EN TID

NING FR

ÅN SVERIG

ES

SOCIA

LDEMOKRAT

ISKA

UNGDOMSF

ÖRBUND

#7 20

12 PR

IS 2

0 KR

NU

MM

ER

7/2012

JOHAN

& MAR

TIN

JOURNA

LISTD

UON: ”DET

TRAG

ISKA Ä

R ATT

DET

KRÄVDES

TVÅ V

ITA SN

UBBAR F

ÖR ATT

SÄTT

A FOKUS P

Å ETIO

PIEN

”.

GREKIS

KT V

ÅLD AV

SLÖJA

R EU:

S VER

KLIGA FL

YKTI

NGPOLIT

IK

DE LIV

EGNA

: SÅ SÅ

LDE S

VENSK

ARNA SI

G TILL

BANKEN

SARA G

RANÉR SK

ISSA

R PÅ N

Y VÄRLD

SORDNIN

G

FRIHET 2 6/2012

Här utses en statschef

För Sverige i framtiden: Avskaffa monarkinRepublikanska föreningen är en partipolitiskt obunden förening

som verkar för införandet av republik på demokratisk väg. Bli medlem: www.repf.se

FRIHET 3 7/2012

Vem pratar om stora idéer?

VÄLKOMMEN

Daniel Mathisen är chefredaktör för Frihet. daniel.mathisen@frihet.se, twitter.com/danielmathisen

FÖR NÅGRA VECKOR sedan strövade jag omkring på Arbe-tarrörelsens bibliotek vid Norra Bantorget i Stockholm. Plockade bland dammiga böcker och ihoprullade affi-scher. Anledningen var att biblioteket skulle flytta till Flemingsberg och därmed gav bort saker som inte fick plats. Medan jag tummade gulnade boksidor och rullade ut affischer med budskap från fornstora dagar svepte

en uppgiven känsla över mig. Stegen mellan hyllorna blev lite som en kronologi över de stora reformernas, de stora projektens, tid. När framtidens horisont tycktes inom räckhåll och det inte fanns någon gräns för vad politiken kunde åstadkomma. Det mänskliga befrielse-projektet var bara en fråga om vilja och samhället skulle vara en kraft för gott, en kraft för var och en. Ett taggat samhällsklimat.

GÅNG PÅ GÅNG kom samma fråga tillbaka till mig: Blev det inte mer än så här?

Tro mig, jag är ingen nostalgiker. Tycker att det är tröttsamt med folk som kommer dragandes med gamla slagord eller idéer som för länge sedan visat sig hopplöst daterade och omöjliga att tillämpa på ett förändrat samhälle. Men det är inte samma sak som att sakna en idépolitisk nerv i det politiska samtalet.

I dag är politiken lite som en annonskampanj. Partistrateger ge-nomför marknadsundersökningar till vad som tros vara en statisk kundkrets, ett fixt antal väljare. Resultatet blir att reformer och utspel kommer ur kortsiktigt taktiska överväganden snarare än strategiska visioner för samhället. Socialdemokratin blev framgångsrik genom att skapa väljare och bygga allianser mellan människor som via ge-mensamma intressen ändrade riktning och kurs på samhällsprojektet.

VILKET ÄR NÄSTA stora projekt? Svaret på regeringens budget är ett bevis på partipolitikens ihålighet. Huvudkritiken är att finansminis-ter Anders Borg inte följer det finanspolitiska ramverket. Ursäkta? Är det ett nationalekonomiskt seminarium eller ett parti som har större ambitioner än att käbbla med regeringen i riksdagen.

Socialdemokratin har så många smarta människor med briljanta idéer, så varför fokuseras det mer på yta och tilltal och mindre på innehåll och möjliga reformer?

Kanske är det en följd av åren i opposition. Trenden känns igen från partier i andra delar av världen. När Labour i Storbritannien förlorade stort mot Margaret Thatcher på 1980-talet blev svaret den gången att göra en kraftig vänstersväng och satsa på mer populistiska utspel än att visa förändringsvilja. Samma sak hände i USA under

konservative Ronald Reagan, då Demokraterna mest ville snacka om forna reformer än blicka framåt. I den svenska socialdemokratin handlar det inte så mycket om det politiska innehållets färg, snarare avsaknaden av sådan. En slagkraftig politik stöper inte om samhäl-let på marginalen, det sker i skapandet av en större berättelse som människor känner instinktivt. Politik förändrar via maggropen, inte genom att kalibrera ordval i utspel.

JAG TROR ATT den progressiva tårtbitens oförmåga att attrahera nya väljargrupper, snarare än att enbart appellera till befintliga (och åld-rande), går att koka ner till en fråga: Sysslar vi med politik för att vara nöjda med paroller, eller för att faktiskt förändra?

För visst finns suget efter frisk luft och krispiga förslag som inspi-rerar och hittar framtidens samhälle genom att blicka mot horisonten. Jag träffar många unga, både partipolitiskt aktiva och intresserade, som efterlyser just det där spänstiga samtalet som inte så mycket handlar om procentsatser och budgetutrymmen, utan om de stora idé-ernas palett. Som inte vill se ett klimat där rädslan för nya influenser får tankens svängrum att fastna och stelna i invanda banor. Vilken tid är bättre än nu? Knyt forskare, studenter, organisationer till his-toriens största idéverkstad med uppdraget att mejsla ut de där vet-tiga lösningarna på våra stora problem. Miljön. Bostäderna. Jobben. Jämställdheten. Klyftorna. Ju fler som är involverade desto bättre.

I SLUTÄNDAN HANDLAR det om att leda med exempel. Antingen cementeras parti-kulturer med tydliga vattendelare mellan medlemmar och icke-medlemmar, eller så vågar dagens generation bryta upp, öppna upp. Låter nya grupper komma till tals, leder med exempel. Om vi menar allvar med att förändra samhället till det bättre, vill säga. S

FRIHET 4 7/2012

22

49

44

INNEHÅLL

13DETNYAABORTMOTSTÅNDET AnnaDahlqvisttecknarenskrämmandebildavEuropas abortmarknad.

14 RÄKNINGARPÅHÖG Vadhändermedettsamhällenärprivataochoffentligaskulder liggerpåsammanivåsomGreklands?Frihettänderfacklanoch gersiginisvenskensskuldberg.

22 JOHANOCHMARTIN JournalisternaMartinSchibbyeochJohanPerssoniärligtoch öppetsamtalomfängelsetideniEtiopien,drivkraftenattskildra ochvarfördenkritiskabevakningenärviktigareännågonsin.

28 HÅRDHÄNTVÄLKOMNANDE TusentalsflyktingarsökersigårligentillEuropaviadengrekiska gränsen.Därmötsdeoftaavpolisensbatonger,nynazisternas våldellermyndigheternasbristandehumanism.

38ENGENERATIONUTANHEM Frihetskolanomenbostadsmarknaddärmänniskornaärflerän lägenheterna.

44POLITISKASERIERUTOR SerietecknarenSaraGranéranvändersatiriskaserierförattväcka reaktionochmotstånd.

47FOKUSSSU Värvningssuccén.Vinsterivälfärden–Socialdemokratin formulerarsvar.DenjaElassibrinnerförverksamhetochettfritt Kurdistan.Venezuelasungasocialdemokrateromensmutsig regim.GabrielochEllinoromhurSSUkanformasamhälletoch nyckelntillminskadeskulder.

28

14

13

FRIHET 5 7/2012

FrihetBesöksadress —Sveavägen68,plan410131StockholmPostadress —Box55410131StockholmLeveransadress —Luntmakargatan53,10131StockholmTelefax —087149508Prenumerationsärenden —087144830Mejl —info@frihet.seAnnonsbokning —GreatBeyond:0856212002Prenumerationspris — 150kronor/årTryck —SörmlandsGrafiska,KatrineholmUpplaga —10100exemplar(TS-kontrolleratgällande2011)

FrihetärSverigessocialdemokratiskaungdomsförbundsmedlemstidning.DusominteärmedlemiSSUkanprenumererapåtidningenför150kronoromåret.Tidningenärsocialdemokratiskmenåsiktsmaterialetbehöverintealltidföljaensocialdemokratisklinje.RedaktionenarbetarsjälvständigtfrånSSUochskriverompolitik,samhälleochkulturförenungpublik.

FöreventuellvinstskattpåavFrihetordnadetävlingaransvararvinnarnasjälva.Förinsäntejbeställtmaterialansvarasej.DensomsäljermaterialtillFrihetansesmedgedigitallagringochpublicering.

DukanköpaFrihetpåDirekteniSunne,PressStoppåDrottninggataniGöteborg,PressStoppåGötgataniStockholm,TidskriftsbutikeniMalmöochTorslandabokhandel.

FrihetNummer 7/2012, årgång 94Utgivare —Frihet Media Ek. FöreningOmslagsbild —Anna-Maria MarklundAnsvarig utgivare — Daniel MathisenChefredaktör —Daniel Mathisen, 076 199 40 02daniel.mathisen@frihet.seAndreredaktör —John Antonsson, 076 199 40 02john.antonsson@frihet.seLayout — Anna-Maria Marklund, 08 714 48 32, anna-maria.marklund@frihet.seForm —Vår

Korrektur —Per AxelssonKrönikeporträtt —Annelie CarlströmMedarbetare 7/2012Anna Dahlqvist,Calle Sundstedt,Chrissie Abbott,Katrine Kielos,Kent Klich,Linus Fremin, Mattias Johansson, Nils-Petter Ekwall, Sara Hansson,Sven Rosell,Texasjohny, Tove Solbeckar

FRIHET 6 7/2012

Brev!

MedarbetarenKent Klich,fotograf

Ålder: 60 år.Bor: Köpenhamn.Gillar: De modiga personer som försöker göra något på plats för att hjälpa flyktingarna i Grekland.

Ogillar: Nedlåtande poliser som använder sig av våld.Ville bli som liten: Då tänkte jag mig att jag skulle blir gymnastiklärare.Du har fotograferat reportaget om pappers lösa flyktingar i Grekland i det här numret av Frihet. Vilket bemötande fick du av de personer du träffade där?– Jag möttes av mod men också av rädsla hos en del av flyktingarna jag träffade. De undrade om Grekland

verkligen var Europa med tanke på den behandling de får.Vad har du gjort tidigare? – Jag har bland annat gjort böcker, filmer och utställningar. En bok handlar om när Israel gick till attack mot Gaza 2008.

I en annan bok som jag kallat ”El niño” visas människor som lever på gatan i Mexiko. Det temat går också igen i en utställning om hemlösa i Köpenhemn. Fler ämnen jag behandlat är hiv-positiva barn

i Rumänien i boken ”Children of Ceausescu” och historien om en god vän till mig, Beth, som har varit prostituerad och är narkoman. Den boken heter ”The book of Beth”.Var hittar du inspirationen till de projekt du gått in för?– Jag berättar om människor som jag blir berörd av, människor som lever under utsatta förhållanden.Vad gör du när du inte jobbar? – Då läser jag, löper och är tillsammans med familjen.B

ILD:

PR

IVAT

Dela med dig av åsikter, skriv till oss! (Max 1 500 tkn)Publicerade bidrag belönas med en Frihetkasse. Frihet förbehåller sig rätten att redigera i insänt material.Adress: Frihet, Box 554, 101 31 StockholmE-post: info@frihet.se

ÖverskattadEtt av den senaste tidens minst intressanta debattinlägg om tillståndet i socialdemokratin har skrivits av samhällsdebattören Nina Björk, kanske mest känd för sin 90-talsklassiker ”Un-der det rosa täcket”.

I senaste numret av Arena kritiserar hon att vi socialdemokrater vill ha mer samarbete mellan stat och näringsliv, samt att vi pratar om att Sverige måste konkurrera med kunskap i stället för med låga löner. Hennes slutsats blir att vi förrått den internationella solidariteten till förmån för en ”nationell socialism”, att vi för en politik som leder till att svenska arbetare gynnas på bekostnad av sina klassfränder i tredje världen.

Samarbete mellan stat och näringsliv har varit ett centralt inslag i den svenska model-len sedan andra världskriget, och inget som förhindrade exempelvis vårt stöd till ANC i Sydafrika eller vår kritik av USA:s övergrepp i Vietnamkriget.

Hennes andra invändning bygger på anta-gandet att den globala ekonomin är ett nollsum-mespel – att högre levnadsstandard och bättre arbetsvillkor i Sverige automatiskt leder till sämre villkor för löntagare i fattiga länder. Det antagandet är också felaktigt.

Man behöver inte vara nyliberal för att se att levnadsvillkoren förbättrats avsevärt för hundratals miljoner asiater under de senaste decennierna, i takt med att deras länder in-dustrialiserats och arbetskraften flyttats från jordbruk till varuproduktion.

Naturligtvis är det ett stort problem att ar-betsförhållandena för många löntagare där är slavlika. Lösningen är däremot inte att lägga ner fabrikerna och skicka tillbaka arbetarna till landsbygden. Precis som när Sverige indu-strialiserades handlar det i stället om facklig organisering för högre lön och bättre arbets-villkor. Detta bör vi såklart stödja, och gör det också genom globala fackliga samarbeten, projekt vid Olof Palmes internationella center med mera.

Björk hänvisar till sin affisch från 1900, med slagord om att arbetare i alla länder ska förena sig. I dag arrangerar svenska sossar utbildningar för burmesiska flyktingar vid thailändska gränsen. Internetapplikationer skapade i Tokyo används för att organisera protester mot despotiska regimer. Amerikan-ska leksaksföretag som bygger fabriker i Kina ger jobb åt tusentals inflyttade landsbygdsbor.

Helt enkelt: Genom frihandel med rättvisa villkor, internationell solidaritet och socialde-mokratisk politik behöver konkurrens mellan

länder eller företag inte innebära konkurrens mellan löntagare, utan ökat välstånd för alla.

Mycket har förändrats sedan år 1 900, men en sak gällde lika mycket då som nu: Att sitta i sitt elfenbenstorn och gnälla är inte radikalt alls. /Martin Rynoson

Ropen skallar, men arbetarnas röster drunknar

i ljudet från ordningsmaktens vapen.

Kulorna träffar de flyende arbetarna i ryggen

och påminner oss om händelserna i Ådalen.

Ådalen har tillfälligt bytt namn till Marikana.

1931 tillhör det förflutna, men år 2012 så är

ordningsmaktens gevär fyllda med samma budskap.

De som kämpar för bättre villkor likvideras

av kapitalismens garde.

Kulorna flyger genom luften

och träffar ytterligare en arbetare.

Kapitalismen har sagt sin mening

utan att använda ett enda ord.

Ljudet från polisernas vapen talar sitt eget språk.

Dö arbetare, dö.

/Anders Hadbom

Det Har Hänt Igen (Sydafrika)

FRIHET 7 7/2012

Vad hände sen? ”Örnen har landat”, Frihet 1/2012

ILLUSTR

ATION

: ISTOC

K IMAG

ES

Hur ofta har vi inte hört att Sverige drivs av en jantelag som säger att kritiken mot högavlönade vd:ar, bankirer och politiker grundar sig i en avundsjuka på duktiga och arbetsamma män-niskors framgångar. Denna åsikt hörs mest ifrån de redan rika men är även en central del i en mer allmänborgerlig ideologi som kan höras runt kafébord, klassrum och arbetsplatser. Denna doktrin är fundamentalt falsk och grundar sig på två felaktiga antaganden. För det första att det finns ett rakt samband mellan rikedom och duktighet. En tes som leder till den självgoda slutsatsen att rika människor per automatik måste vara bättre än andra, just eftersom de lyckats bli rika. Det andra antagandet är att den högsta önskan hos en majoritet av svenskarna skulle vara att bli rikare än andra.

Det första antagandet är enkelt att avfärda.

Vissa människor är födda in i rikedom eller familjer med stark kontakt till eliter. För dessa människor är kompetens en marginell faktor för deras framtida välstånd. Dessutom är den korrelation som ändå finns mellan duktighet och rikedom avgränsad till vissa yrken och sektorer. Även en medelmåttig mellanchef på en av våra storbanker tjänar betydligt mer än den duktigaste av våra sjuksköterskor, socialar-betare, lärare – yrkesgrupper som inte är eliter.

Snarare är det nog så att vi är arga på höga vd-löner för att vi ser att det leder till ökade klyftor. Vi vill inte bli som de rika, vi vill att de rika ska bli mer som oss. Om det var sant, hur förklarar man då att tusentals utbildar sig till sjuksköterskor, jobbar ideellt eller skänker pengar till välgörenhet? Mycket av det mänsk-liga beteendet blir omöjligt att förklara om man tittar på världen genom högerns linser.

För att jag skulle bli avundsjuk på en över-betald vd skulle de behöva passa in i min bild av vad en duktig företagsledare gör. Hen skulle se till att företaget producerade bra tjänster och produkter, skapade en bra arbetsmiljö och fler arbetstillfällen samtidigt som hen tog hänsyn

till miljön. Sämre hållbarhet på produkterna, dåliga anställningsvillkor, ett sjunkande an-tal anställda både vad gäller fasta och totala anställningar och en otillräcklig miljöbekämp-ning har präglat storföretagens utveckling de senaste decennierna. Så vad är det vi ska vara avundsjuka på egentligen?

Denna jantelagsföreställning är alltså ur-falsk men är ur ett borgerligt perspektiv viktig av två anledningar. För det första är det ett sätt att skona de rikas känslor. För det andra fungerar denna myt som en form av social kontroll. Om svenskarna tycker att rika per definition är bättre än andra och att rikedom är livets högsta mål, blir varje form av progressiv reform eller kritik av ojämlikheten näst intill omöjlig. All kritik kan då lätt avfärdas, alla progressiva förslag stoppas genom att hänvisa till denna jantelagsmyt.

De flesta av oss är, som tur är, relativt duk-tiga på att se igenom denna fasad. Men om vi ska skapa ett rättvist samhälle måste vi bli bättre. När vi kritiserar dagens system måste vi i stället sätta jämlikhetsperspektivet i centrum av vårt politiska universum. /Ricky Lagerkvist

För hög lön? Ni är bara avundsjuka!

BILD: JEN

S OH

LSSON

För lite mindre än ett år sedan skrev vi om Piteåkillen Alexander Nilsson. Då handlade det om hans SSU-engagemang och drömmar om att bygga upp en karriär i modebranschen och förbättra arbetsvillkoren för textilarbetarna. Han berättade hur han hade kommit in i politiken och hur han först trivts mycket bra i Unga Örnar innan han satsade på SSU.

Sedan dess har Alexander tagit studenten och snabbt kastats in i

hetluften. SSU Norrbotten misstänks ha fuskat med bidragsansökningar och det utreds just nu av polisen. Efter att misstankarna blivit kända för allmänheten höll distriktet ett extrainsatt årsmöte. Där valdes Alexander Nilsson till ny ordförande för SSU Norrbotten för att leda distriktet genom krisen och vara med och reda ut alla oegentligheter. Flera källor Frihet har talat med säger att Alexander Nilsson klarar det svåra uppdraget bra

med ett nödvändigt norrbottniskt lugn.Och kanske har Alexander haft en liten

fördel av sin diplomatiska hållning. När Frihet intervjuade honom i början av året uttryckte han sig så här om rivaliteten mellan Norrbottenskommunerna:

– Det finns lite rivalitet mellan SSU-kommunerna, man vill alltid vara bättre än den andra. Men det är väl mest på en skämtsam nivå. Jag ställer mig neutral i konflikten.

”Snarare är det nog så att vi är arga på höga vd-löner för att vi ser att det leder till ökade klyftor.”

FRIHET 8 7/2012

HALLÅ DÄR!B

ILD:

JEN

S O

HLS

SON

– Jag tror stenhårt på öppen programvara

KRISTOFER ÅBERGKommunikationsombudsman på SSU, som tar fram Frihets nya hemsida.

Du är hjärnan bakom Frihets nya hemsida, som lanseras inom kort. Berätta, vad inne-bär jobbet?

– Frihet vill förnya sidan och hitta en ny form. Jag har lyssnat in redaktionens önskemål och tänkt på hur det kan genomföras på bästa sätt. Därför har jag hittat ett nytt publiceringssys-tem, som är fri programvara, som jag i sin tur skräddarsytt så att det passar. Jag tror mycket på öppen programvara, dessutom är de domine-rande plattformarna fria så det är heller ingen kompromiss i kvalitet.

– Därefter har allt material från den gamla sidan migrerats till den nya. Vad har varit svårast i processen?

– Att hitta tid och att kunna samköra med de många andra projekt jag jobbar med på SSU. Vilka hemsideprojekt har du varit involve-rad i tidigare?

– Mest SSU:s webb förstås. I förbundsstyrelsen

är jag nog mest känd för en falafelhemsida jag gjorde tidigare. Vid sidan av det har jag tagit fram sidor ideellt, till exempel för Vegomässan och Djurrättsalliansen. Det händer bevisligen mycket inom teknik på webben. Hur gör du för att hålla dig upp-daterad?

– Lynda.com är en jättebra sida, där man kan prenumerera och se instruktionsfilmer för olika ändamål. Häromdagen släpptes exempelvis en film om hur sidor kan interagera med besökaren. Vilka är dina bästa tips till den som är sugen på att bli webbmakare?

– Börja från grunden, genom att lära dig html, ftp och databaser. Men det kan vara smart att börja med en befintlig plattform, som Wordpress. Förr skulle en webmaster kunna allt, men i dag är det omöjligt att vara bra på allt.

TEXT: DANIEL MATHISEN

74PROCENTSÅ MYCKET HAR BOSTADSBYGGANDET MINSKAT SEDAN DEN BORGERLIGA REGERINGEN TILLTRÄDDE ÅR 2006.

HÅRDARE NYPOR MOT MAFFIAN

Polisen i Japan inledde nyligen en omfattande kampanj mot Yakuzan, landets organiserade maffia, uppger nyhetskanalen Al Jazeera. Satsningen består bland annat i att fler poliser patrullerar i Tokyos ”Red light district”. Hittills har ett antal maffialedare arresterats misstänkta för korruption inom byggsektorn och basebollvärlden. Även kameratillverkaren Olympus, som har kopplingar till Yakuzan, utreds av polisen.

FÖRTUR FÖR FATTIGA I BRASILIEN Enligt en ny lag som nyligen klubbades i Brasiliens parlament ska hälften av alla platser på landets universitet vikas till studenter som gått i offentlig grundskola. Ambitionen är enligt regeringen att flera studenter från underprivilegierade hem ska få chansen till högre utbildning. Den nya lagen gäller för Brasiliens offentliga universitet.

”Det vore på tiden.” PATRIK ENGELLAU, STYRELSEORDFÖRANDE I DEN BORGERLIGA TANKESMEDJAN DEN NYA VÄLFÄRDEN, HOPPAS ATT NÄSTA VAL HANDLAR MER OM FÖRETAGARNAS VILLKOR ÄN OM DEN HÖGA ARBETSLÖSHETEN.

TEKNIKHOTET FRÅN KINA En årslång utredning från den amerikanska kongressen slog nyligen fast att de kinesiska teknikföretagen Huawei och ZTE utgör stora säkerhetsrisker för industrispionage och nätbaserade attacker mot amerikanska intressen. Kongressen avråder därför amerikanska aktörer från att inleda affärsrelationer med de bägge bolagen. Huawei och ZTE förnekar dock att de ska ha någon relation till den kinesiska staten, eller att deras kunders affärshemligheter ska kunna avslöjas.

FRIHET 9 7/2012

VAL I VÄRLDEN:SYDKOREA

HUR: Sydkorea ska välja ny president efter Lee Myung-bak, som suttit vid makten i fem år. HISTORIA: Den koreanska halvöns historia är tätt sam-mankopplad med intilliggande staters maktanspråk. Halvön låg exempelvis under kinesiskt inflytande under hundratals år, för att 1910 ockuperas av Japan. Den japanska ockupationen upphörde först 1945, när det japanska imperiet besegrades av de allierade styrkorna.

Dagens uppdelning av den koreanska halvön kom-mer ur den sovjetiska och amerikanska överenskom-melsen i samband med krigsslutet efter andra världs-kriget. 1948 blev Sydkorea självständigt, samtidigt som Nordkorea. Idén var att USA och Sovjetunionen skulle fungera som tillfälliga förvaltare, men efter slitningar mellan ockupationsmakterna och länderna blev gränsdragningen permanent.

Rivaliteten mellan Nord- och Sydkorea utmynnade så småningom i Koreakriget, som inleddes då Nord-korea attackerade grannen i syd. Nordkorea tog snart kontroll över huvudstaden Seoul, men efter understöd från en allians om 16 stater under FN-flagg kunde angriparna tryckas tillbaka. När motoffensiven fort-satte in i Nordkorea och närmade sig den kinesiska gränsen pressade Kina tillbaka de amerikanska trup-perna. Först 1953 skrevs ett stilleståndsavtal under, som befäste gränsen till den 38:e breddgraden. 2007 skrev de båda staterna under en fredsdeklaration i Nordkoreas huvudstad Pyongyang.

USA:s maktsfär spelade stor roll för Sydkoreas ut-veckling under efterkrigstiden. Landet präglades av instabilitet och styrdes som en militärdiktatur till och med 1980-talet. 1987 hölls de första valen i landet och sedan 1990-talet betraktas Sydkorea som en demokrati. 1996 blev landet medlem i OECD och i det följande årtiondet präglades av en snabb ekonomisk utveckling. INFÖR VALET: Frihet pratade med Gabriel Jonsson, lektor på Institutionen för orientaliska språk vid Stockholms universitet:Hur är det säkerhetspolitiska läget på Koreahalvön?

– Det har varit spänt under den senaste presiden-tens mandatperiod, som började 2008. Men just nu händer det ingenting egentligen, mycket på grund av det förestående valet i Sydkorea. På vilket sätt har landet förändrats sedan den konservative Lee Myung-bak tillträdde 2008 och partiet Saenuri fick majoritet i parlamentet?

– Presidenten har begärt motprestationer från Nord-korea för att upprätthålla kontakter. Budskapet har varit: Lös kärnvapenfrågan. Han har också en slogan som går ut på att slopade kärnvapen ger öppenhet och höjd levnadsstandard i Nordkorea.

– Politiken i Sydkorea fungerar dåligt, demokra-tiseringen har tagit ett steg tillbaka. Pressfriheten är inte säkerställd och presidenten styr landet som företagsledare snarare än som folkvald. Dessutom har de ekonomiska fri- och rättigheterna minskat.

– Landet ger ett välmående intryck, men ekonomin är känslig för förändringar i omvärlden. Vad betyder maktskiftet i Nordkorea för situa-tionen i regionen?

– Det har inte varit någon incident, utan det som märkts mest är missiltestet i april och 100-årsfirandet av Kim Il Sungs födelse. Men det var mer relaterat till inrikespolitik snarare än till Sydkorea.Det konservativa regeringspartiet Saenuri fick ma-joritet i parlamentet i samband med valet tidigare i år. Hur ser partiets chanser ut den här gången?

– Regeringspartiets kandidat leder i de flesta mät-ningarna, men det är svårt att sia om utgången. Sam-manlagt finns det tre kandidater, med två olika för oppositionen. Det ökar förstås risken för röstsplittring.Vilka frågor dominerar inför valet?

– En viktig fråga är regionalism, varifrån kandida-terna kommer. Sakfrågorna hamnar ofta i skymundan. Men för många människor betyder ekonomin mest av alla frågor, mer än relationerna till Nordkorea.

TEXT: DANIEL MATHISEN BILD: TEXASJOHNY

Typ av val: Presidentval.Valdatum: 19 december.Invånare: 50 miljoner.Statsskick: Konstitutionell republik.

Kuriosa 1: Det finns en utbredd myt om att elektriska fläktar som är påslagna hela natten i stängda rum kan vara dödliga för dem som sover, genom kvävning eller så kallad hypotermi. Därför har alla fläktar som säljs i landet timer.Kuriosa 2: Nummer fyra är förknippat med otur.

FRIHET 10 7/2012

ILLUSTR

ATION

: AN

NELIE CA

RLSTRÖ

M

”Vi kommer inte att lämna någon

långtids arbetslös i sticket.”

Magdalena Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna, i

samband med presentationen av partiets skuggbudget.

”Facket hade för mycket makt på 70-talet.”KARL-PETTER THORWALDSSON, LO:S ORDFÖRANDE, ÄR DELVIS KRITISK TILL LO:S ROLL UNDER 1970-TALET.

TESLA COILS TILL FOLKET

Nu verkar det som att mannen bakom den så kallade teslaspolen som populariserades genom tevespelssviten ”Red Alert”, Nikola Tesla, kommer att få ett museum. Anledningen är att ett gäng entusiaster bakom humorsajten The Oatmeal samlat in pengar för att hylla vetenskapsmannen. Hittills har omkring 5,6 miljoner kronor flutits in och ambitionen är att bygga museet på Long Island i New York, platsen där Tesla hade sitt laboratorium.

MAROCKOS POLIS ANGRIPER

DEMONSTRATION

Ett trettiotal västsahariska människo­rättskämpar skadades i El Aaiún när marockansk polis, tillsammans med civila motdemonstranter, angrep en fredlig demonstration som krävde frihet för Västsahara och ett slut på Marockos ockupation. Bland de skadade fanns ett par aktivister som nyligen besökte Sverige: Brahim Dahane, mottagare av det svenska Per Anger­priset 2009, och Sultana Khayya, som besökt i Riksdagen.

ALLT FÄRRE HÖGSKOLEPLATSER

Fastän årskullen som söker till högskolan är större än någonsin tvingas Sveriges lärosäten skära ner på antalet platser. Antalet helårsstudenter förväntas i år bli 14 000 färre jämfört med rekordåret 2010. Därmed är antalet studenter tillbaka på samma nivå som 2009. Anledningen är att universiteten får minskade resurser från regeringen.

FOTO

: IST

OC

K

AV RYSSLANDS UNGA MELLAN 18 OCH 25 ÅR HAR FRÄM-LINGSFIENTLIGA ÅSIKTER, ENLIGT EN UNDERSÖKNING FRÅN FORSKNINGSCENTRET LEVANDA.

60procent

CYKELTÄTT I ITALIEN

För första gången på flera årtionden säljs det nu fler cyklar än bilar i Italien. Nybilsregistreringen har under det senaste året minskat med en femtedel, samtidigt som cykelförsäljningen ökat med tio procent. Anledningen är landets skakiga ekonomi, som gör att många väljer cykeln i stället för bilen. Miljömässigt är det förstås bra, då många av landets städer präglas av extremt mycket biltrafik och utsläpp.

”I framtiden kommer det att betraktas på ett liknande sätt som apartheid.”ÄRKEBISKOP DESMOND TUTU JÄMFÖR KRIMINALISERING AV HOMOSEXUALITET MED RASSEGREGATIONEN I SYDAFRIKA. I DAG ÄR HOMOSEXUELLA HANDLINGAR FÖRBJUDNA I 80-TALET LÄNDER.

FRIHET 11 7/2012

GABRIEL WIKSTRÖM,

ORDFÖRANDE SSU

HÅKAN TENELIUS,

VÅRDFÖRETAGARNA

SKILJELINJEN

Tycker du att det är okej med vinster i välfärden?

Fråga Tove om relationer och sex!Tove Solbeckar är sexualupplysare för RFSU och svarar på frågor om relationer, sex och kroppen. Mejla dina funderingar till tove.solbeckar@rfsu.se.

Jag blir svartsjuk på hans tjejkompisar

SEXSPALTEN

Min kille har flera tjejkompisar och jag blir ofta svartsjuk när han är med dem. Ibland läser jag hans sms i smyg. Jag mår dåligt av att de skriver puss och sånt till varandra. Jag tror inte att han är otrogen men man vet ju aldrig. Jag vill inte känna så här men jag kan inte släppa det.

– Det verkar som att du fastnat i ett mönster som du vill ta dig ur och du känner att du inte har kontroll över dina reaktioner. Det finns inget som talar emot att din kille får ha tjejkompisar. Han behöver inte ändra sitt agerande. Däremot kan han vara ett stöd för dig och hjälpa dig förändra hur du känner kring det.

Det första jag tycker du ska göra är att sluta läsa din killes sms och på andra sätt ”smyga” på honom. Risken att han är otrogen kommer alltid att finnas där, oavsett vad du gör för att kontrollera honom.

De som väljer en monogam relation gör en överens-kommelse, och relationen måste sedan bygga på tillit till att den andra parten följer överenskommelsen. Det kan vara bra att prata om vad trohet innebär för er. Vad är okej att göra med personer utanför relationen, vad är inte okej? Om man bara utgår från att man tycker likadant finns det risk för missförstånd och osäkerhet. Ändå blir det ofta så, eftersom det finns en bild i samhället av hur en relation ska se ut. Den mallen passar förstås inte alla!

Om du tycker att det är oklart hur er överenskom-

melse ser ut, tycker jag att du ska prata med din kille. När ni pratat med varandra om hur ni ser på trohet och er relation kommer du förhoppningsvis känna dig tryggare med var ni har varandra. Då är

överenskommelsen uttalad, inte bara underförstådd.

Jag vill också råda dig att prata med någon utomstående om ditt problem. Finns det en kurator eller annan samtals-partner som du skulle kunna vända dig till? Att jobba med sina känslor ensam och för-ändra sig kan vara svårt, även om man vill.

”Det första jag tycker du ska göra är att sluta läsa din killes sms och på andra sätt ’smyga’ på honom. ”

POLITISK KALENDER 17 NOV – 19 DEC

17 november. President­ och parlamentsval i Sierra Leone.

20 november. Internationella barndagen.

22 november. Parlamentsval hålls i Nepal.

1 december. Internationella aids dagen uppmärksammas också i hela Sverige

med ljusmanifestationer, konserter och föreläsningar.

2 december. Parlamentsval hålls i det västafrikanska landet Burkina Faso.

13 december. Möte med Europeiska rådet.

19 december. Det sjätte presidentvalet hålls i Sydkorea sedan landet blev

en demokrati.

– Ja. Det ska löna sig att leverera god kvalitet, men inte att snåla in på kvaliteten. Vilka fördelar finns det med att kunna göra vinst?

– Ett överskott gör att företaget blir hållbart långsiktigt. Ägaren kan återinvestera överskottet och på det sättet

utveckla företaget, eller bygga upp en buffert som gör att verksamheten klaras i sämre tider. Ett lönsamt företag lockar till sig investerare, vilket gör att verksamheten kan använda pengar som annars skulle gå till annat än välfärd. Kan du förstå kritiken mot att

skattepengar blir privat vinst? – Absolut, om det ser ut som att vinsten är resultatet av girighet. Men om vinsten är en ersättning till den som genom hårt arbete levererat god vård, förverkligat innovationer eller satsat egna pengar i välfärden, då har jag svårare att förstå kritiken.

– Nej.Hur vill ni stoppa vinster?

– Vi har tagit ett beslut om en modell med vinstreglering. Vi lägger ingen värdering på om det är överskott men vi vill reglera vinstuttaget och ställa

krav på kvalitet, där tror vi man kan reglera vinster och att det i praktiken blir en ickevinstprincip.Kan du se något positivt i vinstmotivet?

– När man öppnade för entreprenader fick man på en del

håll en effektivisering som delvis var bra, det fanns kostnader som var onödiga. På de ställena var det positivt att ha vissa delar på entreprenad. Men på lång sikt tror jag att ett ensidigt vinstmotiv är skadligt för välfärden.

FRIHET 12 7/2012

FRIHET 13 7/2012

GÄSTKRÖNIKAILLU

STRATIO

N: TEXA

SJOH

NY

Abortmotståndets makeoverAGGRESSIVA ABORTMOTSTÅNDARE VISAR blodiga bilder på aborterade foster. De pratar om hjärtslag och pyttesmå händer. De kallar sina antagonister för mördare. Ibland kom-mer de också in på helvetet där aborträttsfö-respråkare som jag kommer att brinna i all evighet.

JAG HAR LÄST och hört mycket om den sor-tens abortmotståndare. En och annan har kontaktat mig via mejl och sociala medier. Men de som jag har träffat är av en helt an-nan kaliber. De är synnerligen vänliga, till och med ovanligt mjuka till sättet. Vid sidan om den milda framtoningen delar de kön (män), klädstil (lätt uppknäppt skjorta utan slips) och tycks föredra att träffas ute bland folk, över en avslappnad lunch eller en kopp kaffe, framför den formella inramningen på kontoret.

TILL TONERNA AV de andra gästernas sorl formulerar de ett antal nyckelmeningar som med små variationer låter ungefär så här: 1.”Det är kvinnorna som far illa här och jag bryr mig verkligen om kvinnorna som drab-bas. De är offer”. 2. ”Vi är ju alla överens om att aborter inte är önskvärda, eller hur?” 3. Aborter på grund av kön, du vet då man väljer bort flickfoster, blir bara vanligare och vanli-gare. Det är så fruktansvärt”.

DET ÄR FLICKORNA och kvinnorna som ska värnas i en grym och ojämställd värld. De vänliga männen är deras försvarare. Så slås den kvinnofientliga kampen mot fri abort in i ett fluffigt och oantastligt paket med femi-nistiska förtecken. Det är smart och fram-gångsrikt och en av flera förklaringar till den backlash för aborträtten vi ser i Europa och USA i dag. Slovakien har infört obligatorisk betänketid och en avskräckande registrering vid aborter. I den nya ungerska grundlagen skyddas livet från befruktningen. Ryssland har sänkt tidsgränsen för abort av sociala skäl. I flera amerikanska delstater tvingas kvinnor se ultraljudsbilder inför en abort, vilket också är på förslag i Rumänien. Spa-niens regering har utlovat en mer restriktiv abortlag. Turkiets premiärminister kallade nyligen abort för mord.

FAR INTE KVINNOR illa av aborter då? Gene-rellt sett är svaret på den frågan nej. Forsk-ning visar att en abort i sig sällan leder till psykiska problem. Däremot riskerar kvinnor att fara psykiskt illa om de tvingas till illegala aborter eller abortresor på grund av abortför-bud. I Europa, där de vänliga männen som jag har träffat är aktiva, berörs omkring 155 000 kvinnor av den risken varje år. De bor i Polen, Irland och Malta – de tre europeiska länder som har abortförbud idag.

MEN ABORTER ÄR väl inte önskvärda i alla fall? Det är de oönskade graviditeterna som inte är önskvärda. Tillgång till abort är en nödvändig förutsättning för att kvinnor ska kunna ta del av en rad mänskliga rättigheter; till exempel rätten till liv och hälsa, rätten till kroppslig integritet och rätten att inte utsät-tas för grym eller förnedrande behandling.

OCH ÄVEN OM jag kan instämma i att det är ett elände med aborter av flickfoster så hand-lar det eländet inte om abortlagar, utan om att vi lever i en värld där människor anser sig ha skäl (och ibland faktiskt har skäl) att välja bort flickor. Det är samma värld som går med på att det görs drygt 21 miljoner osäkra aborter under lop-pet av ett år och att 47 000 kvinnor dör som en följd av det.

De vänliga männen ler och tar en klunk kaffe. S

Anna Dahlqvist är frilansjournalist och författare till boken ”I det tysta – resor på Europas abortmarknad”. anna@annadahlqvist.com

FRIHET 14 7/2012

När skuldberget växerSvenska folket är skuldsatt som aldrig förr. På teve läxar ”Lyxfällan” upp dem som inte sköter ekonomin. Samtidigt blir det allt tydligare att skuldsättningen är något som berör allt fler. Frihet grävde i det svenska skuldberget.TEXT: JOHN ANTONSSON ILLUSTRATION: ANNA-MARIA MARKLUND

Kronofogde

myndigheten

FRIHET 15 7/2012

FRIHET 16 7/2012

DU HAR JUST blivit av med jobbet. Eller så är du sjuk. Dina vanor går inte att ändra som i teveprogrammet ”Lyxfällan”. Det handlar helt enkelt om att plus och minus inte går ihop. Du har en klump i magen när du somnar på kvällen, som är lika stor på morgonen. Är du ung kommer du oftast från en fattig familj och har tagit chansen att köpa den där mobiltelefonen eller

kläderna klasskompisen har. Kanske mår du dåligt, känner dig miss-lyckad och vågar inte berätta något för närstående.

SÅ SER VERKLIGHETEN ut för många av dem som är överskuldsatta och helt plötsligt märker att de inte har råd att betala sina räkningar. De är den olyckliga toppen av ett isberg av skulder. Svenska folkets hushållsskulder är rekordhöga. I genomsnitt har svenskarna skulder som motsvarar 164 procent av den disponibla inkomsten, de pengar som blir kvar efter skatt på lön eller bidrag. Sätts skuldbördan i ett historiskt perspektiv är ökningen enorm. För 19 år sedan, 1993, låg svenska folkets skulder på 92 procent av inkomsten. Runt fikaborden och i tevesofforna pratas det i dag om hur oansvarigt Grekland har

hanterat sin ekonomi, samtidigt som det grekiska folket genomlider tuffa nedskärningsprogram. Men räknar man samman svenska fol-kets privata och gemensamma skulder ligger skuldbördan i nivå med Greklands.

HUR KOMMER DET SIG? Förklaringarna är många och spretiga. Frihet djupdyker i några förklaringar. Vi börjar med att titta på skuldernas baksida, vad som händer när plus inte längre är större än minus och vad det beror på.

Lena Nordqvist, ordförande för Riksförbundet Insolvens som arbe-tar med överskuldsatta, har jobbat med frågorna i snart åtta år och vet hur det är för alla dem som helt plötsligt inte har råd att betala sina skulder.

– Jag har sett en förändring under den perioden. Det är fler som hör av sig, många kommer från grupper som vanligen inte syns i de här sammanhangen. Många mår fruktansvärt dåligt. Det är vanligt att få svårt att sova, det kommer hjärtproblem. Ekonomin är så himla käns-lig. Många försöker dölja det, många orkar inte och det finns en hel del människor som tar sitt liv på grund av skuldsättning.

– Förr blev man inte utförsäkrad på det här sättet. När den första vågen blev utförsäkrade fick vi en dubblering av dem som hörde av sig.

FRIHET 17 7/2012

DE VANLIGASTE ORSAKERNA till att människor hör av sig till Insolvens är sjukskrivning och arbetslöshet. När personerna inte längre jobbar sjunker inkomsterna fort och det blir svårt att klara utgifterna. Det har alltid varit tufft för sjuka och arbetslösa att klara av ekonomin, men har inte heller blivit bättre efter att regeringen sänkt ersättningarna för sjukskrivna och arbetslösa. Värst är situationen för de utförsäkrade.

– Förr blev man inte utförsäkrad på det här sättet. När den första vågen utförsäkrades fick vi en dubblering av dem som hörde av sig.

ETTOR OCH NOLLOR flyger under marken i ett spindelnät av fiber-optiska kablar. I ett av världens mest uppkopplade länder finns allt tillgängligt. Hela tiden. I mitten av 90-talet går Sverige in i en inter-nets spridningsfas. 1995 har två procent av svenska folket tillgång till internet, i dag har 89 procent samma uppkopplingsmöjligheter. Då. Sterila skärmar. Windows 95 är buggigt men estetiskt ljusår trevligare än Windows 3.1. Fortfarande behöver användaren kunna behärska krångliga och svåra kommandon i datorns kärna, Ms Dos. I dag har hälften av svenskarna tillgång till en smart telefon med webbläsare och appar. Med Wikipedia, forum och nättidningar har informationen

demokratiserats. Men när lyset i sovrummet är släckt går det snabbt att hoppa mellan webbshoppar och mäklarsajter. Och kanske är det en av förklaringarna till att vi vill konsumera så mycket och snabbt. I rapporten ”Svenskarna och internet” från SE, organisationen för han-tering av domänen .se, framkommer det att 72 procent av befolkningen handlar på internet. Det är i alla fall en av de förklaringsmodeller Micael Dahlén, professor på Handelshögskolan i Stockholm, tror på. För några år sedan kom den första utgåvan av hans bok ”Nextopia”, där han driver tesen att man i dagens ”just nu-samhälle” hela tiden vill ha nästa stora grej. DEN HÄR DAGEN har Micael Dahlén varit uppe sedan fyra på mor-gonen. Han ska hinna med att forska, undervisa och handleda dok-torander, dessutom arbetar han på en roman. Timmarna är för få. På skrivbordet, stolarna och hyllorna ligger papper i tjocka buntar. Taklampan är vid lunchtid ännu inte tänd. I ”Nextopia” driver Dahlén tesen att det finns en inneboende övertygelse i oss alla om att det som finns runt nästa hörn alltid är bättre än det vi har i knät just nu. Oav-sett om det är nästa jobb, dejt eller Iphone.

De e bara plus å minus!

De e enkelt!

FRIHET 18 7/2012

BILD: PR

ESSBILD

– Vi har så många möjligheter att springa runt nästa hörn, samhäl-let har börjat fokusera mer och mer på det. Vi lever mer i förväntning-arna i vad som kommer härnäst än det vi faktiskt gör eller har gjort, säger Micael Dahlén.

Det har Dahlén kommit fram till genom studier. Bland annat i test av hur människor värderar någonting de tror kommer finnas snart. Om de tror att det ska finnas snart tycker de oftast bättre om det än om de vet att det finns redan nu.

– Jag har också följt människor under lång tid och sett hur de mår vid olika punkter och hur de tror de kommer må i framtiden. De flesta tror alltid att de kommer må bättre, att livet kommer se lite bättre ut. Snart. Sedan väntar de till att snart-tidpunkten infaller och då tror de att det kommer bli ännu lite bättre, de kommer bli ännu lite fram-gångsrikare och så vidare. Vi jagar hela tiden den där morgondagen som försvinner så fort den nya dagen gryr.

OKEJ, SÅ VI vet att människor tror att lyckan finns runt nästa hörn. Frå-gan är vad det har att göra med konsumtion och kommunikation. Det förklarar åtminstone varför vi aldrig blir nöjda och hela tiden vill ha mer. Vi må ha det bra men nästa grej blir än bättre; för att få nästa grej räcker pengarna inte alltid till och då måste vi låna pengar eller använ-da oss av snabba konsumentkrediter. Dahlén lyfter upp Iphone 5 som ett exempel. I somras, innan det var officiellt att telefonen skulle släppas ,genererade sökningen ”iphone 5” 150 miljoner träffar på Google.

– Det här förklarar ganska bra varför vi skuldsätter oss. Dels är vi så otåliga att vi inte vill vänta på att tjäna ihop pengarna för att skaffa något, för då är det ju för sent. Vi vill ha det så fort som möjligt innan det ens går att få tag på. En annan del är att det kanske inte känns lika läskigt att skuldsätta sig numera eftersom vi förväntar oss att vi kommer att ha alla världens möjligheter i morgon, och då blir det inga problem att betala tillbaka.

– Det finns studier om hur fruktansvärt mycket mer otåliga vi är nu än för några år sedan. Tittar man på internet och responstiderna när du klickar på skicka- eller beställknappar så ser man att vår benägenhet att vänta har minskat enormt.

FRIHET 19 7/2012

OCH SÅ DET där med tekniken. Sverige har varit världsledande i it-teknik och tillgängligheten är större här än kanske någon annanstans i världen.

– Det är inte helt orimligt att koppla samman skuldsättningen med hög teknisk utveckling. Det är väldigt mycket enklare för oss än folk i många andra länder. Både att bli varse allt som finns och att få tag på det. Det är mycket enklare att beställa och mycket enklare att låna. Så enkelt att det nog är många som inte ens vet att de skuldsätter sig och köper på kredit.

SNABBHET ÄR ETT nyckelord i det här sammanhanget. Vi vänjer oss fort vid ett tempo och har svårt att växla ner.

– Det finns studier om hur fruktansvärt mycket mer otåliga vi är nu än för några år sedan. Tittar man på internet och responstiderna när du klickar på skicka- eller beställknappar så ser man att vår benägen-

het att vänta har minskat enormt. För bara några år sedan kunde man sitta och vänta i en minut, i dag finns det inte på kartan att man väntar mer än i några sekunder. En annan fundamental del är att vi vet om att det kommer mer spännande saker framöver, bäst före-datumet på det mesta är väldigt kort. En tredje del är att vi generellt är lite mindre tillfreds med tillvaron i Sverige än i många andra länder. Det kan bero på att vi är så vansinnigt uppkopplade och informerade om hur alla andra har det, och därför vill vi inte ha det sämre än någon annan. Informationen gör att det blir en naturlig kapprustning.

Konsumentkrediter är ofta väldigt dyra och har räntor som är mångdubbelt högre än räntan på bostadslån. Men det är självklart så att den allra största delen av lånen är för bostäder. Och däri ligger också den kanske viktigaste förklaringen till att skuldbördan ökat så kraftigt de senaste åren. Det tror i alla fall Cecilia Hermansson, som är chefsekonom på Swedbank.

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

170

160

150

140

130

120

110

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst

procent

FRIHET 20 7/2012

– Det handlar väldigt mycket om att bostadspriserna har ökat, den största delen av skuldökningen handlar om bostadslån.

Cecilia Hermansson berättar att det finns flera del förklaringar till det. Dels handlar det om att det byggs för få bostäder, dels att staten stimulerar bostadsköp genom att bland annat sänka fastighetsskatten och hålla låga räntor. För när räntorna är låga är det lättare för köparna att acceptera högre pris.

RISKERNA MED SKULDSÄTTNING ökar vid lågkonjunktur, när samhäl-lets ekonomi går dåligt.

– Det kan skapa osäkerhet vad gäller finansiell stabilitet, men skuldsättningen är en större risk för tillväxten, för när räntorna går upp minskar marginalerna och då finns det mindre att konsumera för, säger Cecilia Hermansson.

Skulderna kan påverka konjunkturerna men det beror lite på. När ekonomin går dåligt är det vanligt att räntorna är låga och då är det billigare att klara av lån.

– Det som blir jobbigt är när man har en kombination av höga bolåne räntor och stigande arbetslöshet. Den kombinationen är rela-tivt ovanlig. Med dagens priser för hus och bostadsrätter är skuldbör-dan inget större problem, enligt Hermansson. Det som är farligt är när priserna faller.

– Då blir det som på 90-talet när skulderna översteg bostadens vär-de. För att det ska bli ett samhällsekonomiskt problem måste priserna sjunka med mellan 25 och 40 procent. Vid ett prisfall som är mellan 10 och 20 procent är det inte så farligt, eftersom priserna stigit så mycket på senare år, då är det bara de som har lånat på senare tid som drabbas.

OM DET FINNS en smärtgräns för hur höga skulderna kan vara så är den flytande. I Sverige ligger skulderna i snitt på 164 procent av den disponibla inkomsten. För några år sedan genomgick USA en oerhört svår skuldkris då tusentals amerikaner tvingades ut ur sina hem; där låg belåningen på 130 procent.

– Det är svårt att bedöma smärtgränsen. Det handlar bland annat om vilket skyddsnät man har, i Sverige finns sjuk- och arbetslöshets-försäkringar som täcker upp när man jobbar. Även om de är lägre än för 20 år sedan, blir hushållen i takt med att försäkringarna urholkas mer känsliga.

MICAEL DAHLÉNS TEORIER om efterfrågan på nästa grej är lätt att förklara med fallet Iphone 5 men passar också in på de stigande bo-stadspriserna och medföljande skulder.

– Det är fascinerande att se hur Svenssons blir spekulanter, det är som att vi alla är börshajar som tänker på bostäder som mer än bo-ende, de blir investeringsobjekt. Man tänker att det är värt och kostar mig mycket, men jag kommer ha mångdubbelt igen. Vi är riskbenägna för att vi tror att vi kommer få igen det flerfaldigt i den ljusnande framtiden. Sedan har vi det där med uppkoppling. Nu finns det flera sajter där man kan kolla. Det finns ju till och med ett ord som heter bostadsknarka, säger Micael Dahlén.

FÖR ATT FÖRSTÅ vår benägenhet att ta lån kan det vara värt att funde-ra över varför vi konsumerar. Madeleine Gauffin, legitimerad psyko-log i Uppsala är också Svenska Dagbladets nätpsykolog. Hon berättar att det är viktigt att göra skillnad på konsumtion och överkonsumtion.

– Vi måste konsumera för att få vissa basala behov tillgodosedda. Men det mesta vi konsumerar är överkonsumtion och det gör vi för att fylla ett tomrum inom oss. Ytterligheten är att vara shopoholic, sedan finns det ett slags light-version där man handlar för mycket av sådant man inte behöver för att fylla ett tomrum i det inre.

Att handla för att må bättre är inte ovanligt och det är mycket möj-ligt att vi gör det för att det finns psykiska brister.

– Det handlar om upplevda brister i det inre, man saknar kanske bekräftelse och kärlek, om det inte känns som att det räcker med vem man är måste man fylla det med annat och då kan det bli saker.

I YTTERLIGHETEN BLIR konsumtionen ett missbruk. Då blir kredi-terna ett sätt att stärka beroendet.

– Krediter och lån befrämjar köpbeteende, och det hänger ihop med hur vi lever. Det pratas hela tiden om att vi ska öka tillväxten mer och konsumera. Men kanske är det inte så bra, det finns i alla fall ingen-ting som säger att man blir lyckligare av det, säger Madeleine Gauffin.

– Efter flertalet studier vet vi att så länge man har det man behö-ver blir man inte lyckligare av mer pengar. Det har blivit så att vi värderar oss som människor genom det materiella. Vårt värde mäts utifrån vår status, våra ägodelar, det ska hela tiden bli bättre, större och dyrare. S

– Det är fascinerande att se hur Svenssons blir spekulanter, det är som att vi alla är börshajar som tänker på bostäder som mer än boende, de blir investeringsobjekt.

FRIHET 21 7/2012

Hemma till sistFrihet träffar journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson veckor efter hemkomsten från 400 dagar på ett cementgolv i etiopiskt fängelse. Det blir ett samtal om skakig pressfrihet, ilska över sakernas tillstånd och drivkraften att avslöja strukturerna bakom världens orättvisor. TEXT: DANIEL MATHISEN FOTO: ANNA-MARIA MARKLUND

FRIHET 22 7/2012

PAPPERSKASSAR med tidningar och pet-flaskor sväm mar över i den lilla hallen i källarlokalen i södra Stockholm. Martin Schibbye lufsar fram i ett par fluffiga tygtofflor. Här sitter fyra personer och jobbar med frilans. Men det senaste året har två av stolarna varit tomma. Vad som egentligen skulle bli ett avslöjande reportage om smut-siga oljeaffärer i Ogaden slutade i skottlossning och över

ett år bakom galler under mardrömslika villkor. Johan Persson och Martin Schibbye sitter tillbakalutade i den lilla soffan, kylan drar längs benen. Bullar från bageriet dukas fram och kaffebryggaren av-ger ett hemtrevligt ljud från det lilla pentryt intill. Hur funkar det vardagliga, att komma tillbaka till rutiner?

I fängelset hade man exakta rutiner, likadant varje dag. Friheten är rätt komplicerad. Ofta går det hela dagar utan att vi äter, det blir ett projekt att äta. Att fixa nytt bankkort känns som en jättegrej. På så sätt är friheten nästan lite chockartad. Man har kvar fängelserutiner i kroppen, vaknar halv sex varje morgon precis som där. JOHANS BLICK SÖKER sig över fotografens medhavda kamerautrust-ning. Han börjar pilla på kameran och diskutera modellen. Hur såg en vanlig dag i fängelset ut?

Johan, kom igen nu. Oj, förlåt. Det var så länge sedan jag hade en kamera i handen. Alla

prylar försvann i Etiopien. Upp klockan sex, inräkning halv sju, gick ut klockan sju. Styrke-

träning. Jag kokade gröt. Vi tvättade oss. Duschade. Fri tid till tolv, lunch. Sedan var det så varmt att man bara sov. Tjugo över fem låstes vi in igen.

Vi hade i och för sig ett Vasaskepp vi byggde på. Vasaskepp?

Ja alltså en trämodell. Sista tre månaderna byggde vi fem-sex tim-mar om dagen för att ha hålla oss sysselsatta. Vad satt de andra fångarna inne för, vilken typ av brott? Vi satt inte med de politiska fångarna utan i den allmänna zonen.

Många drogsmugglare från Nigeria. Mycket bondfångeri också, jeme-niter som sålda falska resecheckar, till exempel.

Allt från det till mördare och pedofiler, våldtäktsmän. Kan ni berätta lite om er själva, vad har ni gjort tidigare?

Jag är uppväxt i Stockholm, gick gymnasiet på Värmdö gymnasium vid Gullmarsplan. Höll mycket på med elevråd och skolpolitiska frå-gor, som betygsråd. JO-anmälde rektorn. Tog ner någon flagga och höll på. Olika typer av subversiv verksamhet, haha.

Sedan lumpen. Därefter läste jag statsvetenskap och ekonomisk historia. Flyttade till Göteborg. Jobbade två år på en politisk ungdoms-tidning som heter Rebell, som tillhör Revolutionär kommunistisk ungdom. Flyttade tillbaka till Stockholm 2005. Började läsa på Journa-listhögskolan. Efter det fick jag jobb som redaktör på Folket i Bild, där jag jobbade 2007–2009. Sedan började jag frilansa på heltid. Jag gick media i gymnasiet och fotade mycket. Sedan gick jag en tre-

årig fotoutbildning på Göteborgs fotoskola och jobbade med det all-in. Hur lärde ni känna varandra? Jag jobbade i vanliga fall med Anna Roxvall, en annan journalist.

Martin kände henne sedan tidigare och vi satt på samma frilanskontor ett år innan vi stack i väg. Det här var det första vi skulle göra ihop. Jag och Anna hade planerat jobbet under ett år och när hon blev gra-vid föll det sig naturligt att jag frågade Martin.

Var kommer drivkraften att skildra och rapportera från? Jag har alltid haft ett driv mot orättvisor. Jag vill berätta utsatta

människors historier, spegla jordens fördömda och bortglömda. Ge dem en röst. Men jag vill inte bara skildra de utsatta utan också bran-schen mer strukturellt, var vinstintresset finns. Det är viktigt. Hela världen är ett rövhål. Skriver man om pirater räcker det inte med att träffa folk som varit

utsatta för piratverksamhet, utan också hänga med piraterna. Det är där storyn finns. Som du Johan, som gjort reportage i Uganda om jak-ten på homosexuella. De flesta skulle intervjua utsatta som berättar sin historia och kanske en hjälporganisation. Du träffade de hetsande. Jag vill veta varför människor gör som de gör. De som är problemet.

Oavsett om det är högerextremister i USA eller nynazister i Ungern. Mitt jobb är kanske inte att förändra konkret, men att berätta som det är.

Jag är nyfiken på att försöka ta reda på vad som får en människa att gå med i till exempel ett nazistiskt parti. Vad finns det för bakgrund och orsaker? Varför växer en rörelse just nu? Hade det kunnat gå an-norlunda?

Hur gör man rent praktiskt för att få kontakt med förövare och inte enbart offer?

Går på barer, försöker på tag på någon som är pirat i dag. Så små-ningom vinner man förtroende. Det handlar ju om att vara ärlig. Jag är journalist jag skiter i vad du

tycker. Jag har ju ingen agenda. Men jag vill skildra det.

Varför blev det frilansande? För att marknaden är uppfuckad och för att kunna bestämma själva

vad vi vill göra. På en stor redaktion är det lätt att sugas in i det dag-liga – en massa saker som man inte tycker är intressanta eller viktiga.

Nä, och vi hade aldrig fått göra de resor vi gör heller. Utrikesjour-nalistik är dyr tar tid och kostar mycket pengar. Ja ni ser ju hur vår lokal ser ut, vi drar ner på allt annat för att kunna lägga pengar och tid på resor. Jag tror att det finns ett sug efter bra berättelser, efter bra utrikesjournalistik.

Hur hittar ni uppslagen till era reportageresor? Det gäller att ha en bred kunskap om politik och utrikesfrågor. Och

för att sälja ett jobb måste du ha en vettig vinkel. Ofta är det små nyheter på radion, små notiser. Bakom dem finns

ofta en hel berättelse. Sedan är det ju kontakter som hör av sig. Vi är nyhetsnarkomaner.

Då kan man koppla små händelser till större skeenden. Kan man Afri-kas horn och läser att det var torka 2009 förstår man att smäller det nu så blir det stort. Skramlar de med vapen någonstans resulterar det i en flyktingström någon annanstans.

Det är väl det papperstidningar och klassisk journalistik kan konkurrera med, de specifika och unika berättelserna i det ge-nerella?

Verkligen. Vi har hela tiden varit noga med att satsa på bra bild och bra bild på

text. Martin är jävligt duktig på att skriva. Visst, det blir dubbelt så dyrt men det blir också dubbelt så bra. Kommer du med en halvdålig text och halvbra bilder är det svårt att sälja. Det gäller att våga och vara självsäker.

Hur har förutsättningarna för den typ av journalistik ni sysslar med förändrats under er yrkesverksamma tid?

De stora tidningarna har ju skurit ner på sina utrikesredaktioner. Det är på gott och ont. Å ena sidan är det synd att kompetenta män-

FRIHET 23 7/2012

niskor slutar skriva. Å andra sidan öppnar det upp för frilansare som jag och Johan. Det är dubbelt det där. Sedan är det en negativ prisspiral som går ut över den enskilde jour-

nalisten. Vissa betalar skit, jag kan inte säga något annat. Nä, man måste ju anpassa sig till den verklighet som finns och hitta

fler uppdragsgivare. Som färsk journalist är det svårare, efter ett tag har du jobbat upp relationer med uppdragsgivare. Då blir det lättare att sälja. Människor vill läsa långa berättelser, det handlar mer om att re-

daktörerna måste våga satsa på det. Många är trötta på de snabba nyheterna och snuttifieringen. Hur kul kan det vara att sitta och upp-

datera telefonen? Det kommer alltid finnas ett behov av den typen av berättande.

Håller pendeln på att svänga? Ja, jag tror det. Vi är ju lite old school, vi tar oss till platser det

handlar om. Gör inga rewrites av TT och Reuters. Lägger månader på ett jobb för att sedan publicera det. Klassisk journalistik, helt enkelt. Det går aldrig att ersätta att vara på plats själv. Hur mycket Twitter

det än finns, står du öga mot öga med någon blir det på ett annat sätt, på riktigt.

Det mest intressanta är ofta vad som hände precis innan det blev

– Jag är nyfiken på att försöka ta reda på vad som får en människa att gå med i till exempel ett nazistiskt parti.

FRIHET 24 7/2012

en nyhet. Eller efteråt, när alla åkt hem. Det är då vi vill vara där. Det är vår nisch. Frilansarna spelar en viktig roll för att få andra röster att höras. I slutändan handlar det om demokrati. Om redaktionerna skär ner

på utrikesrapportering, slutar det ju med att alla översätter Reuters snarare än att göra något eget. Informationen från världen riskerar att komma från en källa. Vem står för bilden av världen?

Ni har rest mycket och intervjuat många människor. Vad har berört er mest genom åren?

Jag intervjuade en nepalesisk överlevare som varit sexslav på en bordell i Indien. Hennes historia var stark i sig men efter intervjun sätter hon armbågarna i bordet och spänner ögonen i mig och frågar: ’Varför vill du veta det här?’ Jag förklarar att jag skriver så att andra inte ska behöva drabbas, varpå hon säger: ’Jag har intervjuats i en massa år av journalister men det händer ingenting.’

Det var en sådan häftig grej att den intervjuade tar befälet, kliver fram och ställer krav. Det var ett uppvaknande, en aha-upplevelse, och satte mig på rätt spår som journalist.

Ni var inne på att ni känner skuldkänslor för att andra män-niskor, till exempel journalister, i utsatta situationer inte upp-märksammas medan ni som två vita män gör det. Hur förhåller ni er till det?

Vi har upplevt saker de senaste 14 månaderna som varit unika. Vi har fängslats och levt med några av världens mest utsatta människor. Det ger perspektiv och erfarenheter som journalist jag inte skulle vilja vara utan. Människor har berättat om hemska saker som inträffat i deras liv, tortyr och annat och när jag frågar dem om vi kan publicera detta säger de: ’Alternativet är att jag dör ohörd.’ Det tragiska är att det krävdes två vita snubbar för att sätta fokus på

Etiopien. Det sitter en massa flyktingar i Sverige som har den typen av grisiga berättelser. I rapporter står det svart på vitt att det håller på att gå åt helvete i Etiopien. Men det skrivs inte om det. Det är ju ren rasism.

Hur stor roll spelar rasism och andra strukturella faktorer i vad som skrivs?

Det spelar stor roll. Kolla bara på Dawit Isaak och oss, liksom. Vi har fått en enorm publicitet med vårt år i fängelset, som han inte fick under sin första tid. Det var någon som sa att när Bajen tog SM-guld sist då fängslades han, och det säger något om hur längesedan det var.

Vi har suttit i 400 dagar, han i 4 000. Det som hände oss har hänt muslimer sedan 11 september med

terror lagar som åsidosätter mänskliga rättigheter. Människor som inte är vita och kristna har fått känna på det här i

tio års tid redan, men det här är första gången, så vitt jag vet, som två vita hamnar i en liknande soppa.

Etiopiens lag är skräddarsydd för att sätta dit journalister och op-positionella. Intervjuar du en terrorist blir du själv en terrorist. Det är döden för journalistik och yttrandefrihet.

Om vi tar en snabb resumé av vad som hände. Vi kan börja med när ni gick över gränsen. Vad möttes ni av?

Vi kom över gränsen från Somalia med hjälp av en smugglare. 40 kilometer in i landet möter vi en grupp från ONLF-gerillan som vi börjar slå följe med. Men det går snett direkt när vi kommer in i landet. Vi blir jagade av två militärjeepar som vi lyckas skaka av oss i mörkret. Gerillan ska ta oss till en ledare som ska hjälpa oss till oljefälten.

Men på väg dit, efter fyra dagar, grips vi. Vi hann aldrig börja. Hur går det till väga rent praktiskt när ni grips?

Det är eftermiddag den 13 juni. Vi sitter under ett träd och dricker te vid en eld. Vi har då gått dag och natt i fyra dygn och är jävligt slut. Det har varit svårt med vatten och mat. Plötsligt hör jag ett skott och sekunderna senare exploderar omgivningen med kalasjnikoveld och vi blir anfallna av 150 etiopiska soldater. Det är ett kulregn och soldaterna springer och skjuter från höften,

rakt på oss. Vi träffas efter tio tjugo sekunder båda två, jag i armen och Martin i axeln.

Sedan blir vi tillfångatagna, du får en spark i sidan och jag får en gevärskolv över näsan.

Vad tänker ni då? Jag försökte vara rationell, tänkte: Nu gäller det att bli polare med

de här människorna så att de inte skjuter en. Vi började skoja om Zla-tan och fotboll och gjorde allt för att inte verka aggressiva. Det var väldigt förvirrat, de visste liksom inte heller vad de hade

fått på kroken. De undrade förstås varför det var två vita mitt ute i ingenstans.

När inser ni att det är skarpt läge, att ni kommer att få sitta inne? När vi inte skjutsas till sjukhus utan hålls kvar i öknen. Nästa mor-

gon kommer så kallade militärjournalister med en kamera och säger: ’För att rädda era liv ska ni vara med på film’. Där någonstans börjar de surrealistiska ökendagarna som pågår i fyra dygn.

De spelar in olika typer av filmer med oss under vapenhot. De klär ut två snubbar, ger dem vapen och säger ’action, tagning, spring’. Enda tanken var: Kommer de låta oss leva? Där blir vi desperata. Båda två är skottskadade, jag rätt allvarligt

i armen. Ett stort jävla hål och mycket blod. Vi får ingen vettig sjuk-vård och är rädda för blodförgiftning. Efter två dagar känner vi att de inte är friska, då föds tanken att de kan skjuta ihjäl oss och skylla på ONLF.

Hur hanterar ni insikten om att ni skulle kunna bli dödade? Så länge vi var med på film fanns det bevis på att vi levde, tänkte vi.

Vi dealade med dem. Okej, vi säger det här mot att vi får antibiotika eller mot att köras till en ambassad. Vårt mål var att komma bort från den livsfarliga öknen.

Efter en skenavrättning av mig sa jag till en officer att det han gjorde var olagligt. Då höll han bara fram sin mobiltelefon och sa: ’Vill du ringa Kommissionen för mänskliga rättigheter i Genève?’ När jag sträcker mig efter mobilen höjer han den bara i luften. Befälen var inte friska, de var rena psykopater. Vi var fysiskt trötta

och likgiltiga inför situationen. Vid ett tillfälle trodde jag att de hade skjutit Martin, men reagerade bara med apati. Det kan skrämma mig i dag.

Somliga har kritiserat era beslut och kallat er naiva. Vad kunde ni gjort annorlunda?

När vi gjorde vår riskanalys räknade vi med att vi skulle skickas ur landet om vi greps. Det hade hänt med sju andra journalister som gripits. Men vi gör uppenbarligen en felbedömning och Etiopien väl-jer att skrämma den egna oppositionen och journalister snarare än att bry sig om internationell kritik.

Ni förs sedan till häktet och blir så småningom förhörda för att slutligen hamna i fängelse. Om ni minns tillbaka till första nat-ten i fängelset. Vad far genom huvudet?

I häktet hade vi det någorlunda okej. Vi hade tillgång till böcker, kunde lyssna på radio. I fängelset blir vi av med alla våra grejer och kastas in på ett cementgolv i en hangar med 200 andra fångar. Synen liknar slavskepp med människor som packats på rad. Allt handlar om

FRIHET 25 7/2012

att få tag på mat, på rent vatten. Friheten är väldigt långt borta. När vi börjar tänka förstår vi att domen kommer att bli hård och att vi kom-mer att bli kvar ett antal år.

Hur var er hälsa? Fängelset var fyllt av sjukdomar. Tuberkulos, cancer, lunginflam-

mation, hiv, aids. Men vi fick in mat via ambassaden och hade medicin. Martin var

sjuk en gång, fem-sex veckor med lunginflammation. Och man var kraftigt magsjuk någon gång i månaden. Det värsta var att känna att går det åt helvete, går det verkligen åt helvete. Folk som blev sjuka dog liksom.

Det fanns en schweizare, George. Han var hjärtsjuk och ville kom-ma till ett privatsjukhus och erbjöd sig att betala, men nekades. En dag rasar han ihop och blir liggande. Efter en lång stund kommer polisen och bär ut honom. Han kom aldrig till ett sjukhus. Än i dag ligger hans grejer kvar där, ingen har hämtat dem. Det var ett totalt förakt för människoliv. Hur kan det bli så, hur kan respekten för det mänskliga urholkas till den graden?

För det första är alla rädda, även poliserna, för att bli angivna. Det

är ett angiverisystem som liknar de klassiska diktaturernas. De som sköter inräkning, bestraffning, mat och disciplin är inte poliser, det är fångar. Fångar slår fångar. Alla sitter i en förjävlig situation och är beredda att ange någon för att få det lite bättre.

Jag censurerade min egen dagbok, försökte skriva kodat. Var rädd att någon skulle sno den och läsa den. Till slut påverkade det ens sätt att tänka. När du inte kan prata eller skriva öppet börjar fängelset ta över också ditt sinne. Ett sjukt exempel var när vi fick in en Lonely Planet-bok om Etio-

pien som både jag och Martin bläddrade i. Lonely Planet är ju rätt opolitiskt, men eftersom den innehöll kartor togs den ifrån oss under förevändningen att vi planerade suspekt verksamhet.

Att läsa en bok var som att leka med tändstickor.

Vad fick ni för typ av information från er familj och omvärlden? De kom och besökte oss i fängelset och vi fick reda på att det hände

saker i Sverige. Det var surrealistiskt att veta att det tagits fram en t-shirt med våra namn på. Det gav också en väldig styrka. Även Johan & Martin-tidningen med våra reportage betydde mycket. Vi fick känslan av att vår tid i fängelset ändå fyllde någon funktion. Den värsta perioden var när det arrangerades World Economic Fo-

rum i Addis Abeba, där världens ekonomiska elit samlades och be-

– Tidigare har man intervjuat någon och suttit vid en hotellbar och skrivit ihop det. Nu har jag sovit sked med någon på ett ce-mentgolv i 400 dygn. Klart man får en förståelse för världens mest utsatta.

FRIHET 26 7/2012

römde landet för tillväxten. Det var sjukt att se det på teve samtidigt som det satt över hundra politiska fångar inne.

Det finns en oerhört cynisk realpolitik där Etiopien är en för viktig spelare helt enkelt. Maktpolitiska intressen trumfar mänskliga rät-tigheter.

Det är ju inte första gången det händer? Precis, väst borde ju lärt sig något. De stödde Mubarak i Egypten

länge, och Tunisien och Libyen ända fram till arabiska våren. Och sedan plötsligt vänder det. I samband med valet 2006 burades 30 000 personer in, 300 dog av vål-

det. Då borde varningsklockorna ringt, tycker man. Både terrorlagar och förbud mot att jobba med bistånd är ju tydliga

signaler om att något är fel. De röda lamporna lyste. Sverige och EU säger det här i sina rapporter men drar inga slutsatser av det.

Det är ju en klassisk diskussion där somliga menar att vissa vär-den kan offras för andra. I det här fallet offras press- och yttran-defrihet för tillväxt, på Kuba offras fri- och rättigheter för någon form av välfärd. Exakt. Jag menar inte att Etiopiens president är ond i allt han gör,

men att Etiopien har bra tillväxt ger dem inte rätten att gripa och fängsla journalister och oppositionella. Bara för att Sverige ha bra ekonomi ger det inte oss grönt ljus för att fängsla oliktänkande.

Det går aldrig att relativisera demokratin på det sättet. Inte i något land.

Nu sitter ni här några veckor efter frisläppningen och käkar svenska kanelbullar. Vad har ni gjort för att hantera hemkom-sten, med allt vad det innebär?

Folk ville ju att vi skulle gå i debriefing direkt, men vi ville ha press-konferens i stället. Det var vår debriefing. Man ska inte skoja om det, det kan ju bli så att man går in i väggen sedan. Förr eller senare behöver jag nog hjälp. Jag har fått ett nummer jag

kan ringa.

Hur mår ni nu? Det är ju inte helt hundra. Vi tackar ju nej till mycket. Frihet vill

vi vara med i för att vi själva blivit publicerade i tidningen, det är ett viktigt ansvar gentemot läsarna. Vi har höga stressnivåer. Hela medietrycket är ju jävligt jobbigt, det

går inte att säga något annat om det. Det är också fint. Vi har mött en vägg av kärlek och respekt, värme.

I alla åldrar, från unga tonåringar till äldre gummor på Konsum som kramar om oss. Det skär genom klass- och generationsgränser. Framför allt är det många invandrare som flytt från en liknande

situation i sina hemländer som kommer fram, som känner att vi de-lar något med dem. Samtidigt är det jobbigt att hamna på en hjälte-piedestal. Jag vill vara bakom kameran, inte framför den.

Vi pratade om politik tidigare. Ni har tagit del av vad andra sagt om er. Att det är kommunister som får skylla sig själva, med anledning av att Martin tidigare varit aktiv i RKU, Revolutionär kommunistisk ungdom. Hur reagerar ni på det?

När jag satt i fängelset och fick höra det så var det förstås otroligt

jobbigt att inte kunna förklara sig. Min bild är att då är då och nu är nu. Jag vill bli bedömd för den journalistik jag sysslat med de senaste sex-sju åren. Partipolitiken har jag lämnat bakom mig. Det finns be-tydligt viktigare frågor att lyfta om pressfrihet internationellt, svensk utrikespolitik, än vad jag gjorde i Göteborg 2004.

Vad var det som fick dig att söka dig till ett kommunistiskt ung-domsförbund från första början?

Det var en reaktion på utvecklingen i samhället, framför allt krigen i Irak och Afghanistan. Även miljöförstöring och antirasism var vik-tigt. Jag sökte ett paraply för att fånga in mina åsikter. Efter ett tag kände jag att det inte var just partipolitik jag ville syssla med, att det var ett stort hinder i mitt arbete om jag ville arbeta som journalist, så då bröt jag med det och lämnade det bakom mig. I dag tar sig mitt engagemang för utsatta människor andra uttryck.

Vikten av att rapportera från Ogaden handlar inte om partipolitik. Det handlar om yttrandefrihet och pressfrihetens roll för demokratin. Ytterst handlar det om att ge några av världens mest utsatta män-niskor en röst. Sedan tycker de mycket skit och galenskap också. Men är man 20

så är det lätt att fångas upp i det. Men det går förstås inte att försvara den typen av idioti.

Hur ser ni på politiken i dag, vad engagerar er? Krigen i Irak och Afghanistan gör mig fortfarande jävligt arg. Och

jag har alltid brunnit för pressfrihetsfrågor, till exempel journalister som är utsatta på Filippinerna. Vi lever i en värld där den starke dikterar villkoren. Den starkaste

tar sig rätt att invadera, bomba. Det är en väldigt hård och våldsam värld. Hornet är den sämsta platsen att födas på. Om människor i väst som haft silversked i munnen dessutom försöker tjäna pengar på det, självklart mår man illa av det.

Varför sökte ni er ut i världen? Varför blev det inte inrikesrepor-tage hemma i Sverige?

Det är lustigt det där. När jag var redaktör på Folket i bild hörde många av sig om frilansförslag från hela världen. Då ställde jag mig frågan varför ingen åkte och träffade sin mormor på ålderdomshem-met i Sveg. På redaktörsstolen längtade jag efter den typen av texter. Sverige skulle må bra av fler bra inrikesreportage. Mer konflikt.

Det här reportaget hade lite både och, det hade Afrikas horn och Sverige. Som de själva säger, när djävulen tar semester åker han till hornet. Det fanns ett svenskt bolag, det fanns svenska pensionspengar och småsparare. Det utmanade den ekonomiska makten.

Hur har ni förändrats under det här året? Hur är ni som personer i dag som ni inte var när ni åkte?

Vi har upplevt saker själva som vi annars bara möter i intervjuer, vi delar erfarenheter som är extrema. Tidigare har man intervjuat någon och suttit vid en hotellbar och skrivit ihop det. Nu har jag sovit sked med någon på ett cementgolv i 400 dygn. Klart man får en förståelse för världens mest utsatta. Vem har någonsin brytt sig om en afrikansk fånge i Etiopien, vilken västerländsk journalist har skrivit om det?

Nu har vi levt med honom, lagat mat med honom. Även om de här 14 månaderna varit ett helvete så bär vi på ovärderliga erfarenheter som jag inte skulle vilja vara utan.

Vad händer nu? Först blir det en kort semester på några veckor, sedan drar jobbet

igång igen. Jag vill skriva en bok. Så fort som möjligt.

- Vi har mött en vägg av kärlek och respekt.

FRIHET 28 7/2012

STÄNGDA DÖRRAR FÖR MIG RANTER

Mohammad Rezai är en av många som

varje dag riskerar livet för att få en plats i

Europa. Samtidigt som Grekland slungats in i skuldkris och akut

arbetslöshet gör poliser och nynazister allt för

att stoppa migranter vid gränsen.

TEXT: SVEN ROSELL BILD: KENT KLICH

FRIHET 29 7/2012

STÄNGDA DÖRRAR FÖR MIG RANTER

Ingen

migr

ant g

år sä

ker f

ör po

lis oc

h nyn

azist

er i G

rekla

nd. D

et gä

ller a

tt

hålla

sig u

ndan

. Frå

n grä

nssta

den A

lexan

drou

polis

går t

åg til

l Aten

och

Patra

. Frå

gan ä

r hur

man

ska t

a sig

vidar

e in i

Euro

pa dä

rifrå

n.

FRIHET 30 7/2012

EN LÅNGTRADARE SAKTAR in för rött ljus. Fyra killar springer efter och slänger sig på gatan. Killarna kryper snabbt mellan de bakersta hjulparen. Två blir liggande när fordonet börjar rulla, en bilist bakom tutar ilsket. En tredje kille ger då upp och går åt sidan. Men den fjärde lyckas klänga sig ovanpå reservhjulen innan last­bilen svänger in på hamnplanen.

SKÅDESPELET UPPREPAS OM och om igen. Varje dag. Året runt. Det kil­larna gör är livsfarligt och de är väl medvetna om det. I år har fem dött. Hittills. Men det är deras enda möjlighet att ta sig vidare in i Europa.

Vi är i den grekiska hamnstaden Patra. Härifrån går fyra färjor per dygn till Italien. De flyktingar som inte har några pengar brukar så småningom komma till Patra.

Något tusental, de flesta unga killar, rör sig runt den internatio­nella hamnen. Alla drömmer om en plats i Europa. Men då måste de ha modet att klamra sig fast under en lastbil och lite tur för att undgå polisens uppmärksamhet.

Under den senaste veckan har fem personer, två eritreaner och tre sudaneser, lyckats ta sig in i Italien. Det fungerar som ett lotteri. Vins­terna får alla andra att fortsätta ta riskerna. Och hoppas.

Förutom att hålla sig undan polisens hårda nypor har ytterligare ett hot tornat upp den senaste tiden. Nynazisterna. Sedan valet i juni, då det nynazistiska partiet Gyllene gryning tog plats i landets parla­ment, har det fysiska våldet mot migranter tilltagit. Efter valet i juni går migranterna alltid i grupp när de rör sig utanför området. Det har blivit farligare att synas för alla med utländskt utseende.

– Det var en fredag. Jag väntade utanför affären medan min kompis var därinne för att köpa stekolja, berättar 16­årige Mohammad Rezai.

Två svartklädda män, varav en i uniform, som stått gömda bakom en parkerad bil hoppade fram och slog ner honom. Liggande på gatan blev han sparkad i ryggen. I fallet slog han ansiktet mot en parkerad bil. MOHAMMAD ÄR KLÄDD i slitna byxor, t­shirt och ett par gymnastik­skor med stora hål. Blicken är trött och orolig. Trots att han bara är 16 ser han sliten ut. Inte enbart på grund av sitt långa ärr i ansiktet.

En öv

ergiv

en ve

rksta

dsby

ggna

d fun

gera

r som

bosta

d för

ett g

äng

afgha

ner. D

agar

na äg

nar d

e sig

åt att

försö

ka gö

mma sig

unde

r lastb

ilar

som sk

a med

färja

till It

alien

och å

t att l

eta ef

ter m

at bla

nd so

porn

a.

FRIHET 31 7/2012

Det går inte en dag utan att han och hans kompisar blir jagade av polisen, den som blir gripen arres­teras och låses in. Några dagar, någon månad, tre månader. Det vet man aldrig. Killarnas brott är att de flytt från sitt hemland och försöker gömma sig under lastbilar som ska med färjan till Italien.

– Jag svimmade. När jag vaknade blev jag hjälpt av en kvinna och hennes son. De plåstrade om mig.

Medan vi sitter på huk i ett grönområde intill hamnen dyker fler upp. De sätter sig runt oss och lyssnar. Alla kommer från Afghanistan.

Mohammad fördes till Röda korset där han blev sydd i ansiktet av läkare. En av killarna som suttit och lyssnat förklarar att han också blivit slagen av fascister, med följden att han nu ser dåligt på ena ögat. En annan kille visar ett färskt sår på smalbe­net som påminner om när en polis bussade hunden på honom.

– Det hände för nio dagar sedan. Jag vågar inte gå till den affären igen, fortsätter han.

Både polisen och fascisterna slår. Han berättar om killar, yngre än han själv, som blivit slagna med batonger och bitna av hundar.

– Jag trodde att det skulle finnas mänskliga rät­tigheter i Europa. Men så är det inte, jag väntade mig inte det här.

Det går på någon sekund. Plötsligt är alla killar­na försvunna. En motorcykelpolis kör med blinkan­de blåljus över gräsmattan. Strax därefter kommer en till. De undrar vad vi håller på med och kräver att få se våra pass.

– Det är inte bra att ni pratar med migranterna. De är illegala och det blir folksamling. Det är ett problem, säger en av poliserna.

Lite senare vill ett annat gäng afghanska killar visa var de gömmer sig. Man måste böja växtlighe­

”Något tusental, de flesta unga killar, rör sig runt den internationella hamnen. Alla drömmer om en plats i Europa. Men då måste de ha modet att klamra sig fast under en lastbil och lite tur för att undgå polisens uppmärksamhet.”

Seda

n Moh

ammad

Reza

i blev

missha

ndlad

av ny

nazis

ter gå

r han

och

hans

kompis

ar al

drig

ensa

mma på g

atorn

a i

Patra

. Det

långa

såre

t i an

siktet

ficks

sys.

Paman

Safi ä

r räd

d när

polis

en

skrik

er oc

h slår

med

baton

ger.

FRIHET 32 7/2012

HAVERERAT ASYLSYSTEM Migrationsöverdomstolen beslutade i november 2010 att inte avvisa vuxna asylsökande till Grekland. För minderåriga fattades ett sådant beslut 2008. Alla, minderåriga och vuxna, som enligt Dublinförordningen skulle ha avvisats till Grekland har sedan dess fått sin prövning gjord i Sverige i stället. Enligt Dublinförordningen ska asyl prövas i det land man först anländer till. Alla har rätt att få sina asylskäl prövade. Men Grekland klarar inte att garantera denna rätt. Förutom rättssäkerheten framhöll Migrationsöverdomstolen de undermåliga levnadsvillkoren för migranter i landet. Det finns inget fungerande mottagningssystem.

NYNAZISTER I PARLAMENTET

Det högerextrema partiet Gyllene gryning fick nära sju procent av rösterna i det grekiska parlamentsvalet i juni. Därmed fick det 18 mandat i parlamentet. Partiet brukar beskrivas som nynazistiskt och utmålar migranterna som främsta orsak till landets ekonomiska kris. Den engelskspråkiga veckotidningen Athens News uppger att Gyllene gryning på en månad genomförde 300 överfall där migranter misshandlades. Gyllene gryning har funnits länge men det dröjde till 2010 innan det tog plats i en politiskt vald församling. Då valdes partiets ledare in i Atens kommunfullmäktige. Partiets ursprung går tillbaka till den militärjunta som styrde Grekland 1967–1974.

Migran

terna

på fly

kting

förva

ren v

ittna

r om po

lisvå

ld,

förne

dring

, trän

gsel

och p

åfres

tande

oviss

het. F

ylakio

nära

turkis

ka gr

änse

n är e

tt av d

e ökä

nda g

rekis

ka m

igran

tfäng

elser

na.

FRIHET 33 7/2012

”Människosmugglarna gör inget gratis. Att köpa en så kallad guarantee trip, en resa med garantier om att komma fram till ett visst land i Europa, kostar 43 000–47 000 kronor. En resa utan garantier går på omkring 17 000 kronor. För dem som inte har pengar återstår inget annat än att riskera livet i lasten på en långtradare eller att klamra sig fast under fordonet.”

ten åt sidan för att se stigen. Sedan får man kliva på brädbitar, plåtdunkar, stenar och bildäck för att undvika sörjan på marken. Stigen mynnar ut vid en fallfärdig verkstads­byggnad, ett skelett av bjälkar och pelare i betong med delar av ett tak med tegelpannor är det som återstår. Marken är täckt av glasbitar, plastpåsar, textilier och metallbitar.

TVÅ UNGA MÄN hälsar oss välkomna. Den ene visar sig vara 15 år. Snart är ett tiotal kil­lar samlade runt oss. De ser trötta ut. Förklaringen är att de aldrig sover mer än någon timme åt gången. Polisen kommer varje kväll. De som blir gripna arresteras. Nattetid gömmer de sig på taket. För att ta sig dit måste man kliva på rangliga bjälkar och und­vika förrädiska hål. En kille bröt benet när han föll. En annan slog sig i huvudet och bröt armen. Meningen är att polisen ska dra sig för att försöka klättra upp.

Ett tjugotal killar, de flesta i åldern 16 till 25, beskriver livet som jagad migrant i skug­gan av Patras internationella hamn. En 62­årig man och hans 10­årige son ingår också i gruppen.

– Det här är vår moské, säger en man och pekar på några mattor intill en vägg. Ovan­för hänger ett lysrör.

Mat letar de bland soporna. Sådant som affärerna slängt efter sista förbrukningsda­tum eller övermogen frukt från marknaden plockar de med sig. Då och då köper de bröd och makaroner för någon euro.

– Det här är inte Europa. Jag trodde inte att det skulle se ut så här. Vi har stuckit från krig, säger en kille och slår ut med armarna.

De orden upprepas av många migranter vi möter. Plötsligt hörs ljudet från en motorcykel strax utanför. Killarna klättrar upp på taket

på ett ögonblick. Ett par minuter senare återvänder de. Faran är över för den här gången. – Titta på mina händer, säger Waseem Azizi och visar hur hans händer skakar. Några av killarna fingrar nervöst på sina mobiler och skakar med benen. Att leva

som migrant i Patra är som att leva mitt i ett krig. Pressen är konstant. Det går inte att slappna av.

– Nu ska vi åka till Italien. Om gud vill, säger den 62­årige pappan och vinkar adjö. Efter honom går sonen med en liten ryggsäck. Han har ett nervöst leende på läpparna.

FRIHET 34 7/2012

Paman Safi, 18, har varit i Grekland i mer än ett och ett halvt år. – Det hade räckt om polisen arresterade oss, men de slår oss så

hårt med sina batonger. Jag talar med mig själv för att hålla rädslan borta, säger han.

PAPPAN OCH SONEN kommer tillbaka efter någon timme. De ser sorgs­na ut.

– Det var för många poliser ute i dag, säger pappan och tittar ner i marken.

Människosmugglarna gör inget gratis. Att köpa en så kallad gua­rantee trip, en resa med garantier om att komma fram till ett visst land i Europa, kostar 43 000 – 47 000 kronor. En resa utan garantier går på omkring 17 000 kronor. För dem som inte har pengar återstår inget annat än att riskera livet i lasten på en långtradare eller att klamra sig fast under fordonet.

– Ett av de stora problemen nu är att en del rest hit på kredit. Smugglarna tvingar dem därefter att arbeta av sin skuld. Övergrepp är vanliga, säger Christos Karapiperis på Röda korset i Patra.

Där kan migranterna få sina sår tvättade och omplåstrade, men för att få tillgång till vård på sjukhus krävs allvarliga skador.

Patras lokalpolitiker vägrar låta frivilligorganisationerna öppna boenden för migranter. Sådana skulle locka hit ännu fler, lyder ar­gumentet. Samtidigt har polisen intensifierat jakten på migranter. I hamnområdet används hundar för att leta upp dem som gömmer sig under långtradarna, de som inte har giltiga tillfälliga uppehållstill­stånd arresteras.

Det har blivit svårare att både ta sig in i och ut ur Grekland. Mig­ranter jagas och arresteras för att avskräcka så många som möjligt från att komma hit.

Mellan Turkiet och Grekland finns en dryg mil lång landgräns och en tio mil lång gränsflod, Evros. Längs landgränsen byggs nu ett stängsel i dubbla rader med taggtråd emellan. Stängslet med vär­mekameror ska sätta stopp för inkommande migranter. Kostnaden är beräknad till 27 miljoner kronor, pengar som den grekiska staten står för. VI FÅR TILLSTÅND att titta på stängselbygget åtföljda av poliser och militärer. Fundamentet ser ut att vara klart men bygget står stilla sedan en tid. Att det har med pengar att göra är nog en bra gissning.

– Under 2011 kom 23 115 migranter över landgränsen, i år har 519 kommit den vägen. Där kommer det att bli helt stopp när stängslet är klart, säger Georgios Salamangas, polischef i staden Orestiada nära landgränsen.

I augusti förra året arresterade grekisk polis 3 738 migranter som tagit sig in i Grekland från Turkiet. I augusti i år var antalet 1 700. I juli i år arresterades 5 800 migranter. I september förra året arresterades 3 963. Från 1 till 19 september i år 52.

Jag frågar polischefen om inte migranterna i stället kommer att välja vägen över havet till någon grekisk ö. Med stora risker för olyck­or som följd.

– Vi har sett en viss ökning där. Vi prövar olika metoder och ändrar vårt arbete efter hand. Och vi ska se till att göra det som krävs för att lösa problemet även där, svarar polischefen.

Gränsfloden Evros är smal men förrädisk. Olyckor inträffar ofta. Smugglarna sätter alltför många människor på en liten gummibåt. Rädslan i kombination med mörkret skapar lätt panik i trängseln. Ibland fastnar båtarna i grenar.

Men att ta sig in i Europa över havet innebär ännu större risker. En dryg vecka innan vi besöker Evros­regionen drunknade minst 61 mig­ranter på väg från Turkiet. Mer än 100 personer fanns på den fiskebåt som skulle ta dem till Grekland. Minst 20 av dem som drunknade var barn från Syrien och Irak.

Det gäller att gömma sig under en lastbil för att ta sig

till Italien. När bilarna stannar vid trafikljusen finns en

chans för den som är snabb. Men olycksrisken är stor.

FRIHET 35 7/2012

För dem som klarar sig över Evros eller Medelhavet med livet i behåll gäller det att på egen hand försöka ta sig till järnvägsstationen i staden Alexandroupolis. Därifrån går tåg till Aten och Patra. De som grips blir arresterade och inlåsta.

FYLAKIO ÄR ETT av förvaren och många migranters första möte med Europa. Vi reste dit.

– Hjälp oss! Polisen slår oss! Folk här inne är sjuka!Rösterna blir allt fler och högre när vi närmar oss byggnaden. Des­

perationen är tydlig. – Vi trodde att Europa skulle behandla oss väl. Jag är ingen ter­

rorist, ropar en man. Männen kommer från Nigeria, Syrien, Palestina, Iran och Irak.

Mellan mig och de gallerförsedda fönstren finns en femton meter lång gård och ett dubbelt stängsel med taggtråd. Vi måste skrika till var­andra.

– Tre månader, fyra månader, sex månader! Var och en innanför gallret ropar ut hur lång tid de varit inlåsta.

Några har nyligen anlänt. Ingen vet vad som ska hända med dem härnäst.

FÖRVARET ÄR ÖVERFULLT, 17 personer i vart och ett av de 7 rummen tycks vara det vanliga. I ett rum är kvinnor och små barn inlåsta, i ett annat ensamma minderåriga. Polisen förnedrar och slår dem ofta. Migranterna måste dricka vatten från kranarna på toaletten. Varm­vatten saknas för det mesta liksom tvål och schampo. Maten bestående av ris och bröd utan grönsaker utskänks två gånger om dagen.

– Tio personer här inne behöver vård på sjukhus, ropar Moham­mad Latif från Syrien. Gallret gör att jag inte kan se hela hans ansikte.

Magsjukdomar är vanligt och även hepatit C förekommer. En egyp­tier kräks blod men blir ändå tillbakaskickad från sjukhuset. En sjuk­sköterska kommer en gång i veckan, läkare mer sällan.

LÄNGRE BORT HÖRS kvinnoröster. De har blivit utsläppta på gården.– Det är hemskt här, säger en tjej som kallar sig Messi. Hon kommer

från Nigeria och kan knappast vara mer än 16 år. Poliserna på förvaret slår migranterna med batonger och käppar.

Men ovissheten är det värsta, tycker hon. Ingen vet hur lång tid de ska vara inlåsta. Messi har varit här en månad. Många har diarré. Ett spädbarn och hennes mamma finns bland de inlåsta liksom barn som är i tre­fyraårsåldern.

”Gränsfloden Evros är smal men förrädisk. Olyckor inträffar ofta. Smugglarna sätter alltför många människor på en liten gummibåt. Rädslan i kombination med mörkret skapar lätt panik i trängseln.”

Den in

ringa

de m

anne

n är f

örsv

unne

n sed

an tr

e

månad

er. H

an va

r pilo

t i Afgh

anist

an. In

gen h

ar se

tt

hono

m seda

n den

grek

iska p

olise

n skic

kade

tillba

ka

hono

m till T

urkie

t. Han

s bro

r göm

mer si

g i A

ten.

FRIHET 36 7/2012

– Vi kommer från ett krig. Jag trodde att Europa skulle ta hand om oss, säger Rahma Sabura från Syrien.

En av kvinnorna berättar om skräcken när gummibåten hon satt i kapsejsade på gränsfloden Evros. Tre personer drunknade.

Förvarets chef dyker upp och kvinnorna skyndar bort. Han förbju­der oss att tala med migranterna.

FÖR ATT ARBETA som journalist i Evros, namnet på både regionen och gränsfloden, krävs tillstånd. Anledningen uppges vara att en zon längs gränsen är militär. Men från augusti i år har polisen försvårat mediernas arbete i hela Evros. I våra tillstånd från ministeriet står dock inget om att det är förbjudet att tala med fängslade migranter. Men det hjälper inte.

Resan bort från Evros börjar i gränsstaden Alexandroupolis. Soli­darity with immigrants har någon sprejat på stationsväggen. En enkel till Aten med Simple train kostar drygt 300 kronor.

Tiotusentals migranter har väntat på eftermiddagståget till Aten på den slitna perrongen. Den här dagen är det bara en, Jafar Jafari, 18, från Irak. Han har just släppts efter tre månader i flyktingförvaret i Sufli nära gränsen. Hans beskrivning av förhållandena där är de­samma som migranterna gav oss i Fylakio. En del poliser är rasister som slår och förnedrar migranterna. Förtvivlade personer skadar sig själva, till exempel genom att slå sig mot väggarna.

I ATEN ÄR det tidig morgon. Ännu är det mörkt bland Victoriaparkens buskar. Fyra unga killar sover på parkbänkarna, en sover på mar­

ken. Najib Habibzai, 16, öppnar ögonen och tittar sig oroligt omkring. Ingen polis eller parkvakt i sikte. Inte ännu.

– Det är min tjugoandra dag i Aten. Jag sover här i parken eller hos folk jag känner. Om det finns plats där, säger han.

En äldre bror i Afghanistan skickar pengar ibland. Najibs pappa blev skjuten och mamma dog kort därpå. Bruset från morgontrafiken tilltar. Han vill härifrån. Polisen kan komma när som helst.

Några kvarter bort vaknar sexton afghanska killar till ännu en dag i ovisshet. De delar på en lägenhet. Frågan är hur de ska ta sig från Grekland till något annat land i Europa.

– Vi sitter i en fälla här i Grekland. Jag skulle bli glad om jag blev deporterad, säger Samer.

Killarna berättar om rädslan både för polisen och för nynazisterna. Ibland vågar de inte gå ut på flera dagar.

I EN ANNAN stadsdel står bedrövade män och kvinnor från Tanzania och tittar på förödelsen i sin föreningslokal. Golvet är täckt av glas­splitter. Datorer, hårddiskar, teveapparater, möbler och pappersdoku­ment. Allt är förstört.

– Vi kräver att ni stänger, skrek svartklädda män som var här igår kväll, säger Francis William, som är ordförande i Tanzaniaföreningen i Aten.

Ett gäng tittade på fotboll när nynazisterna dök upp. Männen som försökte bryta sig in talade inte om vilka de var. Tanzanierna ringde polisen som ledsagade dem förbi männen ute på gatan. Senare samma natt bröt de svartklädda sig in i lokalen och förstörde inredningen.

FRIHET 37 7/2012

– Vi trodde att vi skulle få hjälp, men poliserna gjorde inget. Nu ska vi ha möte och besluta om vi ska lämna lokalen, säger Francis William. PÅ OMONIATORGET I centrala Aten står fyra poliser runt tre män med afghanskt utseende. Poliserna beordrar dem att sitta ner och visa upp sina papper. Ett tiotal meter därifrån grips tre andra migranter som förs bort till en polisbuss med galler för fönstren. Storögda turister schasas bort. Knarkhandeln pågår öppet på sidogatorna men den tycks polisen inte bry sig om.

Inte långt därifrån står poliser och militärer i en gatukorsning. Jag räknar till 25 stycken. De har två polisbussar, två bilar och en motorcykel till sitt förfogande. Jag frågar vad som är på gång, men svaret uteblir.

När poliserna stoppar två unga migranter blir det tydligt. Fem till sex poliser ställer sig runt männen och kroppsvisiterar dem. Därefter beordrar poliserna dem att gå ner på knä. En polis sparkar en av männen som då håller upp sitt papper över huvudet. Så fortsätter det. Alla med utländskt utseende, mest unga män, stoppas, visiteras och kommenderas ner på knä.

De som inte förnyat sina tillfälliga uppehållstillstånd i tid leds in i en av bussarna. De arresteras och sätts i förvar eller fängelse. I en del fall i några dygn, i andra fall i månader.

Xenios Zeus kallas den nationella poliskampanjen mot migranter. Det är namnet på den antika grekiska gud som välkomnar och beskyd­dar gästerna. Regeringen har mobiliserat 4 500 poliser till detta välkom­nande, under devisen: Välkommen till Grekland, porten till Europa!

”I en annan stadsdelstår bedrövade män och kvinnor från Tanzania och tittar på förödelsen i sin föreningslokal. Golvet är täckt av glassplitter. Datorer, hårddiskar, teve-apparater, möbler och pappersdokument. Allt är förstört.”

Så här så det ut sedan nynazister brutit sig in i

tanzaniernas föreningslokal i Aten. Polisen visade

inget intresse för att gripa de skyldiga.

FRIHET 38 7/2012

FrihetskolanTEXT: DANIEL MATHISEN ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

Bostadspolitik

Att det på många håll i Sverige är extremt svårt att få tag på en bostad som ung är ingen hemlighet. Men hur fungerar egentligen den svenska bostadsmark-naden? Frihetskolan guidar i bostadsdjungeln.

BOSTADSPOLITIK

Själva termen bostadspolitik avser den politik som staten för i syfte att skapa en bra planering av samhället med en hållbar utveckling. Det handlar bland annat om byggande, bostadsförsörjning och hanteringen av olika bostadsmarknader.

MILJONPROGRAMMET

1965 beslutade riksdagen att bygga en miljon lägenheter till och med år 1975. Målet var att lösa landets akuta bostadskris och höja boende-standarden. De närmaste tio åren byggde Sverige i rekordtakt, tack vare det kapital som byggts via de statliga pensionsfonderna. Majoriteten av bostäderna var lägenheter, så kallade flerbostadshus, men det byggdes också många radhus. En tredjedel bestod av storskaliga höghusområden, en tredjedel av låga flerbostadsområden och ytterligare en tredjedel av småhus. Under byggandet av de nya lägenheterna revs också många äldre områden, till exempel Klarakvarteren i Stockholm. I dag utgör Miljonpro-grammet omkring en fjärdedel av Sveriges totala bebyggelse. Men den snabba byggtakten har också gjort att kvaliteten ibland sviktade, något som gör att renoveringsbehovet i dag är omfattande.

SVENSK BOSTADSPOLITIK

För hundra år sedan präglades Sverige av illa skötta bostäder, där det ofta saknades rinnande vatten och grundläggande funk-tioner. Det var inte ovanligt att en hel familj med många barn bodde i en liten enrummare, i synnerhet i större städer. 1935 var 30 procent av alla barn under 15 år trångbodda.1912 –1918 genomförde Bostadskommis-sionen den första folk- och bostadsräkningen. Den kom att ligga till grund för vidare utredningar om bostadsplanering av framför allt mindre lägenheter.

Kommissionen utarbetade också grundläggande normer för lägen-hetens standard och utförande.Stockholmsutställningen 1930 var en nationell utställning med fokus på arkitektur, formgivning och konst i huvudstaden. Mässan besöktes av närmare fyra miljoner besökare och kom att ligga till grund för standardiseringen av bostäder och funktionalismens popularitet i Sverige.

Under 1930-talet tog även den så kallade egnahemsrörelsen fart, där familjer med hjälp av bidrag från staten kunde köpa en bit tomt och bygga ett

eget hus till kraftigt reducerat pris. 1933 –1947 genomfördes Bostadssociala utredningen, en statlig kommitté som kartlade bostadsförhållanden och föreslog riktlinjer för framtida bostads-politik. På 1940-talet lanse-rade den socialdemokratiska regeringen målsättningen att ”hela befolkningen ska beredas sunda, rymliga, välplanerade och ändamålsenligt utrustade bostä-der av god kvalitet och till skäliga kostnader”. I stället för att, som i många andra länder, låta offent-liga bostadsföretag enbart bygga hushåll för socialt utsatta familjer

fick allmännyttan i uppgift att bygga för hela befolkningen. Bostaden blev därmed en del av den generella välfärdspolitiken. Resultatet av utredningen blev allmännyttans uppkomst, barn-rikehus, Bostadsstyrelsen och olika former av lånebidrag och subventioner för boende.

Mellan 1948 och 1956 utarbetade Bostadskollektiva kommittén un-derlag för vilka former av service som bör finnas i bostadsområden. I dess slutsatser ingick bland an-nat kollektivhus, tvättstugor och samlingslokaler.

FRIHET 39 7/2012

NUTID

Den svenska bostadsmarknaden har sedan 1980-talet präglats av en låg byggtakt som inte är i närheten av befolkningsökning eller inflyttning i tätbebyggda orter. De senaste 15 åren har dessutom omfattande utför-säljningar av hyresrätter resulterat i att kötiderna ökat dramatiskt, något som gjort det svårare för unga att komma in på bostadsmarknaden. 2007 avskaffade den borgerliga regeringen ränte- och investeringsbidrag som tidigare subventionerade och gjorde det billigare att bygga hyresrätter. Året därpå halverades antalet nybyggnationer och många projekt ställdes in.

VILLA, PAR- OCH RADHUS

Småhus som helt ägs av innehavaren. Ge-mensamma frågor, som avfallshantering, organiseras via en samfällighet i området. I dag finns det omkring två miljoner hus som räkna som småhus. Hus av denna typ säljs på en öppen marknad.

BOSTADSRÄTT

De som bor i en bostadsrätt är medlemmar i en bostadsrättsförening och äger rätten att bo i lägenheten för obegränsad tid om avgifter betalas i tid och andra förplik-telser sköts. Bostadsrättsinnehavaren äger inte den fysiska lägenheten, vilket är en vanlig missuppfattning, utan en andel i bostadsrättsföreningen som i sin tur äger fastigheten. Bostadsrätter har en avgift som beslutas av bostadsrättsfören-ingen och ett värde som bestäms av den öppna marknaden. Därmed är priset för bostadsrätter betydligt högre i områden med högre efterfrågan. För att köpa en bostadsrätt krävs ett lånelöfte på banken, med som regel 15 procent av det totala beloppet som insats.

HYRESRÄTT

En upplåtelseform där en hyresgäst via kontrakt har rätt att hyra en lägenhet via en hyresvärd. Boendeformen omfattas av hyreslagen och är starkt reglerad. Hyreshuset ägs antingen av ett kommunalt bostadsbolag, den så kallade allmännyttan, eller av en privat fastighetsägare. Alla hyresrätter omfattas av bruksvärdesprincipen, som tar hänsyn till lägen-hetens skick, standard, läge och andra faktorer när hyran bestäms. Bruksvärdet är en prisreglering och inte ett marknadsvärde. Tidigare hade de kommu-nala bolagen en hyresnormerande roll, det vill säga att privata fastighetsägare inte kunde sätta en hyra som översteg den från allmännyttan. Från och med 1 januari 2011 är den regeln slopad. Hyresrätter är ofta en del av bostadskön i kommunen.

ÄGARLÄGENHET

Ägarlägenheten är en ny boendeform, som infördes av regeringen 2009. Till skillnad från bostadsrätten äger innehavaren den fysiska lägenheten genom så kallat tredimensionellt eller vertikalt ägande. Ägarlägen-heten kan fritt hyras ut eller överlåtas utan annans godkännande. Huskroppen ingår i en samfällighet som hanterar frågor som är gemensamma för fastigheten i stort, som städning och avfallshantering. Hittills har ytterst få ägarlägenheter byggts i Sverige.

KOMMUNALA BOSTADSBOLAG,

ALLMÄNNYTTAN: Ägs av kommu-nen som ansvarar för renoveringar, uthyrning och nybyggnation.

BOVERKET: Myndighet som tillkom 1988 genom en sammanslagning av Bostadsstyrelsen och Planverket. Boverket ansvarar för samhällsplane-ring och stadsutveckling på uppdrag av riksdag och regering, med fokus på efterföljning av byggnormer och regler.

HYRESGÄSTFÖRENINGEN:

Intresseorganisation som samlar Sveriges hyresgäster för att driva deras intressen gentemot fastighetsägare. Verkar även opinionsbildande för att bygga fler hyresrätter samt värna och utveckla boendeformen. Förhandlar hyror med motparten, Fastighetsägarna.

BYGGFÖRETAG: Sammanfattande term för byggföretag som producerar hus eller byggnader. Byggnationen kan ske på olika sätt, på hel- el-ler delentreprenad och med flera underleverantörer av tjänster. De tre största byggföretagen i Sverige är NCC, Peab och Skanska.

FASTIGHETSÄGARNA: Intresseor-ganisation som organiserar Sveriges fastighetsägare och representerar deras intressen. Verkar opinionsbil-dande för friare hyressättning och en bostadspolitik som mer gynnar fastighetsägare. Förhandlar hyror med Hyresgästföreningen.

HSB: Kooperativ bostadsrörelse med bosparande, planering, finan-siering och byggande av bostäder.

VILLAÄGARNAS RIKSFÖRBUND:

Intresseorganisation för Sveriges vil-laägare som verkar opinionsbildande för avskaffande av fastighetsskatten och lägre skatt på villaboende.

BOSTADSDEPARTEMENTET:

Tidigare statsdepartement i Sverige med ansvar för landets bostadspoli-tik. Inrättades 1974 för att prioritera bostadsfrågorna inom regeringen men lades ner 1991 av den dåva-rande moderatledda regeringen.

AKTÖRER:

BOENDEFORMER

FRIHET 40 7/2012

KULTUR & NÖJE

Samtal om ”Call Girl”

”Call Girl” är filmen som dramatiserar prostitutionsringen i samband med den så kallade Geijeraffären på 1970-talet, där maktmän ända upp på regeringsnivå köpte sex av unga flickor. Filmen har ömsom prisats för sitt bildspråk och det ärliga tilltalet, ömsom risats för att slarva med sanningen. John Antonsson och Daniel Mathisen snackade om filmen under en fikarast. TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: PRESSBILD

3 JOHN: Jag mår ganska dåligt efter att ha sett den här filmen. Det känns inte som att socialdemokratin mäktat med

att göra upp med Geijeraffären. Filmen har förvisso inslag som är spekulativa, kanske på gränsen till förtal, men även om man bortser från det så är faktumet att de prostituerade ut-nyttjas av äckliga mäktiga män gripande. Tror du att filmen kan leda till att socialdemokratin gör upp med historien, eller tror du att fokus kommer att hamna på det spekulativa påståen-det att filmens statsminister (Palme var stats-minister då) kommer att leda till att debatten kommer att handla om eventuella fel?

DANIEL: Jag känner likadant. Inte minst blir det märkligt efter att ha sett dokumentären ”Palme”, som på många sätt målar upp en po-sitiv bild av Olof Palme. Även om ”Call Girl” är dramaturgiskt tillspetsad är det tydligt att socialdemokratin har ett smutsigt arv som be-höver komma ut i ljuset. Risken finns att det blir en diskussion om enskilda personer sna-rare än en strukturell diskussion om den ut-bredda kultur som bevisligen fanns. Det skär liksom igenom, utmanar, idén om jämställd-het som partiets profilfråga. Förhoppningsvis kan dagens partiledning göra upp med hela

affären och skicka en signal om att de tar det på allvar. För det är ju trots allt unga kvinnor som farit illa och misskrediterats när politi-kens maktmagar hållit varandra om ryggen. Hur mycket har förändrats sedan dess? Finns en ”Call Girl”-historia som väntar på att nys-tas upp inom politik och näringsliv, eller är det otänkbart i dag?

JOHN: Otänkbart är det uppenbarligen inte. För några år sedan skrev Af-tonbladet om en minister som påstods ha köpt sex. Han avgick kort därpå, även om det aldrig blev helt klarlagt. Vad gäller so-cialdemokratins problem

med att göra upp med prostitutionsskandalen så verkar det gå så där. Det som sägs handlar om förtal. I stället kunde man ta upp det fak-tum att han med all säkerhet var med i mörk-läggningen efter att Säpo skrivit ett PM om säkerhetsriskerna med att en justitieminister köpt sex. Och visst tror jag att de vidrigaste strukturerna till viss del har luckrats upp, men glöm inte att Björn Rosengren gick på strippklubb som TCO-bas och rekryterades

trots det till Göran Perssons S-regering. Vad har du för tankar om karaktären Statsminis-tern och den efterföljande förtalsdebatten?

DANIEL: Ja, det där är ju intressant. Tänkte på samma sak efter filmen, att den ekande frågan i huvudet var hur pass mycket Palme var insyltad. Han verkar ju, liksom statsmi-nister Thorbjörn Fälldin, uppenbarligen känt till fallet och omfattningen, men just scenen där Statsministern köper sex skapar en kletig känsla. Jag tror att du snackade om att man snarare borde tolka scenen som att han bär en stor del av skulden, är medskyldig till att den fick fortgå. Och jag tror att det är rätt sätt att se på valet av scen. Men samtidigt tycker jag att det är olyckligt att fokus hamnar på för-talsdebatten snarare än om sakfrågan. Hade filmen tjänat på en mer dokumentär ansats?

JOHN: Spelfilm är spelfilm. Jag tycker nog att det är okej. Jo, jag kände att scenen fick il-lustrera skulden. Vi får inte glömma att kons-tens roll är att vrida och vända, provocera och förklara, att skapa debatt. Det är något ”Call Girl” har lyckats med. S

Film – ”Call Girl” går på bio nu.

FRIHET 41 7/2012

KALENDERN21 NOV – 15 DEC

21 november. Den här dagen släpps Speedmarket Avenues ”Goodbye”.

23 november. Michael Hanekes guldpalmenbelönade ”Amour” går

upp på Folkets Bio.

23 november. Ben Afflecks “ARGO” går upp på bio.

29 november. Martha Wainwright spelar på Strand i Stockholm.

7 december. Linnea Henriksson spelar på Högfjällshotellet i Sälen.

8 december. Sibille Attar spelar på

Debaser i Malmö.

15 december. Malcolm Gladwells ”Vad hunden såg och andra äventyr”

kommer ut på svenska.

REKOMMENDATIONERTÅRDRYPANDE. Jonas Gardells teveserie ”Torka aldrig tårar utan handskar” om den ansiktslösa och dödliga pesten som började spöka i främst gaykretsar under tidigt åttiotal. I serien möter vi några homosexuella unga killar som alla söker sig till den minimala subkultur av gaymän som erbjuds vid den här tidpunkten. Medan de prövar

sina första stapplande steg utanför garderober härjar det demoniska hiv-viruset i kulisserna och tar kål på den ena efter den andra.VARDAGLIGT OM HUMOR. I den webbaserade serien ”Comedians In Cars Getting Coffee” träffar komikern Jerry Seinfed personer med koppling till underhållningsbranschen och snackar vardagligt om högt och lågt.MODERATKALENDER. ”Månadens moderat – Kalender 2013” är serie teck naren Liv Strömquists kalender där varje månad belönats med en serie tillägnad en moderat politiker. Smart och politiskt.

Lekfull retroflört

3 ORÄDD ÄR DET första ordet som kommer upp när sista spåret på Miss Lis nysläppta album ”Tangeringe Dream” ebbat ut. Som

ett entusiastiskt barn som fått lov att ohämmat gå loss på instrumentvirket flörtar hon kors och tvärs med genrer och tidseror. Med hjälp av den viga rösten lindar hon in de enklaste melodier och förvandlar dem till en kasse modern retropop. Och det är i rösten som styrkan sitter då låtarna varierar, vissa av dem passerar förbi medan andra låtar som ”Golden Retriever” och ”All those men” har mer attityd. Dock finns det inget oförutsägbart över det hela utan man får ungefär det man förväntar sig bara efter att ha kollat in skivomslaget. Det låter som det ser ut: retrokit-schigt med en dos rockströssel och en skopa flickig entusiasm över det hela. Och där har hon det – som en välprydd cupcake fylld med en röst som kan ta sig an det mesta.

TEXT: ANNA-MARIA MARKLUND

Skiva – ”Tangerine Dream” finns i din skivaffär nu.

Nio spår av njutning

4 IBLAND BRYTER SIG sångerskan Ann-Sofie Hoyles röst perfekt. Som i inledningsspåret ”Weekend Nights” som jag gissar kommer

att spelas flitigt på radion. Spiders debut-lp ”Flash Point” har varit efterlängtad sedan första ep:n ”Spiders”. Ibland kan jag komma på mig själv med att undra vad det är som händer i Göteborg. Är det havsluften, regnet eller Kamrat-gårdens skugga som gör att det kommer så förbaskat bra hårdrock därifrån. I skrivande stund är vi många som väntar på göteborgarna Graveyards nästa skiva, men det är ingen vits att lida fram till dess. Spiders lirar ändå i samma division. Spiders är rak hårdrock med stänk av blues. Ibland blir

bluesinfluenserna blues, som i ”Fraction” där ett blått munspel paras med klassiska hårdsrocksriff och föder underbar musik (munspel är världens coolaste instrument). Sången sitter inte alltid per-fekt och produktionen är så där lagom lo-fi, något som gemensamt skapar en bra garagekänsla. Sam-mantaget är ”Flash point” riktigt bra, fattas gör bara den där obeskrivliga it-känslan som skapar en klassiker.

TEXT: JOHN ANTONSSON

Skiva – ”Flash Point” finns i din skivaffär och på nätet nu.

På pricken peppande

4 NÄR MAN KOMMER över Sara Granérs serier blir man peppad av hennes förmåga att poängtera och synliggöra orättvisor och

strukturellt förtryck.Boken beskrivs av förlaget som en radikal, soli-

darisk egoboost och den går i samma stil som ”Det är bara lite aids”. Det är småberättelser om absurda företeelser, om politiken i det lilla och stora. Vi får ta del av den lilla kaninens kamp på bostadsmark-naden, oron för vad ens pensionspengar egentligen sysslar med (borde de inte bara klippa sig, investera i klimatomställningarna och bete sig som folk). Men härligast är nog ändå vikarietemat i boken. Under genomgången av högerns psyke och med parollen ”gör om, gör rätt” ifrågasätter hon mannen som norm, helt enkelt eftersom den ”kanske är den störigaste könsrollen som finns”. Hade hela svenska folket röstat som kvinnorna i riksdagsvalet 2010 hade vi haft en rödgrön regering nu, dessutom hade inte SD kommit in heller. Det hade inte varit så tokigt eller hur?

Så läs boken, i ett svep eller lite pö om pö, köp boken och ge bort boken till en vän. Det är både boken och vännen värd.

TEXT: CALLE SUNDSTEDT

Seriealbum – ”All I Want for Christmas is Planekonomi” av Sara Granér, Galago förlag, finns i handeln nu.

 

  ”D

et 

är vidrig

t 

och a

ntidem

o­

kratiskt.”

Skåd

espe

laren

Simon

Berg

er, k

änd f

rån b

land a

nnat

”Tor

ka al

drig

tårar

utan

hand

skar

” och

aktu

ella

”Call

Girl

”, om

att h

omofo

bi oc

h ras

ism

fortfa

rand

e är v

anlig

t före

komman

de

i Sve

rige.

FRIHET 42 7/2012

Bob Dylan, rapparen

Unik pappabiografi

5 JOHANNES ANYURU SLOG igenom för en bredare allmänhet när han släppte diktsamlingen ”Det är bara

gudarna som är nya”, som av kritiker hyl-lades med referenser till den svenske poeten Göran Sonnevi. Sedan dess har alstren avlöst varandra, senast med romandebuten ”Skulle jag dö under andra himlar” från 2010. Anyurus säregna språk och tappra be-rättartakt gör honom till en av vår tids mest spännande poeter och författare. Nysläppta ”En storm kom från paradiset” är en bio-grafisk skildring av den ugandiske pappans pilot utbildning i Grekland, drömmar om att flyga i Afrika igen och flykten och de långa

vandringarna genom kontinenten. Tonen är närvarande och kärleksfull, berättelsen driven och gripande.

Den kvävande ång-esten i en fängelsecell i Zambia. Den rusiga frihetskänslan av att styra ett plan genom ett fluffigt molntäcke högt ovan Grekland.

Den timslånga löpningen genom vindlande djungler för att fly undan flyktingläger under mardrömslika villkor. ”En storm kom från paradiset” är en djupt skakande berät-telse om mänskliga drivkrafter och brister, om att stå och balansera på den tunna linan som skiljer liv från död, hopp från bottenlöst mörker. Romanen växlar mellan upphovs-personens trassliga relation till sin pappa

i vuxen ålder – ända till hans sista andetag på sjukhusbädden – och pappans barndom och uppväxt på den ugandiska savannen. Språket i romanen är spänstigt och målande, med ett litterärt driv som levandegör berät-telsens karaktärer och griper tag i läsaren. Anyurus första roman, ”Skulle jag dö under andra himlar”, kritiserades för att inte fullt ut omfamna och utnyttja romanens form och struktur. Men den här gången har Anyuru med råge lyckats ta steget fullt ut från poesins särskilda estetik till den fullfjädrade romanens friare berättarstruktur. Att inte bli berörd är omöjligt.

TEXT: DANIEL MATHISEN

Bok – ”En storm kom från paradiset” (Norstedts) finns i handeln nu.

Digital askungesaga

4 PÅ BARA NÅGRA år gick Markus ”Notch” Pers-

son från att vara en alldaglig programme-rare med för många colaflaskor på golvet till något av en tevespe-lens rockstjärna med pengar nog att bjuda

familjen på dyra shoppingresor med privat-flyg. Allt på grund av en kärlek till spel och en konstnärlig drivkraft att skapa något unikt. Resultatet är det redan kultförklarade och pixelspäckade spelet ”Minecraft”. I

boken ”Minecraft – block, pixlar och att göra sig en hacka” av Daniel Goldberg och Linus Larsson berättas historien bakom mirakel-spelet och det massfölje av spelare som vuxit lavinartat sedan lanseringen. Som skribent är det med fasablandad förtjusning jag läser boken. Förtjusningen kommer från en fan-tastisk historia, ett lättillgängligt språk och en närmast perfekt struktur. Fasan är för-modligen avundsjuka. Goldberg och Larsson har lyckats fånga nyfikenheten och glädjen i spel och illustrera en oftast cyniskt kommer-siell spelindustri. ”Minecraft” är också en av svensk nutidshistorias mest fascinerande framgångshistorier. ”Minecraft” är spelet där spelaren formar sin värld med block och erbjuder ett stort kreativt svängrum i en blockbaserad värld utan begränsningar. Inget storföretag hade någonsin klarat av att leverera en sådan produkt, det passar helt enkelt inte in i de traditionella mark-nadsplanernas mallar. Därför blir historien om ”Notchs” framgång med spelet också ett manifest för kreativitet och konstnärlighet, ett bevis för att det kanske inte alltid är det likriktade ”kulturkonsumenterna” suktar ef-ter. Om man ska ha några invändningar mot boken är det att den känns något tillrätta-lagd. Förvisso tas det absurda med de pengar som rört sig mot ”Notch” upp, och mot slutet antar boken lyckligtvis en ton som är något mer kritisk. Men det är väl inte så lätt när man ska berätta en fascinerande historia som ännu bara tagit sin början.

TEXT: JOHN ANTONSSON

Bok – ”Minecraft - block, pixlar och att göra sig en hacka” (Norstedts) finns i handeln nu.

DE ALLRA FLESTA förknippar sannolikt Bob Dylan med klassiska alster som ”Blonde On Blonde” och ”Blood On The Tracks”, skivor som på många sätt definierat den särpräglade folkrock som kom att bli hans signum. Men Dylan var också tidigt ute med att omfamna den framväxande hiphopen på 70- och 80-talen. Och kanske var det inte så konstigt med tanke på att såväl

Dylan som merparten av hiphopens akter fanns i New York, misstrodde det politiska etablis-semanget och använde orden och språket för att beskriva samhällets avigsidor. SAMHÄLLSKRITIKEN LYSER som en röd tråd genom spår och skivor. På Kurtis Blow-låten ”Street Rock” från 1986 kan vi höra Bob Dylan rappa, liksom en förkortad variant av LL Cool J:s klassiska ”Mama Said Knock You Out” från 1990. Men vissa går steget längre och menar att Bob

Dylan i själva verket lade grunden för rap med låten ”Subterranean Homesick Blues” från 1965, som på många sätt delar text- och sångstruktur med den kommande hiphopen.

”Jag 

är dju

pt 

fasc

inerad 

av nutid

ens 

rätt sj

uka 

ideal.”

 

Hanna

Wide

rsted

t var

trots

allt e

n

kara

ktär s

om vi

lle vi

sa nå

got

om vå

rt sa

mhälle

.

FRIHET 43 7/2012

SERIEN AV SARA HANSSON

”Jag 

är dju

pt 

fasc

inerad 

av nutid

ens 

rätt sj

uka 

ideal.”

 

Hanna

Wide

rsted

t var

trots

allt e

n

kara

ktär s

om vi

lle vi

sa nå

got

om vå

rt sa

mhälle

.

FRIHET 44 7/2012

Sara Granér är serietecknaren som blandar gulliga björnar med vass satir och humor-fyllda samhällsanalyser. Med nya albumet ”All I Want for Christmas is Planekonomi” är Granér hetare och kanske mer kontroversiell än någonsin. TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: ANNA-MARIA MARKLUND

Antimaterialism i serieform

PÅ NÄTBOKHANDLARNA GÅR ”All I want for christmas is planekonomi” i skrivande stund inte att beställa. Efter-frågan har varit för stor och kanske är det lite ironiskt att de första frågorna till Sara Granér handlar om försälj-ning och marknad.

– Det är svårt att uppskatta efterfrågan på planeko-nomi, marknaden har inte matchat efterfrågan, säger

Sara Granér skämtsamt.

OCH KANSKE HAR succén att göra med att det finns ett sug efter poli-tisk humor från vänster.

– Exakt varför det gått bra är jag nog fel person att fråga. Men bland annat serietidningen Galago (också vänsterpolitisk) går bra och får fler prenumeranter. Det kanske är så att det finns ett behov av att han-tera jobbiga saker med humor. Jag känner själv att det är lite jobbigt att hantera nyhetsflödet, det är en så deppig samhällsutveckling. Då finns det ett behov att få skoja om det, det kan vara ett slags överlev-

nadsstrategi. Det är trösterikt att få göra serier, läsa andras och höra andra skoja.

Granér tror också att det saknas något i den vanliga politiken, det saknas konflikt.

– Man söker desperat efter skärpa som man kan hitta genom att lyssna på ett punkband eller läsa en serie, man får söka skärpan i kulturen i stället.

NÄR FRIHET FRÅGAR Granér hur hon lyckas kombinera att vara arg och rolig samtidigt börjar hon med att vända sig mot beskrivningen.

– Jag känner mig inte arg, jag känner mig mer modfälld. Humorn hjälper mig som en terapeutisk grej, det hjälper kanske att skoja lik-som. Genom humorn kan man hitta ett förhållningssätt. Men det är konstigt att jag ofta får frågor om hur det är att vara arg när jag tar upp en aggressiv situation i samhället. Man skulle ställa den frågan till Anders Borg. ”Tycker du inte att höstbudgeten är lite aggressiv?” Ofta kallas feminister för arga när de påtalar fakta, men om man pratar om

FRIHET 45 7/2012

till exempel mäns våld så är det deras våld som är det aggressiva.

NÄR SARA GRANÉR ska teckna serier, som ofta rym-mer stora doser humor, brukar hon börja med att utgå från en känsla av irritation.

– Då kan man kolla på varför man blev irrite-rad och om det finns skillnad på vad jag tycker är rimligt och hur det egentligen ser ut. Vad en debatt borde handla om när jag följer den på radio eller teve. Då försöker jag rätta till det och tänka på hur det skulle vara mer rimligt att man pratade. Ibland gör jag det lite barnsligt tvärtomspråkigt. Som när jag gjorde en serie som drev med debatten om pap-perslösas rätt till vård handlade den om migrations-minister Tobias Billströms rätt till vård.

SARA GRANÉR KOM in i på seriescenen genom Se-rieskolan i Malmö, precis som så många andra. Bildintresset hade alltid funnits där men egentligen inte ett specialintresse för serier.

– Det finns något i seriemediet som lockat mig, det är en öppen uttrycksform, man kan göra en ak-varell eller skriva på en post it-lapp. Men det lig-ger också nära till hands att teckna. Ska man göra bronsskulpturer måste man veta mer, man kanske inte kan vara hemma. Det finns en ingång till serier som man alltid har burit med sig från när man var liten, ritade, hittade på berättelser och läste bilder-böcker.

Från Serieskolan gick det ganska fort. Sara var med och startade Dotterbolaget, ett feministiskt serie tecknarkollektiv för kvinnor och transperso-ner.

– Det blev min ingång till att stanna kvar och upprätthålla intresset. Jag sökte in till ett andra år, gjorde min första bok det året och har gjort serier på heltid sedan dess.

FÖR NÅGRA VECKOR sedan erkände till och med Da-gens Nyheters ledarsida att politisk humor nästan alltid är roligast när den kommer från vänster. Där-emot var DN:s förklaring till hur det kommer sig ganska långt från den Sara Granér har.

– Jag kan tänka mig att det har att göra med att man använder humor som överlevnadsverktyg för att palla med, det behovet har högern inte riktigt.

Det känns som att är man höger har man sitt på det torra, samhället är ganska mycket som man vill ha det, de sitter och gillar inkomstspridning och har det rätt så skoj ändå. Hos högern finns nog inte be-hovet att uttrycka djup frustration över sakernas tillstånd. Vad ska man vara irriterad på?

Anser du att det finns en kraft i att använda sig av humor för att beskriva samhället?

– Jag tänker att det absolut kan finnas det. Det är också bra att någon skriver utredningar utan att vara skojfrisk, det måste också göras. Men det som kan vara bra är att det kan förenkla olika förhållan-den och att man förtydligar en del konflikter genom humorn.

Ett exempel Sara Granér gärna lyfter upp som bra satir är föreningen Allt åt allas klassresa till Solsidan. Det var ett sätt att starta en debatt om Sveriges stora och växande klassklyftor.

– Det låg där under och grodde och fanns ett ex-tremt stort behov av att prata om det, Allt åt alla lyckades lyfta på locket genom att göra det på ett humoristiskt sätt.

VID EN FÖRSTA anblick kan det verka som att titeln ”All I Want for Christmas is Planekonomi” är lite småskruvad humor. Men vid närmare läsning är det tydligt att Sara Granér för fram flera argument för mer planekonomi.

– Jag minns inte exakt hur titeln kom till, men jag tror att det handlar om att jag blir inspirerad av en irritation över den här rätt så hetsiga överpro-duktionen av grejer som försiggår i världen, av den där känslan man får när man går in på ett köpcent-rum. Då känner jag att jag inte pallar med och att det hade varit skönare om man kunnat organisera ekonomin på ett annat vis. Det är både en anspråks-lös och krävande titel på samma gång. Jag gillar det här med att planekonomi är så extremt off topic. Det är inte direkt så att vi pratar om varför man har det här ekonomiska systemet.Men tror du på allvar att planekonomi skulle funka?

– Grejen är den att jag förstår inte hur det ska funka om man inte planerar. Naturresurserna är på upphällning, jag tror att det är nödvändigt att hushålla och planera noga för att det inte ska flippa ur, det verkar nödvändigt för att det ska gå ihop. S

– Jag minns inte exakt hur titeln kom till, men jag tror att det handlar om att jag blir inspirerad av en irritation över den här rätt så hetsiga överproduktionen av grejer som försiggår i världen, av den där känslan man får när man går in på ett köpcentrum.

COVERLÅTARNA som håller måttet

”Shoreline” – Anna Ternheim,

(Broder Daniel)Ternheims tolkning är så pass spröd och naken att texterna kommer bättre till sin rätt.

”Halo” – CEO (Beyoncé)Popdängan ”Halo” får sig

en slamrig elektrokostym i CEO:s genialiska nytolkning.

”Wake Up” – John Legend & The Roots (Arcade Fire)

En vacker soultolkning av en av indiebandet Arcade Fires kanske bästa låtar.

”A Change Is Gonna Come” – Al Green (Sam Cooke)

Den högst politiska låten får en helt annan känsla med Greens behandling.

”Hustlin” – Lykke Li (Rick Ross) Lykke Li med akustisk gitarr

skapar något helt nytt av Ross knarklangarspår.

”Satisfaction” – Otis Redding (Rolling Stones)

Soulmusikens kanske allra främste hann under sin allt för korta karriär matcha Rolling Stones lidelse.

”Whiskey in the jar” – Thin Lizzy (Traditionell)

Egentligen en irländsk pubsång, men med åren har låten blivit synonym med Phil Lynotts ljuva stämma.

”Kiss me deadly” – Randy (Lita Ford)Lita Ford gjorde det bra.

Men Randys version är som en generationsroman fångad i en punklåt.

”I will always love you” – Whitney Houston (Dolly

Parton)Houston tolkade om countrydrottningens gamla ballad och skapade den ultimata smöriga (och sönderspelade) tryckarlåten.

”Hurt” – Johnny Cash (Nine Inch Nails)

När kopian blir mer äkta och naken än originalet låter det så här. Lyssna och du förstår. Vackert. Sorgligt.

”Guns of Brixton” – Nouvelle Vague (The Clash)

Den legendariska Clash-dängan från 1979 får ny bossa-fernissa av den franska covergruppen som vet hur man återvinner.

3

4

5

6

7

8

9

10

1

2

11

FRIHET 46 7/2012

Nätvålnader och hotet mot integriteten

Linus Fremin är skribent och bloggare.

KULTURNOTERATOLYDIG 40-ÅRING

Barnboksfiguren Alfons Åberg fyllde nyligen 40 år. 1972 pub li cerade författaren Gunilla Berg ström den första boken om den brunklädde pojken, ”God natt, Alfons Åberg”. Genom åren har det sammanlagt

blivit 26 berättelser om Alfons, hans pappa och kompisarna i kvarteret. Bara i Sverige har sammanlagt fem miljoner böcker tryckts och sagorna har översatts till ett trettiotal språk.

REFUSED AVSLUTAR I UMEÅ

Punkbandet Refused har nyss pånyttfötts efter 14 år under devisen ”Refused are fucking dead”. Men nu verkar det som att det legendariska hardcorebandet lägger kampen

på hyllan. Den 15 december avslutas bandets avskedsturné i Umeå med bland annat kompisbandet Randy som förband.

NYTT NORDISKT

DATORSPELSINSTITUT

Den svenska branschorganisationen Dataspelsbranschen meddelar att det ska inrättas ett nordiskt datorspelsinstitut, i syfte att samordna och bevaka de nordiska spelutvecklarnas intressen. Datorspel är Nordens snabbast växande industri och institutet kommer att ha 350 medlemmar som

tillsammans sysselsätter över 4 500 personer. Först ut på agendan för den nybildade organisationen är stödsystem för utvecklare, marknadsföring globalt samt en nordisk spelmässa.

DE SER NÄSTAN ut som vålnader. Suddiga bilder som får människorna att se ut som spöken där de står i gathörn, korsningar och parker runt om i världen. Eller så är de ”di-gitala skuggor som hemsöker den verkliga världen”, som konstnären Paolo Cirio beskri-ver dem. Han har i sitt konstprojekt ”Street Ghosts” tagit inspiration från alla de män-niskor som förevigats som oskarpa bilder av ”Street View”-bilen som åker världen runt för att fotografera alla städer och byar för Google Maps. Paolo Cirio har skrivit ut lågupplösta bilder i mänsklig storlek av individerna i Google Maps och placerat dessa på exakt sam-ma platser där de fångades på bild. Projektet är tänkt att kritisera att företag och myndig-heter övervakar och samlar in information om människor utan deras vetskap eller god-kännande. Bilderna ska påminna människor om risken med att det en dag kan vara de som dyker upp som ”spöklika slavar fångade i en digital värld för all framtid”.

FÖR ÖVERVAKADE ÄR vi. Våra mobiltelefoner, våra datorer och våra kontokort lämnar alla avtryck som skvallrar om våra liv. Informa-tion som sedan registreras och sparas. Att en käkar chips tre gånger i veckan eller hellre dricker lättöl än saft är inte längre en privat-sak då butikskedjor använder bonuskort för att registrera inköp. Och Försvarsmakten, Säpo och Rikskriminalpolisen fick i vint-

ras fritt fram att signalspana via FRA-lagen. Denna sorts övervakningssamhälle, som be-skrivits i allt från George Orwells klassiska bok ”1984” till Will Smiths Hollywood-thriller ”Enemy of the State”, har blivit en verklighet. Det som förut mest lät som science fiction och konspirationsteorier har som aldrig förr blivit ett reellt hot mot den personliga integriteten.

VI MÅSTE KRITISERA statens och företagens inskränkande av våra privatliv, men samti-digt som vissa demonstrerar med plakat som säger ”Big Brother ser dig” är det intressant att andra självmant går in i ”Big Brother”-hu-set för att visa upp sig för hela Sverige. Inför 31 kameror och hundratusentals tittare har de sex, spyr och får psykiska sammanbrott. Andra skriver om och fotar alla detaljer ur sina liv och lägger ut det på bloggar, Face-book och andra sociala mediesajter. Det jag undrar är: Vad är längre privat? När både samhället och vi medborgare strippar av oss lager efter lager av oss själva, vad finns kvar?

KANSKE KAN MÄNNISKORS eget blottande delvis förstås som ett sätt att återta kontroll. Att själva vara de som bestämmer sig för att öppna dörren till det privata. Det är viktigt att vi delar med oss för att bättre förstå och lära oss av varandra och våra gemensamma mänskliga erfarenheter. Men det ska vara just våra val vad och hur mycket vi delar med

andra. Det är vi själva som ska dra gränserna kring våra privata rum, inte stat, företag eller andra människor.

SAMTIDIGT KAN DET ibland kännas tufft att hindra utvecklingen. Vid de tillfällena är det lika bra att se på det hela med lite humor. Som bloggaren Tobias Bostrom som vill ”re-branda övervakningssamhället” och skämtar om att man borde kunna köpa bilder på sig själv från övervakningskamerorna nere i tun-nelbanan precis som man kan på nöjesfält ef-ter att man har fotats åka berg- och dalbanan. Att det skulle göra att folk ser ”övervaknings-kamerorna som roliga minnesmaskiner” i stället för en inkräktning på privatlivet.

JA, DET LÅTER ju i alla fall roligare än att vara de ”digitala skuggor” som Paolo Cirio pratar om. S

FRIHET 47 7/2012

FOKUSSSU

FOLK

&

NYHE

TE

R

I SSU!

DET GÅR U

PPÅT s

. 48

SSU ö

kade

med

över

1 30

0 med

lemmar

unde

r hös

tkampa

njen.

VINST

ERNA OCH V

ÄLFÄRDEN s.

50

Frih

et sa

mmanfat

tar hö

stens

hetas

te de

batt.

KÄMPE

FRÅN K

ALMAR s.

52

Denja

Elias

si se

r till

att al

la får

plats

.

MIL

ICHIA

TALA

DE IN

FÖR F

N s. 55

Milichi

a Rez

ai re

ste til

l New

York

och t

alade

för F

N:s ge

nera

lförsa

mling.

FRIHET 48 7/2012

ARKIVET ÖPPNAR IGEN

Arbetarrörelsens arkiv har fl yttat från Norra Bantorget i centrala Stockholm efter att hyresvärden LO marknadsanpassat hyrorna. Den 10 november slog Arbetarrörelsens arkiv upp dörrarna igen – nu i Flemingsberg utanför Stockholm.

I år fyller Arbetarrörelsens arkiv 110 år och invigningen bjöd på musik, politikerbesök och litteraturuppläsning.

SSU TAR FAJTEN TILL NÄTET

Den 25 november ska SSU ta fajten mot högerextremismen på nätet. Målet är att

den dagen ska ägnas åt att bemöta de högerextrema där de är som mest aktiva: i forumen och på tidningars kommentarsfält.

UPPSATS KAN BLI RESA

För tredje året i rad arrangerar Olof Palmes Internationella Center en uppsatstävling tillsammans med Arbetarrörelsens tankesmedja, S-studenter och Olof Palmes Minnesfond. ”Världen i fokus” är temat för årets tävling. Det handlar om akademiska uppsatser som behandlar internationella

frågor. Vinnande uppsats kommer att publiceras i en antologi, dessutom får vinnaren en utlandsresa. Tidigare vinnare har rest till Kosovo och Bryssel. Intresseanmälan ska vara inne senast den 1 december.

Supervärvning under höstkampanjen

Notiser

PLATSEN ÄR ETT höstruskigt Bommersvik, SSU:s kursgård söder om Södertälje. Det är i slutet av oktober och SSU avslutar den stora höstkam-panjen med att livesända en prisutdelning där de distrikt som varit bäst på att värva

nya medlemmar prisas. I fl era distrikt samlas SSU:are för att kolla på sändningen. Ett av de distrikt som ser evenemanget är SSU Göteborg, det distrikt som lyckats bäst i medlemsvärvar-tävlingen. De värvade 325 medlemmar, mer än distrikten i Stockholm, Stockholms län och Skåne gjorde tillsammans.

ROZGAR WATMANI ARBETAR som medlems-utvecklare på SSU-förbundet, alltså SSU:s huvud kontor i Stockholm. Han började jobba hos SSU i våras och har med Silvia Kakembo lett utvecklingen av medlemsvärvningen. Han blir lyrisk när han pratar om hur bra det gått.

– Inför kampanjen hade vi höga förhoppning-ar om att vi skulle värva 1 000 medlemmar. Nu blev det över 1 300 under 30 år. Det har inte hänt under en kampanj på 10 –15 år, säger Rozgar.

Förklaringen till att det gått så bra tror Roz-gar är att fl er har förstått att det är viktigt att SSU växer.

– Jag tror att det fi nns fl era förklaringar till varför det har gått så pass bra. Den första

förklaringen är viktigast och handlar om att man ute i distrikten förstått vikten av att värva fl er medlemmar, det har blivit en naturlig del av verksamheten.

SSU är en folkrörelse och Rozgar anser att det är kärnan i organisationen.

– Man har roligare ihop om man är fl er. Man får fl er idéer och tankar. Dessutom blir organi-sationen mer representativ för samhället med fl er medlemmar. Det leder i sin tur till att vi får bättre koll på vad som händer i verkligheten.

När Rozgar är ute och pratar om medlems-värvning brukar han ta upp Centerpartiet, som en gång i tiden var en folkrörelse, som ett skräckexempel.

– De har gjort resan från att vara en folkrö-relse och ett av Sveriges största partier till att vara ett fyraprocentsparti. Nu är de små och har svårt att hålla kontakten med verklighe-ten, då nyliberala krafter kommit in och fått kontroll för att sedan driva partiet åt ett håll centerväljarna inte känner igen sig i.

SSU har växt med 1 300 medlemmar under fyra intensiva kampanjveckor. Det hela avslutades med en webbsändning från Bommersvik. TEXT OCH BILD: LOUISE CALLENBERG

FRIHET 48 7/2012

ARKIVET ÖPPNAR IGEN

Arbetarrörelsens arkiv har fl yttat från Norra Bantorget i centrala Stockholm efter att hyresvärden LO marknadsanpassat hyrorna. Den 10 november slog Arbetarrörelsens arkiv upp dörrarna igen – nu i Flemingsberg utanför Stockholm.

I år fyller Arbetarrörelsens arkiv 110 år och invigningen bjöd på musik, politikerbesök och litteraturuppläsning.

SSU TAR FAJTEN TILL NÄTET

Den 25 november ska SSU ta fajten mot högerextremismen på nätet. Målet är att

den dagen ska ägnas åt att bemöta de högerextrema där de är som mest aktiva: i forumen och på tidningars kommentarsfält.

UPPSATS KAN BLI RESA

För tredje året i rad arrangerar Olof Palmes Internationella Center en uppsatstävling tillsammans med Arbetarrörelsens tankesmedja, S-studenter och Olof Palmes Minnesfond. ”Världen i fokus” är temat för årets tävling. Det handlar om akademiska uppsatser som behandlar internationella

frågor. Vinnande uppsats kommer att publiceras i en antologi, dessutom får vinnaren en utlandsresa. Tidigare vinnare har rest till Kosovo och Bryssel. Intresseanmälan ska vara inne senast den 1 december.

Supervärvning under höstkampanjen

Notiser

PLATSEN ÄR ETT höstruskigt Bommersvik, SSU:s kursgård söder om Södertälje. Det är i slutet av oktober och SSU avslutar den stora höstkam-panjen med att livesända en prisutdelning där de distrikt som varit bäst på att värva

nya medlemmar prisas. I fl era distrikt samlas SSU:are för att kolla på sändningen. Ett av de distrikt som ser evenemanget är SSU Göteborg, det distrikt som lyckats bäst i medlemsvärvar-tävlingen. De värvade 325 medlemmar, mer än distrikten i Stockholm, Stockholms län och Skåne gjorde tillsammans.

ROZGAR WATMANI ARBETAR som medlems-utvecklare på SSU-förbundet, alltså SSU:s huvud kontor i Stockholm. Han började jobba hos SSU i våras och har med Silvia Kakembo lett utvecklingen av medlemsvärvningen. Han blir lyrisk när han pratar om hur bra det gått.

– Inför kampanjen hade vi höga förhoppning-ar om att vi skulle värva 1 000 medlemmar. Nu blev det över 1 300 under 30 år. Det har inte hänt under en kampanj på 10 –15 år, säger Rozgar.

Förklaringen till att det gått så bra tror Roz-gar är att fl er har förstått att det är viktigt att SSU växer.

– Jag tror att det fi nns fl era förklaringar till varför det har gått så pass bra. Den första

förklaringen är viktigast och handlar om att man ute i distrikten förstått vikten av att värva fl er medlemmar, det har blivit en naturlig del av verksamheten.

SSU är en folkrörelse och Rozgar anser att det är kärnan i organisationen.

– Man har roligare ihop om man är fl er. Man får fl er idéer och tankar. Dessutom blir organi-sationen mer representativ för samhället med fl er medlemmar. Det leder i sin tur till att vi får bättre koll på vad som händer i verkligheten.

När Rozgar är ute och pratar om medlems-värvning brukar han ta upp Centerpartiet, som en gång i tiden var en folkrörelse, som ett skräckexempel.

– De har gjort resan från att vara en folkrö-relse och ett av Sveriges största partier till att vara ett fyraprocentsparti. Nu är de små och har svårt att hålla kontakten med verklighe-ten, då nyliberala krafter kommit in och fått kontroll för att sedan driva partiet åt ett håll centerväljarna inte känner igen sig i.

SSU har växt med 1 300 medlemmar under fyra intensiva kampanjveckor. Det hela avslutades med en webbsändning från Bommersvik. TEXT OCH BILD: LOUISE CALLENBERG

FRIHET 49 7/2012

SSU i media

DJUPBLICK PÅ MIGRATIONSFRÅGOR

SSU i Skellefteå hälsade på hos Migrationsverket för att lära sig mer om migration. Genom studiebesöket skulle SSU:arna lära sig mer om hur det egentligen förhåller sig. Efter träffen gick de till Ainas café för att diskutera invandringspolitik.

BASKET I BLEKINGE

I mitten av oktober anordnade SSU i Karlskrona en basketturnering. Turneringen var välbesökt. Och vann, det gjorde High 5.

”Obama är progressiv, det är jag också. Han tror på alla människors lika värde, att alla ska ha tillgång till basala rättigheter som sjukvård, att homosexuella ska ha rätt att gifta sig, och så vidare.”SSU:aren Emil Claesson om varför han kampanjade för Obama. Ur Nacka Värmdö-Posten.

”Genom att ge dem möjlighet att visa upp sig i den ideologiska debatten. Att vara med i ung-domsförbunden är ett bra sätt.”Ahmed Amin är SSU:are och har blivit vice ordförande för Socialdemokraterna i Gävle och berättar om hur man får in unga i partiarbetet. Ur Arbetarbladet.

”Sveriges demokrati bygger på en öppen debatt och en-gagemang i politiska partier och andra organisationer. Låt det märkas också på skolorna.”Sanna Eliasson, ordförande SSU Uppland, skriver tillsammans med andra organisationer en debattartikel om att ungdoms-förbundet borde få komma in på skolorna. Ur UNT.

”En ungdomsarbetslöshet som bitit sig fast, nedläggningar av den lokala sjukvården och problem att bygga ungdoms-gårdar på ställen där det finns ett stort behov av att engagera unga människor.”Sebastian Ghafarai, ordförande SSU Halland, skriver tillsammans med Gabriel Wikström om varför det är viktigt att unga är med i det demokratiska arbetet. Ur Hallands Nyheter.

I MEDLEMSVÄRVARTÄVLINGEN VAR de olika SSU-distrikten uppdelade i olika storleksklasser. Göte borg tillhörde gruppen XL. I Large-gruppen tävlade Värmland mot Kronoberg, Bohuslän och Östergötland. Den gruppen vann Värm-land med 94 medlemmar värvade, tätt följda av Bohuslän som värvade 86. En av dem som gjorde bra ifrån sig i värvningen där var Isabell Lindalen. Hon är 20 år och ordförande för SSU i Filipstad och hon tycker att det bästa knepet att värva nya medlemmar är att fråga en kompis.

– Jag har kört mycket på det här med att värva en kompis. Därför har jag inte värvat lika många nu som i våras, den innersta kret-sen är tömd. Det är oftare lättare att fråga nå-gon som redan har förtroende för en än någon på en skola.

ETT KNEP ISABELL brukar använda sig av är att höra av sig till vänner och bekanta genom Facebook. Men hon har till och med värvat medlemmar på bussen.

– Jag satt och snackade med personen och så kom vi in på vad jag gör. Jag berättade att jag är aktiv i SSU och så kom det fram att han var intresserad av politik. Så han gick med, säger Isabell.

ISABELL TROR, precis som Rozgar, att det är folkrörelsekonceptet som är det viktigaste för att få med sig medlemmar.

– Det viktiga är inte att driva fl ashiga kam-panjer, det viktiga är att inkludera alla och få varje medlem att tänka på varför hon eller han är med i SSU. För när man förstår varför man är med och behöver vara fl er så kommer värvningen naturligt.

SOM ORDFÖRANDE för en SSU-klubb tar Isabell ansvar för att kontakta nya medlemmar.

– Vi ser till att kontakta nya medlemmar, det är viktigt att de får synas och inte bara blir en siffra. Målet är alltid att få in nya perso-ner i verksamheten och att de blir aktiva. Ett bra sätt att hålla kontakt med nya och gamla SSU:are är via Facebook. Där kan man skriva när man har en aktivitet eller kurs på gång. I slutet av den här kursen hade vi en kurshelg där vi samlade nya och gamla medlemmar i alla tre kurssteg.

FRIHET 49 7/2012

SSU i media

DJUPBLICK PÅ MIGRATIONSFRÅGOR

SSU i Skellefteå hälsade på hos Migrationsverket för att lära sig mer om migration. Genom studiebesöket skulle SSU:arna lära sig mer om hur det egentligen förhåller sig. Efter träffen gick de till Ainas café för att diskutera invandringspolitik.

BASKET I BLEKINGE

I mitten av oktober anordnade SSU i Karlskrona en basketturnering. Turneringen var välbesökt. Och vann, det gjorde High 5.

”Obama är progressiv, det är jag också. Han tror på alla människors lika värde, att alla ska ha tillgång till basala rättigheter som sjukvård, att homosexuella ska ha rätt att gifta sig, och så vidare.”SSU:aren Emil Claesson om varför han kampanjade för Obama. Ur Nacka Värmdö-Posten.

”Genom att ge dem möjlighet att visa upp sig i den ideologiska debatten. Att vara med i ung-domsförbunden är ett bra sätt.”Ahmed Amin är SSU:are och har blivit vice ordförande för Socialdemokraterna i Gävle och berättar om hur man får in unga i partiarbetet. Ur Arbetarbladet.

”Sveriges demokrati bygger på en öppen debatt och en-gagemang i politiska partier och andra organisationer. Låt det märkas också på skolorna.”Sanna Eliasson, ordförande SSU Uppland, skriver tillsammans med andra organisationer en debattartikel om att ungdoms-förbundet borde få komma in på skolorna. Ur UNT.

”En ungdomsarbetslöshet som bitit sig fast, nedläggningar av den lokala sjukvården och problem att bygga ungdoms-gårdar på ställen där det finns ett stort behov av att engagera unga människor.”Sebastian Ghafarai, ordförande SSU Halland, skriver tillsammans med Gabriel Wikström om varför det är viktigt att unga är med i det demokratiska arbetet. Ur Hallands Nyheter.

I MEDLEMSVÄRVARTÄVLINGEN VAR de olika SSU-distrikten uppdelade i olika storleksklasser. Göte borg tillhörde gruppen XL. I Large-gruppen tävlade Värmland mot Kronoberg, Bohuslän och Östergötland. Den gruppen vann Värm-land med 94 medlemmar värvade, tätt följda av Bohuslän som värvade 86. En av dem som gjorde bra ifrån sig i värvningen där var Isabell Lindalen. Hon är 20 år och ordförande för SSU i Filipstad och hon tycker att det bästa knepet att värva nya medlemmar är att fråga en kompis.

– Jag har kört mycket på det här med att värva en kompis. Därför har jag inte värvat lika många nu som i våras, den innersta kret-sen är tömd. Det är oftare lättare att fråga nå-gon som redan har förtroende för en än någon på en skola.

ETT KNEP ISABELL brukar använda sig av är att höra av sig till vänner och bekanta genom Facebook. Men hon har till och med värvat medlemmar på bussen.

– Jag satt och snackade med personen och så kom vi in på vad jag gör. Jag berättade att jag är aktiv i SSU och så kom det fram att han var intresserad av politik. Så han gick med, säger Isabell.

ISABELL TROR, precis som Rozgar, att det är folkrörelsekonceptet som är det viktigaste för att få med sig medlemmar.

– Det viktiga är inte att driva fl ashiga kam-panjer, det viktiga är att inkludera alla och få varje medlem att tänka på varför hon eller han är med i SSU. För när man förstår varför man är med och behöver vara fl er så kommer värvningen naturligt.

SOM ORDFÖRANDE för en SSU-klubb tar Isabell ansvar för att kontakta nya medlemmar.

– Vi ser till att kontakta nya medlemmar, det är viktigt att de får synas och inte bara blir en siffra. Målet är alltid att få in nya perso-ner i verksamheten och att de blir aktiva. Ett bra sätt att hålla kontakt med nya och gamla SSU:are är via Facebook. Där kan man skriva när man har en aktivitet eller kurs på gång. I slutet av den här kursen hade vi en kurshelg där vi samlade nya och gamla medlemmar i alla tre kurssteg.

FRIHET 50 7/2012

Vinster i välfärden har utan tvekan varit höstens mest diskuterade fråga i arbetarrörelsen. Efter besked från SSU och med press från fl era socialdemokratiska arbetarkommuner har Socialdemokraterna kommit med ett förslag om vinstreglering. TEXT: JOHN ANTONSSON BILD: AUF

Vinstdebatten fortsätterDET VAR I SOMRAS som Dagens Nyheter skrev svarta rubriker om hemska förhållanden på ett äldreboende som drevs av Carema. Carema ägs av ett riskkapitalbolag vars syfte är att göra snabba pengar och sedan slussa dem vidare till skatteparadis. Sedan dess har vinster i väl-färden varit ämnet på hela arbetarrörelsens läppar. I de tevesända debatterna svävade So-cialdemokraternas partiledare Stefan Löfven i frågan. Besked ville inte komma. Nästa vår ska Socialdemokraterna ha kongress och frå-gan väntas bli het. När Socialdemokraterna i Malmö, eller Malmö arbetarkommun som det egentligen heter, tog ett principbeslut om att vinst inte skulle tolereras i välfärden så hade en av de mäktigaste arbetarkommunerna ställt in sig på samma linje som LO gjorde i våras.

EFTERSOM FRÅGAN VARIT så fl itigt debatterad fi ck SSU:s före detta förbundsordförande Ar-dalan Shekarabi, numera doktorand i juridik, uppdrag från vänstertankesmedjan Arena att utreda det rättsliga läget.

En tidig morgon i mitten av oktober var Sandlersalen i ABF-huset i Stockholm närmast full. Där presenterade Shekarabi sin rapport och analys. Först och främst slog han fast att det var fullt möjligt att ställa krav på att väl-färdsföretag inte går med vinst. Det fi nns inget hinder från EU, menar han.

– Ibland överanvänder vi i Sverige EU:s regelverk. Som när det gäller upphandlingar av välfärdstjänster, där kan man ha undantag.

Min utredning visar att det fi nns ett handlings-utrymme så länge man inte diskriminerar icke-vinstdrivande företag från övriga Europa.

DET BLEV SNABBT tydligt att det är en känslig fråga, inte minst för de vinstdrivande företa-gen. Från publiken höjdes röster som i förbi-farten berättade att de företrädde pr-byråer och vårdföretag. De önskade kvalitetskrav och inte vinstreglering. En annan ville mäta kundnöjdhet.

– Kundnöjdhet säger inte alltid så mycket, det är svårt att mäta och det är svårt att ställa krav på brukarna att de ska bedöma det, sva-rade Ardalan Shekarabi.

SAMMA DAG BJÖD SSU in Åsmund Aukrust som är vice ordförande i det socialdemokratiska

ungdomsförbundet i Norge, AUF. Han berät-tade att Norge för tio år sedan var på väg mot ett friskolesystem som liknade det svenska. Det var en del av Arbeiderpartiets linje och de gjorde sitt sämsta val någonsin. Arbeider-partiet kom tillbaka i nästa val och tänkte om.

– Vi hittade två tydliga konfl iktlinjer mel-lan höger och vänster. Den ena var frågan om skatte lättnader, den andra var skillnaden i synen på privatisering av välfärden. Vi hade ”Vi ska ikke ha bestemor på anbud”, direkt-översatt: ”Vi ska inte ha mormor till försälj-ning, som kampanjslogan.”

OCH SÅ TILL SLUT. Efter att frågan debatte-rats fl itigt i månader kom Socialdemokrater-nas svar vid en presskonferens i Stockholm. Vins terna i välfärden ska begränsas med ökade kvalitetskrav. Ett av dem är att det offentliga ska vara måttstock på bemanning, precis som det är i barnomsorgen i Norge. Dessutom ska meddelarskydd, det vill säga rätten att riskfritt informera pressen om brister i verksamheten, gälla. Vinsterna ska däremot inte stoppas med specifi ka procentbelopp och vinstdrivande fö-retag ska heller inte förbjudas. SSU har genom Gabriel Wikström uttalat sig och sagt att det är bra men att mer behövs. Flera fackförbund är positiva men Handels önskade hårdare tag. Mest kritisk mot förslaget var Svenskt Närings-livs vd Urban Bäckström.

– Nu får vi en riktig smäll på kinden, det är djupt olyckligt, sa han till SVT:s Agenda.

– Ibland över an-vän der vi i Sverige

EU:s regelverk. Som när det gäller upphandlingar av välfärdstjänster, där kan man ha

undantag.

Åsmun

d Auk

rust

är vi

ce or

dför

ande

för A

UF.

FRIHET 50 7/2012

Vinster i välfärden har utan tvekan varit höstens mest diskuterade fråga i arbetarrörelsen. Efter besked från SSU och med press från fl era socialdemokratiska arbetarkommuner har Socialdemokraterna kommit med ett förslag om vinstreglering. TEXT: JOHN ANTONSSON BILD: AUF

Vinstdebatten fortsätterVinstdebatten fortsätterDET VAR I SOMRAS som Dagens Nyheter skrev svarta rubriker om hemska förhållanden på ett äldreboende som drevs av Carema. Carema ägs av ett riskkapitalbolag vars syfte är att göra snabba pengar och sedan slussa dem vidare till skatteparadis. Sedan dess har vinster i väl-färden varit ämnet på hela arbetarrörelsens läppar. I de tevesända debatterna svävade So-cialdemokraternas partiledare Stefan Löfven i frågan. Besked ville inte komma. Nästa vår ska Socialdemokraterna ha kongress och frå-gan väntas bli het. När Socialdemokraterna i Malmö, eller Malmö arbetarkommun som det egentligen heter, tog ett principbeslut om att vinst inte skulle tolereras i välfärden så hade en av de mäktigaste arbetarkommunerna ställt in sig på samma linje som LO gjorde i våras.

EFTERSOM FRÅGAN VARIT så fl itigt debatterad fi ck SSU:s före detta förbundsordförande Ar-dalan Shekarabi, numera doktorand i juridik, uppdrag från vänstertankesmedjan Arena att utreda det rättsliga läget.

En tidig morgon i mitten av oktober var Sandlersalen i ABF-huset i Stockholm närmast full. Där presenterade Shekarabi sin rapport och analys. Först och främst slog han fast att det var fullt möjligt att ställa krav på att väl-färdsföretag inte går med vinst. Det fi nns inget hinder från EU, menar han.

– Ibland överanvänder vi i Sverige EU:s regelverk. Som när det gäller upphandlingar av välfärdstjänster, där kan man ha undantag.

Min utredning visar att det fi nns ett handlings-utrymme så länge man inte diskriminerar icke-vinstdrivande företag från övriga Europa.

DET BLEV SNABBT tydligt att det är en känslig fråga, inte minst för de vinstdrivande företa-gen. Från publiken höjdes röster som i förbi-farten berättade att de företrädde pr-byråer och vårdföretag. De önskade kvalitetskrav och inte vinstreglering. En annan ville mäta kundnöjdhet.

– Kundnöjdhet säger inte alltid så mycket, det är svårt att mäta och det är svårt att ställa krav på brukarna att de ska bedöma det, sva-rade Ardalan Shekarabi.

SAMMA DAG BJÖD SSU in Åsmund Aukrust som är vice ordförande i det socialdemokratiska

ungdomsförbundet i Norge, AUF. Han berät-tade att Norge för tio år sedan var på väg mot ett friskolesystem som liknade det svenska. Det var en del av Arbeiderpartiets linje och de gjorde sitt sämsta val någonsin. Arbeider-partiet kom tillbaka i nästa val och tänkte om.

– Vi hittade två tydliga konfl iktlinjer mel-lan höger och vänster. Den ena var frågan om skatte lättnader, den andra var skillnaden i synen på privatisering av välfärden. Vi hade ”Vi ska ikke ha bestemor på anbud”, direkt-översatt: ”Vi ska inte ha mormor till försälj-ning, som kampanjslogan.”

OCH SÅ TILL SLUT. Efter att frågan debatte-rats fl itigt i månader kom Socialdemokrater-nas svar vid en presskonferens i Stockholm. Vins terna i välfärden ska begränsas med ökade kvalitetskrav. Ett av dem är att det offentliga ska vara måttstock på bemanning, precis som det är i barnomsorgen i Norge. Dessutom ska meddelarskydd, det vill säga rätten att riskfritt informera pressen om brister i verksamheten, gälla. Vinsterna ska däremot inte stoppas med specifi ka procentbelopp och vinstdrivande fö-retag ska heller inte förbjudas. SSU har genom Gabriel Wikström uttalat sig och sagt att det är bra men att mer behövs. Flera fackförbund är positiva men Handels önskade hårdare tag. Mest kritisk mot förslaget var Svenskt Närings-livs vd Urban Bäckström.

– Nu får vi en riktig smäll på kinden, det är djupt olyckligt, sa han till SVT:s Agenda.

– Ibland över an-vän der vi i Sverige

EU:s regelverk. Som när det gäller upphandlingar av välfärdstjänster, där kan man ha

undantag.

Åsmun

d Auk

rust

är vi

ce or

dför

ande

för A

UF.

FRIHET 51 7/2012

Frihet från förr. 1984

4 FRÅGOR1. SSU håller på att välja vilka frågor förbundet ska driva, vilken tycker du är den viktigaste politiska frågan just nu?

2. Hur ser bostadssituationen ut för unga där du bor?

3. Hur har du varit aktiv under SSU:s höstkampanj?

4. Vad lyssnar du på just nu?

Samuel Guron, 16 år, SSU Göteborg

– Det i särklass viktigaste är jobbpolitiken. Vi måste våga lämna den urvattnade debatten om ja eller nej till vinst i välfärden. Jobben först!

– Bostadsmarknaden fungerar inte. Även om Göteborg styrs av Socialdemokraterna har vi stora problem liksom andra stora städer. Ökade statliga stimulanser krävs.

– Jag värvade på min skola. Jag jobbade även med en minst lika viktig sak – att försöka se till att nya medlemmar bemöts med attraktiv verksamhet.

– Allt jag kommer över. Men Lalehs ”November” känns aktuell på något sätt.

Anna Norrgran, 17 år, SSU Munkedal

– Välfärden är viktigast. Om vi som medmänniskor inte ser till de sjuka fi nns det ingen garanti att någon gör det när vi är sjuka. Även om Moderaterna anser att ”hungriga vargar jagar bäst” tror jag på solidaritet och medmänsklighet.

– Där jag bor, bor man med sina föräldrar tills man skaffar jobb och fl yttar till större städer. Ungas utfl yttning är ett stort problem och trots det satsas det inte på unga. Det borde förändras.

– Jag har varit aktiv och åkt runt och värvat på skolor, haft föreläsningar och seminarier samt värvat kompisar och familj.

– Just nu lyssnar jag mycket på Stefan Andersson och Euskefeurat.

Pelda Qaso, 20 år, SSU Huddinge

– Jag själv är ung och studerande. Det innebär att jag ser hur orättvist vi unga studenter behandlas i samhället. Bostäder, främst studentbostäder, och skola blir därför mitt svar.

– Jag bor i Huddinge och vi styrs av borgarna. Bostadssituationen är mycket dålig här. Huddinge har otroligt mycket mark man kan bygga bostäder och studentbostäder på, men inget har skett. Det är nonchalant att bostadssituationen inte förbättras här i Huddinge.

– Ja, främst deltog jag under Huddinges demokratidagar då vi besökte gymnasieskolor i Huddinge. Under den veckan lyckades jag värva fl era unga!

– Många dömer mig men jag tänker vara helt ärlig. Min kärlek till Pitbull kan ingen människa ta ifrån mig. Har du hört låten ’’Pass at me’’? Lyssna! Annars lyssnar jag gärna på Lana Del Rey och Frank Ocean.

Att vinster i välfärden har varit höstens hetaste fråga undgår knappast någon. I dag är det många som inte ens minns en tid då skola var något man tilldelades, inte valde. Annat var det 1984. Frihets utsände på Socialdemokraternas kongress berättar om en debatt där Socialdemokraternas partiledning fi ck ge vika för ombuden. Socialdemokraterna hade börjat prata om valfrihet, Ingvar Carlsson talade om det som ”socialdemokratins fjärde steg”. Men i debatten var det andra som vann. Artikelförfattaren Anders Jonsson skriver: ”Garvade kommunalmän och kommunalkvinnor, som utgjorde en verklig maktfaktor på kongressen, talade om att det faktiskt blir orimligt om föräldrarna ska välja skola eller daghem åt sina barn.” Många kongressdeltagare såg en konfl iktlinje i frågan om valfrihet. Jonsson skriver: ”I framtidsdebatten gick ombud efter ombud upp och kritiserade partistyrelsen för att inte ta ställning i konfl ikten mellan valfrihet och jämlikhet.”

FRIHET 51 7/2012

Frihet från förr. 1984

4 FRÅGOR1. SSU håller på att välja vilka frågor förbundet ska driva, vilken tycker du är den viktigaste politiska frågan just nu?

2. Hur ser bostadssituationen ut för unga där du bor?

3. Hur har du varit aktiv under SSU:s höstkampanj?

4. Vad lyssnar du på just nu?

Samuel Guron, 16 år, SSU Göteborg

– Det i särklass viktigaste är jobbpolitiken. Vi måste våga lämna den urvattnade debatten om ja eller nej till vinst i välfärden. Jobben först!

– Bostadsmarknaden fungerar inte. Även om Göteborg styrs av Socialdemokraterna har vi stora problem liksom andra stora städer. Ökade statliga stimulanser krävs.

– Jag värvade på min skola. Jag jobbade även med en minst lika viktig sak – att försöka se till att nya medlemmar bemöts med attraktiv verksamhet.

– Allt jag kommer över. Men Lalehs ”November” känns aktuell på något sätt.

Anna Norrgran, 17 år, SSU Munkedal

– Välfärden är viktigast. Om vi som medmänniskor inte ser till de sjuka fi nns det ingen garanti att någon gör det när vi är sjuka. Även om Moderaterna anser att ”hungriga vargar jagar bäst” tror jag på solidaritet och medmänsklighet.

– Där jag bor, bor man med sina föräldrar tills man skaffar jobb och fl yttar till större städer. Ungas utfl yttning är ett stort problem och trots det satsas det inte på unga. Det borde förändras.

– Jag har varit aktiv och åkt runt och värvat på skolor, haft föreläsningar och seminarier samt värvat kompisar och familj.

– Just nu lyssnar jag mycket på Stefan Andersson och Euskefeurat.

Pelda Qaso, 20 år, SSU Huddinge

– Jag själv är ung och studerande. Det innebär att jag ser hur orättvist vi unga studenter behandlas i samhället. Bostäder, främst studentbostäder, och skola blir därför mitt svar.

– Jag bor i Huddinge och vi styrs av borgarna. Bostadssituationen är mycket dålig här. Huddinge har otroligt mycket mark man kan bygga bostäder och studentbostäder på, men inget har skett. Det är nonchalant att bostadssituationen inte förbättras här i Huddinge.

– Ja, främst deltog jag under Huddinges demokratidagar då vi besökte gymnasieskolor i Huddinge. Under den veckan lyckades jag värva fl era unga!

– Många dömer mig men jag tänker vara helt ärlig. Min kärlek till Pitbull kan ingen människa ta ifrån mig. Har du hört låten ’’Pass at me’’? Lyssna! Annars lyssnar jag gärna på Lana Del Rey och Frank Ocean.

Att vinster i välfärden har varit höstens hetaste fråga undgår knappast någon. I dag är det många som inte ens minns en tid då skola var något man tilldelades, inte valde. Annat var det 1984. Frihets utsände på Socialdemokraternas kongress berättar om en debatt där Socialdemokraternas partiledning fi ck ge vika för ombuden. Socialdemokraterna hade börjat prata om valfrihet, Ingvar Carlsson talade om det som ”socialdemokratins fjärde steg”. Men i debatten var det andra som vann. Artikelförfattaren Anders Jonsson skriver: ”Garvade kommunalmän och kommunalkvinnor, som utgjorde en verklig maktfaktor på kongressen, talade om att det faktiskt blir orimligt om föräldrarna ska välja skola eller daghem åt sina barn.” Många kongressdeltagare såg en konfl iktlinje i frågan om valfrihet. Jonsson skriver: ”I framtidsdebatten gick ombud efter ombud upp och kritiserade partistyrelsen för att inte ta ställning i konfl ikten mellan valfrihet och jämlikhet.”

FRIHET 52 7/2012

Norrlidens nya kämpeD

ET ÄR OFTA mycket på gång för Denja Eliassi. När hon pratar med Frihet tar hon en liten paus från fotbollsträ-ningen, men vi kommer till det senare. Denja är upp-växt i Kalmarförorten Norrliden i en familj där det är självklart att prata mycket politik.

– Jag har alltid känt att jag vill göra något. Jag är från en kurdisk familj där vi pratar väldigt mycket om

drömmen om ett fritt Kurdistan, säger hon.

ÅRET ÄR 2010. Snart val i Sverige. Denja är elva år och ska snart fylla tolv. På en mässa kontaktar hon Socialdemokraterna och berättar att hon vill bli politiskt aktiv. Snart presenteras hon för de lokala SSU:arna. Problemet är bara det att Denja är för ung. För att gå med i SSU måste man vara 13 år. Men i stället för att ge upp så ser Denja till att gå med lite från sidan.

– Jag hängde med lite på kurser och aktiviteter, var med på något sätt men det stod bara inte på pappret.

Elva år är väldigt ungt för att bli politiskt aktiv, skulle du beskriva dig själv som lillgammal?

– Jag brukar inte umgås med dem som är jämnåriga, antingen umgås jag med äldre, de är djupare och diskuterar mer relevanta saker. Jag har också bra kontakt med dem som är yngre, men av någon anledning umgås jag inte mycket med dem.

NU ÄR DENJA ordförande för SSU-klubben i Norrliden som startades i början av det här året efter att SSU:arna i förorten blivit tillräckligt många.

– Det var jag som värvade vänner och så värvade de i sin tur. Klubben startade vi i januari. Vår ombudsman hjälpte till mycket, det var inte så jättemycket jobb men det tog ett tag innan allt var klart, säger Denja.

FÖR SSU:ARNA I Norrliden är det mycket fotboll. De anordnar fotbolls-turneringar och brukar köpa gruppbiljetter till fotbollsmatcher för att se Kalmar FF eller nu senast då de såg herrarnas U21-landslag mot Italien i EM-kvalet.

Ännu har de ingen egen lokal i Norrliden men försöker att ha så mycket verksamhet som möjligt i stadsdelen.

– De fl esta som bor här har inte föräldrar som jobbar, så många har ekonomiska problem. Vi försöker att ha så mycket verksamhet som möj-ligt här så att man slipper åka bil eller buss för att vara med, säger Denja.

Dessutom försöker de se till att ha så blandad verksamhet som möjligt så att alla kan känna att de passar in.

– Det är klart, man kan ha möten för att se vad alla vill göra men det är ofta olika personligheter. Ena dagen kan man ha fotboll kan de som är intresserade av det vara med, en annan dag kan de som vill fördjupa sig i socialism komma, säger Denja.

FÖRSTA GÅNGEN FRIHET pratade med Denja framgick det att hon är en hejare på att värva medlemmar. Även om hon sänkt målet att värva 500 nya medlemmar jobbar hon fortfarande hårt för att SSU ska bli större.

– Jag tycker att man ska börja med att fråga om de vill vara med i kraften för förändring. Oavsett om det handlar om antirasism eller att betygen ska bort. Då känner de att de kan delta och göra skillnad. Det är viktigt att komma till deras nivå och visa att man vill ha med dem i vår organisation.Har du något tips för hur nya medlemmar ska känna sig välkomna?

– Om det är några som gillar att prata så kan man börja med att gå och träffa dem, man kan kontakta dem man värvat, så kan man gå två tre SSU:are och fi ka för att låta dem ställa frågor och lära känna varandra och sedan kan man fråga vad de vill göra och försöka vara personlig.

DENJA TYCKER ATT mänskliga rättigheter är något som bör genomsyra all politik.

– När jag tänker efter, så har allt en koppling till mänskliga rättig-heter som är grunden, allt hänger på mänskliga rättigheter. Som när man tittar på internationell politik och exempelvis frågan om ett fritt Palestina och Kurdistan.

Eftersom Denja själv går i skolan har det blivit naturligt att engagera sig i skolfrågor.

– Det fi nns mycket man kan förändra där, det är mycket press på eleverna nu. Det behövs fl er lärare, det är svårt att få den hjälp man behöver. Med den nya läroplanen har det blivit större fokus på betyg i stället för att lära sig saker man faktiskt kommer ihåg.

Denja Eliassi är tjejen som började med politik när hon skulle fylla tolv år. Två år senare brinner hon mer än någonsin för att värva fl er till SSU och för mänskliga rättigheter.TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: MATTIAS JOHANSSON, MADDOC PHOTOGRAPHY AB

– De fl esta som bor här har inte föräldrar som jobbar, så många har ekonomiska problem. Vi försöker att ha så mycket verksamhet som möjligt här så att man slipper åka bil eller buss för att vara med.

Norrlidens nya kämpeD

ET ÄR OFTA mycket på gång för Denja Eliassi. När hon pratar med Frihet tar hon en liten paus från fotbollsträ-ningen, men vi kommer till det senare. Denja är upp-växt i Kalmarförorten Norrliden i en familj där det är självklart att prata mycket politik.

– Jag har alltid känt att jag vill göra något. Jag är från en kurdisk familj där vi pratar väldigt mycket om

drömmen om ett fritt Kurdistan, säger hon.

ÅRET ÄR 2010. Snart val i Sverige. Denja är elva år och ska snart fylla tolv. På en mässa kontaktar hon Socialdemokraterna och berättar att hon vill bli politiskt aktiv. Snart presenteras hon för de lokala SSU:arna. Problemet är bara det att Denja är för ung. För att gå med i SSU måste man vara 13 år. Men i stället för att ge upp så ser Denja till att gå med lite från sidan.

– Jag hängde med lite på kurser och aktiviteter, var med på något sätt men det stod bara inte på pappret.

Elva år är väldigt ungt för att bli politiskt aktiv, skulle du beskriva dig själv som lillgammal?

– Jag brukar inte umgås med dem som är jämnåriga, antingen umgås jag med äldre, de är djupare och diskuterar mer relevanta saker. Jag har också bra kontakt med dem som är yngre, men av någon anledning umgås jag inte mycket med dem.

NU ÄR DENJA ordförande för SSU-klubben i Norrliden som startades i början av det här året efter att SSU:arna i förorten blivit tillräckligt många.

– Det var jag som värvade vänner och så värvade de i sin tur. Klubben startade vi i januari. Vår ombudsman hjälpte till mycket, det var inte så jättemycket jobb men det tog ett tag innan allt var klart, säger Denja.

FÖR SSU:ARNA I Norrliden är det mycket fotboll. De anordnar fotbolls-turneringar och brukar köpa gruppbiljetter till fotbollsmatcher för att se Kalmar FF eller nu senast då de såg herrarnas U21-landslag mot Italien i EM-kvalet.

Ännu har de ingen egen lokal i Norrliden men försöker att ha så mycket verksamhet som möjligt i stadsdelen.

– De fl esta som bor här har inte föräldrar som jobbar, så många har ekonomiska problem. Vi försöker att ha så mycket verksamhet som möj-ligt här så att man slipper åka bil eller buss för att vara med, säger Denja.

Dessutom försöker de se till att ha så blandad verksamhet som möjligt så att alla kan känna att de passar in.

– Det är klart, man kan ha möten för att se vad alla vill göra men det är ofta olika personligheter. Ena dagen kan man ha fotboll kan de som är intresserade av det vara med, en annan dag kan de som vill fördjupa sig i socialism komma, säger Denja.

FÖRSTA GÅNGEN FRIHET pratade med Denja framgick det att hon är en hejare på att värva medlemmar. Även om hon sänkt målet att värva 500 nya medlemmar jobbar hon fortfarande hårt för att SSU ska bli större.

– Jag tycker att man ska börja med att fråga om de vill vara med i kraften för förändring. Oavsett om det handlar om antirasism eller att betygen ska bort. Då känner de att de kan delta och göra skillnad. Det är viktigt att komma till deras nivå och visa att man vill ha med dem i vår organisation.Har du något tips för hur nya medlemmar ska känna sig välkomna?

– Om det är några som gillar att prata så kan man börja med att gå och träffa dem, man kan kontakta dem man värvat, så kan man gå två tre SSU:are och fi ka för att låta dem ställa frågor och lära känna varandra och sedan kan man fråga vad de vill göra och försöka vara personlig.

DENJA TYCKER ATT mänskliga rättigheter är något som bör genomsyra all politik.

– När jag tänker efter, så har allt en koppling till mänskliga rättig-heter som är grunden, allt hänger på mänskliga rättigheter. Som när man tittar på internationell politik och exempelvis frågan om ett fritt Palestina och Kurdistan.

Eftersom Denja själv går i skolan har det blivit naturligt att engagera sig i skolfrågor.

– Det fi nns mycket man kan förändra där, det är mycket press på eleverna nu. Det behövs fl er lärare, det är svårt att få den hjälp man behöver. Med den nya läroplanen har det blivit större fokus på betyg i stället för att lära sig saker man faktiskt kommer ihåg.

Denja Eliassi är tjejen som började med politik när hon skulle fylla tolv år. Två år senare brinner hon mer än någonsin för att värva fl er till SSU och för mänskliga rättigheter.TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: MATTIAS JOHANSSON, MADDOC PHOTOGRAPHY AB

– De fl esta som bor här har inte föräldrar som jobbar, så många har ekonomiska problem. Vi försöker att ha så mycket verksamhet som möjligt här så att man slipper åka bil eller buss för att vara med.

FRIHET 53 7/2012

DENJA ELIASSI

Ålder: 14 år.Favoritmusik: The Beatles, Kurdisk folkmusik och pianomusik.Favoritlag i fotboll: FC Barcelona, eftersom Messi spelar där.Favoritplats: Brukar gå runt i stället föra att vara på ett ställe.Okänd talang. Skriver mycket dikter.Favoritförfattare: Paulo Coelho och mycket faktaböcker om Gandhi och andra inspirerande personer.

DENJA ELIASSI

Ålder: 14 år.Favoritmusik: The Beatles, Kurdisk folkmusik och pianomusik.Favoritlag i fotboll: FC Barcelona, eftersom Messi spelar där.Favoritplats: Brukar gå runt i stället föra att vara på ett ställe.Okänd talang. Skriver mycket dikter.Favoritförfattare: Paulo Coelho och mycket faktaböcker om Gandhi och andra inspirerande personer.

FRIHET 54 7/2012

Bildbevis 1. Södra Älsvborg hade organiseringskurs på Majblommegården utanför Ulricehamn. På lördagsförmiddagen åkte gänget in till Ulricehamn för att demonstrera mot att borgarna i stan ville privatisera det kommunala badhuset. Väl framme visade det sig att politikerna hade backat och dragit tillbaka förslaget.2. Retorikpass i SSU Värmland. 3. SSU Östergötland kampanjar på Enebyskolan i Norrköping.4. SSU Solna knackar dörr tillsammans med Socialdemokraterna.5. SSU Jämtland kampanjar på Wargentinskolan.

Mejla dina egna SSU-bilder och en beskrivning till info@frihet.se, märk mejlet ”Bildbevis”.

3

1

2 3

4

5

FRIHET 54 7/2012

Bildbevis 1. Södra Älsvborg hade organiseringskurs på Majblommegården utanför Ulricehamn. På lördagsförmiddagen åkte gänget in till Ulricehamn för att demonstrera mot att borgarna i stan ville privatisera det kommunala badhuset. Väl framme visade det sig att politikerna hade backat och dragit tillbaka förslaget.2. Retorikpass i SSU Värmland. 3. SSU Östergötland kampanjar på Enebyskolan i Norrköping.4. SSU Solna knackar dörr tillsammans med Socialdemokraterna.5. SSU Jämtland kampanjar på Wargentinskolan.

Mejla dina egna SSU-bilder och en beskrivning till info@frihet.se, märk mejlet ”Bildbevis”.

3

1

2 3

4

5

FRIHET 55 7/2012

Milischia Rezai är aktiv i S-stu

denter och har just varit i

New

York för att tala i FN:s generalförsamling. Det här är

berättelsen därifrå

n. Från hennes sida.

BERÄTTAT FÖR: JOHN ANTONSSON BILD: FN PRESSERVICE

Från min sida

VAD JAG GÖR: Jag är i FN:s generalförsamling och det tredje utskottet under tre veckor för att representera LSU, Sveriges ungdomsorganisatio-ner, och därigenom vara en röst för Sveriges unga. Som ungdomsdelegat ingår jag i den svenska delegationen i tredje utskottet, vilket innebär att jag aktivt deltar i förhandlingar, förberedelser och evenemang som är kopplade till sociala, kulturella och humanitära frågor, mänskliga rättigheter samt migration. Jag jobbar för närvarande med att strate-giskt välja prioriteringar utifrån var jag har bäst möjlighet att hinna påverka under dessa tre veckor. Utöver arbetet inom den svenska re-presentationen samarbetar jag även med de andra ungdomsdelegaterna och med organisationer som har liknande prioriteringar och som är här för att bedriva påverkan gentemot oss delegater. Även om talet kanske är det häftigaste och mest synliga i uppdraget som ungdomsdelegat, så är kanske det viktigaste arbetet det som nu ligger framför mig de kommande veckorna.

I våras deltog jag i Befolkningskommissionen, som bland annat hante-rar sexuella och reproduktiva rättigheter och hälsa och familjeplanering. Viktiga jämställdhetsfrågor där det fi nns ett tydligt ungdomsperspektiv, och det är viktigt att vi är unga får vara med i beslutsfattandet. Dessa frågor hör även till de mest kontroversiella i den internationella kon-texten, så erfarenheterna från befolkningskommissionen har visat sig nyttiga att bära med sig i tredje utskottet.

SÅ HAMNADE JAG DÄR: LSU väljer varje år en ungdomsdelegat från sina 73 medlemsorganisationer som ska representera organisationen och därigenom Sveriges unga i generalförsamlingen. Jag nominerades av S-studenter och blev vald av LSU:s styrelse på mina meriter samt intervjuer som hölls av LSU.

FÖRBEREDELSER: Jag läste mycket böcker, resolutioner och texter kring migration och asyl och fi ck även en hel del inspiration från S-studenters nystartade migrationspolitiska nätverk. Jag har även fått bra feedback från tidigare ungdomsdelegater och kloka människor i min omgivning.

KÄNSLAN: Första gången jag var på FN var i våras på Befolknings-kommissionen, så även om minnet är lite otydligt kommer jag ihåg att det var stort att göra entré i FN-byggnaden som delegat. Det är en miljö fylld av intressanta och engagerade människor, men också en miljö där man ständigt möter representanter från länder som begår fruktansvärda övergrepp mot sina egna befolkningar, som Syrien och Iran. Det är också en hierarkisk och odemokratisk institution vi talar om. Men detta till trots, så tror jag att de fl esta internationalisterna sätter stort hopp till ett FN som en dag kan reformeras till en stark och demokratisk institution. Detta hopp skapar en mäktig känsla kring FN som man också kan känna på plats.Vad gjorde du de första dagarna?

– Det är nu min tredje dag i FN och jag har börjat jobba med ett antal resolutioner som just nu förhandlas och som känns särskilt vik-tiga för LSU och för mig personligen. Bland annat jobbar jag med en resolution om att bekämpa våld mot kvinnor och med en resolution om barns rättigheter. Bara för att reda ut, hur länge var du i New York?

Jag kom hit den 4 oktober och jobbar i FN tills den 28 oktober, se-dan kampanjar jag för Obama fram till presidentvalet innan jag åker hem igen.Vad handlade ditt anförande om? Kan du inte ta med ett litet citat här?

”Herr ordförande. Världen förändras och det är tid att tänka om kring gammaldags säkerhetspolitik som skyddar nationella och fi nan-siella intressen, i stället för att försvara mänskliga rättigheter. En modern säkerhetspolitik sätter mänsklig säkerhet som första prioritet genom att behandla frågor som miljöhot och humanitära utmaningar. En modern säkerhetspolitik är inte baserad på rädsla. Den är grundad i samarbete och arbetar för att minska globala spänningar genom att stärka demokrati och jämlikhet, i stället för att investera enorma re-surser på militärmakt och vapen. Fred och säkerhet går hand i hand med rättvisa och jämlikhet.”

FRIHET 55 7/2012

Milischia Rezai är aktiv i S-stu

denter och har just varit i

New

York för att tala i FN:s generalförsamling. Det här är

berättelsen därifrå

n. Från hennes sida.

BERÄTTAT FÖR: JOHN ANTONSSON BILD: FN PRESSERVICE

Från min sida

Från min sida

VAD JAG GÖR: Jag är i FN:s generalförsamling och det tredje utskottet under tre veckor för att representera LSU, Sveriges ungdomsorganisatio-ner, och därigenom vara en röst för Sveriges unga. Som ungdomsdelegat ingår jag i den svenska delegationen i tredje utskottet, vilket innebär att jag aktivt deltar i förhandlingar, förberedelser och evenemang som är kopplade till sociala, kulturella och humanitära frågor, mänskliga rättigheter samt migration. Jag jobbar för närvarande med att strate-giskt välja prioriteringar utifrån var jag har bäst möjlighet att hinna påverka under dessa tre veckor. Utöver arbetet inom den svenska re-presentationen samarbetar jag även med de andra ungdomsdelegaterna och med organisationer som har liknande prioriteringar och som är här för att bedriva påverkan gentemot oss delegater. Även om talet kanske är det häftigaste och mest synliga i uppdraget som ungdomsdelegat, så är kanske det viktigaste arbetet det som nu ligger framför mig de kommande veckorna.

I våras deltog jag i Befolkningskommissionen, som bland annat hante-rar sexuella och reproduktiva rättigheter och hälsa och familjeplanering. Viktiga jämställdhetsfrågor där det fi nns ett tydligt ungdomsperspektiv, och det är viktigt att vi är unga får vara med i beslutsfattandet. Dessa frågor hör även till de mest kontroversiella i den internationella kon-texten, så erfarenheterna från befolkningskommissionen har visat sig nyttiga att bära med sig i tredje utskottet.

SÅ HAMNADE JAG DÄR: LSU väljer varje år en ungdomsdelegat från sina 73 medlemsorganisationer som ska representera organisationen och därigenom Sveriges unga i generalförsamlingen. Jag nominerades av S-studenter och blev vald av LSU:s styrelse på mina meriter samt intervjuer som hölls av LSU.

FÖRBEREDELSER: Jag läste mycket böcker, resolutioner och texter kring migration och asyl och fi ck även en hel del inspiration från S-studenters nystartade migrationspolitiska nätverk. Jag har även fått bra feedback från tidigare ungdomsdelegater och kloka människor i min omgivning.

KÄNSLAN: Första gången jag var på FN var i våras på Befolknings-kommissionen, så även om minnet är lite otydligt kommer jag ihåg att det var stort att göra entré i FN-byggnaden som delegat. Det är en miljö fylld av intressanta och engagerade människor, men också en miljö där man ständigt möter representanter från länder som begår fruktansvärda övergrepp mot sina egna befolkningar, som Syrien och Iran. Det är också en hierarkisk och odemokratisk institution vi talar om. Men detta till trots, så tror jag att de fl esta internationalisterna sätter stort hopp till ett FN som en dag kan reformeras till en stark och demokratisk institution. Detta hopp skapar en mäktig känsla kring FN som man också kan känna på plats.Vad gjorde du de första dagarna?

– Det är nu min tredje dag i FN och jag har börjat jobba med ett antal resolutioner som just nu förhandlas och som känns särskilt vik-tiga för LSU och för mig personligen. Bland annat jobbar jag med en resolution om att bekämpa våld mot kvinnor och med en resolution om barns rättigheter. Bara för att reda ut, hur länge var du i New York?

Jag kom hit den 4 oktober och jobbar i FN tills den 28 oktober, se-dan kampanjar jag för Obama fram till presidentvalet innan jag åker hem igen.Vad handlade ditt anförande om? Kan du inte ta med ett litet citat här?

”Herr ordförande. Världen förändras och det är tid att tänka om kring gammaldags säkerhetspolitik som skyddar nationella och fi nan-siella intressen, i stället för att försvara mänskliga rättigheter. En modern säkerhetspolitik sätter mänsklig säkerhet som första prioritet genom att behandla frågor som miljöhot och humanitära utmaningar. En modern säkerhetspolitik är inte baserad på rädsla. Den är grundad i samarbete och arbetar för att minska globala spänningar genom att stärka demokrati och jämlikhet, i stället för att investera enorma re-surser på militärmakt och vapen. Fred och säkerhet går hand i hand med rättvisa och jämlikhet.”

FRIHET 56 7/2012

Internationella vänner

Socialdemokratisk valförlust i Venezuela

GUILLERMO MIGUELENA ÄR aktiv i Juventud de Acción Democrática, JAD, som är SSU:s syskonorganisation i Venezuela. JAD:s moderparti Acción Democrática stod bakom mittenkandidaten Hanrique Capriles Radonski. Capriles Radonski fi ck till slut 44 procent av rösterna i ett val med 80 procents valdeltagande, det bästa i Ve-nezuelas historia. Inför valet pratades det en hel del

om Chávezregeringens auktoritära drag. Men att prata om huruvida oppositionen fi ck en rättvis chans eller inte vill Guillermo inte prata om.

– Vi pratar inte om vi fi ck en rättvis chans eller inte. Vi vill ha en förändring på politiken som förts de senaste 14 åren. Vi fortsätter att arbeta för att visa ett alternativ, men vi respekterar folkets vilja och att de valde att rösta för Chávez, säger Guillermo Miguelena.

CHÁVEZ GÅR NU in på sin fjärde mandatperiod. Ett stort problem i Venezuela är att folket upplever osäkerhet med eskalerande krimina-litet och korruption. Trots att Guillermo är en stor kritiker av Chávez och regeringens politik är han också villig att erkänna att det fi nns positiva aspekter.

– Chávez fortsätter att driva väldigt bra socialpolitik. Men det som är utmärkande är att om du inte tillhör de regeringsvänliga programmen kan du inte ta del av de stora sociala investeringarna, säger Guillermo.

DEN SAMLADE OPPOSITIONEN, MUD, som ställde sig bakom Capriles Radonski är en salig blandning. Där fi nns socialdemokrater, mitten-partier och marxist-leninister. Många gånger har det beskrivits som en högerkoalition. Det är en bild Guillermo inte känner igen sig i.

– MUD består av fl era olika organisationer och ideologier. Det ska

noteras att det i det venezolanska politiska spektret inte fi nns någ-rahögerpartier, det närmaste man kommer är Primero Justicia som är mitten–höger. Men det är också marxist-leninistiska partier i vår koalition. Acción Democrática har lagt ner mycket arbete och kraft i att bygga den här koalitionen, vi anser att den politiska utvecklingen och landet kräver att vi ger ett politiskt alternativ.

HUGO CHÁVEZ ÄR en polariserande politiker men bland hans anhängare är han omåttligt populär. Därför anser Guillermo att det är nödvändigt att samarbeta över parti- och organisationsgränserna.

– Hugo Chávez erbjuder falsk stabilitet. Men det kommer hur som helst att vara politisk konfrontation och social polarisering under hela mandatperioden fram till valet 2017. Regeringen är högst oortodox, po-pulistisk och auktoritär, och det kommer förmodligen att intensifi eras.

Guillermo menar att Chávez trixade med landets stora oljerikedomar för att vinna valet.

– Ekonomin expanderade kraftigt under 2012, med fem procent, det handlade om oljefi nansierade offentliga investeringar, och jag tror att investeringarna kommer att trappas ner avsevärt de kommande fem åren.

JAD

Juventud de Acción Democrática grundades tillsammans med partiet Acción Democrática för 71 år sedan. JAD fi nns i hela Venezuela och organiserar 2 400 medlemmar.

– Hugo Chávez erbjuder falsk stabilitet. Men det kommer hur som helst att vara politisk konfrontation och social polarisering under hela mandatperioden fram till valet 2017.

I början av oktober vann sittande president Hugo Chávez och hans PSUV presidentvalet med 55 procent över utmanaren Henrique Capriles Radonski, en mittenkandidat som backades av de venezolanska socialdemokraterna.TEXT: JOHN ANTONSSON

FRIHET 56 7/2012

Internationella vänner

Socialdemokratisk valförlust i Venezuela

GUILLERMO MIGUELENA ÄR aktiv i Juventud de Acción Democrática, JAD, som är SSU:s syskonorganisation i Venezuela. JAD:s moderparti Acción Democrática stod bakom mittenkandidaten Hanrique Capriles Radonski. Capriles Radonski fi ck till slut 44 procent av rösterna i ett val med 80 procents valdeltagande, det bästa i Ve-nezuelas historia. Inför valet pratades det en hel del

om Chávezregeringens auktoritära drag. Men att prata om huruvida oppositionen fi ck en rättvis chans eller inte vill Guillermo inte prata om.

– Vi pratar inte om vi fi ck en rättvis chans eller inte. Vi vill ha en förändring på politiken som förts de senaste 14 åren. Vi fortsätter att arbeta för att visa ett alternativ, men vi respekterar folkets vilja och att de valde att rösta för Chávez, säger Guillermo Miguelena.

CHÁVEZ GÅR NU in på sin fjärde mandatperiod. Ett stort problem i Venezuela är att folket upplever osäkerhet med eskalerande krimina-litet och korruption. Trots att Guillermo är en stor kritiker av Chávez och regeringens politik är han också villig att erkänna att det fi nns positiva aspekter.

– Chávez fortsätter att driva väldigt bra socialpolitik. Men det som är utmärkande är att om du inte tillhör de regeringsvänliga programmen kan du inte ta del av de stora sociala investeringarna, säger Guillermo.

DEN SAMLADE OPPOSITIONEN, MUD, som ställde sig bakom Capriles Radonski är en salig blandning. Där fi nns socialdemokrater, mitten-partier och marxist-leninister. Många gånger har det beskrivits som en högerkoalition. Det är en bild Guillermo inte känner igen sig i.

– MUD består av fl era olika organisationer och ideologier. Det ska

noteras att det i det venezolanska politiska spektret inte fi nns någ-rahögerpartier, det närmaste man kommer är Primero Justicia som är mitten–höger. Men det är också marxist-leninistiska partier i vår koalition. Acción Democrática har lagt ner mycket arbete och kraft i att bygga den här koalitionen, vi anser att den politiska utvecklingen och landet kräver att vi ger ett politiskt alternativ.

HUGO CHÁVEZ ÄR en polariserande politiker men bland hans anhängare är han omåttligt populär. Därför anser Guillermo att det är nödvändigt att samarbeta över parti- och organisationsgränserna.

– Hugo Chávez erbjuder falsk stabilitet. Men det kommer hur som helst att vara politisk konfrontation och social polarisering under hela mandatperioden fram till valet 2017. Regeringen är högst oortodox, po-pulistisk och auktoritär, och det kommer förmodligen att intensifi eras.

Guillermo menar att Chávez trixade med landets stora oljerikedomar för att vinna valet.

– Ekonomin expanderade kraftigt under 2012, med fem procent, det handlade om oljefi nansierade offentliga investeringar, och jag tror att investeringarna kommer att trappas ner avsevärt de kommande fem åren.

JAD

Juventud de Acción Democrática grundades tillsammans med partiet Acción Democrática för 71 år sedan. JAD fi nns i hela Venezuela och organiserar 2 400 medlemmar.

– Hugo Chávez erbjuder falsk stabilitet. Men det kommer hur som helst att vara politisk konfrontation och social polarisering under hela mandatperioden fram till valet 2017.

I början av oktober vann sittande president Hugo Chávez och hans PSUV presidentvalet med 55 procent över utmanaren Henrique Capriles Radonski, en mittenkandidat som backades av de venezolanska socialdemokraterna.TEXT: JOHN ANTONSSON

FRIHET 57 7/2012

PETER B

URSTRÖM

Kultu

r- oc

h dem

okra

tians

varig

i SSU

:s för

bund

sstyr

else.

– Jag

ska n

er til

l Kult

urko

nfer

ense

n i Ul

riceh

amn d

är ja

g

ska p

rata

om SS

U:s k

ultur

polit

ik oc

h vad

parti

et bo

rde t

änka

på. s

å jag

förb

ered

er oc

h tag

gar u

pp ju

st nu

. Och

jävla

s med

bokn

ings

bolag

, fi xa

r och

dona

r.

– Jus

t nu i

ngår

jag i

den g

rupp

som hå

ller p

å med

polic

y krin

g utb

ildni

ng oc

h fi xa

r och

dona

r med

att få

våra

refor

mförsla

g i or

dnin

g för

kong

ress

en. D

et ha

r

präg

lat til

lvaro

n som

kultu

r- oc

h dem

okra

tians

varig

i

förbu

ndss

tyrels

en.

Sossesfären

ELIN FO

NDÉN

Inter

natio

nell l

edar

e SSU

Skar

abor

g.

– Jus

t nu ä

r jag i

Bosto

n och

beva

kar d

et am

erika

nska

pres

ident

valet

. Om en

timme s

ka ja

g till

Demok

rater

nas

kampa

njkon

tor hä

r i Bo

ston.

Vi s

ka gr

ansk

a hur

de lä

gger

upp

sin ka

mpanjv

erks

amhe

t för a

tt se

vad v

i kan

ta m

ed os

s till

SSU S

kara

borg

.

– I öv

rigt s

å håll

er ja

g på a

tt för

bere

da m

ig in

för SS

U

Skar

abor

gs Br

ysse

lresa

som är

avslu

tnin

gen p

å vår

t EU-

proje

kt. O

ch vä

ntar

på at

t mitt

pass

ska k

omma f

rån d

en

pakis

tansk

a amba

ssad

en.

Vad g

ör du

för SS

U?

Vad g

ör du

just n

u?

Gabriel WikströmFörbundsordförande SSU

SSU:s medlemsantal har ökat under höstkampan-jen, vad innebär det?

– Ju fl er vi är desto mer kan vi påverka Socialdemo-kraterna och samhället i stort. Fler medlemmar ökar den politiska trovärdigheten, om jag kan säga att jag har fl er

medlemmar bakom mig så blir jag mer lyssnad på. Sedan är det också viktigt att vi blir fl er, för ju fl er som är organiserade, desto fl er kan dela på ansvar och ta uppdrag, men också delta i den politiska diskussionen. Vad tycker du om Socialdemokraternas förslag om vinster i välfärden?

– Vi har föreslagit formell vinstreglering, men Social demokraternas förslag är ett steg i rätt rikt-ning. De pratar om höjda kvalitetskrav men också om vikten av insyn i enskilda företags ekonomi. Dessut-om har de sagt att de är beredda på extra regle ringar om det krävs. Jag är positivt överraskad över att de vågade vara så pass radikala. Det är ganska många punkter som samverkar, jag tror att det kommer att begränsa vinsterna på ett effektivt sätt.

Tycker du att det höga skuldtrycket på de svenska hushållen är ett problem?

– Det är ett jättestort problem, vi kan konstatera att om man räknar ihop de privata skulderna med de offentliga så är svenska folket lika skuldsatta som Grekland. Sedan har de så klart andra problem ock-så, men det är en intressant jämförelse. Ett konkret exempel är att nu när ekonomin viker så behöver Riksbanken sänka räntan för att få fart på ekonomin, men det går inte eftersom skulderna då kan öka och bostadspriserna dra iväg och få människor i en än mer ohållbar skuldsättning. Skulderna gör alltså att ekonomin inte återhämtar sig som den borde. En sak som skulle minska skulderna är att bygga fl er bostä-der, det skulle lätta trycket på bostadsmarknaden.

Ellinor ErikssonFörbundssekreterare SSU

SSU tog ställning om vins-ter i välfärden för några veckor sedan. Berätta!

– Förbundsstyrelsen job-bar med att ta fram ny po-litik inför partiets kongress och SSU:s. I det arbetet är vi uppdelade i olika arbetsgrup-per, till exempel välfärd. De

har bland annat tittat på forskning och kollat hur det ser ut i Norge och la fram ett förslag till förbunds-styrelsen hur SSU kan hantera frågan. Sedan hade förbundsstyrelsen en lång diskussion och enades om ett gemensamt ställningstagande. Efter det gick vi till SSU:s Fokuskonferens där SSU:s förbundssty-relse, alla distriktsordförande och kassörer träffades. Senast diskuterade vi vilka frågor vi ska driva på partikongressen och där var vinst i välfärden en av frågorna. Även där hade vi en diskussion och enades om ett ställningstagande, och nu har vi det som åsikt på partikongressen.Du och Gabriel har varit i USA under president-valet. Varför åkte ni dit?

– Vi åkte tillsammans med Campus Bommersvik som anordnar kvalifi cerad utbildning för arbetar-rörelsen – bland annat för att titta på facklig utbild-ning på Rutgers University. Vi var också med på Are-nagruppens arrangemang. Det politiska landskapet i USA är så klart ganska annorlunda. Det kan vara viktigt att poängtera att vi inte alltid delar Demo-kraternas politik och ideologi, även om värderingar överensstämmer.SSU:s höstkampanj gick bättre än på länge. Hur kommer det sig?

– Vi har börjat sätta en standard om två kampanjer per år. Det jag tror är framgångsfaktorerna är att kulturen börjar förändras. Värvning har setts som ett nödvändigt ont, nu har man börjat se det roliga i att sprida SSU:s budskap, det blir roliga aktiviteter. Synen börjar gå från att det är något halvtråkigt till att det är nerven i aktiviteten. Sedan måste det nämnas att det är några nyckelpersoner som gör ett oerhört bra jobb. Bara de fem personer som har värvat mest har värvat lika många medlemmar som ett par mindre SSU-distrikt.

Jag är positivt överraskad över att de vågade vara så pass radikala.

FRIHET 57 7/2012

PETER B

URSTRÖM

Kultu

r- oc

h dem

okra

tians

varig

i SSU

:s för

bund

sstyr

else.

– Jag

ska n

er til

l Kult

urko

nfer

ense

n i Ul

riceh

amn d

är ja

g

ska p

rata

om SS

U:s k

ultur

polit

ik oc

h vad

parti

et bo

rde t

änka

på. s

å jag

förb

ered

er oc

h tag

gar u

pp ju

st nu

. Och

jävla

s med

bokn

ings

bolag

, fi xa

r och

dona

r.

– Jus

t nu i

ngår

jag i

den g

rupp

som hå

ller p

å med

polic

y krin

g utb

ildni

ng oc

h fi xa

r och

dona

r med

att få

våra

refor

mförsla

g i or

dnin

g för

kong

ress

en. D

et ha

r

präg

lat til

lvaro

n som

kultu

r- oc

h dem

okra

tians

varig

i

förbu

ndss

tyrels

en.

Sossesfären

ELIN FO

NDÉN

Inter

natio

nell l

edar

e SSU

Skar

abor

g.

– Jus

t nu ä

r jag i

Bosto

n och

beva

kar d

et am

erika

nska

pres

ident

valet

. Om en

timme s

ka ja

g till

Demok

rater

nas

kampa

njkon

tor hä

r i Bo

ston.

Vi s

ka gr

ansk

a hur

de lä

gger

upp

sin ka

mpanjv

erks

amhe

t för a

tt se

vad v

i kan

ta m

ed os

s till

SSU S

kara

borg

.

– I öv

rigt s

å håll

er ja

g på a

tt för

bere

da m

ig in

för SS

U

Skar

abor

gs Br

ysse

lresa

som är

avslu

tnin

gen p

å vår

t EU-

proje

kt. O

ch vä

ntar

på at

t mitt

pass

ska k

omma f

rån d

en

pakis

tansk

a amba

ssad

en.

Vad g

ör du

för SS

U?

Vad g

ör du

just n

u?

Gabriel WikströmFörbundsordförande SSU

SSU:s medlemsantal har ökat under höstkampan-jen, vad innebär det?

– Ju fl er vi är desto mer kan vi påverka Socialdemo-kraterna och samhället i stort. Fler medlemmar ökar den politiska trovärdigheten, om jag kan säga att jag har fl er

medlemmar bakom mig så blir jag mer lyssnad på. Sedan är det också viktigt att vi blir fl er, för ju fl er som är organiserade, desto fl er kan dela på ansvar och ta uppdrag, men också delta i den politiska diskussionen. Vad tycker du om Socialdemokraternas förslag om vinster i välfärden?

– Vi har föreslagit formell vinstreglering, men Social demokraternas förslag är ett steg i rätt rikt-ning. De pratar om höjda kvalitetskrav men också om vikten av insyn i enskilda företags ekonomi. Dessut-om har de sagt att de är beredda på extra regle ringar om det krävs. Jag är positivt överraskad över att de vågade vara så pass radikala. Det är ganska många punkter som samverkar, jag tror att det kommer att begränsa vinsterna på ett effektivt sätt.

Tycker du att det höga skuldtrycket på de svenska hushållen är ett problem?

– Det är ett jättestort problem, vi kan konstatera att om man räknar ihop de privata skulderna med de offentliga så är svenska folket lika skuldsatta som Grekland. Sedan har de så klart andra problem ock-så, men det är en intressant jämförelse. Ett konkret exempel är att nu när ekonomin viker så behöver Riksbanken sänka räntan för att få fart på ekonomin, men det går inte eftersom skulderna då kan öka och bostadspriserna dra iväg och få människor i en än mer ohållbar skuldsättning. Skulderna gör alltså att ekonomin inte återhämtar sig som den borde. En sak som skulle minska skulderna är att bygga fl er bostä-der, det skulle lätta trycket på bostadsmarknaden.

Ellinor ErikssonFörbundssekreterare SSU

SSU tog ställning om vins-ter i välfärden för några veckor sedan. Berätta!

– Förbundsstyrelsen job-bar med att ta fram ny po-litik inför partiets kongress och SSU:s. I det arbetet är vi uppdelade i olika arbetsgrup-per, till exempel välfärd. De

har bland annat tittat på forskning och kollat hur det ser ut i Norge och la fram ett förslag till förbunds-styrelsen hur SSU kan hantera frågan. Sedan hade förbundsstyrelsen en lång diskussion och enades om ett gemensamt ställningstagande. Efter det gick vi till SSU:s Fokuskonferens där SSU:s förbundssty-relse, alla distriktsordförande och kassörer träffades. Senast diskuterade vi vilka frågor vi ska driva på partikongressen och där var vinst i välfärden en av frågorna. Även där hade vi en diskussion och enades om ett ställningstagande, och nu har vi det som åsikt på partikongressen.Du och Gabriel har varit i USA under president-valet. Varför åkte ni dit?

– Vi åkte tillsammans med Campus Bommersvik som anordnar kvalifi cerad utbildning för arbetar-rörelsen – bland annat för att titta på facklig utbild-ning på Rutgers University. Vi var också med på Are-nagruppens arrangemang. Det politiska landskapet i USA är så klart ganska annorlunda. Det kan vara viktigt att poängtera att vi inte alltid delar Demo-kraternas politik och ideologi, även om värderingar överensstämmer.SSU:s höstkampanj gick bättre än på länge. Hur kommer det sig?

– Vi har börjat sätta en standard om två kampanjer per år. Det jag tror är framgångsfaktorerna är att kulturen börjar förändras. Värvning har setts som ett nödvändigt ont, nu har man börjat se det roliga i att sprida SSU:s budskap, det blir roliga aktiviteter. Synen börjar gå från att det är något halvtråkigt till att det är nerven i aktiviteten. Sedan måste det nämnas att det är några nyckelpersoner som gör ett oerhört bra jobb. Bara de fem personer som har värvat mest har värvat lika många medlemmar som ett par mindre SSU-distrikt.

Jag är positivt överraskad över att de vågade vara så pass radikala.

FRIHET 58 7/2012

7FRÅGOR

Vinn biobiljetter och Frihetkassar. Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 554101 31 Stockholm, eller mejla till info@frihet.se senast den 1 december. PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

1 Många länder har en så kallad national­sport. Vilken idrott fyller den rollen i

Venezuela?1. FotbollX. Baseboll2. Rugby

2 Grekland är förutom skuldkriser känt för sin historia. Vad hette spartanernas

kung i samband med slaget mot perserna vid Thermopyle år 480 f Kr?1. LeonidasX. Kleomenes2. Polydoros

3Kampsporten taekwondo har sina rötter i 1950­talets Sydkorea. Vilket yrke hade

dess grundare, Choi Hong Hi?1. MilitärX. Idrottspedagog2. Systemtekniker

4Abort legaliserades fullt ut i Sverige först 1974. I vilket land är abort ännu otillåtet?

1. RysslandX. Indien2. Chile

5Idén om så kallade egnahem gjorde det billigare och enklare för

låginkomsttagare att bygga ett eget hus. Vilken socialdemokratisk statsminister förknippas med egnahemsrörelsen?1. Per Albin HanssonX. Tage Erlander2. Hjalmar Branting

6Stora journalistpriset ses allmänt som det mest prestigefyllda en svensk journalist

kan belönas med. Vilket år vann Annette Kullenberg priset?1. 1998X. 20012. 2005

7 Serier på svenska har blivit allt mer populära? Vad heter den serie hund som

tecknas av Martin Kellerman sedan 1998?1. RockyX. Bobby2. Robby

Serieruta från”300”, en serietidning som

återberättar slaget vid Thermopyle.

TÄVLING

GRATTIS!

Idmohammad Rahimi, Sundsvall, Axel Tjäder Berggren, Växjö, Lovisa Lyngfelt, Göteborg

FRIHET 59 4/2012

En katastrof sker på en sekund. Vi kan skicka en operationssal inom några timmar.

I katastrofsituationer hänger allt på att agera snabbt. Hjälp oss att vara i ständig beredskap så att vi kan rädda fler liv. Sms:a LÄKARE till 72970 så skänker du 50 kr eller gå in på lakareutangranser.se för att ge din gåva. Tack.

© Gwenn Dubourthoumieu

En katastrof sker på en sekund. Vi kan skicka en operationssal inom några timmar.

I katastrofsituationer hänger allt på att agera snabbt. Hjälp oss att vara i ständig beredskap så att vi kan rädda fler liv. Sms:a LÄKARE till 72970 så skänker du 50 kr eller gå in på lakareutangranser.se för att ge din gåva. Tack.

© Gwenn Dubourthoumieu

En katastrof sker på en sekund. Vi kan skicka en operationssal inom några timmar.

I katastrofsituationer hänger allt på att agera snabbt. Hjälp oss att vara i ständig beredskap så att vi kan rädda fler liv. Sms:a LÄKARE till 72970 så skänker du 50 kr eller gå in på lakareutangranser.se för att ge din gåva. Tack.

© Gwenn Dubourthoumieu

FRIHET 60 2/2012

Frihet

Jämlikhet

Solidaritet

Att bli fler SSU:are har ett egenvärde. Vår styrka ligger i att vi är många som tror på de socialdemokratiska idéerna. Värvning är därför en viktig del i organisationens utveckling. Genom aktiv politisk debatt, bred verksamhet, kampanj och värvning stärker vi vår organisation och formar folkrörelsen SSU.

Bli medlem, eller värva en kompis till SSU. Sms:a in SSUmedlem [mellanslag] ditt personnummertill nummer 72 456, och bli en del av vår rörelse. Kostar bara 20 kronor för ett helt år.

www.ssu.se