåstår [²p'å:stå:r] påstod påstått påstå(!) verb genkhia |pulakkhia | thugen khiat yttra som ett faktumpåverkar [²p'å:vär:kar] påverkade påverkat påverka(!) verb hoihna hoihlohna hang aa kilawh ha inflytande på någon/något så att en förändring sker päls [pel:s] pälsen pälsar noun sa-mul | samul puan | sa-vun skinn på djur, fäll (also of fur coats)pärla [²p'ä:rla] pärlan pärlor noun pa-le´e | pa-le´e khi ( khi manpha) liten hård kula av pärlemor (som bildas i musslor) (figuratively "sby or sth. very beautiful or valuable")pärm [pär:m] pärmen pärmar noun laidal koihna (file ) | laidal te´epna file styvt omslag till bok eller lösa papperpäron [²p'ä:rån] päronet päron päronen noun piatgah | piat gah( sing gah) frukt från trädet Pyrus communispärs [pär_s:] pärsen pärser (el. pärsar) noun tuah/sin ngei diphuat huai lauhuai na| deihtak sitse ansträngande situationpöl [pö:l] pölen pölar noun tui-pehna bual ( zi-ku-kan) vattensamling

rabarber [rab'ar:ber] rabarbern noun a tuipak in thang anei nektheih kungkhat köksväxten Rheum rhaponticum khiatna neilo kammal | akiza phalo kampaurabatt [rab'at:] rabatten rabatter noun a mankhiam | man tawmsak | a manniamsak avdrag på pris, nedsättningrabatt [rab'at:] rabatten rabatter noun paaksuan na kuang | paak kisuan na guam (smalt) blomsterland paak kisuan na guam/phungrad [ra:d] raden rader noun Inn akizom diudeu aa kilam | lampi nih aomkhawm följd (av saker bredvid varandra), serierad [ra:d] raden rader noun lai-gual | lai kigiit | tomno aa ki-at lai följd av skrivna bokstäverradio radion radior subst. radio | radio set | huih lak pan aw kizak theihna utsändning (av tal- och musikprogram) från radiostation apparat som tar emot radiosändningarrak [ra:k] rakt raka adj tan´g( pai suak) | ahi suak/zom suak rätrak [ra:k] rakt raka adj ahi ngiat | the-kaak theihloh | ciang tan omlo absolut, direktrak [ra:k] rakt raka adj. thuman | zuaugen lo | thuciam pel-lo ärlig raka [²r'a:ka] rakan rakor noun atangsuak | lampi atang aa paisuak raksträckarakar [²r'a:kar] rakade rakat raka(!) verb mul-kiat/mul-met skära bort skägg (eller hår)ram [ra:m] ramen ramar noun man bawng | kawngkhak aom/ adin na kant; infattning (figuratively "limits, bounds")ramlar [²r'am:lar] ramlade ramlat ramla(!) verb ki-tuk/ ki pa´ai | kia |puk | tuaksuk falla, trilla, rasarandig [²r'an:dig] randigt randiga adj. aki-gi´it( agial) tawh ciaptehna | agial som är mönstrad med ränderranson ransonen ransoner subst. khenkhiat(ngahding aa kilawm zah| khuai-tan tilldelningrapp [rap:] rappt rappa adj. manlang | ki nawh snabbrapp [rap:] rappet rapp rappen noun sat(sa´ar) | tum /dawt| liamma | thakhat aa supna slag, smäll (med piska, käpp etc)rapporterar[rapår_t'e:rar]rapporterade rapporterat rapportera(!) verb thupuakna lai ten/lak/gen redogöra för apiang khinsa thu genkikrar [ra:r] rart rara adj. hoih/nuam | ahi linlian/sitset trevlig och behagligrar [ra:r] rart rara adj. tamlo/muhhak| tuahkhak na ding haksa sällsyntraritet rariteten rariteter subst. tamlo/ngahhak |piang/hih thei mengmenglo sällsynthetrasande [²r'a:sande] adj. heh mahmah/sinso| nasia/nakpitak|manglang mycket arg , mycket snabbtraseri [ra:ser'i:] raseri(e)t noun hehna sinso na lungtom na våldsam ilskarasslar [²r'as:lar] rasslade rasslat rassla verb ging( aging zuahzuah) ge ifrån sig ett metalliskt ljud (som av kedjor) ging selselrast [ras:t] rasten raster, -na noun tawmvei khawl/tawlnga | tomno sung hun awng kort paus (i ett arbetspass)rastar [²r'as:tar] rastade rastat rasta(!) verb kisin | kisin na pia/kisin sak | zang/ma´ang låta få motion (mostly of dogs) tawlnga | lum | kisin | hihna/sepna | khawlratt [rat:] ratten rattar noun ahawlna | mawtaw hawlna styrhjul (t ex på bil)ratt|fylleri -fylleri(e)t subst. zu-kham sa in mawtaw hawlna hang aa liau-tuahnaframförande av motorfordon med en alkoholkoncentration av 0,2 promille i blodet eller 0,10 mg/l iutandningsluften, leder till böter eller fängelse i högst 6 månaderrea [²r'e:a] rean reor, -na noun vanma´n khiam/ ngiam

realizationreagerar [reag'e:rar] reagerade reagerat reagera(!) verb thuk-kik | hih kik handla som svar på en upplevelsereaktion [reaksj'o:n] reaktionen reaktioner noun thuk-kik | thuk-kik pahna sätt att reagera, strävan att återinföra den gamla ordningenrealistisk [real'is:tisk] realistiskt realistiska adj. ngaihsutna sang hihkhiatna te thupisak som har sinne för vad som är praktiskt möjligt hihkhait ngiatna | sepkhiat tawh a kibangrealistisk [real'is:tisk] realistiskt realistiska adj. aom pen aom bang lian aa ciaptehna som noggrant avbildar verkligheten ahi bang lian aa kisuai lim | taktak tawh aki bang lianrear [²r'e:ar] reade reat rea(!) verb vanma´n khiapna pan khak/khawl sälja på rearecept [res'ep:t] receptet recept recepten noun Siavuan ten laihong atsak in tuabek tawh zatui aki leithei ( Siavuan te thau-khan-sa) ordination för läkemedel som en läkare skriver ut (på en särskild blankett)recept [res'ep:t] receptet recept recepten noun An /meh huandan genna| koici huan ding cih beskrivning för tillagning av en maträttreda redan subst. thunei te thupiak | a-me´ng ordning (i vissa uttryck även "kännedom")redaktion redaktionen redaktioner subst. grupp personer som står för innehållet i en tidning (el. ett lexikon etc) (även om lokalen)redan [²r'e:dan] adv ama-in | khawl ( gen khawl, hih khawl) så här (oväntat) tidigtredbar redbart redbara adj. thuman/thutang | vang nei hederlig, ärligreder sig redde rett red! reda verb hih khinzo | man khinzo | semkhin zo klara sigreder upp redde rett red! reda verb ahoih ding apha ding in hih/bawl | thukhen göra i ordning, ordnaredigerar [redisj'e:rar] redigerade redigerat redigera(!) verb puahpha/bawlpha ( lai, ta-den-sa) bearbeta formen i (en text, film etc)redovisning [²r'e:dovi:sning] redovisningen redovisningar noun sum sazian | bank sazia ( ban-sazian) redogörelseredskap [²r'e:dska:p] redskapet redskap redskapen noun van zat tuamtuam | van nasep van verktyg, hjälpmedel (för utförande av visst arbete)referens [refer'en:s] referensen referenser noun athu tawh kisai pulak khiatna | genkhiana mostly in the plural rekommendation thukhat peuhpeuh saikaak nareferens [refer'en:s] referensen referenser noun omdan/khawldan | gamtat dan | theihna/hih ngeina hänvisning till litteraturreflexiv [r'ef:leksi:v (el. -'i:v)] reflexivt reflexiva adj. som syftar tillbaka (på subjektet) regel regeln regler subst. zuihding thudan | thukham mest i plural lag, bestämmelseregel|bunden [²r'e:gelbun:den] -bundet -bundna adj. angeina | ahi ngeina | sepngeina som återkommer med jämna mellanrum angeina bang | ahun manregering [rej'e:ring] regeringen regeringar noun kumpi | gam-uk kumpi ett lands styrelseregi [resj'i:] regin noun lamlahna | maikai in thugelna konstnärlig ledning av teaterpjäs el. film (also commonly "management")regim [resj'i:m] regimen regimer noun gam ki uk-dan tawh kisai | uk-na ( nai-ngan-zii) ett lands styrelse och politiska systemregn [reng:n] regnet noun guah | guahtui vattendroppar från molnregnar [²r'eng:nar] regnade regnat regna verb guahzu´u falla regnregnig [²r'eng:nig] regnigt regniga adj. guahzu´u | guah tampi tak zu´u som medför regn; där el. då det ofta regnarreguljär [regulj'ä:r] reguljärt reguljära adj. Angeina bang in om | ngeina bang aa sep/hih na regelbunden, regelrättreklam [rekl'a:m] reklamen noun theihkhiat sakna /genkhai na ( caw-ngia) verksamhet (annonsering etc) för att få folk att köpa varor och tjänster

rekommenderar [rekåmend'e:rar] rekommenderade rekommenderat rekommendera ngaihsutna pia/gen tillråda, tala väl om, förorda lamlahna/ngaihsutna | thukimpihnarekommenderar [rekåmend'e:rar] rekommenderade rekommenderat rekommendera(!) verb sazian pia skicka (post) under särskilt betryggande former (med kvitto etc) laito pan lai/van khak muanhuai inrektor rektorn rektorer subst. sang Siapi | Ulian/zalian föreståndare för en skola (även som titel)relativ [r'el:ati:v] relativt relativa adj. tehka´ak khia | adan anam agol/neu dan som står i förhållande till något annat; som beror på vad man jämför medrelativ [r'el:ati:v] relativt relativa adj. kisai na | kizopna | kibeh- kigui khat grammar som syftar tillbakareligion [relij'o:n] religionen religioner noun biakna lam upna | biakna tawh kisai dyrkan av övernaturliga makter, gudstro relä [rel'ä:] relä(e)t reläer noun anordning som (automatiskt) tar emot, förstärker och skickar vidare en elektrisk strömren [re:n] rent rena adj. siang | siangtho inte smutsig, fläckfriren [re:n] renen renar noun akii-gol vuklak aaom sakhi namkhat hjortdjur av släktet Rangifer som lever långt norrutrenoverar [renov'e:rar] renoverade renoverat renovera(!) verb puahkik | puakpha kik | zemphakik göra (något som är gammalt) användbart på nytt rensar [²r'en:sar] rensade rensat rensa(!) verb siangtho | ninbang lo | sawpsiang ta bort el. sortera bort (skräp etc) ` siangtho sakren|tvår -tvådde -tvått -två(!) verb mawhsakna ding pan kipelh | upmawh huai lo göra fri (från beskyllning) reparera [repar'e:rar] reparerade reparerat reparera(!) verb bawlpha bawlkik |puahpha göra (något) användbart igen, lagarepeterar [repet'e:rar] repeterade repeterat repetera(!) verb sin in hihpha kik | hih sin kik | lemkik övarepeterar [repet'e:rar] repeterade repeterat repetera(!) verb gen kik | theisak beh | hih kik hih beh upprepa, ta omrepresentant representanten representanter subst. khatta´ang/khat aitang | ta´ng(tang) (ställ)företrädare, ombudrepris [repr'i:s] reprisen repriser noun khatvei genpha kik | khatvei hihbeh kik omtagning, upprepningresa [²r'e:sa] resan resor noun khualzin | khualzin khia förflyttning med färdmedel (t.ex. tåg, bil, båt)resenär [resen'ä:r] resenären resenärer noun khualzinte | khualzin hi person som reserreser [r'e:ser] reste rest res! resa verb munkhat ah tunngei muhngeina ding in zinkhia göra en resa, åka, fara, färdasreser [r'e:ser] reste rest res! resa verb la´amto | sangsak | dom ställa upprättreser [r'e:ser] reste rest res! resa verb kemcing in hilh(thu hilh) | van la framföra till diskussionreserv [res'är:v] reserven reserver noun atuam in( atuam vilvel) | ata´ng ( alaih ding) besparing (för nödfall), ersättareresande [²r'e:sande] resanden resande resandena noun khulzinte | khua tuamtuam ah pai aa vanzuak te person som reser khul azin koikoi tereser [r'e:ser] reste rest res! resa verb khualzin | pai /zin koikoi (kimvel koikoi) göra en resa, åka, fara, färdasreser [r'e:ser] reste rest res! resa verb pantah/kemcing in thuhilh | van vapua vala´a framföra till diskussionreser [r'e:ser] reste rest res! resa verb lamto | sangsak | ngato ( atung ah)koihto ställa upprättreservat [reserv'a:t] reservatet reservat reservaten noun lauhhuaina omlo | atuam ngiat | ata´ngding begränsat område som reserverats för visst ändamål; skyddat områdereserverad [reserv'e:rad] reserverat reserverade adj. avangkem thei | kikem thei tillbakadragen, avvaktanderespekt respekten subst. zahtakna | kithu pi sakna(khat leh khat) hög värdering av person, aktning

respektive [respekt'i:ve] adj. atuamtuam | akizopna/ aki sai na / ki thei na definite form var och en särskiltrespektive [respekt'i:ve] adv. och i det senare falletrestaurang [restur'ang:] restaurangen restauranger, -na noun An sai (finare) matserveringretur returen returer subst. ciahkik | ciah| aciah lam återvändande till utgångspunkten (särskilt om vara som skickas tillbaka till producenten)revisor [²rev'i:sor] revisorn revisorer noun sazian sit ( sazian etcik) person som granskar räkenskaperrevolution revolutionen revolutioner subst. langdo na langpan na lang bawlna omstörtning av det bestående (även allmänt om genomgripande förändringar)rider [r'i:der] red ridit rid! rida verb sakol tungtuang | tuang | pua färdas till hästrik [ri:k] rikt rika adj. neih leh lam kicing | hau | thupi som har många ekonomiska tillgångarrike [²r'i:ke] riket riken rikena noun gam/ leitang | minam khat neih gam leh leitang land, statriks- [²r'ik:s-] first element adj gambup tawh akisai som gäller hela landetriks|dag [r'ik:sda:g] -dagen -dagar noun pa-li-man (parliment) gambup kipawlna namn på folkrepresentationen i Sverigeriks|förbund [²r'ik:sförbun:d] -förbundet -förbund -förbunden noun gambup kipawlna riksomfattande sammanslutning för visst syfteriks|möte [²r'ik:smö:te] -mötet -möten -mötena noun pa-li-man ah thu kikup khawpnariks|stämma [²r'ik:stem:a] -stämman -stämmor noun niman bup kikaih kawlna sammanträde av ombud för hela riket i en viss sammanslutningriks|väg [²r'ik:svä:g] -vägen -vägar noun lam lianpi | lam zatpi pen huvudväg i landetriktig [²r'ik:tig] riktigt riktiga adj. ahi lian | ataktak | ahi ngiat. felfri, korrektriktig [²r'ik:tig] riktigt riktiga adj. aman takpi in | ataktak in | ahi takpi äkta, verkligring ringen ringar subst. khutbulh form som liknar en cirkel (även om föremål som har denna form)ringa [²r'ing:a] noun athupi khawllo | atangtung lo som har liten omfattningringer [r'ing:er] ringde ringt ring! Ringa verb phone set( phawng- set) använda telefon, telefonerarinner [r'in:er] rann runnit rinna verb luang | tui luang| ( dat luang) flyta, strömmaris [ri:s] riset noun buh | buh kung mass noun (korn av) växten Oryza sativaris [ri:s] riset ris risen noun sing hiang avbrutna kvistarrisk [ris:k] risken risker noun lauhuaina | supna | ki suksiat kha na möjlighet att något går illariskerar [risk'e:rar] riskerade riskerat riskera(!) verb nial | nusia | deihlo ta en risk, våga, äventyra, sätta på spelritar [²r'i:tar] ritade ritat rita(!)verb lim-suai | lai tung ah khe-dan tawh lai-git(lim suai) återge (en bild) med pennariver [r'i:ver] rev rivit riv! riva verb azum na tawh kiat | ku´ui dra över (en yta) med ett vasst föremålriver [r'i:ver] rev rivit riv! riva verb kuike´ek /balkek | susia vang dela (papper etc) i bitarriver [r'i:ver] rev rivit riv! riva verb susia | supai | susia mang jämna med marken, raseraro [ro:] ron noun kilam na | daihna | gal daih/veng na lugn och stillhet adaih hun sung | dai | dam taktak inroar [²r'o:ar] roade roat roa(!) verb nui in kipak | lunglut | gualnuam

underhålla lengna do | lengla dorock [råk:] rocken rockar noun only in the singular rytmisk populärmusik med elinstrumentrock [råk:] rocken rockar noun suang | suangtum | suanglawmpi ken ytter- eller överdragsplaggrodnar [²r'å:dnar] rodnade rodnat rodna verb zum in mai san teta bli röd (i ansiktet)roffar [²r'åf:ar] roffde rofft roff(!) verb manvat | sutvat | lenvatrolig [²r'o:lig] roligt roliga adj. nuihzah huai | nuam | thu nuam underhållande, lustig gualnop huai | kipah huairoll rollen roller subst. zohsian sung aa menta te tatna hekna | hih danding persom i en teaterpjäs el. film, socialt beteende i en viss situationroman [rom'a:n] romanen romaner, -na noun tangthu sau längre berättelse på prosaromantisk [rom'an:tisk] romantiskt romantiska adj. ki-it ki-ngaih na lam tawh kisai | ngaih sutna som präglas av romantikropar [²r'o:par] ropade ropat ropa(!) verb galsap | awng khia veva säga något så högt att det hörs på avståndror [ro:r] rodde rott ro(!) verb hawt (gun kuang hawtna tawh hawt) driva fram en båt med årorrot [ro:t] roten rötter noun azung | ataw | abul | athu ala |apan na | pianna zung den underjordiska delen av en växtrotar rotade rotat rota(!) verb tawkgawp in zong | to-khia | lemkhia in zong röra omkring saker för att hitta någotrotar sig rotade rotat rota(!) verb azung | azung pokhia slå rot (bildligt "finna sig tillrätta")rotation rotationen rotationer subst. hun khatkhit hunkhat akikhel | ahikik asuakkik | aki peikik vridning kring en axelrubrik rubriken rubriker subst. lu-tuam | lu-gak överskrift, titelrufsig [²r'uf:sig] rufsigt rufsiga adj. aki sitset lo | ahi nemnam som har oordnad frisyrrullar [²r'ul:ar] rullade rullat rulla verb zial | pumsak| khuk förflyttas genom att roterarum [rum:] rummet rum rummen noun khan ( Inn khan/ Inn dei) avdelning i husrund [run:d] runt runda adj. abemki´em | abem formad som en ring eller ett klot (eller en cylinder)rund [run:d] runt runda adj. thau velval thau keikai | tom keukua/ tom ki´ekkuk tjock, fylligrusar [²r'u:sar] rusade rusat rusa(!) verb ngawk /phul/ tai /tai vengvang springa mycket fortruta [²r'u:ta] rutan rutor noun kiu li anei fyrkantruta [²r'u:ta] rutan rutor noun pa-den-pauh man khatkhit khat (fönster)glasrutig [²r'u:tig] rutigt rutiga adj. akhawkkhawk aa kiu li anei mönstrad i fyrkanter, rutadrutt [rut:] rutten rutter noun mun khat pan mun khat paina lampi | lampi zik resvägrutten [²r'ut:en] ruttet ruttna adj. muat | amuat khin som har ruttnatrycker ryckte ryckt ryck! rycka verb ka´ai (kai) | kaih kawm leh lakthuah hastigt dra ur lägerygg [ryg:] ryggen ryggar noun nung | nungzang | nungzang suk kroppens baksidarygg|säck [²r'yg:sek:] -säcken -säckar noun nung aa akipua ip|nungzang aa kipua ip ett slags väska att bära på ryggenryker [r'y:ker] rykte (el. rök) rykt (el. rukit) ryk! ryka verb meikhu khahkhia ( za khu kamsung pan) sända ut rök

rymd [rym:d] rymden noun khapi tung | mun | mun awng lufttomt rum utanför jorden (also commonly of what we call "sky")rymdfärja khapi tung aa pai vanleng van | van khapi tung puakrymlig rymligt rymliga adj. munzai | mungol | azai agol som rymmer mycket, stor, vidrymmer [r'ym:er] rymde rymt rym! rymma verb humcip |leng/tawi | kem| ukcip (kunna) innehålla, ha plats förrymmer [r'ym:er] rymde rymt rym! rymma verb taisim zo | taikhia sim zo | taisim fly, smitarynkig [²r'yng:kig] rynkigt rynkiga adj. taw´n( tawn neinai) som har många rynkorryser rös ryst rysa verb linglawng | ling vanvan ling kalkal darra av köld el. känslarysk ryskt ryska adj. russia mite( la-sia mi) som hänför sig till Rysslandryska ryskan subst. la-sia(russia) pau/kampau/lai ryskt språkryter röt rutit ryt! ryta verb ham( ui-sakol ham) | awng ge ifrån sig ett kraftigt hotande ljudrytmisk [r'yt:misk] rytmiskt rytmiska adj. la atah tawk kisai ( sol-fa) som har en viss rytm; som har en bra rytmrå [rå:] rått råa adj. huan nailoh/ asial ( An) | ahi bang aa omlai inte tillagad, okokt (of food)rå [rå:] rått råa adj. ahi phiatphuat | aki kimlo | asawi | azawllo grov, brutalråd [rå:d] rådet råd råden noun ngaihsutna piakna/neihna( bang ci hihding cih) | a cianpia anvisning om hur man skall göra något, tipsråd [rå:d] rådet råd råden noun acianpia ding aa kipawlna | kipawlna khat aa acianpia dingte (statlig) organisation med rådgivareråder el. rår [r'å:der] rådde rått råd! råda verb aom takpi | angeihna bang lian aa aom | ahidan lian in om förekomma, föreliggaråder el. rår [r'å:der] rådde rått råd! råda verb acianpia ( na khatpeuhpeuh bang ci hih ding cih) ge råd, föreslå ngaihsutna gen /kuppihrådgivning [²ab'år_t:rå:dji:vning] -rådgivningen noun hehnepna ding mun ah lamlak acianpia det att ge råd, upplysning rå|djur [²r'å:ju:r] -djuret -djur -djuren noun sakhi neu ( Asia gam leh Europé gam aa sakhi neu) ett hjortdjur av släktet Capreolus råglimpa, -n, -or, -na noun buhnam khat tawh akibawl moh(pongmoh) buhlimlo tawhråka [²r'å:ka] råkan råkor noun Va-a´ak ( Vasa hai- va-ak) kråkfågeln Corvus frugilegusråkar [²r'å:kar] råkade råkat råka verb kimu | kituak möta, träffa påråkar [²r'å:kar] råkade råkat råka verb thakhat thu aa apiang/hi vat | kamthu händelsevis göra någotråkar [²r'å:kar] råkade råkat råka verb tembaw in akhawlna ding tuipi nawl neh/naih hamnaråmar [²r'å:mar] råmade råmat råma verb bawngpi ham | ham/awng | khuang ( ak-khuang) låta som en korån [rå:n] rånet rån rånen noun guta(gu´u taa) | bu-luh | migi lo väpnad stöld, överfallrånar [²r'å:nar] rånade rånat råna(!) verb sut/gu( na gu in sut) | mang gutate´n guksak begå ett rån mot, överfallarånare rånar(e)n rånare rånarna subst. tem ahih keileh thau lak in luh/gu person som begår ett rånrår för [rå:rf'ö:r] rådde rått rå verb huh | panpih | huhkhawm/panpih khawm hjälparår om [rå:r'åm:] rådde rått rå verb nei |luah ( van leh nakhat peuhpeuh anei pa/nu) ägarår på [rå:rp'å:] rådde rått rå verb gualzo | tangtung | minthang | siam/ki-va kunna vinna över

råtta [²r'åt:a] råttan råttor noun zusa pi | zusa tawh akibang zusa nam | ciampel en gnagare av släktet Muridoräcka [²r'ek:a] räckan räckor noun akizom aa piang | ahisuak aa piangthu rad, följdräcker [r'ek:er] räckte räckt räck! räcka verb do teitei / do suak teitei | hihsuak sträcka ut (also "hand over" (with a reaching movement)) khengval |kantanräcker [r'ek:er] räckte räckt räck! räcka verb ban( ba´n khuttawh ban) | lap |pha |tung nåräcker [r'ek:er] räckte räckt räck! räcka verb kicing | akicing in nei vara tillräcklig, förslårädd [red:] rädda adj. lau | ki-lat(kila´at) | lung kimawh not used in the singular neuter form fylld av rädsla, förskräckträddar [²r'ed:ar] räddade räddat rädda(!) verb honkhia | hunkhia huhkhia | kaikhawm föra någon i säkerhet, hjälparäffla [²r'ef:la] räfflan räfflor noun guamkompi | hawkguam grund och smal fåraräfflar [²r'ef:lar] räfflade räfflat räffla(!) verb guamto´o | hawkguam to/bawl göra räfflorräfsa [²r'ef:sa] räfsan räfsor noun lo-vat (gan ahih kei leh settawh) redskap för att samla ihop material på marken (gräs, löv etc)räfsar [²r'ef:sar] räfsade räfsat räfsa(!) verb lo sung aa hamteng kaikhawm samla ihop med räfsa räka [²r'ä:ka] räkan räkor noun kai-kuang neu ett litet kräftdjur av familjen Carididaeräknar [²r'ä:knar] räknade räknat räkna(!) verb sim | tuat | ganan tuat göra matematiska uträkningarräkning [²r'ä:kning] räkningen räkningar noun bangzahpha cih sim |tuat (ga nan) matematik, uträkning; hopsummeringräksmörgås, -en, -ar, -na noun kaikuang neu | mikhat simmawhna aa ko-na kammalränn|sten -stenen subst. tuizawl | tui hoihlo apaikhiatna hawkguam ränna för vatten vid en trottoarkanträtar [²r'ä:tar] rätade rätat räta(!) verb tang sitset |tang sinsen | hi setsat hi litlet göra rakrät [rä:t] rätt räta adj. atang sensan | atang diudeu rakrät [rä:t] rätt räta adj. ki´u nei aa atang som har storleken 90 graderrätt [ret:] rätt rätta adj aman | akhial lo riktig, korrekträtt [ret:] rätten rätter noun thukhen na zumpi | gam makai kumpi te pawi domstolrätt [ret:] adv. veve ( gentehna,..hoih veve,…gol veve,…pil veve) ganskarätt [ret:] rätten rätter noun meh/an (kuang, keu) matanrättningrätt [ret:] adv. aman | ahi | akhial lo utan felrätt [ret:] rätten rätter noun thuma´n | thuman na tawh kikhen na rättvisarätte|gång [²r'et:egång:] -gången -gångar noun thukhenna mun thukhen zum process inför domstol, rättstvisträttighet [²r'et:ighe:t] rättigheten rättigheter noun hunhoih hunpha | ngahding akilawm | taklam laglig eller moralisk rätträttvis [²r'et:vi:s] rättvist rättvisa adj. thuman na | thudikna | zuihding thuciam na bang aa piang opartisk, objektivrättvis [²r'et:vi:s] rättvist rättvisa adj. aman leh ahi | akituak lian ahi lian som går rätträv [rä:v] räven rävar noun ngia | zuau khemthei te ett rödaktigt, långhårigt rovdjur av släktet Vulpes (figuratively "cunning person")röd [rö:d] rött röda adj asan ( asan mel) | sii bang aa asan

färgad som blodrödlök lo-tha´ang ( meh lak aa kikhah lothang)röda hund [rö:dah'un:d] noun natna namkhat (gau natna) en virussjukdom med hudutslagröjer röjde röjt röj! röja verb lei to khia siang | lo leitang to-in siangsak( lo-thak) odla upp (ny mark)röker [r'ö:ker] rökte rökt rök! röka verb zatep ( za-teep) suga in tobaksrökrökare [²r'ö:kare] rökar(e)n rökare rökarna noun zatep te person som rökerrökning [²r'ö:kning] rökningen noun zatep zongsang | zatepna användning av cigarretter, pipa eller cigarrrön [rö:n] rönet rön rönen noun etna tawh theihna | lunglutna | ciaptehna | hih/sep ngeina iakttagelse, observationröntgen röntgen subst. dat-man ( siavuan ten pumpih sung en in natna zong) fotografering med speciell teknik, genomlysningröntgar röntgade röntgat röntga(!) verb dat-man zaih/la ta en röntgenbild avrör [rö:r] röret rör rören noun alawng | paihlawng | zalawng (gua lawng) lång ihålig cylinder, pipa (also of the body's organs)rör [rö:r] röret rör rören noun kiakpi kung | guakung | kawltu kung/bul grässläkterör sig [r'ö:r_sej] rörde rört rör! röra verb tang/ling /kin | kikhin flytta sigrörelse [²r'ö:relse] rörelsen rörelser noun tatna |kikhinna | kituahna förflyttningrörelse [²r'ö:relse] rörelsen rörelser noun khut tawh bangtawh la´ak/gen gest, åtbördrörelse [²r'ö:relse] rörelsen rörelser noun nasep cilbawl | nasepna (kipawl aa nasepna) företagrörlig rörligt rörliga adj. tangzang | manglang | tangkhia zo som rör sig (lätt) (även "som lätt kan flyttas")röst [rös:t] rösten röster noun aw (aw ging) awsuah det som hörs när någon talar, stämmaröstar [²r'ös:tar] röstade röstat rösta(!) verb me-pia | me khia säga sin mening (i val), väljaröst|längd [²r'ös:tleng:d] -längden -längder noun akitel khia te min sazian förteckning över röstberättigade personerröta [²r'ö:ta] rötan noun muat | angei bang nawn lo | muat ta förruttnelserötter [r'öt:er] see rotsaft [saf:t] saften safter, -na noun singgah pan kibawl tuikhum( singgah tui) dryck framställd av bär el. frukt; vätska från frukt el. Köttsaftig saftigt saftiga adj. atui tam | atui tawlh full av saft, mustig (bildligt "uttrycksfull")saga [²s'a:ga] sagan sagor noun tangthu tomno (naupang te ading) påhittad berättelse (för barn)sagoförfattare , en, ar tangthu at (lai at sia)sak [sa:k] saken saker noun athu ala(na khat peuhpeuh) apiandan athu |dotna angelägenhet (som bör åtgärdas), fråga som prövas i rättegångsak [sa:k] saken saker noun na khatpeuhpeuh | nuntakna nei lo na khat föremålsaknar [²s'a:knar] saknade saknat sakna verb akipelh | akisam neihloh | supna baina vara ledsen för att man inte längre har (något el. någon)saktar [²s'ak:tar] saktade saktat sakta(!) verb damdam in | dam taktak in minska hastigheten (hos)sal [sa:l] salen salar noun Inn khan golpi | zato aa cina te omna Inndei pi | hawlpi (hall) stort rum; sjukhusavdelningsallad el. sallat [²s'al:ad] salladen sallader noun asial aa nek ankam | sallad en grönsak med stora, gröna blad

sallad el. sallat [²s'al:ad] salladen sallader noun mehteh mehgal asial aa kipawl en maträtt huvudsakligen bestående av råa eller kokta grönsaker i bitarsalt [sal:t] saltet noun cii ( C cii omlo sa limlo) ett slags krydda (som bl a utvinns ur havsvatten)salt [sal:t] salt salta adj. cii-sawh | cii a´al(al) som är kryddad med saltsaltar [²s'al:tar] saltade saltat salta(!) verb cii-sawh | cii tawh mek | cii khah krydda med saltsalva [²s'al:va] salvan salvor noun mei-ma ahulna ding aa kinuh zatui | zatui nuh | nuh läkande medel att stryka på huden (also used of cosmetics)salva [²s'al:va] salvan salvor noun ett antal samtidigt el. i snabb följd avfyrade skott hanthawtna | thau tampi thakhat thu in lawnsamarbete [²s'am:ar:be:te] samarbetet noun kipawl aa nasep khawpna | nasem khawm bawl khawm gemensamt arbete, samverkansambo [²s'am:bo] sambon sambor noun nupa bang aa omkhawm( ki teng taktak ahih loh hang) sammanboendesamhälle [²s'am:hel:e] samhället samhällen samhällena noun mipi |khuasung aa mipi te | mipi kipawlna mindre tätort; ort, by khua | khuasung | khuasung kipawlnasamhälls|kunskap -kunskapen subst. khuasung thutawh kisai skolämne om hur samhället fungerarsamlag samlaget samlag samlagen subst. nu leh pa omkhawpna könsumgängesamlar [²s'am:lar] samlade samlat samla(!) verb kaikhawm | khawm | taw´am (tawm) föra samman (saker) i ett visst syfte; ackumulera ki kaikhawmsamling samlingen samlingar subst. kaikhawm | khawm/gawm det att samlas, samlande, det som samlats, anhopningsamma [²s'am:a] samme pron kibang | a kibang ( aki lamdan na omlo) likadan; identisksammanboende adj. aom khawm atengkhawm ( kite´n lohhang) som bor tillsammans utan att vara giftasammanfattar[²s'am:anfat:arsammanfattade sammanfattat sammanfatta(!)verb gawmkhawm in atom in hih välja ut och återge det viktiga (i något som har hänt) tomlak / atom in pula´ak khiasammanfattning tomlak/ atom aa lakna | avekpi aki ciansammanhang [²s'am:anhang:] sammanhanget sammanhang sammanhangen noun kizopna | kihelna samband, förbindelse thugen kizom in | gen kizom insammankallar sammankallade sammankallat sammankalla(!) verb aom khawmding in kaikhawm | samsak kalla till sammanträde o dyl.sammanlagt [²s'am:anlak:t] adv. tawh/khawm ( gentehna,…amah tawh pai khawm)| avekpi on tillsammans, totaltsammansatt [²s'am:ansat:] sammansatt sammansatta adj. aki gawmkhawm | ki helkhawm ihopsattsamtal [²s'am:ta:l] samtalet samtal samtalen noun kiho( ki thuza) | kiho khawm ( phone tawh cih te,….) muntligt utbyte av tankar (especially of telephone conversations)samtalar [²s'am:ta:lar] samtalade samtalat samtala(!) verb thugen/kiho | ki kum | thu kidong muntligt utbyta tankar; diskutera thu kikum | kimu khawm in thu kikumsamtidig [²s'am:ti:dig] samtidigt samtidiga adj. kawm ( gentehna ..an nek kawm in laisim) | akibang hunsung som händer på samma gångsamtycke [²s'am:tyk:e] samtycket noun thukim na | phalna medgivandesamvaro [²s'am:va:ro] samvaron noun omkhawm | kithuah khawm | ki tuai khawm det att vara tillsammanssamvete samvetet samveten samvetena subst. lungsim | ngaihsutna känsla för vad som är rätt och orättsanerar sanerade sanerat sanera(!) verb siantho lohna pan kidal khia | ki puahpha ( cidam nang) göra hälsosam sank [sang:k] sankt sanka adj. tu´um( tum) tui in tum sumpig, fuktigsank [sang:k] noun

sats satsen satser subst. akhiatna ( lai gual khat i akhiatna ) a deidei aa khiatna del av en meningsats satsen satser subst. huih lah ah diang kroppsrörelse som förberedelse för ett språng etc.sats satsen satser subst. uppsättning (av något), omgång; baksats satsen satser subst. bestämd andelsatsar [²s'at:sar] satsade satsat satsa(!) verb sum kikha´am/ ki tah | sum kitah aa ki mawlna göra en insats i spel; sätta på spel; riskerasatt [sat:] satt satta adj. tuntom in thau | thau kengkung kraftig och kortsatte [²s'at:e] see sätter sitta trångtsav [sa:v] saven noun sing-nai | singsung pan aki ngah singnai/ sing tui näringsvätska i trädsax [sak:s] saxen saxar noun kaih-cii ett redskap med två vassa eggar att klippa medsax [sak:s] saxen saxar noun tha´ang( thang)- vasa thangsiah fångstredskapsaxofon [saksof'å:n] saxofonen saxofoner noun kamtawh mut aa aging tumtheih namkhat ett blåsinstrumentschal [sja:l] see sjalschema [sj'e:ma (el. ²sj'e:-)] schemat scheman schemana noun hungenna | bang hun aa bang hihding cih tidsplan för något regelbundet återkommandeschizofreni [skitsofren'i:] schizofreni(e)n schizofrenier noun lungsim natna | mihai ( lungsim manlo) en mentalsjukdomscout scouten scouter subst. galvil | thukan person som tillhör scoutrörelsenscoutkår galvi pawl | thukan pawlsebra el. zebra [²s'e:bra] sebran sebror noun gam sakol ( sakol agial bembam) ett randigt afrikanskt hästdjur sedan el. sen [²s'e:dan] adv. tuahun | tuaciang | mankhit ciang därefter, därpå; senare; efteråtsedan [²s'e:dan] conj. Tuakhit ciang | pakpan | khitciang alltsedan; efter det attsedel [s'e:del] sedeln sedlar noun sum laidal | sum lai pappersmyntseg [se:g] segt sega adj. asak/aham | savun tawh kibang | aham|akhau som kan sträckas eller tänjas utan att brista; envisseger [s'e:ger] segern segrar noun kimawlna ah gualzo | kidemna ah gualzo vinst i tävling; erövring; framgång gualzo | tangtungseglar [²s'e:glar] seglade seglat segla(!) verb huihtawh apai gunkuang | gunkuang tawh pai åka med segelbåtsegrar segrade segrat segra(!) verb gualzo | gualzawhna vinnasekreterare [²sekret'e:rare] sekreterar(e)n sekreterare sekreterarna noun thuvaanpi | thugel/thu vaihawm person som skriver brev o dyl. åt sin arbetsgivare thuzekpi sekund [sek'un:d] sekunden sekunder noun set-kan ( nai set-kan) sextiondels minutsemester [sem'es:ter] semestern semestrar noun tawlngak hun ( nesepna pan tawlngak hun) lagstadgad årlig ledighet med lönsemla semlan semlor subst. moh| pongmoh bawngnawi tawh akhum mahmah slags bulle med grädde och mandelmassa, fastlagsbullesen sent sena adj. ze-kai (zeka´ai) | hun laplo som inträffar efter förväntad tidpunkt, försenad , mot slutet (av en dag etc)senap [²s'e:nap] senapen noun ankam thau ( ankam tang pan akingah) krydda från senapsväxtens frönsenare denciang | anu nung lamah

senat [sen'a:t] senaten senater noun första kammare i vissa parlament senior [seni'å:r] senioren seniorer noun zaanei zaalian | akumtam | Ulian ahih zawh asawt person som genom sin ålder tillhör huvudklassen i idrottser [se:r] såg sett se(!) verb en often used with a preposition or article tittaser [se:r] såg sett se(!) verb mu | mu ngei uppfatta med ögonen; märka; titta på, betraktaserbisk [s'är:bisk] serbiskt serbiska adj. ser mun tawk akisai som avser serberserie [s'e:rje] serien serier,na noun kizomsuak aa apiang/ ahi suak | ahi khawm ( atuai) rad, följd, tävlingsform där lag tävlar mot varandra efter en viss ordningserie [s'e:rje] serien serier noun lim ( ka-tawn) | ka-tawn tawh aki lak tangthu tecknade bilder som berättar en historiaseriös seriöst seriösa adj. cih takpi (takpi) | atak pi allvarligt menad; högtidligser ut [se:r'u:t] såg sett se verb en | mai ngat ( ma ngat in en) ha ett visst utseende, synasservett el. serviett [serv'et:] servetten servetter noun khutnul ( khutnul na puan)- let-toh pa-hua duk att torka mun och händer med efter matserverar [serv'e:rar] serverade serverat servera(!) verb lengna/lengla do | lengna te aa ding hihsak(na/an) lägga för (mat), hälla upp (dryck); passa upp sawl (ahih na ding in sawl)serverar [serv'e:rar] serverade serverat servera(!) verb nasem | an thuksak | zu haisung ah butsak lägga för (mat), hälla upp (dryck); passa uppservice [s'ör:vis] servicen noun hihsak /etsak/donsak/ bawlsak/vaihawmsak tjänst som ställs till förfogande (för allmänheten)service [s'ör:vis] servicen noun bawlsak ( mawtaw) | ahoih lohna etsak in bawlsak översyn och reparation av bilar m mservitris [servitr'i:s] servitrisen servitriser noun Ansai leh hotel aa nasem( sa-buai-thuu) numei uppasserska (på restaurang o dyl.)servitör [servit'ö:r] servitören servitörer noun Ansai leh hotel aa nasem(sa-buai-thuu) pasal uppassare (på restaurang o dyl.)sexa [²s'ek:sa] sexan sexor noun 6 nambat guk , a gukna siffran 6; nummer 6 i ordningensexa [²s'ek:sa] sexan sexor noun nitak an ( nikhat sung a nunung pen aa i nek an) kvällsmat (i samband med fest)sexig [²s'ek:sig] sexigt sexiga adj. numei/pasal mit tawh muh aa lunggulh huai (mel hoih) sexuellt tilldragande shorts [sjå:r_ts] shortsen noun bombi sing | bombi tom plural kortbyxorsiar [²s'i:ar] siade siat sia(!) verb apiangding thu genkhawl | mailam thupiang ding genkhawl förutsäga, spå kamsang te bang in apiangding thute gennasida [²s'i:da] sidan sidor noun lai mai ( lai mai dal 1, 2,3,4…..) (en av de två ytorna hos ett) bokbladsida [²s'i:da] sidan sidor noun kiukhat galkhat| thukhat peuhpeuh ngaihsutna gränsyta, kant, del (som inte är i mitten); aspekt; håll, kantsiffra [²s'if:ra] siffran siffror, -na noun nambat simna | simna aphazah amalzah tecken för ett helt talsig [sej: (el. si:g)] pron. khat tang/ai gen ciang akizang kammal refers to the subject in the third person singular and pluralsik [si:k] siken sikar noun ngasa kang namkhat | amel akang ngasa laxfisken Coregonus lavaretus; vitfisk sil [si:l] silen silar noun atui sukna ding aa avang bel/kuang/hai redskap med många hål som skiljer ut fasta betåndsdelar ur en vätska; durkslag sil [si:l] silen silar noun khamtheih zatui kisun | kap narkotikadossill [sil:] sillen sillar noun ngasa namkhat ( alim mahmah) matfisk av släktet Clupea (särskild C. harengus)silo silon silor subst. ansal (buh khawlna) | bi-lat-mi cih khawng koihna tausang

(rund) byggnad där man lagrar foder för kreatursilver [s'il:ver] silvret noun sum | sum mel( paak sitset)| sum tawh kibawl van en vit glänsande ädelmetallsim [sim:] simmet noun tui peek mostly used in compounds simsätt, simningsimhall, -en, -ar, -na noun tui pehna innpisimmar [²s'im:ar] simmade (el. sam) simmat (el. summit) simma(!) verb tui peek förflytta sig med kroppsrörelser i vattensin [sin:] sitt sina pron amah tawh| amah | tua | amau neihsa | amau aa indicates ownership in third person singular and pluralsingular el. singularis [²s'ing:gula:r] singularen singularer noun ental(sform) sista siste adj. anu nung | atawpna som ligger sist (om tid och rum)sitter [s'it:er] satt suttit sitt! sitta verb tu ( tut na tung tu) vila på bakdelen med överkroppen upprätt; vila på en stolsitter [s'it:er] satt suttit sitt! sitta verb hih/sem/bawl/thuah hålla på med en viss verksamhet, fungera somsitter [s'it:er] satt suttit sitt! sitta verb akituak lian | ahoih beklian | aki silian passasitter emellan [²sit:erem'el:an] satt suttit sitta verb thuak ( natna khat peuhpeuh) bli oskyldigt lidandesitter inne [²sit:er'in:e] satt suttit sitta verb thawngkia ( thawng sung ah om) sitta i fängelsesitter inne med [²sit:er'in:e] satt suttit sitta verb nei ( ama aa/ ama neih)| lei in neisitter åt [sit:er'å:t] satt suttit sitta verb gak| ki gaksaksitter [s'it:er] satt suttit sitt! sitta verb tu vila på bakdelen med överkroppen upprätt; vila på en stolsituation [situasj'o:n] situationen situationer noun aom na mun | aom dan | bang ciom adan | ahun (sak)läge, tillstånd (vid en viss tidpunkt) nasepna mun| sumpiak aa nasep | aom dansjal el. schal [sja:l] sjalen sjalar noun dial (dia´al)| ngawng aa vialh dial tygstycke att bära runt axlarna; halsduksjuder sjöd sjudit sjuda verb so(so´o) | phuan( gentehna..satpiang phuan) | huan småkoka; puttra, bubbla (även bildligt om känslor)sjuk [sju:k] sjukt sjuka adj ciina | damlo som inte har bra hälsasjukdom [²sj'u:kdom:] sjukdomen sjukdomar noun natna | damlohna | damlo- cina kroppslig el. själslig ohälsa; åkommasjuk|försäkring [²sj'u:kför_sä:kring] -försäkringen noun cidam nading tawh kisai aa-mah-khan(tavuan) en del av den allmänna försäkringen aa-mah-khan na ah akisan bekciang aa sum tawk kisaisjukgymnast [²sj'u:kjymnas:t] -gymnasten -gymnaster, -na noun natna te dam nadam aa cimek/ hihna en utbildad person som hjälper patienter med sjukgymnastik natna te kimawl/ kimek na tawh dalsjuk|hem [²sj'u:khem:] -hemmet -hem -hemmen noun cina Inn( kumpi zato ahi lo) apua lam cina Inn zato hem för kroniskt sjuka som drivs av det allmänna; privat sjukanstaltsjukhus [²sj'u:khu:s] -huset -hus –husen noun zato pi institution där man vårdar sjuka; lasarettsjuklig [²sj'u:klig] sjukligt sjukliga adj. cidam lo |ngaklo | zawngkhal som oftasjukskoterska, -n, -or, -na noun sa za mah | cina kem siamah | nurse person med speciell utbildning som vårdar sjuka; (sjuk)systersjuk|vård [²sj'u:kvå:r_d] -vården noun cina kem ( cina te don/kem)| cidam nading in kem/vil skötsel av sjuka; anordningar och metoder för skötsel av sjukasjuk|vårdare [²sj'u:kvå:r_dare] -vårdar(e)n -vårdare -vårdarna noun cina kem/don | zatui lam ah thunei te person med lägre utbildning som vårdar sjuka; sjukvårdssoldat nurse pilna nei (pasal)sjunger [sj'ung:er] sjöng sjungit sjung! sjunga verb la-sa (la sa) frambringa (musikaliska) toner med röstensjunker [sj'ung:ker] sjönk sjunkit sjunka verb dam taktak in tuumsuk(tui sung ah tuum) | tuaksuk gå mot bottensjunker [sj'ung:ker] sjönk sjunkit sjunka verb puk(pu´uk) | ki thawlhsuk | kiasuk långsamt falla

sjunker [sj'ung:ker] sjönk sjunkit sjunka verb ngiam | kiasuk | dai | tawm | khiam| kiamsuk minskasjuk|sköterska [²sj'u:ksjö:ter_ska] -sköterskan -sköterskor noun siamah nurse cidam don/kem person med speciell utbildning som vårdar sjuka; (sjuk)systersjälv [sjel:v] självt själva adj ei leh ei kicih nopna| ei leh ei kigen nopna den egna personen, utan hjälpsjälv|förtroende [²sj'el:vför_tro:ende] -förtroendet noun ei leh ei kimuan na | ei tha leh ngal muanna tilltro till sin egen förmåga själv|klar -klart -klara adj. ahi takpi/ aman takpi | hi ee | hi mah ee | aww uppenbar; naturlig, självfallensjälvkostnads|pris [²sj'el:vkås:tnadspri:s] -priset -pris (el. -priser) -prisen (el. -priserna) noun piakkhiatna pris utan vinst för säljarensjälv|mord [²sj'el:vmo:r_d] -mordet -mord -morden noun ei leh ei / amah leh amah kithat | athat te dödande av sig självsjälv|ständig [²sj'el:vsten:dig] -ständigt -ständiga adj. suaktaa | kuama tung ah ki ngalo|kuamah bello som tänker och handlar utan att rätta sig efter andrasjätte [²sj'et:e] numeral 7 nambat 7, a sagih na på plats nummer 6sjö [sjö:] sjön sjöar noun tuipi | bual | tui kulh stor vattensamling, insjösjöbodar tembaw Inn | Inn tawh aki thuah pan gunkuangsjö|man [²sj'ö:man:] -mannen -män -männen noun person som yrkesmässigt tjänstgör på fartyg; matrossjö|tunga -tungan -tungor subst. flundrefisken Solea soleaska el. skall [ska:] skulle skolat skola verb ding (gentehna,..ka pai ding hi,….ka lei ding hi) komma att, vara tvungen; måsteskada [²sk'a:da] skadan skador noun liamna | ki hih/su kha aa natna | kisiatna |supna förstörelse på person el. sak, sår, åverkan; ont; förlust; förfång, menskada [²sk'a:da] skadan skador noun hehpihna | dah huai / lungnop loh huai förhållande som man beklagar, syndskadar [²sk'a:dar] skadade skadat skada(!) verb ana ding in hih | liamsak | natna ngaksak göra illa, såra; vara till skada för (often used figuratively) puaina piangsak | gawtguk sum la/piaskadespelare [²sk'å:despe:lare] -spelar(e)n -spelare -spelarna noun men-taa( video, zohsian men-taa) person som spelar teater, aktörskadlig skadligt skadliga adj. lauhuai na piangsak | liamsak baaisak som vållar skada, farlig; ohälsosamskaffar [²sk'af:ar]skaffade skaffat skaffa(!) verb ngah | laa /pua | mu ordna (fram), få fram; anskaffa huh | pia/ piakhiaskaffar [²sk'af:ar] skaffade skaffat skaffa(!) verb hih /sem/bawl | hihna bawlna sepna göraskakad [²sk'a:kad] skakat skakade adj singkhia |phiatkhia| ling starkt upprördskakar [²sk'a:kar] skakade skakat skaka(!) verb lungbuai | hamthawn(taw sawn) ruska; uppröraskakar [²sk'a:kar] skakade skakat skaka(!) verb ling | kiling | kilawk darra, skälva; rysaskal [ska:l] skalet skal skalen noun ci tung (vun tung) | vun | ahawng | atungtham skyddande höljeskalar [²sk'a:lar] skalade skalat skala(!) verb ahawng kheh | a hawng tol khia ta bort skalet frånskald [skal:d] skalden skalder noun paunak a at te | paunak diktareskall se ska skall skallet skall skallen subst. ham ( Ui ha´am) en hunds läteskam [skam:] skammen noun zumna ( zu´um)| zumpia zumsak | vangkiam | zuum blygselskam [skam:] skammen noun maipha ngahlo | vang kiam något att skämmas för, vanära vangkiam /vangbei

skamlig [²sk'am:lig] skamligt skamliga adj. vangkiamsak | zuumhuai na | akilawm lo gamtat na som man ska skämmas för; vanhedrande skamsen skamset skamsna adj. zuum | maimial | zuum in ngatna ding theilo som känner skam, generadskandal [skand'a:l] skandalen skandaler noun gensia | gen ding aa kilawm lo | zakding aa kilawmlo thu något som väcker stor förargelse och mycket uppseendeskans [skan:s] skansen skansar noun kido nading aa dum | dum tawhna ding in gamlim khawm befästningskapar [²sk'a:par] skapade skapat skapa(!) verb bawlkhia |phuankhia | pankhia få något att existera, forma (något nytt); alstra; framkallaskar [ska:r] see skär verbskare [²sk'a:re] skaren noun pongmoh akiu anawl | kivakna ding aa sep leh bawl tunn isskorpa ovanpå snötäcke atung thamskara [²sk'a:ra] skaran skaror noun maltam ( tampi) | pawl (ki kaihkhawpna) | pumpi mängd; grupp, samlingskarp [skar:p] skarpt skarpa adj. hiam( tem hiam) | hat | cidam | khau vass, spetsigskarp [skar:p] skarpt skarpa adj. tan´g | te daldal | khensat lianlian | pil / ciim intellektuellt skärptskatt [skat:] skatten skatter noun siah pia( akhawn) | hihding aa tavuan avgift för finansiering av samhällets gemensamma uppgifter som man är skyldig att betala för sina inkomster (och sin förmögenhet), utan direkt motprestationskatt [skat:] skatten skatter noun neihsa lamsa | neih leh lam | hauhna | neihna rikedom, dyrbarhetskatte|utjämning [²sk'at:eu:tjem:ning] -utjämningen -utjämningar noun siakpiak sum akikik aki bang skattelättnad för kommun t ex genom bidrag från landstinget eller statensked [sje:d] skeden skedar noun sik keu ( an nekna sikkeu) redskap att äta flytande föda medsken [sje:n] skenet sken skenen noun khuavak | avak atang | khuavak tang ljus, glans, skimmerskepp [sjep:] skeppet skepp skeppen noun gunkuang | tembaw större segelfartygskepp [sjep:] skeppet skepp skeppen noun biakInn sung alai lam aa mipi tutna mun (långsmal) del av ett kyrkorumsker [sje:r] skedde skett ske verb apiang/ ahi | kamthu tawh apiang äga rum; hända, inträffa apiangkhia | lungsim sung ah suak/piang khiaskicka [²sj'ik:ar] skickade skickat skicka verb puak | khak ( lai/ van/na) sända; vidarebefordr; remitteraskicklig skickligt skickliga adj. siamna /theihna nei | theihbaih telbaih theihna duktig; kunnig (inom ett yrke)skida [²sj'i:da] skidan skidor noun vuk tungtuang singpeek tawh | vuktung tuan na khedap tawh en av ett par långsmala stycken av trä (el. plast etc) att åka på snö medskida [²sj'i:da] skidan skidor noun tempaai ( tem siat/koih na tempaai) slida, fodral; baljaskiftar [²sj'if:tar] skiftade skiftat skifta(!) verb kikhek sak / kikhel sak | khek . khel. laih byta, växla; byta ut motskiftar [²sj'if:tar] skiftade skiftat skifta(!) verb kilam dang | kikhek kikhel varieraskifte [²sj'if:te] skiftet skiften skiftena noun kilam dan na | kikhel na | kilaih na växling av tillståndskifte [²sj'if:te] skiftet skiften skiftena noun Innsung deina puan | khandei na puan | dei na khen na uppdelning av egendomskild [sjil:d] skilt skilda adj. kilamdan na | atuamtuam varierandeskild [sjil:d] skilt skilda adj. atuam in khen | atuam in koih | nupa kikhen åtskild; inte längre giftskiljer [sj'il:jer] skilde skilt skilj! skilja verb atuam dang | su-tan/tat khaktan | khen(khe´en) avskilja; åtskilja, dela avskiljer [sj'il:jer] skilde skilt skilj! skilja verb kibang saklo (kilamdang sak) |khen thei| khen zo särskilja

skillnad [²sj'il:nad] skillnaden skillnader noun kikhai kilamdang kituaklo kibanglo olikhet; åtskillnad; skiljaktighet, differensskils [sjil:s] skildes skilts skiljas verb kikhen | nupa kikhen lämna varandra; ta ut skilsmässaskils|mässa [²sj'il:smes:a] -mässan -mässor noun thuman leh thukim na tawh nupa kikhen na | kikhen upplösning av ett äktenskap; avskedskimmer skimret subst. atang mialmual | khuavak mialmual glansskiner [sj'i:ner] sken skinit skin! skina verb tang ( ni tang kha tang) | kang/kuang lysa, stråla; blänkaskinka [²sj'ing:ka] skinkan skinkor, -na noun voksa pheikeu | voksa phei grisens lårben och dess kött som maträtt; bakdel, ändaskinn [sjin:] skinnet skinn skinnen noun vun det yttersta på kroppen, hud på människor och djur; pälsskir [sji:r] skirt skira adj za´ang ( giklo) | haksat na omlo | paa (sahlo) späd och tunnskit [sji:t] skiten (el. skitet) noun Ek leh zun ( dai i leng ciang aa) avföring; smuts; skräpskiter [sj'i:ter] sket skitit skit! skita verb Ek tha ( dai leng) ha avföring (somewhat offensive)skiva [²sj'i:va] skivan skivor noun CD khui skivminne till dator , grammofonskivaskiva [²sj'i:va] skivan skivor noun pawlpi | pawibawl festskivar [²sj'i:var] skivade skivat skiva(!) verb paadildel in at | tan | khen dela eller skära i skivorskivspelare [²sj'i:vspe:lare] -spelar(e)n -spelare –spelarna noun CD khui hongna grammofon (utan förstärkare och högtalare)skjorta [²sj'or_t:a] skjortan skjortor, -na noun puan a ngawng aom ett tunnare klädesplagg med krage, ärmar och knäppning framskjuter [sj'u:ter] sköt skjutit skjut! skjuta verb kaap(thau kap, lawn) | puakkham sak avlossa skottskjuter [sj'u:ter] sköt skjutit skjut! skjuta verb sawn| khin | tuah förflytta (utan att lyfta)skjuter [sj'u:ter] sköt skjutit skjut! skjuta verb ahun khin/ ahun sotto | ahun sausat senareläggaskjuter till [sju:ter_t'il:] sköt skjutit skjut! skjuta verb piakkhiatna | mitampi noptuan na ding piakkhiatna bidra med, lägga tillskjuter ut [sju:ter'u:t] sköt skjutit skjuta verb mai ah lawn | amai ah dawkkhia sticka framskjutsar [²sj'uts:ar] skjutsade skjutsat skjutsa(!) verb hawl ( mawtaw tawh kha/puak) | hawl (gratis) köra någon (till en plats)skjuts [sjuts:] skjutsen skjutsar noun sawn | domto in tento | domto (gratis) åkning (i någon annans fordon); knuff framåtsko [sko:] skon skor noun but (bu´ut) khedap fotbeklädnad (vanligen av läder);kängaskor [sko:r] skodde skott sko(!) verb sokol khe aa kibulh siik sätta skor på hästskorpa [²sk'år:pa] skorpan skorpor noun anawl | athem | vuntung natna namkhat hårdnad yta skorpa [²sk'år:pa] skorpan skorpor noun pongmoh keu kluvet, rostat och torkat brödskog [sko:g] skogen skogar noun gamlak gammang tulak större område med träd; skogsbygdskogs|bruk [²sk'ok:sbru:k] -bruket -bruk -bruken noun gamlak lam tawh kisai sinding thu skogsodling i industriell driftskoj [skåj:] adj. kipaak | nuamsa |gualnuam indeclinable; predicative only roligtskoj [skåj:] -et noun ciimnuih | ciimnuih bawl | nuihzak huai skämt; upptåg; ofog

skojar [²sk'åj:ar] skojade skojat skoja(!) verb ciimnuih bawl | nuihzah huai na hih| ki ciimnuih skämta; ha skojigt; ha hyss för sigskojar [²sk'åj:ar] skojade skojat skoja(!) verb khe´em( ki khem) bedraskojig [²sk'åj:ig] skojigt skojiga adj. gualnop huai | nuihzak huai rolig, lustig, kul, komisk; trevligskola [²sk'o:la] -n, -or, -na noun sang ( pilna sin na sang Inn) ställe där man undervisar, läroanstaltskolar [²sk'o:lar] skolade skolat skola(!) verb pilna lai sin/sim | kisin (lai sin) utbilda, läraskol|gång -gången subst. sangkah ( kah lo aphamawh) det att gå i skolan; deltagande i undervisningenskolk [skål:k] skolket noun sang kahlo ( tai sim) | nasep na pan akihemkhiaskolk [skål:k] skolket noun sangkah lo | nasep pailo | hih lo pailo omlo frånvaro utan skäl, smitningskolminister sang lam tawh kisai Ulian pisko|makare -makar(e)n -makare -makarna subst. khedap bawlte | khedap khui te person som har till yrke att laga skorskor [sko:r] skodde skott sko(!) verb sokol khe nuai aa kibulh siiktuah | khedap taw bawlsak sätta skor på hästskoter el.scooter [sk'o:ter]skotern skotrar noun voktung aa kihawl mawtaw sai-kel dan tawh akibang ett slags liten motorcykel skott [skåt:] skottet skott skotten noun adawn | angum ny knopp el. nytt blad som växer ut från en växtstamskrapar [²skr'a:par]skrapade,skrapat,skrapa(!) verb kiatkhia | kiat kha | nawt kha ta bort ojämnheter (med ett vasst föremål); skava, riva zulsak | ki kuisakskrattar [²skr'at:ar] skrattade skrattat skratta(!) verb nui( nu´ui) ge ifrån sig skrattskrek [skre:k] see skrikerskrev [skre:v] see skriverskrev [skre:v] skrevet skrev skreven noun kal ( ka´al) phei leh phei kikal | bombi kal vinkeln mellan människans ben, grenskridsko [skr'is:ko] -skon -skor, -na noun vuktung tuan na khedap peinei en sko med skena att åka på is medskrift [skrif:t] skriften skrifter noun khutlam (lai at na ) | khutlam återgivande av språk med skrivtecken; handstilskriftlig [²skr'if:tlig] skriftligt skriftliga adj. lai-phi ( lai in at in phi/ gen) som är skrivenskrik [skri:k] skriket skrik skriken noun awng ( awng khia) | kap högt oartikulerat röstljudskriker [skr'i:ker] skrek skrikit skrik! skrika verb awng | kap | lau-awt(lau-kap) gråta, ge ifrån sig skrikskriver [skr'i:ver] skrev skrivit skriv! skriva verb at ( lai at) formulera i skriftskrivbord [²skr'i:vbo:r_d] -bordet -bord –borden noun lai at na sa-buai bord att skriva vidskrivmaskin [²skr'i:vmasji:n] -maskinen -maskiner, -na noun lai-khetna(set)| lai at na set en maskin som man skriver bokstäver etc medskrivning [²skr'i:vning] skrivningen skrivningar noun at dan |lai at lam tawh kisai det att skriva; skriftligt prov (i skolan)skrivstil, -en, -ar, -na noun lai atdan ( koi ci at ding koi ci gelh ding ) | khutlamskrot [skro:t] skrotet noun athem aneng | atumtawng | nekval acian | ninthem kasserade saker av metall; skräp sikthem siktum tawngskrot [skro:t] skroten noun ninthem a kikhawl na mun skrotlager van kizang lo ki deihnawn lo te paihna huangskrotar skrotade skrotat skrota(!) verb pa´ai | khekhai | kuaitan | nusia förvandla till skrot (bildligt "avveckla, kassera")skruv [skru:v] skruven skruvar noun sikpim gial nei tawh pei | ki peisak ett slags metallstift med gängorskruvar [²skr'u:var] skruvade skruvat skruva(!) verb nial | sangzo lo | khiam

vrida en knapp för att öka el. minska effektenskruvar [²skr'u:var]skruvade skruvat skruva(!) verb sikpim gialnei te apeina| sikpim gialnei tawh kipsak vrida (skruv)skrynklig [²skr'yng:klig] skrynkligt skrynkliga adj a tawn ( tawn neinai) som har många veck, rynkigskryter [skr'y:ter] skröt skrutit skryt! skryta verb ki phat- ki hisak berömma sig själv, skrävlaskräddare [²skr'ed:are] skräddar(e)n skräddare skräddarna noun puankhui te( set tawh) hantverkare som syr kläderskräder [skr'ä:der] skrädde skrätt skräd! skräda verb skrämmer [skr'em:er] skrämde skrämt skräm! skrämma verb phaw´awng (phawng) | kilatsak | lauvatsak göra rädd el. förskrämd lausak |kilatsakskräp [skrä:p] skräpet noun kiman na neilo van | akisia paihding van | nin värdelösa kasserade saker; avfallskugga [²sk'ug:a] skuggan skuggor noun ali´em( sing lim) | amial | amialsung mörkt område där ljuset hindras av något; skydd mot solenskuggar skuggade skuggat skugga(!) verb avak leh asaa adal | asin tawh sin ge skugga åt; följa efter (bildligt "förfölja (någon) omärkligt")skuldra [²sk'ul:dra] skuldran skuldror noun liang (liang tung, liang ko) axelskulptur [skulpt'u:r] skulpturen skulpturer noun sing tawh limbawl simna konstverk format i sten el. trä el. lera etcskulptör [skulpt'ö:r] skulptören skulptörer noun sing tawh limbawl te person som gör skulpturerskum skumt skumma adj. khuvak omlo | mialcip |khuamial dåligt upplyst, mörkskum skummet subst. vit massa av små bubblor på ytan av en vätska; fradga; lödderskummar skummade skummat skumma(!) verb aphuan paikhia |aphuan om bilda skum; brusa, musseraskummar skummade skummat skumma(!) verb scan aki-ci avak piakna tawh enin sim ta bort skum från (ytan av en vätska) (bildligt även "ytligt läsa igenom")skur [sku:r] skuren skurar noun vuktawm khat kia | guahtai kortvarigt (häftigt) regn; kastbyskurk skurken skurkar subst. mi ginalo mikhem thei | migilo kriminell person, bedragare mi hoihloskydd [sjyd:] skyddet skydd skydden noun kidal kikem kikhawi något som skyddar; försvar; trygghetskyddar [²sj'yd:ar] skyddade skyddat skydda(!) verb dal | kem | khawi | imcim imsim (gen/lak khia lo) bevara från fara el. skada, försvara; skyla; säkerställa; bevaraskydds|ängel [²sj'yd:seng:el] -ängeln -änglar noun Biakna sia | kristian Sia beskyddare vantung mi in en in don hiskyldig [²sj'yl:dig] skyldigt skyldiga adj. lei-ba | leibat nei not used as an adnominal som har en skuld att betalaskyldig [²sj'yl:dig] skyldigt skyldiga adj. khilhna nei/mawhna nei som har skulden till ett brott el. fel, ansvarigskyldig [²sj'yl:dig] skyldigt skyldiga adj. tan-vuan nei | hih ding aa tan-vuan nei not used as an adnominal tvungen, förpliktad; ansvarigskyldighet [²sj'yl:dighe:t] skyldigheten skyldigheter noun tan-vuan neihna | thutawh aki paaikaan plikt sepding hihding tan-vuanskyller [sj'yl:er] skyllde skyllt skyll! skylla verb mawhsakna | tan-vuan nei hi ci aa kiciam teh ge (någon) skuldenskylt [sjyl:t] skylten skyltar noun lai suanna | thuzaksakna lai suanna plakat, tavlaskyltar [²sj'yl:tar] skyltade skyltat skylta(!) verb genkhia | lakkhia theisak khia | kisapna te lak ställa ut (varor); göra reklamskyler [sj'y:ler] skylde skylt skyl! skyla verb siin/ khuh | dal hölja; dölja med något täckandeskyndar [²sj'yn:dar] skyndade skyndat skynda(!) verb amanglang in deih | hih mengmeng | ahi linlian sa göra något hastigt amanglang in kisamsak | manbaihsak mahmah

skyndar på skyndade skyndat skynda(!) verb manglang in sem/hih | ki nawh | ngaklah (få att) öka taktenskyr [sjy:r] skydde skytt sky(!) verb kihem ( ki sukkhak loh nang) | zanglo hihlo manglo undvika (något obehagligt); rygga tillbaka förskåde|spelare -spelar(e)n -spelare -spelarna subst. men-taa (video, zoh sian men-taa) person som spelar teater, aktörskål [skå:l] interj. Zu nekding ciang aa hai tuah aa ki cii (thupha pia) (said before drinking a toast) thupha pia | thapiak naskål [skå:l] skålen skålar noun kuangkuum | kungpi rundat kärl (för uppläggning av mat mm)skålar [²sk'å:lar] skålade skålat skåla(!) verb mikhat peuhpeuh ading thungen in zudawn säga skål thupha ngen thupha piaskånsk skånskt skånska adj. scandinavia mite ( sweden,norway,denmark,finland) som är från el. avser Skåneskåp [skå:p] skåpet skåp skåpen noun van koihna B-U förvaringsmöbel med dörr(ar och hyllor)skägg [sjeg:] skägget skägg skäggen noun kha-mul |biang-mul | vaimim sawn hårväxt på (mannens) haka och kinderskäl [sjä:l] skälet skäl skälen noun tupna/gelna | athu ala | bang lo khat (thupiang) anledning; orsak; argumentskälig [²sj'ä:lig] skäligt skäliga adj. thu kihual | kikim kituak lian | kua mah lam gumlo som det finns goda skäl för; rimlig skäll [sjel:] skället noun athu man | ahoih hunds skällande; ovett, utskällningskäller [sj'el:er] skällde skällt skäll! skälla verb ham |ku ( ui ham/kuk bang in) låta som en hundskämmer bort skämt skämm! skämma verb cih bangbang in mang/hih( nau pang te) vänja (ett barn) vid att få sin vilja fram; klema bortskäms skämdes skämts skäms! skämmas verb zum | mai-zum | mai zum in cih nang thei lo känna sig skamsenskämtar [²sj'em:tar] skämtade skämtat skämta(!) verb ciimnuih bawl in thugen | ciimnuihna säga lustigheter, skojaskäms [sjem:s] skämdes skämts skäms! skämmas verb zum | mawhmah hialmah ing cihding zum känna sig skamsen amah leh amah maizumskämtar [²sj'em:tar] skämtade skämtat skämta(!) verb ciimnuih |ciimnuih bawl säga lustigheter, skojaskämtsam kipaak | nuam gualnuamskänk [sjeng:k] skänken skänkar noun pakan-hai cih te koihna taau stort servisskåpskänk [sjeng:k] skänken skänker noun let-song gåvaskänker [sj'eng:ker] skänkte skänkt skänk! skänka verb pia (pahtawi na pia) | ap ge (bort); förära; beviljaskär [sjä:r] skärt skära adj. asan hiuhiau ljusröd, rosaskär [sjä:r] skar skurit skär! skära verb sattan | paadildel in at | at-tat sutat bearbeta med kniv (för att dela upp el. skilja ifrån något)skär [sjä:r] skäret skär skären noun gun neu | lui neu liten klippö strax ovanför vattenytanskär sig [sj'ä:r_sej] skar skurit skär! skära verb ngaihsutna kituak lo | ki thutuak lo inte fungera tillsammans, passa illa ihopskära [²sj'ä:ra] skäran skäror noun phiau kawi | lam kawi lamkual kort halvcirkelformad lieskärande [²sj'ä:rande] adj. ging aa angaih teta skarp, genomträngande, disharmoniskskärm [sjär:m] skärmen skärmar noun TV maitang | a daa´l aom adal akikawi skiva som skyddar el. täcker något; skiva som man visar bilder på; skyddsanordning; brätteskärp [sjär:p] skärpet skärp skärpen noun kawnggak band att ha om midjan; bälte, livremskärpa [²sj'är:pa] skärpan noun khel paupih | khembuang khem lobuang

skarphet, vasshetskärpa [²sj'är:pa] skärpan noun ciim/pil/navak | hiam/zum | siang|muh/theih baih exakthet i sinnesintryck; stringens; klarhetskärper [sj'är:per] skärpte skärpt skärp! skärpa verb zum ( tat –ta´at) göra skarpskärper [sj'är:per] skärpte skärpt skärp! skärpa verb gak(ga´ak) | kigak sak göra sträng; stegra, ökaskärper sig [sj'är:per_sej] skärpte skärpt skärp! skärpa verb rycka upp sigskärper [sj'är:per] skärpte skärpt skärp! skärpa verb zum (tat) khe-dan mukzum | tem tat göra skarp (also used figuratively)sköld [sjöl:d] skölden sköldar noun kidalna lum | kidalna lumpuan tawh akibang na skiva till skydd i stridsköld|padda [²sj'öl:dpad:a] -paddan -paddor noun sumkuang ( ganhing) kräldjur med ryggsköldsköljer [sj'öl:jer] sköljde sköljt skölj! skölja verb tui tawh khuah /sawp spola med vatten; tvättaskön [sjö:n] skönt sköna adj. nuam |lamtang angenäm, tilltalande; bekvämskön [sjö:n] skönt sköna adj. hoih mahmah | lunggulh huai mycket vackerskönhet [²sj'ö:nhe:t] skönheten noun hoihna phatna egenskapen att vara vackerskön|litteratur -litteraturen subst. lungsim ngaihsutna tangthu litteratur med konstnärligt innehållskör [sjö:r] skört sköra adj. thazawm thazaw | cidam lo | anel thunuam som lätt går sönder, bräckligskörd skörden skördar subst. mehteh mehgah la | An-la det att skörda; det som skördas; avkastningskötare [²sj'ö:tare] skötar(e)n skötare skötarna noun akem akhoi adon | kikep kidon na sang person som vårdar psykiskt sjuka, djur m.m.sköter [sj'ö:ter] skötte skött sköt! sköta verb cina te kem don huh also used with the particle om vårda, ge tillsyn (also, "be responsible for, take care of")sköter [sj'ö:ter] skötte skött sköt! sköta verb cina kem huh hihsak uk also used with the particle om vårda, ge tillsynsköterska sköterskan sköterskor subst. siamah cina kem | sangnau pang te cidam nading person som utbildats för att vårda sjuka, sjuksysterskötsam [²sj'ö:tsam:] skötsamt skötsamma adj. , zahtak pawl leh hoihtak in hopih som sköter sig väl; ordentlig; plikttrogen sladd [slad:] sladden sladdar noun thakhat in anawl ah kia | taal-in kia slirningsladd [slad:] sladden sladdar noun meikhau anem | Tv khua ( cabel) ledning(stråd), kabelsladdar [²sl'ad:ar] sladdade sladdat sladda(!) verb nal | tal | taal khia suk få en sladd, slira, halkaslaf slafen slafar subst. eih mu | mengme sovplatsslagit [²sl'a:git] see slårslag|verk [²sl'a:gver:k] -verket noun ciang tawh akituum | aging tuumtheih na te uppsättning av slaginstrument sumngo savun cih tawh akibawl tuumtheih namkhatslak [sla:k] slakt slaka adj. nip | kol | gol | thahat lo mjuk och utan stadga; matt, svagslakt [slak:t] slakten slakter noun go ( sa go) dödande av husdjur till matslaktar [²sl'ak:tar] slaktade slaktat slakta(!) verb that | go | asa at | asa la döda husdjur till matslaktare [²sl'ak:tare] slaktar(e)n slaktare slaktarna noun sa sehsat te / sa zuak te | sa go na person som har till yrke att slaktaslakteri slak:ter'i:] slakteri(e)t slakterier [noun sa gawhna mun

plats där man slaktar djurslang [slang:] slangen slangar noun alawng | paih lawng | lei nuai meileng khawlna ett slags böjligt rörslang [slang:] slangen slangar noun kampau zattuam only used in the singular (vardagligt) gruppspråkslank [slang:k] slankt slanka adj. aneu apaa smal, smärtslank [slang:k] see slinker verbslank [slang:k] slankt slanka adj. aneu apaa smal, smärtslinker [sl'ing:ker] slank slunkit slink! slinka verb kuama theihlo aa sep/hih | khahsuah smitaslapp [slap:] slappt slappa adj. kigaaklo |kiciat lohna | pawm | kol | to-lo| zawmslappnar slappnade slappnat slappna(!) verb ngiam | kolsak | khah bli slappslarv [slar:v] slarvet noun donlohna keplohna | kiciat lohna | si-kaan neihlohna det att slarva; oreda slarvar [²sl'ar:var] slarvade slarvat slarva(!) verb kiciat lohna | donloh na | zahtak lohna vara oordentlig eller vårdslös; försummaslarvig [²sl'ar:vig] slarvigt slarviga adj. phawkkhat lo | don kha lo | hehpihna nei lo oordentlig; hafsig; osnygg slinker [sl'ing:ker] slank slunkit slink! slinka verb taal in tuk | khahsuah | ama thu aa paikhia smita theihkhakloh ding in kihemkhia | gusim | etsim lutsimslipar [²sl'i:par] slipade slipat slipa(!) verb gawi |nawt in zumsak | nawtzum göra (en egg) vass, vässa tat | hong leng deldel madong tatslipper [sl'ip:er] slapp sluppit slipp! slippa verb suakta | tawnglut |zanglo kida´am inte behöva, komma ifrån (att); undgå; undvikaslirar [²sl'i:rar] slirade slirat slira verb taalkhia | taal in kia glida utan att få fäste på körbanansliter [sl'i:ter] slet slitit slit! slita verb silh|teng | ze´em(zem) nötasliter [sl'i:ter] slet slitit slit! slita verb balkeek | kaai dra, ryckaslocknar slocknade slocknat slockna verb atha khiam ( mei- tui- huih) sluta brinna eller lysa; ta slutslocknar slocknade slocknat slockna verb eihmu ( eih mu) somnaslott [slåt:] slottet slott slotten noun kumpi Inn kumpi huang pampigt bostadshus för kungliga eller adliga personer; herrgårdslut [slu:t] slutet slut sluten noun bei ta | man ta yttersta gräns för något i rum och tid; avslutning; upphörandesluter [sl'u:ter] slöt slutit slut! sluta verb khak | man | khawl stängasluter [sl'u:ter] slöt slutit slut! sluta verb khawlbawl | mansak | kihel | thukim na komma överens om,göra upp,ingå,komma fram till genom slutedningsluter up (slu:ter´up:)slöt slutit slut! Slut verb kipawl kigawm khawm aa hih/sepna | ki kaikhawm samlas, deltaslutar [²sl'u:tar] slutade slutat sluta(!) verb man ta ta slut, upphöraslår [slå:r] slog slagit slå(!) verb buaksuk | sungsuk | zusuk hällaslår [slå:r] slog slagit slå(!) verb zo (gualzo) | taw´ak | khe´ep vinna över, besegra ,slår [slå:r] slog slagit slå(!) verb vutvang in liamsak | tan atomtom in | at ( an la) skära, mejaslår [slå:r] slog slagit slå(!) verb seek| sat | mei-git sat | thapi lawn/kap ge (ett) slag, smälla till (in certain phrases, "make")slår fast [slå:rf'as:t]slog slagit slå(!)verb om nang ding mun man tek ah om besluta, bestämma; konstatera munkhat ah teng |ma´an| amanzah ding khensatslår igen [slå:rij'en:] slog slagit slå(!) verb kem/la |khak

stänga(s)slår in [slå:r'in:] slog slagit slå(!) verb vial in tu´n|lum lutlut in tu´nthoh) | sin/khuh vira papper om, göra ett paket avslår runt [slå:rr'un:t] slog slagit slå(!) verb kilum let | kikhu´up | kileh bulh rotera; välta (figuratively, "go on a spree")slår upp [slå:r'up:] slog slagit slå(!) verb hong | kihong | le´em öppnaslåss [slås:] slogs slagits slåss(!) verb do ( khat leh khat ki do ki tuum) | ki dawt kithat slå varandra, stridasläcker släckte släckt släck! släcka verb meikang phelh | mei su-mit få att sluta brinna, få att slockna (bildligt "få att upphöra")släkting [²sl'ek:ting] släktingen släktingar, -na noun kinai na | ki theihna | kizopna | tehkaak in lak person i släkten, anhörig, anförvantslänger [sl'eng:er] slängde slängt släng! slänga verb lawn | paai | ninpaai kasta ifrån sigslänger [sl'eng:er] slängde slängt släng! slänga verb thakhat in kaai vat | kaaivat dokvat bawtvat svänga, kränga släpper [sl'ep:er] släppte släppt släpp! släppa verb khawl | khawlsak | mansak upphörasläpper [sl'ep:er] släppte släppt släpp! släppa verb suakta sak | khahkhia lossa eller tappa greppet om något khah in paisak | khawlsakslät [slä:t] slätt släta adj. maitang akikim | peekin akikim jämn till ytan; planslätt [slet:] slätten slätter noun zanglei | zang dide(leitang) större område med plan mark (utan träd)slösar [²sl'ö:sar] slösade slösat slösa(!) verb kimanna omlo aa zanggai |hun hoih hun manpha suplawh använda mer än som behövs av en resurs; vara frikostigsmak [sma:k] smaken smaker noun agim / anam | alim na förmåga att känna sött, surt etc; anstrykningsmakar [²sm'a:kar] smakade smakat smaka(!) verb ciam ( lim maw al maw cih ciam) ha (viss) smak, ha smak avsmakar [²sm'a:kar] smakade smakat smaka(!) verb alim na thei |ciam pröva smakensmakar av [sma:kar'a:v] smakade smakat smaka(!) verb meh alim nang anamtui nang aa kikhah ge smak åtsmal [sma:l] smalt smala adj. neu | kaw-cik | gawng inte bred, trång, mager, slanksmart [sma:r_t] smart smarta adj. hi sitset(siangtho) |hunthak tawh kituak moderiktigsmattrar smattrade smattrat smattra verb aki tuum aw | aging ( aki tuum) smälla skarpt, knattrasmed [sme:d] smeden smeder noun siksek | siksek te | siksek siamna person som har till yrke att smidasmeker [sm'e:ker] smekte smekt smek! smeka verb hoih tak leh dawm tek in le´en | zu´ut stryka lätt med handen (för att visa ömhet), klappasmidig [²sm'i:dig] smidigt smidiga adj. akitan lo ding in kuai | kuai kawi böjlig, spänstig (figuratively, "well functioning") azaw´aw | baihtak aa kikawi sakthei ( amei)smil [smi:l] smilet smil smilen noun nui( nu´ui) | haa kidawk nading aa nui (inställsamt) leende; grin; flin, självbelåtet leendesmink [sming:k] sminket sminker noun mai-zut ( make up) färgat skönhets- eller maskeringsmedel; sminkningsminkar [²sm'ing:kar] sminkade sminkat sminka(!) verb zut| ki nuh | make up kinuhlägga smink på, målsmitta [²sm'it:a] smittan smittor noun natna kilawh | akilawh thei natna överföring av sjukdom, infektionsmittar [²sm'it:ar] smittade smittat smitta(!) verb natna lut | natna kilawh sprida sjukdom, infektera (figuratively, "influence")smitt|bärare [²sm'it:bä:rare] -bärar(e)n -bärare -bärarna noun natna ahongpua te person som har en smittsam sjukdom eller misstänks bära sådan smitta utan att själv vara sjuksmutsig [²sm'ut:sig] smutsigt smutsiga adj nin | asiangtho lo | anin

oren, full av smuts; lerigsmycke [²sm'yk:e] smycket smycken smyckena noun pumpi tung aa ki bulh/phuah amanpha ( suai,..) mindre prydnadsföremål att bära på sig; prydnadsmyger [sm'y:ger] smög smugit smyg! smyga verb taal in tuuk | gu in la | en sim gå tyst och försiktigt, tassa theihloh kal aa la/gu | bu´u kawm in pai khiankhiansmå [små:] adj. agol lo | aneu the plural of liten obetydliga ifråga om utsträcknig eller omfattningsmåbarn [²sm'å:ba:r_n] -barnet -barn –barnen noun nau ngek | naungek no |naungek suakcil often used in the plural litet barn, småtting; spädbarnsmälter [sm'el:ter] smalt (el. smälte) smält (el. smultit) smält! smälta verb tuisuak| tui göra flytande (genom att värme kommer till); lösas uppsmärt smärt smärta adj. hi dengdang | paa dengdang | neu smal, slank (om människor)smärtsam smärtsamt smärtsamma adj. nasak( ana ding hi hih) | dah ( ka´ap) som gör ont; sorgligsmör [smö:r] -et noun thawhbat ( an tawh akine thawhbat) ett matfett framställt av gräddesmörgås [²sm'ör:gå:s] -en -ar, -na noun pongmoh thawhbat aki zut/nuh en brödskiva med matfett och ofta med påläggsmörja smörjan smörjor subst. sathau ämne som man smörjer med för att skydda något; skräpsmörjer smorde smort smörj! Smörja verb sathau zut | sathau thun behandla med olja eller annat fettsnabb [snab:] snabbt snabba adj manlang som gör något på kort tid, kvick; skyndsamsnabbar på snabbade snabbat snabba(!) verb ahat na khan/sangsak | manlangsak (få att) bli snabbaresnabel [sn'a:bel] snabeln snablar noun sai-mawl |singzung | singkuang starkt förlängd nos hos elefantsnabel a snackar [²sn'ak:ar] snackade snackat snacka(!) verb thugen/kampau | kiho pratasnar [sna:r] snart snara adj. amanlang | anai pen | pak (.-hong pai kik pah ning) nära föreståendesnarast [²sn'a:rast] adv. ataktak in ci leng |tausang aa kician zaw in cileng egentligen, närmastsnarast [²sn'a:rast] adv. amanlang theipen in|ahi theipah lian ding in så fort som möjligtsnart [sna:r_t] adv. asawt lo-in| tomkal sung in |tawmvei sung in inom kort, om en stundsnattar [²sn'at:ar] snattade snattat snatta(!) verb tawmtawm in gu | tawmtawm in puakhia sim | sik/e´ek stjäla småsaker, knyckasned [sne:(d)] snett sneda adj sawi /kawi | tanglo inte rak; sluttande; krokigsnickare [²sn'ik:are] snickar(e)n snickare snickarna noun let-ta-maa ( Innlam te,singtawh nasep) hantverkare som arbetar med träsnickeri [snik:er'i:] snickeri(e)t snickerier noun let-ta-maa sepna munpi snickarverkstadsnigel [²sn'i:gel] snigeln sniglar noun tawktawl snäckdjur med mycket långsamma rörelser av familjerna Arionidae och Limacidaesnobb [snåb:] snobben snobbar noun ahau te maiet in azawng te asim mawk neu et/ nuaneen snobbig personsnok [sno:k] snoken snokar noun gu nei lo gul ( alauhuai lo) ofarlig orm av familjen Colubridaesnor [sno:r] snodde snott sno(!) verb khem | hee | gaak vira, lindasnor [sno:r] snodde snott sno(!) verb guu | selsim | ensim stjälasnorig [²sn'o:rig] snorigt snoriga adj. naptawlh | naptam | naptui luang som har snuva, snuvig

snubblar snubblade snubblat snubbla(!) verb kisui kha/ki taihkha | taal in tuuk stöta foten mot något och tappa balansen, snavasnudd [snud:] snudden snuddar noun khavak tawh kimu kha jfr snuddarsnurrar snurrade snurrat snurra(!) verb pai/vak kawikawi | ahun om lai gå runt, rotera , få något att roterasnusar snusade snusat snusa(!) verb zu-muam ( kamsung ah muam),..khai-nii cih te använda snussnuva [²sn'u:va] snuvan noun naptui slem i näsan, snorsnuva [²sn'u:va] snuvan noun naptui kai ( bukkhuh vei bukkhuh natna) näskatarrsnuvar [²sn'u:var] snuvade snuvat snuva(!) verb khem(khe´em) lurasnygg [snyg:] snyggt snygga adj. hoih | ngaih huai/deihhuai vacker, stiligsnygg [snyg:] snyggt snygga adj. hi sitset siangtho | hi linlian ren, ordentligsnygg [snyg:] snyggt snygga adj. hoih | mel-hoih | ngaihban´g vacker, stilig snyter [sn'y:ter] snöt snutit snyt! snyta verb naptui tawlh/kaai blåsa snor ur näsansnål snålt snåla adj. ciil ( kuamah hawm/pia nuam lo) överdrivet sparsam (även försvagat”som inte kräver mycket av en viss resurs)snål snålt snåla adj. kicing zolo | tamlo | hawm cinglo otillräckligsnäll [snel:] snällt snälla adj. lungsim hoih | thunuam | nua´m | di´ek hygglig, vänlig; godhjärtad; godmodigsnäser [sn'ä:ser] snäste snäst snäs! snäsa verb pau gamgam na hang zumsak | en neu tillrättavisa på ett irriterat sätt; tvärt avbryta nial |sang zolosnö [snö:] snön noun vuk | vukkhal nederbörd i form av mjuka kristaller av issnöar [²sn'ö:ar] snöade snöat snöa verb vukkia | vuk in tuam/tuum cip falla snösnöflinga [²fl'ing:a] flingan flingor noun vukmal | vukkhal apeek adal litet snö bladliknande stycke, flagasnö|skoter el. snö|scooter [²sn'ö:sko:ter] -skotern -skotrar noun vuktung aa kihawl apeei atuam akithuah litet motorfordon med medarsläcker [sl'ek:er] släckte släckt släck! släcka verb phelh ( mei kang) | khak/ sumit(mei vaak) få att sluta brinna, få att slocknasocial [sosi'a:l] socialt sociala adj. mipi khempeuh tawh akisai| mipi aading sepna tawh kisai som rör samhällets omvårdnad av den enskildesocial|försäkring [²sosi'a:lför_sä:kring] -försäkringen noun mipi khantohna ding leh mipi ading aa-mah-khan na(mipi huhna) socialpolitiskt trygghetssystem som omfattar alla som bor i Sverigesocial|försäkringsminister mipi khantohna ding leh mipi ading aa-mah-khan na(mipi huhna) aa Vuandoksocialminister [²sosi'a:lminis:ter] -ministern -ministrar mipi leh cidam nading tawh kisai Ulian Vuandok chef för socialdepartementet, (minister of health and social affairs)social|sekreterare [²sosi'a:lsekrete:rare] -sekreterar(e)n -sekreterare -sekreterarna noun Tangpi tawh kisai thunei pi leh thuvan pipen tjänsteman vid socialkontor socker [s'åk:er] sockret noun zunkhum natna sockersjukasocker [s'åk:er] sockret noun cikhum ett sött, vitt ämne använt i matlagningsol [so:l] solen solar, noun ni ( vantung a ni) den starkt lysande himlakropp som jorden får ljus och värme av; solskensolar [²s'o:lar] solade solat sola(!) verb ci avum nading in nisa ah kipho | ni ah kipho

utsätta för solsken; solbada nitang nuai ah tuipeek in tawlnga nuamsasoldat soldaten soldater subst. galkap te person som tjänstgör i krigsmaktensolig soligt soliga adj. nitang | nisa ngah/mu som har mycket solsken, vacker (även bildligt "glad")solkig solkigt solkiga adj. buan | nin | siangtho lo smutsigsom [såm:] pron kuan | kua-in (gentehna,….kuan hong dawnding) introduces relative clausessommar [²s'åm:ar] sommar(e)n somrar, -na noun khal ( khalsung khualam hun) den varmaste årstidensommarstuga [²st'u:ga] stugan stugor, -na noun khal ciang aa omna dinga kilam Inn (khal inn) litet hus, sommarhussomnar [²s'åm:nar] somnade somnat somna(!) verb tawmvei eihmu kha | mengme kha börja sovason [så:n] sonen söner, -na noun ta pasal manligt barn (till någon)sopar [²s'o:par] sopade sopat sopa(!) verb Innphiat | Innhah | ninphiat göra ren(golv etc.) med en borste el. kvastsoppa [²s'åp:a] soppan soppor noun mehtui ( sa tui- mehteh mehgah tui) flytande maträtt kokad på frukt, grönsaker, kött el dyl; buljongsop|tipp [²s'o:ptip:] -tippen -tippar noun nin | akipa´ai van | nial avstjälpningsplats för spoorsorg sorgen sorger subst. dahna kahna | lunggim na djup förtvivlan (t ex över någons död); bedrövelse; ledsnadsorglig sorgligt sorgliga adj. dahna lungkham na | kahna som orsakar sorg; bedrövlig (även försvagat "trist, tråkig")sorgsen [²s'år:jsen] sorgset sorgsna adj. lunggim/lungnuam lo |dahna kahna som känner sorg, ledsensork [sår:k] sorken sorkar noun vuklak aa zusa |vuklak aom zusa ett råttdjursort [sår_t:] sorten sorter noun ahoih leh hoih lo anamnam |anam kibang van |pongsan slag, art, typ; kvalitet; märkesorterar[sår_t'e:rar]sorterade sorterat sortera(!) verb hoihtak ahi sitset ingel | anamnam in ciamteh ordna (efter sorter) anamnam in khen | akhawkkhawm in khensover [s'å:ver] sov sovit sov! sova verb lum /eihmu vara försänkt i sömn, slumrasov|rum [²s'å:vrum:] -rummet -rum -rummen noun lupna khan ( inndei) rum med sängar, sängkammare spackel [sp'ak:el] spackeln spacklar noun aha mawlin apek vansat namkhat | tawh nading sikkeu pek tawk akibang nam redskap man spacklar medspacklar [²sp'ak:lar] spacklade spacklat spackla(!) verb ava´ang hu(avang hu) behandla med spackel guang |thunspade [²sp'a:de] spaden spadar noun kaw-bia (lei luahna kaw-bia) redskap att gräva med (also used of tools having the appearancespagetti el. spaghetti [spag'et:i] spagettin noun khau-suai(Italy an) (en maträtt av) långa smala makaronerspalt spalten spalter subst. lai-mai ( column) lodrät avdelning av trycksida, kolumnspanar spanade spanat spana(!) verb zong ( zongkhia) leta noggrant (med blicken)spansk [span:sk] spanskt spanska adj sapeng mite ( spainish) som är från eller avser Spanienspanska [²sp'an:ska] spanskan noun sapeng lai/pau ( spain lai/pau) språk i Spaniensparar el. spar [²sp'a:rar] sparade sparat spara(!) verb si´it (gawl) | kem | khawm förvara för framtida behovsparar el. spar [²sp'a:rar] sparade sparat spara(!) verb zang thiamthiam,. Sawtvei aki mang/khawm nang

hushålla medspark [spar:k] sparken sparkar noun sui ( khe tawh sui) stöt med fotensparkar [²sp'ar:kar]sparkade sparkat sparka(!)verb sakol in pe´ek ( sakol in akhe tawh peek) ett slags kälke med sittplats och långa medar, sparkstötting ,stöt med foten sui(khe tawh)spatserar spatserade spatserat spatsera(!) verb lam siau | lampai promenera för nöjes skullsparv [spar:v] sparven sparvar noun kawlgit ( vasa kawlgit) en finkfågelspe [spe:] noun thukkik | ciimnuih bawl | nuihsan hån aki lawmlo zahdong in hopih specialiserar sig [spesialis'e:rar_sej] specialiserade specialiserat specialisera(!) verb thupi takin bawl speciellt ägna sig åt limtak thupi tak in zui|hihspecialist [spesial'is:t] specialisten specialister noun zatui lam ah athieh diak asiam diak |thu /mun leh gam person som är specialiserad på något, expert hoihtak aa akan asin teltespeciell [spesi'el:] speciellt speciella adj atuam in leh ahi deuh ahi diak som är väl preciserad, särskildspedition [spedisj'o:n] speditionen speditioner noun puak | van puan in puak det att ta hand om varutransporterspegel [²sp'e:gel] spegeln speglar noun man ,limlang ( ki et na man) en reflekterande (glas)skiva (som man kan se sin egen bild i)speglar [²sp'e:glar] speglade speglat spegla verb limlang ah limsuak sak | limsuaksak khia ge en spegelbild av (also figuratively "be an expression of") ahong lengkik (hong le´eng kik)spekulation [spekulasj'o:n] spekulationen spekulationer noun ngaihsutna pia/gen | upmawhna beräkning för att göra vinst på kort sikt, mostly in the plural funderande, gissningspekulerar [spekul'e:rar] spekulerade spekulerat spekulera(!) verb vanman akhang leh akiam napan amet apung köpa på spekulation; fundera på att köpa ngahding cih lametna tawh van khat leispekulerar [spekul'e:rar] spekulerade spekulerat spekulera(!) verb ngaihsutna thaman | lametna fundera (kring ett svårt problem)spelar [²sp'e:lar] spelade spelat spela(!) verb kimawl ( king kilawm) ägna sig åt spelsperma [sp'är:ma] sperman (el. spermat) noun Baw tui vätska från mannens testiklar som innehåller spermierspik [spi:k] spiken spikar noun siiktawn liten spetsig metallpinne med huvudspikar [²sp'i:kar] spikade spikat spika(!) verb siksat | siktawh zom/vial fästa med spik, hamraspiller spillde spillt spill! spilla verb buasak kha | leetsak kha | kiasak kha hälla ut av misstagspinner [sp'in:er]spann spunnit spinn! spinna verb peei | kiheek | hun om lai göra (ull etc) till garn, låta som en belåten katt lungkim na lakkhia ( zawhngeu hawm bang)splittrad [²spl'it:rad] splittrat splittrade adj. khenkhia | khen okoncentreradsplittrar [²spl'it:rar] splittrade splittrat splittra(!) verb khen | khen tiltel | khenkhia | kitam slå i små styckenspolar [²sp'o:lar] spolade spolat spola(!) verb Ekbuk tuibuak | tuikhai | maitang san skölja, spruta (vatten) (på)spole [²sp'o:le] spolen spolar noun khau(puankhuina) | siikhup khau | nga thangkhau peina (avlång) rulle (med avsmalnande ändar)sporre [²sp'år:e] sporren sporrar noun sakol hatsak kingawh sak na ding aa atung aa tuang pan akhetul aa abulh azum vass spets på en ridstövel som används av ryttare för att driva på häst khedap tul azumpeisport [spår_t:] sporten sporter, -na noun ki mawlna verksamhet där man tränar kroppen för nöjes skull el. för att tävlaspottar [²sp'åt:ar] spottade spottat spotta(!) verb ciilsia stöta ut (saliv) ur munnensprej el. spray [sprej:] sprejen sprejer noun tuimal | tui amal amal aa leng phitkhia

mycket finfördelad vätska spricka sprickan sprickor subst. akitam | akhang | akhan na maa smal ränna (genom bristning) (även bildligt)spricker sprack spruckit spricka verb kitam | khang | kitan, geek få en spricka, brista, rämna (även bildligt "misslyckas")spricker ut sprack spruckit spricka verb paakkhia | khangkhia | kidawk khia komma fram ur knoppen, slå ut (om blommor och blad)sprider [spr'i:der] spred (el. spridde) spridit (el. spritt) sprid! sprida verb theh | thehthang | ki zelsak fördela åt olika håll (also figuratively "pass on to many people") thehsuk | kizelsak sukspringer [spr'ing:er] sprang sprungit spring! springa verb tai ( ta´ai) ta sig fram genom att röra benen snabbt, löpasprutar [²spr'u:tar] sprutade sprutat spruta verb buak in kithehsak | phulkhia /lengkhia (tui) få en vätska att fara ut i strålarspråk [språ:k] språket språk språken noun pau kampau ( minam khat peuhpeuh pau ) (människans) sätt att meddela sig (genom tal och skrift)språklig [²spr'å:klig] språkligt språkliga adj. pau /kampau lam sin/kan natawh akisai som har att göra med språketspråk|rör [²spr'å:krö:r] -röret -rör -rören noun thugen /pau na (maih) förespråkare (för en åsikt etc), talesmansprång språnget språng sprången subst. diang in kaan ( tai leh diang in kaan) kraftigt hopp; det att springa (även bildligt)spränger [spr'eng:er]sprängde sprängt spräng! spränga verb kitam | puakkham | lungphawnna få att explodera (figuratively, "destroy sth."), värka, nana lai | natna thuakspyr [spy:r] spydde spytt spy(!) verb lu´ua (lua) kasta upp (mat från magen genom munnen), kräkas spår [spå:r] spåret spår spåren noun khe-khap ( mi,ganhing leh mawtaw cih te khe-khap) skenor, räls (also of small indentations in sth. (groove, rut)) lampispår [spå:r] spådde spått spå(!) verb genkhawl | sehkhawl | thupiang ding genkhawlna förutsäga, siaspår|vagn [²sp'å:rvang:n] -vagnen -vagnar noun meilang ( dat tawh apai meileng) ett slags vagn på räls för persontrafik i städer;spänd spänt spända adj. kigaak | gaaksak mahmah hårt sträckt, styv (bildligt om person "orolig, nervös")spänne [²sp'en:e] spännet spännen spännena noun samkilh | nakhat peuhpeuh kilhna | kawnggak lu fästanordning (på skärp el dyl)spännande, adj lunglut mahmah | lawp mahmahspänner spände spänt spänn! spänna verb khausak | akhau na ding in kaai dawk ka´ang sträcka med kraft (även bildligt; om muskler "dra ihop, göra hård")spänner spände spänt spänn! spänna verb kawnggak gaak | hen fästa (med spännen)stack se stickerstack stacken stackar subst. alawm ahawn | tampi tak | mualkuam större högsticker stack stuckit stick! sticka verb azum tawh dawt | azum tawh sun ge sticksticker stack stuckit stick! sticka verb phut in suan | sun in tum | koih | guang stoppa (in), föra (in)stad [sta:d] staden (el. stan) städer noun khau | khuapi tätort med stor, samlad bebyggelsestall [stal:] stallet stall (el. stallar) stallen (el. stallarna) noun sakol buk | sakol ki koihna inn byggnad för hästar; uppsättning hästarstam- [²st'am:-] first element angeina bang fast, ständigstam [stam:] stammen stammar noun singkung i apum den lodräta delen av ett träd som grenarna utgår frånstam [stam:] stammen stammar noun mi nam khat | mi nam kibang khat en grupp (människor) med samma ursprung och livsvillkorstammar [²st'am:ar] stammade stammat stamma(!) verb kampau awk ( apau ciang awk gaihgaih) tala stötigt och hackigt hi thutthut hi thatthat ( lungbuai lua in)standard [st'an:dar_d] standarden standarder noun omdan khawl dan | ahoih dan | koi ci ciang

norm för hur något skall utformas, (levnads)nivåstannar [²st'an:ar] stannade stannat stanna(!) verb khawl | khawl lai sluta att förflytta sigstark [star:k] starkt starka adj. hat |khau | tha hat | tha khau som har stor styrka, kraftfullstartar [²st'ar_t:ar] startade startat starta(!)verb kipan khia | kipan ta | khualzin ding paikhia börja, sätta igångstass stassen subst. puan sik nikten hoih | pawi pai ciang aa sik puan hoih festkläder (vardagligt)stat [sta:t] staten stater noun gam (kumpi) gamuk land (som politisk organisation)Statens vägverk namn gamsung lampi tawh kisai a uk leh thunei ett statligt ämbetsverk som har ansvar för vägar The National Road Administrationstation [stasj'o:n] stationen stationer noun meileng khawlna bu-da | kipawlna hållplats för tåg, bangårdstatistik [statist'i:k] statistiken noun na atuamtuam ahi na zah a number tawh lahna vetenskap som presenterar och tolkar siffermässiga data; siffermässig översiktstatus [st'a:tus] statusen noun hihna- mi lian mi neu khat hihna-zalian zaneu hihna (högt) socialt anseendestaty [stat'y:] statyn statyer noun milim | suang milim skulpterad bild av person i (minst) naturlig storlekstava [²st'a:var] stavade stavat stava(!) verb malgawm ( lai malgawm) lägga ihop bokstäver till ord, bokstaverastav [sta:v] staven stavar noun ciangkhut | ciangtawn | ciangkawi lång käpp som man stöder sig påstavning [²st'a:vning] stavningen stavningar, -nanoun laimal gawm dan | lai malgawm| a malgawm bokstaveringsteg steget steg stegen subst. kal (ka´al) suan | khe ging lampai ging förflyttning av foten (ofta bildligt)steker [st'e:ker] stekte stekt stek! steka verb sathau saa tawh kang | huan | lumsak sasak tillaga med matfett i stark hettastel stelt stela adj. Akhau | phel /khek ding abaih pak lo | akigak mahmah som är svår att böja, styv (bildligt "onaturlig")sten [ste:n] stenen stenar noun suang | suangtum pi (liten lös bit av) bergmaterialsteril [ster'i:l] sterilt sterila adj. ciing(ci´eng) | ta nei thei lo oförmögen att fortplanta sigsticka [²st'ik:a] stickan stickor noun sing them | sing tawng liten vass träpinne, träflisasticka [²st'ik:a] stickan stickor noun tuumul tawh akibawl ipsawk (metall)pinne att tillverka saker av garn medstickar [²st'ik:ar] stickade stickat sticka(!) verb khauphan | puanphan| puan/khau gaan tillverka av garn med hjälp av stickorsticker [st'ik:er] stack stuckit stick! sticka verb azum tawh dawt | sun/dawt ge sticksticker [st'ik:er] stack stuckit stick! sticka verb zum in guang | guang stoppa (in), föra (in)sticker [st'ik:er] stack stuckit stick! sticka verb nusia | ama ut na ah paisak |kikhen ge sig iväg, smitasticker upp [stik:er'up:] stack stuckit stick! sticka verb kiphasak | simmawh | taw´awng vara uppkäftig sticker [st'ik:er] stack stuckit stick! sticka verb phan | tuumul phan ge stickstig [sti:g] stigen stigar noun mi pai na lampi smal gångvägstiger [st'i:ger] steg stigit stig! stiga verb tho | khang | asang ah kah | kahto förflytta sig (med långa steg)stiga upp [sti:ger'up:] steg stigit stig! stiga verb tho ( lum na pan tho – eihmu tho)

resa sig ur liggande (eller sittande) ställningstil [sti:l] stilen stilar noun khut tawh kiat laimal | khut lam ( lai at) skrift, sätt att skriva bokstäverstilig stiligt stiliga adj. siangtho hi sitset hi linlian |hoih |nopci | si-tai som har stil, elegant, vackerstilla [²st'il:a] adj. dai | dai dide | dai khipkhep lugn, tyststillar [²st'il:ar] stillade stillat stilla(!) verb natna nuam tuam dam tuamsak | liamma hulsak dämpa, få att slutastimulans [stimul'an:s (el. -'ang:s)] stimulansen noun hanthawn | lung kiatloh nang in gen thapia uppiggning, eggelsestirrar [²st'ir:ar] stirrade stirrat stirra(!) verb en gega | mitphia lo in en gega titta ihärdigt (utan att blinka)stjäl [sjä:l] stal stulit stjäl! stjäla verb gu (na guu) | aman aa angah leh aneih hilo) ta (andras egendom) utan tillåtelsestjärn|gosse [²sj'ä:r_ngås:e] -gossen -gossar noun Lu-sia pawi ah nungzui aa pai pasal no te pojke som deltar i luciatåg utklädd i vit dräkt och toppig mössa med stjärnorstjärt [sjär_t:] stjärten stjärtar noun taw- tawguh(nel guh) | tawlam ameilam bakdel på människa och djur, bakstod [sto:d] stoden stoder noun milim | suang tawh kibawl milim statystol [sto:l] stolen stolar, -na noun tutphah en sittmöbel med ryggstöd för en personstolt [stål:t] stolt stolta adj. vangnei /kipaak | ki hisak | thukim nöjd med sig själv (also strongly aware of one's worth ) thupi | nopci |hoih mahmah nasia mahmahstopp [ståp:] stoppet stopp stoppen noun sawtvei sak | ze awlsal (tillfälligt) avbrott i förlopp khawlsak | ze kaaisakstoppar [²st'åp:ar] stoppade stoppat stoppa(!)verb puan keek/vang te phawp | avan na phawp | khui laga hål i (kläder)stoppar [²st'åp:ar] stoppade stoppat stoppa(!) verb khawlsak |mansak | phazo sak sluta gå, stannastor [sto:r] stort stora; komp.: större störst adj gol ( neu lo) som överskrider det normala i fråga om mått, omfattningstor|drift -driften subst. sezong pan van nasia tak in thoh/bawl khia industridrift i stor skalastorm [står:m] stormen stormar noun huihpi | huih leh vuk tawh akithuak huihpi mycket stark blåststorhandlar tampi tak vanlei ( kha khat ai-nekding dawn ding)storlek [²st'o:rle:k] storleken storlekar, -na noun agolna aneuna ( asaih) utsträckning i rummet hos ett föremålstraff [straf:] straffen straffar noun danpia (bawlung suihna ah kengsiah ahih man in pe-nel-ti pia) påföljd för regelbrott i vissa lagspelstraff [straf:] straffet straff straffen noun thukhun tawh kituak aa mawhsak na dan påföljd för den som bryter motstrand [stran:d] stranden stränder noun sehnen tamna mun ah tuipi gen | gun/tuipi gei smalt landområde närmast hav, sjö o dylstrategi [strateg'i: (el. -sj'i:)] strategi(e)n strategier noun galpan siamna-galpanna-mun-kilem långsiktig plan för att genomföra någotstrax [strak:s] adv tu lian/pah (hun ngah lo, sawt lo) genast, omedelbartstreck [strek:] strecket streck strecken noun mitphial | khutphial (khutkheek) | nuihsan ciimnuihsan rackartygstressad stressat stressade adj. ngawhgawp | lungsim gim | hihsak mengmeng som känner stressstressar stressade stressat stressa(!) verb thupisak- hahtang ngaihsut vara stressad, jäktastrid [stri:d] stritt strida adj. amanlang lua mahmah ( mi-ganhing-tuiluang) starkt strömmandestrid [stri:d] striden strider noun kido na | thatang tawh do na | bawksing kituum (boxing)

kamp (mellan trupper) (commonly "dispute, conflict, disagreement")strumpa [²str'um:pa] strumpan strumpor, -na noun mawza( buangnai,tuumul, naai ci tawh akibawl mawza) ett klädesplagg för fot och benstruntar [²str'un:tar]struntade,struntat,strunta(!)verb nawngkaai sak | buaina piangsak inte bry sig omstryk [stry:k] stryket noun tawlnga lo aa suu | sat kroppslig bestraffningstryker [str'y:ker] strök strukit stryk! stryka verb khut tawh nawt | hawt dra med handen över (en yta)stryker [str'y:ker] strök strukit stryk! stryka verb puan taih puan nawt släta till (med strykjärn)stryk|järn [²str'y:kjä:r_n] -järnet -järn -järnen noun puan tawh puan nawt redskap med slät botten och värme för slätgöring av kläderstryker under [stry:ker'un:der] strök strukit stryk! stryka verb lai gual nuai giit markera särskilt (often figuratively)strå [strå:] strå(e)t strån stråna noun buhkung | amel anaai phitphet stjälk hos gräs och sädstråk [strå:k] stråket stråk stråken noun alang leh lang mawtaw lampi |mawtaw lamzik pi väg med mycket trafik akizang pi pen mawtaw lam lian pistrålning [²str'ål:ning] strålningen strålningar noun zaamkhia | tho/ lawn khia eneregiöverföring av elektromagnetiska vågor e dylsträcka sträckan sträckor subst. ka´ang | kaai | golsak zaai vägstycke, avståndsträcker sträckte sträckt sträck! sträcka verb hunsawt pi la |golsak zaai sak | kaai in dok dra ut så att något blir längre (reflexivt även bildligt "gå med på")sträcker sträckte sträckt sträck! sträcka verb kaaitang | khut tawh kaai a gawlzawk nading ofta med partikel räcka (med handen)sträng [streng:] strängen strängar noun khau | puankhui na khau spänd trådsträng [streng:] strängt stränga adj. ahilian aa ciamteh aa genkhia | aki khel lo som fordrar åtlydnad, hård, obeveklig si-kan nei | ahi lianlian aa kisam sepding sträng [streng:] strängt stränga adj. avotna mal | nak vot mahmah kallstudent [stud'en:t] studenten studenter, -na noun aset sang buaihngah khin sa sang naupang te studerande vid högskola, person som avlagt studentexamenstuderar [stud'e:rar] studerade studerat studera(!) verb laisin | laisim | pilna kaan /zong skaffa sig utbildning (i)studie [st'u:dje] studien studier noun pilna sin| laisim | lai en förarbete (till ett konstverk); (mindre) undersökningstudie|medel [²st'u:djeme:del] -medlet -medel -medlen noun pilna sin na ding aa huhna ekonomisk hjälp till studerande som består av studielån och studiebidragstudievägledare pilna lam tawh kisai lamlak leh a cianpia testuga [²st'u:ga] stugan stugor noun sing inn neu | khua no aa Inn neu litet husstulit se stjälstund [stun:d] stunden stunder noun hun taomno kalsung | tawm vei sung kort tid, ögonblickstuvar [²st'u:var] stuvade stuvat stuva(!) verb akigaak mahmah in tun /thoh | kem/man lasta omsorgsfullt (i ett lastutrymme)stycke [²st'yk:e] stycket stycken styckena noun athem neng | sumnen | van malpha zah bit (av något större), del (in the plural, "individual items") atum |anen |atawngstyr [sty:r] styrde styrt styr! styra verb uk |kizek |lak | thuneihna bestämma (över), ledastyr [sty:r] styrde styrt styr! styra verb hawl | keem | cing föra (ett fordon) i viss riktningstyrka [²st'yr:ka] styrkan styrkor noun mihing tha | tha leh ngal kraft (hos en person)styrka [²st'yr:ka] styrkan styrkor noun aphazah | asauna | atehna | buaih | di-ga-li procenthalt, grad, intensitetstyrka [²st'yr:ka] styrkan styrkor noun tha | mihing tha | galkap tha

militär truppstående [²st'å:ende] adj. atawntung | hun ciangtan om lo ofta återkommande; som är utan tidsbegränsningstål [stå:l] stålet stål stålen noun siik | siktawn härdat järnstång stången stänger subst. meikhuam | alankhuam | bukkhuam |khuam långsmalt och jämntjockt föremål (av varierande storlek)stånkar stånkade stånkat stånka(!) verb naak hamham | huih dik hamham pusta ansträngtstår [stå:r] stod stått stå(!) verb ding | ding tangto | ding to | om aom na hålla kroppen rakt uppstår [stå:r] stod stått stå(!) verb khawl/ding | asia akizang thei lo ata´ang lo inte röra sig, inte fungerastäd [stä:d] städet städ städen noun sikphah | siksek te zah siksek na ah aphah underlag vid smidestädar [²st'ä:dar] städade städat städa(!) verb ninphiat | siangsak | ninhah göra rent (en lokal o dyl); röja uppstäder [st'ä:der] see stad khua khuapi tampistäderska [²st'ä:der_ska] städerskan städerskor noun ninphiat nasep aa anei numei kvinna med städning som yrkestädning [²st'ä:dning] städningen noun siang ( siangsak) siangtho rengöring (av lokal)ställ [stel:] stället ställ ställen noun pawi etna ding mun /taau plats där man ställer något, stöd, ställningställd [stel:d] ställt ställda adj bang mah cihna ding thei lo | ngaihsutna ding theilo svarslösställer ut [stel:er'u:t] ställde ställt ställ! ställa verb mite muhding aa kilak khia | lakna visa för allmänhetenställer [st'el:er] ställde ställt ställ! ställa verb amun akipiakna ah om | tuam koih placera upprätt el. Ståendeställer [st'el:er] ställde ställt ställ! ställa verb genkhia lakkhia | koih | guang| laa placera upprätt el. Stående, framföra, riktaställer [st'el:er] ställde ställt ställ! ställa verb koih/khia | phah | ciapteh sak sätta på ett visst sätt, ställa inställer in [stel:er'in:] ställde ställt ställ! ställa verb thupia |uk |gel | sangzo lo justera , lägga ner; inte utföra ngim |the | khin | bawlphaställer om [stel:er'åm:] ställde ställt ställ! ställa verb khel in gel pha kik | athak in bawlkik ändra (inställning etc) khel | gelpha kikställer samman [²stel:er_s'am:an] de, t ,a verb gawmkhawm sätta ihop (skriftliga källor)ställer till [stel:er_t'il:] ställde ställt ställ! ställa verb kisia | buangawp | hi sitset lo | hi bialbual skapa oreda, stöka tillställer till [stel:er_t'il:] ställde ställt ställ! ställa verb phah/laak khia | gelkhia hihkhia åstadkomma, orsakaställer upp [stel:er'up:] ställde ställt ställ! ställa verb alaih ding in kihing | kihing khawlsa vara ett stöd för någon, ordna, disponera (något skriftligt)ställer ut [stel:er'u:t] ställde ställt ställ! ställa verb la´akkhia mimuh ding in laak visa för allmänhetenstämma [²st'em:a] stämman stämmor noun ging | aw ging | a aw röststämma [²st'em:a] stämman stämmor noun tum theih van i a aw asang leh angiam inslag för särskild röst el. särskilt instrument i ett musikverkstämma [²st'em:a] stämman stämmor noun kikaikhawm in kimu | mihonpi kikaikhawm (större) sammankomststämmer [st'em:er] stämde stämt stäm! stämma verb thukimna | sanzawhna vara korrektstämmer [st'em:er] stämde stämt stäm! stämma verb a awkhan(gin ngaihsak) | a aw man/khum ge rätt tonhöjd hosstämmer [st'em:er] stämde stämt stäm! stämma verb thukhen zum pan sam | lai tawh sapna dra inför domstol thukhen zum pan thupiakna tawh sam

stämmer [st'em:er] stämde stämt stäm! stämma verb anamnam in khen in ciamteh avtala (möte) genna tawh hisak lian | gelkhawl kiging khawlstämning [²st'em:ning] stämningen stämningar noun lungsim ngaihsutna | ngaihsutna tawh tawh kisai tillfällig känslastämning [²st'em:ning] stämningen stämningar noun thukhen zum ah apai na ding in thuman tawh sam (skriftlig handling med) laga kallelse till domstol samsak | samstämpel|ur [²st'em:pelu:r] -uret -ur -uren noun nesem te ading in nasep hun ciangtan na apparat för stämpling av anställdas kort vid arbetstidens början och slut nai tawh akithuah vanstänger [st'eng:er] stängde stängt stäng! stänga verb khak (kong khak,..sai khak,. Zum khak) tillsluta, slå igenstöd [stö:d] stödet stöd stöden noun panpihna/huhna | ama lam ah ding/pang något som stödjer något, hjälp, understödstöder el. stödjer [st'ö:der] stödde stött stöd! stöda (el. stödja) verb huh |thukimpih | panpih ge stöd åt, hjälpastökig [²st'ö:kig] stökigt stökiga adj. nin/buan | siangtho lo ostädad, rörigstöld [stöl:d] stölden stölder noun guu ( na/van gukna tawh kisai) | van/na gu stjälandestönar [²st'ö:nar] stönade stönat stöna(!) verb phun (phun namnam) | thu´um|phun mulmul ge ifrän sig ett dovt och utdraget ljud av smärtastör [stö:r] störde stört stör! störa verb mi kiho laitak nawngkai sak in hopih gen |khaktan avbryta verksamhe nawngkaai sakstörst [stör_s:t] see stor adj akicing aa gennopn cihnop nate | kicingstört [stör_t:] adv. in some expressions mycket, alldelesstörtar [²st'ör_t:ar] störtade störtat störta(!) verb kia |sia | puuksak | cimsak (få att) falla hårt (och långt), rasa kicimsak |cimzan sak | cimsai sakstörtar [²st'ör_t:ar] störtade störtat störta(!) verb ahatna tha tawh taai | tai veva förflytta sig hastigtstöter [st'ö:ter] stötte stött stöt! stöta verb su´u | khen | maal |gawi krossastöter [st'ö:ter] stötte stött stöt! stöta verb phukha | taihkha | lut in taihkha ge en stötstöter [st'ö:ter] stötte stött stöt! stöta verb lungsim nawngkai sak | lung kimsak lo irritera, inge obehagstöter på [stö:terp'å:] stötte stött stöt! stöta verb kituakkha | kiphulkha |upmawk lohpi kimu kha träffa (överraskande)stöter på [stö:terp'å:] stötte stött stöt! stöta verb theihsakna | phawksakna påminnastöter sig [st'ö:ter_sej] stötte stött stöt! stöta verb ngaihsutna kibang lo | ki thukim lo bli ovän med (någon)suck [suk:] sucken suckar noun khui-sa | khu sat na aw djupt (hörbart) andetag som uttryck för sorg el. lättnad etcsuckar [²s'uk:ar] suckade suckat sucka(!)verb khui-sa | lungkham | dah (klagande) dra andan så att det hörs ciimtakna | lunglen nasubstantiv [²s'ub:stanti:v] substantivet substantiv substantiven noun ahi taktak aman | ahi takpi ord som betecknar saker och företeelser ahi leh aman adiksudd [sud:] sudden suddar noun khe-phiat ( khedan tawh aki at te phiatna) radergummisuddar [²s'ud:ar] suddade suddat sudda(!) verb phiat |nul (sung laipi phiat) utplåna, raderasuddgummi [²s'ud:gum:i] -gummit -gummin -gummina, noun khe-phiat (khedan phiat na) gummistycke att sudda medsuger [s'u:ger] sög sugit sug! suga verb kamtawh hup/tawp | teep dra in i munnen med hjälp av luftsugga [²s'ug:a] suggan suggor noun vokpi grishonasuper [s'u:per] söp supit sup! supa verb khamtheih guihtheih ne/dawn /kham (vanemässigt) dricka mycket spritsur surt sura adj. Thuk(thu´uk) –(khum lo)

som innehåller syra, syrligsur surt sura adj. Kawt/ tui kawt | nel blöt, våtsur surt sura adj. Heh luakisa in dai khinkhian grinig, irriteradsurrar [²s'ur:ar] surrade surrat surra(!) verb ging hiauhiau låta som en flugasurrar [²s'ur:ar] surrade surrat surra(!) verb khih khaukhih | khau tawh vial göra fast med rep khauteep tawh satsur|strömming [²s'u:r_ström:ing] -strömmingen -strömmingar noun aki thuksak tuipi nga strömming som konserverats genom saltning och jäsning ngasa lim namkhatsvag [sva:g] svagt svaga adj. thahatlo | thazawm |tha nem som gör litet intryck på sinnena,svag [sva:g] svagt svaga adj. thanem |tha zaw | lungkia som har liten kroppslig el. själslig kraftsvaghet [²sv'a:ghe:t] svagheten svagheter noun tha kiamna | kicin lo na| khialhna det att vara svagsvans [svan:s] svansen svansar noun ganhing te mei | ataw anung lam långsmal böjlig bakdel på (dägg)djursvar [sva:r] svaret svar svaren noun adawn na/ agen na ( a phi) upplysning (efter en fråga)svara [²sv'a:rar] svarade svarat svara(!) verb adawn na pia ( a phi pia) ge svarsvarar för [²sv'a:rarfö:r] svarade svarat svara(!) verb ta-vuan neihna ( hih/sep/kep ding ta-vuan) ansvara för, ha hand omsvarar mot [²sv'a:rarmo:t] svarade svarat svara verb akibang leh akituak aa ta-vuan om motsvarasvart [svar_t:] svart svarta adj vom| avom färgad som sot ,olagligsvart|sjuk [²sv'ar_t:sju:k] -sjukt -sjuka adj. ha-zaa ( ha zatna) som lider av svartsjukasvarv [svar:v] svarven svarvar noun nasepna setpi koihna tau ( mawtaw bawlna aa) (skär)maskin för bearbetning av ett roterande arbetsstyckesvarvar [²sv'ar:var] svarvade svarvat svarva(!) verb peei | ki pei bearbeta i en svarvsveda [²sv'e:da] svedan noun taak seisai in naa( taak nat) brännande smärtasvek sveket svek sveken subst. uk na pan tawlh uk nawnlo | thuciam peel det att svika någon, trolöshet zuaukhem | thuciam palsat svensk [sven:sk] svenskt svenska adj sweden lai , sweden pau leh sweden mite som är från el. avser Sverigesvensk [sven:sk] svensken svenskar,-na noun sweden mi nam, sweden mi person som är från (eller bor i) Sverigesvep [sve:p] svepet svep svepen noun munphiat /nin phiat | do, delh in do svepande rörelse; inringande manöver, razzia zui in do | do mangsverige sweden | sweden gamsvetsar [²sv'et:sar] svetsade svetsat svetsa(!) verb ga-hii saw foga ihop (metallbitar) med hjälp av värmesvettas [²sv'et:as] svettades svettats svettas verb khua-ul suak/luang | lau avsöndra svettsvettig svettigt svettiga adj. khua-ul kawt | khua-ul nam som är fuktig av svett (bildligt även "jobbig")svider [sv'i:der] sved svidit svida verb liamsak baaisak| naasak |thuaksak göra ont på ett brännande sättsviker svek svikit svik! svika verb tangtung lo | lel | omlo missbruka förtroende, inte hålla (ett löfte) (även bildligt "inte räcka till")svin svinet svin svinen subst vok husdjur (av släktet Sus) som föds upp för köttets skullsvimmar [²sv'im:ar] svimmade svimmat svimma verb si-bup(khua phawk lo) | bang mah phawklo plötsligt förlora medvetandet

svin [svi:n] svinet svin svinen noun vok aki khawinam | azakdah huai husdjur (av släktet Sus) som föds upp för köttets skullsvullen [²sv'ul:en] svullet svullna adj. bawk |bawk keikai uppsvälld gol| puak/bawksvår [svå:r] svårt svåra adj haksa som kräver ansträngning, kompliceradsvårighet [²sv'å:righe:t] svårigheten svårigheter noun haksa | haksatna | akhaktan adal det att vara svår ( gentehna naak, sum leh paai)sväljer [sv'el:jer] svalde svalt svälj! svälja verb valh (nang-nuam valh) | luu suu(lu kun) föra ner (föda) genom matstrupensvälter [sv'el:ter] svalt svultit svält! svälta verb nekding neilo | puk-si få för lite mat under längre tidsväng [sveng:] svängen svängar noun ki hek- kawi | ki leeh svängande rörelsesvänger [sv'eng:er] svängde svängt sväng! svänga verb ki-heek | kawi |to´on röra sig i en båge fram och tillbaka, få att svängasvänger om [sveng:er'åm:] svängde svängt sväng! svänga verb kheksak adang laihsak ändra sigsvär el. svärjer [svä:r] svor svurit svär(j)! svär(j)a verb laisiangtho tawh ki ciam | kiciam använda svordom(ar) , avlägga ett bindande löfte, gå edsydamerika noun american khanglamsydlig [²s'y:dlig] sydligt sydliga adj. khang lampan hong pai | khanglam tawh kisai som kommer från söder, mot el. i el. från södersyftar [²s'yf:tar] syftade syftat syfta(!) verb ngim | gel | tupna | ngimna ha som syfte, avsesyfte [²s'yf:te] syftet syften syftena noun tupna gelna ngimna avsikt, ändamålsyftning [²s'yf:tning] syftningen syftningar noun genkhiatna lahkhiatna | ngimna tupna det att syfta, hänsyftningsy|maskin [²s'y:masji:n] -maskinen -maskiner noun puan khui set en apparat att sy medsyn [sy:n] synen syner noun muhna | mit | muhtheihna | muhzawhna tha förmåga att sesyn [sy:n] synen syner noun muhna | mu | muh theih kim leh paam något som man sersyn [sy:n] synen syner noun mai tang | ma´ai ansiktesynar [²s'y:nar] synade synat syna(!) verb agei ah neh in entel sittel | thuman na tawh sittel granska med synen (also abstract) abup pi saikaak in en | athu ala kaaikhawmsynd [syn:d (el. syn:)] noun mawhna khialhna gimna | hehpihna brott mot Guds bud (biakna tawh kituaklo aa hihna khialhna mawhna)synonym synonymt synonyma adj . akhiatna kibang | cihnopna kibang som har samma betydelse som ett annat ord, liktydigsynonym synonymen synonymer subst. akhiatna kibang kammal pawlkhat ett ord som har samma betydelse som ett annat ordsyn|punkt [²s'y:npung:t] -punkten -punkter noun etna dingmun | lungsim ngaihsut | muhna ståndpunkt, utgångspunktsyr [sy:r] sydde sytt sy(!) verb khui | set tawh khui arbeta med nål och trådsyra [²s'y:ra] syran syror noun et-sit ( acid) be-tha-li tui( athuk in akhauh velval) ett slags kemisk föreningsyskon [²s'ys:kån] syskonet syskon syskonen noun sanggam U leh nau plural bröder och/eller systrarsysselsätter [²s'ys:elset:er] sysselsatte sysselsatt sysselsätt! Sysselsätt verb (hun, muh) cihte la hålla i verksamhetsysselsätter [²s'ys:elset:er] sysselsatte sysselsatt sysselsätt! sysselsätta verb kawm ( na/van kawm) ge avlönat arbete tillsyssla [²s'ys:la] sysslan sysslor noun nisim nasep ( pong man nasep) | sum /pai zawk göromål, sysselsättningsysslar med [²s'ys:lar] sysslade sysslat syssla(!) verb nasep buai | nasem

hålla på (med)sysslar Verb na khat peuhpeuh semsysslolös sysslolöst sysslolösa adj. nasep ding omlo | man | nasep nei nawn lo som saknar något att sysselsätta sig medsystem [syst'e:m] systemet system systemen noun hih ngeihna bang | ama dandan | anii planmässigt eller naturligt ordnad, sammanhängande helhetså [så:] adv zong – tuadan- tua- hidan på det här sättet, till den grad, likasådan el. vard. sån [²s'å:dan] sådant sådana pron anamnam | sang ahoihzaw ( hi cidan-hidan) av samma sort, likadan aki pulak khia dan anamnam | hi ci bang insåg [så:g] sågen sågar noun sing at tem | sing at na | sing at set större, tandat verktyg (att skära i trä med)sågar [²s'å:gar] sågade sågat såga(!) verb sing at tawh at | sing at skära med sågsåld sålt sålda adj. supna baina / su´um förlorad (i fraser)sålde se säljersån [sån:] sånt såna pron. hi ci bang na/thu | hi ci bang in/pen | akibang in sådan (informal)sång [sång:] sången sånger noun lasa ( la-sa) det att sjunga, sjungandesångare [²s'ång:are] sångar(e)n sångare sångarna noun lasa siam | pasal lasa siam person (man) som sjunger (bra)sår [så:r] sådde sått så(!) verb vawh ( an vawh) | suan lägga ner frön i jorden (för att få)sår [så:r] såret sår såren noun liam | liam nama /liam ma (blödande) skada i kroppens vävnadersäck [sek:] säcken säckar noun ip-pi | thang ip-pi | van guan na ip | atho ett slags stor påse (av grovt tyg)säd [sä:d] säden noun vaimim tang | mangbuh/kawlmim tang (korn av) sädesslag, spannmålsädes|slag [²s'ä:desla:g] -slaget -slag -slagen noun mangbuh ( UK) |vaimim (USA) |nektheih An sort av sädsäger el. säjer [s'ej:er] sade (el. sa) sagt säg! säga (el. säj! säja) verb gen /pulak/pau meddela i ord, uttalasägen [s'ä:gen] sägnen sägner noun tangthu | gen | thu saga, legendsäger till [sej:er_t'il:] sade sagt säg! säga verb gen/lak | lai in lak | kawk in lak uppmana, befallasäger upp [sej:er'up:] sade sagt säg! säga verb paikhia sak | nial låta (något) sluta gälla , avskeda khawlsak (la khia) säker [s'ä:ker] säkert säkra adj. muanhuai | akician takpi | lungmuang utom fara, skyddad, trygg tillförlitligsäker [s'ä:ker] säkert säkra adj. akician / ahi taktak | aman lian | muang övertygad, förvissadsäl [sä:l] sälen sälar noun ganhing namkhat-ngasa gal ett däggdjur av familjen Phocidae som lever i havetsäljer [s'el:jer] sålde sålt sälj! sälja verb zuak ( van/na zuak) | khek- ki khek överlämna mot betalning, bli köpt (av många)sällan [²s'el:an] adv khat veivei sang atawmzaw( atawntung hilo) inte ofta (informal "no, not at all")sällskap sällskapet sällskap sällskapen subst. kipawlna | sepkhawmna |lawm leh gual samvaro (även om person som man är tillsammans med)sällskap sällskapet sällskap sällskapen subst. mihonpi | mi atawmzaw kipawlna grupp människor (som tillfälligt är tillsammans)sällskap sällskapet sällskap sällskapen subst. kipawlna (group) | gulup khat klubb, föreningsämre [s'em:re] see dålig sezawh(siazaw)| hoih lo zaw/ tekteksänder [s'en:der] sände sänt sänd! sända verb khak/puak ( lai khak) sawl skicka

säng [seng:] sängen sängar, -na noun lumna (lum-na) en möbel att sova i, bäddsänker [s'eng:ker] sänkte sänkt sänk! sänka verb van/na man kiam/kia suk | kiam/kia/ngiam förflytta nedåt van/na man khiam/ngiamsärar [²s'ä:rar] särade särat sära(!) verb khat leh khat kikhen föra isära nusia | kikhensärskild [²s'ä:rsjil:d] särskilt särskilda adj mi khatpeuhpeuh | atuam in| ahoih pen viss bestämd (person el. sak), speciell atuam | adang/angei tawh akibang losärskilt [²s'ä:rsjil:t] adv. adiakdiak in | adeuhdeuh in i synnerhet , speciellsäsong [ses'ång:] säsongen säsonger noun khuahun regelbundet återkommande tidsperiod (för viss verksamhet)sätt [set:] sättet sätt sätten noun noun hih ngeina dan | apiang ngeidan | thunuam uppförande, beteendesätter [s'et:er] satte satt sätt! sätta verb suan/ciing ( An suan in ciing) planterasätter [s'et:er] satte satt sätt! sätta verb phuak/gel ( la ahih zong paunak – lai) förbereda text till tryckningsätter i sig [set:er'i:sej] satte satt sätt! sätta verb ne ( ne´e) äta (glupskt)sätter igång [set:erig'ång:] satte satt sätt! sätta verb kipan startasätter in [set:er'in:] satte satt sätt! sätta verb koih/thun | thuah/bulh placera (pengar i bank); deponerasätter på [set:erp'å:] satte satt sätt! sätta verb hong | kipan startasätter sig [s'et:er_sej] satte satt sätt! sätta verb tu sitta nersätter sig över [set:er_sej'ö:ver] satte satt sätt! sätta verb thudon lo | awl mawhlo |phamawh salo inte bry sig omsätter upp [set:er'up:] satte satt sätt! sätta verb lak(la´ak) | lim lak) arrangera (en teaterpjäs)sätter ut [set:er'u:t] satte satt sätt! sätta verb tupna gelna ange skriftligtsätta in [set:er'in:] satte satt sätt! sätta verb koih/thun|bulh/thuah placera (pengar i bank); deponerasöder [s'ö:der] noun khanglam i riktning mot söder, ett väderstrecksökande [²s'ö:kande] sökanden sökande sökanden noun nesep asiau te | khat peuhpeuh a siau te (siauh na) person som lämnat ansökansöker [s'ö:ker]sökte sökt sök! Söka verb zong/mu nuam | ngahnuam| tungnuam leta (efter), försöka fåsöker [s'ö:ker] sökte sökt sök! söka verb hahkat takin zong |tangtung nading in zong försöka fåsökning zong /kansömmerska [²s'öm:er_ska] sömmerskan sömmerskor noun puankhui numei | numei puankhui kvinna som har till yrke att sysömn [söm:n] sömnen noun eihmu | eihmut na mun sovandesömnig [²s'öm:nig] sömnigt sömniga adj. eihmunt suak | eihmu dektak som behöver eller har lust att sovasömnlös sömnlöst sömnlösa adj. eihmu thei lo som inte kan sovasömnmedel eihmun theihna ding lampisöndag [s'ön:da(:g)] söndagen söndagar, -na noun nipi-ni veckans sjunde dag; vilodagsönder [s'ön:der] adj. Kitan| kisia | kitam | nawngkai sak only predicatively i trasigt skick kitam in aphelphel in suahsöndrig söndrigt söndriga adj. kisai | ki eu | kikeek |kitan kitam trasig

sörjer [s'ör:jer] sörjde sörjt sörj! sörja verb dahna kahna |lungkhamna sinkham na känna sorg översörjer för [s'ör:jerfö:r] sörjde sörjt sörj! sörja verb limbawl |kem | khawi | huh ha ansvar försöt [sö:t] sött söta adj khum | akhum som smakar som sockersöt [sö:t] sött söta adj. hoih|mel hoih | it huai |ngaihbang attraktiv (of appearance)söver [s'ö:ver] sövde sövt söv! söva verb lumsak | hoihtak in lumsak få att sova; bedöva

tabu [tab'u:] tabut tabun tabuna noun biakna in akham (hih loh ding) (magisk) föreställning om att vissa företeelser ej får vidröras eller nämnas vid sina rätta namntablett [tabl'et:] tabletten tabletter noun zatang ( zatui atang) (läkemedel av) pulver som pressats samman till liten, rund eller oval form, pillertack [tak:] tacket tack tacken noun lungamtackar [²t'ak:ar] tackade tackat tacka(!) verb lungdam |mikhat tung/kiang ah lungdam ei cihna visa sin tacksamhet (mot), säga tack (till)tacksam [²t'ak:sam:] tacksamt tacksamma adj. lungdam ( kei/ko zong lungdam sem cihna dan) som känner sig ha något att tacka förtag [ta:g] taget tag tagen noun kiptak aa letcimna | let tinten na | man( mat cip na) grepptag [ta:g] taget tag tagen noun ging ( aki seekna awging) | keekkia ging nai asat ciang aa aging aw chiefly used in compounds en av flera rytmiskt upprepade rörelsertag [ta:g] taget tag tagen noun hun tomno khat sung | tawmvei sung stundtagg [tag:] taggen taggar noun azum | asut na spetsig del som skjuter ut (särskilt på vissa djur och växter), spets; piggtagit [²t'a:git] see tartak [ta:k] taket tak taken noun Inn tungkhum översta, skyddande delen av rum eller byggnad o dyltal [ta:l]talet tal talen noun avekpi aa gawm | aphazah vekpi | agawm | aphazah räkneexempel, räkneuppgifttal [ta:l] talet tal talen noun nambat matematiskt begrepp, antaltal [ta:l] talet tal talen noun thugendan | kampau dan muntligt framträdande inför publik, det att tala, förmåga att talatalar [²t'a:lar] talade talat tala(!) verb kampau | gen/pau använda rösten till språk, yttra sigtall [tal:] tallen tallar noun taaksing kung namkhat | taaksing ett barrträd av släktet Pinus, furatallrik tallriken tallrikar subst. kuang|( an nekna pakan kuang) ett slags platta på vilken mat serveras och äts, fat (även om portion som serveras på tallrik)tam [ta:m] tamt tama adj. thu dik/nuam | ciimhuai som är van att leva bland människortand[tan:d]tanden,tänder noun ha hård, vit bildning i munnen med uppgift att sönderdela mattand|lossning -lossningen subst. ha kitan | ha kia/puk (ha natna namkhat) en sjukdom som gör att tänderna till sist ramlar uttandläkare [²t'an:dlä:kare] -läkar(e)n -läkare -läkarna, -na noun ha siavuan ( ha lam tawh kisai siavuan) person som har till yrke att laga trasiga tändertand|värk [²t'an:dvär:k] -värken noun ha-na ont i en tandtango tangon subst. american khanglam aa lam namkhat en långsam dans i 2/4 takttankar [²t'ang:kar] tankade tankat tanka(!) verb thun |guang | phawp | diimsak

fylla tanken (på ett fordon) med drivmedeltanke tanken tankar subst. ngaihsutna lam tawh kisai |ngaihsut zawhna det som uppkommer när man tänker, föreställningtank|full -fullt -fulla adj. ngaihsutna / lungsim sung ah gel in ngaihsutna fördjupad i tankartanklös tanklöst tanklösa adj. ngaihsutna leh gelna omlo/neilo som inte tänker sig för, obetänksam ngaihsun zolo | ngaihsun theilo | lungsim in gel thei lotape [tej:p] tapen tapar noun khe-set khui band till bandspelare (English)tapp [tap:] tappen tappar noun a khakna propp, plugtapp [tap:] tappen tappar noun adawk khia- atuk khia utskjutande axel som något vrids omkringtapp [tap:] tappen tappar noun dat-si sai bensinstationtappar [²t'ap:ar] tappade tappat tappa(!) verb kiasak | khiasak | kai hi låta rinna in el. uttar el. tager[ta:r]tog tagit ta(g)! ta(ga) verb la | la vat | gallet(len) | len- hum skaffa sig kontroll över, gripa, fatta len( man) | su-kha/ tuah-kha | ban/gal laktar ansvar [²'an:sva:r] ansvaret noun tavuan la (mawhpua) | tavuan neihna tawh hih/semtar av verb suahkhia |la khiatar ut verb la khia | kaikhiatask tasken taskar subst. vutvang | vangsak | azum tawh dawt/sun penis (kan uppfattas som stötande)tass [tas:] tassen tassar noun gan hing te ii khebom leh khutbom mjuk fot hos vissa däggdjurtassar [²t'as:ar] tassade tassat tassa(!) verb pai khiankhian- khiankhian smygatatuerar [tatu'e:rar] tatuerade tatuerat tatuera(!) verb vuntung pumpi tung ah liimsuai laiat rista in (och färga) i hud tavla [²t'a:vla] tavlan tavlor, -na noun limsuai ( liim zem) bild, målningtaxi [t'ak:si] taxin taxi noun mawtaw taxi ( sum pia aa kikawm mawtaw neu) personbil med chaufför som mot betalning utför persontransporter, hyrbil, droskataxichaufför, -en, -er, -na noun mawtaw hawl ( taxi hawl) personbil med chaufförtbc tbc-n förk. TB natna tuberkuloste [te:] teet teer noun niangtui torkade blad från tebusken; dryck beredd av sådana bladteater [te'a:ter] teatern teatrar noun limlahna Innpi | thugenna Innpi uppförande av skådespelteaterskola, -n, -or, -na noun lam sinna sang | limlah sinna sangtecken [t'ek:en] tecknet tecken tecknen noun ciaptehna ( laimal ai zong,….) skriven figur som är symbol för något, kroppsrörelse, gestteckenspråk, -et, -, -en noun khut leh khe pumpi zang aa kilak aa kihotecknar [²t'ek:nar] tecknade tecknat teckna(!) verb khuttawh mihek tawh lak meddela med tecken, signaleratecknar [²t'ek:nar] tecknade tecknat teckna(!) verb limsuai | pong suai göra teckningar, ritatecknar [²t'ek:nar] tecknade tecknat teckna(!) verb min thuh| min gelh/at |suaikai juridiskt binda sig för någotteckning [²t'ek:ning] teckningen teckningar noun limsuaih simna bild, ritningteckning [²t'ek:ning] teckningen teckningar noun ganhing te mul amel tuam in zut/zem mönster på djurs päls (el. motsvara aki lang aa muh theih ciaptehnatejp el. tape [tej:p] tejpen tejper noun pi-khau (pi tehna) | khe-set khui khau | hu´ut tunn självhäftande (plast)remsateknik [tekn'i:k] tekniken tekniker noun pilna siamna( adan) | set lam pilna | hihdan geldan ingenjörskonst, praktiskt arbetssätt

tekniker [t'ek:niker] teknikern tekniker teknikerna noun lambu-set lam tawh kisai Sia | person som yrkesmässigt arbetar med tekniktelefon [telef'å:n] telefonen telefoner, -na noun phone( telefong) apparat med trådöverföring av ljudtelefonerar [telefån'e:rar] telefonerade telefonerat telefonera(!) verb phone set | phone ttawh kiho ringa på telefontelefonkiosk [²telef'å:ncås:k] -kiosken -kiosker, -na noun phone setna Inn/buk liten hytt (utomhus) med telefonautomattelefonsamtal [²s'am:ta:l] samtalet samtal samtalen noun phone tawh kiho muntligt utbyte av tankartelegram [telegr'am:] telegrammet telegram telegrammen noun sikkhau lai ( ciinan lai) meddelande som skickas per telegraftemperatur [temprat'u:r] temperaturen temperaturer noun asatna phazah( bang zah aa sa/lum cih tehna) graderat mått på värmetempus [t'em:pus] tempus tempus tempusen noun khauh/gap tentan ( sa gap) tidsform hos verb hun leh naitennis [t'en:is] tennisen noun tennis kimawl dan ( bawhlung neu sat aa kimawlna) ett bollspel för två (eller fyra) som med racketar slår en boll mellan sig över ett nätteori [teor'i:] teori(e)n teorier noun ngaihsutna- lungsim aa tuatna sammanhängande system av antaganden som ska förklara vissa faktaterapeut [terap'ev:t] terapeuten terapeuter noun damlohna atloh aa abawl te person som yrkesmässigt utför terapiterapi [terap'i:] terapi(e)n terapier noun pumpi leh lungsim natna damsakna behandling av fysisk el. psykisk sjukdomtermin [term'i:n] terminen terminer noun hun | tangthu | hun khennna tuamtuam tidsperiod för inbetalning (av skatt etc)terror [t'är:or] terrorn noun alau huai alipkhap huai na | amul kim huai (politiska) våldsaktioner som drabbar blint terrordåd alau huai mawhna khilhna te|sked [²t'e:sje:d]-skeden-skedar noun niangtui bawl/tawh na sikkeu liten skedtest [tes:t] testet (el. testen) test (el. tester) testen (el. testerna) noun sinna leh velna | si´in (sin in vel) samling uppgifter som prövar någons förmågatext [tek:st] texten texter noun laisim bu | sinding simding laibu sammanhängande skriftlig framställningtext [tek:st] texten texter noun thuakna pan aa kiphuak la/paunak leh lai ord till en meloditextar [²t'ek:star] textade textat texta(!) verb laibu bawl | man sawp | cihnopna bulpi lai tomno no te skriva med bokstäver som liknar tryckta / förse film el. TV-program med text tic [tik:] ticen tics noun maitang vun ama thu aa guai pahpah often used in the plural ofrivillig muskelryckningtid [ti:d] tiden tider, -na noun hun leh nai det som förflyter mellan olika händelsertidig [²t'i:dig] tidigt tidiga adj lol |pal | a ngeina sang aa a hih baihzaw som är i början av en viss periodtidigare adj ni dang intidning [²ti:(d)ning] tidningen tidningar, -na noun ta-den-sa (thuthak ki atna lai) regelbundet utkommande skrift med aktuellt innehåll, nyhetsbladtiger [t'i:ger] tigern tigrar noun sa hang det stora asiatiska kattdjuret Felis tigristiger[t'i:er]teg,tigit,tig!,tiga verb dai dide inte säga något kamsung tui muam bang in dai didetiggeri khutdawh ngen tik [ti:k] tiken tikar noun Ui pi | ensat/muhdah huai numei honhundtill [til:] prep ah- lam ah- kiang ah i riktning mot, fram tilltillbaka [tilb'a:ka] adv kik | pia kik | ciah kik |koih kik till en tidigare plats el. tidpunkt, bakåt, återtilldelar [²t'il:de:lar] tilldelade tilldelat tilldela(!) verb hawmsak |khensak

låta (någon) få (något) tavuan ding hawm khentillgodo|ser [²tilg'o:dose:r] -såg -sett -se(!) verb lungkimsak | ngaihsutna tangtung tillfredsställa, sörja för huh | panpih | vaaktillgriper [²t'il:gri:per] tillgrep tillgripit tillgrip! tillgripa verb phalna omna- ahi lolam in zang | gu(gu´u) ta något utan lov (och använda det)tillgriper [²t'il:gri:per] tillgrep tillgripit tillgrip! tillgripa verb cihna ding theihnawn lohciang aa na sep använda (i en besvärlig situation) tillhör [²t'il:hö:r] tillhörde tillhört tillhöra verb nei | kisai na | kipawlna ah kihel ägas av, räknas till, vara medlem avtillika [²til'i:ka] adv. tua bek thamlo | zong| tua khit ban ah dessutom, därjämtetillmötes|gående [²tilm'ö:tesgå:ende] adj. thukimna-lungkimna villig att uppfylla (någons) önskemål, tjänstvilligtillmötesgående [²til:m'ö:tesgå:ende] tillmötesgåendet noun thukim pih-lungkim pih det att vara tillmötesgåendetillräcklig [²t'il:rek:lig] tillräckligt tillräckliga adj kicing | kicing tak in | a kicing/khawm zahding som räcker till (verb)tillsammans adv khawm ( om khawm pai kham sem khawm) . i sällskap, ihoptillsammans [tils'am:ans] adv. tawh- a kibang in-vekpi aa gawm sammanlagt, totalttillsvidare|anställning [²tilsv'i:darean:stel:ning]anställningen-anställningar noun nasep taktak pia anställning utan tidsbegränsningtillsägelse [²t'il:sä:gelse] tillsägelsen tillsägelser noun tungsiah pan aa sawlna uppmaningtillträde [²t'il:trä:de] tillträdet noun lut theihna khuan det att tillträda (en tjänst eller rättighet); det att beträda (ett område el. dyl)tillverkar [²t'il:vär:kar] tillverkade tillverkat tillverka(!) verb bawlkhia | mukhia framställa (varor), fabriceratillåtelse [²t'il:å:telse] tillåtelsen tillåtelser noun ki thukim na lov, tillståndtillåter [²t'il:å:ter] tillät tillåtit tillåt! tillåta verb phalna | ngaihsut sak gå med påtillägger [²t'il:eg:er] tillade tillagt tillägg! tillägga verb gawm |helkhawm | behlap göra ett tillägg, tillfogatimme el. timma [²t'im:e] timmen timmar noun nai ( hun) ett tidsmått (1/24 av ett dygn), 60 minutertings|rätt [²t'ing:sret:] -rätten -rätter noun thu khenna zumpi allmän domstol i första instans, underrätttinning ,tinningen tinningar noun mitmung leh biltung kikal ömtålig del av skallen snett framför och ovanför öronentio [²t'i:e (el. ²t'i:o)] sawm 10tipp [tip:] tippen tippar noun nin khawlna |nin paihna mun plats där man lämnar sopor o dyltipp [tip:] tippen tippar noun anordning som kan luta flak på lastbil vanpuakna mawtaw neutips [tip:s] tipset tips tipsen noun deihsakna tawh hilhna genna upplysning som är till praktisk nytta för mottagarentips [tip:s] tipset tips tipsen noun bawhlungsuaihna aa kikhapna sum spel där det gäller att förutsäga resultat i vissa fotbollsmatchertisdag [t'i:sda(:g)] tisdagen tisdagar, na noun nipi zawh ni nih ni veckans andra dagtittar [²t'it:ar] tittade tittat titta(!) verb en ( mit tawh en) se (i en viss avsikt)tittar in [tit:ar'in:] tittade tittat titta(!) verb lengna pak | hawhpak | bangpak göra ett kort besöktittar på [tit:arp'å:] tittade tittat titta(!) verb en | dawn/vil-cing vara åskådare till (något)tjafsar [²c'af:sar] tjafsade tjafsat tjafsa(!) verb akisamlo micimtak ding aa paupau prata onödigt och tröttande, tjata

tjatar [²c'a:tar] tjatade tjatat tjata(!) verb nakhat peuh gengen beng-am upprepa samma sak på ett tröttande sätt nawngkaaisak | gimna/buaina piangsaktjej [cej:] tjejen tjejer noun numei no flicka, kvinnatjock [cåk:] tjockt tjocka adj thaulua | sah stor på en ledd som är vinkelrät mot längd och bredd tjuder [c'u:der] tjudret tjuder tjudren noun ganhing the khihna khau | gan khau rep el. kedja med vilken man binder djur vid en påletjugo [²c'u:ge (el. -go)] sawmnih (20)tjur [cu:r] tjuren tjurar noun ganhing apa/atal (bawng-sial cih ganhing apa/atal) hane av nötkreatur, älg etctjusig tjusigt tjusiga adj. lungdam kipaak huai |hoih vacker och eleganttjuter [c'u:ter] tjöt tjutit tjut! tjuta verb awng | awng vava/vuavua ge ifrån sig tjuttjuv [cu:v] tjuven tjuvar noun guta | na gu te person som stjältjänar [²c'ä:nar] tjänade tjänat tjäna(!) verb nasem fylla (en viss) funktion, fungera (som)tjänar [²c'ä:nar] tjänade tjänat tjäna(!) verb ngahding in kilawm/tuak | nasepna tha man ngah förtjäna; dra fördel (av) thaman ngah |sum ngahna sum lutna neitjänst [cen:st] tjänsten tjänster noun tavuan(mawhpuak)| sepding tavuan arbete, tjänstgöringtjänst [cen:st] tjänsten tjänster noun laihawm/ vaihawm | hihlian sem ding cih nasep anställning med en viss arbetsuppgifttjänst [cen:st] tjänsten tjänster noun huhna/panpihna lamtawh kisai nasepna hjälp, servicetoa toan subst. dailen buk | Ek buk toalett 1 (vardagligt)tobak [t'o:bak] tobaken noun Zateh ( za tepteh ) de torkade bladen från växter av släktet Nicotiana som används för rökningtoffel [t'åf:el] toffeln tofflor noun Innsung aa bulh khedap chiefly used in the plural lätt sko att använda inomhus; sko utan bakkappatok [to:k] noun mihai | mikicing taklo | ngaihsutna neilotokig tokigt tokiga adj. lungsim kicing taklo| mihai galen, vansinnig (om handlingar försvagat "konstig (men lustig)")tolk [tål:k] tolken tolkar noun kamphen | pautheilo te tung ah kamphen aa nasem te person som översätter muntligt från ett språk till ett annat tolkar [²t'ål:kar] tolkade tolkat tolka(!) verb pau khatpan pau khat ah kamphen översätta muntligt från ett språk till ett annattolkning [²t'ål:kning] tolkningen tolkningar noun akhiatna genkhia | genkhia muntlig översättning, tydning, förklaringtolv [tål:v] sawm leh nih (12)tom [tom:] tomt tomma adj. hawm/bangmah om/pa lo utan innehåll bangmah omlotomat [tom'a:t] tomaten tomater, -na noun meh thuk (frukt av) växten Solanum lycopersicumton [to:n] tonen toner noun kampau dan | zia leh tong (om dan khawl dan) only in the singular form sätt att tala och uppträdaton [to:n] tonen toner noun a mel atuamtuam ( akang avum asan,.......) färgnyanston [to:n] tonen toner noun tumtheih agingthei lam tawh kisai a aw sang angiam ljud med regelbundet svängningstaltonar [²t'o:nar] tonade tonat tona(!) verb amel bawl ( avum leh akang helkhawm gawmkhawm) färga lätt; ge en viss färgnyans (åt)ton|vikt [²t'o:nvik:t] -vikten noun netniamna/zawhthawhna tryckstyrka, betonington|år [²t'ån:å:r] -åren noun kum 13-19 kikal khangno plural åldern 13--19 årton|åring [²t'ån:å:ring] -åringen -åringar noun kum 13-19 kikal khangno te

person som är mellan 13 och 19 år gammaltopp toppen toppar subst. atung/ adawn/ asang översta (spetsig) del av något (även bildligt)toppar toppade toppat toppa verb atung nung pen | asang pen ligga i toppen på, ledatorg [tår:j] torget torg torgen noun vanzuakna zii golpi större öppen plats i en stad; marknadtork [tår:k] torken torkar noun akeusak na set torkanläggningtorka [²t'år:kar] torkade torkat torka(!) verb keusak |kangsak göra torr torka [²t'år:ka] torkan noun guahzu lo in gamkeu långvarig torr väderlektorn [to:r_n] tornet torn tornen noun tausang ( tausang pi) hög och smal (del av) byggnadtorr [tår:] torrt torra adj keu/kang | kitam inte våt eller fuktig, utan vätska; (av)torkad; vissnadtorsdag [t'o:r_sda(:g)] torsdagen torsdagar noun nipi zawh ni li ni veckans fjärde dagtorsk [tår_s:k] torsken torskar noun ngapi namkhat en fisk av släktet Gadus ngathau akingah theihna ngasa namkhattorsk [tår_s:k] torsken torskar noun dailen buk kund hos prostitueradtorso [²t'år:_so] torson torser (el. torsoer el. torsor) noun lu khut leh khe losiah pumpi bål 1 (used especially of statues) pumpi dei/khentorterar [tor_t'e:rar] torterade torterat tortera(!) verb bawlsia medvetet pina (någon) (för att få fram en bekännelse el. dyl)total [tot'a:l] totalt totala adj. vekpi guam | kicing | mansiangta i sin helhet, fullständigtraditionell traditionellt traditionella adj. ngeina lam tawh kisai(ngeina tawh kisai) i enlighet med traditionen, sedvanligtrafik [traf'i:k] trafiken noun mawtaw –khualzin na- lampai na-paisuk paitohna förflyttning av fordon och människor, kommunikation, samfärdseltrafikerar [trafik'e:rar] trafikerade trafikerat trafikera verb mawtaw lampi tung aa kigiit a kaang(zuih ding) använda som färdvägtraktor [²tr'ak:tor] traktorn traktorer noun lokho set ( set tawh lokhawhna) kraftigt motordrivet fordon (som drar jordbruksredskap etc)trampar [²tr'am:par] trampade trampat trampa(!) verb khekhia | lampai kaalsuan khe tawh siik sätta ner foten, stiga; använda fötterna (för att manövrera något)trana tranan tranor subst. vasa namkhat- va ngak nam en stor vadarfågel av familjen Gruidaetrappa [²tr'ap:a] trappan trappor noun kahlei förbindelse med stegvisa avsatser mellan våningartrappar ner [²trap:arn'e:r] trappade trappat trappa(!) verb anuai lamah akual suk akiheek suk minska stegvistrappar upp [²trap:ar'up:] trappade trappat trappa(!) verb asangto a kahto atunglam öka stegvistrasig [²tr'a:sig] trasigt trasiga adj. a kisia akitam akitan söndrig, söndertratt [trat:] tratten trattar noun tembaw khumzang aa akhu pai khiatna redskap som används för att fylla vätska genom trånga öppningar meikhu pai khiatnatre [tre:] 3 malthumtrea [²tr'e:a] trean treor noun thum siffran 3; nummer 3 i ordningentravare travar(e)n travare travarna subst. taihat ding aa kisin sak sakol häst som används i travsporttrevlig [²tr'e:vlig] trevligt trevliga adj a ngaihhuai a deihhuai anuam a lungsim hoih som gör att man trivs, tilltalandetrick [trik:] tricket trick tricken noun mit phial khut phial khemna knep

trillar trillade trillat trilla(!) verb ki khukkhia kia khia ramla, fallatripp [trip:] trippen tripper (el. trippar) noun lamtom khualzin pakna kort nöjesresatrist trist trista adj. lungkia ciimhuai Ukhuai lo glädjelös och ointressanttrivs [tri:vs] trivdes trivts trivas verb nuamsa kipaak finna sig väl tillrätta, känna tillfredställelse nuamsa lungnuam kipaaktrivsam [²tr'i:vsam:] trivsamt trivsamma adj lungkim lungmuang lungnuam som ger trivsel; trevlig, behagligtro [tro:] tron noun Upna muanna ( Pasian Upna) religiös övertygelse, lära, religion, övertygelse att något är santtroende [²tr'o:ende] adj. Pasian Upna Biakna lam ah Upna

oft som tror på Gudtroligen adv. a piangthei ding thu lamet huai nog, antagligen, förmodligentroll [trål:] trollet troll trollen noun leinuai kuahawm sung aa om mi tom ett fult, människoliknande sagoväsen tangthu sung aa dawitrollar [²tr'ål:ar] trollade trollat trolla(!) verb mit phial lak verka med mystiska kraftertrolleri [trål:er'i:] trolleri(e)t trollerier noun dawi tawh kikop aa na tuamtuam hih theihna trollkonster; något obegripligttrombon [tromb'å:n] trombonen tromboner noun mut aa ging tumtheih namkhat ett blåsinstrument kamtawh mut aa ging tumtheih namkhattror [tro:r] trodde trott tro(!) verb Upna lamet na anse el. anta såsom sant, förmodatrots [tråt:s] prep hang in/ taleh ( ci anat hang in/taleh nasem veve ) utan hänsyn tilltrots [tråt:s] trotset noun thumang lo / gen bang aa taa nuamlo öppet motstånd, olydnadtrumma trumman trummor subst. khuang ett slags slaginstrument med skinn spänt över en ihålig cylindertrumma trumman trummor subst. paih (pipe tuzawl paih rörformig transportledning paih ( meikhau cih te asung ah khum aa adal natrummar trummade trummat trumma(!) verb khuang tum slå på trummatrummar ihop trummade trummat trumma(!) verb semding in kiging khawl | kikaai khawm uppbåda, sammankalla kikaaikhawm | kisamsaktrumpen [²tr'um:pen] trumpet trumpna adj. heh lungkim lo | hehsuak butter och missnöjdtrumpet [trump'e:t] trumpeten trumpeter noun taamngai ( kam tawh mut aa aging) ett blåsinstrumenttryck [tryk:] trycket ,trycken noun meek | neen kraft per ytenhet; presstryck [tryk:] trycket tryck trycken noun a netna tha | a delhna tha ( nencip, delhcip) ordbetoning, tonvikttryck [tryk:] trycket tryck trycken noun lai khetna ma lai gelhna ma tryckning (av böcker etc); tryckt skrifttrycker [tr'yk:er] tryckte tryckt tryck! trycka verb apeek nading in nen | tha tawh nen utöva tryck, pressatrycker [tr'yk:er] tryckte tryckt tryck! trycka verb laikhen | laibawlna framställa (böcker etc) i tryckpresstryckeri [tryk:er'i:] tryckeri(e)t tryckerier noun laikhen te | laikhet /laibawlna vanzat plats där man trycker böcker, tidningar, affischer etctryffel [²tr'yf:el] tryffeln tryfflar noun a khum mahmah leinuai pateh namkhat ett slags läcker svamptrygg [tryg:] tryggt trygg adj. lungmuan om| muan huai na om säker (used of human surroundings)trygg [tryg:] tryggt trygga adj. lungkham lo| lauhuaina omlo | muan huai

inte oroad el. hotadtråd [trå:d] tråden trådar noun khau (puan khui na khau) tunt garn (för sömnad) (allmänt om liknande produkt av andra material)tråg tråget tråg trågen subst. ganhing An nekna kuang ( gan An kuang) avlångt, fyrkantigt träkärl tråkig [²tr'å:kig] tråkigt tråkiga adj ciimhuai ( lung lut lo) enformig, ointressanttrålare trålar(e)n trålare trålarna subst. Nga bengna gun kuang fiskebåt utrustad med tråltrång [trång:],trångt, trånga: komp.: trängre trängst adj. kawciik (tangzai lo) inte tillräckligt stor eller rymligträ [trä:] trä(e)t trän träna noun sing ( sing peek) material från träd, virketräd [trä:d] trädet träd träden noun sing kung hög växt med hård stam och förgrenad kronaträder [tr'ä:der] trädde trätt träd! träda verb kaalsuan phazah tawh a gamlatna teh gå, stigaträdgård [²tr'eg:å:r_d] trädgården trädgårdar, -na noun huangsung | mehteh mehgah ciin na huang område med odlade växter; tomtträffar [²tr'ef:ar] träffade träffat träffa(!) verb kimu ( lawm te tawh kimu) möta, råkaträffar [²tr'ef:ar] träffade träffat träffa(!) verb kha ( thau tawh kap in kha, suang tawh deng in kha) pricka med ett skott o dyltränar [²tr'ä:nar] tränade tränat träna(!)verb kisin ge metodisk övning (åt någon)tränare [²tr'ä:nare] tränar(e)n tränare tränarna noun asin sak Sia | ahilh pa person som tränar andraträngsel trängseln subst. kaaikhawm | khawl in khawm alltför många på alltför litet utrymme, anhopning, stockningträning [²tr'ä:ning] träningen träningar noun kisin na det att tränaträter [tr'ä:ter] trätte trätt trät! träta verb kitawng | kisel | ki mawhsak grälatröja [²tr'öj:a] tröjan tröjor, -na noun puan ( suai ta, puanlum) stickat klädesplagg (med ärmar) för överkroppen, jumpertrött [tröt:] trött trötta adj. gim/ tawl som behöver vilatrötthet [²tr'öt:he:t] tröttheten noun gim mahmah | tawl mahmah det att vara trötttröttnar [²tr'öt:nar] tröttnade tröttnat tröttna verb gimta | tawlta bli trötttröttnar [²tr'öt:nar] tröttnade tröttnat tröttna verb gimsak | ciimtak få nog avtuba [²t'u:ba] tuban tubor noun tamngai namkhat ett bleckblåsinstrument i baslägetuberkulos tuberkulosen substive TB natna en smittsam infektionssjukdomtuff tufft tuffa adj. haksa ( nuntakna honkhiat haksa) orädd och självsäker (vardagligt)tuff tufft tuffa adj. nuam | dai dide |hoih snygg (vardagligt)tuggar [²t'ug:ar] tuggade tuggat tugga(!) verb hai (ha tawh An hai) sönderdela (mat) med tändernatull [tul:] tullen tullar noun siah don/piakna zumpi avgift till staten för vissa varor som införs i ett land tullare [²t'ul:are] tullar(e)n tullare tullarna noun siah lam aa Ulian tulltjänstemantulpan [tulp'a:n] tulpanen tulpaner noun paak hoih mahmah namkhat en (lök)växt av släktet Tulipa tumlar [²t'um:lar] tumlade tumlat tumla(!) verb kia | kikhuk khia

välta (och rulla runt i fallet) tummar [²t'um:arpå:] tummade tummat tumma(!) verb khutme tawh sukha | len känna på (med fingrarna)tumme [²t'um:e] tummen tummar noun khutpi det finger som kan vinklas mot de andratung [tung:] tungt tunga; komp.: tyngre tyngst adj. gik ( zanglo) som väger (alltför) myckettung [tung:] tungt tunga; komp.: tyngre tyngst adj. athupi pen som har kraft el. makttunn [tun:] tunt tunna adj. gawng | paa | pa deldal som har liten tjocklek, smal /sparsamt förekommande, gles gawng dengdang|pa deldaltunn [tun:] tunt tunna adj. ki thehthang pekpak vattnig, utspädd (also used figuratively, "lacking substance") thatawm |thanemtunna [²t'un:a] tunnan tunnor noun lawng-thaulawng stort cylindriskt (och buktigt) förvaringskärltunnel [²t'un:el] tunneln tunnlar noun leinuai | leisung gång under jordentupp [tup:] tuppen tuppar noun Aklui hanne hos hönsfåglarnatur [tu:r] turen turer noun tomno sung paina(khualzin na) kort resa, utflykttur [tu:r] turen turer noun kampha |kaamphatna singular form only det att gynnas av slumpen; lycka; framgångtur [tu:r] turen turer noun ciahkik lam | ki leh kik lam ordning, följdturist [tur'is:t] turisten turister noun leiltung bup khualzin kawikawi te person som reser för sitt nöjes skulltusen [t'u:sen] tulkhat 1000 1 000tusenlapp [²t'u:senlap:] -lappen -lappar, -na noun sum tulkhat lai (tullai dal khat) en sedel med värdet 1 000 kronortutar [²t'u:tar] tutade tutat tuta(!) verb mawtaw hawn ging signalera (med tuta)TV-apparat [apar'a:t] apparaten apparater, -na noun TV setvan (teknisk) anordning; instrument; maskintvekar [²tv'e:kar] tvekade tvekat tveka(!) verb khensat zolo | aki cian taktak loh lam ha svårt att bestämma sig för ett av flera alternativ tveksam [²tv'e:ksam:] tveksamt tveksamma adj. up mawhna | muan mawhna som tvekar, obeslutsamtvilling tvillingen tvillingar subst. peng( ta peng) ett av två samtidigt födda syskontving [tving:] tvingen tvingar noun tepcip lengcip | awksakcip verktyg som håller fast arbetsstycken intill varandratvingar [²tv'ing:ar] tvingade (el. tvang) tvingat (el. tvungit) tvinga(!) verb Aana tawh na khat hih sak teltal få (någon) att göra något genom hot el. våld, pressa, driva tvivlar [²tv'i:vlar] tvivlade tvivlat tvivla(!) verb na khat peuh hihsak teltal (Aana/zawh man aa) vara oviss (om man ska tro på någon el. något)tvungen [²tv'ung:en] tvunget tvungna adj . muanmawhna | Up ding in haksa(up hak) tvingad, nödsakadtvå [två:] nih 2 ( mal nih)tvår [två:r] tvådde tvått två(!) verb sawpsiang | silsiang tvätta (archaic)tvär [tvä:r] tvärt tvära adj. thakhat thu aa ahi vat | up mawhloh pi plötslig, häftigtvättar [²tv'et:ar] tvättade tvättat tvätta(!) verb sawpsiang | silsiang rengöra med vattentvätt|stuga [²tv'et:stu:ga] -stugan -stugor noun puansawpna Inn dei lokal (i bostadshus) där man kan tvätta kläder (i tvättmaskin)tycker [t'yk:er] tyckte tyckt tyck! tycka verb ngaihsun | gelna ha en viss åsikt eller föreställning, anse

tycker [t'yk:er] tyckte tyckt tyck! tycka verb lungngai | gelna-upmawhna | mitkha in musak ha intryck avtycker om tyckte tyckt tyck! tycka verb deih |thukim vara förtjust i, gillatydlig [²t'y:dlig] tydligt tydliga adj. akitel sinsen/ a thei baih ( lai mal) som är lätt att uppfatta, märkbar, klar tyg [ty:g] tyget tyg tygen (el. tyger tygerna) noun puan nan |puan than (puan) mjukt, vävt material, vävnadtyp [ty:p] typen typer noun adan alim pongsan | a hoihna | anam klass av saker el. individer som liknar varandra, sort, kategori, slagtypisk [t'y:pisk] typiskt typiska adj etteh theiding aa aom | khat peuh tang aa kizang som har en viss typs kännetecken, utmärkande, karakteristisk alim apongsan akimu khiatysk [tys:k] tysken tyskar noun Germany mite person som bor i eller är från Tysklandtyska [²t'ys:ka] tyskan noun Germany pau/lai språk i Tysklandtyst [tys:t] tyst tysta adj. dai | kampau lo som inte ger ljud ifrån sig (about people, "who speak little or not at all")tystar tystade tystat tysta(!) verb dai sak | gamlum sak lo få att bli tysttystnad [²t'ys:tnad] tystnaden noun dai dide | kuamah paulo tillstånd då det är tysttyvärr [tyv'är:] adv (kamsiatna tawh)a dik lo lam aa ,kalaisai cihna dan… dessvärre, olyckligtvistå [tå:] tån tår noun khe me rörlig, smal del längst fram på fottåg [tå:g] tåget tåg tågen noun meileng akizom detdat en rad sammankopplade järnvägsvagnar dragna av ett loktåg [tå:g] tåget tåg tågen noun nung leh mai ah mi kigual aa kizui marscherande människor, processiontål [tå:l] tålde tålt tåla verb to siahak | sawt vei kimang stå ut med, uthärdatål [tå:l] tålde tålt tåla verb maisak zawhna | thuakzawhna motstå verkningarna avtålig [²t'å:lig] tåligt tåliga adj sawtvei kizang thei | sawtvei kimang som tål mycket, motståndskraftigtäcke [²t'ek:e]täcket täcken täckena noun lupna aphah akhuh atuam något som täcker någottäcker täckte täckt täck! täcka verb atuam adal akhuh lägga över något annat (för att skydda eller dölja) , breda ut sig övertänker tänkte tänkt tänk! tänka verb ngimna gelna ngaihsutna ämna, avse atttänker om tänkte tänkt tänk! tänka verb ngaihsutna lakkik/ gen kik | ngaihsutna dan khel ändra åsikttänker ut tänkte tänkt tänk! tänka verb ahoih lam ah gel/hih khiatna | asenpi ding aa hihna hitta på, fundera uttänker över tänkte tänkt tänk! tänka verb hun la aa ngaihsutna | gel khawlhna tänka länge och ordentligt (på)täckning täckningen täckningar subst. sum leh pai sik leh guan pengar på ett konto (som motsvarar en angiven summa) (bildligt "motsvarighet i verkligheten")tält [tel:t] tältet tält tälten noun Gunkuang tung aa kilam Buu slags hopfällbar och flyttbar hydda av tygtältar [²t'el:tar] tältade tältat tälta(!) verb Gunkuang tung aa Buuno sung ah teng/om bo i tält, campatämjer [t'em:jer] täm(j)de täm(j)t tämj! tämja verb dik lualiang in min nen niam in zawhthawh bawl göra tamtänder [t'en:der] tände tänt tänd! tända verb meikaang | mei | khuavak ngah få att brinna meikuangsak | mei vaaktändsticksask [²t'en:dstik:a] -stickan -stickar, -na noun meigiik bu liten sticka som är preparerad för att ge eld

tänkbar [²t'eng:kba:r] tänkbart tänkbara adj. lungsim ah gel-in ngaihsun | gel in ngaihsut theihna som man kan tänka sigtänker [t'eng:ker] tänkte tänkt tänk! tänka verb ngaihsun | lungsim sung ah gel medvetet bearbeta i hjärnan, fundera; föreställa sigtänker [t'eng:ker] tänkte tänkt tänk! tänka verb ngimna gelna tupna ngaihsutna ämna, avse atttänker om [teng:ker'åm:] tänkte tänkt tänk! tänka verb genphat kik na | adang khat aa gen kik na ändra åsikttänker ut [teng:ker'u:t] tänkte tänkt tänk! tänka verb ahoih lam aa ding aa gelna leh ngaihsutna hitta på, fundera uttänker över [teng:ker'ö:ver] tänkte tänkt tänk! tänka verb mailam thu ding gel leh ngaihsutna |gel khawlhna tänka länge och ordentligt (på)tär tärde tärt tära verb neihna | zatna ta mer och mer från, få att minskatärna [²t'ä:r_na] tärnan tärnor noun A meisau aa akaa gun vasa nam khat sjöfågel av släktet Sternatärna [²t'ä:r_na] tärnan tärnor noun Moliah | ahuh ding aa pai | a nasem | alaih ding brudtärna; luciatärnatärnar tärnade tärnat tärnaa(!) verb asik li ding in sat leh at | ki mawl in ki dem/ki khaam skära i tärningartärning tärningen tärningar subst. asik li aa ki lawn kimawlna 1 pan 6 dong aom liten kub (med prickar från ett till sex för vissa spel)tät [tä:t] tätt täta adj. kigaak | kinai utan stora mellanrum; kompakt, koncentreradtät [tä:t] tätt täta adj. kigak | kinai som inte släpper igenom luft, vätska etctät [tä:t] tätt täta adj. hau ( neih leh lam sum leh pai) rik (informal)tätar [²t'ä:tar] tätade tätat täta(!) verb siiltum | siiltum in khak/kalh göra tättät|ort -orten -orter subst. miphazah | mimalzah | mi omzah tättbebyggt samhälle (med minst 200 invånare)tävlar [²t'ä:vlar] tävlade tävlat tävla(!) verb kidem | kidemna a ki hel delta i tävling, konkurreratävling [²t'ä:vling] tävlingen tävlingar noun kidemna lak/sung ah paa na | kidemna fredlig kamp (i sport) om vem som är bäst, konkurrenstöar [²t'ö:ar] töade töat töa verb tuisak | tuisuaksak vara över 0 grader på vintern; smälta, tina (tui khal, akhal himhim cih te)tömmer [t'öm:er] tömde tömt töm! tömma verb hemkhia siang | tuahkhia gaai avlägsna hela innehållet ur (en behållare) bangmah aom vetlo ding in hahsiangtörn [tö:r_n] törnen törnar noun a thakhau na |thakhat thu in supna/ kamsiatna kraftig stöttörst [tör_s:t] törsten noun dangta´ak/tuiduh | kisam/deih behov att drickatörstar [²t'ör_s:tar] törstade törstat törsta(!) verb tuiduh/dangtak | a ki lunggulh mahmah känna törsttörstig [²t'ör_s:tig] törstigt törstiga adj dangtaak|keucip | tuiduh | lunggulh mahmah som törstarudda [²'ud:a] adj. a hi ngei bang aa hi-lo | aki tuak lo- laklawh indeclinable som inte passar ihop (med andra föremål) atuam dang khat| alam dang deuhudda adj. nih tawh akihawm theilo ganan mal oböjligt som inte kan delas med två, ojämn ugn [ung:n] ugnen ugnar noun meibung | moh emna meibung skåp för upphettning (i spis) moh em/bawl ciang a kizang meibungultimatum [²ultim'a:tum] ultimatumet (el. ultimatum) ultimatum (el. ultimata) ultimatumen noun thutawp khak ngaihsutna tawp sia leh pha leh a tawpna oeftergivligt krav; sista villkor eller förslag umgås [²'um:gå:s] umgicks umgåtts umgås(!) verb kimu | kituak | kihawh |ki lengna träffas (regelbundet) kimu ( kimuhna in hun zang)

umgänge [²'um:jeng:e] umgänget umgängen umgängena noun kinai na | ki zopna det att umgås, samvaro om khawm kimu khawm| ki tuai/gawm khawmundan [²'un:dan] adv. agamla pi pek ah | alang lam ah heemkhia | a kawmlak mun i riktning bort från någonundantag [²'un:danta:g] undantaget undantag undantagen noun a kisapna|a hoihlohna|adik lohna |akisiatna oregelbundenhet, avvikelseundantar [²'un:danta:r] undantog undantagit undanta(g)! undanta(ga ) verb nusia | hawi göra undantag för hih theina khuan pia | hih theisakunder ['un:der] prep. a nuai a| anuai ah | anuai pan i läge nedanförunder ['un:der] prep. tua hunlaitak | tua hun sung khempeuh medan något vararunder ['un:der] undret under undren noun lamdang sa | na lamdang märklig händelse, mirakelunderbar [²'un:derba:r] underbart underbara adj. lamdang sakhuai | hoih mahmah fantastisk, ljuvligunderhåll [²'un:derhål:] underhållet underhåll underhållen noun nupa kikhe´n khit ciang a Pasal in numei tung a piadingunderhåll [²'un:derhål:] underhållet underhåll underhållen noun puahpha kik | lemkik | bawlpha kik skötselunderhåll [²'un:derhål:] underhållet underhåll underhållen noun huhna piakna| panpihna pia ekonomisk hjälp till en persons uppehälleunderhåller [²'un:derhål:er] underhöll underhållit underhåll! underhålla verb huh | panpih ge underhåll (till en persons uppehälle)underhåller [²'un:derhål:er] underhöll underhållit underhåll! underhålla verb kemcing | bawlpha| puahpha

hålla i gott skick, sköta angei na bang in om | angeina bang in semsakunderhåller [²'un:derhål:er] underhöll underhållit underhåll! underhålla verb kipaaksak | nuisak kipaaksak roa, ge underhållning lungdam sak | kipaaksak underhållning underhållningen underhållningar subst. lasakna pawi | lasakna hun/pawi förströelse, nöjeunderkänner [²'un:dercen:er]underkände underkänt underkänn! underkänna verb tangtu´n lohna| gualzo lo förklara att något inte är tillräckligt bra gualzawhna ngahlo | le´lunderlig underligt underliga adj. Atuam deuh | a lamdang diak konstig, egendomligunderskott [²'un:der_skåt:] underskottet underskott underskotten noun akisam sum ( kipawlna sum kisam) brist (i kassa el. budget)underskrift [un:der_skrif:t]underskriften underskrifter noun min at ( min thuh)| suaikai namnteckning (under ett dokument)undersöker undersökte undersökt undersök! undersöka verb kantelna |dottelna | sinna noggrant granska något för att få fram faktaundersökning [²'un:der_sö:kning] undersökningen kantelna| hoihtak leh deihtak sittelna| dottelna det att undersöka något el. någon, granskningundertecknar [²'un:der_tek:nar] undertecknade undertecknat underteckna(!) verb minthuh (min at) skriva sin namnteckning underundervisning [²'un:dervi:sning] undervisningen noun pilna sinna ah hilhna lahna genna (systematisk) förmedling av kunskaper, lektionerundrar [²'un:drar] undrade undrat undra verb theihnuam(theihnopna) | lamdangsa vilja veta (något) theihnopna hang in zonna/kantelna upmawh muanmawhna undviker [²'un:dvi:ker] undvek undvikit undvik! undvika verb ki hemkhia | anai ah omlo| nehlo| zanglo| hihlo (med avsikt) hålla sig borta från, avhålla sig frånung [ung:] ungt unga adj khangno | khangmawi |kumtawm|naupang som har låg ålderungdom [²'ung:dom:]-en,-ar, -na noun khangno hun | khangno te den tid då man är ungunge [²'ung:e] ungen ungar noun ganhing no te ( ganhing te tano ) avkomma till djur

ungefär [unjef'ä:r] adv upmawh sansat( tua hunpawl, tuacia khawng ) omkring, cirka unik [un'i:k] unikt unika adj. tehpih ding omlo ensam i sitt slagunion [unj'o:n] unionen unioner noun thu kihual a pipawlkhawpna sammanslutning av stater, förbund ki pawlna | khua tuamtuam ki gawmkhawpnaupp el opp. [up:] adv. a tung ah | a sangna lam ah | zingtho commonly as verb particle i riktning mot ett högre läge; uppåtuppbådar uppbådade uppbådat uppbåda(!) verb ki kaaikhawm | hihding semding in kiging kholsak samla ett uppbåd avuppdrag [²'up:dra:g] uppdraget uppdrag uppdragen noun tavuan piakna lai | thupiakna lai tilldelat arbete som skall utföras inom en viss tid nasep hunding anai leh sepding bawlding khensak uppehåll [²'up:ehål:]uppehållet uppehåll uppehållen noun a vang | suupna | tawmvei tawlnga | kuaitan avbrott, paus ngial/sanglo | kikheel | keeugaw | kaamphauppfattar [²'up:fat:ar] uppfattade uppfattat uppfatta(!) verb thei |tel ( theih cianna |teltak a theihna) förstå, begripa kiteepkhak |ma´an | ahih laitak ma´an khaklianuppfinner [²'up:fin:er] uppfann uppfunnit uppfinn! uppfinna verb aom nailo khat bawl khia leh muhkhia na tänka ut och konstruerauppfinning [²'up:fin:ing] uppfinningen uppfinningar noun athak bawl| athak a kibawl vante något som uppfunnitsuppfostran uppfostran subst. hoihtak a khantoh theih nang in pantah leh hilh det att uppfostra el. bli uppfostrad, handledning under uppväxtårenuppfostrar uppfostrade uppfostrat uppfostra(!) verb naupang te hoihtak in a hongkhantoh nang in pantah ge (barn) kunskaper och normeruppfyller uppfyllde uppfyllt uppfyll! uppfylla verb a kisapna bangbang /munmun ah guang behlap utföra (vad som krävs)uppfyller uppfyllde uppfyllt uppfyll! uppfylla verb diim|guang fullständigt fyllauppför prep. A tung ah | a sang ah uppåt påuppför uppförde uppfört uppför(!) uppföra verb Lam ( Inn lam) byggauppför uppförde uppfört uppför(!) uppföra verb laamna leh lasakna tuamtuam tawh muakna pawi spela (teater), framförauppför sig uppförde uppfört uppför(!) uppföra verb omdan khawldan kidawm bete sig, bära sig åtuppförande uppförandet uppföranden uppförandena subst. zia leh tong | heksuk hektoh sätt att uppföra sig, beteendeuppförande uppförandet uppföranden uppförandena subst. hihna gelna | hihdan geldan det att framföra ett konstnärligt verkuppgift [²'up:jif:t] uppgiften uppgifter noun thu leh la a khenkhen a tangtang a deidei meddelande om ett faktumuppgift [²'up:jif:t] uppgiften uppgifter noun sepding bawlding |a haksa leh a gimhuai nasep avgränsat arbeteupphov [²'up:ho:v] upphovet upphov upphoven noun a kipat khiatna | abulpi | a zung början, ursprungupphör [²'up:hö:r] upphörde upphört upphör! upphöra verb manta | khawlta sluta mansak | khawlsakuppkomst [²'up:kåm:st] uppkomsten noun a kipatna | a tunga kipan | abulpi a zungpi | a thulu början, tillblivelseuppkörning [²'up:cö:r_ning] uppkörningen uppkörningar noun mawtaw hawlsin na körprov mawtaw hawl kisinupplag [²'up:la:g] upplaget upplag upplagen noun kaihkhawp leh keepcing teng a phazah leh a malzah plats där något förvarasupplevelse [²'up:le:velse] upplevelsen upplevelser noun a beisa hun a nuntan na sin/thuak/tuah ngeina något (minnesvärt) som man upplever el. har upplevt upplever [²'up:le:ver] upplevde upplevt upplev! uppleva verb thuakngei na | sinngei | ngaihsun uppfatta, tycka ngaihsun |gel | kidawmupplyser [²'up:ly:ser] upplyste upplyst upplys! upplysa verb thuthak gen | thuthak thupiang puan

ge praktisk upplysning till theihtheihna lungsim khuavak pia/hawmuppmanar [²'up:ma:nar] uppmanade uppmanat uppmana(!) verb thumna | ngetna säga till någon (att handla på ett visst sätt)uppmaning [²'up:ma:ning] uppmaningen uppmaningar noun Sapna | sapna lai tillsägelse, vädjan a thupi mahmah kisapna ngetna | ngenpah uppmuntrar [²'up:mun:trar] uppmuntrade uppmuntrat uppmuntra(! Verb thapia | lungkiat loh nang in hanthawn göra (någon) glad och hoppfull, stimulerauppmärksam uppmärksamt uppmärksamma adj. lunglut | kinbawl dawnbawl som lägger noga märke till (något), påpassliguppnår [²'up:nå:r] ppnådde uppnått uppnå verb keek ( a gawl nang a sau nang in) | dawk nå upp till; åstadkommaupprepar [²'up:re:par] upprepade upprepat upprepa(!) verb gen kik gen pha | bawlbeh bawlthuah ta om (igen), repetera hi kik| piang kik | khatvei hi kik piang kikupprepning [²'up:re:pning] upprepningen upprepningar noun hih beh| hih thuah|bawlthuah omtagning, repetition hi kikikikupprinnelse [²'up:rin:else] upprinnelsen upprinnelser noun a kipatna | abul | a thulu | a zung början, ursprung upprop uppropet upprop uppropen subst. hehpih ding ngetna | thumna (offentlig) vädjan om stöd (för en åsikt); appelupprop uppropet upprop uppropen subst. mi kigualsak in sittelna| encik kontroll av närvaro (genom uppläsning av namn)uppror upproret uppror upproren subst. langpan na ( langpan aa do nopna) angrepp mot statsmakten från medborgare i ett land, revoltupprör upprörde upprört uppröra verb patau sak | linglawng sak | lung hi mawhsak väcka ilska och stark kritik (hos)upprörd upprört upprörda adj. thuman lohna ah sinso sak| hehsak | lungtom arg och starkt kritiskuppsagd [²'up:sag:d] see säger uppuppskjuter [²'up:sju:ter] uppsköt uppskjutit uppskjut! uppskjuta verb a hunding khinto / sawtto| hun beisak vänta med (till ett senare tillfälle)uppslag [²'up:sla:g] uppslaget uppslag uppslagen noun zaal | hong | ki hong| golsak de två sidorna i en öppnad bok (el. tidning etc)uppslag [²'up:sla:g] uppslaget uppslag uppslagen noun ngaihsutna | gelna | mailam sep leh bawlding gelna idé, planuppslags|verk -verket -verk -verken subst. siksan laibu | et the et kaak laibu uppslagsbok i flera band e dyluppsättning [²'up:set:ning] uppsättningen uppsättningar noun kigual ( khat khitkhat ki gual) det att sätta upp, monteringuppsättning [²'up:set:ning] uppsättningen uppsättningar noun van tampi tak bawl|avekpi kibawl khempeuh instudering (av teaterstycke etc) a kibawl van ( laibu, zohsian, limlahna cih te)uppsättning [²'up:set:ning] uppsättningen uppsättningar noun a lim aa muh/ et thei ding in koih sats, omgångupptagen [²'up:ta:gen] upptaget upptagna adj adim | a awng nawnlo | mun om nawnlo . inte ledig, bokadupptagen [²'up:ta:gen] upptaget upptagna adj. nasep buai| nasep tam | manlah vars tid är hårt inrutadupptäcker [²'up:tek:er]upptäckte upptäckt upptäck! upptäcka verb mu khia| kamphatna tawh mu finna (något obekant), träffa på mu in thei | mu khiauppträder [²'up:trä:der] uppträdde uppträtt uppträd! uppträda verb hong suakkhia | hong tung visa sig, förekomma ki musak | ki mu| ki musakuppträder [²'up:trä:der] uppträdde uppträtt uppträd! uppträda verb thukkik | omdan khawldan bete sig hoih tak in hopihur [u:r] uret ur uren noun nai (khut a bulh nai) | ip sung puak nai klockaur [u:r] adv. a pualam ah | gamla pi ah verb particle bort, lossurblåst urblåst urblåsta adj. kitamsak| vutvang( Aktui cih te) som har blåsts helt tomurholkar urholkade urholkat urholka(!) verb vut | khuaak | hong

gräva ur, göra ihålig (bildligt "göra mindre värd, försvaga")ursprung [²'u:r_sprung:] ursprunget ursprung ursprungen noun a kiguizuaih | pa leh pa a kipan a khang2 början (i tid och rum), upphov, härkomst a kipatna abulpi azungursäkta [²'u:r_sek:tar] de, t, ursäkta(!) verb phalna | mawhmaisak na försvara; förlåtausel ['u:sel] uselt usla adj. Mizawng daipaam dålig, värdelös bangmah neilo mizawng | cidam lout [u:t] adv apua lam | apua ah verb particle i riktning från en plats, bort, ivägutan [²'u:tan] konj. A hihhang | tua ahih kei leh men (states the opposite)utan [²'u:tan] prep. Lo-in | tua omlo in | tua pa lo-in| tua lo-in i avsaknad av, saknandeutanför [²'u:tanfö:r] adv apua ah | a pua lam ah på utsidan, på utsidan av hawlkhia leh lakkhiat thuaknautanpå [²'u:tanpå:] adv. apua lampan | apua lam ah |apua pan på utsidanutanverk [²'u:tanver:k] utanverket utanverk utanverken noun Innpi ii a mailam | Inn maitang(nisuahna lam) imponerande yttre form utan viktigt innehållutarbetar utarbetade utarbetat utarbeta(!) verb bawlphatna | kiging khawk a puahphat na även lös sms sätta ihop (något skriftligt), producerautbildar [²'u:tbil:dar] utbildade utbildat utbilda(!) verb pilna sin | pilna pia, hilh | pilna zong sangkah utbildning [²'u:tbil:dning] utbildningen utbildningar, -na noun pilna |theihna- hoihtak a lamlahna undervisning, skolningutbildningsminister sanglam pilna lam aa Ulian pi-Vuandokutbrott [²'u:tbråt:] utbrottet utbrott utbrotten noun thakhat thu aa apiang thu något som sker plötsligt och våldsamt ( a hoih lo leh deihloh lam aa thupiang)utbud [²'u:tbu:d] utbudet utbud utbuden noun agual- mualdung mängd av varor el. tjänster (inom ett visst område) som kan köpas på marknadenutdelning utdelningen utdelningar subst. utdelande (särskilt "vinst på aktier")utfart [²'u:tfa:r_t] utfarten utfarter noun apualam paikhiatna mun/kongkhak körväg ut (ur ett område etc)utför [²'u:tfö:r] utförde utfört utför! utföra verb kiman na nei ding a bawl/sepna göra, genomföra a man nei leh a hi zong ding a bawl/gelnautgift [²'u:tjif:t] utgiften utgifter noun aman | a beizah sum | a kizang zah sum kostnad, utläggutgång [²'u:tgång:] utgången utgångar noun paikhiatna | khansung pan paikhiatna lampi dörr där man går ututgång [²'u:tgång:] utgången utgångar noun mansiang ta | khawlbawl ta | man bawlta slututgång [²'u:tgång:] utgången utgångar noun a kipatna | a kipatna pan | min patna start-, från börjanutgåva [²'u:tgå:va] utgåvan utgåvor noun bawl | hawm ( ta-den-sa cih khawng bawl in hawm) upplaga (av en skrift), editionutgör [²'u:tjö:r] utgjorde utgjort utgöra verb a ngeina bangin phuankhia | ki heel | a piang fungera som, vara; uppgå till (en viss summa)utifrån [²'u:tifrå:n] adv. a pualam mun pan | Inn pualam pan från en plats utanför huset (el. företaget el. landet etc); externtutklädd [²'u:tkled:] utklätt utklädda adj. puansiilh sa in om | puansilh försedd med ovanliga kläder, förkläddutkämpar [²'u:tcem:par] utkämpade utkämpat utkämpa(!) verb atawp dong in do /hamciam | do ngiat kämpa (ända till slutet)utland [²'u:tlan:d] utlandet noun gamdang | gam tuamdang länderna utanför hemlandetutlovar utlovade utlovat utlova(!) verb kamciam pia | kamciam na nei

ge löfte om, lovautlyser [²'u:tly:ser] utlyste utlyst utlys! utlysa verb theihsakna | gen in theihsakna( caw-ngia) (officiellt) meddela (tid och plats för), tillkännageutlägg [²'u:tleg:] utlägget utlägg utläggen noun aman( sum) | a beizah sum| a kizangzah utgift (för någonannans räkning) utländsk [²'u:tlen:sk] utländskt utländska adj. gam tuamdang pan | pau leh ham tuadang som är från ett annat land (än ens eget) gamdang mi| gam tuamdang panutlänning utlänningen utlänningar subst. gamdang mi person från ett annat land (än ens eget)utomhus [²'u:tåmhu:s] adv. Inn pualam pusuak aa nasep | Inn pualam nasep i det friautomnordisk [²'u:tåmno:r_disk]utomnordiskt utomnordiska adj. nordisk minam a hilo som inte är nordisk (dvs ej dansk, finländsk, isländsk, norsk eller svensk) scandinavia a hiloutpressning [²'u:tpres:ning] utpressningen noun khem/tawng in sum ngen | kuamah tung genloh nading in sum pia det att tvinga sig till pengar (el. fördelar) av en person genom hot att avslöja något obehagligt om denneutredning utredningen utredningar subst. a thu leh a la kantel dongtel sittel (offentlig) undersökning (även om den grupp som utreder)utrikes [²'u:tri:kes] adj. gamdang tawh kizomna ah tavuan anei| gampua indeclinable som avser utlandetutrikesminister gamdang tawh kisai thunei Ulian piutsatt [²'u:tsat:] see sätter ututsatt [²'u:tsat:] see utsätterutsatt [²'u:tsat:] utsatt utsatta adj. adal akem ding a omlo| thaneem | kidal zawhna thaneem som är i ett farligt lägeutser [²'u:tse:] utsåg utsett utse(!) verb a hun ding kiciaam na nei | hun ciantan välja ut, utnämnautsätter [²'u:tset:er] utsatte utsatt utsätt! utsätta verb lakkhia/mukhia| ge´elkhia/ taisim göra till föremål (för något negativt)utställning [²'u:tstel:ning] utställningen utställningar noun pawi lahna visning (för allmänheten) av föremålutsikt [²'u:tsik:t] utsikten utsikter noun apualam kim leh paam | upmawh sansat na överblick över ett landskap, vyutsikt [²'u:tsik:t] utsikten utsikter noun bangci ding cih upmawh na mostly in the plural prognosutsikt [²'u:tsik:t] utsikten utsikter noun mailam thuding | ka´am| hih theihna lampi commonly in the plural hopp för framtiden, chans, möjlighetutslag [²'u:tsla:g] utslaget utslag utslagen noun khensatna | thu khen zum pan khensatna (myndighets) beslut, domutslag [²'u:tsla:g] utslaget utslag utslagen noun aki langkhia etkaak theih | lakkhia uttryck (för), yttring (av) apian khiatna/ ki langkhia ki mukhiautslag [²'u:tsla:g] utslaget utslag utslagen noun ciphual | ci tung /vun tung ah aphual blåsor el. irritation på hudenutslagen [²'u:tsla:gen] utslaget utslagna adj. supna | kidemna ah lel besegrad (i en tävling, en strid etc)uttal [²'u:ta:l] uttalet noun awsuah | a gingkhia in sim | simkhia sätt att uttala (språkljud)uttryck [²'u:tryk:] uttrycket uttryck uttrycken noun mai-et | kampau | zatna abeizah yttre tecken, manifestationuttryck [²'u:tryk:] uttrycket uttryck uttrycken noun lakkhia | lahkhiatna kammal ordförbindelse, formuleringuttrycker [²'u:tryk:er] uttryckte uttryckt uttryck! uttrycka verb genkhia | lakkhia ge uttryck för; formulerauttråkad [²'u:trå:kad] uttråkat uttråkade adj. ciim | ciimhuai som har mycket tråkigtutvandrar [²'u:tvan:drar] utvandrade utvandrat utvandra(!) verb teng | pianna gam nusia flytta (för alltid) från ett land, emigrera pianna gam nusia a gamdang ah kituah in teng

utvecklar [²'u:tvek:lar] utvecklade utvecklat utveckla(!) verb khang | khangto göra något större och mer kompliceratutvecklas [²'u:tvek:las] utvecklades utvecklats utvecklas verb khang | khangto | piang/suak golto bli större, växa tillutveckling [²'u:tvek:ling] utvecklingen utvecklingar noun khangto det att utveckla(s), tillväxtva see vad pron.vaccin vaccinet (el. vaccinen) subst kidalna zatui | natna dalna zatui smittsamt ämne (virus el. bakterier) som sprutas in i kroppen för att motverka en viss sjukdomvaccinerar vaccinerade vaccinerat vaccinera(!) verb natna dalna zatui pia | zatui kisun ge vaccinvacker [v'ak:er] vackert vackra adj. hoih | hoih mahmah behaglig att se el. höravag [va:g] vagt vaga adj. kitel mialmual lo | hi phengphang suddig i konturerna, oklar am phengphang | a cician taktak lovaktar [²v'ak:tar] vaktade vaktat vakta(!) verb a keem | a en | a ngak | a ci´ing hålla ett öga på och vara beredd att ingripa a ngak | a en cik | akhawi | a kemvalp [val:p] valpen valpar noun Ui no unge av hundvalpar [²v'al:par] valpade valpat valpa verb Ui no suak föda valparvad [va:(d)] pron bang neutral form, relative det som, vilketvad [va:d] vaden vader noun Bawng,lawi,sai, sakhi cihte ii tano te bakre (muskulös) del av underbenetvagn [vang:n] vagnen vagnar noun leng | khutsawn leng fordon på (fyra) hjul, åkdon vanpuakna mawtawvak [va:k] vaken vakar noun tuikhal khuuk | tuikhal vang hål i isenvakar [²v'a:kar] vakade vakat vaka(!) verb thoto in ding | eihmu lo a om | tho det att avstå från att sova (under natten)vaknar [²v'a:knar] vaknade vaknat vakna(!) verb tho | khanglo | eipmu nawnlo bli vaken, sluta sovavakt [vak:t] vakten vakter noun encik in kem/dal/hung det att vakta, vakthållningvakt [vak:t] vakten vakter noun A hung | a kem | galvil | a encik person (el. grupp av personer) som vaktar; vaktpostvaktar [²v'ak:tar] vaktade vaktat vakta(!) verb ngakin kem | encik | vil hålla ett öga på och vara beredd att ingripaval [va:l] valen valar noun Ngasa pi stort fiskliknande däggdjur i havetval [va:l] valet val valen noun te´el na (tel) | teltheihna ( koihzaw deih) det att väljaval [va:l] valet val valen noun me khia/pia a kitelna offentlig röstning (by vote of candidates to an office or position of trust)valbar valbart valbara adj. ngaihsutna tawh atel huai mahmah | tel huai som kan väljas (särskilt till förtroendepost)valde [²v'a:lde] see väljerval|fri -fritt -fria adj. deihbang a teltheihna nei som kan väljas frittvalk [val:k] valken valkar noun vun khauh | a guh atankhit ciang a keucip akhauhcip förhårdnad i hudenvalk [val:k] valken valkar noun a thau tawh akizial | a thauzial fettanhopningvaluta [²val'u:ta] valutan valutor noun gamkhat ii sum zat( gentehna. USA ah dollar) |sum nen pengar som är giltiga i ett visst landvan [va:n] vant vana adj. hih ngei na | kisin ngei | sin ngei som fått vänja sig; tränad, erfaren sem ngei | hih ngei vana [²v'a:na] vanan vanor noun tatdan hekdan | omdan khawldan paudan beteende som alltid upprepas

vandrar [²v'an:drar] vandrade vandrat vandra(!) verb khe tawh lampai lamsiau | mai ngatna lam pai gå till fotsvanilj vaniljen subst. agim nam leh a limna ding a kizang paaktui krydda från växten Vanilla planifoliavankar [²v'ang:kar] vankade vankat vanka(!) verb damdam in pai | pai hiathiat gå långsamt vanlig [²v'a:nlig] vanligt vanliga adj. a ngeina banga ahi | a kikhel lo som förekommer ofta och därför är det normalavapen [v'a:pen] vapnet vapen vapnen noun hiam ( thau ,temta cih te) redskap för att skada el. döda (vid anfall el. försvar)vapen [v'a:pen] vapnet vapen vapnen noun ciamtehna | khuasung hausa te zat sil(seal) | nam bek kineih tecken (på sköld) för en släkt, stad, stat e dyl khuasung gamsung ciaptehnavar [va:r] adv koi lai ah | koi ah ( a mun dotna) till vilket ställe?var [va:r] vart pron. a hunsim in | a tawntung in varje, var och envar så god verb phalna piakna vara [²v'a:ra] varan varor, -na noun van | zuakding van det som köps och säljs; artikelvara [²v'a:ra] varit var! vara see är verb om | hi thei befinna sig, finnasvaraktig [²v'a:rak:tig] varaktigt varaktiga adj. a tawntung ahi | sawvei kimang | a tawntung som varar, beståendevarandra el. varann [var'an:dra] pron. khat leh khat hi khawm diamdiam not subject var och en (av två el. flera) den andre (el. de andra)varannan [²var'an:an] vartannat numerical a dandang khempeuh| a hun dangsim | mun khempeuh varje udda el. varje jämnvarar [²v'a:rar] varade varat vara verb sawt | sawtvei kimang | kicing räcka, hålla på anu nungpenvara varan varor subst. van | zuakding van det som köps och säljs; artikelvardag [v'a:r_da(:g)] vardagen vardagar noun nikhat ni pan ni nga ni ciang(sani leh nipi ni a hilo) dag utom söndag el. helgdagvardagsrum [²v'a:r_da(:g)srum:] -rummet -rum -rummen noun lengna do na khan gemensamt sällskapsrum i en bostadvarför [v'ar:fö:r] adv bang hangin | bang dingin| banghang av vilken anledningvarg [var:j] vargen vargar noun gam ui det vilda hunddjuret Canis lupus ( numei te khem in abawlsia pasal)varierar [vari'e:rar] varierade varierat variera(!) verb kikhen | kilamdang | ki kheel vara olika ifråga om vissa egenskaper , förändra i fråga om vissa egenskapervarifrån [v'a:rifrå:n] adv. koi pan | koi mun pan från vilken platsvarje [²v'ar:je] pron sim/kim ( nisim –khasim -mi kim) varjedag-varjeperson var och en i sändervarken [²v'ar:ken] conj. Nihsung pan khatzong ahihlo( a nih a hilo) (used followed by nor when stating two negative alternatives)varm [var:m] varmt varma noun lum,lu´um ( alumna asatna)| a lumna tha som har hög temperatur, hetvarnar [²v'a:r_nar] varnade varnat varna(!) verb theihsakna | ngaihsutna genna uppmana någon att akta sig (för något obehagligt som kan hända) vandring vandringen vandringar subst. lamsiau | khe tawh pai det att vandra, promenadvarp [var:p] varpen varpar noun kawigawp | kual leh kawigawp grundtråd(ar) i väv singkha kuampivarsam varsamt varsamma adj. kidawm| ki thukemna | kiciang taktak försiktig, aktsamvart [var_t:] see var pronvart [var_t:] adv. koi ah | koi lam | koi laimun ah till vilket ställe?

varuhus [²v'a:ruhu:s] -huset -hus –husen noun vanzuakna zi Inn golpi | Inn golpi vanzuakna stor affär med många olika varorvarv [var:v] varvet varv varven noun khatvei kiimkot a tai | khatvei kiimvial kiimkot rörelse i cirkelvarvar [²v'ar:var] varvade varvat varva(!) verb le´ei(lei) tawh liakin dawn passera en medtävlare som ligger ett varv efter en självvarvar [²v'ar:var] varvade varvat varva(!) verb a thuapthuap in ciang | adaldal in gual lägga i varvvas [va:s] vasen vaser noun paakbel | thambel kärl att sätta snittblommor ivask [vas:k] vasken vaskar noun tuum ( tui-in tuum)| tui luankhiatna | tui paikhia na avlopp (för diskvatten etc), slaskvass [vas:] vassen vassar noun tuilak aa apo kiak ett högt och styvt gräs som växer i vattnet invid sjösträndervass [vas:] vasst vassa adj. hiam|zuum ( temta hiam/zuum) som har skarp egg el. spetsvatten [v'at:en] vattnet vatten vattnen noun tui den vanligaste vätskan på jorden (i sjöar, hav etc)vattenkrig tui kibuak in kimawlvattenkälla tuikhukvattnar [²v'at:nar] vattnade vattnat vattna(!) verb tuibuak | tuitheh | ciltui kaai hälla vatten på mittui kaai/luangveck [vek:] vecket veck vecken noun kual | a kualkual a kizial | hi bialbual ställe där något är vikt, skrynklavecka [²v'ek:a] veckan veckor, -na noun nipi khat | ni 7 sung period av sju dagar (från måndag till söndag); arbetsdagar (i motsats till lördag--söndag)veckodag, -en, -ar,-na noun nipi khatsung a ni om teng ni 1 ni pan ni 5 ni dongveckotidning [²v'ek:oti:(d)ning] -tidningen -tidningar, -na noun kalsim thuzaksakna lai (ta-den-sa) tidskrift (för förströelse) som kommer ut en gång i veckanvegetarian [vegetari'a:n] vegetarianen vegetarianer noun sa nelo | mehteh mehgah bek ane te´ person som inte äter köttvek [ve:k] vekt veka adj. tha neilo tha zawngkhal | lungsim khaulo | som lätt böjs el. går sönder, svagveknar veknade veknat vekna(!) verb thahatlo tha nem | kiiplo bli medgörlig(are)velar [²v'e:lar] velade velat vela(!) verb khensatna omlo | khensat zo nailo inte kunna bestämma sigvem [vem:] pron kua |kua pan | koi pen interrogative and relative vilken personven [ve:n] venen vener noun lungtang ading si paina sihui blodkärl som leder blodet i riktning mot hjärtat; blodåder lungtang ading sihui piveranda verandan verandor subst. ba-lan-da ( Inn mai/nung a tut/khawl theihna) utbyggnad på ett hus i form av en uteplats under tak och med öppna sidorverk [vär:k] verket verk verken noun setzong(set tawh nasepna mun) | nasepna mun in separable compounds industrianläggningverkar [²v'är:kar] verkade verkat verka(!) verb nasem | nasep sawl | nasep arbetaverkar [²v'är:kar] verkade verkat verka(!) verb upmawk | ahih tuak | thuakna se ut, tyckas mu leh kilawm | upmawk sansatverkligen [²v'är:kligen] adv. a taktak in | a man taktak in ci leng sannerligen (intensifier)verkligen [²v'är:kligen] adv. takpi maw? a taktak maw? ci a dotna (i questions) to express doubt, surprise etc.verkning verkningen verkningar subst. na khatpeuhpeuh hihna hang aa ngak kikna| a thupitna mest i plural verkanverksamhet [²v'är:ksam:he:t] verksamheten verksamheter noun thangah tak a sepkhiatna | sepkhiatna fortlöpande sysselsättning, arbeteverkstad [v'är:ksta(:d)] verkstaden verkstäder, -na noun mawtaw kisia bawlna workshop arbetsplats för mekaniska arbeten, hantverk mmverk|ställer [²v'är:kstel:er] -ställde -ställt -ställ! -ställa verb a man siangdong in gel/sem/hih

se till att något utförs som har beslutats a mandong semvers [vär_s:] versen verser (el. versar) noun paunak| la kam strof i en diktvers [vär_s:] versen verser (el. versar) noun paunak | la dawngkhat poesi, dikt(konst)vet [ve:t] visste vetat veta verb thei | tel ( thei cian tel cian) ha kunskap om, känna tillvete [²v'e:te] vetet noun mangbuh kung | mangbuh tang sädesslaget Triticum vulgarevetenskaplig [²v'e:tenska:plig] vetenskapligt vetenskapliga adj. leidang tawh kisai theihna pilna som rör vetenskap a hi sitset| ahi litlet | a hi lianlianvettig vettigt vettiga adj. ngaihsut sim gelsiamna lungsim | tehkaak saikaak theihna som har vett och förnuft (även allmänt "bra")vev [ve:v] veven vevar noun khut letna|khut tawh let theihna handtag som används för att vrida runt en axelvevar [²v'e:var] vevade vevat veva(!) verb mawtaw set peeina tawh ta´angsak dra med vevvi [vi:] oss pron Eivia [²v'i:a] prep tungtawn | tawn | ngawk (vägen) över, genom; pervice [²v'i:se] adj. A huh | a ta´ang | a nihna ställföreträdandevice statsminister makai pi nihna | makai pipa nuai a pavice värd [vä:r_d] värden värdar noun sumbuk sai saptheihna | saptheih sumbuk sai person som hyr ut bostadvid [vi:d] vitt vida adj. gol tangzai | a zai na som har stor omkrets el. stor utbredningvid [vi:d] pron a gei ah | a pang ah | pan | ah bredvid, intill; på (gives (approximate) spatial position)vidare [²v'i:dare] adj. khang | vaal mer, ytterligarevidare [²v'i:dare] adv. zomsuak theih | hihsuak theih cih genna kammal laimal ytterligare, längrevidare [²v'i:dare] adv. tuasang| khatvei lai | hih kik dessutomvideo [²v'i:de:o] videon videor noun video ( vi-deu) videobandspelarevidrör [²v'i:drö:r] vidrörde vidrört vidrör! vidröra verb khut tawh sukha | khut tawh lawng röra vidviftar [²v'if:tar] viftade viftat vifta(!) verb huihlak ah laam (laan/puan cih te) svänga (något) fram och tillbaka i luften; vinkavig [vi:g] vigt viga adj. zaw (pumpi khut leh khe deuh bang in ki kuaithei) spänstig, smidig khausak thei zaw sakthei | kawigawp saktheiviger [v'i:ger] vigde vigt vig! viga verb kiten na | nupa suahna | mo pawi förrätta vigsel mellanviger [v'i:ger] vigde vigt vig! viga verb zang ( sum leh pai leh hun) ägnavigsel vigseln vigslar subst. kiten na pawi pi | mo pawi kyrklig el. borgerlig ceremoni då man ingår äktenskapvikariat [vikari'a:t] vikariatet vikariat vikariaten noun a laihna | a tang ( mi, van, nasep,mun cihte) tjänst som vikarie khattang a nasepvikarie [vik'a:rje] vikarien vikarier noun a laih te | a tang a om te | atang mun( nasepna ah khat person som vikarierar tang a kuan ahih kei leh khat teng a nasem)viker [v'i:ker] vek vikt vik! vika verb khep | kuai | tuamkoih lägga dubbel el. i veck nasep khawl | toom in kuaisakviker [v'i:ker] vek vikt vik! vika verb piang | hoih pian | ki lelsak dra sig tillbaka, ge efterviker [v'i:ker] vek vikt vik! vika verb koihtuam | khenkhia tuam | a kisamna ah zatding in keem reserveraviker [v'i:ker] vek vikt vik! vika verb koihtuam | khenkhia tuam

reserveraviker [v'i:ker] vek vikt vik! vika verb kilel sak dra sig tillbaka, ge efter viker [v'i:ker] vek vikt vik! vika verb khep | kuai | la/keem lägga dubbel el. i veck viking [²v'i:king] vikingen vikingar noun nidang lai ah tuipi tung a guta buluh te´ sjöfarande nordisk krigare och handelsman från tiden före och omkring 1000-talet scandinavia minamvikt [vik:t] vikten vikter noun a gihna | van a gik na vad något väger; tyngdvikt [vik:t] vikten vikter noun a thupit mahmah na | a nopcitna betydelse a cihnopna | a khiatnaviktig [²v'ik:tig] viktigt viktiga adj. a mah leh amah kihi sak | mai-et överlägsen, snorkigviktig [²v'ik:tig] viktigt viktiga adj. thupi | a thupi betydelsefull, angelägenvilar [²v'i:lar] vilade vilat vila(!) verb omsuak | khawlsuak | va´al | ci´an inte vara i rörelse, ta igen sigvilar [²v'i:lar] vilade vilat vila(!) verb tawlnga sak | khawlsak | tawlnga |khawl vara grundadvild [vil:d] vilt vilda adj. ganhing gilo | sakol gilo | gan zuallo våldsamvild [vil:d] vilt vilda adj. thu diklo | thu nuamlo | gilo som lever opåverkad av människorvildsvin ngal (gam vok)vilja [²v'il:ja] viljan viljor noun hi khakding | tua ci ding ci a deihna deihsakna förmåga och avsikt att bestämma sina egna handlingar; önskanvilken [²v'il:ken (el. ²v'ik:en)] vilket vilka pron koipen | koi ( koi pen deuhzaw na?)| koizawvill [vil:] ville velat vilja verb nuam(jag vill gå-kei painuam)| utna |deihna | kisapna | lunggulhna önska, sträva (efter)villa [²v'il:a] villan villor, -na noun Inn | huansung a kilam, huang tawh aom fristående en- el. tvåfamiljshus med trädgårdvilla [²v'il:a] villan villor noun upmawhna |upna | upkhiatna villfarelse ngaihsut khiatna | muhkhiatnavillig [²v'il:ig] villigt villiga adj. huhnopna |kisapna om / nei som (gärna) vill medverka (i något)villkor [²v'il:kå:r] villkoret villkor villkoren noun a hun omdan | zuihding thukhun det som fordras för att något ska ske, förutsättningvin [vi:n] vinet viner, -na noun lenggah zu/tui alkoholdryck gjord på vindruvor (el. annan frukt); vindruvorvin|bär [v'i:nbä:r] -bäret -bär -bären noun lenggah keeu( a keu lenggah) (bär av) buske av släktet Ribes a tang omlo a apum aneu lenggah akeuvind|kraft -kraften subst. huihtha pan a kingah mei ( electric) energi som fås vid utnyttjande av vindenviner [v'i:ner] ven vinit vina verb thum | ka´ap | ta´au ge ifrån sig ett högt och gällt och ihållande ljudvink [ving:k] vinken vinkar noun a thupai ziading lahna-a thuguipi kaihkhawpna rörelse med handen, vinkningvinkar [²v'ing:kar] vinkade vinkat vinka(!) verb lam(khutlam) | lotset( kimu in khut kilen) röra handen fram och tillbaka i luften till hälsning etc; viftavinner [v'in:er] vann vunnit vinn! vinna verb zo(gual zo) | tangtung | mapai bli bäst (i en tävling etc), segravinst vinsten vinster subst. thipauh( letsong) det som tilldelas en vinnare (i lotteri el. tävling)vinst vinsten vinster subst. sum meet | a ziansang a, a ngah kik a meettamzaw behållning av en affär när alla kostnader dragits ifrån, förtjänstvinter [v'in:ter] vintern vintrar noun phalbi | phalbi hun den kallaste årstidenvirkar [²v'ir:kar] virkade virkat virka(!) verb ciangkhat tawh khauphan tillverka av garn med hjälp av virknål

virus [v'i:rus] viruset virus virusen noun natna lungno | lungno natna hong pia lungno mikroorganism som bär sjukdomssmittavis [vi:s] vist visa adj. pilna nei | ngaihsutna lungsim hoih | thutheihna klokvis [vi:s] viset vis visen noun paikhiana | lampi sättvisa [²v'i:sa] visan visor noun la (la-sa) | tumthei ging (githa,pian U) sångvisar [²v'i:sar] visade visat visa(!) verb lak ( a kimu ding in lak) låta (någon) se , vara tecken påvisare [²v'i:sare] visar(e)n visare visarna noun khut abulh nai | nai khut | khutbulh (khut a bulhtheih) arm på klocka el. annan mätareviskar [²v'is:kar] viskade viskat viska(!) verb damtak in gen/pau | kuamah dang zakloh ding in gen/pau tala tyst (utan att stämbanden vibrerar) pau khuankhuan | aging khialo in pauvisp [vis:p] vispen vispar noun a pawi na, a gawi na, a helna, a tawhna set( An buk a kizang) köksredskap att vispa medvispar [²v'is:par] vispade vispat vispa(!) verb a phuatdong in tawk | khauteep tawh sat slå runt med snabba rörelserviss [vis:] visst vissa adj. muanna (lungmuang) | a taktak(takpi) | khiallo bestämd, särskild, säker, övertygadvissen [²v'is:en] visset vissna adj. vu´ul(vul) | keu(ke´u) | vul gawp keu gawp som har vissnatvisserligen [²v'is:erli:gen] adv. sang| niallo | phal only used with but det ska medgesvissla [²v'is:la] visslan visslor noun muktum | singseet | tamngai tum visselpipa e dvisslar [²v'is:lar] visslade visslat vissla(!) verb muktum | Akkhuang ( tawlawk ham) blåsa gällt med läpparnavistas [²v'is:tas] vistades vistats vistas verb tung| teng uppehålla sig, bo (tillfälligt)vit [vi:t] vitt vita noun kang( a kang, avaal) färgad som snövitamin [vitam'i:n] vitaminet vitaminer noun pumpi ading akisam vitamin | thaza ett av flera kemiska ämnen som kroppen behöver i små mängdervite [²v'i:te] vitet viten vitena noun lungkim huai | hoih böter i fall då lagens krav inte uppfylls siangtho | cidamvitsord vitsordet vitsord vitsorden subst. teci pang a genna | a sensen( atuamtuam) betyg, omdömevittnar [²v'it:nar] vittnade vittnat vittna(!) verb teci a genna | thukhen zum ah teci in thugen vara vittne (inför domstol)vittne [²v'it:ne] vittnet vittnen vittnena noun teci | mitmu leh a thei |thukhen zum ah laisiangtho tawh kiciam person som inför domstol ger upplysningar av betydelse för ett rättsfallvore [²v'o:re] see ärvrakar [²vr'a:kar] vrakade vrakat vraka(!) verb nial(sanglo) | letkhan lo förkasta, utsorteravrist [vris:t] vristen vrister noun khe (ngaltaak) kroppsdel mellan fot och underbenvräker vräkte vräkt vräk! vräka verb zuaihding thukhen na tawh kituak in hawlkhia nawtkhia (med lagens hjälp) köra ut en hyresgäst från en lägenhetvulkan [vulk'a:n] vulkanen vulkaner noun meimual eldsprutande bergvulkanskälla meimual kuasungvuxen [²v'uk:sen] vuxet vuxna adj. kumcing khin | mipi cing khin som vuxit och blivit stor; inte längre barnvy|kort [²v'y:kor_t:]korte -kort-korten noun lim/man cih te card(kat) danin laito pan khaktheih te postkort med bildvåg [vå:g] vågen vågar noun tawi(tawi tehna) apparat att väga medvåg [vå:g] vågen vågor noun tuihual böljande (regelbunden) rörelse i vatten mm, bölja

vågar [²v'å:gar] vågade vågat våga(!) verb hihngam na | hansan na | to´o | gilo ha mod till (att)våg|rät [²v'å:grä:t] -rätt -räta adj. kikiim | maitang kikiim | asauna lam | a kikiim a kigiit parallell med marken (horisonten)våld [vål:d] våldet noun thuman lo a hihna | ei deihna tawh thuman lo a midang tung hih användning av fysisk styrka eller annat övertag för att skada någon el. driva igenom sin viljavåldsam [²v'ål:dsam:] våldsamt våldsamma adj. thatang zang a deihna ngah nang in ngen/hih/susia som sker med kraft (sth. done with force and which causes damage)våldsam [²v'ål:dsam:] våldsamt våldsamma adj. nasia tak a thatang zang in thuman lohna tawh hihna som använder våldvålds|man [²v'ål:dsman] -mannen -män -männen noun buaina apiangsak pa person som begår våldshandlingvåld|tar [²v'ål:dta:r] -tog -tagit -ta(g)! -ta(ga) verb buan | numei buan tvinga sig till samlag med, ta med våldvåld|täkt [²v'ål:dtek:t] -täkten -täkter noun buan | numei buan det att våldta någonvåning [²v'å:ning] våningen våningar, -na noun Innthat bostadslägenhet (i flerfamiljshus)vår [vå:r] våren vårar, -na noun phabil khit, kha akipan ding hun laitak årstiden efter vinternvår [vå:r] vårt våra pron Ko ( ko a, ko neih ) possessive form of we som tillhör ossvård [vå:r_d] vården vårdar noun cidam lo, damlo na leh cidam na lam ah kikep kikhawi na not in the plural skötsel, tillsynvård [vå:r_d] vården vårdar noun ciaptehna /melmuhna cihbang a kibawl mualsung/Inn minnesmärkevårdare [²v'å:r_dare] vårdar(e)n vårdare vårdarna noun a kem akhawi te leh tavuan a nei te person som vårdarvård|biträde [²v'å:r_dbi:trä:de] -bidrädet -biträden -biträdena noun cina khawi Siamah | a huh person (utan medicinsk utbildning) som vårdar sjukavårdnad [²v'å:r_dnad] vårdnaden noun akem akhawi leh tavua anei( nau pang cing) ansvar för och omsorg om barnvårdnads|havare [²v'å:r_dnadsha:vare] -havar(e)n -havare -havarna noun akem akhawi te person som har den lagliga vårdnaden om ett barn (vanligen barnets egna föräldrar)våt [vå:t] vått våta adj. nel/kawt täckt eller genomdränkt med vätskaväcker [v'ek:er] väckte väckt väck! väcka verb hanthawn/thapia | piangkhia ge upphov till, framkalla thapia/hanthawn| tawsawnväcker [v'ek:er] väckte väckt väck! väcka verb phawng| khanglo få (någon) att vaknaväckning väckningen väckningar subst. khanglo | phawng | thosak det att väcka(s)väder [v'ä:der] vädret väder vädren noun khuahun vind-, regn-, temperaturförhållanden etc (under en viss tid)vädrar [²v'ä:drar] vädrade vädrat vädra(!) verb huihdik | a gimnam za | nam | anam kizel andas in lukten av (något)vädrar [²v'ä:drar] vädrade vädrat vädra(!) verb huihsiangtho lutsak omsak släppa in frisk luft (i ett rum), luftavädur [²v'ä:dur] vädur(e)n vädurar noun tutal ( tu apa) baggeväg [vä:g] vägen vägar noun lampi | lampi zik mark som man färdas på, gata; resa; avstånd, distansväger [v'ä:ger] vägde vägt väg! Väga verb a gihna | a gihna teh mäta vikten på vägg [veg:] väggen väggar,na noun kawm | Inn daina kawm sida på ett hus eller i ett rum; lodrät ytaväg|lag [²v'ä:gla:g] -laget noun lampi tung a zuihding thukhun/thukham underlag på vägväg|ledning [²v'ä:gle:dning] -ledningen noun lamlahna | ahoihzaw ding a lamlahna

hjälp med att lösa ett problemväg|märke [²v'ä:gmär:ke] -märket -märken -märkena noun lampi ciaptehna | lampi lahna trafikmärkevägrar [²v'ä:grar] vägrade vägrat vägra(!) verb utlo |nial | phallo |khaktan säga att man inte vill göra det som förväntas av en; säga nej, nekaväg|skäl [²v'ä:gsjä:l] -skälet -skäl -skälen noun lamka bompi | lamka pi | lampi a kituahkhawpna plats där en väg delar sigVägverket [²v'ä:gvär:ket] see Statens vägverk mawtaw hawlna licence zumpiväg|visare [²v'ä:gvi:sare] -visar(e)n -visare -visarna noun lamhilh | lam makai | lamlak person som visar vägenväg|visare [²v'ä:gvi:sare] -visar(e)n -visare -visarna noun lamlahna mun leh min vägskylt med ortnamn och avståndet till ortenväl [vä:l] adv. hoihtak in | a hoih in (buai mahmah kawm in) stressed på ett bra sättväl [vä:l] adv. aval | atamlua | zong, a kibang in ( buai lualo) unstressed i alltför hög gradväl [vä:l] adv. lauhuai na omlo | lungmuang,hoihtak in | kiciantak in unstressed nog, troligen, eller hur?väl [ve:l] noun manngiam nading | nuntakna picing leh kicin na aom nading välfärdväldig [²v'el:dig] väldigt väldiga adj mahmah | gol mahmah zai mahmah lian mahmah mycket stor, enormväljer [v'el:jer] valde valt välj! välja verb tel , teng ( deih tel/teng) bestämma sig för (en av flera möjligheter)välkommen [²v'ä:lkåm:en] välkommet välkomna adj muak ( lawm leh gual te muak) som man tar emot med glädjevän [ven:] vännen vänner,na noun lawm leh gual ( khawhpih lawm leh gual) person som man tycker om och har gemenskap medvända [²v'en:da] vändan vändor noun kawi | ki heek | kual | ki leh runda, varvvänder [v'en:der] vände vänt vänd! vända verb ki leh | ki pei | kawi (få att) ändra läge eller riktningvänder sig [v'en:der_sej] vände vänt vänd! vända verb ki hek | kawi ( mawtaw hawlna) söka kontakt medväninna [²ven'in:a] väninnan väninnor noun numei lawm | lawm numei kvinnlig vänvänjer [v'en:jer] vande vant vänj! vänja verb hihna sepna( gentehna ..cidam nading in kimawlna) göra van, tränavänlig [²v'en:lig] vänligt vänliga adj. a hoih lam ah kizang kammal( gentehna.. han är vänlig snäll person.. amah mi hoih leh midik khat hi) som har en positiv inställning, välvilligvänster [v'en:ster] vänstra noun veilam | veilam ah som finns på samma sida som hjärtat (hos iakttagaren)väntar [²v'en:tar] väntade väntat vänta(!) verb ngak låta tiden gå tills något inträffarväntar [²v'en:tar] väntade väntat vänta(!) verb upmawh |lamet (hi khatding ci aa lamet) tro att något ska händaväpnad [²v'ä:pnad] väpnat väpnade adj. hiamtawi ( temta tawi,thau tawi) | hiampua försedd med vapen, beväpnadvärd [vä:r_d] värt värda adj. manpha | mannei som har ett visst värde, med ett värde avvärd [vä:r_d] värt värda adj. aman a kilawm a kituak förtjänt av, värdigvärd [vä:r_d] värden värdar noun a nei | Inn nei te | Inntek person som hyr ut bostadvärde [²v'ä:r_de] värdet värden värdena noun aman zah | a man tal (som anger storleken på en variabel), siffra

värdefull värdefullt värdefulla adj. a manpha | tamman som har stort värde, dyrbar (även allmänt "viktig")värk [vär:k] värken värkar noun na ( lutangna ) ihållande smärtavärk [vär:k] värken värkar noun supna (na sem thacial na pan supna) mostly in the plural sammandragning av livmodern vid förlossningvärker värkte värkt värka verb na ( na den keei, na na mai) göra ont (ihållande)värld [vä:r_d] världen världar noun leitung | leitung bup allt som existerarvärlds|mästare [²v'ä:r_dsmes:tare] -mästar(e)n -mästare -mästarna noun leitung bup ah a khatna person som vunnit världsmästerskapvärme [²v'är:me] värmen noun lum/sa | a luma/ a satna khang hög temperatur; hettavärme [²v'är:me] värmen noun Innsung Innkhan cihte a lum piakna anordning för upphettning (av ett hus)värmer [v'är:mer] värmde värmt värm! värma verb lum | lumsak göra varm, avge värmevärn|plikt -plikten subst. galkap sep loh phamawh ( galkap tum loh phamawh) skyldighet för män (i Sverige mellan 18 och 47 år) att delta i det militära försvaretvärre [v'är:e] värst värsta adj. se zaw /hoih lo tektek | hoih lohna lam ah suksia zaw comparative ännu mer ogynnsamt, skadligarevärvar [²v'är:var] värvade värvat värva(! verbgalkap thak | ki pawlna thak | nasem(mi thak) cih te khawm skaffa folk till krigsmakten (commonly "recruit (supporters")) väser [v'ä:ser] väste väst väs! väsa verb a ging teta | a ging veva ( a aww) ge ifrån sig ett hest och pressat ljud, viska hestväska [²v'es:ka] väskan väskor noun ip | thung ip thung kuah | sum ip sum bawm behållare (med handtag) att bära saker iväsnas [²v'ä:snas] väsnades väsnats väsnas(!) verb a gamlum ding in ging sak ziazua/lialua föra oväsenvässar [²v'es:ar] vässade vässat vässa(!) verb zum| hiam | taat | a hiam ding bawl göra vass, spetsaväst [ves:t] västen västar, -na noun puan bantawng ( a banbul pan a tawng) ett slags jacka utan ärmarväster [v'es:ter] noun nitum na lam riktning där solen går nedväver [v'ä:ver] vävde vävt väv! väva verb gaan- puagan foga samman trådar (el. garn etc) till ett helt tygstyckevävnad [²v'ä:vnad] vävnaden vävnader noun pumpi sung a thazang thagui –thasung vang samling av likartade celler i kroppenväxer [v'ek:ser] växte växt (el. vuxit) väx! växa verb khangkhang | gol semsem | tam semsem bli större, öka , förekomma i naturen a golna khang semsem | singkung te hinsuah pungväxlar [²v'ek:slar] växlade växlat växla(!) verb ki khen | ki lamdang | ki khel ständigt förändrasväxlar [²v'ek:slar] växlade växlat växla(!) verb khek ( sum nensam sum nenkhek)| ki khek byta sedlar till annan myntsort el. annan valuta , förändraväxlar [²v'ek:slar] växlade växlat växla(!) verb mawtaw giia khek/laih( mawtaw giia 1-2-3 cibang in khek) cf. växel 2 lägga in en (ny) växelväxt [vek:st] växten växter noun khang/pung | a khang zah a pung zah det att växa, tillväxtväxt [vek:st] växten växter noun suan( singkung leh na khat peuhpeuh suan) planta, örtväxt|hus [²v'ek:sthu:s] -huset -hus -husen noun singkung lopaa cihte suan nading a kilam manInn glashus där man driver upp växterWC [²v'e:se:] -t, -n, -a noun dailen buk (Ek buk) vattenklosett, toalettwienerbröd [²v'i:nerbrö:d] -brödet -bröd –bröden noun Denmark mi te cihna Moh namkhat ett slags kaffebrödynglar [²'yng:lar] ynglade ynglat yngla verb ( Uiphuk, Ngasa cih te) a tui na ( a tu´ui na) föda yngel

yngre see ungyngst [yng:st] see ungyoga substantiv cidam nading in lamsiau/ tai hiathiat/pumpi tangsakin huihsingtho diikyoghurt [j'åg:ur_t] yoghurten noun bawngnawi thuk | a thukding a kibawl bawngnawi ett slags surmjölk

yr [y:r] yrde yrt yra verb huihlah ah kipeei | manlang tak in kiin | hi bialbual virvla runt i luftenyr [y:r] yrt yra adj. lung aam | lungvai(lung va´ai)| lungsim buai som lider av yrsel, vimmelkantigyrar [²'y:ra] yrade yrat yra(!) verb thangah takin gen /pau | lawptakin gen/pau prata osammanhängande (p g a yrsel)yrkar [²'yr:kar] yrkade yrkat yrka(!) verb ngen |dong |kaal| sem/ta´ang begära, krävayrke [²'yr:ke] yrket yrken yrkena noun nuntakna kivakna ding a pilna( nasepna ding pilna) arbete som man utbildats för och får sin inkomst av vapai in vateng yrsel ['yr_s:el] yrseln noun lungaam |lungvai omtöcknat medvetande, svindelyr|vaken -vaket -vakna adj. khanglo | ngaihsun deda som just har vaknat och ännu är yr; nymornadyta [²'y:ta] ytan ytor noun mun leh gam agolnazah/ aliatna/azaina areal (som är produkten av längd och bredd); utrymmeyta [²'y:ta] ytan ytor noun atungtham | a kimuthei a tungtham sida som syns utåt, yttersta lagerytter ['yt:er] yttern yttrar noun vei –tak ah/pan kimawlte ( bawlung suihna ah) anfallspelare på ytterkanten (i fotboll etc) a tuamdang in nai-ngan-zi kipawlna sungytterst ['yt:er_st] adv. avallua | a aunglua | mahmah |lua ytterligtytterst ['yt:er_st] adv. a ngiam penpen| a nuainung penpen | anuai lam, a nuailam superlative längst utyxa yxan yxor subst. hei ( sing satna sing suihna hei) redskap att hugga medzink [sing:k] zinken noun sik ( sikkang- Inn tungkhuh sikkang) ett metalliskt grundämne (Zn)zoo [so:] zoot zoon zoona noun Ganhing khawina | ganhing khawina huangsung zoologisk trädgård, djurparkå [å:] ån åar noun lu´ui | gun ( luitui,guntui) mindre vattendrag; strömåberopar [²'å:bero:par] åberopade åberopat åberopa(!) verb ngen |lak | panpih | etkaak hänvisa till, stödja sig pååder el. ådra ['å:der] ådern (el. ådran) ådror noun sihui neu | pumpi sung a singluanna sihui kanal för blodet i kroppenåk åket åk åken subst. pai |mawtaw fordon (vardagligt)åk åket åk åken subst. tuang | tuang a kidemna ( vuktung tuang kidem) enstaka tävlingslopp (på t.ex. skidor, skridskor)åker ['å:ker] åkern åkrar noun singkung Ankung suanna ciina leitang | An ciinna lozau jord som man odlar på; (större) område för odling, fältåker ['å:ker] åkte åkt åk! åka verb tuang ( mawtaw tuang/ meileng tuang) färdas (med fordon)åker ['å:ker] åkte åkt åk! åka verb kituuk | kipaai | taal in tuuk förflyttas (oavsiktligt)åker dit [å:ker_d'i:t] åkte åkt åka verb man(ma´an) mankhia | mankha åka faståker fast [å:kerf'as:t] åkte åkt åka verb man(ma´an)mankhia | mankha( palik ten man) bli tagen (av polisen)åker på [å:kerp'å:] åkte åkt åka verb lap |kituak (meileng | Bas(mawtaw) cihte) råka ut för, drabbas avåkeri [å:ker'i:] åkeri(e)t åkerier noun vanpuak leh vanlakna lampi | van pua leh lakna lamtawh kisai

transportfirmaåklagare [²'å:kla:gare] åklagar(e)n åklagare åklagarna noun thukhenzum ah thu leh la nei a akhia te´ jurist som inför domstol för talan om ansvar för brottål ålen ålar subst. gulnga | gul tawh a kibang ngasa en fisk som ser ut som en orm (särskilt Anguilla anguilla)ålar ålade ålat åla(!) verb awmtai a pai ganhing | khupbawh apai ganhing röra sig som en ålålder ['ål:der] åldern åldrar noun kum (kum phazah) | hun antal levnadsår som man har uppnåttålderdom [²'ål:der_dom:] ålderdomen noun kumtam | khangham lam den tid då man är gammal, hög ålderåldersgräns kum kiciangtan | kum kikhenna( gentehna..kum 18 tungsiah)ånga [²'ång:a] ångan ångor noun tuilumhu ( a huu) | a hu akhu te´ (moln av) vatten el. annan vätska i gasformångar [²'ång:ar] ångade ångat ånga verb tuilum hu tha tawh with particle förflytta sig med ångkraftångar [²'ång:ar] ångade ångat ånga verb a huu tawh um | a hhu tawh huan(nganhuan) | u´umcip ge ifrån sig ånga, rykaånger ['ång:er] ångern noun lungnuam lo | kisikkik ( kisik) sorg över något fel man gjort; grämelseångest ['ång:est] ångesten noun lunghimawhna | lungkhamna känsla av stark oro el. fruktanångrar [²'ång:rar] ångrade ångrat ångra(!) verb dah | lungnuam lo( hih/sep khilhna hang in) känna ånger över, vara ledsen för (något man gjort)år [å:r] året år åren noun kum den tid det tar för jorden att gå runt solen (365 dagar); tiden från 1 januari till 31 decemberåra åran åror subst. gunkuang hawt| gunkuang hawtna redskap att ro medårlig årligt årliga adj. kumsim(kumsim a piang) | kumkhat bup som inträffar varje årårs|skifte [²'å:r_ssjif:te] -skiftet -skiften -skiftena noun kum beilam| kum beihun övergång från ett år till ett annatårs|tid [²'å:r_sti:d] -tiden -tider noun khuahun ( kumkhat sung a khuahun- tuk-phalbi-khal cihte´) tid på året (sommar, höst, vinter, vår)ås åsen åsar subst. mualpang | kengpang höjdsträckning i naturen, bergsryggåsikt [²'å:sik:t] åsikten åsikter noun ngaihsutna | upmawhna | etpak a kimu thei kiim leh paam det som man tror om något, mening, uppfattning åska [²'ås:ka] åskan noun keekkia ging ( guahzuk ciang vanging in kekkia)| vanging oväder med blixtar och muller, åskväderåskar [²'ås:kar] åskade åskat åska verb keekkia | khuaphia in huih leh guah nasia tak in nung leh zu blixtra och mullra gialkiaåskådlig åskådligt åskådliga adj. telnop | telbaih / theihbaih | a kisim thei lätt att förstå, tydlig a siang | a kitelåsna [²'å:sna] åsnan åsnor noun la (sakol la) | mi gina lo-migilo te´ hästdjuret Equus asinus (figuratively "simple (foolish) person")åt [å:t] adv. ah –aa (a mun lahna leh gen na—a tang ah- tua lai aa om) verb particle nära, inpååt [å:t] see äteråt [å:t] prep. ah/a ding i riktning motåtalar [²'å:ta:lar] åtalade åtalat åtala(!) verb thukhen zum ah khia ( ta-za suai) anklaga inför domstolåtar sig el. åtager åtog åtagit åta(!) verb tavuan nei | kamciam (sep/bawl/hih dingin) ta som sin uppgift, lova (att göra)åter ['å:ter] adv kik( khatvei sang atamzaw-kikkik)| tua dan hidan mah in often in compound words än en gång, igen, på nyttåter ['å:ter] adv. a nunglam pan ah kualkik | ki leh kik(kik) often in compound words tillbakaåterfinner [²'å:terfin:er] återfann återfunnit återfinn! återfinna verb mukik | ngahkik | kilangkik | suakkik

finna på nytt, hitta (igen) återgår [²'å:tergå:r] återgick återgått återgå(!) verb paikik | puakkik | koihkik| ciah gå tillbakaåterser [²'å:ter_se:r] återsåg återsett återse verb khatvei kimu kik | kimu kik / a thakin kimu få se på nyttåterstår [²'å:ter_stå:r] återstod återstått återstå verb omlai | cianlai | banglai befinnas kvar, vara överåtgärd [²'å:tjä:r_d] åtgärden åtgärder noun hihna/sepna/bawl | a ciangtanna / a tehna handling (för att nå ett visst syfte), ingripande, behandlingåtta åttan åttor subst. 8 giat siffran 8; nummer 8 i ordningenäcklig [²'ek:lig] äckligt äckliga adj. kihhuai/ ki huai som man känner äckel införäga [²'ä:ga] noun anei | Inn leh huang a nei te´ mostly in the plural område med mark som tillhör en gårdägare [²'ä:gare] ägar(e)n ägare ägarna noun na khat peuhpeuh a nei te´( mawtaw nei-Inn nei) person som äger (något), innehavareäger ['ä:ger] ägde ägt äga verb neihna ( nei) ha rätt till och förfoga överägg [eg:] ägget ägg äggen noun tui ( Ak-vasa cih te´ tu´ui) det som hönan (och andra fåglar) lägger och som kan utvecklas till en ny individägnar [²'eng:nar] ägnade ägnat ägna(!) verb zatkhiat hi | zahtak-kipum piakna tilldela äkta [²'ek:ta] adj. a taktak/ a man / a sit | a kician mahmah inte förfalskad el. konstgjord (also "genuine")äktar [²'ek:tar] äktade äktat äkta(!) verb kitenna | nupa suahna gifta sig medäktenskap [²'ek:tenska:p]äktenskapet äktenskap äktenskapen noun kiteng | nupa suahna Inn kuasung (lagligt reglerad) form för samlevnad mellan man och kvinna omkhawpna |kigawmnaäldre, äldst ['el:dre, el:st] see gammaläldreboende kumtam pitek putek te omna leh kikhawina munälg [el:j] älgen älgar noun asiah america leh europé gam ah om leh kimuthei sazuk golnam hjortdjuret Alces alces älska [²'el:skar] älskade älskat älska(!) verb itna ngaihna känna kärlek till, vara kär iälskare [²'el:skare]älskar(e)n älskare älskarna noun ngaihno kvinnas partner i ett (tillfälligt) kärleksfrhållandeälv [el:v] älven älvar noun gun större vattendrag, flodämne [²'em:ne] ämnet ämnen ämnena noun vankhat peuhpeuh nuntakna neilo van- na te det som något är gjort av el. består av, materia, materialämne [²'em:ne] ämnet ämnen ämnena noun athu ala | mite keksut kekto na kiim leh paam avgränsat kunskapsområde, område som man behandlarämnes|lärare [²'em:neslä:rare] -lärar(e)n -lärare -lärarna noun athu leh ala ahilh Sia lärare som undervisar i ett el. två ämnenämnes|omsättning [²'em:nesåmset:ning] -omsättningen noun nungtakna nei ganhingte i an leh tui gawina upptagande, nedbrytning och förbränning av näringsämnen hos levande organismän [en:] adv. tu ciangdong- sanga ännu, fortfarandeän [en:] adv. atawntung together with relative adverbsän [en:] conj. tehkaakna ah kizang kammal- zaw( hoih zaw) i förhållande tillända [²'en:da] ändan ändar noun manta | khawlbawl slut, yttersta delända [²'en:da] adv. atawntung, ahih hang ciangtanna ciangkhat aom hela sträckan (till en viss punkt)ända [²'en:da] ändan ändor noun nunglam | taaw | anuailam bakdel hos människa

ändrar [²'en:drar] -ändrade ändrat ändra(!) verb khel| kheek |laih ge annan form el. annat innehåll, förändraändå [²'en:då: (el. end'å:)] adv. hang/taleh ( khuadam taleh puanlum silh tuanlo- ci anat hang cisem veve) i alla fall, trots allt äng [eng:] ängen ängar noun lopa | lopa tung gräsmarkängel [²'eng:el] ängeln änglar noun vantung mi | misiangtho | Pasian vantung mi en av Guds budbärare och tjänare (vanligen avbildad med vingar och vita kläder)ängslig [²'eng:slig] ängsligt ängsliga adj. lung himawh | lungkham lungbuai som känner ängslan, rädd lungsim lauthawngänka [²'eng:ka] änkan änkor noun meigong nu | nupi numei a pasa in a sihsan khin te´ kvinna vars man har döttännu [²'en:u] adv. thuciang dong | thuhun dong | dong än, fortfarande, alltjämtäntligen [²'en:tligen] adv. atawpna ah | anunung pen ah till slut, till sistäpple [²'ep:le] äpplet äpplen äpplena noun apple frukt från trädet Malus silvestris el. domestica är [ä:r] var varit var! vara verb hi- om used as a copula, befinna sig, finnasära [²'ä:ra] äran noun zahtakna | vang | pahtawina buaih berömmelse, hederärar [²'ä:rar] ärade ärat ära(!) verb zahtak a thupisakna | pahtawina laipi laidal pia hedra zahtakna pia | pahtawina piaärende [²'ä:rende] ärendet ärenden ärendena noun tangko-lai taai- kamtai uppdrag ärende [²'ä:rende] ärendet ärenden ärendena noun dawtna | a thu fråga, fall, målärftlig [²'är:ftlig] ärftligt ärftliga adj. gui kizom leh Pu Pa khang a kipan gamluahna som går i arvärlig [²'ä:rlig] ärligt ärliga adj. thuman thutak leh zua gen lo | thu ip cih bang nei lo thuman sanningsenligärr [är:] ärret ärr ärren noun apaawn (limna ma apawn) | mualkui mualdawk märke efter ett sår som läktsärt el. ärta [är_t:] ärten ärter (el. ärtan ärtor) noun be pum (frukt från) växt av släktet Pisumärver ['är:ver] ärvde ärvt ärva verb gam(ga´am) ngah| gamluah överta genom arväter ['ä:ter] åt ätit ät! äta verb ne ( An ne , nektheih khat peuhpeuh ne) tugga och svälja (mat); inta (måltid)ätbar [²'ä:tba:r] ätbart ätbara adj. neklim | a kine thei | nek ding a akilawm som kan ätas (utan risk), ätligätt [et:] ätten ätter noun beh leh phung | Inn kuan | akhang akhang släktättling [²'et:ling] ättlingen ättlingar noun akhang akhang | tu sawn ta sawn efterkommande (inom en släkt)även [²'ä:ven] adv. zong | na ngawn ocksåäventyr äventyret äventyr äventyren subst. hanciam na |hahkatna spännande upplevelse (även om "riskabel händelse")ö [ö:] ön öar noun tui kulh | a kimteng ah tuili om| tui/gul in umcih landområde med vatten runt omkringöde adj. mi omlo | mi tenglo oböjligt inte bebodd, tom (på människor), övergivenöde [²'ö:de] ödet öden ödena noun kam( ka´am- kamthu, kampha) det som man råkar ut för i livet, lott; olycklig händelseödla [²'ö:dla] ödlan ödlor noun innhiik cih ginhing neuno te ett kräldjur av släktet Lacertaöga [²'ö:ga] ögat ögon ögonen noun mit | mittang

det man ser med, synorgan, synförmågaögonblick [²'ö:gånblik:] -blicket -blick –blicken noun tawmvei | tomno hunsung | mitphiatkal sung kort tidsperiodökar [²'ö:kar] ökade ökat öka(!) verb khang in tam leh pung semsem göra större, höja, bli större, växa, tillta khang | tamöl [ö:l] ölet noun bia-biza (beer) mass noun alkoholdryck som görs av malt, humle och vattenöm [öm:] ömt ömma adj. na- sukkhak thuaklo som gör ont (vid beröring), känsligöm [öm:] ömt ömma adj. itna ngaihna tawh kidim | zawl- khum- neel kärleksfull, tillgivenönskan [²'ön:skan] önskan önskningar noun deihna | a hi ding utna | a tungding deihna det som man önskar thupha piaönskar [²'ön:skar]önskade önskat önska(!) verb deihsakna- atungding deihsakna vilja få förverkligadöppen [²'öp:en] öppet öppna adj. hong- aki hong inte stängd el. låst el. täcktöra örat öron öronen subst. bil ( thuzak theina bil) det som man hör med, hörselorganöre [²'ö:re] öret ören örena noun sum- sumtang-sum nen en myntsort öring öringen öringar subst. ngasa-sawizawng tawh aki bang ngasa nam khatlaxfisken Salmo truttaöser öste öst ös! ösa verb bua | buak | khit ( a tui khit-suuk) flytta vätska från en behållare till en annan (även bildligt med avseende på annat än vätska)öser öste öst ös! ösa verb buak ( guah zu in bua leh buak suuk zuahzuah) falla rikligt (om regn)öster ['ös:ter] noun nisuahna lam | lei mailam riktning där solen går uppövar [²'ö:var] övade övat öva(!) verb hihkhawlhna(sin khawlhna-sinna) lära sig genom metodisk träningöver ['ö:ver] adv a tung ah | a kheng asang zaw ah | vallua mer än, utöveröverblick överblicken subst. a vekpi in ahuamding in en-etkaak utsikt över en helhet, helhetssynöverdos [²'ö:ver_do:s] överdosen överdoser noun zatui zaha akilawmsang atamzaw zang ne alltför hög dos (av medicin, narkotika)överdrag överdraget överdrag överdragen subst. aom sum zahsang a atamzaw la/thoh det att ta ut mer pengar från konto än man haröverdriver överdrev överdrivit överdriv! överdriva verb a golpi tak aa lak leh etkal khawm in gen leh lahna få något att verka större el. bättre etcöverdåd överdådet överdåd överdåden subst. sumzat hang | khutnal | zang ziahziah(sum) slösande lyxöverdådig överdådigt överdådiga adj. alam lua azatna(sum leh paai) | sumzat hang slösaktig lyxigöverens [ö:ver'en:s] adv. ki thukim na | ki thukimna tawh kisai- ki thukim enig, enseöverens|kommelse [²'ö:veren:skåm:else] -kommelsen -kommelser noun ki thukimna lai (sa-chauh) avtal, uppgörelse överfall [²'ö:verfal:] överfallet överfall överfallen noun thakhat thu a buan/do det att överfalla numei buanöverfaller [²'ö:verfal:er] överföll överfallit överfall! överfalla verb thakhat in do angripa, anfalla buan/ numei buanöverfart överfarten överfarter subst. tembaw tawh khualzinna | lamkan nading mun båtresa (till ett bestämt mål)överger [²'ö:verje:r]övergav övergett(el.övergivit)överge(!)(el.övergiv!)övergiva verb nusia | hawkkhia lämna (för alltid) lemkhia | paikhiaövergång övergången övergångar subst. adang khat pan adang ah laih-khen-thuah det att passera från en punkt till en annan, växling, byteöverhopar [²'ö:verho:par] överhopade överhopat överhopa(!) verb a tung ah bua/kaan/khawl

överösaöverilad överilat överilade adj. zulhhihna | menglang a hih leh gen/pau alltför snabb, ogenomtänktöverkast överkastet överkast överkasten subst. lupna tuam- lupna aphah tygskydd över en sängöverklagar [²'ö:verkla:gar] överklagade överklagat överklaga(!) verb ngetkikna-thum kikna- hih kikna begära att en högre myndighet ändrar ett beslut el. en dom överkomlig överkomligt överkomliga adj. a kilawm akituak- kituak- hih zo som man kan klara avöverkäke kha tung gug-kha gul a tunglamöverkänslig överkänsligt överkänsliga adj. sisan tawh kilem lo- si tawh kilem lo onormalt känslig, allergisköverkörd överkört överkörda adj. a kigawi- a kihual- ( mawtaw) som har körts över av ett fordonöverlagd överlagt överlagda adj. gelkhawlna- tawh kizui lampi planerad i förvägöverlever överlevde överlevt överleva verb nungta lai- a nunta lai- nunta suak lai behålla livet (i en svår situation)överlever överlevde överlevt överleva verb nungta- nungta lai leva längre änöverliggare överliggar(e)n överliggare överliggarna subst. kongkhak vang- pa den pauh omna ribba e dyl som ligger över någotöverliggare överliggar(e)n överliggare överliggarna subst sang naupang- pilna sangsin a kah sang naupang person som studerat länge vid universitetet e dyl utan att ta examenöverljuds- förled adj aw/ a gin -sang amanlang zaw som har att göra med hastigheter högre än ljude tagin sang a mangleng ahatzaw vanglengöverlupen överlupet överlupna adj. aki sung khawm aki khawl khawm överhopadöverlåter överlät överlåtit överlåt! överlåta verb pia kik-apkik- koihkik- khin –laih-ki tuah ge äganderätten till, lämna överöverlåtelse överlåtelsen överlåtelser subst. kipia-ki ap- khah- phel det att överlåta något; det som överlåtsöverläge överläget subst. hoihzawkna mun | ki cianzaw ( zaw) bättre läge än motståndare, fördelaktig positionöverlägger överlade överlagt överlägg! överlägga verb thu kikum| thu vaihawm khawm förhandla, diskuteraöverläggning överläggningen överläggningar subst. hoihtak leh a hi takpi ding in gel- kikum khawm diskussion, förhandling överlägsen överlägset överlägsna adj. a hoihzaw aphazaw | za khanna bättre el. starkare (än någon)överlägsen överlägset överlägsna adj. mudah huai-etsat huai- hehsuah hua | galbaw´al högfärdig, malligöverlägsenhet hoihzawkna-phazawöverläkare överläkar(e)n överläkare överläkarna subst. atheihna asiamna atamzaw leh a pilzaw Siavuan chefsläkare på sjukhusöverlämnar överlämnade överlämnat överlämna(!) verb Inn phual dongpuak- Inn ah puak/pia lämna ifrån sig, räcka över ap- pia – koikik- puaköverlöpare överlöpar(e)n överlöpare överlöparna subst. a taisim(galkap) agelsim akihemsim te´ person som går över till fiendelägretövermakt övermakten subst. a hoihzaw asangzaw a thupizaw överlägsen (fientlig) styrkaöverman övermannen övermän övermännen subst. tungsiah- ei sang alianzaw- Ulian te´ överlägsen motståndareövermått övermåttet subst. aval lua- atamlua-( lua) överflödövernattar övernattade övernattat övernatta(!) verb zantaam- zangiak-giak ligga över natten, sova överövernaturlig övernaturligt övernaturliga adj. alamdang tuam vilvel- mihing hihtheihloh na lamdang mystisk, oförklarligöverordnad överordnat överordnade adj. za khanna-za sang zawkna- a hoihzaw- a sen sangzaw

som har högre rangöverraskande adj. lamdangsak huai- lamdang sakna( lamdang sa) oväntad, förvånandeöverraskar överraskade överraskat överraska(!) verb lamdang sa förvåna, komma på, överrumplaöverresa överresan överresor subst. lamka bawm- lamkanna ding mun- kantan överfartöverrock överrocken överrockar subst. puantungsilh a tualpi lång rock som bärs utomhusöverrumplar överrumplade överrumplat överrumpla(!) verb lam et lohpi aa lamdangsak vatna ta med överraskning, överraskaöverröstar överröstade överröstat överrösta(!) verb nakpau- awsang in pau- awsang tawk kizelsak låta högre än, ropa högre änöverseende överseendet subst. lungsim deihna zui – lungduai- zui/mang tålamod, fördragöverser översåg översett överse(!) verb mu napi phal ha överseende med översikt översikten översikter subst. a thubulpi teng- a toma lakna- ettel/ veel sammanfattning av grunddragenöversittare översittar(e)n översittare översittarna subst. zawhthawhbawl- aneuzaw tetung zo thawh person som förtrycker andraöverskattar överskattade överskattat överskatta(!) verb kiphat ( neihzah sang atamzaw nei-in kigen kiphat) värdera el. beräkna alltför högt aval in sim/tuat/gelöverskott [²'ö:ver_skåt:] överskottet noun aval- aval van- aleet- dimval dimle´et det som är för mycket av något, överflödöverskrider överskred överskridit överskrid! överskrida verb a kiphal/ aki ciantanzah sang atamzaw/valzaw gå över el. passera (en gräns) (endast bildligt) septheihna akiphalzahna sang a tamzaw semöverskrift överskriften överskrifter subst. A thulu rubrik, titelöverskuggar överskuggade överskuggat överskugga verb nakpitak leh thupi kizat zawktuakna- kilangzaw få annat att verka mindre viktigtöverskådlig överskådligt överskådliga adj. theihkhawlh zawhna- theihkhawlh theihna som man har överblick över, översiktlig, klar och tydligöverslag överslaget överslag överslagen subst. manlang a gelna pak leh ngaihsutna pak(a kimang nailo ding) grov beräkningöverspelad överspelat överspelade adj. kimawlna ah gual zo överlistad av en bättre spelare (sport)överspelad överspelat överspelade adj. a bei sa- khengkhin passerad, inte aktuellöverspänd överspänt överspända adj. kaanglua,khau a kithuah tuumtheih- lauthawng gawp spänd till det yttersta, nervösöversta adj. a sangpen - a tungpen - a dawnpen superlativ som finns längst uppöverste översten överstar subst. Bumu´u ci( Ulian, Sia) officer av högre grad som vanligen är chef för ett regementeöverstiger översteg överstigit överstiga verb hoihzaw (zaw)- kheng - tamzaw vara mer el. större änöverstökad överstökat överstökade adj. mansiang- manta (snabbt) avklaradöversvallande adj. kipak-gualnuam-lungnuam in kipak överflödandeöversvämmar [²'ö:ver_svem:ar] översvämmade översvämmat översvämma verb tui letkhia- tui tamlua täcka med vatten tuikhang- tuiciimtung- tuitam luaöversyn översynen översyner subst. enkik leh sitkik gelpha phatak aa ngaihsun kik granskning (i efterhand)översynt översynt översynta adj. a gamla bek hoihtak kimu thei- agamla et na långsynt (motsats närsynt )översållad översållat översållade adj. ki thehthang- aki tuamciip –ki ukcip

helt täckt, beströddöversätter [²'ö:ver_set:er] översatte, översatt, översätt!;versätta verb lai a at kik te´(gentehna sweden lai pan Zo lai) lai gelhkik –a khiatna kibang lian-in at kik överföra från ett språk till ett annatöversättare översättar(e)n översättare översättarna subst. pau dangkhat pan a dang ah lai a at kik agel te´ person som översätteröversättning översättningen översättningar subst. lai atkik na–( pau khat pan pau dang khat ah ) det att översätta; den text som översattsövertag övertaget subst. hoihzaw- phazaw | hatzaw- metzawkna bättre läge, försprångövertag övertaget subst. det att överta (särskilt "pengar som betalas till en gammal hyresgäst av en ny hyresgäst vid övertagandet av bostaden")övertalar övertalade övertalat övertala(!) verb hanthawn – thapia – lungkim/ santheih nading in gen (genom att tala) förmå någon att göra någotövertalning övertalningen övertalningar subst. lemtuah – hanthawn – ngai dide det att övertalaövertar övertog övertagit överta(!) (el. övertag! övertaga) verb nasepna thuvanpi leh tavuan anei akem även lös sms ta emot och fortsätta med, ta hand om kem-don- a vekpi in leigaiövertid övertiden subst. hunval – hun aval arbetstid utöver den normala enligt arbetstidslagen får man inte arbeta över mer än 200 timmar per år om inte kollektivavtal eller dispens från arbetarskyddsstyrelsen anger annatövertog se övertaröverton övertonen övertoner subst. a awkhan- a aw gingsak zaw-ngaihsakzaw högre ton än grundtonen (bildligt i plural "subtila nyanser")övertramp övertrampet övertramp övertrampen subst. a kiphalna a kiciangtan na sang tamzaw/khengval upphopp (i t ex längdhopp) för långt fram på ansatsbrädanövertrasserar övertrasserade övertrasserat övertrassera(!) verb ii ban(bank) pan sum aom zahsang atam la/thoh ta ut mer pengar än vad som finns på kontotöverträder överträdde överträtt överträd! överträda verb kuaivang- sukha in kisia – hihsia guap bryta mot (bestämmelser)överträffar överträffade överträffat överträffa(!) verb hoihzaw- phazaw (zaw) vara bättre än, vara överlägsenövertygar övertygade övertygat övertyga(!) verb thuzawh a thu umsak få (någon) att tro el. bli säker påövertygande adj. umsak zo thuzawhsak zo som övertygar en, trovärdigövertygelse övertygelsen övertygelser subst. upna kip-mawhsakna amah leh amah akhilhna phawkna det att vara övertygad (även uttryck för detta "fast förvissning")övertänkt adj kidawm tak a ngaihsutna - lungsim sung ah gelna ngimnaövervakar övervakade övervakat övervaka(!) verb vil – kem – don - encik ha uppsikt över, kontrolleraövervakare övervakaren övervakare övervakarna subst. avil akem adon a encik lampan Ulian (tidigare beteckning för "kontaktperson")övervarar övervarade övervarat övervar! övervara verb kihel- pai (pawibawlna khat peuhpeuh ah ) vara närvarande vid en hel ceremoni e dylövervikt övervikten subst. thaulua – a gihna tamlua- a gihna vallua alltför hög viktöverviktig adj thauluatna – a ngeina zahding sang a gihna tam/valövervinner övervann övervunnit övervinn! övervinna verb zo – gualzo – maban tun endast fast sms besegra, få bukt medövervintrar övervintrade övervintrat övervintra(!) verb phalbi bei – phalbi khengval stanna över vinternövervåning övervåningen övervåningar subst. atung ( inn that tung) andra våningen (i ett tvåvåningshus)övervägande adv. tha nehzawhna-thahat huvudsakligen, till största delen

övervägande övervägandet överväganden övervägandena subst. ngaihsutna lak ah hel - ngaihsutsak det att överväga, eftertankeöverväger [²'ö:vervä:ger]övervägde övervägt överväg! överväga verb kidawm in ngaihsun – lungsim sun gel tänka igenom (noga), fundera på upmawh – upmawh sansat-ngaihsutnaöverväger [²'ö:vervä:ger] övervägde övervägt överväg! överväga verb atamzaw – atamzaw tham ahi apiang vara fler, dominera överväldigar överväldigade överväldigat överväldiga verb zel – zel gawp -zo ta överhand över (någon), besegra (om svåra känslor)överöser [²'ö:verö:ser] överöste överöst överös! överösa verb khawm in khawl – sung ge stora mängder av någotövning [²'ö:vning] övningen övningar noun kisin – tampi vei kisin na det att öva, träningövningsbil a hawl sinna mawtawövnings|körning -körningen -körningar subst. mawtaw a hawl a kisin – mawtawn hawl kisin praktisk träning i bilkörning (under en lärares ledning) övningskörning anordnas vanligen av privata trafikskolorövnings|lärare -lärar(e)n -lärare -lärarna subst. kisinna leh hih taktakna ah hong hilh Sia lärare i övningsämneövnings|ämne -ämnet -ämnen -ämnena subst. a taktak aa khuttawh hih/sin/sepna tawh kisai ett av skolämnena teckning, musik, slöjd, gymnastikövre adj. a tunglam – a khunglam komparativ som finns högre uppövrig [²'ö:vrig] övrigt övriga adj adang – a tuamdang ö|värld -världen -världar subst. tuikulh – tuikulhhawn- tuikulh atamna en stor grupp öar