17 08 2013

16
Annual Subscription by Post Rs. 230/- Foreign (Airmail) Rs. 2000/- Licensed to post without Pre-payment at Pilar on Thursday or Friday Registration No. G-2/RNP/GOA/22/2011-14 WORKERS’ FRIEND Goa’s only Konkani Weekly since 1933 Vol 80, No. 33 | August 17, 2013 | 16 Pages | ` 5/- “Oprub kornni mhollear ek chal, ti tum korit ravtai” -Shaquille O’Neal Excellence is not a singular act; it’s a habit. You are what you repeatedly do. Kherit Batmidar |VIP Ponnje: Fattlea Vidhan Sobhechea venchnnukam vellar dilolim asvasonam puray korpa khatir Gõycho mukhel montri Manohar Parrikar-ak arthik oddchonneank fuddo korcho poddta. Ji yennavoll sorkari tizorent zoma zata, tantle duddu fokt somajik yevzonneo, sorkari kamdaranchem pagar ani ‘pension’ hancheruch khorch zata. Sod’deak hea mhoineak 50 krutt rupiya aslolo khorch fuddlea kaim mhoineanchea kallant 70 tem 80 kruttancher pavpachi xokotai asa, oso odmas Gõyche kaim promannik rajki zannkar ugtaitat. Hea potrkaran hea vixim ghetlole mahiti pormannem, Dayanand Social Security (DSS) yevzonne khal Gõycho sorkar dor mhoineak 24 krutt rupiya bhair kaddta. He yevzonne khal 60 vorsam odik piray aslolea nagrikank 2 hozar rupiya sorkara koddlean melltat. He yevzonne khal labh ghenvche khatir lokachi sonkhea vaddta, titlo sorkarache tizorek duddvancho fottko bospachem vaddot veta. Griha Adhar yevzonnek chalu mhoineak thavn 7 krutt rupiya khorch yevpacho asa. He yevzonne khal labh gheupeancho ankddo dor mhoineak vaddot ani choddot asa. Atam meren Griha Adhar yevzonnecho labh gheupa khatir 95 hozar orz potram aileant. He yevzonne khal orzo korpeanchi sonkhea 1 lakh 20 hozar meren pavpachi xokotai asa. Taka lagun yeta tea kallant sorkarak dor mhoineak aple tizorentle 12 krutt rupiya toyar dovorche poddtole. Minam khonneo bond poddon tea bhagantlo lok bekarponnak sampoddla, tech porim ttrokanchea dhoniank arthik mozot divpak sorkaran kherit yevzonn chalik laylea. Bosco de Sousa Eremita Ponnje Don Bosco-n Our Lady of Fatima igorjent ‘plasma TV’ bosoun, Misant bhoktin vatto gheunk atam sompem zata ani tore-torecheo tallnneo pois zatat. Vonttir umkoltoleam don TV- cher gaionam ani Misache zobab soroll dixtti poddtat ani lovkikank Misa bhettent vantto gheunk atam sompem zata. To upay thoimsor bosoil’lean az Misant toxench her dharmik sevadhormant zaito lok vantto gheta. Tea iontrak lakhamni duddu moddleat ani tem plasma TV ‘HDMI cables’ hankam lavn ‘laptop’ vo komputtarak zoddlolem mellta. “To ‘soſtware’ ami ‘modify’ kela ani igorjek bhett ditoleak odik sompeponn mellunk ami vavurleanv. Dekhun komputtarar distolem ‘desktop image’ plasma TV-ir disona. Tem iontr koxem cholounchem, tem legun ami sompem kelam ani atam 54 khonnim modleo 49 khonneo suru zavnk kotthinn Amchea Bapa Plasma screen in shrine helps greater Church participation, reduce distractions Dev mondirant ‘plasma TV’ bhoktin vantto gheunk adar korta Sorkarak somajik yevzonneo mal poddtat Augusto Rodrigues Khub kalla uprant Gõyak Vijay Singh ho ek khoddegant pulis odhikari favo zal’lo. Bekaideachi vatt choltoleank koxe nittayer haddunk zai tem to bhes borem zannam aslo. Ek dis tannem Anjuna aslolea ‘Curlys bar and restaurant’ hea zageak bhett diunk tharailem. Tea uprant jem kitem ghoddlem to ek itihas. Tannem itle vegim khor panvl ubharlem dekhun tachoch odhikar thoim cholta tem tannem dakhoun dilem. Khottea noxiban oslea odhikareank voir kaddtat nam zalear kuxik xevttun martat. Pulis odhikari Singhak samko konnxak xevttun marlo. ‘Drugs’ bond korche vo na Ek voros voir zalem Anjuna tem Chapora dorya deger vikhallea vokhdancho dhondo choltalo ani ratche nach zatale tem bond korpa khatir ek mohim suru kel’li. Bollywood filma bhaxen tacho porinnam zal’lo tem disun ailem. Al Qaedan Jezuit padrik dhorun vhela Ut’tor Gõyant don motam Police crack down on drugs divides North Goa coastline P3 Yevzonn Dor mhoineak khorch Vorsuki khorch DSS 24 Krutt 280 Krutt Griha adhar 07 Krutt (prot’tek mhoineak vaddtat) 108 Krutt Ttrok dhoni,bekar 07 Krutt (prot’tek mhoineak vadtat) 85 Krutt Ladli Laxmi 06 Krutt 70 Krutt P14 P14

description

Goa News, Konkani News, Local Goa News, Konkani.

Transcript of 17 08 2013

Annual Subscription by Post Rs. 230/- Foreign (Airmail) Rs. 2000/- Licensed to post without Pre-payment at Pilar on Thursday or Friday Registration No. G-2/RNP/GOA/22/2011-14

WORKERS’ FRIENDGoa’s only Konkani Weekly since 1933 Vol 80, No. 33 | August 17, 2013 | 16 Pages | ` 5/-

“Oprub kornni mhollear ek chal, ti

tum korit ravtai”

-Shaquille O’Neal

Excellence is not a singular act; it’s a

habit. You are what you repeatedly do.

Kherit Batmidar |VIPPonnje: Fattlea Vidhan Sobhechea venchnnukam vellar dilolim asvasonam puray korpa khatir Gõycho mukhel montri Manohar Parrikar-ak arthik oddchonneank fuddo

korcho poddta. Ji yennavoll sorkari tizorent zoma zata, tantle duddu fokt somajik yevzonneo, sorkari kamdaranchem pagar ani ‘pension’ hancheruch khorch zata. Sod’deak hea mhoineak 50 krutt rupiya aslolo khorch fuddlea kaim mhoineanchea kallant 70 tem 80 kruttancher pavpachi xokotai asa, oso odmas Gõyche kaim promannik rajki zannkar ugtaitat.

Hea potrkaran hea vixim ghetlole mahiti pormannem, Dayanand Social Security (DSS) yevzonne khal Gõycho sorkar dor mhoineak 24 krutt rupiya bhair kaddta. He yevzonne khal 60 vorsam odik piray

aslolea nagrikank 2 hozar rupiya sorkara koddlean melltat. He yevzonne khal labh ghenvche khatir lokachi sonkhea vaddta, titlo sorkarache tizorek duddvancho fottko bospachem vaddot veta.

Griha Adhar yevzonnek

chalu mhoineak thavn 7 krutt rupiya khorch yevpacho asa. He yevzonne khal labh gheupeancho ankddo dor mhoineak vaddot ani choddot asa. Atam meren Griha Adhar yevzonnecho labh gheupa khatir 95 hozar orz potram aileant. He yevzonne khal orzo korpeanchi sonkhea 1 lakh 20 hozar meren pavpachi xokotai asa. Taka lagun yeta tea kallant sorkarak dor mhoineak aple tizorentle 12 krutt rupiya toyar dovorche poddtole.

Minam khonneo bond poddon tea bhagantlo lok bekarponnak sampoddla, tech porim ttrokanchea dhoniank arthik mozot divpak sorkaran kherit yevzonn chalik laylea.

Bosco de Sousa Eremita

Ponnje Don Bosco-n Our Lady of Fatima igorjent ‘plasma TV’ bosoun, Misant bhoktin vatto gheunk atam sompem zata ani tore-torecheo tallnneo pois zatat.

Vonttir umkoltoleam don TV-cher gaionam ani Misache zobab soroll dixtti poddtat ani lovkikank Misa bhettent vantto gheunk atam sompem zata.

To upay thoimsor bosoil’lean az Misant toxench her dharmik sevadhormant zaito lok vantto gheta.

Tea iontrak lakhamni duddu moddleat ani tem plasma TV ‘HDMI cables’ hankam lavn ‘laptop’ vo komputtarak zoddlolem mellta.

“To ‘soft ware’ ami ‘modify’ kela ani igorjek bhett ditoleak odik sompeponn mellunk ami vavurleanv. Dekhun komputtarar distolem ‘desktop image’ plasma TV-ir disona. Tem iontr koxem cholounchem, tem legun ami sompem kelam ani atam

54 khonnim modleo 49 khonneo suru zavnk kotthinn

Amchea Bapa

Plasma screen in shrine helps greater Church participation, reduce distractions

Dev mondirant ‘plasma TV’ bhoktin vantto gheunk adar korta

Sorkarak somajik yevzonneo mal poddtat

Augusto Rodrigues

Khub kalla uprant Gõyak Vijay Singh ho ek khoddegant pulis odhikari favo zal’lo. Bekaideachi vatt choltoleank koxe nittayer haddunk zai tem to bhes borem zannam aslo.

Ek dis tannem Anjuna aslolea ‘Curlys bar and

restaurant’ hea zageak bhett diunk tharailem. Tea uprant jem kitem ghoddlem to ek itihas. Tannem itle vegim khor panvl ubharlem dekhun tachoch odhikar thoim cholta tem tannem

dakhoun dilem.Khottea noxiban oslea

odhikareank voir kaddtat nam zalear kuxik xevttun martat.

Pulis odhikari Singhak samko konnxak xevttun marlo.

‘Drugs’ bond korche vo naEk voros voir zalem Anjuna tem Chapora dorya deger vikhallea vokhdancho dhondo choltalo ani ratche nach zatale tem bond korpa khatir ek mohim suru kel’li. Bollywood fi lma bhaxen tacho porinnam zal’lo tem disun ailem.

Al Qaedan Jezuit padrik dhorun vhelaUt’tor Gõyant don motam

Police crack down on drugs divides North Goa coastline

P3�

Yevzonn Dor mhoineak khorch Vorsuki khorchDSS 24 Krutt 280 KruttGriha adhar 07 Krutt (prot’tek mhoineak vaddtat) 108 KruttTtrok dhoni,bekar 07 Krutt (prot’tek mhoineak vadtat) 85 KruttLadli Laxmi 06 Krutt 70 Krutt

P14�

P14�

2 August 17, 2013 | Vauraddeancho IxttAmchem Dhoronn Tumche VicharAmchem Dhoronn Tumche Vichar

V A C H P I B O R O Y TAT

VAURADDEANCHO IXTT registered with RNI 37805/62. Printed and Published by Fr Stephen Dias sfx on behalf of Xaverian Publication Society at Pilar Goa 403 203 Tel: 0832 2218562 and Printed at M/s Elegant Offset Printers, D2-31, Tivim Industrial Estate, Karaswada Mapusa Goa. Editor: Fr Feroz Fernandes sfx, Telephone/ Advertising Dept. 0832 2219091, Email: [email protected]. For online edition log on to www.v-ixtt.comDisclaimer: Except for the editorial above, articles and letters in Vauraddeancho Ixtt represent the views of the concerned authors, and do not necessarily reflect the views of the Vauraddeancho Ixtt editor, publisher, and/or owners.

OGRLEKH

Tujem mot FaideachemTumche vichar vo

suchovnneo amkam dhaddatHo Pot’to: V.Ixtt, Pilar Goa- 403 203

E-mail: [email protected]

ULOILEAR PATOK

Feroz F | VIP

Lhan bhurgeam khatir ek kherit Konknni Povitr Pustok toyar korunk goroz asa. Sod’deak asa, toripunn tache poros sompea utramni mellta zalear lok sodunk bhonvta. Kiteak atam asa tea Konknni Povitr

Pustokantlim Konknni utram somzunk bhurgeank avghodd lagta. Dekhun tim avghodd utram asat mhonn lok Englishint Povitr Pustok vachunk sompem zata mhonn somzotat.Aiz tornatteanchea hatamni Povitr Pustok ghaltolo zalear tem mobailacher asunk goroz. Konknni Povitr

Pustokachem ‘mobile apps’ korun aiz dor mobailar Konknni Povitr Pustok asunk goroz. Tech porim internetarui amche bhaxen Povitr Pustokachi ebook azun nam. Amkam fokot duddvancho proxn nhoi punn Povitr Pustokachi zannvay porgottpachi urbha ani umed asunk gorjechi.

Bhurgeam khatir Konknni Povitr Pustok

Porot onek pavtt, amkam desacher ulovpam ani borovpam melltat. Odik korun Agostache 15vi yetoch oslem zaitem vachunk mellta. Ek kherit proxn, khorench ami svotontr zaleanv? Hea proxnache zabab amchea lagim asa.

Zoxi hi chorchea cholta, nagrikanchem bigoddlolem jivit amkam disun yeta. Goribi vaddot asa. Udorgot fokot xaramni zait veta. Mhargayechea vojean sadho nagrik chepta. Jevnnacho ibabd unno zata to tuka disona. Ostoreancher bolatkar. Bhroxttachar. Onit ani osleo kitleoch vostu amkam niraxi korta. Borem-i asa. Punn tachi khobor amkam zobor mellona. Kiteak amchim potran fokot vaitt vostuncheô khobrô amkam dita. Ami polleunk gelear, borem zaitem asa punn borem porgottunk monis unne asat. Ani borem khopona oso somoz zal’lo asa.

Borem asa tea totvanchem mull ghott korunk aiz kotthinn zait veta. Sorkar goribam pasot zaiteo yevzonneo korit asa. Punn teo goribank pavche adim boltech tancho faido ghetat. Kitlinch vorsam zalim oxem cholot ailam. Punn khoinchea sorkarachem ani promannik odhikareanchem lokx tacher poddona. Heo

yevzonneo bhroxttachar korchem vahan zalear somzona.Bhurgeank xikxonn diunchem vo ‘mid day meal’ heo yevzonneo,

hantunt bhroxttacharacho hat ghuspola. Haka lagun sorkarachean khoinchi yevzonn bhroxttachar nastana chalik lailea tem azun khatren sangunk zaina. Heo yevzonneo, aplea rajki faideak ani apnnak motam ditoleank diunk keleat-xeo distat. Aiz sorkar aplea desachea nagrikank nhoi punn pokxak tenko ditoleam khatir yevzonneo korta. Des na, punn pokx asa. Svotontrtayecho labh gheunk choturponnim amkam aiz onnbhov aila.

Oslea monan, svotontr desacho faido fokot apnnak ani aplea familik. Somestanchem chintole nopoit zait vetat. Adhunik kallachi sonskrutay, sogllem apleach pasot asa. Osle vichar Bharot desak odik lachar korun uddoita. Desachi xanti, svotontrtaye vorvim yena. Punn dor nagrik svotontrayechea totvacho foll melltoch purn udorgot zalolem amkam onnbhovunk mellta. Desacho fuddar fokot fuddaream vorvim yeuncho na. Punn dor nagrikachea promannikponnan kel’lea vavra vorvim yetolo.

Zor ‘honesty is the best policy’ hem Bharotant bhitor sorona zalear amcho des sodanch bhroxttacharachea gulamponnantuch urtolo. Kitle-i kaide-faide ailear poryan desachi purn udorgot zaunchi na. Kaidea pormannem kamam korunk lagtoch, ek torechi nit disti poddtoli. Hi nit zoitak yevkar dita. Punn hem zoit amkam distti poddona mhonn ami niraxi zatanv.

Niraxiponnacher zoit vhorunk ek avhan. Hacher zonn eklean lokx ghalear Bharot ekach disan udorgotiche vatter ubo zatolo. Punn amkam dista ki mhoji ekleachi kornni lhan ani hanvem kelear kainch faido zauncho na. Hench nagrikanchem pixeponn. Nagrikanche lhan bore kornnent udorgotichem boll ani svotontr rajeachem foll asa.

Punn oxem korunk nagrik fattim ravta. odhik zalear, dusro vait korta tem polleun, apunn toxench korunk lagta. Haka lagun vait vaddot veta. Amchem chitop toxench zata- havem vait kelear kai chodd godchem na. Hem nagrikachem pixeponn. Nagrikani, lhan vodd borem korcho marg soddcho nhoi ani lhan vait korcho marg soddcho nhoi.

Aiz sorkar aplea desachea nagrikank nhoi punn pokxak tenko ditoleam khatir yevzonneo korta. Des na, punn pokx asa.

Svotontrtay amchea fuddaracher na, nagrikancher na. Punn nagrikam sangata fuddareamni svotontrtay bandun haddunk avhan soddanch urtolem.

Khori Svotontrtaymellunk zai zalear Halinchea vorsamni sogllea vattamni sudarop

zait veta, xikop vaddlam, vhoddleo-vhoddleo vostu amkam distti poddtat, teach borobor vaittui ghoddnneo zaiteoch zal’leo ami polletanv. Kaim vaitt ghoddnneo nennaream modem zatat tor xiklolea ani zannkar mon’xam modem zaunk lagleot mhollear aikunk dukh bhogta. Fattlea disamni ek tornattin voiz aplea dogam lhan bhurgeam soit nodint uddki marun jiv dilo. Kitem zalem ani koxem ghoddlem tachi bariksann hanv gheunk sodinam ponn osle marekar atmghat zatat te vixim mhojem lokx ghaltam. Zaitea ghoramni sabar toreche lhan vhodd proxn uprastat. He proxn amkam chepun marinan ani marche nant ponn amchem mon uchamboll zata. Dekhun amchea monak xanti haddunk ‘counsellor’

asunk goroz asa. Sadhe proxn poryan zaite pavtti monacher bhar haddtat ani anik upay naso dista. Oslea vellar dusreachi ghottay ani adar zai.

Iskolamni ani kolejimni bhurgim ekamekachea mogan poddtat, hanga thoim moujek vetat, jivita add vankddim kortubam korunk pavtat ani maghir guspagondollak poddlolea fasantlim suttunk zaunchem mhonn somzun jiv diunk sodtat. Dekhun counsellor aslear oslea bhurgeank adar diunk ani tanche proxn suttave korunk tankam sompem zatolem. Amchea mukhel montri Manohar Parrikaran veginch he ‘counsellor’ nemche. Tannim opurbayechi vagnnuk dakhoun oddchonneamni asloleank adar diuncho.

Sebastiao Vaz,Kuddtore

Amcho Francis Pap Saib thoddeach kalla modem boroch lokpriyecho zala. Tachem sangop ani tacheo kornneo ekuch, apunn korta tench to dusreank sangta. Konnui dusreak kitem-i ditolo zalear tache kodde tem poilem asunk zai; tednach tachean dusreak dium yeta. Hea Pap Saibak sogottuch bhettonk axetat. Tor Sri Lankechem ani Philippinachem amontronn ap-aplea desant bhett diunk pavlem; ponn amchem kedna pavtolem kai, kainch khobor na, tumi khobor dil’li amontronn ditole mhonn. Fuddlea vorsa St. Francis Xavierachea Relikanchi dakhounn asa; Bharot sorkaran odhikrutponnim amonbtronn dhaddlam vo kitem?

G. Fernandes, Vhoddlem Gõy

Peddneam tem Kanakona meren sogllech roste padd zaleat, pavsachea kallar dor vorsa rosteancher khonddkullam poddot asat. Roste bandtana favo te ritin ani favo toslo material vaprina zaun roste padd zatat. Rosteank dambor ghaltat to hollko asta. Rosteanchem bandop kortana zaitoch bhroxttachar cholta. Pavnni haddtoch duddu vanttun vanttun gele zalear boreo vostu haddunk duddu khoinche urtole? Rosteancher khonddkullam poddtoch mottoram ani motorsaikulleo choloitoleank tras zatat, ratchea vellar, obsoeg zaum yeta. Rosteank lagun kitlea lokacho jiv sonkottant poddta tem chintunkuch zaina. Disandis sogllea kamamni bhroxttachar nettan cholta, dekhun kamam nivoll zainant. Adlea kallar bandlole roste azunui tea vavradeanchem promannikponn uzoll dista. Kedna mhonn ami promannikponnan kam’ kortole?

S. Nachinolkar,Vell’lle

Soglle roste ibadd zaleat

Iskolamni, kolejimni counsellors gorjeche

Pap Saibak Bharotachem

amontronn kedna dhaddtole?

Portugezamnim tabeant ghetlam tednam khoim Gõyant Hindu dhormacho lok naslolo, kiteak Hindu hem nanvuch tednam naslolem khoim. Ho sôd konn tori vidvanacho mhonn tumi batmi dilea (V. Ixtt, 20-7-2013). Ho sôd kai vinod mhonn Prof. S. M. Borges prosnn ghalta (V. Ixtt, 3-8-2013). Mhojea hixpan ho sôd nhoi ani vinodui nhoi. Hem ek sobona toslem fokandd. “Portugal’ mhonnchea adim, ho des asa. ‘Kristanv’ mhonnchea adim, ho dhorm’ asa. ‘Konknni’ mhonnchea adim, hi

amchi bhas asa. Bhurgeak nanv divchea adim, hem bhurgem asa. ‘Hindu’ hem nanv poddchea adim, ho amchea adleancho dhorm’ soglle aple vividhtayen ani girestkayenasa.

Ani totvgineanachim kitlim-i naddpen’nam kelim zalear, hem sot nakarunk zainam. Zodd utram ani vakhea korop, ani na thoinchim utram rochop hem totvginean nhoi, hi poki boddai.

M. de Ataide,Neura

Sobonaslolem Fokandd

August 17, 2013 | Vauraddeancho Ixtt 3Lekh

.

Collect any 30 different cuttings of “Know your cross”, present at the Big Foot, Loutolim to

collect your prize.MAPL volleri rochunk gorjechi

C S Radhakrishna

Zo lok Bharotant nodinche deger ravun renv kaddun

bandkamam khatir xezarchea ganvantlea lokak divpeank renvenche ‘mafi a’ mhunnop sarkem?

Itle xekdde renv kad-dun tannim nodi ibadd keleat? Panchvea pory-avoronnanchi rakhonn korpi hea gorib lokak ma-fi a kiteak mhonntat? Jea kherit renvencho dhondo korpeamni bhangarachim tantiam divpi komby-ankuch katrun jivexim marleo, tankam ani hea gorib lokak kiteak ekt-thaim mezop? Bandkama khatir jitli renvenchi goroz asa titli renv kaddop zai-nam hem sot nakarunk zainam. Punn tacho ilaz asa zor favo titli renv mel-lonam zalear dusri vatt

sodun kaddop ani nhoi mellot tea hixeopan vhodd ‘dredging’ mixinam ani ‘Trailer Trucks’ vaprun renv kaddit ravop.

Nodint uddki marun gorib renv kaddpeank soimban tachea potta khatir favo titli renv sodanch dilea. Punn nodinche deger renv toyar zaunk vell lagta. Chodd pavs poddlo zalear renv rokddich toyar zaun favo tea promannan mellonam.

Ani pavsalleant ji renv nodinche deger ektthaim zata ti puray voros meren puro zata. Zomni pondak thavn khorpun vhoddlim yontram gheun zor renv kaddli zalear budd marun renv kaddpi gorib mon’xan kitem korpachem? Tanchem pott

tor heach dhondeacher adharlolem asa. Renv kaddpeamni nodinchi deg ibadd korunknam. Karonn tanchi svotachi surokxa bori urunk xokta zori nodinchi deg bori urli zalear. Zannim vhoddlimmixinam vaprun nodiche degeveli mellot toxi renv kaddlea tannim tem ibadd kelam.

Atam renv kaddunk odhikrut porvane divpa khatir tankam khub

daklle ghevpachi goroz sorkaran dakhoilea. Itlea vavra uprant tankam odhikrut porvangi mellta mhunnosor udeogik renv kaddpi puray nodinche deger aplo odhikar addaitole. Hacho porinnam renv kaddpi gorib lok varear poddtole. Poramporik

Gel’lea satolleant rajki pokx ani desache thodde

NGOs hannim goribi mhonnlear kitem ani Bharotant aslolea goribicher cheorcha kelea. Je konn ‘Planning Commission’-ak aplo tenko ditale ani toxench ttika kortale, tannim kheddea Bharotacher matui lokx diunk na. Disak 32 rupiacher eklean koso jieum ieta?—oxem xarant ravtolo chinta zalear, Bharotachea Bimaru raxttramni lok koso jieta, tachi tankam mahiti na.

Zaiteam ganvamni ek monis 20 rupya gheun, aplo dispotto giras zoddta. Disak taka don jevnnam ani sokallim goddachi chav mellta. Vo ek jevonn ani sanje adesak ek ‘snack’.

Artik poristhiti tosleam ganvamni chepun dovor-loli asa. Pogar mellta to sarkhoch komi asa ani favo titloch pogar diunk konnuch raji na. Ti zababdari gheun boslole aplea vauraddeank favo titlo pogar diunk bhietat karann toxem kelear, xetki vaurachem utpadon komi zatolem vo vaddchem na.

Xetki utpadon, kombeo ani zon’voram lok unnnea molak ghetat ani teach khatir

chavechea dukannamni ani lhan hotelamni j e v n n a-k h a n n a c he m molui komi asta.

Reil gaddiechea sov-loteank lagun, az zaite bekar aslole tornatte zoxe xetki vavraddi Gõy-ant yeun apleak nokri sodun ani melloum ieta. NREGA-k lagun, fat-tlea 8-9 vorsank khed-dea ganvamni durbollkai komi zalea. Je konn durbollkayentle bhair sorleat, tannim BPL vol-lerint ravunk proitn kor-

cho nhoi, karann toxem kelear tankam ‘conces-sions’ mellchem nam. Fuddle 10 vorsank pori-an tanchi jevnna ani rav-pachi bondabost rakhun urtoli ani ‘marginally above poverty line’ oxi ek volleri toyar zatoli.

Toxem kelear, durbollkaye vixim amchem mon bodoltolem ani gorib asloleank adar korun, tankam dusrea loka modem haddunk proitn zatolo. To pongodd zatolo ‘Self Help Group’ vo ‘Microfi nance’ ani adi. Somazachem bodlop haddunk zai zalear, to ek mhotvacho bhag. Ani tea gorzank sorkar zago asunk chodd goroz.

Th e author is a Project Consultant and former Deputy Director of Accounts

C S Radhakrishnan

KamdarachemKismisanv

Renv kaddtolea durbollanchi case konn zhuztolo?

renv kaddpeancho hok’k samballun dovorpak chodd gorjechem. Renv kaddpachea dhondeant je konn poromporik renv kaddpi asat tanche khatir ganvcheo nodi rakhun dovorlear chodd borem zatolem. Aplo svotacho vevsay korun tankam aplem pott bhorunk adar

zatolo.Nodinche renvenchi

goroz bandkamanchea vavrak unni zata tednam tache bodlek dusreo vostu vapurpache upay dakhovpacho vell aila. Favo to dorzo asa zalear pollelea uprant ‘Quarry crusher’ pod’dotin toyar keloli renv vaprunk zata mhonn disun

ailam. Tea xivay Gulfantlea desantli vo oroneantli renv vapurlearui khub faideachem zaunk xokta zor ti renv yeradarikek lagun mharog poddttoli.

Th e author is a Project Consultant and former

Deputy Director of Accounts

KHOBRECHI ISKUTTAVANI

Syria: Desant sumar 30 vorsam xanti vistarunk va-vurtolea Fr. Paolo, ganvcho muslim lok ‘Abuna Paolo’ mhonn vollkhotat, taka al-Qaedachea akantvade-amni ubharun vhela. Don satollim zalim Fr. Paolo Dall’Oglio Syria desant lokxahecho vavurpi nanch zala. Nagrik zhuzant ulpo-tolea desant koxttovtolea soglleanchi odik korun Kristanvanchi to khunna

zalea, Fr. Paolo thoinchea al-Qaeda akantvadeanchea tabeant asa mhonn Ital-

ian Videxi Montri Emma Boninon khatren sanglam. Iraq ani Syria hache akant-

Al Qaedan Jezuit padrik dhorun vhela

vadi Raxttrpoti Bashar As-sada add zhuztat.

Fr. Paolo sumar 30 vorsam odik thoim vavur-la ani sovea xekddeantlo Deir Mar Musa nanvacho motth tannem durust kela, to Kristanv-Muslim lo-kache ixttagotichem kendr zalam. Padrin ‘al-Khalil’ vo Devacho Ixtt nanvacho somuday ghoddla. Donui somazam modem somjik-ay haddlea. Muslim lok pa-drik ‘Abuna Paolo’ mhonn pachartat ani tachi fank

soglleak pavlea. Hea pa-drik 2012 vorsachea Jun-han desa bhair ghal’lo.

To Syriant lokxahi khatir vavurtalo. Assad-ak bhairavunk to magtalo. To konnak bhiyevpi nhoi, to soglleank avhan korpi kalljidar padri. NCR

August 17, 2013 | Vauraddeancho Ixtt 4 Gõycheõ Khôbrô

GiftVauraddeancho Ixtt

to yourfamily and friends

ReadKonkani, WriteKonkaniandLearnKonkani

Kherit Batmidar |VIP

Ponnje: Gõyant aslolea 13 nogorpalikam modlea 12 nogorpalikenchi (municipal coun-cils) yenneavoll vhodda promannan dhenv-lea. Tanchi arthik sthiti khupuch bigoddlole sthitir asa. Mhapxem hangache ekech nogo-rpalikechi arthi sthiti mozbut asa. Gõychi ekuch Ponnjechi mha-nogorpalika (CCP) hancho khorch chodd ani yenneavoll unnem, oxi sthiti zaloli asa.

Nogorpalikank lagu zatat tim tteksam (taxes) zoma korpa babtint khupuch bezababdari apnnaitat mhonnpachem fattle

arthik addavo gheupache boskent ugddapem zalolem. Nogor vikas korunk sorkar dita tea duddvancho favo te toren vapor zaina, mhonnpachem gele boske vellar ugddapem zalolem. Zo meren prot’tek nogorpalika aplea vattharantlim tteksam neamit rupan zoma korina, tedna meren sorkara koddlean duddvancho nidhi (funds) mellcho na, oxi xittkavnni poryan he boskent nogor vikas montri Adv. Francis D’souza hannem diloli, oxem hea odhikarean hea potrkarak sanglem.

Sod’deak ‘C’ xrennintleo (category) Valpoi, Sanguem, Peddne, Sankhlle hea

nogorpalikancho vaur sorkaran dilolea duddvancheruch atthapun cholta. ‘B’ xrennintleo Kepem, Kunkolle, Kankonn, Fonddem, Divchole, Kuddchodde hea nogorpalikachi arthik yenneavoll vhodda promannan dhenvlea. ‘B’ xrennintli Mhapxem nogorpalikechi kamgiri (performance) ut’tom zavn asa.

‘A’ xrennintli Moddganv, Mormugao hea donui nogorpalkanchim 5-5 krutt rupiyanchim tteksam zoma korpachim baki urleant. Zalear, Ponnje-che CCP-in 7 krutt rupiyanchim ‘house taxes’ zoma korinastana baki dovorleant.

Gõyant 12 palikancho ‘revenue’ dhenvlo

Augusto Rodrigues

Zor nagmoddi vatt sodtolo zalear aple kuddicher proyog

korop chodd gorjechem. Tokli tem payanchem bott poryan xirantlean hi vatt veta. Punn khoim tori ti thambunk zai. Ti nagmoddi vatt sodpachem mon’xak soddun dinvchem poddta. Jivit Devachea hatant ghalop. Ani toxench zata.

Somara disa sokallim suryachea kirnnanchi gormi soglleak fankarloli. Dokxinn Gõychea soglleavon vhodd Hospicio hospitalant bhitor sortanam sogllem xant ani nitoll distalem. Hea hospitalant piddevontam khatir sumar 216 khattô asat. Adlea kallar hem hospital oxem naslem,

sogllo boball ani mhellsann. Aiz hea hospitalant bhorti zaunk soglle torechi surokxa asa. Khattir aslolim chadram dhorun sondas poryan nitoll distat. Zalear kitleoch khatteo khali asat. Randpachi kudd poryan samki nitoll dista. Dialysis korpa khatir Shekaran aple avoyk hospitalant haddloli. Hospitalache nitollkayecher to khuxi asa. Sonddas chodd korun nitoll astat punn lokuch te mhelle kortat oxem Shekaran mhollem.

Yevkarachea kuddant bori seva suru zata ti meloleanchim moddim dovortat thoim sompta.Hem hospital adim ek sundor ghor zantunt ek kapel aslem. Kalla borabor tantunt bodol zaun tem atam ek mottem hospital zalam ani Dokxinn

Gõychea piddevontancheo gorzo bhagoita. Pornneo vostu bodlun novea vostumni zago ghetla. Zori atanchim bodolpam titlim sundor nant tori seva bori asa tednam dusrea vostunchem konnank poddlam? Hospitalachem ‘Out Patient Department (OPD)’ khatem chodd vhoddlem nam toripunn piddevontank 5 tem 6 minttam modem topasun seva sompta.

Voizuki Superintendent Dr. Nachionolkar khaltikayecho monis. Aplea kamdaranchi to tust korta ani tankam sogllea vavra khatir xabaski dita. Kosleim sudarop korpachem aslear to tancheo suchovnneo gheta.Hem dakhoita zor mon aslear kednam-i sudarop korunk zata.

Hospicio Hospitalachi nitollkai pidda poisaita

Clean corridors are a welcome site.

A well maintained kitchen No dirty toilet! A view of the old part of the hospital Empty but clean beds

August 17, 2013 | Vauraddeancho Ixtt 5Gõycheõ Khôbrô

tuka hokasa

Daniel Albuquerque

Zago Za

Kherit Batmidar |VIPPonnje: Vahatukeche nem ani kaide konn’xak marun, rostin mottoram cholovp, ‘sign boards’-am kodde durlokx korop, vahanam choloitana soreachi noxea korop hea sarkhea sabar karannank lagon Gõy raj’jeantlean pasar zavpi soglleach mha-margancher obghat ghoddpachem promann vaddunk laglam. Hea vaddtea obghatank lagon, fattlea 6 mhoineanchea kallant 116 zannank aplo jiv luskonn korcho poddlo.

Gõyant bhitorlea bhagamni aslolea rosteam poros mha-margancher zavpi obghatanchem promann 1 km poros odhik asa. Taka lagon hea vaddtea obghatancher niyontronn dovrunk, tech porim hea margam vhelean pasar zavpi vahanacher

dekrek dovruk Gõychea pulis khateachea vahatuk vibhagan (traffi c cell) Gõychea sorkara kodde 40 jeepinchi goroz asa, oso ptostav mukhel montri Manohar Parrikar haka phattoilolo.

Raj’ jeant aslolea mha-marganchi ekunn lambhai (distance) 263 kilo metram itli asa. Hea mha-margamni NH 17, NH 17 A, NH 17 B ani NH 4 A hea mha-margancho aspav asa. Hea sogllea mha-margancher obghatanchem promann khupuch vaddlam. Raj’ jeant rosteancher ghoddpi ekunn obghatam modem 35.66% obghat mha-margancher ghoddtat.

Tech porim mha-margancher obghatamni moronk pavpeanchem promann Gõyant ekunn obghatam udexim zalolea mornnam modem 41.43% mha-margancher zalolea obghatam udexim mortat. Vahanam rostin choloitat taka lagon chodd obghat ghoddtat, oxem vahatuk khateachim sutram (sources) sangtat.

Gelea vorsa survechea 6 mhoineanchea kallant mha-margar zalolea obghatamni morpeanchem promann 143 itlem aslem, zalear hea vorsa hem promann 116 itlem zalem. Gelea 2012 Setembrant rhavn Gõyant rosteancher zavpi minache matiyechi vahatuk bond asa.

Hi minachi yeradari bond aslolean hi obghatanchi sonkhea ghoddiye dhenvlea zavpak zai, oso odmas vahatuk vihhagantlea odhikareank hea batmidara samkara ugttailo. Gõyant kirkoll rupache obghat 9.43% vaddleat.

Mottor-saikolink zalolea obghatachim mornnam hea vorsa 22.37% itlim dhenvleant mhonnpachem vahatuk vibhagachi ankddevari sangta.

Erwin Fonseca

Reginaldo Fernandes Gõycho vhoddlo Konknni Romansi borovpi aslo. To ganvan Siolecho, taka soglle Konknni Romansincho Patsai mhonn vollkhotale. To zolmolear fuddlea vorsa xembhor vorsam bhortat. To sadheponnan jielo ani sadheponnan sorgvaxi zalo. Tacheo Konknni romansi itleo fanki zaleat

ki taka Konknni mollar vhoddlo man mellunkuch zai aslo. Atanchea kallar il’lemxem boroilear puroskar melltat ani hea edea vhodd mon’xak kiteak puroskar dilo na kai? Sorgest Reginald bab Junhache 14ver 1914 vorsa zolmolo ani Novembrache 13ver 1994 vorsa, 80 vorsanche pirayer ontorlo. Aplea jivitan tannem sumar 200 odik Romansi boroileat. Oxem sangtat ki zori Reginald

babak kosloi vixoi hatak laglo zalear to teach vixoyacher don disamni ek romans boroun kaddtalo. Sally sangta ki tacho sorgest pai nhoim fokt ek khoddegant boroupi aslo, punn ek boro songitkarui aslo.

Aichea Koknnicher dukh porgott’tana Sally bab sangta tachea paichi Romi Konknni ani atanchi Romi Konknni modem khup ontor asa.

Reginald Fernandesak kednanch man diunk nam

Gõyant ‘high ways’ hancher obghat dhenvle

Gõyant rosteancher zavpi minache matiyechi vahatuk bond asa. Hi minachi yeradari bond aslolean hi obghatanchi sonkhea ghoddiye dhenvlea zavpak zai

‘Principle’: Bhorpay (compensation) mellche khatir, Kaideachea 5vea ‘section’-an oxem mellta: Mhoineacho pogar mellop mhonnlear mhoino bhor vaur korop (to pogar mhoino somptoch dium ieta, na zalear kednaim dium ieta.)

‘Determination of Compensation’: Vhoilea kaidea pormannem, ghayall zal’lea karannak lagun vo ghayall zaun mela zalear luskonn bhorpay tore-torenim dium ieta.Moronn: Zo monis tea vavraddeacher patieun aslo, taka ti bhorpay mellta. Pon’nas tok’ke mhoineacho pogar tea mon’xak mellta punn 80,000 rupya unnem asunk favona. Bhorpay mellche khatir, somploleachi piray, kitlim vorsam tannem vaur kela ani korum ietalo, tem sogllem kaideachea Schedule IV-an mellta.Ghayall: Soglloch vo ordho pangllo zal’lo asa zalear, taka 60 tok’ke mhoineacho pogar mellunk favo ani to pogar 90,000 rupya unno asunk favona.

Labour Commissionerachea tharav-a pormannem ani voizache suchovnne pormannem ghayall zaun to monis sasnnak opangull zala, zoxe porim amputation, kudd’ddo, bhero zata zalear, Kaideachea Schedule I hache pormannem, taka soglli mozot mellunk goroz asa.Kes Kaido: Marsache 9-ver 1992 vorsa, Cement Corporation of India ani tache virodh Xmti. Begambee ani dusreamni apli kes korttant manddli tedna, Karnataka Unchle Nitisobhen oso aplo tharav dila:

Shahabuddin, 37 vorsancho,

ximittachea karkhanneant obsoegak sampddun, ghayall zaun somplo. Tachi potinn ani panch bhurgim tache yennavollicher tharun aslim dekhun, luskonn bhorpay mellche khatir, tannim Commissioner-ak ek orz keli.

Kaideachea Section 5-veache clause (a) pormannem, ghorkarachea mornnak lagun Commissioner-an tea kuttumbak 76,856 rupya diunk tharaile. Commissioner-an tharav ghetla to sarkho na mhonn chintun, te ostoren Unchle Nitisobhen kes ghali. Unchle Nitisobhen ti kes novean topasli ani soglle mud’de lokxant gheun, zoxe somploleachi piray, pogarachi ‘percentage’ adi, te ostorek fokt 55,625 rupya diunk tharailem. Favo titlech poixe tika diun, ti kes korttantli bhair uddoili.

Sompoitana: Aplo konn-ui somplo zalear, melltat te poixe gheun, ti kes bond korunk konnuch kobul na mhonn vhoir dil’le kesi koddlean gomta. To vauraddi 1984 somplo punn unchle nitisobhen aplo nirnnoy fokt 1992 vorsa dilo. Dil’le bhorpaye xivai, dukhant aslolea kuttumbak nit mell’li kai?—ho ek motto proxn.

Th e author is an acclaimed scholar with experience across academic, corporate, political, and cultural fi elds both in India and abroad.

Workmen’s Compensation Act, 1923 pormannem bhorpay tharavop

August 17, 2013 | Vauraddeancho Ixtt 6 Dekh

Pio Esteves

Nevel Vell’lekar

Voparinchea Bhanddarantlem Sokoilem pan, voilea

panak hansta

Chandigarh:Chandigarh xarant aslolea kolejink ani her xikxonnik son-vsthank sobitayechem novem rup yevpachem asa. Vibadd kel’lea sorkari ani bhouxik imarotincher nodor marun teo nitoll korunk proxasonan adex dila. Chandigarh Hary-ana ani Punjab rajeanchi rajdhani.

Hea Songh Prade-shacho up komixionar Mohammed Shayin han-nem aplea odhikareank koddok adex diun san-glam Punjab ani Hary-ana unchle nitisobhen zo kolejichea xikpeanche songhottnnecher koddok karvay korunk adex dila to purnnponnim pallunk. Karvay korpachi yevzonn toyar korunk mhunn tan-nem kolejichea protinid-him lagim ek boska ghetli.

Proxasonan sogllea kolejinchea principalank ek somiti nemunk sanglam. Kolej ichea imarotincher ani her bhouxik suvater jairat korpa khatir lailole toktte kaddun uddounk somitik adex dila. Bhouxik suvater jahirat launk vo bonderam launk bondi ghalea.

He vixim bariksannen kaideachi vollokh divpa

khatir puilis odhikari kolejink bhett diun xikpeank xikxonn ditat. Xikxonnik sonvsthanchea vhoddilank xikpeanchea khatir jahirat ani bonderam launk ek kherit zago korcho mhonn sanglam.

Julayche 23 ver unchle nitisobhen Chandigarh proxasonank adex diun jeo

xikpeancheo songhottnna aple toktte ani her jahirati laun bhouxik suvateo vibadd kortat tankam kaido lagu korun koddok karvay korunk sanglam.

Imarotincher aslolim bonderam ani her jahirati kaddunk zo khorch zatolo to xikpeanche songhottnne koddlean gheunk unchle nitisobhen sanglam.

MATTERS INDIA

Chandigarhchea bhovxik suvatanchem rup bodolta

Chandigarh takes on defacement of public places

Ami T.Vcher torekvar jahirati polletanv. halinchea disamni konn-konn mobail

bhair marta, laptop xevttita osleo goxtteo amkam distat. Eke torechea mobailamni ani laptopamni amchi khup seva kelea. Heo vostu amkam zaiteoch upeogak poddleat. Ani atam noveo vostu aileat mhonn, adleo teo bhair marop sarkem asa? kedo vhoddlo okman! hem oslem dhoronn ami amchea jivitan gheun vetanv. Hea oslea dhoronnacho amchea jivitacherui probhav zata. Hea dhoronna vorvim novem, rosroxit tem sokoilem pan pornnea, bavlolea voilea panak hansta. punn eka disak tachoi vell yetolo mhonn tem visorta.

Pornnem tem konnak naka: Amchea bhurgeaponnar amkam titlim nhesnnam mellonaslolean kitem-i pinzlear, tem rokddench bhair uddounk zainaslem, pinzlolem xivun ami ghaltalim. Butanv tuttlear porot laitalim. Urlole lugttache kuddke gheun charam kortalim, to kall atam disonam. Ani pinzlolem xivunk atam gharant xinvpachim mixinam nant. Ani novem mellta astana, pornnem tem futtlolim- pinzlolim ghalun kiteak bhonvunk zai? zip gelear novim ghalunk zata, nhesnnachi xivon suttlear ti

porot xinvum yeta. Butanv tuttlear to lavum yeta. punn oxem korunk ami sodinant. Nhesnnank matxe kitem-i zalear, ami ti rokddench bhair martanv. ti nhesonn ghalun ami kitlech somarombh soboile. Ti nhesonn ghalun ami manan bhovlim. Punn hem sogllem visrun, ami ti nhesonn upeogak poddta astanay bhair uddoitanv.

Amche lagim motorsaikol ani mottoram asat. Ani tanche vorvim ami zaitim borim kamam kortat. Punn tim kitlim-i sobit disum, kitlem-i upeogak poddum, amkam novem kitench polletoch, hea adlea vostumchi amkam vaz yeta. pornnea vostumche parts ekdom bore astat. Tori punn novem tem, zhogzhogta tem amkam rokddench avoddta. Ani tem ami viktem ghetanv ani khuxal zatanv . ani adlea mottoran amchi kitli seva kelea, ti pasun ami visortanv.

Amchim jevnnam disandis bodoltat. Amchea kuddichi bholaiki samballtolea jevnnachi amkam vaz yeta. Amkam novim ruchik khannam chodd avodd’tat. Tim amchea kuddik mal poddlear pasun, tim ami jevtanv. Adlim khannam amkam nakat. Ani tim koxim toyar kortat, ti aiz zaiteank mahiti nam. Punn pochpochit jevnna, pivnna ani khannam vorvim aiz zaitim zannam

apli bholaiki ibaddtat.Mon’xam-i pornnim zaleant:

Sokoilem pan voilea panak hansta, hem dhoronn vostunkuch nhoi, punn atam ami mon’xamkuy vaprunk lagleant. Avoy-bapuy zannttim zatoch konnank naka zaleant. Tannimch bandlolea ghorant ravunk dovorlem, punn aiz tim nhesunk pangrunk padixer zatat. Tankam vella-vellar jevonn-khann mellonam. Tim osokt-zanttim zaleant mhonn, ami tankam hanstat, kikont kortat. Tanchea piddek favo tim okhdam pasun ami dinant. Tim zanttim ani pornnim zaleant mhonn ami tanchim fokonnam kortat. Punn ek-dis ami zanttim zanvchinant? Te poristhitin jiyeunk amcho vell yenvchonam? Tedna ami nenttim astanam vaglolim, tench amkam mell’lem mhonn poch’chatap zanvcho nam mhu?

Pornnea vostumni ani adlea mon’xamni amchi khup seva keli. Amchem jivit khuxal kelem. Atam noveo vostu aileat mhonn, tankam amchem visrunk zaina. Ami-i ek dis pornnim zatolim. Ani tea vellar amchea fattlean yetat tannim amche sovem kelolem naka tech porim adlea vostu ani zantteam mon’xam sovem tum korinaka. Hantunuch tujem vhoddponn asa!

Pakistan: Pakistanantlea thoddeanchean tem sos-unk zainam zaun pixim zatat. Th oddim umed naslolim zaun morun vetat. Punn chodd zan-nam ifernant jiyel’lea porim monisponn naslole poromporent aplem jivit sartat.

Hea cheddvank chakram porim aplea ghorcheanchi seva ani ghorantlo her vaur

korcho poddta. Tankam “Quran” Muslimachea Povitr Pustokacheo hoklô mhonn vollkhotat. Jea cheddvanchem jivit tanchea ghorcheamni ghannant dovorlole porim zata. Tankam cheddea lagim kazar korchem soddun tanchim ghorchim tankam Musolmanachea Quran Povitr Pustoka lagim kazar kortat. Hacher bondi asa tori ti chal chalu asa mhonn sangtat.

Quran pustokant jem kitem boroil’lem asa tem tim kallzant thavn xiktat. Tankam Quran pustok ek doriyen aplea bhenddak bandun dovorchem poddta. Konnuch bhettonam ani disonam toslem jivit tankam sarchem poddta. Ani 14 vorsam voir pirayechea cheddeak

tankam bhettunk dinant. Jivitbhor kheast dil’lea porim tankam jivit sarchem poddta. He poromporek “Haq Bakshish” mhunntat; tacho orth mhollear apunn kazar zavpacho odhikar nakartam. Hi ek adlea kallaveli porompora azunui Sindh prantant ani Dokxinn Pakistanachea

Punjab prantant cholta. Asharq Al Awsat hea Arabic ontor’raxttrik potran sanglam 2007 vorsa Sindh prantant sumar 10 hozar Quranacheo hoklô asat mhonn kollun ailam.

He poromporechim mullam dhorma po-ros arthik poristhitint rigleant. Pakistanachea bhattkaranchea kut-tumbamni hi porampora azunui cholta. Jednam aplea cheddvak vo bhoin-nik boro nouro mellonam tednam taka ankvar dov-run Qurana lagim kazar korop bhattkarank som-pem dista.

Ani konnaim lagim kazar korun bhattachem ord taka divnche poros tea cheddvak ankvaruch dovorlear kuttumbachem ghorchem bhatt ghorakuch urtolem mhonn musolman bhattkar somzotat. Paki-stani kaidea pormannem ‘Haq Bakshish’ porampo-rek sat vorsanche bondk-honnichi kheast asa; punn tache add nixedh marunk soglle bhiyetat. UCAN

Pakistanant muslim cheddvanchem jivit konixttayechem

The lives of Pakistan’s ‘brides of the Quran

Tankam cheddea lagim kazar korchem soddun tanchim ghorchim tankam Musolmanachea Quran Povitr Pustoka lagim kazar kortat.

August 17, 2013 | Vauraddeancho Ixtt 7

When a marriage is on the rocks, couples typically seek advice

from friends, family and marriage counselors. However, according to relationship expert Mort Fertel, that’s precisely the wrong thing to do. He suggests six unconventional steps that run counter to traditional relationship advice.

Firstly go it along. One person’s eff ort can change the momentum of a marriage, and very oft en, it’s that eff ort that motivates the spouse to join in the process of saving the relationship.

Secondly, stop asking yourself the wrong question. Th e key to succeeding in marriage is not fi nding the right person, it’s learning to love the person you found.

Know that absence does not make the heart grow fonder.

In marriage, particularly in a broken marriage, absence separates people. It creates distance, and that’s the opposite of what we’re trying to achieve, which is closeness.

Next is don’t talk about your problems. Taking about

the problems in a marriage doesn’t resolve them. It leads to arguments and bad will. Besides, you’ll never talk yourself out of a problem that you behaved yourself into. Marriages change because people change. Speak in the vocabulary of your actions.

Marriage counselling does not work in most situations.

Most couples report being worse off aft er marriage counseling. Don’t talk to family or friends about your situation. One of the most important values in a marriage is privacy: therefore, it’s a mistake to talk about your marriage or your spouse to family or friends. It’s a violation of your spouse’s privacy and it’s wrong.

Start talking to each other! And let go of your pride!

Start being honest to each other and communicate the correct way as all couples should. Tell each other how you feel about each other whether it is that you have been unhappy with the way your spouse has been behaving or how he/she has been treating you. If you are the one receiving the honest feedback, please don’t

view it as criticism. Why would your partner criticize you anyway? It is also important that when you have this open communication, let go of your pride, let go of your need to be right. In this way, you can then really start understanding how your spouse thinks and be on your way of rebuilding your marriage.

Learn how to communicate with your partner eff ectively.

Next, resolve your issues. And be very truthful and work towards a solution together. Aft er that, remember the solution and never re-visit the issues again! Bringing up old issues will never do any good for marriages. When cheating is involved, decide if you can forgive your partner or if you can let go of that aff air. If so, remember the promises you have made to either forgive or let go.

THE SECULAR CITIZEN

Pope Francis has become quite popular

on Twitter. A study reveals that he is among the list of world leaders with most digital infl uence. Th at’s according to Reputation Metrics,’ which measures public impact. Th e @Pontifex account has over 8 million followers and during WYD, the account surpassed the 100 tweet mark.

He is considered the most infl uential leader in social media, because his messages are re-tweeted the most. On average, each tweet is re-tweeted about 22,000 times. Th at’s way more than others on that list, like the account of Venezuela’s president Nicolas Maduro.

Th e account has seen a huge spike in numbers, increasing 161 percent. In March it had 3million followers. Shortly aft er the Pope’s election the account got over 800,000 additional followers in just four days. By the end of July it had more than 8 million.

Th e Papal account has its busiest days on Wednesdays, for the general audience and also on Sunday’s with the Angelus prayer. On average the Pope writes 5.3 tweets per week. ROMEREPORTS

Vincent Lobo, sfx.

Do you have an Indian dream? May I ask as the protagonist did so in the movie Th e Reluctant Fundamentalist. Chengez Khan, a promising a greenhorn Pakistani Manager, chased the American dream, which led him eventually to lose his dignity and self respect. As our motherland celebrates the 66th year of Independence, this could be the moot question.

Our nation, they say, is a young nation. It has great potential for growth and is yet to reach superpower status. Already the urban consumerist culture of self pleasure and individualism is spreading. Humans are now looked upon just as another commodity. Yet, still, we are also among the poorest of the stocks and portray a horrifying picture in health and education. Our mother land is a story of contradictions.

In this milieu, what would be our purpose to this call of life --

especially for the Youth Faithful? Amidst the opportunities galore, we cannot be a dry leaf in a rushing stream. Our faith and life has to correspond in our response. Th e light of Christ has to be kept shining. In my interaction with one of the teenagers, during a vocation promotion drive, I was startled by his career choice. He wants to be an ‘England footballer’. Th e passion to scale the heights was clear. Great, I said, with certain unease. Had the lure of opportunities (read money, power, and glory) trapped him?

Our young are disillusioned. Th ey see that people with money and power have glory bestowed upon them. Th ey steer the destiny of the country. IPL has already opened its cupboard of skeletons, and so are many who follow suit. Th e country in the aft ermath of development, brushes with Coalgate’s scandals and scams. Abuse of all kinds is our moral code. Th e government tables the Food Security Bill

which fi nds opposition from the same lobby of destiny providers. Surprisingly, they in turn appeal for subsidy, cheaper land availability, less interest rates, duties taxes and other benefi cial policies so as to increase the margin of glory.

It is here that we all could fi nd our purpose in life -- to seek the lost and befriend the less fortunate. Be the good seed. Live so that they may fi nd hope in you. As Paul would say “For we, the living, are given continually to death for the sake of Jesus, so that the life of Jesus may appear in our mortal existence”. (2 Cor. 4/10) Many a time we ourselves have to be blamed, for the certain ostracization we face from our own colleagues and friends. We easily embrace the Western lifestyle and are oriented to their attitudes. Hence, we speak of inculturation and the need for us to participate more in the national life, its joys and hopes, its sorrows and derelictions.

One of the ways could be by

taking up careers in Governance and Administration. In choosing our purpose to life a thought could be given on how to contribute to our motherland, denying easy and alluring opportunities to fl y abroad, sometimes even selling everything to migrate to a place not of your own and shun the negativism towards us. It is we, the minority, who could show the right path, which is increasingly less traversed, but a path of abundant life. Here, one could even choose to be missionary or a religious in our own country.

Th is would certainly entail carrying the cross, but it is that which gives us our identity. Beloved Pope Francis says, “Without the cross we are not the disciples of Christ”.

Hope now you know why that England Footballer caught me by surprise! An Indian Footballer has a mountain to climb but it is worth a try, because of its wonderful purpose!

It is we, the minority, who could show the right path, which is increasingly less traversed, but a path of abundant life. Here, one could even choose to be missionary or a religious in our own country. The Rightful Purpose

Pope most influential leader in

social media

Tips to save a marriage from falling apart 1. You fight and argue much more

often than before and do so unfairly.

2. One or both of you show increasing disrespect for each other.

3. You and your spouse are no longer capable of communicating with each other in meaningful and productive ways.

4. Financial disagreements dominate your discussions and conversations.

5. You do not trust your spouse anymore.

Warning Signs of a Failing Marriage?

August 17, 2013 | Vauraddeancho Ixtt 8

Pio Esteves | VIP

‘Sukh Dukh Jivitache Panvdde’ he Rumaldo Estrocio-che panchve audio CD-n 13 kantaram ghuntlolim melltat ani Konknni palkachea nanv-vostea kantoristamni tim aplea suvadik tallean gaileant.

‘Vaitt Vell’ hea survatechea kantaran, Rumaldo Estrocio Mumboi xharant reilve stteixonar ghoddlole eke ghoddnnechi khobor sangta. Arop-ak lagon, eke ostorek lokam koddlean boroch mar khauncho poddlo. Te bangoddent tichem don-vorsanchem bhurgem ag-gaddientlem bhair poddlem ani m e l e m . ” L o k a m n i sanddlolem bhangar ani poixe porot haddun diunk zait, punn eke avoik aplem bhurgem konn ditolo?”

oxem Estrocio xevottak vicharta.

‘Maim’ hea dusrea kantaran Bushka avoi-bapaim ani bhurgeam modhem tore-torechea vagnnukecher lokx ghalta.

Adlea ani adhunik kallant avoi-bapui ani bhurgim eka-meka sovem koxim vagtat, tem sangta. “Dubhavuch na, bhurgim amchi vhodd girestkai. Punn bhurgeank bore dekhin ani favo tosleam mulleamni vaddounk avoi-bapaicho kaido mhonn tem aplea kantaran xiddkaita.

Aple vaddte dhuvek , jem rokddench lognant bhitor sortolem, Rumaldo ani Felcy ‘Sukh Dukh Jivitache Panvdde’ hea kantaran ek bori dekh dita. Kazar zatoch, dukh-sukh ietolem, sun-sasumaim modhem

ttinv-ttanv zatolem, punn soglleam addkhollim modhem Devachea adaran ekvott sambhallop chodd gorjecho mhonn tim sangtat.

Anink eka kantaran ‘Sant Anton’ Rumaldo eka cheddvachi khobor korta. Hodd’ddeache kankrache piddentlem mekllem zatoch, ek cheddum apli angvonn farik korunk visorlem. Tedna tachea jivitant kitem ghoddta tem to kantorist soroll sangta. “Jem kitem Devan tuka funkott dilam, tem porot vhorunk Taka vell naka,” oxem to sangta.

Mogan poddtoch, ektto dusreacho ghat gheta tedna kitem ghoddta, tem Francis de Tuem aplea eka kantaran sidh korta. ‘Ashram’ hea kantaran Felcy logna uprant aplea putachem onupkarponn spoxtt korta.

Te CD-n aslolim dusrim kantaram Marcus Vaz, Shalifa Pereira, Agnelo Lobo, Kistu ani Manuel Estrocio-n gaileant ani tore-toreche sondex ditat. Lenoy Gomendes-an soglleam kantarank songit dilam ani ti CD Lens Studio, Sirlim, hanga toyar kelea.

Tumchea CD-chi (review) vimorso korunk tumkam khoxi asa zalear, uzvaddak haddlole CD-chi ek proti (copy) amche kocherint diunchi.

‘Sukh Dukh Jivitache Panvdde’

CD Vimorso

P. Agxekar | VIP

Sot sodanch koddu, oxem mhonnlolem asa nhoim? Logna bhair choltolea sombondacher John D’Silva-acho tiatr ‘Koddu’ lokx ghalta ani toslea jivitak lagon kuttumbik jivit koxem kosllun poddta, tem dakholl zata.

‘Jezuchem Jivit’ hi dakhovnn ganvche tornatte machier haddtat ani tankam xabaski favo zata. Dog tornatte ganvchea padr vigar (Succor de Santa Cruz)-ak bhett’tat ani apli dakhovn dusrea ganvamni dakhounk adar korunk magtat. To padri tanchem sangnnem mandhun gheta.

Punn durdoivan,

Jezuchi bhumika kortolo Selroy (Peter de Pedda) Natasha (Melisha)-chea mogan poddta. Tache potinn Betty (Mita)-k tache vankddem jivit avoddna. Riya (Lavina), jem Marie-chi bhumika korta, tem-i bhi eka anvkvar cheddea Macson (Rons)-achea mogan poddta. Ticho ghorkar Jess (Alif) pordesant koxtti vaur korun, aplea kuttumbak posunk vavurta.

Zorui tanche bore bhumikek lagon Selroy ani Riya-k porbim favo zatat, toruiastana te dakhovnnecho digdorspi Jerome (John D’Silva)-ak aplea kolakaranchea khasgi jivitant cholta tem

matui avoddna.K o l a k a r a n c h e a

khasgi jivitant choltolem dhongeponn polleun, digdorspi apli dakhovn fuddem vhortolo? Apleo vankddeo vatto soddun diun, promannikponnan jieunk Selroy ani Riya vavurtat kai? Natasha ani Jess-acho fuddar koslo zata?

Tiatrant anink ek tiatr machier haddun, John D’Silva-n ek novol bhitor kaddlam. Tannem soglleam podd’ddeancho-i purn’ponnim upeog kela.

Vinodhi bhumikent John D’Silva, Nato ani Remmy lokak bhorpur hansoitat.

Kantaram vixim,

Succor de Santa Cruz, Nato, Rons, Marques, Mini Mario/Rosario de Benaulim, Marcus Vaz, Xavier Gomes, Francis de Tuem, Melisha, Lavina,

Mita ani Lawry Travasso-n gailolim kantaram suvadik asat ani bore sondex ditat. Philip de Sanvordem (saxophone), Cristo (trumpet), J Dias (bass),

Jose Carvalho (keyboard) ani Xavier (drums) borem songit dilam. A. P Rojols ani Agnel Braganza bizlechi ani machiechi vevostha pollelea.

‘Koddu’ dhongeponnacher lokx ghalta

Kherit Batmidar |VIP

Ponnje: Xikxonnik Odhikari kaidea khal gorib bhurgeank Gõychea sogllea iskolamni 25% zage rakhun dovorpachi toyari Gõychem xikxonn khatem korta. Fuddlea xikxonnik vorsa thavn ho kaido chalik lagtolo. Tea bhair SC, ST ani her ma-gas vorgantlea zati-zomatintlea bhurgeankui hea kaidea khal is-kolamni rakhiv zage dovortole. Dekhun fuddarak dor iskolant 50% zage rakhun dovorche pod-dtole mhonn spoxtt zalam.

Xikxonn odhikari kaido Gõyant lagu zala, oxem sorkar boddayeo marta. Hea kaidea

khal iskolancho, xikoupeancho vell vaddoila. Xikxonn sol’logor somitichi fer-rochnnuk atam sorkar korpacho asa. Punn, hea xikxonn odhikari kaideant (Right to Education) gorib xikpeank 25% zage rakhun dovorche mhonn sanglam astanam, hi tortud azunui vevharant ghalunk nam. Goa Education Policy hachea 45-vea kolmant bhurgeank fukott ani soktin xikxonn dinvchem mhonn formailam. Hea kaidea khal 10 vorsam bhitor Gõyant jim bhurgim 14 vorsam sokoile pirayechim asat, tankam fukott ani soktin xikxonn ditolet, oxem sorkaran aple ‘state education

policy’-nt nomud kel’lem. Punn atam yeta tea xikxonnik vorsa thavn RTE kaideant asloli hi tortud khore ritin chalik lagtoli.

Sorkari onudhanar cholpi ani sorkari onudhan mellonaslolea khasgi iskolamni gorib xikpeank 25% zage rakhun dovorche oso hukum ‘Supreme Court’-in dila. Hea xikxonn odhikari kaido puray Bharotant chalik lavop soktichem aslolean, 6 tem 14 vorsam piraye modlea sogllea lhan bhurgeank fukott xikxonn divop hem sogllea iskolank ‘compulsory’ zalam. Sorv Unchle Nitisobhen dilolea hea itihasik hukumak lagun gorib bhurgeank poryan fuddarak fukott xikxonn melltolem.

6 tem 14 vorsam piraye modlea bhurgeank fukott ani soktin xikxonn divpacho Xikxonn Odhikari kaido 2009 hea vorsa toyar zal’lo. Punn hea kaideak desantlea kaim iskolam cholovpi sonvsthamni ‘Supreme Court’-in avhan kelolem. Punn Sorvunchle Nitisobhen ho kaido egdom boro asa, taka lagun iskolantle 25% zage gorib bhurgeank rakhun dovorpakuch zai, oso aplo hukum dila. SC-chea hea hukumak lagun atam desantlea sogllea bhurgeank xikxonn mellunk sompem zatolem. He vixim Ponnjentlo eklo xikxonnik zannkar Dinesh Joshi sangta tea pormannem, SC-

chea hea mhotvachea hukumak lagun gorib-girest oxi xikpi bhurgeam modem ontor asa, ti nopoit zaunk hea kaidea udexim khupuch mozot zatoli. Xikpachi umed ani xikpant huxar fokot astig mon’xanchinch nhoi, punn goribanchim bhurgim-i xikpant ut’tom zaunk xoktat mhonn atam Bharotant provar zatolem. Ho kaido nitt toren vevharant poddun chalik laglo zalear, gorib avoi-bapaik zolmol’lim bhurgim aplea ghorabeachem ani xiktat tea iskolachem nanv porzollit kortolim, oxem sumar 40 vorsam eka khasgi iskolant xikovpi onnbhovik Dinesh Joshi-n batmidarak sanglem.

2014 sogllea iskolamni gorib bhurgeank rakhiv zage astole

Mumboi: Vadodara hangasorlea Bhasha Research and Publica-tion Kendrachea obheasa pormannem fattlea pon’nas vorsank Bharotant 20% bhaso sanddoileat. Bharo-tant 1961 vorsa 1,100 bhaso asliot, punn 220 bhaso aiz nopoit zaleat, oxem People’s Linguistic Survey of India hea ‘survey’ korpi mukheli ani borovpi Ganesh Devy mhunntta. Osli survey 2011 vorsa uprant don vorsamni keli. “Amkam fokt 780 bhaso mell’leat ani 100 amkam chuk-leat zait. Sogllio mellun 880 zalio. Urlolio nopoit zalio. Hem ek khorench luskonn,”oxem Devy hannem san-glam. Teo bhaso nopoit zavpachea karonnam modem bhasank manyotay mellona, somudayanche vantte, uloitoleank udarposonn sarkem na ani unnea dorjeacheo bhaso ho nyungondd aspavtat mhonn sangun bhas samballun dovorpachi-i yevzonn na mhonn tannem sanglam. Khorem mhollear 1961 vorsa kel’lea census-a porman-nem 1,652 bhaso asliot punn ekech bhaxecheo boli aslole-an to ankddo 1,100 hacher pavlo.

1971 vorsachea census-ant fokt 108 bhaso asat mhonn koll’llem. Ho ankddo unno zavpachem karonn mhollear Bharot sorkarachi yevzonn. He yevzonne pormannem eke bhaxek 10,000 ulovpi asunk zai.

Hi yevzonn azun chalu asa. Punn he survey-nt sogllio bhaso aspavleat. Maharaxttrantlea bhasam voir Agostache 17ver ek pustok uzvaddaitole. Urlole 49 bhag Novi Delhint Setembrache 5ver uzvaddaitole. TOI

India lost 220 languages in last 50 years, survey finds

Fattlea 50 vorsamni Bharotantleo 220 bhaso sompleat: Obheas

s

August 17, 2013 | Vauraddeancho Ixtt 9

Noxib mon’xachem jivit bodolta, to magir khoinchea-i dhormach

monis zaum.Tornattem ani uprant ostori

hea natean tinnem aplea jivitant dusreanchea ghoramni vavurli, kednam-I fukottui vavr kelo. Tika bhurgim naslolean ganvantlea sogllea bhurgeank ti aplinch koxim vagoita. Tika fokot bhurgeanchoch mog nhoi bogor soglleanchem borem zal’lem tika zai. Ticho ghorkar Prabhakar lokacheo gaddio choloitalo. Ani aplea sogllea jivitant Baby Borkar Naik lokachim dukam pustali. Ek dis ti duent poddli. Tichean cholunk zaina zalem; dekun ti disonam mhonn lok chintunk poddlo. Punn Baby har mandpi ostori nhoi. Ti Jezucher purnn bhavart aslole ostoren eka padricho adar maglo.

Padrin mhojea ghorant tin dis

Povitr Pustok vachlem. Ani tisrea disa hanv piddentlim nigut borim zalim mhonn Baby-n sangta. Tea disa thavn ti ghorant bosli nam. “ Mhozo visvas Jezucher asa, mhaka tannem salvar kelea. Jezu xivay mhojea adarak pavtolo anik konnuch nam. Hanv chodd zanntti zal’lean rokddich thoktam” oxem ti dukhabhorit zaun sangta.

Tori astanam ti aplea Maina - Kuddttore ganvant tika adar ditolo zaito lok asa mhonntta. Vell mellta tednam ti Misak gelea xivay ravonam. Povitr Atmeak ti mandta. Retirank ti poixilea ganvamni poryan vochunk fattim soronam. 70 vorsam voir tichi piray zalea, adle porim tichean atam bhonvunk zainam. Dukhachi

khobor mhollear tichem lhan ghor moddonk pavlam. Pavsant tiche ani tichea ghorache chodduch hal zatat. Ti apnnak adar magunk hanga thoim veta, duddvancho adar nhoi punn je monis tika sotaitat tanche add karvay korunk. Soglle hoikar ditat punn ekui kam’ folladik zainam.

Tori astanam Baby khuxalkayen jiyeta. “ Husko korinaka mhojea puta,” ti mhunnta, “ konnuch nam zalear mhaka Dev polleta. Hanv zannam zaitea lokan mhaka adar diunk zai punn te bhiyetat”. Hindu dhormantli asun poryan Baby her lok kitem mhunntat tachi porva korinam. “Jezucher bhavart dovorpak poilim tachi vollokh mellpachi goroz. Hanvem taka onnbhovla ani hanv kitench vaitt kortam-xem mhaka disonam, oxem Baby hanstea tonddan sangta.

A Hindu soul with a Christian spirit

Kristi monachi Hindu ostori

Women not safe in Kerala, says police report

Bulgaria: Bharot desak vhoddponnacho vell udelo jednam khas Olympics khellant Bharotak bhangrachi medal favo zali. Bulgaria desant Son’vara dis zal’lea Deafl ympics (bheream ani moneam khatir khas Olympics khell) zalet, tea khellamni Bharotacho kusti khellgoddi (wrestler) Virender Singh-ak 74 kil vibhagant bhangarachi medal favo zali.

Sofi a, Bulgariant zal’lea 22vea Summer Deafl ympics khellant Delhi xarantlo bhero ani mono kusti

khellgoddi Virender-an Turkeychea Oguz Donder kusti khellgoddiak haroilo. Zalear xinxacheo medali Hiavorh Adamian ani Aleksandr Ochirovich Tsoktoev hankam favleot. Virender Singh-an Olympics

khellant rupea medal jikhlolo Sushil Kumar ani xinxachi medal jikhlolo Yogeshwar Dutt hanche koddlean proxikxonn ghetlam. Londonant Olympics khellak ji prosid’dhi zaloli titli hea bhereanchea ani moneanchea khellak zaunk nam.

Toripunn Bharota votin gel’lea ‘All India Sports Council of the Deaf ’ songhottnnechea don pongddantlea vangddeam modem zhogddim zal’lean desachi protima il’li vaitt zali. Virenderak hi medal favo zal’lean atam tache sarke anikui khellgoddi asat tankam-i urba mellttoli ani sorkar tanchea oslea khellgoddiank voir kaddunk vavurtolomhonn axa asa. TOI

Deafl ympics khellant mono-bhero khellgoddi Virender Singhak bhangari medal

At Deaflympics, India’s deaf and mute wrestler Virender Singh

wins gold medal

Kozhikode: Bhurgim zanv zannttim zanv Keralant ostoreank koslich surokxa nam. Halinch uzvaddailole khobre udexim soglle pirayechea ostoreancher hinvsik ot’teachar zata mhonn timesofi ndia.indiatimes.com. hacher khobor dilea. Institute of Social Sciences, New Delhi he xikxonnik sonvsthen ho sod kela.

B a i l a n c h e r bolatkaracho ot’teachar zala tantleo 25.5% cheddvanchi piray 0-15 vorsam asa. Zalear zanntteam modlea jea ostoreancher bolatkar zala tantunt 5% sumar 50 vorsam voir ostoreancho aspav asa.

4 vorsanche pirayechea cheddvancher poryan bolatkar zaleat. Adhunik

ani somajik bodolpam zaleant tancho ho porinnam mhonn Dr. L Th arabhain sanglam. 9.8% bolatkarachim boli zaleant tantunt 18 vorsam sokol cheddvam asat zalear 3% ostoreo 60 vorsam voir asat mhonn gomlam. Ghoravi zhogddeamni poryan 17.5 % ostoreo sampoddleat.

Setembr 2012 vorsa bailancher zal’lea ot’tea-characheo nond zal’lea kesinchea adaran ho sod kela. Tednam 9,758 ot’teacharacheo kesi nond zaleat.

Tantunt bolatkar (715 kesi), vinoybhong- (2, 798 kesi), ubharun vhorop (141 kesi), bailancheo moskoreo korop (343 kesi), dotik lagun mornnam (23 kesi), ghovachi ani soireanchi sotavnni (4,050 kesi) nond zaleat mhonn gomun ailam. TOI

Keralant ostoreo surokxit nant: pulisecho vako

August 17, 2013 | Vauraddeancho Ixtt 10

Fokot cut korta Th ere exists the Great Goan Cutting Club (GGCC). Yes it is not a registered trust. But the moment you start cutting down (pulling down another Goan), you are eligible member. Th is is our common ancestry. No logic or reason is suffi cient to deny it. Now- a -days it is popularly called the Goan crab mentality.

Fokot cut korta. We take on the responsibility to run down on others. And exhort the virtues of people from outside Goa. I am not sure, where would you place yourself. But I am certain that you are victim of the cutting club.

If at all, you rise against all olds, silencing the critics, things will look diff erent. And you will turn around and wonder why so much of energy is spent in cutting down others. But there is no common solution. You can stop being a member of such club.

Yes we have felt sick associating ourselves with such characters. Th ose who have made the choice to dealinate are on the road to amazing discovery. Pois rav, na zalear tuka-I cut kortolo. Yes successful people off er you words of wisdom.

Cut marta is another breed in Konknni English Mix Bhaji. Sometimes it is referred as cator marta - fl inging money from the corpus which does not belong to you. Before the wide use of the word corruption, such words were more common. How can we leave out the cut of the motor vehicles? Chodd cutam marinaka.

From all this, it appears that we are in a haste. In this process you want to run down on others. We want to leave others behind. Taka fattim galunk zai is still a motivating nuance in our vocabulary. We have not adopted the paradigm, we have to better our own self. Today I want to be better than what I was yesterday is a much healthier approach to life. Th at’s why it not just mix bhaji.

Got interesting sms in konknni with english words sms us to 960410118

¨ÌÌsÌÌâ FòÌâ¡ôÌâDFò `ÌÌsÌhõÌâ ¨ÌÖ¥Ì +̡̲ôÌâ. tÌÌFòÌ ²ÌzùÌÉZÌ QÌÌsÌÕ ˜ÌÌœútÌÌŸ™ÌÌâ. zâùLÌÜ�Ì tÌÌFòÌ QÌœúÌÉtÌŸ™ÌÌ�ÌÌ —Ì̙̜ú QÌÌ¢ôÌâ. ·þÕ OÌ`ÌÌ¡ô tÌÌsÌâ +Ì�ÌŸ™ÌÌ <¨hõÌ ¡ôÌOÌÖ Í¥ÌZÌÌœú¡ôÖ.+Ì�ÌÜsÌ –ÌÙœú²ÌÌâ ˜·ÜþsÌ ²ÌÌÉOÌtÌFÜòZÌ ¨ÌÖ¥ÌÌÜ�Ì œúÌOÌÌÜ�Ì OÌÌqø¥Ì, ·þœúsÌ, ²ÌÌâ²ÌÌâ ·þÌÉFòÌ Í`Ì¥Ìâ¨ÌÕ ˜ÌÌœú¡ôÕ. ÍÜ�̘ÌÌsÌã tÌÌsÌã FòÌ⟙ÌÌFò +Ì�ÌÌâ¥ÌÜ�Ì Í¥ÌZÌÌœú¡ãô ˜·þ`™ÌÌ FÙòn÷ÕFò QÌÌsÌÕ ˜ÌÌœútÌÌtÌ ¥·þ™Ì. FòÌ⟙ÌÌ�Ì ¨ÌÌÉtÌ �ÌsÌÌ�Ì Í¥ÌZÌÌœú Fòœ û�Ì ̃ ·þsÌ¡ãô- ²Ì̙̖ÌÌ, +Ì™Ì`Ì ̃ ·þÌFòÌ LÌÜ–Ì yÌÉn÷Õ `ÌÌŸ™ÌÌ. tÌâ�Ì�ÌÌ ˜·þÌFòÌ Fò²ÌŸ™ÌÌâZÌ QÌÌsÌÕ- ¥ÌÌ²Ì ™Ìâ�ÌÌ. FòÌ⟙ÌÌZÌÕ `ÌÌ�Ì +Ì™ÌFÜò�Ì ¨ÌÖ¥Ì LÌÌâ¨ÌÕ `ÌÌ¡ôÌâ. zâùLÌ-- ²ÌÉFòhõÌ ¥Ìâ¤ýÌœú •òhõ ˜ÌÌœú�Ì Í·þtÌÌZÌã +̲ÌtÌÌ.

Suduko - 019

Zap 14�

Ritea zageamni ankdde bhorat zache vorvim dor eke vollerint ani 3x3 boxamni 1 tem 9 ankdde melltat. (Enter numbers into the blank spaces so that each row, column and 3x3 box contains the numbers 1 to 9.)

]pdosa

YahoooooReady for the examPen, pencil, scale easer asa….Fokot xikpachem urlam… Louis Mark, Bainguinim

jaaya jaaya mhLoM mhNaUnajaaya toM tuka maoLcaoM naafLaM kaDUMk JaaDaM raoyaijavaIt tujaoM saartanaa.

Aasa ro tujaI vhD vhD idsaana idsa jaata caDsagaLoca tujaoM jaalaoM trItPtI tuka maoLcaI naa.

yaugaaMyaugaaM kaDlaIM haMgaainamaaNao maat gaolaao saaorgaar

saasaaya tujaI jaaoDUMk AataMAmar jaavaMk maoLcaoM naa.

dana maagaUna gaayalaoM gaanaBaaoMvat BaaoMvat sagaLoM ranaKoL saaoMpUna vaoL pavalaaoSaga sauK maoLcaoM naa.

KINaBar sauKa KatIrjaINa jaalaI itrana tIrjaIva jarI laagalaao gaaoLasapna saakar jaavaMcaoM naa.

Da^.iBakajaI GaaNaokar

English Konknni Mix Bhaji

The pastor called me to come forward. I walked to the pulpit confi dent and proud. I looked

out at my family. Some wore somber expressions. Others had faces still damp; with tears. Th en I gazed down at the shiny black coffi n crowned with yellow fl owers.

My father, Charlie Lyons, was gone. It was my turn at his funeral earlier this year to pay tribute to the man who taught me so much growing up on the Northside. How do you sum up a lifetime in 10 minutes?

I fl ashed to Dad holding the handlebar and jogging alongside my bike until I felt ready to ride on my own. I saw him pulling up to my broken-down car at night, doing a quick fi x and trailing me home. I thought of the hug we shared at my wedding.

Th en, I started talking about a special moment I draw from now. Dad was always full of advice, but one of the biggest lessons he taught me one summer was about having a strong work ethic. When my brother and I were growing up, we mowed yards during the summer to earn pocket change. Dad was out salesman. He pitched our service to neighbors and off ered a price they could not refuse. My brother and I got $10 per yard. Some yards were a half-acre. I later found out our

friends were charging $20 or more for the same amount of work.

Every time we headed out to mow lawns, Dad was there to watch. I used to wonder why he came with us. He stood supervising our work in the

sticky Florida heat when he could have been inside relaxing with air conditioning and an icy drink.

One day we were cutting our next-door neighbor’s yard. She always waited until the grass was knee-high to call us over. To make matters worse, we had an old lawn mower that

kept cutting off as we plowed through her backyard jungle. Th is particular aft ernoon, I was fi nishing up and was tired and sweaty. I pictured the tall glass of Kool-Aid I would gulp in a minute to cool down.

I was just about to cut off the lawn mower when I saw Dad pointing to one lone blade. I thought about the chump change I was getting paid for cutting grass so high it almost broke the mower. I ignored him and kept walking. Dad called me out and yelled, “You missed a piece.”

I frowned, hoping he would let m slide and go home. He kept pointing. So beat and defl ated, I went back to cut that piece of grass. I mumbled to myself: “Th at one piece isn’t hurting anyone. Why won’t he just it go?”

But when I reached adulthood, I understood his message: When you’re running a business, the work you do says a great deal about you. If you want to be seen as an entrepreneur with integrity, you must deliver a quality product. Th at single blade of grass meant the job was not done.

Other neighbors took notice of the good work we did and we soon garnered more business. We started out with one client, but by the end of the summer we had fi ve, which was all we cared to handle because we wanted time to enjoy our summer break from school.

Th e lesson my dad taught me stayed with me: Be professional. If you say you are going to perform a job at a certain time, keep your word. Give your customers the kind of service you would like to receive. It shows how sincere you are and how much pride you take in your work.

Before I knew it, my tribute was over. I saw my wife jump to her feet in an ovation. Th e pastor embraced me. People rushed to shake my hand. Th ough Dad’s body lay inside the coffi n, I felt his spirit there. I pictured him standing in the sanctuary, wearing the white T-shirt and blue shorts he did on grass-cutting days. Always there for me and always proud.

When you’re running a business, the work you do says a great deal about you. If you want to be seen as an entrepreneur with integrity, you must deliver a quality product. That single blade of grass meant the job was not done

Feroz F

August 17, 2013 | Vauraddeancho Ixtt 11

PADRI ZAVNK

Ubaldo

“In vino veritas” hi latin mhonn’nni asa, ticho orth il’lo soro ghetoch mon’xa jib sutt’ta ani monis sot ulounk kobul zata. Khorem! kaim monis aplem mon ugddunk fattim sorta punn soreachea nettan jib tachi sot ulounk, tem koddui aslear kobul zata. Soro Devachem dennem. Favo titlo ghetlear monis khuxal zata. Promannik monis soro mannsugen pietat. Povitr Pustok mhonntta Cana ganvant lognak soro naslo, Maria Mateche vinovnnen Je-zun ruchicho soro kelo. Punn soreachi dusri bazu kitem? durupeog kortole monis soreache gulam’ zatat, tanchi pidda vaddta, famil odruxtak sampoddta, ghorabeachi durdoxa zata. Keralantli kotha dukhichi. Onam tanchi khas porob, 8 dis cholta. Movjechea niban lok ispa bhair soro

pietat. Gelea vorsa sumar 236 kruttancho soro ghetlo mhonn potramni porgot t lem.Soreachem mol vaddta, tori piyevop komi zaina. Khas korun bhurgeam modem hem disun ieta. Itlo soro dusrea prantant vaprinant. Hem noxtt sompounk upay sodunk mhotvacho vichar. Ekuch khoro upay to tornne p i n n k e k xikounk ani soreachem noxtt kitlem bhirankull tem ugtem korunk. Kosloi dobazo zalear, boroch soro vanttop, movjechea nanvan moste-ponnam ani zogddim korop. Rit

nastana soro piyetoch mon’xak ani familik vhodd durdoiv rochta. Tedna mon’xacho bhes dolldiro zata, kantta-leachim holkim kortubam korunk pavta.

Keralant khub tornatte soreache gulam’ zaleat, apli bholaiki vibaddlea ani aple potinnik ani

b h u r g e a n k d u r d o i v a n t g h a l e a n t . Keralacho Ka-

tolk Montri K. M. Mani, Kerala vixim vhodd usko dakhoita ani hem noxtt poisavunk upay gheunk ulo marla. Economic Review hea masikan por-gottlolea pormannem dor

Soro mouz nhoi, punn dolldirponn hadtta

Liplolim/sanddlelim mannkam motiam

ASUMPT MAYERup tujem anjeachemkens tuje bhangarachesobhit sundor tujem rupnnemMaim Asumpt Saibinnichemsoglleank tunvem rakhchimsoglleank mogan kurpen bhorchimekamekak bhogsunk xikounchemekvottan dorvorchimhench amchem soglleachem magnnem

Pikecher besanv ghalun sonvsarak jevonn mellunchem korchemsonvsar sogllo khuxal asunk tunvem Deva lagim magchem akhem voros amkam denneamni bhorleant mhonnnoman ani argham tuka amchim Dhin’vasnnechea monan upkar atthoitanv maie tuje.

Sara Fermena Rodrigues

Issued in Public Interest by

Department of Science, Technology & EnvironmentGovernment of GoaSaligao, Goa

Eusebio V. Miranda

Pilarche Sonvsthechea Sthapnnar Fr. Bento Martins melear Agosta-che 16ver 117 vorsam bhortat. Ho dis Gõyche Igorjek ani Pilarchea vangddeank ugddasacho. Zoso Dev aple porjek oronneant vatt dakhoitalo toso Dev, Jezuchem karya fuddem vhorunk vinchun kaddlolea Fr. Bentok choloitalo. “Somiacho atmo mhojer asa, Tan-nem mhaka vinchun kaddla durbollank bori khobor porgottunk, kurdd’deank vatt da-khounk ani koideank

zulumank suttka diunk mhaka dhaddla” (Lk. 4/18-19), hea utramni Jezu aplea karyachi khobor xisank sangtalo.

Khorench him utram sorgest Bento Martinsak lagtat; tachem jivit heach karya khatir tannem somorpilem. Jezuk aplea jivitant bhavartan onnbhovlo ani Jezu-chem karya fuddem vhorunk vavurlo. Jezuchi Bori Khobor dusreank diunk, goribanchi udorgot ani sudarop korunk aixi-poixileank Bapacho mog ugto korunk, teach mogache vatten yatra korunk Fr. Benton aplo jiv zoroilo. Agonda,

Fr. Bento Martinsachi 117vi PunyathitiValpoi, Usganv, Shiroda ani Kanakona vavurlo. Jivitachea avgoddayanchi bholaikechi porva kelina; Devachea mogak chittkun ravtolo koslei tyagank fattim soronam, koslei avhanank fuddo korta. Oslo bollvont Fr. Bento; tacho ekuch haves ‘Jezu dusreank diunk’; dekhun Povitr Atmeache xokten bhoron fuddli kotthinn vatt cholunk taka boll melltalem. Aizui amchea Pilarchea misionarank tachich sfurti mellta, hech sfurtin ani urbhen poixilea ganvamni vetat. Adim Europi misionaramni Bharo-tachea goribanchi seva keli; punn atam tanchem rinn ami farik korcho vell pavlo. Dekhun Juanv Paul II Pap Saiban ‘Xubhvortomanachi novean porgottnni korunk’ ulo marla. Hi porgottnni korunk Pilarche Misionar Europi desamni vetat. He dixen vochunk padrim bradaranchi Pilarche Sonvs-thek chodd goroz asa. Ticho hetu ‘Nove dixentlean ekcharan noveo ximam utrunk’. Hench mon Fr. Bentochem aslem. Tea kallache poristhitin toxem korunk taka vatt nasli. Gõyantlea odhormi mon’xam tannem zaitench kelem ani aplem kam’ Bapachea hatant sompoilem. Aiz tacheo osteo Pilarchea motthant asat. Bapachea rajeant thavn to misionari prerna ani sfurti dita.

ek soro pievpi sumar 1.76 galanv soro pieta mhonn odmas kela. Soreak lagun zaiteo pidda vaddleat ani kaim tornatteamni aplo fuddar vibaddla.

Inglandacho fanki futtbol khellgoddi Kenny Samson, aplea desachea nanvan 86 khellamni vantto ghetlolo ani don pavtti Vixv Kopachea khellamni aslo. To lachar zaun rostear poddla.

Toch babddo apli khontichi kanni sangta: “Mhojea bolsant poiso nam, dekhun hanv rostear bhonvtam. Hanv ispa bhair soro piyevn soglloch bhesurvanno zatam. Kitem korchem tem somzonam. Tan bagounk mellot titlo soro piyetam “Samson bhesudd zaun Inglandachea rostear poddun aslo, taka hospitalant vhelo, punn matso boro zatoch tech battle fattim to gelo. Soreak lagun boreo famili odruxttak pavleat. Tanchim bhurgim rostear poddleant. Tancho fuddar kallokacho zaun durdoivant tim apli jinn sartat. Hea soreachem noxtt poisavunk amkam zonn ekleak vhodd kaido asa.

August 17, 2013 | Vauraddeancho Ixtt 12 Bhavartacho Onnbhov

Quepem: Mhozo 18 vorsancho put boro naslo. Tachea lagim cholunk zainaslem, zaitea voizank dakhoilo punn kainch mellonaslem. Xekim ami Pilar haddun Man. Agnelak fuddem ghalun maglem, voizak mhojea putachem duens kitem tem kollit kor mhonn. Dusrea disa dusrea voizak dakhoilo ani tannem san-glem tachi xir barik asa ani rogot kallzak pavona, tea pasot vokhod dilem ani atam boro asa. Man. Agnelak dhin’vastam ani veg-inch Santacho man favo zaunk magtam.

Mary DinizPernem: 2004 vorsam mhaka ovarian kakr zal’lo ani nimane gotir paulolo. Voizan operasanv korun fokot tin mhoine jivita-che dil’le. Mhaka vhodd bhavart Man. Agnelacher asa, hanv Che-motherapy korunk vetana Man. Agnelachea fonddachi mati fi r-oun pietalim. Oxem 6 Chemo ghetle ani atam hanv sarkim borim asam. Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santa-cho man favo zaunk magtam.

Maria PereiraCuncolim: Mhojea putak bottir vochpak toyar zaunk lailo punn nimannea vellar fon ailo taka vochunk vell asa mhonn. Mhojea putan sirvis soddli ani to sarko niraxi zalo, tedna hanvem Man. Agnelak fuddem ghalun maglem

ani upkar atthounk bhik mag-tolim mhonn bhas dili. Man. Agnelan mhojem magnnem aikolem, auchit mhojea putak fon ailo ani to bottir gelo. Man. Agnelak dhin’vastam ani veg-inch Santacho man favo zaunk magtam.

Rosy AfonsoCansaulim: Man. Agnelak fuddem ghalun maglolo upkar mhaka favo zalo mhonn Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santa-cho man favo zaunk magtam.

Remedina D’CostaArpora: Mhojea bhoinnik is-kutaran vetana modem sunnem yeun poddlem ani toklek boroch mar laglo. 8 dis I.C.U-nt sentida bhair aslem. Operasanv kelem punn infection zalem, voiz san-gunk laglo anik operasanv ko-runk goroz mhonn ami Man. Agnelak fuddem ghalun magot raulim. Xekim Bombay vhelem 3 operasanv korun artifi cial hadd ghalem atam Man. Agnela-chea mozotin borem asa. Man. Agnelak dhin’vastam ani veg-inch Santacho man favo zaunk magtam.

Idalina FialhoQuepem: Ami kazar zatoch 3 vorsam amger bhurgim naslim, voizak mell’lim voizan sanglem 90% bhurgem zaupachem na, tedna hanv sarkim niraxi zalim ani Man. Agnelak fuddem gh-

alun maglem ani fonddachi mati fi roun pielim ani novean Scan kelem, report polleun voizan sanglem eka mhoineachem gor-best asa mhonn. Man. Agnela-chea mozotin atam amger do-gam bhurgim asat. Tosench mhojea ghorkarak sirvis nasli ti Man. Agnelache mozotin taka bottir sirvis favo zali mhonn Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santacho man favo za-unk magtam.

Selsy FernandesMargao: Maglolo upkar Man. Agnelachea mozotin favo zalo mhonn Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santa-cho man favo zaunk magtam.

Silvy D’Souza Asnora: Mhojea sobrinhak Engi-neering korunk admission mel-lonaslem, tedna hanvem Man. Agnelak fuddem ghalun maglem ani Man. Agnelache mozotin tachem admission zalem mhonn Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santacho man favo za-unk magtam.

Eliza Coelho St. Estevam: Hanv gorbest aslim ani amger 7½ mhoinear 1000 gramanchem bhurgem zol-molem. Voizan soglle upai ghe-tle punn bhurgeachem vozon choddo naslem. Voizak kainch somzonaslem kitem karann tem ani tbhurgem vanchot mhonn axa soddloli. Mhoji maim Pilar yeun magunk lailem ani Man. Agnelak fuddem ghalun bha-vartan magit raulim. Amchem magnnem Man. Agnelan aikolem ani atam bhurgem ekdom borem asa. Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santacho man favo zaunk magtam.

Newton ani Sine LoboDramapur: Hanv gorbest as-tana mhaka vonkonk ietalem, presanv denvon mhojea jivak sarkem borem disonaslem. Han-vem Man. Agnelachea fonddachi mati tonddan ghali ani Man. Agnelak fuddem ghalun maggot raulim ani hanv borim zalim. Oxem 9 mhoine zale ani nor-mal prosutti zaun borea bhaxen bai zolmolem. Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santa-cho man favo zaunk magtam.

Frenzita Fernandes

London: Hanv London aslim, thoim mhoje paim suzunk lagle ani diabet asli, hanvem bhavar-tan Man. Agnelak fuddem gh-alun maglem ani fonddachi mati pielim. Man. Agnelache mozotin hanv borim asam. Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santa-cho man favo zaunk magtam.

Anarita Pereira London: Hanv London-k duent zalim tedna hanvem Man. Agnelachea fonddachi mati ud-kan ghalun pielim ani Man. Agnela mozotin hanv borim za-lim Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santacho man favo zaunk magtam.

Maria RosarioDaman: Maglolo upkar Man. Agnela mozotin favo za-lem mhonn Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santa-cho man favo zaunk magtam.

Filomena Fernandes Agassaim: Maglolo upkar Man. Agnela mozotin favo zalo mhonn Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch Santacho man favo za-unk magtam.

Espy Costa

BHOKTI KORTOLEANK ULOTumi Maneavont Agnelachi vhodd bhokti kortat ani tumchea akantachea vellar tachi mozot magtat. Zaite pavtti to amchea adarak pavta. Khorench, tachi mozot Deva mukhar vhodd mhonn Povitr Sobhek khatreche purave (proofs) zai. Dekhun amkam Man. Agnelachêch mozotin zaloli ek tori vhoddlê milagrichi chodd goroz asa. Ti milagr voizanchê zannvayên attapunk zaina tosli - soimba vorti asunk zai (First Class Miracle). Hea pasot kurar zaina tosli pidda Man. Agnelachê mozotin tumkam ghoddlea zalear voizanchea puraveanche dukument: X-ray, MRI, Ultra-sound piddevont boro zaunche adle ani uprantle haddun amkam diyat mhonn magtam.

Vice PostuladorPri. Hilario Fernandes, sfx

DENNEANCHO SAGOR… MANEAVONT AGNELO DE SOUZA

Aitarachim Misam: sokallim 6.30, 7.30, 9.00 (Inglezin) ani sanje 5.00.Brestara: sokallim6.30, 7.30, 8.30, 9.30, 10.30 ani sanje 4.00 ani 5.00 (Inglezin) Satolleachea her disamni: sokallim 6.30, 7.15 ani 8.00Dor Misa uprant Maneavont Agnelak Santacho man mellunk magnnem ani piddevontancher axirvad

Man. Agnelache mozotin upkar tuka mell’la zalear hea potrar porgottunk Pilar ofi sant kolloi. Ghetlolea upkaram khatir Devak dhin’vas

PRAYER TO OBTAIN THEGLORIFICATION OF VEN. AGNELO

Almighty God, our heavenly Father, we gratefully acknowledge your plan of our salvation, even by working miracles through your chosed servant. We thank you for giving us your faithful servant, Fr. Agnelo, as an example of how to follow in the steps of your beloved Son, Jesus Christ. With our whole heart, we pray that you may lead us thorugh your Spirit to imitate His saintly life. Grant us also the favour we ask (mention the favour) as a sign that he now shares in the glory of our Risen Lord.

Prayer for the canonization of Fr. AgneloO God of infi nite mercy, we humbly prostrate at Your feet, we

beg of You, with whole hearted trust, that if it be Your Holy Will, and if it serves our salvation, grant Fr. Agnelo the honours of the Altar through the solemn declaration of Our Provident Mother, the Church. We ask this through Christ Our Lord. Amen.

Miraculous favours obtained through his intercession may kindly be reported to:

Th e Vice-Postulator, Cause of Fr.Agnelo,Pilar, Goa-403 203. (India), Ph.: 0832/2219460

E-mail: vpagnel@rediff mail.com vpagnel@rediff mail.com

UPKAR MELLUNK MAGNNEMSorvpodvedar Deva, amchea sorginchea Bapa, amche

soddvonne khatir Tuji manddavoll dhin’vaxi monan ami vollkhotanv ani teach khatir Tujea vinchun kaddlolea sevoka udexim ochoriam legun tum korun dakhoitai mhonn mandtanv. Tujea Putachea panvlar ami koxe porim cholunk zai tem dakhounk Tuzo visvaxi sevok Man. Agnel, ek nomunno koso amkam diloi mhonn Tuka dhin’vastanv ani Tujea Povitr Atmeachea uzvaddan Man. Agnelachea bhagivont jivitachi dekh ami gheunk pavlear puro mhonn kallzant thaun magtanv. Toxench atam Man Agnel Tujea Putachea Jezuchea onodbhorit jivitant bhagidar zalo mhonn dakhounk ho upkar (tuji goroz sang) ek khunna koxi favo kor mhonn vinoitanv.

Bhagivontacho Man mellunk magnnemOgonnit kaklutichea Deva sorpott poddun Tujea

payam sorxim, ami magtanv vhodda visvasan Tuji khuxi ani amchea boreponnak upkarta zalear Man. Angelak Santacho man favo kor, amche Povitr Sobheche Igorjeche, ughodd porgottnne udexim. Ami magtanv

amchea Somia Jezu Kristache nanvim. AmenPILAR MISACHI

MANDAVOLLPilarchea Motthant

vavr cholta. Dekhun Misam

Pilar Siminarichea kopelant zatat.

August 17, 2013 | Vauraddeancho Ixtt 13Katolk Khõbrõ

Ek Sfurthi: 18vea xekddeantlo kovi Robert Frost hannem 1915 vorsa ek kovita boroyli ji ekdom’ famad zali. Te kovitechem nanv, ‘Th e Road not taken’. He kovitent to aplem khaxelem chitr vornnita. Ek dis Robert ranantlean vatt choltalo. Oso khub vell chol’lea uprant to don vatto zatat tea zagear pavta. Atam apnnem khoinchi vatt dhorpachi tea vixim to ghuspota. Donui vatto to bariksannen polleta. Ek vatt asli zache velean zaito lok cholun gela mhonn kolltalem kiteak te vatter aslolem tonn maddoylolem aslem. Dusre vatter hirvem tonn aslem ani te vattentlean choddso lok cholun vochona mhonn sangunk kotthin naslem. Robert Frost hi vatt ji dusrim choddxim vapornaslim ti vatt vichun kaddta. Robert Frost he kovitent mhonnta ti vatt cholun apunn khub khuxal ani dhados zalom.

Choddxim ami vollkhichi vatt vichun kaddtanv, onvollkhichi vatt dhorunk ami toyar zainanv. Vollkhichi vatt lamb porian aslear ami porva korinanv. Kiteak ami jivitant ‘risk’ gheunk sodinanv. Nisonnttonak pavoita ti vatt viskoll punn sorgar pavoita ti vatt oxir!

Devachem Utor: izaias Provadiachea Vachpant, Sorvespor Dev soglleank – Judevank ani onbhavartheank porian Aplea Povitr porvotar zoma kortolo mhonn sangta. Devache soddvonnenk xim’mer na. Ti soglleank ukti. Zaitea karonnak lagun hanga-thoim ximpddon poddlole porjek, Izaias Provadi porzollunk aslolea Jeruzaleachi khobor sangun buzvonnecho son’dex dita. Soglleanchi Dev soddvonn kortai zalear porian To konnank boll (force) korchona. Zonn eklean hi soddvonn zoddunk mhenot gheun vavrunk goroz asa. Konnachean ogi bosun ravun soddvonnechi vatt polleunk zaina. Xubhvortomanant Jezunuch mhollam, ‘oxir darvontteantlean bhitor sorunk proyotn korat’. Hebrevank boroylole Chittint, bapuy aplea bhurgeank bore vatter ghalunk xiddkayta tem chitr amchea niyallak dilam. Tech porim Sorvespor Dev Aplea bhurgeank kheast laita, xiddkaita zalear, bhurgeamni borim follam diunchim ho Tacho ud’desh zaun asa.

Amchea Jivitak: Ami Kristanv mhonn amchem taronn apxinch zaunchem na. Amchea taronna pasot amid or eklean mhenot korit ravunk gorjechem, vatt cholot ravop mhotvachem. Amam Kristanvank JIVIT mhollear cholot ravpachi vatt. ‘Tujea borabor ami jevleanv...piyeleanv ani amchea rosteancher Tunvem xikovn dilea.’ Oxem somzun amchem taronn zatolem mhonn ami somzotanv zalear ami amkanch fottoitanv. Dekhun, ami Kristi apovnnem jiyeunk ekdom’ gorjechem. Tea pasot hea sonvsarant jiyetana ami Kristanv dhormanchi dotorn amchea chaltea jivitant vevharik korunk vaurunk zai. Sorginchea Rajeant asloleank polleun ami ghoddie thottak zaunk xoktanv. Th oim ghoddie ami zankam vaitt sobhavachim mhonn lekhtaleanv...zankam ami kikont kortaleanv... adi. torechim mon’xam asunk zatat. sorginchea Rajeache nem’ kaide sonvsari rajeachea nem’ kaideam poros khub veglle. Sorginchem Raj apnnaunk oxir vattentlean poinn korum-ia

Ave Maria Afonso

Voros C (25/08/13)1lem Vachop: Is 66, 18-21;2rem Vachop: Heb,12,5-7.11-13;Xubh: Lk 13, 22-30

SADO KALL – EKVISAVO AITAR

Aitar 18vi:Jer 38; 4-6. 8-10; Hebr 12, 1-4; LK 12, 49-53

Somar 19vi:Jdg 2, 11-19; Mt 19, 16-22

Monglar 20vi:Jdg 6, 11-24a; Mt 19, 23-30

Budhvar21vi: Jdg 9, 6-15; Mt 20, 1-16a

Brestar 22vi: Is 9, 1-6; Lk 1, 26-38

Sukrar 23vi: Ruth 1,1.3-6. 4b-16.22;Mt 22, 34-40

Sonvar 24vi:Rev 21, 9b-14;Jn 1, 45-51

Vixoy: Sorginchea Rajeant bhitor sorunk Oxir Vatt

Roma: Brazilantlea Raxt-trik Kuttumbanchem Satollem nanvacho fa-milincho mellavo za-tolo, tankam Francis Pap Saiban aplo sondex dhad-dla ani xikxonnantlean familichea karyacher lokx ghalunk ani Kristi bhavart herank pavounk

ulo marla. Apunn Rio de Janeiro xarant tornatte-anchea mellaveak gel’lo tednam apnnem ghetlolea onnbhova khatir lokache tannem upkar atthoileat.

Aple poile ensiklikal chittint ‘Lumen Fidei’, han-

tun tannem apleo mukhel kolponam ugteo keleat ani “familimni avoy-bapain aplo bhavart bhurgeanchea kallzamni rigovnk zai, tea vorvim bhurgin il’lim il’lim bhavartan vaddunk pavtolim mhollam. Tan-nem anikui tankam ugddas kela, jivitak mol dinam tos-

li sonskrutay rokddich pois uddounk maglam. Kut-tumbanchea mellaveak ha-jir zatoleank tannem avoy-chea kusveant aslolea jivak samballunk, rakhunk ani zantteancho samball ko-run, tim soglle loksonkhe-chi zannvay ani yad mhonn sanglam. ROMEREPORTS

Vatikan: Francis Pap Saibache hea chear mhoineanche seve vixim Chi-nachea potrkaramni boreo khobrô dileat, tachem jivit promannikpon-nachem ani vichitr vatten to cholta mhonntat, oxem Hong Kong-acho Kardial John Tong Hon sangta. Tache vixim potrkar khobro di-tat teo “tirait’ asat mhonn Kardia-lan Romak gel’lo tednam sanglem. Novo Pap Saib kednach chukona to “orthabhorit” jivitacho. Chinachea Katolkam vixim borem mon dak-hoilam mhonn sangtana Kardialan adlo ugddas kelo ani Konklav zavn to Hong Kong vetana zaitea lokan novea Pap Saibachi khobor vinchar-li. “Kardialamni boro Pap Saib vinc-hun kaddlo mhonn Devak argham”, oxem lokan mhollem. Tem ek De-vachem amkam dennem mhollem.

Novea Pap Saibak vinchun

kaddtoch Kardial Tong-an taka Sistine Kapelant ek bhett koxi Saibinnichi imaj tachea hatant dili ani Hong Kongantli ani Chinantli Igorz tujea mogan asa mhonn

sangun Pap Saibachea hatacho umanv ghetana Pap Saiban tachea hatacho umanv ghetlo; hem polleun hanv thottaklom mhonn Kardialan sanglem.

Romacho Hong Kong vochunk

bhair sortana Pap Saiban mhollem “Chinantli Igorz mhojea kallzant asa”. Chinez Kardial somzota ki Francis Pap Saiban tachi seva bore yevzonnen suru kelea, lokak to lagim yeta ani tacho durbollam thaim vhodd husko. China ani Chinantle Igorje vixim Pap Saib uloila tem Kardialak khup avoddlam odik korun tachem ugteponn ani ixttagot. Sod’dea China ani Vatikana modem proxn astana poryan fuddarak dogma-i modem rajdutik soirigot zatolich mhonn Kardial John Tong axa dhorta. “Hanv sodanch axavadi, thodde mhaka sadho mhonntole, ponn hanv khoro axavadi, Vatikanantlea novea fuddariponnan Chinant sovkasayen vikas zavn China ani Vatikana modem soirigot zaunk pavtoli mhonn Kardial Johnan axa dakhoili. VATICAN INSIDER

Thrissur: Kaim bailamni ugtepon-nim bailanchea lingasombondi lekh borovn familichim totvam ibadd keleant mhonn Katolk pro-kaxonnan boroinnar bailanchi khor ttika kelea.

Madhavikutty, Vijaylakshmi ani Sara Joseph hannim ‘Madyana lokam’ ho lekh boroil’lo. Ho lekh familichim totvam ibadd korpacho aslo. Dekhun Th rissur Arkdiosezichea Katolk Sobhen tanchi khor ttika kelea. Tanchea borovpan familichi soirigot, naitik moliam, ani Keralacho lok palltat teo chali-riti padd keleat.

Sara Joseph Mhonnta Igorjen ttika kelea taka apunn bhiyena. Linga sombondim sobhemazar ugtem kortat tanchi ttika korunk Arkidiosezik kosloch hok’k nam.

Portem zalear Igorjent lingachi vikottay zata ti tannim nittayer ghalunk zai mhonn Saran sanglam. Zannim patok kelam tem dusreank gomlear tanchi podvi girestkay ani pozisanv vochot mhonn te bhiyetat mhonn Sister Jesme sangta. DECCANCHRONICLE

Ontario: Halinch Mumboicho Kardial Oswald Gracias Canada, Ontario gel’lo tedna thoinche bondkhonnint aslole Canadian ostori Mary Wag-ner hika bhett divnk gelo ani tichea vavrak tannem tenko dilo. Hi ostori gorbpat kortoleam add zhuzta ani khorayen virod korta mhonn tika bondkhonnint ghalea. Avoychea kusveant aslolea ballkancho jiv sam-ballunk ti nettan vavurta.

Kardial Oswald Gracias Asiechea Bispanchea Mondollanche Songhottnnecho odheokx, Ontarioche bond- khonnint vochun tika bhettlo ani thoim tannem Mis bhettoilem, Bondkhonnint aslolea 12 zannamni Misant vantto ghetlo. Mary Wagner desant gorbpat korunk addaita ani xantin aplo virod korta. Linda Gibbons-ui bondkhonnint asa. Fattlea vorsachea Agostache 15ver thavn Mary bondkhonnint asa. Tiche sangata Gibbons asa.

Kardial Graciasa borobor Lahore Arkidiosezicho seve mekllo zal’lo Arsebisp Lawrence Saldanha bondkhonnint gelo. Francis Pap Saib oddchonneam modem ani Xubhvortomanachi govay divnk goroz dakhoita mhonn Kardialan Graciasan sanglem. Aplea ontoskornnak kitem nitichem dista tem korunkuch zai mhonn hanv khatren zannom, oxem tannem mhollem. Borea vellar toxem

vaittachea vellar Xubhvortomanache xikovnne pormannem cholpachem. Heach monan hanv Mary Wagner korta tea vavrak tenko ditam. Tich avoychea kusveant aslolea ballkancho tallo, ti tanchea hok’kanchi rakhondar mhonn Kardialan Oswaldan sanglem.

Xmti. Maryk Toronto xarantlea Women’s Care Clinic, Lawrence Ave West hangasor dhorli. Tika sodovnk zamin bhorunk toyar zal’le ponn tinnem zaminn bhorunk nakarlem, karonn tinnem anik gorbpat kortat thoim vochona zaunk zaminichem kondisanv aslem mhonn tinnem zaminn nakarli. Tiche xikovnne vorvim zaitea zannamni gorbhpat korpachem soddlam. Poilem ti sangta tem folladik nhoi distalem ponn atam tichea vavrak zaito foll mell’la. Tinnem porxim ek jiv vattaila. Marycho vavr bondkhonnint pollevn apunn ojeaplom mhonn Kardialan sanglem.Tiche sovem koslench niraxiponn disona, tika bhetton hanv khuxal zalom. Tinnem sogllem Devachea hatant ghalun, ti khol bhavartachi monis ani kitem korta tem zanno zavn korta ani aplea vavracho tika visvas asa, oxem Kardial Oswald Graciasan sanglem. UCAN

Pap Saib Brazilachea familink bhavart vistarunk magta

Pope Francis asks Brazil families to pass on their faith

Francis Pap Saiba vixim Chinachea potrkaramni boreô khobrô dileat

Good reception for Pope Francis in China press

Catholic publication attacks women writers for open writing

Familichim totvam ibaddlolean Katolk

prokaxonnacho bail lekhokancher

nixed

Gorbparta add vavurtole ostorek Kardial Gracias tenko dita

Cardinal supports jailed Canadian pro-lifer

August 17, 2013 | Vauraddeancho Ixtt 14 Kollounneo

N P K

5.2 596.0 1680.0EC

1.51pH

6.8

SoirikKollounneoUpkarMagnnim

T O A D V E R T I S E C A L L 8 0 0 7 2 7 8 4 9 0 , 2 2 1 9 0 9 1 , 9 6 0 4 1 0 1 1 8 7

Promote your business online, get a professionally designed internet website. “www.BizmanAssociates.c om”. C a l l : 9 4 2 0 1 6 0 5 2 8 / 9422449797 (011)

BUSINESS OFFERS

Soirik sodtai?… Hangasor mahiti ghe

Goan R.C Spinster 35/5’1”, working looking for a Goan working boy age between 30 to 40 yrs well to do family email:[email protected] Contact 9822550727 (01)

Sudoku - 020 (ZAP)

Nuvem : Mhojea ghorkarak zor ailo ami zaitem kelem kosoch vochonam zalo. Hanvem Man. Agnelak fuddem ghalun Jezu kodde maglem rokdoch zor gelo. Tech porim tachem pott bhoron ailem ani fugar za-unk laglo. Man. Agnelak ulo kelo, Jezu kodde mag mhonn. Tech vogtat borem dislem. Man. Agnelak dhin’vastam ani veginch santacho man favo zaunk magtam.

Helene Cardoso

ANGOVNN

Benaulim: Maglolo upkar mell’lo Man Agnel, St. Al-fonsa, St. Antonio Pri. Juze Vaz ani St. Francis Xavier-ache mozotin. R.Dias

ANGOVNN

Onodvont Apostl, St Judas Tadeu, Je-zuchea visvaxi chakra ani ixtta, ghat-kea Judas-achea nanvak lagun tujem nanv zaite visorleat; punn Igorz Mat tuka soglleam sanddloleam ani niraxi vostuncho askari mhunn man dita ani tuzo adhar magta.Mhojea pasot, hea kirkoll mon’xa pasot, Deva lagim vinoti kor, sogllean-chea gorzamni ani akantamni pavunk ani mozot divunk Devan tuka podvi dilea tache vorvim tum mhaka pav, ami sorginchi buzvonn ani dhir mhaka mellum-so kor, odik korun he mhoje gorjent…(mag tuka goroz tem) ani tujea ani somest bhoktam borabor, sasnnachea sasnnank Dhonia Devak onod divunk pavum-so kor.Eh bhagevonta Judas, ho tuzo upkar hanv kedinch visorchonam, ani tuka mhozo kherit ani podvedar patron mhunn hanv sodankal man ditolom. Hem utor hanv aiz tuka ditam ani mhaka tankta tea pormannem tu-jem devosanv vistarunk vavurtolom mhonn bhasaitam.Sant Judas, tuka man ditat ani tuzo adar magtat tanche pasot vinonti kor.A.B.N.M ani O.B. (Tin pautti)

Jacklin Dias

ST. JUDASAK NOVEN (POROB OTUBRACHE 28VER)

MAGNNEM

O Jesus, who has said, ask and you shall receive, seek and you shall find knock and it shall be opened to you through the intercession of Mary, Thy most Holy mother, I knock, I seek and I ask that my prayer may be granted. (Name it.)O Jesus, who has said, all that you ask of the Father in my name, He will grant you through the intercession of Mary. Thy most Holy M other, I hum-bly and urgently ask thy Father in Thy Name, That my prayer be granted. (Name it.)O Jesus, who said, “Heaven and Earth shall pass away, but my word shall not pass”, through the interces-sion of Mary, Thy Most holy Mother, I feel confident that my prayer will be granted.(name it.)

Jacklin Dias

POWERFUL NOVENA PRAYER TO THE HOLY CHILD JESUS ‘Drugs’ bond korche vo na

SP North aslo tem kaddun taka SP Traffi c hea khateant xevttun marlo. Singh vhoddilank tokli bhagoupi odhikari naslo. Tacho proxnn sadaronn mon’xak tras zalolo tachean polleunk zainaslem.

Halinch jem kitem Siolecho Amdar Dayanand Mandrekaran sanglam tem sot lipoita.Ek tor apunn kitem uloita tem taka khobor nam . Nam tor apunn kitem uloila tem takach somzonam. Jednam duddu bollsant poddtat tednam nennarponn uzvaddak yeta.

Khorem kitem tantunt ami anikui il’le bhitor vochun polleumia. Je konn soroll ghunvlle vokhdam vikhtale tankam Vijay Singhan sampddaile.

Oxem ami somzumia. Ani ami mukhar oxem somzumia thoimchea Amdarak he gozalint poddpa sarkem kainch nam.

Vijay Singh kiteak?Kola ani sounskruticho

montri Dayanand Mandrekar hannem Chapora hanga kelolea ulovpant Vijay Singhacho dhunvor kaddlo. Karann nastanam ani jednam Vijay Singh thoim te boskek hajir aslo. Vijay Singhacher eka montreacho ho soroll

Dev mondirant ‘plasma TV’...konnacheanui tem choloum ieta,” tem iontr haddtolean sanglem.

Gel’lea mhoineant tea iontrak ek voros somplem ani asloli adli ‘LCD screen’ favo te ritin cholonasli dekhun, Xirdon’chea An-tonio Rozario-n tem iontr igorjek bhettoilem.

“Survek tem ion-tr vevharant ghalunk zaiteoch addkholli ub-heo zaleot, punn uprant tem iontr chalu korunk amche bhurge xikle,” oxem Pri. Romulo Noronha-n sanglem. “Kaim mukhi ghoddnneo asleot tedna, vedicher mukhel iadni-kache kaim dekhave ami novean screenicher dak-hoileat. Punn Devachem Utor chodd lokak pavoum-xem korunk amcho mukhi hetu ani tem monant dov-run ami te ‘screen’-icho vapor kortanv,” oxem tan-nem sanglem.

“Az zaito lok gaionam-ni bhoktin vantto ghetat ani igorjek lokachi bhett vaddot asa,” oxem Pri

Noronha-n mhonnlem. “Adlea ‘screen’-i poros hi ‘plasma TV’ odik uzvadd dita. Ani barik ‘cables’-ank lagon zaiteo addkholli ubheo zataleo,” tea padrin sanglem.

Benito Souza orxim igorjent kednanch gayan korinaslo, punn atam ‘screen’-ir distolim utram polleun, to gaita. “Atam kitlem sompem zalam. Gayonancho Jhelo ugddun sodchi goroz na. Toxench tujea peleak tem pustok dakhounchi goroz na,” oxem to mhonntta.

“Zorui mhaka gavpa-cho gunn na ani eka bebea porim hanv aroddtam, tori astana te ‘screen’-icher dis-tolim utram polleun ani vachun, hanv monantlea monantuch gaitam,” oxem anink eklean sanglem.

“Th oddea kalla uprant amchim gayonachim pus-tokam pinzun vhetalim. Tim porot-porot amkam chhapunk poddtalim. Atam sogllem sompem zalam. Gayonachea pus-

tokanchi anink goroz na,” oxem Pri. Noronha-n san-glem.

USA thaun ailolea eka Lottlechea tornattean ti ‘technology’ sudraili. “Te ‘gadget’-ik khup poixe poddtat, punn ‘National Panasonic’ hanchi porvan-gi gheun, ami to khorch komi kelo. Sod’deak vapur-loli ‘plasma TV’ soglleam poros odik bori ani ti TV sumar lakh lokamni pol-leum ieta,” oxem tem iontr ‘supply’ kortolean sanglem. “Tallnneo pois korunk ani hachea-tachea nhesnnank polleun mon pois vhorche boldek, atam te ‘screen’-ir dan-mon laun, lok mo-nantlea-monantuch gaita. Tonddant gaina zalearui thoddim aple monantuch to sad gaitat,” oxem tan-nem mhonnlem.

Jea mon’xamni tem ‘gadget assemble’ korunk proitn kel’lo, tankam Dubai, zhoim tem vavur-tat, ‘promotion’-a udexim inam favo zalam.

P1 (Poilea panar thaun)�

atak zaun asa. Ho montri kitem sangunk sodtalo? Ghunvllechim vokhdam doriya veller ugteponnim vikop ani Vijay Singhan kainch korop nam? Kay tachea utrancho dusro orth zata?

Zait ghoddiye hea vattharantlea doriya deger poriattonnak don toreche orth astat. Nach ani ghunvlle vokhdam. Kednaim donui eka barabor choltat. Chodd vella donui ekach barabor choltat. Kaim vella zoim ghunvlle vokhdam viktat te zage hea vevsaiant fulot astat. Ani teach khatir Vijay Singhan oslea zageancher dhadd ghatli. Ji taka mharog poddli.

August 17, 2013 | Vauraddeancho Ixtt 15Katolk Khõbrõ

Patna: Biharantlem xikx-onn itlem sokoilea dor-jeachem zalam ki tho-imchim bhurgim mottea trasank sampoddtat. Bi-harantlea Gandama gan-vant dalit ani her sokoilea somazanchea bhurgeam khatir iskol ugoddlam. Th oimchea kheddea gan-vanchea choddxea is-kolancho xikxonnik vavr

chodd unnea dorjeacho mhonn sangtat.

Poile svater iskola-chi imarot nam, 1le te 5 vechea xikpeank ekach

kuddant bosoitat, vhod-dlim khondkulam pod-dlole zomnir xikunk bo-stat. Donparchem jevonn randunk kudd vo kuzin nam. Klasink xikovpi zai, jevonn viktem haddun bhurgeank vanttchem poddta.

Dogi ticheri “Para-teachers’ koxim kam’ kortat; Xikxokank un-

nem pogar ditat. Oslea xikxokank favo tem xikop poryan nam. Bhurgeank fukot uniform, pusto-kam, saikuleo melltat mhonn iskolank chodd bhurgim yetat, ponn klasimni kainch bodlop zaina. Bhurgeank dur-boll portisthitint tanchea xikpachi xokti ibadd zata. FIDES

China: Halinch Hebei prantantlea Qiaodong zil’leantlea pulisechea odhikareamni Xiwanzi diosezichea guptim aslolea Katolk Fr. Song Wanjunak koidi kela. Adim hea padrik koidi kel’lo punn to suttun gel’lo. Agostache 7ver sokallchea 4 vaztam, 10 pulisamni taka kaidea khal dhorun vhela. Padri aplea mottorant aplea kamak vetalo. 39 vorsanche pirayecho, padre zalear 11 vorsam zalim. To Zanghbei ganvant misionari vavr kortalo. Taka koidi kela mhonn Amerikentlea Joseph Cardinal Kung Songhottnnen jahir kelam. Halinchea vorsamni Chinacho sorkar Chinantle gupit aslole sthanik Igorjek tras dita. Zaitea padrink ani bispank bondkhonnint ghaleat vo ghorant bond keleat. Tankam Dexi Songhottnnent bhitor sorunk boll kortat. Hi Songhottnna Katolk Igorjek mandun gheina. Benedikt XVI Pap Saiban Chini Igorjek boroil’le chitin te Katolk Xikovnneche

“Nizache Virodhi” mhollam Halinchea vorsamni Msgr. Yao Ling haka bondkhonnint ghal’lo. Fr. Li Huishengak 7 vorsanchi bondkhonn formailea zalear Fr. Wang Zhong 3 vorsanchem formonn poddlam. Adim Hebei prantantlea dogam gupit igorjechea bispank bondkhonnint ghal’le ponn tanchem odruxtt gupituch urlam. Msgr. James Su Zhimin, 82 vorsancho.

Hebei prantant chodd Katolkam asat. Baoding diosezint guptim Igorz asa, thoim 50 hozar odik Katolk lok ani 120 padri asat. Sabar vorsam zalim Chinacho sorkar padrink ani bispank odhikrutponnim nond zaunk ani Dexi Songhottnnent bhitor sorunk magta. Fattlea 20 vorsank 20 tori Katolk padrink vollvollaileat ani Chinachea Komunist pokxachea tabeant aslole Dexi Songhottnnent bhitor sorunk boll kelam.

THE TELEGRAPH

Illinois: Halinch novo sôd kel’lea pormannem katolkam ani Judevam von protestant khup sorjonxil (creative) mhonn dakholl zalam. Illinois Vidyapitthantlea sôd korpiank chear chovgam modem misoll zainaslolim linga vixim aplim bhavnam lipoun dovortat zalear chear chovgam modem misoll zal’lim ugteponnim ugtaitat hea sid’dantacher (theory) portun obheas korunk

zai aslo. Tedna katolkam von protestant somudayant vaddpi lok aplim bhavnam ugteponnim ani sorjonxiltayen (creatively) ugtaitat mhonn disun ailam.

Emily Kim Veronika Zeppenfeld ani Dov Cohen hannim kel’lea

sôda pormannem, Katolk toxench Judev lok linga vixinchim bhavnam chidd’ddun dovrinant punn Protestant eke sorjonxil (creative) toren ugtaitat te porim ugtaunk fattim sortat. Portench zalear guneanvkari zal’leachim bhavnam (feeling of guilt) vorvim ugtaitat.

Sôd korpiank manosxastri Freud ani Weber hannim 1920 vorsa suru kel’lea obheasachi mez-mapnni (analysis) korpachem aslem ani he vorvim khupuch IQ,sorjonxiltay (creativity) ani dhorma modem kitem tori natem asa zalear polleunk tancho hetu aslo. Freud ani Weber hannim vantto ghevpi bhurgim astana tanchi mulakhot ghetloli ani tich mulakhot kitlinch dosokam (decades) chalu dovorli. UCAN

Spain: Spain desantle Bayona nograntlea dorya kinarer vegllech torecho khuris asa. Hea Kopelant St. Librada fulancho vistid ghalun khursar marlole porim dista. hem kopelachi bandavoll nazuk barowue kolechi.

Khursar marop mhonnlear adim nosayechi kheast asli ti atam ostomtek disti kola zalea. Ami khursar marlole eke ostorechi imaj sonskrutentlean bhokti monan pollevnk ami toyar zaunk fattim asanv.

St. Librada sangata ticho 8 bhoinnim (ginebra, Victoria, Emelia, Germana, Gema, Marciana, Basilisa ani Quiteria. Tanche vixim

purann-kotha (legend) asa Dusrea xekddeant rajpalache bailek uttor-ostom spanhant 9 bhurgim zolmolim. Ti aplea ghorkarak dubhavaunk bhiyetali. Tannem bhurgeank SIla lagim divn lipoilim. Tim Kristanv ponnant vaddlim tim vhoddlim zatoch tanchea Kristanvponnnak lagun tankam martir marlim. Bayona tancho ganv mhonntat sant Libradachi reliko Sigreenzachea Katedralant dovorleat. Th oim tika khursar marunkna ponn tiche fomthi katorlea mhonn sangtat. THE TELEGRAPH

Magneta porim amchim kallzam konnak oddtat?

Pope Francis: What attracts our hearts

‘like a magnet?’

Vatikan: Jezu aplea xisank sorginchea ttheveacher kalliz dovrunk xikoitalo te vixim Francis Pap Saib aplem provochon aikotoleank niyall korunk magtalo. Mhozo thevo khoim asa? Oxem amkanch amchean vincharum yeta. Kitem mhaka odik mhotvachem, kitem mhojea kallzak megnata porim oddta zait? Mhojean Devacho mog mhaka oddta mhonnum yeta? oso Francis Pap Saiban proxn kelo. Kristanv mon’xacho ekuch anvddo mhollear Somiak mellunk ani hench dor eka Kristanvak jivitant gorjechem mhonn tannem sanglem. Ponn thodde zann tem nakartit. Hanv ek vavraddi, mhaka famil asa, hanvem mhojea vavrachem ani familichem pollevnk chodd gorjechem .

Khorem, hem sogllem gorjechem tori astana, familicho ekvott konn thir dhorta? Sogllea poros Devacho mog amchem dispottem kam’ korunk adar dita ani addkollincher zoit vhorunk boll mellta mhonn Francis Pap Saiban sanglem.

Devacho mog mhollear varea

voili vost nhoi, Devachea mogak nanv ani rup asa, tem mhollear Jezu Krist. Jezu vorvim Devacho mog ugto zalo. Amchean varear mog korunk zaina.

Ami mon’xancho mog kortanv ani zacho ami mog kortanv to Jezu Bapachem amkam dennem . Kristak mellunk amkam sodanch toyar ravunk laita te vixim Xubhvortomanan amkam sangta. Hem korunk ami zagrutt monan amchea kallzamni anvddevn ravtanv mhonn Pap Saiban sanglem Devacho mog amchea jivitantlean soglleak mol

ani mhotv dita mhonn tannem sanglem.

Itlench nhoi, Devacho mog amkam fuddle onnbhov gheunk vhorta, vaittachim gulamam zaunk dovrina ponn amkam sodanch bhorvanxachi vat ugti korta ani amkam yatrechea xevottak pavoita. Ho xevott mhollear amchea Jezuk ami bhett’tanv mhonn Pap Saiban sanglem.

Moganuch fuddem vochat, Devan tumchea kallzant ghal’lea mogan Devacho mog – hoch khoro tthevo, oxem tannem mhollem tedna lokan zoi-zoikar kelo. CNA

An unusual crucifix in the seaside Spanish town of Bayona

Bayona nograntlea dorya bazun vegllech torecho khuris

Unnea dorjeachea xikxonnak lagun Biharchea bhurgeank trasEducation and logistics of poor quality penalize the children of Bihar

Chinantlea Katolk padrik koidi kela

Katolkam, Judevam von Protestant huxear

Protestants more creative than Catholics or Jews: survey

Catholic priest arrested in China

August 17, 2013 | Vauraddeancho Ixtt 16Jivitache Umedhir

Khellachi KolaAugusto Rodrigues

Kitem,

Adlea kallavelea khellancho porzoll kiteak denvla kai mhonn hanv chintalom. Tea kallar umalleamni ani utsavan bhorun khell

khelltale ani pollenar mogan utsovan polletale. Ani kallzantlean xabaski bhair sortali, toxeoch khub pavtti ragan gallio bi poddtaleot.Kednaim teo khasgi-i zataleot. Punn sogllem khella bhitoruch urtalem. Oslo aslo tednacho khell.

Varem bodol’lem punn sukti-bhorti toxich asa. Fattlea dha vorsanchea kallant khellamni duddu bhitor sorlolo dista. Kaim zannamni tacho boro faido kaddla ani nanv zoddlam. Zalear heramni khellacheo toxeoch apleo moskoreo keleat. He baptin Gõy fattim nam. Punn ho dusreank bottam dakhovpacho vell nhoi. Kaim zann jikhtat ani kaim zann hartat.Oxem khellantui zata. Toripunn khoim tori, koxem tori xim’ kaddop gorjechem tharta.

Khellachea moidanaveli xim’ ti. Tem samkem sompem. To khell eka-meka virudh khellpacho zaunk zai. Tum zoitivont zaunk moidanar bhitor sorta. Khellachem rinn farik korpa khatir tum khellachea karbharant bhitor sorta ani nhoi moskoreo korun harlolean bhair poddunk. Khellachea karbharant zaito duddu asa. To thoim asa, karann je konn khellant jinn ghaltat tanche khatir tea duddvancho upeog zainam.

Khellgoddiank chodd duddu ditat tantunt dubav nam. Punn ho faido bhou thoddeankuch mellta. Haka lagun hangach khellancho orth bodolta. Karonn mogant eke torechi addkholl haddpi khellachi kanni kednanch purnnponnim sangunk zainam.

Wushu mhonnlear poromporik Chinechea ‘martial arts’-achem prodorxonn toxench ‘full-contact’ khell. Poromporik Chinache ‘martial arts’ mozbut korunk, 1949 vorsa to khell Chinant vaddlo. Chini bhaxen wushu mhonnlear ‘martial arts.’

International Wushu Federation (IWUF)

he sonvsthe udexim wushu ontor’raxttrik khell. Ti sonvstha don vorsamni ontor’raxttrik mollar ‘World Wushu

C h a m p i o n s h i p s korta. Poilo ‘World Championships’ 1991 vorsa Beijingant zalo ani tednam Yuan Wen Qing zoitivont zalo. Tea khellant bhag ghetoleank ‘Taolu’ khellant kherit kaidean gunn melltat. Zonn ekleache xokte pormonnem khellamni

‘Chinese martial art styles’ hantun adol-bodol korum ieta. Tantun bhag ghetoleank to khellunk omkoch vell asa. ‘External styles’ bhagant to khell ek minutt vo 20 ‘segundamni khellum ieta ani ‘internal styles’ bhagant to khell panch minttam porian khellum ieta.

Lusofonia khell Gõyant zatole kai? Gõyant khellam mogeam modem ho ek motto proxn

okosmat ubho zala. Te sombondim jea mon’xank odik usko dakhounk zai aslo, tankam soddun, tore-torechea somitimni asloleank odik usko zala. Punn koslei poristhitint, te khell Gõyant zatole.

Team khellanchem vaitt, borem p o l l e u n k g e l e a r , b o r e p o n n a poros vaitt odik nodrek dista. Ani borem chintolo monis toxench tuka sangtolo. Ani tem sogllem polletana, ekuch vichar korum-so dista: Goa ‘Santosh Trophy’ kedna jikloli? Vo raxttrik mollar veg-vegllea khellamni Gõy kedna porzoll’lam?

Purtugez uloitoleam desam modem Lusofonia khell khelltole. Th oddkeant, Purtugal ani tachea adlea vosnnukam modem te khell zatole. Tea khellacheo don ‘editions’ ghoddun aileo ani az te khell Gõyant korpache proitn cholta karann zaiteank hea voikuttant (paradise) farik kel’li sutti (paid holiday) gheunk melltoli.

Portugalachea desant te khell

korop mhonnlear ek fokann karann tanche thaim soglle torecheo sovloteo asat. Toxench her-ui desamni tosleo sovloteo melltat. Punn, Gõy des

nhoi. Ek rajeo.Tore-torechea bandkamank

lagun zaito duddu moddlolo dista. Bandkamam khatir jedna vepar bhitor sorlo, tedna tore-torecheo vostu (materials) sokoilea dorjeacheo mhonn arop aikunk aile ani jeam kontradorank to vaur dil’lo, team kontradoramni her dusre kodden aplem nanv ogddailolem mhonn aikunk ietalem.

Tea uprant pavsallo suru zalo. Zaunchoch aslo. Atam te mhonntat vostu tharear nant ani te khell ghoddun haddunk Gõy toyar aschem na.

Tor kitem zalem? Tem kho-reaninch gorjeche? Mhonnttoch, kitem gorjechem? Hanga kaim vi-char manddche distat. Tore-torecho bandkamacho vaur zo chalu asa, to vaur konnem tori bariksannen topa-sunk chodd goroz asa karann fudda-rak khellamni misoll asloleam am-chea mon’xamni tacho purn’ponnim upeog ani faido kaddum ieta.

Nhoich fokt novim bandkamam amkam polleunk melltat, punn van-gddach adleam moidanank ani khel-lpache zageank novem rup diupacho proitn chalu asa. Barik pollelear, tem sogllem Gõyant amchea khellank ut’tejon diupachem ek sadon.

Sov mhoineam bhitor apunn anink ek novem moidan bandun dakhoitolo, oxem Francisco Monte Cruz-an asvason dilam tedna, tannem aplem utor samball’lem. Khell ghoddun ieonche nant, oxem mukhel montri Xri Manohar Parrikar-an sangunk na. Tanche modem tem ek sarkhem (similarity) disun ieta.

Atam duddu khellgoddeank hanga-thoim dhanvddaitat

Now, money makes

sportsmen run around!

Wushu is one of the sports included in the Lusofonia

Games. What is it? This is what wikepedia has to say:

Lusofonia Khellamni Wushu ho khell bhitor kaddlolo asa.

Lusofoniachem khaxelponn!

The wonders of Lusofonia!