Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2

Post on 14-Jan-2016

38 views 0 download

Tags:

description

Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden. Bakgrund, stressbegreppet:. Pionjärer inom stressforskningen: - PowerPoint PPT Presentation

Transcript of Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2

Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar

Sjukgymnastutbildningen KI, T2

Aila Collins

Department of Clinical Neuroscience

Karolinska Institute

Stockholm, Sweden

Bakgrund, stressbegreppet:

Pionjärer inom stressforskningen: Walter Cannon, Harvard University ”Stressforskningens fader” Utförde djurexperiment: katter utsattes för skällande hundar. Man undersökte deras organ.

Stressbegreppet

Evolutionsperspektiv: Människan är biologiskt sett en föråldrad varelse. Stress reaktionen densamma som hos våra förfäder: ”fight or flight”, fly eller fäkta.

I vår tid upplever vi stress när vi har alltför många krav, när vi måste prestera bra t ex.

StressbegreppetHans Selye, kanadensisk fysiolog. Han myntade stressbegreppet. Vid fara eller hot om fara mobiliserar

kroppen sina resurser Selye talar om stressorer: köld, hetta,

smärta etc

Stress kopplad till psykologisk teori

Richard Lazarus, Berkley University

• Talade om begreppet appraisal eller bedömning: vi gör en tolkning av varje stress situation, vad den innebär och hur vi kan klara av den. Matchar våra resurser det som krävs av oss?

Stressreaktioner: anpassning till miljön:

• Möjliggör för individen att anpassa sig till ständiga förändringar som sker i miljön.

• Dagens samhälle ställer andra krav på individen jämfört med de krav som ställdes på våra förfäder

• Homeostas:

Stressnivån stiger t ex

När du har många bollar i luften samtidigt

• I nya situationer, vid motstridiga krav, vid höga prestationskrav

• Men även vid monotont arbete och när du är understimulerad

Allostas – ett nytt stressbegrepp

Avser förmågan att anpassa sig genom förändring

• Allostatisk belastning - alltför mycket förändring som kostar på de olika systemen såsom hjärta-kärl och de neuroendokrina systemen.

Allostas – ett nytt stressbegrepp

Vid extra belastning, t ex högre krav på jobbet, anpassar sig kroppen till de nya kraven och ett nytt balansläge uppstår. Detta kallas för allostas (annan balans).

Allostas – ett nytt stressbegrepp

Allostatiska processer skyddar oss på kort sikt och främjar anpassning

• Men de kan även skada oss på lång sikt. Återhämtning av mycket stor betydelse.

Allostas – ett nytt stressbegrepp

Allostatisk belastning beror inte bara på kronisk stress utan även på vår livsstil (såsom vila, motion, rökning etc) och gener, samt tidigare erfarenheter.

Normal stressreaktion

Biologisk respons

Tid

stress Återhämtning

Bristande nedvarvning

stress

Biologisk respons

Tid

Stress kan leda till ohälsa på olika vägar

Psykosociala faktorer/ stress

Biologiska stressreaktioner; t ex förhöjt BT, ökad muskelspänning,

Hälsorelaterade beteenden; rökning, motion, kost, sömn, droger

Risktagande, olyckor

Följsamhet (compliance) vid behandling, brist på socialt stöd

Ohälsa

individ

Personlighet, gener, coping, erfarenhet etc

Stress påverkar immunsystemet

Långvarig stress påverkar vårt immunsystem. Man har funnit sänkta nivåer av s.k. Natural Killer Cell aktivitet samt T-cell aktivitet hos individer med hög stress. Har att göra med immunförsvar mot t ex infektioner och sannolikt mot utveckling av tumörer. Vi blir lättare förkylda när vi är stressade.

Typ A betendemönster:

• Mätes med hjälp av Typ A skalan• Utmärkande drag:• Att man sätter upp deadlines• Att man blir uppretad när det går långsamt• Att man inte unnar sig tid att koppla av• Att man tar jobb med sig hem• Kan delas in i tre faktorer: • Deadlines o. tidspress, Hostility, Job involvement

Kroppens stress system:

Två endokrina system:

1) Sympatiska binjuremärgssystemet

2) Hypotalamiska hypofys-binjurebarksystemet

Sympatiska binjuremärgssystemet

Adrenalin och Noradrenalin (stresshormon) utsöndras

Ökad sympatisk aktivitet: ökad puls, högre blodtryck,

musklerna spänns, pupillerna förstoras, vi svettas

Arbetsmiljön skapar stress

Vissa yrken såsom skiftesarbete, att vara busschaufför,

servitörer, är speciellt utsatta för en hög stressnivå.

Arbete vid löpande band, där man inte kan påverka arbetstakten, skapar även stress.

Hypotalamiska hypofys-binjurebarksystemet

En ökad utsöndring av kortisol

- Avspeglar emotionell stress såsom ångest, hopplöshet, frustration, nedstämdhet.

- Immunförsvaret hämmas om stressen är långvarig.

Kortisolutsöndring på morgonen

Studier av försökspersoner visar att kortisol-nivån är hög på morgonen, och högst ca 30 min efter uppvaknandet

- Höga kortisolnivåer hos kvinnor som skattat att de har höga krav i arbetet

- Avsaknad av eller lågt socialt stöd på arbetet

0

100

200

300

400

500

600

Yes No Some

Yes

No

Some

Cortisol and Social SupportC

orti

sol (

nm

ol/l

)

Socialt stöd och hälsa

Fungerar som buffert mot stress:

- Socialt stöd i form av empati och hjälp från andra har visat sig påverka hälsan positivt.

- T ex återhämtning efter operation eller efter hjärnblödning och leukemi går snabbare.

- Reducerar stressreaktioner genom att sänka arousalnivån. Påverkar immunsystemet.

Optimism, stress och hälsa

Optimism (förväntningar om en positiv framtid) viktigt för effekter av stress.

- Studier visar samband mellan Optimism och ett starkare immunförsvar, i termer av Natural Killer Cell aktivitet.

- Alltså: Optimism - ett starkare immunförsvar.

Stressfaktorer i arbetet kan vara:

• Tidspress, ständiga deadlines• Att ej kunna utnyttja sin kompetens• Att utföra monotont arbete• Dålig fysisk arbetsmiljö• Att inte få uppskattning av sin chef• Att få motstridiga krav eller för många krav• Avsaknad av socialt stöd• Låg lön

00.5

11.5

22.5

33.5

44.5

5

1 2 3 4 5

Low

High

SOC and menopausal symptoms

S

elf-

rati

ng

1. Palpitations 4. Sexual problems

2. Musculoskeletal 5. Vitality

3. Vasomotor sympt.

Psykosocial arbetsmiljö och hälsa

Karaseks modell:

- Höga krav och liten egenkontroll i arbetet leder till en sämre hälsa

- Modellen främst testad på manliga försökspersoner

- Kvinnor jobbar ofta inom yrken med liten egenkontroll, t ex service eller vård

Psykosocial arbetsmiljö och hälsa

Theorell och Johnson (1988) lade till:

- Dimensionen socialt stöd

- Det sociala stödet fungerar som en buffert

- Skyddar oss från de negativa effekterna av stress

Stress påverkar hälsan negativt

Konsekvenserna av stress på lång sikt är kronisk stress som kan resultera i ett högt blodtryck (hypertoni):

- En negativ lipidprofil (högt totalkolesterol, högt LDL och höga triglycerider)

- En negativ lipidprofil kan innebära risk för:

- Kardiovaskulär sjukdom

Det ”onda” och det ”goda” blodfettet

Det s.k. goda blodfettet HDL (high density lipoprotein) är viktigt. Ett lågt HDL har samband med risk för hjärt- och kärlsjukdom.

- Ackumulering av lipider i artärväggarna ses som utmärkande för s.k. arteroskleros.

- Bra att göra hälsokontroller för att få reda på sina blodfetter (Totalkolesterol, LDL, HDL, triglycerider)

Psykosociala faktorers betydelse:

Det råder en ständig interaktion mellan arbetsroll, partnerroll och föräldrarroll, rollerna påverkar varandra.

Hur man har det på jobbet påverkar en därhemma

Rosalind Barnett, Harvard University

Expansionsteorin

• Multipla roller leder till bättre hälsa

Arbetsroll, partnerroll, föräldrarroll

• Både kvinnor och män mår bra av att ha olika roller. Berikande att ingå i olika sammanhang.

Kvaliteten i olika roller

• Barnett talar om upplevelsen av belöningar (rewards) och bekymmer (concerns)

• Arbetsrollen, partnerrollen och föräldrarrollen innehåller både rewards och concerns

• Om de positiva aspekterna överväger har detta en avgörande och positiv betydelse.• Om de negativa aspekterna överväger har detta en negativ inverkan på hälsan

Vad är självskattad hälsa?

• På senare år har man gjort studier som visar att den egna upplevelsen av hälsan är viktig för ens framtida hälsa.

• Vi kan mäta den subjektiva, självskattade hälsan: • ”Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?”

• 1) Mycket bra 2) Ganska bra 3) Varken bra eller dåligt 4) Ganska dåligt 5) Dåligt

• Den egna skattningen överensstämmer ej alltid med s.k. objektiv bedömning.